lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Evgeni Tanchev föredraget den 18 mars 2021

CELEX
62019CC0282
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 Se, bland annat, dom av den 7 september 2006, Marrosu och Sardino ( C‑53/04, EU:C:2006:517), dom av den 7 september 2006, Vassallo ( C‑180/04, EU:C:2006:518), och dom av den 7 mars 2018, Santoro ( C‑494/16, EU:C:2018:166). Se även beslut av den 1 oktober 2010, Affatato ( C‑3/10, ej publicerat, EU:C:2010:574), och de avgöranden som anges i fotnot 3. Beträffande mål som uppkommit beträffande anställning inom den privata sektorn, se dom av den 3 juli 2014, Fiamingo m.fl. ( C‑362/13, C‑363/13 och C‑407/13, EU:C:2014:2044), och dom av den 25 oktober 2018, Sciotto ( C‑331/17, EU:C:2018:859). Det ska påpekas att domstolen, i punkt 43 i den sistnämnda domen, gjorde gällande att frågan om huruvida arbetsgivaren är offentlig eller privat inte har någon inverkan på arbetstagarskyddet enligt klausul 5 i ramavtalet.

3 Dom av den 26 november 2014, Mascolo m.fl. ( C‑22/13, C‑61/13C‑63/13 och C‑418/13, EU:C:2014:2401), och dom av den 8 maj 2019, Rossato och Conservatorio di Musica F.A. Bonporti ( C‑494/17, EU:C:2019:387).

4 EGT L 175, 1999, s. 43.

5 Bland ett flertal domar avseende regeln om att unionens sekundärrätt ska tolkas i enlighet med stadgan, se exempelvis dom av den 19 mars 2019, Jawo ( C‑163/17, EU:C:2019:218, punkt 78), och dom av den 14 januari 2021, Okrazhna prokuratura – Haskovo och Apelativna prokuratura – Plovdiv ( C‑393/19, EU:C:2021:8, punkt 52).

6 Dom C‑248/18 av den 23 oktober 2018.

7 Dom av den 19 mars 2020, Sánchez Ruiz m.fl. ( C‑103/18 och C‑429/18, EU:C:2020:219, punkt 119 och där angiven rättspraxis). Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 april 2008, Impact ( C‑268/06, EU:C:2008:223, punkt 79). Se, nyligen, dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar inom den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkt 64).

8 Se de bestämmelser som återges i punkterna 12 och 14 nedan.

9 Dom av den 19 mars 2020, Sánchez Ruiz m.fl. ( C‑103/18 och C‑429/18, EU:C:2020:219, punkterna 121–122, och 124 samt där angiven rättspraxis). Se, nyligen, dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar inom den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkterna 65–66 och 68).

10 Dom av den 19 mars 2020, Sánchez Ruiz m.fl. ( C‑103/18 och C‑429/18, EU:C:2020:219, punkt 123). Se, nyligen, dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar inom den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkt 67).

11 Dom av den 17 april 2018 ( C‑414/16, EU:C:2018:257).

12 Dom av den 3 oktober 2013, Inuit Tapiriit Kanatami m.fl./Europaparlamentet och rådet ( C‑583/11 P, EU:C:2013:625, punkt 104), med hänvisning till dom av den 13 mars 2007, Unibet ( C‑432/05, EU:C:2007:163, punkt 40). Se även dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar inom den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkt 70) som återges nedan i punkt 66.

13 Detta hänförs till som en fristående talan där själva saken utgör ett yrkande om fastställelse av att nationella bestämmelser strider mot unionsrätten. Se, nyligen, dom av den 24 september 2020, YS (Tjänstepension till högre tjänstemän) ( C‑223/19, EU:C:2020:753, punkt 96 och där angiven rättspraxis).

14 Artikel 19 i Decreto legislativo del 15 giugno 2015, n. 81 – Disciplina organica dei contratti di lavoro … (Lagstiftningsdekret nr 81 av den 15 juni 2015 – Lagen om anställningsavtal) (GURI nr 144 av den 24 juni 2015) (nedan kallat lagstiftningsdekret nr 81/2015) upphävt och ersatt av lagstiftningsdekret nr 368/2001, och som i huvudsak återges i artikel 5.4-bis i lagstiftningsdekret nr 368/2001.

15 Artikel 10.4-bis i lagstiftningsdekret nr 368/2001 upphävdes genom lagstiftningsdekret nr 81/2015 och återges nu i huvudsak i artikel 29.2 i lagstiftningsdekret nr 81/2015.

16 Se även punkt 5 i tilläggsprotokollet till avtalet av den 18 februari 1984.

17 Detta är en bestämmelse i katolska kyrkans kanoniska lag och inte i italiensk rätt.

18 De skriftliga yttranden som inkommit från sökandena anger att anställningstiden varierar mellan 8 och 30 år.

19 Som anges ovan i fotnot 14 återgavs denna bestämmelse sedermera i artikel 19 det senare lagstiftningsdekretet nr 81/2015.

20 Dom av den 25 oktober 2018 ( C‑331/17, EU:C:2018:859).

21 Fotnot 6 ovan.

22 C‑494/16, EU:C:2018:166.

23 C‑53/04, EU:C:2006:517.

24 EGT L 303, 2000, s. 16.

25 I domen av den 17 april 2018, Egenberger ( C‑414/16, EU:C:2018:257), sökte svaranden, med stöd av artikel 4.2 i direktiv 2000/78, upprätthålla den begränsade rättsliga prövning som föreskrevs i tysk rätt för kyrkors självbestämmande beträffande huruvida en arbetsgivare såsom Evangelisches Werk für Diakonie und Entwicklung eV, eller kyrkan för dess räkning, slutgiltigt fick avgöra att en sökandes specifika kristna tro, på grund av verksamhetens art eller det sammanhang i vilket den utövas, utgjorde ett verkligt, legitimt och motiverat yrkeskrav med hänsyn till Evangelisches Werk für Diakonie und Entwicklung eV:s etiska grundsyn. Se även dom av den 11 september 2018, IR ( C‑68/17, EU:C:2018:696), i vilken den hänskjutande domstolen hyste tvivel beträffande huruvida kyrkor och andra offentliga eller privata organisationer vars etiska grundsyn grundade sig på religion eller övertygelse själva slutgiltigt kunde avgöra vad som skulle anses utgöra ett agerande i god tro och som lojalt mot organisationernas etiska grundsyn i den mening som avses i artikel 4.2 andra stycket i direktiv 2000/78, och huruvida de även – vilket var tillåtet enligt den tyska grundlagen – självständigt kunde fastställa en skala för att bedöma huruvida de anställda, för samma ledningsfunktion, uppfyllde vissa lojalitetskrav, vilken grundades på de anställdas religionstillhörighet.

26 Se fotnot 18 ovan.

27 Dom av den 22 januari 2019, Cresco Investigation ( C‑193/17, EU:C:2019:43, punkt 33), med hänvisning till dom av den 17 april 2018, Egenberger ( C‑414/16, EU:C:2018:257, punkt 58), och dom av den 11 september 2018, IR ( C‑68/17, EU:C:2018:696, punkt 48).

28 Ibid.

29 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Congregación de Escuelas Pías Provincia Betania ( C‑74/16, EU:C:2017:135, punkt 97), med hänvisning till dom av den 28 mars 1995, Evans Medical och Macfarlan Smith ( C‑324/93, EU:C:1995:84, punkt 27), dom av den 14 januari 1997, Centro-Com ( C‑124/95, EU:C:1997:8, punkt 56), och dom av den 21 december 2011, Air Transport Association of America m.fl. ( C‑366/10, EU:C:2011:864, punkt 61).

30 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Congregación de Escuelas Pías Provincia Betania ( C‑74/16, EU:C:2017:135, punkt 96). Se även yttrande avgörande 2/15 (Frihandelsavtal EU-Singapore) av den 16 maj 2017 ( EU:C:2017:376, punkterna 253–256).

31 Dom av den 19 mars 2020, Sánchez Ruiz m.fl. ( C‑103/18 och C‑429/18, EU:C:2020:219, punkterna 118 och 119 och där angiven rättspraxis). Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 april 2008, Impact ( C‑268/06, EU:C:2008:223, punkt 80). Se, nyligen, dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar inom den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkt 64).

32 Dom av den 17 april 2018 ( C‑414/16, EU:C:2018:257).

33 Den situation som är aktuell i det nationella målet skiljer sig således från de domar där domstolen samtidigt har beaktat ramavtalet och direktiv 2000/78, och där ingen fråga avseende unionens primärrätt, såsom en bestämmelse i stadgan, aktualiserades, eller där det var fråga om att underlåta att tillämpa en bestämmelse i nationell lagstiftning som var contra legem i förhållande till ett direktiv. Se, exempelvis, dom av den 8 oktober 2020, Universitatea Lucian Blaga Sibiu m.fl. ( C‑644/19, EU:C:2020:810), och dom av den 28 februari 2018, John ( C‑46/17, EU:C:2018:131).

34 Dom av den 29 oktober 2020, Veselības ministrija ( C‑243/19, EU:C:2020:872), och dom av den 17 december 2020, Centraal Israëlitisch Consistorie van België m.fl. ( C‑336/19, EU:C:2020:1031).

35 Se, exempelvis, dom av den 17 december 2020, Centraal Israëlitisch Consistorie van België m.fl. ( C‑336/19, EU:C:2020:1031), dom av den 29 oktober 2020, Veselības ministrija ( C‑243/19, EU:C:2020:872), och dom av den 3 februari 2021, Fussl Modestraße Mayr ( C‑555/19, EU:C:2021:89).

36 Beträffande direkt diskriminering enligt direktiv 2000/78, se dom av den 22 januari 2019, Cresco Investigation ( C‑193/17, EU:C:2019:43).

37 Se ett klassiskt exempel i dom av den 1 mars 2011, Association Belge des Consommateurs Test-Achats m.fl. ( C‑236/09, EU:C:2011:100).

38 Se nyligen, exempelvis, dom av den 3 februari 2021, Fussl Modestraße Mayr ( C‑555/19, EU:C:2021:89, punkt 95). Beträffande diskriminering på grund av religion, se särskilt dom av den 29 oktober 2020, Veselības ministrija ( C‑243/19, EU:C:2020:872, punkterna 34 och 35).

39 Dom av den 29 april 2015 ( C‑528/13, EU:C:2015:288).

40 EUT L 91, 2004, s. 25.

41 Dom av den 22 maj 2014 ( C‑356/12, EU:C:2014:350).

42 Ibid., punkt 45.

43 EUT L 403, 2006, s. 18. Se även dom av den 5 juli 2017, Fries ( C‑190/16, EU:C:2017:513), rörande ett yrkande om ogiltighet av punkt FCL.065 b i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 1178/2011 av den 3 november 2011 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygbesättningar inom den civila luftfarten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 (EUT L 311, 2011, s. 1). Grunden för yrkandet avsåg ett åsidosättande av förbudet mot diskriminering på grund av ålder, som garanteras genom artikel 21 i stadgan. Domstolen hänvisade, i punkt 42, till artikel 2.5 och artikel 4.1 i direktiv 2000/78, men endast för att erinra om att det slagits fast att målet att garantera flygsäkerheten är legitimt i den mening som avses i nämnda bestämmelser. Domstolen hänvisade till sin dom av den 13 september 2011, Prigge m.fl., C‑447/09, EU:C:2011:573, punkterna 58 och 69).

44 Det följer av domstolens fasta praxis att unionens sekundärrätt ska tolkas i enlighet med stadgan. Se, exempelvis, dom av den 14 januari 2021, Okrazhna prokuratura - Haskovo och Apelativna prokuratura - Plovdiv (C‑393/19, EU:C:2021:8, punkt 52), och dom av den 19 mars 2019, Jawo ( C‑163/17, EU:C:2019:218, punkt 78).

45 Se, exempelvis, förslag till avgörande av generaladvokaten Szpunar i målet Santoro ( C‑494/16, EU:C:2017:822, punkt 53), i vilket det hänvisas till tre mål där rätten till ett effektivt rättsmedel var relevant med avseende på klausul 5 i ramavtalet. Det rör sig om dom av den 23 april 2009, Angelidaki m.fl. ( C‑378/07C‑380/07, EU:C:2009:250, punkt 176), och beslut av den 12 juni 2008, Vassilakis m.fl. ( C‑364/07, ej publicerat, EU:C:2008:346, punkt 149), samt beslut av den 24 april 2009, Koukou ( C‑519/08, ej publicerat, EU:C:2009:269, punkt 101).

46 Dom av den 29 april 2015, Léger ( C‑528/13, EU:C:2015:288, punkt 40). Se även de avgöranden som anges i fotnot 38 ovan. Beträffande begreppet genomförande av unionsrätt, se exempelvis, nyligen, dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt att överklaga en begäran om upplysningar i skattefrågor) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkterna 45–46).

47 Dom av den 22 december 2010, DEB ( C‑279/09, EU:C:2010:811). Se, mer nyligen, exempelvis, förslag till avgörande av generaladvokaten Pikamäe i målet R.N.N.S. och K.A. ( C‑225/19 och C‑226/19, EU:C:2020:679, punkt 119 och där angiven rättspraxis).

48 Republiken Italiens skriftliga yttrande innehåller antydningar om att de på varandra följande visstidsanställningskontrakten i det nationella målet inte utgör missbruk. Eftersom ingen tolkningsfråga har ställts i detta avseende, föreslår jag att eventuella tvivel beträffande detta ska lösas av den hänskjutande domstolen, vilken har fördelen att känna till alla relevanta faktiska omständigheter.

49 Dom av den 8 maj 2019, Rossato och Conservatorio di Musica F.A. Bonporti ( C‑494/17, EU:C:2019:387, punkt 44), med hänvisning till dom av den 21 november 2018, Viejobueno Ibáñez och de la Vara González ( C‑245/17, EU:C:2018:934, punkterna 50 and 51). Jämför dom av den 8 oktober 2020, Universitatea Lucian Blaga Sibiu m.fl. ( C‑644/19, EU:C:2020:810).

50 Dom av den 26 november 2014, Mascolo m.fl. ( C‑22/13, C‑61/13C‑63/13 och C‑418/13, EU:C:2014:2401, punkt 69 och där angiven rättspraxis).

51 Ibid., punkterna 84 och 85.

52 Dom av den 14 september 2016, Pérez López ( C‑16/15, EU:C:2016:679, punkt 28 och där angiven rättspraxis). Se vidare, exempelvis, dom av den 19 mars 2020, Sánchez Ruiz m.fl. ( C‑103/18 och C‑429/18, EU:C:2020:219, punkt 55). Se, nyligen, dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar inom den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkt 54).

53 Dom av den 26 november 2014, Mascolo m.fl. ( C‑22/13, C‑61/13C‑63/13 och C‑418/13, EU:C:2014:2401, punkt 86), med hänvisning till dom av den 4 juli 2006, Adeneler m.fl. ( C‑212/04, EU:C:2006:443, punkt 67), och dom av den 3 juli 2014, Fiamingo m.fl. ( C‑362/13, C‑363/13 och C‑407/13, EU:C:2014:2044, punkt 58). Se även, exempelvis, dom av den 25 oktober 2018, Sciotto ( C‑331/17, EU:C:2018:859, punkt 38).

54 Dom av den 25 oktober 2018, Sciotto ( C‑331/17, EU:C:2018:859, punkt 39 och där angiven rättspraxis).

55 Se, exempelvis, dom av den 25 oktober 2018, Sciotto ( C‑331/17, EU:C:2018:859, punkt 40 och där angiven rättspraxis). Se, nyligen, dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar inom den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkt 28).

56 Detta har erkänts av domstolen som legitimt i samband med undervisningssektorn. Dom av den 26 november 2014, Mascolo m.fl. ( C‑22/13, C‑61/13C‑63/13 och C‑418/13, EU:C:2014:2401, punkt 95).

57 Ibid., punkterna 97, 99, 104 och 108, dom av den 25 oktober 2018, Sciotto ( C‑331/17, EU:C:2018:859, punkt 57).

58 Dom av den 26 november 2014, Mascolo m.fl. ( C‑22/13, C‑61/13C‑63/13 och C‑418/13, EU:C:2014:2401, punkterna 91 och 100).

59 Ibid., punkt 102. Se även dom av den 26 januari 2012, Kücük ( C‑586/10, EU:C:2012:39, punkt 40).

60 Dom av den 25 oktober 2018, Sciotto ( C‑331/17, EU:C:2018:859, punkt 49).

61 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Sánchez Ruiz m.fl. ( C‑103/18 och C‑429/18, EU:C:2019:874, punkt 50), med hänvisning till dom av den 14 september 2016, Pérez López ( C‑16/15, EU:C:2016:679, punkt 49).

62 Dom av den 25 oktober 2018, Sciotto ( C‑331/17, EU:C:2018:859, punkterna 50 och 51).

63 Dessa omfattar, enligt fast rättspraxis, åtgärder för att skydda kvinnor vid graviditet och moderskap, samt åtgärder för att kvinnor och män ska kunna förena sina åtaganden i arbetsliv och familjeliv. Se exempelvis dom av den 26 november 2014, Mascolo m.fl. ( C‑22/13, C‑61/13C‑63/13 and C‑418/13, EU:C:2014:2401, punkt 93).

64 Jämför, exempelvis, med den situation som domstolen beskrev i domen av den 25 oktober, 2018, Sciotto ( C‑331/17, EU:C:2018:859, punkt 63), där Republiken Italien angav att ansvarsutkrävande av chefer kunde vara en effektiv åtgärd.

65 Se, exempelvis, dom av den 14 januari 2021, Okrazhna prokuratura – Haskovo and Apelativna prokuratura – Plovdiv ( C‑393/19, EU:C:2021:8, punkt 52), och dom av den 19 mars 2019, Jawo ( C‑163/17, EU:C:2019:218, punkt 78).

66 Dom av den 29 april 2015, Léger ( C‑528/13, EU:C:2015:288, punkt 40), dom av den 29 oktober 2020, Veselības ministrija ( C‑243/19, EU:C:2020:872, punkterna 34 och 35), och dom av den 3 februari 2021, Fussl Modestraße Mayr ( C‑555/19, EU:C:2021:89). Beträffande begreppet genomförande av unionsrätten, se exempelvis, nyligen, dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt att överklaga en begäran om upplysningar i skattefrågor) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkterna 45–46).

67 Dom av den 22 december 2010, DEB ( C‑279/09, EU:C:2010:811). Se, mer nyligen, exempelvis, förslag till avgörande av generaladvokaten Pikamäe i de förenade målen R.N.N.S. och K.A. ( C‑225/19 och C‑226/19, EU:C:2020:679, punkt 119 och där angiven rättspraxis).

68 Dom av den 7 mars 2018, Santoro ( C‑494/16, EU:C:2018:166, punkt 40).

69 Dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar inom den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkt 57 och där angiven rättspraxis).

70 Se, exempelvis, dom av den 19 mars 2020, Sánchez Ruiz m.fl. ( C‑103/18 och C‑429/18, EU:C:2020:219, punkt 88 och där angiven rättspraxis).

71 Dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar inom den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkt 58 och där angiven rättspraxis).

72 Likvärdighetsprincipen innebär inte nödvändigtvis att sökandenas ställning är analog i förhållande till ställningen för de lärare inom den offentliga sektorn vars visstidsanställningskontrakt redan har omvandlats till tillsvidareanställningskontrakt. Detta beror på att likvärdighetsprincipen avser anspråk av rent nationell karaktär och inte åtgärder som en medlemsstat har vidtagit för att genomföra rättigheter som följer av unionsrätten. Se dom av den 7 mars 2018, Santoro ( C‑494/16, EU:C:2018:166, punkt 40 och där angiven rättspraxis).

73 Ibid., punkt 30 och där angiven rättspraxis. Se även, exempelvis, dom av den 14 september 2016, Pérez López ( C‑16/15, EU:C:2016:679, punkt 32 och där angiven rättspraxis).

74 Dom av den 14 september 2016, Pérez López ( C‑16/15, EU:C:2016:679, punkterna 34 och 35 samt där angiven rättspraxis). Se även, exempelvis, dom av den 19 mars 2020, Sánchez Ruiz m.fl. ( C‑103/18 och C‑429/18, EU:C:2020:219, punkterna 89 och 90 samt där angiven rättspraxis).

75 Dom av den 14 september 2016, Pérez López ( C‑16/15, EU:C:2016:679, punkt 36). Se även, exempelvis, dom av den 19 mars 2020, Sánchez Ruiz m.fl. ( C‑103/18 och C‑429/18, EU:C:2020:219, punkt 91 och där angiven rättspraxis).

76 Dom av den 19 mars 2020, Sánchez Ruiz m.fl. ( C‑103/18 och C‑429/18, EU:C:2020:219, punkt 119 och där angiven rättspraxis). Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 april 2008, Impact ( C‑268/06, EU:C:2008:223, punkt 79). Se, nyligen, dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar inom den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkt 64).

77 Dom av den 15 april 2008, Impact ( C‑268/06, EU:C:2008:223, punkt 101 och där angiven rättspraxis). Se även, exempelvis, dom av den 10 mars 2011, Deutsche Lufthansa ( C‑109/09, EU:C:2011:129, punkt 56), dom av den 25 oktober 2018, Sciotto ( C‑331/17, EU:C:2018:859, punkt 69 och där angiven rättspraxis), dom av den 19 mars 2020, Sánchez Ruiz m.fl. ( C‑103/18 och C‑429/18, EU:C:2020:219, punkterna 121–124 och där angiven rättspraxis). Se, nyligen, dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar inom den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkterna 65 och 66).

78 Dom av den 19 mars 2020, Sánchez Ruiz m.fl. ( C‑103/18 och C‑429/18, EU:C:2020:219, punkt 123 och där angiven rättspraxis). Se, nyligen, dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar inom den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkt 67).

79 Dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar inom den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkt 70).

80 Se punkt 30 ovan.

81 Dom av den 17 april 2018 ( C‑414/16, EU:C:2018:257).

82 Ibid., punkt 78. Se även, beträffande det förbud mot diskriminering på grund av religion eller övertygelse som garanteras i artikel 21.1 i stadgan, dom av den 29 oktober 2020, Veselības ministrija ( C‑243/19, EU:C:2020:872, punkt 36 och där angiven rättspraxis).

83 Ibid., punkt 79.

84 Dom av den 19 mars 2020, Sánchez Ruiz m.fl. ( C‑103/18 och C‑429/18, EU:C:2020:219, punkt 119 och där angiven rättspraxis). Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 april 2008, Impact ( C‑268/06, EU:C:2008:223, punkt 79). Se, nyligen, dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar inom den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkt 64).

85 Beträffande det kvarvarande förbudet mot horisontell direkt effekt av direktiv, se, bland annat, dom av den 10 oktober 2017, Farrell ( C‑413/15, EU:C:2017:745), och dom av den 7 augusti 2018, Smith ( C‑122/17, EU:C:2018:631).

86 Dom av den 15 April 2008, Impact ( C‑268/06, EU:C:2008:223, punkt 101 och där angiven rättspraxis). Se även, exempelvis, dom av den 10 mars 2011, Deutsche Lufthansa ( C‑109/09, EU:C:2011:129, punkt 56), dom av den 25 oktober 2018, Sciotto ( C‑331/17, EU:C:2018:859, punkt 69), och dom av den 19 mars 2020, Sánchez Ruiz m.fl. ( C‑103/18 och C‑429/18, EU:C:2020:219, punkterna 121–124).

87 Dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar inom den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkt 58 och där angiven rättspraxis).

88 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Sánchez Ruiz m.fl. ( C‑103/18 and C‑429/18, EU:C:2019:874, p 84).

89 Dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar inom den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkt 58 och där angiven rättspraxis).

90 Dom av den 29 oktober 2020, Veselības ministrija ( C‑243/19, EU:C:2020:872, punkt 36).

91 Ibid., punkt 34.

92 Se dom av den 17 december 2020, Centraal Israëlitisch Consistorie van België m.fl. ( C‑336/19, EU:C:2020:1031, punkt 85), med hänvisning till dom av den 19 oktober 1977, Ruckdeschel m.fl. ( 117/76 och 16/77, EU:C:1977:160, punkt 7), och dom av den 16 december 2008, Arcelor Atlantique et Lorraine m.fl. ( C‑127/07, EU:C:2008:728, punkt 23). Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Poiares Maduro i målet Marrosu och Sardino ( C‑53/04, EU:C:2005:569, punkt 37). Generaladvokaten hänvisade till dom av den 13 juli 1989, Wachauf ( 5/88, EU:C:1989:321, punkt 19), och dom av den 14 december 2004, Arnold André ( C‑434/02, EU:C:2004:800, punkt 68). Se, vidare, dom av den 21 november 2018, Diego Porras ( C‑619/17, EU:C:2018:936, punkt 60).

93 Dom av den 17 april 2018, Egenberger ( C‑414/16, EU:C:2018:257, punkt 47).

94 Ibid. Min kursivering.

95 Se, exempelvis, domstolens resonemang avseende diskrimineringsfrågor i, till exempel, dom av den 22 maj 2014, Glatzel ( C‑356/12, EU:C:2014:350), dom av den 5 juli 2014, Fries ( C‑190/16, EU:C:2017:513) och dom av den 29 april 2015, Léger ( C‑528/13, EU:C:2015:288).

96 Dom av den 29 oktober 2020, Veselības ministrija ( C‑243/19, EU:C:2020:872, punkt 40). Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Hogan i målet Veselības ministrija ( C‑243/19, EU:C:2020:325, punkt 75). Även om det i beslutet om hänskjutande endast hänförs till direkt diskriminering på grund av religion eller övertygelse enligt direktiv 2000/78, som nyligen har bedömts av domstolen i dess dom av den 22 januari 2019, Cresco Investigation ( C‑193/17, EU:C:2019:43), är rättspraxis avseende indirekt diskriminering på grund av religion enligt direktiv 2004/78 fortfarande relevant, eftersom sådan diskriminering i lika hög grad skyddas av artikel 21 i stadgan. Se, exempelvis, dom av den 14 mars 2017, Bougnaoui och ADDH ( C‑188/15, EU:C:2017:204, punkt 32), i vilken domstolen angav att det ankom på den hänskjutande domstolen att om Asma Bougnaouis uppsägning har grundat sig på ett åsidosättande av en intern ordningsregel som gällde inom företaget och som förbjuder bärandet av synliga symboler för politiska, filosofiska eller religiösa övertygelser, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera, och det framkommer att regeln – som framstår som neutral – i praktiken leder till att personer tillhörande en viss religion eller personer med vissa övertygelser särskilt missgynnas, såsom Asma Bougnaoui, skulle det finnas anledning att konstatera att det föreligger en särbehandling som är indirekt grundad på religion eller övertygelse, i den mening som avses i artikel 2.2 b i direktiv 2000/78 (se, för ett liknande resonemang, den i dag meddelade domen G4S Secure Solutions, C‑157/15, punkterna 30 och 34).

97 Dom av den 29 oktober 2020, Veselības ministrija ( C‑243/19, EU:C:2020:872, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

98 Beträffande denna fråga, se generaladvokaten Saugmandsgaard Øes omfattande bedömning i målet kommissionen/Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark) ( C‑235/17, EU:C:2018:971, punkterna 64–112).

99 Dom av den 16 december 1976, Comet ( 45/76, EU:C:1976:191).

100 Det som är avgörande är huruvida frågor rörande stadgan uppkommer i samband med genomförande av unionsrättsliga bestämmelser. Se, exempelvis, dom av den 25 oktober 2018, Anodiki Services EPE ( C‑260/17, EU:C:2018:864, punkterna 38 och 39).

101 Dom av den 25 oktober 2018, Sciotto ( C‑331/17, EU:C:2018:859, punkterna 63–70).

102 Dom av den 25 oktober 2018, Sciotto ( C‑331/17, EU:C:2018:859, punkt 66).

103 Dom av den 17 april 2018, Egenberger ( C‑414/16, EU:C:2018:257).