lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 5 juli 2012

CELEX
62011CC0402
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 Mål T-488/09, nedan kallad den överklagade domen.

3 Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 1891/2006 av den 18 december 2006 (EUT L 386, s. 14) (nedan kallad förordning nr 40/94). Förordning nr 40/94 har upphört att gälla genom rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1), som trädde i kraft den 13 april 2009. Mot bakgrund av tidpunkten för de faktiska omständigheterna är det emellertid förordning nr 40/94 som är tillämplig i målet.

4 Kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken (EGT L 303, s. 1), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1041/2005 av den 29 juni 2005 (EUT L 172, s. 4) (nedan kallad tillämpningsförordningen).

5 Se anvisningarna angående invändningsförfarandet, del 1 om förfarandefrågor. De finns tillgängliga på harmoniseringsbyråns webbsida, särskilt A.V, punkterna 1 och 2.

6 För en mer fullständig redogörelse för bakgrunden till tvisten, hänvisar jag till punkterna 1–20 i den överklagade domen.

7 Nedan kallat RT Mediasolutions.

8 Dom av den 27 mars 1980 i mål 133/79, Sucrimex och Westzucher mot kommissionen (REG 1980, s. 1299), punkt 15, och av den 11 november 1981 i mål 60/81, IBM mot kommissionen (REG 1981, s. 2639; svensk specialutgåva, volym 6, s. 225), punkt 9. Se även dom av den 18 november 2010 i mål C-322/09 P, NDSHT mot kommissionen (REU 2010, s. I-11911), punkt 45 och där angiven rättspraxis.

9 Dom av den 22 juni 2000 i mål C-147/96, Nederländerna mot kommissionen (REG 2000, s. I-4723), punkt 27 och där angiven rättspraxis.

10 Domen i det ovannämnda målet IBM mot kommissionen, punkt 11.

11 Dom av den 21 september 1989 i de förenade målen 46/87 och 227/88, Hoechst mot kommissionen (REG 1989, s. 2859; svensk specialutgåva, volym 10, s. 133).

12 Dom av den 18 oktober 1989 i mål 374/87, Orkem mot kommissionen (REG 1989, s. 3283; svensk specialutgåva, volym 2, s. 177).

13 Dom av den 9 oktober 2001 i mål C-400/99, Italien mot kommissionen (REG 2001, s. I-7303).

14 Ibidem, punkterna 59, 60, 62 och 63.

15 Domen i det ovannämnda målet IBM mot kommissionen, punkt 12.

16 Domen i det ovannämnda målet Italien mot kommissionen, punkt 63.

17 Domen i det ovannämnda målet IBM mot kommissionen, punkt 12.

18 Dom av den 17 juli 2008 i mål C-521/06 P, Athinaïki Techniki mot kommissionen (REG 2008, s. I-5829).

19 Punkt 45 och där angiven rättspraxis.

20 Det måste även framhållas att harmoniseringsbyrån i detta skede i enlighet med artikel 43.4 i förordning nr 40/94 kan föreslå parterna att de träffar en förlikning och den ska fastställa en frist härför innan det vid behov inleds en prövning i egentlig mening. Om harmoniseringsbyrån anser att en förlikning inte är meningsfull eller om parterna inte har lyckats göra upp i godo, inleds prövningen av huruvida invändningen är välgrundad.

21 Se, i detta avseende, tribunalens resonemang i punkterna 128 och 129 i den överklagade domen.

22 Däremot ställer jag mig något tveksam till att tribunalen kvalificerar den omtvistade rättsakten som enbart en processledningsåtgärd. Denna fråga ingår emellertid inte i diskussionen och det skulle inte få några konsekvenser för målets utgång om den kvalificeringen visade sig vara felaktig.

23 Denna konvention undertecknades i Rom den 4 november 1950.

24 Se bland annat domstolens dom av den 13 mars 2007 i mål C-432/05, Unibet (REG 2007, s. I-2271), punkt 37 och där angiven rättspraxis.

25 Dom av den 4 maj 2006 i mål C-508/03, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 2006, s. I-3969), punkt 68 och där angiven rättspraxis.

26 Domstolens dom av den 17 april 1997 i mål C-90/95 P, de Compte mot parlamentet (REG 1997, s. I-1999), punkt 35 och där angiven rättspraxis, samt förstainstansrättens dom av den 20 november 2002 i mål T-251/00, Lagardère och Canal+ mot kommissionen (REG 2002, s. II-4825), punkt 140.

27 Dom av den 6 april 1961 i mål 13/61, de Geus (REG 1961, s. 89; svensk specialutgåva, volym 1, s. 121).

28 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 december 1987 i mål 325/85, Irland mot kommissionen (REG 1987, s. 5041), punkt 18, och av den 18 maj 2000 i mål C-107/97, Rombi och Arkopharma (REG 2000, s. I-3367), punkt 66 och där angiven rättspraxis.

29 I denna bestämmelse föreskrivs följande: Beslut som innefattar en tidsgräns för överklagande, kallelser och andra dokument enligt vad som bestäms av [harmoniserings]byråns ordförande skall delges genom rekommenderat brev med mottagningsbevis. Alla andra meddelanden skall sändas med vanlig post.

30 Dom av den 14 oktober 2010 i mål C-280/08 P, Deutsche Telekom mot kommissionen (REU 2010, s. I-9555), punkt 136. Se även dom av den 14 maj 1998 i mål C-259/96 P, rådet mot de Nil och Impens (REG 1998, s. I-2915), punkterna 32–34, och av den 17 maj 2001 i mål C-449/98 P, IECC mot kommissionen (REG 2001, s. I-3875), punkt 70, samt beslut av domstolens ordförande av den 19 juli 1995 i mål C-149/95 P(R), kommissionen mot Atlantic Container Line m.fl. (REG 1995, s. I-2165), punkt 58, av den 14 oktober 1996 i mål C-268/96 P(R), SCK och FNK mot kommissionen (REG 1996, s. I-4971), punkt 52, och av den 25 juni 1998 i mål C-159/98 P(R), Nederländska Antillerna mot rådet (REG 1998, s. I-4147), punkt 70.

31 Dom av den 6 mars 2001 i mål C-274/99 P, Connolly mot kommissionen (REG 2001, s. I-1611).

32 Punkt 120.

33 Punkt 121. Se även dom av den 11 september 2003 i mål C-197/99 P, Belgien mot kommissionen (REG 2003, s. 8461), punkt 81.