Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 7 mars 2013

1 Originalspråk: italienska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, s. 10). Se, särskilt, skäl 2 i direktivet.

3 Se skäl 1 i direktiv 2001/29 samt dom av den 12 september 2006 i mål C-479/04, Laserdisken (REG 2006, s. I-8089), punkterna 26 och 31–34, och av den 21 oktober 2010 i mål C-467/08, Padawan (REU 2010, s. I-10055), punkt 35.

4 Se skälen 5, 6, 7, 39 och 47 i direktiv 2001/29 samt generaladvokaten Sharpstons förslag till avgörande föredraget den 24 januari 2013 i de förenade målen C-457/11–C-460/11, VG Wort, Fujitsu Technology Solutions, Hewlett-Packard, punkt 29.

5 För mer ingående överväganden och hänvisningar, se generaladvokaten Trstenjaks förslag till avgörande föredraget den 11 maj 2010 i målet Padawan (ovan fotnot 3), punkterna 41–44.

6 Se, i detta avseende, generaladvokaten Sharpstons förslag till avgörande i de förenade målen VG Wort m.fl. (ovan fotnot 4), punkterna 28 och 30.

7 Se, särskilt, domen i målet Padawan (ovan fotnot 3), dom av den 16 juni 2011 i mål C-462/09, Stichting de Thuiskopie (REU 2011, s. I-5331), och av den 9 februari 2012 i mål C-277/10, Luksan.

8 Utöver förevarande mål och de förenade målen VG Wort m.fl. (ovan fotnot 4) kommer domstolen inom kort – i mål C-435/12, ACI Adam BV, och i mål C-463/12, Copydan Båndkopi – att få ta ställning i frågor som har hänskjutits för förhandsavgörande och rör den rimliga kompensationen i den mening som avses i direktiv 2001/29.

9 Se kommissionens pressmeddelande av den 5 december 2012 (Memo/12/950). I detta sammanhang ska det understrykas att kommissionen med rätta har definierat just frågan om rimlig kompensation, som är föremål för förevarande mål, som en av de svåraste frågor i upphovsrättslagstiftningen som omedelbart kräver en åtgärd.

10 Vidare får undantag för privatkopiering enligt artikel 5.5 i direktiv 2001/29 på samma sätt som övriga undantag och inskränkningar som föreskrivs i punkterna 1, 2, 3 och 4 i samma artikel endast införas om tre villkor är uppfyllda, nämligen att undantagen endast tillämpas i vissa särskilda fall, att de inte strider mot det normala utnyttjandet av verket och slutligen att de inte oskäligt inkräktar på upphovsrättsinnehavarnas legitima intressen.

11 Urheberrechtsgesetz av den 9 april 1936 (BGBl. nr 111/1936), i dess ändrade lydelse. De nu gällande versionerna av 42 och 42b §§ UrhG ändrades 2003 genom Urheberrechtsgesetz-Novelle 2003 (BGBl. I nr 32/2003) som antogs för att införliva direktiv 2001/29 med den österrikiska lagstiftningen.

12 Lag av den 13 januari 2006 (BGBl. I nr 9/2006).

13 Den hänskjutande domstolen har påpekat att även om det mål som pågår vid denna domstol endast rör skyldigheten att redovisa för att kunna bestämma yrkandet beloppsmässigt, är denna fråga nära förknippad med frågan som rör huruvida rätten till skälig ersättning föreligger i enlighet med den österrikiska lagstiftningen.

14 Begreppet rimlig kompensation förekommer i flera artiklar i direktiv 2001/29. Förutom artikel 5.2 b i direktivet, till vilken den hänskjutande domstolen har hänvisat i sina tolkningsfrågor, föreskrivs uttryckligen att rättsinnehavarna ska ha rätt till rimlig kompensation även för undantagen som anges i artikel 5.2 a och e. Begreppet nämns slutligen i flera skäl i direktivet.

15 Det handlar i synnerhet om användning för eget bruk i forskningssyfte, för nyhetsrapportering, undervisning vid skolor och universitet och offentlig utlåning. Se 42 § styckena 2, 3, 6 respektive 7 UrhG.

16 Det framgår nämligen i skäl 36 i direktiv 2001/29 att medlemsstaterna får bestämma om rimlig kompensation till rättsinnehavare även när de tillämpar de frivilliga bestämmelserna om undantag eller inskränkningar för vilka någon sådan kompensation inte erfordras.

17 När det gäller bedömningen av huruvida en nationell lagstiftning är förenlig med direktiv 2001/29, se generaladvokaten Sharpstons förslag till avgörande i de förenade målen VG Wort m.fl. (ovan fotnot 4), punkterna 37 och 38.

18 I det aktuella fallet måste det konstateras att undantagen i 42 § styckena 2, 3, 6 och 7 UrhG inte exakt överensstämmer med vissa av undantagen i artikel 5 i direktivet (2001/29, se, särskilt, artikel 5.2 c, 5.3 a och c). Även om det för alla de förstnämnda undantagen föreskrivs ett krav på att verket ska användas för eget bruk förefaller dessa ha ett mer begränsat tillämpningsområde jämfört med motsvarande undantag i direktivet.

19 Se domen i målet Padawan (ovan fotnot 3), punkterna 33 och 37.

20 Se domen i målet Padawan (ovan fotnot 3), punkterna 40 och 42, och i målet Stichting de Thuiskopie (ovan fotnot 7), punkt 24. Se i detta avseende skäl 35 i direktiv 2001/29, ur vilket det går att härleda att, när de särskilda förhållandena i varje enskilt fall har beaktats, utgör kriteriet om skadan för upphovsrättsinnehavarna av användningen av skyddade alster ett värdefullt kriterium i fråga om de undantag eller inskränkningar för vilka en rimlig kompensation ska betalas och därför inte bara i fråga om undantag för privatkopiering.

21 Se domen i målet Padawan (ovan fotnot 3), punkt 43, och i målet Stichting de Thuiskopie (ovan fotnot 7), punkt 25.

22 Se domen i målet Padawan (ovan fotnot 3), punkterna 44 och 45, och i målet Stichting de Thuiskopie (ovan fotnot 7), punkt 26.

23 Se skäl 35 i direktiv 2001/29.

24 Se domen i målet Padawan (ovan fotnot 3), punkt 46, och i målet Stichting de Thuiskopie (ovan fotnot 7), punkt 27.

25 Se domen i målet Padawan (ovan fotnot 3), punkterna 48 och 49, och i målet Stichting de Thuiskopie (ovan fotnot 7), punkt 28.

26 Se domen i målet Padawan (ovan fotnot 3), punkterna 52 och 53.

27 Se domen i målet Padawan (ovan fotnot 3), punkterna 54–56.

28 Se, specifikt, punkt 53 i domen och punkt 31 ovan.

29 Den hänskjutande domstolen har även nämnt fallet med piratkopieringar vilka utgör ett intrång i upphovsrätten och för vilka det uppenbarligen enligt nämnda domstol inte bör föreligga någon som helst rätt till återbetalning av den rimliga kompensationen. Enligt den hänskjutande domstolen framgår det inte av ordalydelsen i artikel 5.2 eller 5.3 i direktivet att denna artikel utgör ett hinder för att den rimliga kompensationen betalas vid denna typ av olaglig handling. Det är enligt min uppfattning inte nödvändigt att i förevarande mål ta ställning i frågan som gäller förhållandet mellan piratkopieringar och rimlig kompensation. Denna fråga kommer att prövas av domstolen i målen ACI Adam BV och Copydan Båndkopi (ovan fotnot 8). Det finns dock enligt min uppfattning ingen grund för de argument genom vilka Amazon-koncernen har gjort gällande att den ifrågavarande nationella lagstiftningen är ogiltig eftersom denna gör det möjligt att uppbära en rimlig kompensation för den skada som upphovsmannen lider till följd av piratkopieringen av vederbörandes verk.

30 Se skäl 36 i direktivet (ovan fotnot 16).

31 Den hänskjutande domstolen anser nämligen att den som använder mediet för att lagra egna data inte får behandlas mindre förmånligt än den som använder mediet för att mångfaldiga data från tredje man med dennes tillstånd.

32 EUT L 376, s. 28. Direktivet har upphävt rådets direktiv 92/100/EEG av den 19 november 1992 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter och vissa upphovsrätten närstående rättigheter inom det immaterialrättsliga området (EGT L 346, s. 61).

33 Dom av den 6 februari 2003 i mål C-245/00, SENA (REG 2003, s. I-1251), punkterna 22 och 24.

34 Se domen i målet Padawan (ovan fotnot 3), punkt 37, och punkt 26 ovan.

35 Detta verkar till och med uttryckligen framgå av skäl 38 i direktiv 2001/29, enligt vilket det är möjligt att besluta om införande eller förlängning av ersättningssystem för den rimliga kompensationen. Det framgår dessutom av rättspraxis att begreppet ersättning har samma innebörd som begreppet kompensation, det vill säga syftar till att upphovsmännen ska få kompensation för en liden skada. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 30 juni 2011 i mål C-271/10, VEWA (REU 2011, s. I-5815), punkt 29, och domen i målet Luksan (ovan fotnot 7), punkt 34.

36 Se domen i målet Padawan (ovan fotnot 3), punkt 37.

37 Detta system underlättar uppbörden och fördelningen av intäkterna, vilket generellt sett gagnar såväl rättsinnehavarna som de avgiftsskyldiga.

38 Se punkterna 31 och 34 ovan; se domen i målet Padawan (ovan fotnot 3), punkt 53.

39 Inom ramen för systemet för rättsligt samarbete som fastställs i artikel 267 FEUF ankommer tolkningen av nationella bestämmelser enligt fast rättspraxis nämligen på medlemsstaternas domstolar, och inte på EU-domstolen. Se, exempelvis, dom av den 15 november 2007 i mål C-162/06, International Mail Spain (REG 2007, s. I-9911), punkt 19 och där angiven rättspraxis.

40 Se punkt 28 ovan.

41 Se, bland den omfattande rättspraxis som finns på området, dom av den 16 februari 2012 i mål C-25/11, Varzim Sol, punkt 27 och där angiven rättspraxis.

42 Vad beträffar det argument som har åberopats av Amazon-koncernens företrädare enligt vilket möjligheten till befrielse a priori inte framgår av begäran om förhandsavgörande, anser jag att det framgår lika mycket av handlingarna i målet som av diskussionen i samband med förhandlingen att konsekvenserna av det enligt lag föreskrivna återbetalningssystemet, till vilket den första tolkningsfrågans tredje del hänvisar, i praktiken reduceras kraftigt av att det finns möjlighet till befrielse a priori. Denna möjlighet, som tydligt framgår av handlingarna i målet, utgör följaktligen enligt min uppfattning en faktisk och rättslig omständighet som inte får förbises när domstolen gör sin bedömning.

43 Se skälen 9 och 31 i direktiv 2001/29.

44 Se dom av den 29 januari 2008 i mål C-275/06, Promusicae (REG 2008, s. I-271), punkt 68, och nyligen – vad gäller andra direktiv – dom av den 19 april 2012 i mål C-461/10, Bonnier Audio m.fl., punkt 56.

45 Domen i målet Padawan (ovan fotnot 3), punkt 46. En kostnad av detta slag skulle i huvudsak kunna anses vara det pris man får betala för att erhålla ett effektivt skydd för upphovsrätten.

46 Bolagen i Amazon-koncernen har bestritt den hänskjutande domstolens synsätt och hävdar att detta synsätt strider mot de allmänna rättsprinciperna, i synnerhet mot rättssäkerhetsprincipen. Det måste dock konstateras att domstolen uttryckligen har slagit fast att med hänsyn tagen till att medlemsstaten har en skyldighet att säkerställa en effektiv uppbörd av den rimliga kompensation som ska ersätta upphovsmännen för den skada de lider och som uppkommer i den medlemsstaten (se punkterna 74 in fine och 87 nedan) ankommer det på myndigheterna, särskilt domstolarna, … att tolka nationell rätt på ett sätt som är förenligt med denna skyldighet att faktiskt säkerställa uppbörden av nämnda kompensation från den säljare som bidragit till importen av de aktuella medierna och ställt dessa till slutanvändarnas förfogande (se domen i målet Stichting de Thuiskopie, ovan fotnot 7, punkt 39). Jag anser följaktligen att den hänskjutande domstolens synsätt inte på något sätt kan kritiseras utan att det tvärtom är helt i linje med domstolens rättspraxis.

47 Med undantag för det fallet, som enligt min uppfattning är föga sannolikt, att den fysiska personen före försäljningen systematiskt uppger för vilket ändamål han avser använda mediet. De lege ferenda kan det inte uteslutas att det kan införas metoder genom vilka en fysisk person är tvungen att lämna en sådan uppgift och således gör att man inte behöver tillämpa denna presumtion. Tillämpningen av presumtionen kan för övrigt i framtiden komma att tas bort i takt med att tekniska metoder för saluföringen av verken utvecklas och sprids. Dessa överväganden förefaller för övrigt ligga utanför ramen för förevarande mål, som ska behandlas utifrån de faktiska omständigheterna och det nu gällande regelverket.

48 Se, bland den omfattande rättspraxis som finns på området, senast domen av den 28 februari 2012 i mål C-41/11, Inter-Environnement Wallonie och Terre wallonne ASBL, punkt 35, och av den 29 mars 2012 i mål C-599/10, SAG ELV Slovensko, punkt 15 och där angiven rättspraxis.

49 Dom av den 28 mars 1979 i mål 222/78, Beneventi (REG 1979, s. 1163), punkt 20.

50 Beslut av den 3 maj 2012 i mål C-185/12, Ciampaglia, punkt 5 och där angiven rättspraxis, och dom av den 27 november 2012 i mål C-370/12, Pringle, punkt 84.

51 Dom av den 11 oktober 1990 i mål C-196/89, Nespoli och Crippa (REG 1990, s. I-3647), punkt 23, och av den 16 september 1999 i mål C-435/97, WWF m.fl. (REG 1999, s. I-5613), punkt 29 och där angiven rättspraxis.

52 Se domen i målet Luksan (ovan fotnot 7), punkterna 100, 105 och 108. Min kursivering.

53 Se domen i målet Luksan (ovan fotnot 7), punkt 101.

54 Domen i målet Stichting de Thuiskopie (ovan fotnot 7), punkterna 34 och 36, och i målet Luksan (ovan fotnot 7), punkt 106. Se i detta avseende specifikt följande punkt 87.

55 Se i detta avseende även generaladvokaten Trstenjaks förslag till avgörande föredraget den 6 september 2011 i målet Luksan (ovan fotnot 7), punkterna 168–177.

56 Den möjliga invändningen om att ett system av detta slag inte tar tillräcklig hänsyn till det individuella sambandet mellan den skada som den enskilde upphovsmannen lider och den kompensation som upphovsmannen är berättigad till kan besvaras med, vilket kommissionen har påpekat, att ett ersättningssystem för privatkopiering är ett system som måste vara inexakt, eftersom, såsom nämnts ovan i punkt 65, det är omöjligt att i dagsläget fastställa vilket verk som i praktiken har mångfaldigats av vilken användare och på vilket medium.

57 Se, analogt, domen i målet VEWA (ovan fotnot 35), punkt 35, vad beträffar kriterierna för fastställande av storleken av den ersättning som ska betalas till upphovsmännen vid offentlig utlåning i enlighet med direktiv 92/100 (ovan fotnot 32).

58 I detta hänseende anser jag det vara talande att skäl 11 i direktiv 2001/29 hänvisar till den omständigheten att ett av syftena med ett effektivt och strikt system för skydd av upphovsrätten och närstående rättigheter är att värna om skapande och utövande konstnärers självständighet och värdighet.

59 Se artikel 167.1 FEUF.

60 Se, exempelvis, skälen 9 och 11 i direktiv 2001/29 samt skäl 3 och artikel 6 i direktiv 2006/115.

61 Behovet att faktiskt säkerställa uppbörden av den rimliga kompensationen i det specifika fallet framgår tydligt av domstolens rättspraxis (se domen i målet Stichting de Thuiskopie, ovan fotnot 7, punkt 39).

62 Om den hänskjutande domstolen faktiskt fastslår att delar av intäkterna från den rimliga kompensationen inte används som indirekt kompensation till förmån för upphovsmännen, anser jag det inte vara uteslutet att nämnda domstol eventuellt till följd av detta även kan begränsa klagandens anspråk.

63 I begäran om förhandsavgörande har den hänskjutande domstolen dock understrukit att det råder delade meningar om huruvida den rimliga kompensationen för vissa av de medier som sedan saluförts i Österrike redan har betalats eller inte i Tyskland. Domstolen i första instans har inte kunnat verifiera dessa betalningar och domstolen i andra instans har lämnat frågan öppen, eftersom svaret har ansetts vara irrelevant för tvistens lösning.

64 Detta argument är enligt min mening ett exempel på hur helt skilda och sinsemellan oförenliga synsätt kan antas på nationell nivå när systemet om rimlig kompensation inte har harmoniserats.

65 Domen i målet Stichting de Thuiskopie (ovan fotnot 7), punkterna 34 och 36, och i målet Luksan (ovan fotnot 7), punkt 106. Denna principförklaring gäller enligt min uppfattning oberoende av om den rimliga kompensationen redan har betalats eller inte i förevarande fall. Det argument som bolagen i Amazon-koncernen har framställt – enligt vilket denna rättspraxis inte är tillämplig i detta fall, eftersom den rimliga kompensationen redan har betalats i en annan medlemsstat – är följaktligen inte relevant.

66 Domen i målet Stichting de Thuiskopie (ovan fotnot 7), punkt 35.

67 Domen i målet Stichting de Thuiskopie (ovan fotnot 7), punkt 41.

68 Det är ur detta perspektiv, mot bakgrund av den senare domen från domstolen, som generaladvokaten Jääskinens uttalanden i sitt förslag till avgörande föredraget den 10 mars 2011 i målet Stichting de Thuiskopie (ovan fotnot 7), punkt 55, ska förstås.