Förslag till avgörande av generaladvokat Evgeni Tanchev föredraget den 23 april 2020

1 Originalspråk: engelska.

2 T-431/12, EU:T:2018:251.

3 Rådets genomförandeförordning (EU) nr 626/2012 av den 26 juni 2012 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 349/2012 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 182, 2012, s. 1).

4 Rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, 2009, s. 51).

5 EUT C 267, 2004, s. 4.

6 EUT L 200, 2005, s. 73.

7 EUT L 23, 2006, s. 1.

8 Se skälen 14–17 i förordning nr 1259/2005 samt skälen 12 och 42 i förordning nr 130/2006.

9 EUT C 211, 2010, s. 11.

10 Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång och en översyn av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 24, 2011, s. 14).

11 EUT C 223, 2011, s. 16.

12 EUT L 110, 2012, s. 3.

13 Se skälen 17–21 och 27–29 i de ifrågasatta förordningen.

14 Dom av den 1 juni 2017, Changmao Biochemical Engineering/rådet ( T-442/12, EU:T:2017:372).

15 EGT L 136, 1991, s. 1.

16 Mot bakgrund av att Changmao Biochemical Engineering endast angriper tribunalens bedömning av villkoret direkt berörd, inte bedömningen av villkoret personligt berörd eller kravet att sökanden ska ha ett intresse av att föra talan, kommer jag endast att sammanfatta tribunalens bedömning av villkoret direkt berörd.

17 Tribunalen behövde inte pröva övriga fyra grunder som anförts av sökandena som innebar i) åsidosättande av artikel 2.7 a i grundförordningen jämförd med artikel 2.1–2.3 i grundförordningen på grund av användningen av ett konstruerat normalvärde snarare än faktiska inhemska försäljningspriser i det jämförbara landet, ii) åsidosättande av artikel 2.3 i grundförordningen genom fastställandet av normalvärdet på grundval av kostnaderna i ett annat land än det jämförbara landet, iii) åsidosättande av artikel 2.3 i grundförordningen vid konstruktionen av normalvärdet med hjälp av en råvara som inte var likvärdig och iv) åsidosättande av rätten till försvar och av motiveringsskyldigheten.

18 De fyra första grunderna som anfördes vid tribunalen innebar i) åsidosättande av artikel 11.9 i grundförordningen, ii) åsidosättande av artikel 2.7 a i grundförordningen jämförd med artikel 2.1–2.3 i grundförordningen, iii) åsidosättande av artikel 2.3 i grundförordningen och iv) åsidosättande av artikel 2.3 i grundförordningen (se fotnot 17).

19 Den femte grunden som anfördes vid tribunalen innebar åsidosättande av rätten till försvar och av motiveringsskyldigheten (se fotnot 17 ovan).

20 Den andra delen i den första grunden i anslutningsöverklagandet innebär att den femte grunden som anförts vid tribunalen (se fotnot 19 ovan) saknar fog.

21 Som nämnts i fotnot 18 ovan innebar de fyra första grunderna som anfördes vid tribunalen i) åsidosättande av artikel 11.9 i grundförordningen, ii) åsidosättande av artikel 2.7 a i grundförordningen jämförd med artikel 2.1–2.3 i grundförordningen, iii) åsidosättande av artikel 2.3 i grundförordningen och iv) åsidosättande av artikel 2.3 i grundförordningen.

22 Som nämnts i fotnot 19 ovan innebar den femte grunden som anfördes vid tribunalen åsidosättande av rätten till försvar och av motiveringsskyldigheten.

23 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 37/2014 av den 15 januari 2014 om ändring av vissa förordningar om den gemensamma handelspolitiken vad gäller förfarandena för antagande av vissa åtgärder (EUT L 18, 2014, s. 1).

24 För tydlighetens skull påpekar jag att samtliga invändningar om rättegångshinder rör kommissionens huvudyrkande. De rör inte kommissionens andrahandsyrkande.

25 Dom av den 26 september 2018, Philips och Philips France/kommissionen ( C‑98/17 P, ej publicerad, EU:C:2018:774, punkt 40).

26 Dom av den 27 mars 2019, Canadian Solar Emea m.fl./rådet ( C‑236/17 P, EU:C:2019:258, punkt 124).

27 Se punkterna 142 och 143i den överklagade domen.

28 Se, till exempel, dom av den 1 juli 2008, Chronopost/UFEX m.fl. ( C‑341/06 P och C‑342/06 P, EU:C:2008:375, punkterna 141–164), dom av den 21 januari 2010, Audi/OHIM ( C‑398/08 P, EU:C:2010:29, punkterna 52–60), dom av den 3 maj 2012, Spanien/kommissionen ( C‑24/11 P, EU:C:2012:266, punkterna 50–59) och dom av den 28 november 2019, ABB/kommissionen ( C‑593/18 P, ej publicerad, EU:C:2019:1027, punkterna 95–101).

29 Närmare bestämt hänvisar kommissionen till rådets påstående i dess svar på tribunalens skriftliga frågor enligt vilket vid avgörandet av huruvida rådet åsidosatte motiveringsskyldigheten inte endast ordalydelsen i den ifrågasatta förordningen ska beaktas utan även det muntliga och skriftliga utbytet av synpunkter som förekom under det administrativa förfarandet. Kommissionen hänvisar också till ett annat påstående av rådet i dess svar på tribunalens skriftliga frågor enligt vilket Distillerie Bonollo inte gör gällande att motiveringen är otillräcklig utan endast bestrider rådets och kommissionens inställning vilket inte är tillräckligt för att fastställa ett åsidosättande av rätten till försvar och av motiveringsskyldigheten.

30 Se punkt 34 i den överklagade domen.

31 Se punkt 20 ovan.

32 Dom av den 26 mars 2009, Selex Sistemi Integrati/kommissionen ( C‑113/07 P, EU:C:2009:191, punkterna 37–39).

33 Nu artikel 82 i rättegångsreglerna för tribunalen.

34 Se fotnot 29 ovan.

35 Rådet anger i sitt svaromål vid tribunalen att frågan huruvida rådet åsidosatte motiveringsskyldigheten ska bedömas inte endast mot bakgrund av ordalydelsen i artikel 296 FEUF utan även mot bakgrund av utbytet av synpunkter som förekom under antidumpningsförfarandet. Rådet anför vidare, fortfarande i sitt svaromål vid tribunalen, att sökandena i första instans snarare än att ifrågasätta tillräckligheten av motiveringen kritiserar rådets och kommissionens inställning i sakligt hänseende.

36 Dom av den 6 november 2018, Scuola Elementare Maria Montessori/kommissionen, kommissionen/Scuola Elementare Maria Montessori och kommissionen/Ferracci ( C‑622/16 P–C‑624/16 P, EU:C:2018:873, punkt 42), dom av den 28 februari 2019, rådet/Growth Energy och Renewable Fuels Association ( C‑465/16 P, EU:C:2019:155, punkt 69) och dom av den 5 november 2019, ECB m.fl./Trasta Komercbanka m.fl. ( C‑663/17 P, C‑665/17 P och C‑669/17 P, EU:C:2019:923, punkt 103).

37 Dom av den 21 februari 1984, Allied Corporation m.fl./kommissionen ( 239/82 och 275/82, EU:C:1984:68, punkterna 11–14), och dom av den 7 maj 1987, NTN Toyo Bearing m.fl./rådet ( 240/84, EU:C:1987:202, punkterna 5–7). Se också, bland annat, dom av den 18 september 1996, Climax Paper/rådet ( T-155/94, EU:T:1996:118, punkterna 45–53), dom av den 25 september 1997, Shanghai Bicycle/rådet ( T-170/94, EU:T:1997:134, punkterna 35–42), dom av den 13 september 2013, Huvis/rådet ( T-536/08, ej publicerad, EU:T:2013:432, punkterna 23–29), dom av den 13 september 2013, Cixi Jiangnan Chemical Fiber m.fl./rådet ( T-537/08, ej publicerad, EU:T:2013:428, punkterna 20–29), dom av den 16 januari 2014, BP Products North America/rådet ( T-385/11, EU:T:2014:7, punkterna 74–78), dom av den 15 september 2016, Unitec Bio/rådet ( T-111/14, EU:T:2016:505, punkterna 25–32), dom av den 15 september 2016, Molinos Río de la Plata m.fl./rådet ( T-112/14 till T-116/14 och T-119/14, ej publicerad, EU:T:2016:509, punkterna 57–64), dom av den 18 oktober 2016, Crown Equipment (Suzhou) och Crown Gabelstapler/rådet ( T-351/13, ej publicerad, EU:T:2016:616, punkterna 22–39), och dom av den 10 oktober 2017, Kolachi Raj Industrial/kommissionen ( T-435/15, EU:T:2017:712, punkterna 49–55).

38 Domstolen anförde den omständigheten att sökandena i första instans, det vill säga Pietro Ferracci, ägaren av en bed and breakfast-rörelse och Scuola Elementare Maria Montessori, en privat utbildningsinstitution, tillhandahöll tjänster som liknade de tjänster som tillhandahölls av mottagarna av stödåtgärderna, det vill säga kyrkliga och religiösa enheter. Dessutom var Pietro Ferraccis och Scuola Elementare Maria Montessoris verksamhet belägen i omedelbar närhet till stödmottagarna. De var därför verksamma på samma geografiska marknad för tjänster. Mot bakgrund av att Pietro Ferracci och Scuola Elementare Maria Montessori i princip kunde komma i fråga för stödet som var föremål beslutet i fråga kunde det beslutet försätta dem i en oförmånlig situation i konkurrenshänseende. Se punkt 50 i dom av den 6 november 2018, Scuola Elementare Maria Montessori/kommissionen, kommissionen/Scuola Elementare Maria Montessori och kommissionen/Ferracci, C‑622/16 P–C‑624/16 P, EU:C:2018:873.

39 Se punkterna 43 och 52 i dom av den 6 november 2018, Scuola Elementare Maria Montessori/kommissionen, kommissionen/Scuola Elementare Maria Montessori och kommissionen/Ferracci, C‑622/16 P–C‑624/16 P, EU:C:2018:873.

40 Se, i detta avseende, Reymond, D., Action antidumping et droit de la concurrence dans l’Union européenne, Bruylant, 2016 (punkt 60).

41 Dom av den 3 oktober 2000, Industrie des poudres sphériques/rådet ( C‑458/98 P, EU:C:2000:531, punkt 91), och dom av den 18 oktober 2016, Crown Equipment (Suzhou) och Crown Gabelstapler/rådet ( T-351/13, ej publicerad, EU:T:2016:616, punkt 50). Se också förslag till avgörande av generaladvokaten Van Gerven i målet Nölle ( C‑16/90, ej publicerat, EU:C:1991:233, punkt 11), och av generaladvokaten Sharpston i målet Gul Ahmed Textile Mills/rådet ( C‑100/17 P, EU:C:2018:214, punkt 105).

42 Dom av den 27 mars 2019, Canadian Solar Emea m.fl./rådet ( C‑236/17 P, EU:C:2019:258, punkterna 167 och 168).

43 Förslag till avgörande av generaladvokaten Trstenjak i målet Moser Baer India/rådet ( C‑535/06 P, EU:C:2008:532, punkt 170), och dom av den 18 oktober 2016, Crown Equipment (Suzhou) och Crown Gabelstapler/rådet ( T-351/13, ej publicerad, EU:T:2016:616, punkt 51).

44 Dom av den 8 juli 2003, Euroalliages m.fl./kommissionen ( T-132/01, EU:T:2003:189, punkt 44) och dom av den 30 april 2015, VTZ m.fl./rådet ( T-432/12, ej publicerad, EU:T:2015:248, punkt 162).

45 Se artikel 21.2 i grundförordningen.

46 Dom av den 15 juni 2017, T.KUP ( C‑349/16, EU:C:2017:469, punkt 44).

47 Dom av den 30 april 2015, VTZ m.fl./rådet ( T-432/12, ej publicerad, EU:T:2015:248, punkt 163).

48 Se Juramy, H., Anti-Dumping in Europe: What About Us(ers)?, Global Trade and Customs Journal, 2018, Issue 11/12, s. 511–518 (s. 516 och 517), och Melin, Y., Users in EU Trade Defence Investigations: How to Better Take their Interests into Account, and the New Role of Member States as User Champions after Comitology, Global Trade and Customs Journal, 2016, Issue 3, s. 88–121 (s. 96).

49 Den sista meningen i artikel 16.1 i rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 2015, s. 9) föreskriver att [k]ommissionen ska inte återkräva stödet om detta skulle stå i strid med en allmän princip i unionsrätten.

50 Dom av den 9 november 2017, kommissionen/Grekland ( C‑481/16, ej publicerad, EU:C:2017:845, punkt 28), och dom av den 6 november 2018, Scuola Elementare Maria Montessori/kommissionen, kommissionen/Scuola Elementare Maria Montessori och kommissionen/Ferracci ( C‑622/16 P–C‑624/16 P, EU:C:2018:873, punkt 80).

51 Dom av den 29 april 2004, Italien/kommissionen ( C‑372/97, EU:C:2004:234, punkt 111).

52 Dom av den 15 november 2018, World Duty Free Group/kommissionen ( T-219/10 RENV, EU:T:2018:784, punkterna 264 och 268).

53 De amerikanska bioetanoltillverkarna exporterade inte sina produkter direkt till EU utan sålde dem på den inhemska (USA) marknaden till icke-närstående handlare/blandningsföretag, vilka sedan blandade bioetanol med bensin och sålde den vidare i synnerhet till EU (förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet rådet/Growth Energy och Renewable Fuels Association, C‑465/16 P, EU:C:2018:794, punkt 63).

54 Detta är i linje med punkterna 46 och 50 i dom av den 6 november 2018, Scuola Elementare Maria Montessori/kommissionen, kommissionen/Scuola Elementare Maria Montessori och kommissionen/Ferracci C‑622/16 P–C‑624/16 P, EU:C:2018:873).

55 Dom av den 28 februari 2002, BSC Footwear Supplies m.fl./rådet ( T-598/97, EU:T:2002:52, punkterna 49–64), beslut av den 27 januari 2006, Van Mannekus/rådet ( T-280/03, ej publicerat, EU:T:2006:32, punkterna 108–141), dom av den 19 april 2012, Würth och Fasteners (Shenyang)/rådet ( T-162/09, ej publicerad, EU:T:2012:187), beslut av den 5 februari 2013, BSI/rådet ( T-551/11,ej publicerat, EU:T:2013:60, punkterna 23–41), dom av den 13 september 2013, Cixi Jiangnan Chemical Fiber m.fl./rådet ( T-537/08, ej publicerad, EU:T:2013:428, punkterna 28 och 29), beslut av den 21 januari 2014, Bricmate/rådet ( T-596/11, ej publicerat, EU:T:2014:53, punkterna 21–60), beslut av den 7 mars 2014, FESI/rådet ( T-134/10, ej publicerat, EU:T:2014:143, punkterna 41–76), dom av den 15 september 2016, Molinos Río de la Plata m.fl./rådet ( T-112/14–T-116/14 och T-119/14, ej publicerad, EU:T:2016:509, punkterna 48–56), och beslut av den 25 januari 2017, Internacional de Productos Metálicos/kommissionen ( T-217/16, ej publicerat, EU:T:2017:37, punkterna 26–33), fastställt efter överklagande (dom av den 18 oktober 2018, Internacional de Productos Metálicos/kommissionen, C‑145/17 P, EU:C:2018:839).

56 Dom av den 21 februari 1984, Allied Corporation m.fl./kommissionen ( 239/82 och 275/82, EU:C:1984:68, punkterna 12–14), dom av den 20 mars 1985, Timex/rådet och kommissionen ( 264/82, EU:C:1985:119, punkterna 12–17), dom av den 7 maj 1987, NTN Toyo Bearing m.fl./rådet ( 240/84, EU:C:1987:202, punkterna 5–7), dom av den 14 mars 1990, Nashua Corporation m.fl./kommissionen och rådet ( C‑133/87 och C‑150/87, EU:C:1990:115, punkterna 14–20), dom av den 14 mars 1990, Gestetner Holdings/rådet och kommissionen ( C‑156/87, EU:C:1990:116, punkterna 17–23), dom av den 11 juli 1990, Neotype Techmashexport/kommissionen och rådet ( C‑305/86 och C‑160/87, EU:C:1990:295, punkterna 19–22), dom av den 16 maj 1991, Extramet Industrie/rådet ( C‑358/89, EU:C:1991:214, punkterna 13–18), dom av den 13 september 2013, Huvis/rådet ( T-536/08, ej publicerad, EU:T:2013:432, punkterna 25–29), och dom av den 13 september 2013, Cixi Jiangnan Chemical Fiber m.fl./rådet ( T-537/08, ej publicerad, EU:T:2013:428, punkterna 22–27).

57 Dom av den 18 september 1996, Climax Paper/rådet ( T-155/94, EU:T:1996:118, punkt 53), dom av den 25 september 1997, Shanghai Bicycle/rådet ( T-170/94, EU:T:1997:134, punkt 41), dom av den 16 januari 2014, BP Products North America/rådet ( T-385/11, EU:T:2014:7, punkt 72), dom av den 15 september 2016, Unitec Bio/rådet ( T-111/14, EU:T:2016:505, punkt 28), dom av den 15 september 2016, Molinos Río de la Plata m.fl./rådet ( T-112/14 till T-116/14 och T-119/14, ej publicerad, EU:T:2016:509, punkt 62), dom av den 18 oktober 2016, Crown Equipment (Suzhou) och Crown Gabelstapler/rådet ( T-351/13, ej publicerad, EU:T:2016:616, punkt 24), och dom av den 10 oktober 2017, Kolachi Raj Industrial/kommissionen ( T-435/15, EU:T:2017:712, punkt 54).

58 Dom av den 26 september 2000, Starway/rådet ( T-80/97, EU:T:2000:216, punkterna 61–69).

59 Dom av den 18 oktober 2018, ArcelorMittal Tubular Products Ostrava m.fl./kommissionen ( T-364/16, EU:T:2018:696, punkterna 41 och 42).

60 Exempelvis skiljer sig de processuella rättigheter som tilldelas unionstillverkare betydligt från dem som tilldelas konsumentgrupper.

61 Dom av den 3 oktober 2013, Inuit Tapiriit Kanatami m.fl./parlamentet och rådet ( C‑583/11 P, EU:C:2013:625, punkt 97), och dom av den 27 mars 2019, Canadian Solar Emea m.fl./rådet ( C‑236/17 P, EU:C:2019:258, punkt 99).

62 Dom av den 14 juni 2016, kommissionen/McBride m.fl. ( C‑361/14 P, EU:C:2016:434, punkterna 38, 40 och 45) och dom av den 19 juni 2019, C & J Clark International ( C‑612/16, ej publicerad, EU:C:2019:508, punkterna 39 och 40).

63 Se punkt 22.5 i bilagan till förordning nr 37/2014.

64 Artikel 4 i förordning nr 37/2014 föreskriver att denna förordning träder i kraft den trettionde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens tidskrift, det vill säga på den trettionde dagen som följer på den 21 januari 2014.

65 Artikel 14.1 i grundförordningen (som inte ändrades genom förordning nr 37/2014) föreskriver att antidumpningstullar ska införas genom förordning. Enligt rättspraxis är artikel 9.4 i grundförordningen, i lydelse enligt förordning nr 37/2014, jämförd med artikel 14.1 i grundförordningen den rättsliga grunden för kommissionens behörighet att återinföra antidumpningstullar efter meddelande av en dom som ogiltigförklarar en förordning som inför antidumpningstullar. (dom av den 19 juni 2019, C & J Clark International, C‑612/16, ej publicerad, EU:C:2019:508, punkterna 42–44). Se också dom av den 15 mars 2018, Deichmann ( C‑256/16, EU:C:2018:187, punkt 55).

66 Se punkt 20 ovan.

67 Den första punkten i domslutet i den överklagade domen ogiltigförklarar inte den ifrågasatta förordningen i den del som den avser Ninghai Organic Chemical Factory. Den ogiltigförklarar denna förordning utan begränsning avseende följderna av ogiltigförklaringen. Detta följer av det förhållandet att talan i första instans fördes av unionsproducenter, inte av en exporterande producent som kunde ha begärt ogiltigförklaring av den ifrågasatta förordningen endast i den del som den var tillämplig på denne.

68 Dom av den 3 oktober 2000, Industrie des poudres sphériques/rådet ( C‑458/98 P, EU:C:2000:531, punkt 81), dom av den 28 januari 2016, CM Eurologistik och GLS ( C‑283/14 och C‑284/14, EU:C:2016:57, punkt 49), och dom av den 14 juni 2016, kommissionen/McBride m.fl. ( C‑361/14 P, EU:C:2016:434, punkt 35).

69 Det ankommer inte på unionsdomstolen att sätta sig i de berörda institutionernas ställe genom att i domen ange de åtgärder som måste vidtas för att följa denna dom (förslag till avgörande av generaladvokaten Tanchev i målet National Iranian Tanker Company/rådet, C‑600/16 P, EU:C:2018:227, punkt 109), men det krävs att dessa åtgärder ska avse och är förenliga med domslutet och domskälen i den aktuella domen (dom av den 28 januari 2016, CM Eurologistik och GLS, C‑283/14 och C‑284/14, EU:C:2016:57, punkterna 76 och 77).

70 Dom av den 2 oktober 2003, International Power m.fl./NALOO ( C‑172/01 P, C‑175/01 P, C‑176/01 P och C‑180/01 P, EU:C:2003:534, punkt 52).

71 Se dom av den 25 juni 2010, Imperial Chemical Industries/kommissionen ( T-66/01, EU:T:2010:255, punkterna 196–211).

72 Detta följer av artikel 60 andra stycket i stadgan som föreskriver att med avvikelse från artikel 280 FEUF ska ett avgörande av tribunalen varigenom en förordning förklaras ogiltig gälla efter det att överklagandet har avslagits.

73 Genom tillkännagivande som offentliggjordes den 7 september 2017 återupptog kommissionen det förfarande som ledde till antagandet av den ifrågasatta förordningen för att genomföra domen av den 1 juni 2017, Changmao Biochemical Engineering/rådet ( T-442/12, EU:T:2017:372) (Tillkännagivande rörande domen av den 1 juni 2017 i mål T‑442/12 i förhållande till [den aktuella förordningen], EUT C 296, 2017, s. 16). Återupptagandet avser enligt detta tillkännagivande endast genomförandet av denna dom.

74 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/921 av den 28 juni 2018 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 164, 2018, s. 14).

75 Vid en översyn vid giltighetstidens utgång kan kommissionen endast behålla eller upphäva tidigare införda antidumpningstullar men kan inte ändra dem enligt artikel 11.6 i grundförordningen. Mot bakgrund av att den ifrågasatta förordningen, som ändrar förordning nr 349/2012, ogiltigförklarades genom dom av den 1 juni 2017, Changmao Biochemical Engineering/rådet ( T-442/12, EU:T:2017:372), och att verkningarna av den förordningen inte behölls genom den domen till dess att den genomförs av kommissionen måste denna behålla tullen om 10,1 procent som införts genom förordning nr 349/2012 på Changmao Biochemical Engineering. Förordning 2018/921 däremot behåller tullsatsen om 8,3 procent som påförts Ninghai Organic Chemical Factory genom den ifrågasatta förordningen. Detta beror på att fastän denna förordning ogiltigförklarades genom den överklagade domen behålls dess verkningar genom denna dom beträffande Ninghai Organic Chemical Factory till dess den behöriga institutionen uppfyller sin skyldighet enligt artikel 266 FEUF (vilket den, som förklaras i punkt 162 ovan, ska göra först när och om förevarande överklagande avslås).

76 Min kursivering.

77 Se punkt 208 nedan.

78 Dom av den 19 september 2013, Dashiqiao Sanqiang Refractory Materials/rådet ( C‑15/12 P, EU:C:2013:572, punkt 17), och dom av den 18 september 2014, Valimar ( C‑374/12, EU:C:2014:2231, punkt 43);

79 Skälen 18–28 i förordning nr 1259/2005 och skäl 13 i förordning nr 130/2006.

80 Skälen 29–34 i förordning nr 1259/2005 och skäl 13 i förordning nr 130/2006.

81 Skälen 27–29 i den ifrågasatta förordningen.

82 I klarhetens intresse framhåller jag att Changmao Biochemical Engineering har påstått att beräkningen av normalvärdet inte på grundval av inhemska försäljningspriser i Argentina utan på grundval av tillverkningskostnaden i Argentina beträffande exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status, utgör en ändring av metod. Det har inte påstått att den omständigheten att det beviljades marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen men förvägrades den behandlingen vid undersökningen för översyn utgör i sig själv en ändring av metod som är oförenlig med artikel 11.9 i grundförordningen.

83 Dom av den 18 september 2014, Valimar ( C‑374/12, EU:C:2014:2231, punkterna 21, 44 och 59), och förslag till avgörande av generaladvokaten Cruz Villalón i målet Valimar ( C‑374/12, EU:C:2014:118, punkt 78).

84 Dom av den 18 mars 2009, Shanghai Excell M&E Enterprise och Shanghai Adeptech Precision/rådet ( T-299/05, EU:T:2009:72, punkterna 170–172). Se också dom av den 8 juli 2008, Huvis/rådet ( T-221/05, ej publicerad, EU:T:2008:258, punkterna 27, 28 och 43), och dom av den 16 december 2011, Dashiqiao Sanqiang Refractory Materials/rådet ( T-423/09, EU:T:2011:764, punkt 57).

85 Dom av den 18 september 2014, Valimar ( C‑374/12, EU:C:2014:2231, punkterna 45–49).

86 Dom av den 15 november 2018, CHEMK och KF/kommissionen ( T-487/14, EU:T:2018:792, punkt 63).

87 Se också dom av den 16 december 2011, Dashiqiao Sanqiang Refractory Materials/rådet ( T-423/09, EU:T:2011:764, punkt 63).

88 Hänvisning görs till skäl 26 i förordning nr 349/2012 som anger att de olika tillverkningsprocesserna i Argentina och Kina och deras inverkan på kostnaderna och värderingen av den berörda produkten behandlades emellertid ingående redan i den ursprungliga undersökningen.

89 Dom av den 8 juli 2008, Huvis/rådet ( T-221/05, ej publicerad, EU:T:2008:258, punkt 50).

90 Dom av den 8 juli 2008, Huvis/rådet ( T-221/05, ej publicerad, EU:T:2008:258, punkt 51).

91 Se punkt 184 ovan.

92 Se punkt 137 i den överklagade domen.

93 Se fotnot 184 ovan.

94 Enligt skäl 27 i den ifrågasatta förordningen användes ett konstruerat normalvärde i stället för dessa inhemska försäljningspriser [i Argentina] eftersom skillnaden i framställningsmetod mellan Argentina och Kina påverkar priser och kostnader väsentligt (min kursivering).

95 Min kursivering.

96 Se punkt 173 ovan.

97 Artikel 2.7 a i grundförordningen kräver att i fråga om import från länder utan marknadsekonomi ska normalvärdet bestämmas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett tredjeland med marknadsekonomi eller priset från ett sådant tredjeland till andra länder, inbegripet gemenskapen, eller om detta inte är möjligt, på någon annan skälig grund. Med andra ord kan inte normalvärdet i denna situation bestämmas på grundval av faktiska inhemska försäljningspriser i det berörda landet utan marknadsekonomi.

98 Punkt 2.6.2 i meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 10 april 2013 om Modernisering av de handelspolitiska skyddsinstrumenten – Att anpassa de handelspolitiska skyddsinstrumenten till dagens europeiska ekonomi (COM(2013) 191 final). Se också artikel 1.5 b i förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av [grundförordningen] och av rådets förordning (EG) nr 597/2009 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen avgivet den 10 april 2013 (COM(2013) 192 final).