Årsredovisning för staten 2016

Regeringens skrivelse

2016/17:101 Årsredovisning för staten 2016

Regeringens skrivelse 2016/17:101

Årsredovisning för staten 2016

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 6 april 2017

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2016. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

S kr . 2016/ 17: 101

Sammanfattning

S kr . 2016/ 17: 101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2016 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

2016 Procent 2015 Procent Utfallet för den offentliga sektorns finansiella 1 2

av BNP av BNP sparande 2016 uppgick till 40 miljarder kronor,

Den offentliga sektorns vilket motsvarade 0,9 procent av BNP.

finansiella sparande 40 0,9 11 0,3

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till

Statens 27,1 procent av BNP. Överskottet i statens budgetsaldo 85 1,9 -33 -0,8

budget uppgick till 85 miljarder kronor, vilket är

Utgiftstak 1 215 27,7 1 158 27,8 en förbättring med 118 miljarder kronor jämfört

Takbegränsade med 2015. utgifter 1 184 27,1 1 135 27,3

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på

Statens nettoförmögenhet -405 -9,2 -422 -10,1 27 miljarder kronor. Jämfört med 2015 förbätt-

Statsskuld 1 292 29,5 1 352 32,5 rades resultatet med 38 miljarder kronor. Stats-

Årets över-/underskott skulden minskade med 60 miljarder kronor till

i resultaträkningen 27 0,6 -10 -0,2 1 292 miljarder kronor vid utgången av 2016. 3

Utlåning 456 10,4 434 10,4 Som andel av BNP minskade statsskulden från

4

Garantiåtaganden 2 043 46,7 1 930 46,4 32,5 procent 2015 till 29,5 procent 2016.

1

Prel. BNP för 2016 uppgår till 4 379 miljarder kronor (löpande priser).

I följande tabell redovisas några nyckeltal 2

Rev. BNP för 2015 uppgår till 4 159 miljarder kronor (löpande priser). avseende det ekonomiska utfallet 2016 jämfört Inklusive utlåning till Riksbanken.

4

Exkl. ej beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. med 2015.

S kr . 2016/ 17: 101

med 2015. Det genomsnittliga finansiella 1

Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av

riksdagen i december 2015. sparandet var 0,2 procent av BNP 2007–2016.

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna summan. lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå åtgärder, framför allt skattesänkningar, som den till 924 miljarder kronor. Utfallet blev knappt förra regeringen genomförde. Regeringen 1 003 miljarder kronor, vilket är 78 miljarder bedömer att både det finansiella och det kronor högre än beräknat i statens budget. strukturella sparandet för 2016 låg i linje med Skatteinkomsterna för staten blev 91 miljarder överskottsmålet. kronor högre än beräknat. Det är främst skatt på

konsumtion och skatt på kapital som blivit

högre. Övriga inkomster blev knappt 13 mil- Utgiftstaket för staten jarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen

förklaras främst av högre avräkningar m.m. i Utgiftstaket för staten anslutning till skattesystemet.

Miljarder kronor

Utgifterna i statens budget uppgick till

2016 2015 917 miljarder kronor, vilket är 16 miljarder

50 miljarder kronor lägre. Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,6 2,0 Statens budgetsaldo blev därmed 85 miljarder

kronor, vilket är en förbättring med 95 miljarder

kronor jämfört med det budgeterade beloppet. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2016 uppgick till 1 215 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 184 miljarder kronor, dvs. 31 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

S kr . 2016/ 17: 101

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med

Fonder 168 154

summan.

Skatteintäkterna ökade med 97 miljarder kronor.

Garantiförbindelser 1 800 1 677

Skatteintäkterna uppgick till 1 236 miljarder

Övriga ansvarsförbindelser 47 21 kronor och utgjorde 91 procent av de totala

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med intäkterna. summan.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 1 013 miljar- Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden der kronor, en ökning med 51 miljarder kronor mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda jämfört med 2015. värde (motsvarande eget kapital i ett företag),

Kostnaderna för statens egen verksamhet blev negativ och uppgick till -405 miljarder uppgick till 270 miljarder kronor. Det är en kronor vid utgången av 2016, vilket motsvarar ökning med 11 miljarder kronor jämfört med 9,2 procent av BNP. I förhållande till 2015 2015. förbättrades nettoförmögenheten med 17 mil-

Resultat från andelar i hel- och delägda företag jarder kronor. uppgick till -11 miljarder kronor, vilket är en Den konsoliderade statsskulden minskade minskning med 7 miljarder kronor jämfört med med 60 miljarder kronor till 1 292 miljarder 2015. kronor vid utgången av 2016. Lån i svenska

Finansiella intäkter och kostnader, netto kronor minskade med knappt 63 miljarder uppgick till knappt -10 miljarder kronor, vilket kronor och lån i utländsk valuta ökade med är en förbättring med 5 miljarder kronor jämfört drygt 2 miljarder kronor. med 2015. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 21 miljarder kronor, vilket är oförändrat jämfört med 2015.

S kr . 2016/ 17: 101

Statliga garantier Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Statliga garantiåtaganden

Miljarder kronor

Nationella intygandet grundas på ansvariga

fattande resultat- och balansräkning samt en

kassamässig redovisning, har upprättats enligt Statliga garantiåtaganden ökade med 113 mil- god redovisningssed. Regeringen bedömer att jarder kronor jämfört med 2015 och uppgick till räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. 2 043 miljarder kronor vid utgången av 2016. Som andel av BNP ligger de statliga garanti- Betryggande intern styrning och kontroll åtagandena på ca 47 procent. Insättningsgarantin Det finns ett ramverk för staten som syftar till uppgick till 1 666 miljarder kronor, vilket är en att säkerställa en betryggande intern styrning ökning med 111 miljarder kronor jämfört med och kontroll av EU-medlen. 2015. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 233 miljarder kronor, vilket innebär Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

en minskning med 11 miljarder kronor i

med 2015.

Nettoflöde från statens budget till EU 19 34

Den samlade risken i statens garantier och

utlåning bedöms som låg.

Sveriges avgift till EU uppgick till 30 miljarder

kronor. Bidragen från EU uppgick till 11 mil-

jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från

Statlig utlåning

statens budget till EU uppgick till 19 miljarder

kronor, vilket är en minskning med 15 miljarder

Statens utlåning

Statens utlåning uppgick till 456 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestödsnämndens studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.

Årsredovisning för staten

S kr . 2016/ 17: 101

Årsredovisning för staten 2016

Regeringen ska varje år senast den 15 april året avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsefter budgetåret lämna en årsredovisning för upplysningar. staten till riksdagen. Resultaträkningen ger underlag för bedöm-

Årsredovisningen för staten 2016 har upp- ning av statens samlade inflöde och förbrukning rättats i enlighet med bestämmelserna i budget- av resurser. Värdet av statens tillgångar och lagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. skulder per den 31 december 2016 redovisas i Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt balansräkningen. Finansieringsanalysen visar väsentligt ger en rättvisande bild av det statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs ekonomiska resultatet och ställningen samt utfallet för 2016 i resultat- och balansförvaltningen av statens tillgångar. räkningarna, finansieringsanalys och noter med

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- utfallet för 2015. visningen omfattar myndigheterna, inklusive Statens budget omfattar samtliga inkomster affärsverken, under riksdagen och regeringen. och utgifter som påverkar statens lånebehov. I Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens tillgång hos staten. utfall för 2016 dels med inkomsterna och

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungsamt betalningar som redovisas av Riksbanken liga budgeten för 2016, dels med utfallet för och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller 2015. ingår premiepensionssystemets tillgångar och Ekonomistyrningsverket och Riksgäldsskulder med dess avkastning i konsolideringen. kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse

Redovisningen omfattar all verksamhet i de (Fi2017/00617/BATOT). ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till Olika avgränsningar av staten statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika fall där informationen inte varit tillräcklig har utgångspunkter beroende på att informationen kompletterande information inhämtats. Under- har olika syften. Avgränsningen av staten kan laget har kompletterats med ekonomiska därmed variera. Ett annat skäl till skillnader händelser som inte har redovisats av myndig- mellan olika redovisningar är att olika principer heterna, framför allt beräkningar av skatte- tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. intäkter som ännu inte har debiterats. Beroende på utgångspunkt kan en enskild

Redovisningen utgår från vedertagna ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser redovisnings- och värderingsprinciper som i så och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade redovisningarna. över tiden. En utveckling av den statliga Informationen om det ekonomiska utfallet i redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande staten utgör även underlag för nationalprinciper och förutsättningar beskrivs i räkenskaperna som är en statistisk samman-

S kr . 2016/ 17: 101

ställning i kontoform över den samlade svenska ledningarnas intygande om att myndighetens ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning årsredovisning ger en rättvisande bild. av staten utgår från definitioner etc. som följer En kvalitetskontroll sker även genom rekommendationer från FN samt Europa- etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband parlamentets och rådets förordning (EU) nr med Ekonomistyrningsverkets konsoliderings- 549/2013 om det europeiska national- och arbete och genom Finansdepartementets arbete regionalräkenskapssystemet i europeiska med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att rapporterade finansiella information överensaffärsverken inte ingår i dess avgränsning av stämmer med deras respektive årsredovisningar, staten. formella kontroller, motpartsavstämning av

mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets-

kontroller och analys av poster samt doku- Underlag för och kvalitetssäkring av årets menterade metoder för de beräkningar och skrivelse förutsättningar som gäller för konsoliderings-

arbetet. Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Riksrevisionens årliga revision Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella Granskning av myndigheternas årsredovisningar befogenheter i form av beställningsbemyndi- 2016 ganden, garantier etc. Vidare omfattar det Riksrevisionen har inom ramen för den årliga resultaträkning, balansräkning och finansierings- revisionen granskat 225 myndigheters årsredoanalys, statsskuldens utveckling samt redovis- visningar för 2016. Granskningen av Patentning av avgifter till och bidrag från EU. ombudsnämnden är inte slutfört då myndig- Riksgäldskontorets underlag omfattar redovis- heten inte har lämnat in årsredovisningen inom ning och riskanalys av statliga garantier och utsatt tid. utlåning. Redovisningen har i övrigt komplette- Riksrevisionen avstår från att uttala sig när rats eller tagits fram internt inom Regerings- den inte kunnat inhämta tillräckliga och kansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatte- ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att intäkter och uppföljningen av de budgetpolitiska möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både målen. Stora delar av skatteintäkterna för 2016 väsentliga och genomgripande. Riksrevisionen bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt uttalar sig med avvikande mening när det finns 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att väsentliga fel som är genomgripande och beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för årsredovisningen som helhet därigenom inte ger staten är desamma som används för att ta fram en rättvisande bild. Revisionsberättelse med prognoser i regeringens budgetpropositioner. reservation lämnas när Riksrevisionen inte När det gäller uppföljningen av överskottsmålet kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga utgår denna dels från officiell statistik från revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer inte är genomgripande. I vissa fall lämnar som regeringen använder för att följa upp Riksrevisionen en revisionsberättelse med överskottsmålet i budgetpropositionen och den standardutformning men vill ändå lyfta fram ekonomiska vårpropositionen. Hur uppfölj- viktig information och lämnar därför en ningen sker beskrivs närmare i regeringens upplysning i revisionsberättelsen. skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. För 2016 har Riksrevisionen avstått från att 2010/11:79). uttala sig om Statens fastighetsverks årsredo-

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen visning och lämnat ett uttalande med avvikande för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga mening för Tillväxtverket. Därutöver har revision av myndigheterna och deras årsredo- Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med visningar, vilka ligger till grund för resultat- och reservation för följande tolv myndigheter: Folke balansräkningarna, finansieringsanalysen samt Bernadotteakademin, Försäkringskassan, Havsutfallet för statens budget, dels myndighets- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet,

S kr . 2016/ 17: 101

Kustbevakningen, Länsstyrelsen i Örebro län, Migrationsverket, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Post- och telestyrelsen, Sametinget, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Statistiska centralbyrån.

Elva myndigheter har fått revisionsberättelse med upplysning. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2012–2016. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Ökningen för 2014–2016 beror på att Riksrevisionen har ändrat utformningen av revisionsberättelsen, som fr.o.m. 2014 innehåller fem olika uttalanden i stället för ett, vilket medför mer preciserade uttalanden. Ökningen är således inte någon indikation på försämrad kvalitet i myndigheternas årsredovisningar. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 2012–2016

2012 2013 2014 2015 2016 Summa 4 7 15 13 14

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

S kr . 2016/ 17: 101

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av målet om 1 procents sparande skulle gälla för de tre budgetpolitiska målen för 2016, den varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva offentliga sektorns finansiella sparande och stramas åt när konjunkturen försvagas för att utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett säkerställa att det årliga målet nås. Finansbudgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form politiken skulle då förstärka konjunkturav ett balanskrav som inte följs upp i denna försvagningen i stället för att stabilisera den. Det skrivelse, utan i 2017 års ekonomiska vår- finns således goda skäl för att formulera ett mål proposition. för den offentliga sektorns finansiella sparande

som ett genomsnitt över en konjunkturcykel.

Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt

svårare att löpande följa upp om målet uppnås. 1.1 Den offentliga sektorns Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från den

finansiella sparande målsatta nivån ett enskilt år är det viktigt att

konjunkturläget beaktas när målet i efterhand År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på utvärderas. Målet för det finansiella sparandet tre år, ett mål för den offentliga sektorns omfattar hela den offentliga sektorn, vilket finansiella sparande. År 2007 fastställde inkluderar staten, ålderspensionssystemet och riksdagen efter en teknisk justering att målet kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP nationalräkenskapernas (NR:s) definition inte i över en konjunkturcykel i stället för 2 procent den statliga sektorn utan räknas till företags- (bet. 2006/2007:FiU20). sektorn.

Definitioner av finansiellt sparande och målet för Det finansiella sparandet 2016 den offentliga sektorns finansiella sparande Den offentliga sektorn redovisade ett överskott Det finansiella sparandet för den offentliga som uppgick till 40 miljarder kronor eller sektorn är resultatet av samtliga transaktioner 0,9 procent av BNP. I förhållande till 2015 som påverkar den offentliga sektorns finansiella förstärktes den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner sparande 2016 med ca 30 miljarder kronor (se som köp och försäljning av aktier och andra tabell 1.2). Förstärkningen kan helt och hållet finansiella tillgångar påverkar således inte det hänföras till staten. I prognosen i den av finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeför- riksdagen beslutade budgeten beräknades i stället ändringar på tillgångar och skulder. ett underskott på 40 miljarder kronor eller

Att målet för den offentliga sektorns finansi- 0,9 procent av BNP, det finansiella sparandet ella sparande är formulerat som ett genomsnitt i blev således ca 80 miljarder kronor högre än stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är beräknat. motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om

S kr . 2016/ 17: 1 0 1

Åtgärder i form av tidigare-/senareläggning av Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

utgifter samt ändringsbeslut i vår- resp. höständ-

2016 2016 Utfall- 2015

ringsbudgetarna medförde totalt en mindre

Beslutad Utfall Beslutad Utfall

Tabell 1.1 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen

Kapitalinkomster 64 66 1 62

2016

Finansiellt

63 miljarder kronor, rör inkomsterna från

Stat -31 49 80 12 skatter och avgifter som blev högre än i

Ålderspensionssystem 0 3 3 8 prognosen i budgetpropositionen för 2016.

Kommunsektor -10 -13 -3 -10 Detta förklaras huvudsakligen av högre intäkter

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. från skatt på produktion (ca 36 miljarder kronor), kapitalvinster (ca 15 miljarder kronor)

Principer för uppföljning av målet för den

samt omprövningar och anstånd (ca 9 miljarder

offentliga sektorns finansiella sparande

kronor).

Det är viktigt att uppföljningen av målet för den

Utgifterna överskattades däremot samman-

offentliga sektorns finansiella sparande är transtaget med ca 12 miljarder kronor. Detta trots att

parent och att det finns tydliga principer för hur utgifterna för asylsökande blev ca 22 miljarder

målet följs upp. Regeringen använder därför ett kronor högre än beräknat. Offentliga sektorns

antal indikatorer för att följa upp måluppövriga utgifter överskattades således med ca

fyllelsen. 34 miljarder kronor.

För att i efterhand avgöra om det finansiella

Staten svarade uteslutande för avvikelsen av

sparandet i den offentliga sektorn varit i linje det finansiella sparandet. Av ovanstående diffe-

med målet för det finansiella sparandet använder renser avseende skatteintäkter rör merparten,

regeringen som en indikator ett genomsnitt för 60 miljarder kronor, statens intäkter. Statens

det finansiella sparandet under de tio senaste utgifter, med undantag för utgifter direkt

åren, vilket för den aktuella perioden omfattar kopplade till asylsökande, blev över 40 miljarder

åren 2007–2016. Syftet med denna bakåtkronor lägre än förväntat. Sparandet i ålders-

blickande redovisning är att bedöma om det pensionssystemet underskattades också i

funnits systematiska fel i finanspolitiken som budgetpropositionen för 2016 medan sparandet i

minskar sannolikheten för att målet nås i kommunsektorn blev något lägre än beräknat.

framtiden.

För att beakta vilken påverkan konjunktur-

läget har på den offentliga sektorns sparande,

använder regeringen även det strukturella

sparandet som en indikator på hur målet

uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att

visa hur stort det finansiella sparandet i den

offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna

och utgifterna inte påverkades av konjunktur-

läget eller engångseffekter. Det strukturella

sparandet är inte en del av den officiella

statistiken och kan beräknas på flera olika sätt.

S kr . 2016/ 17: 101

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om inte annat anges

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Finansiellt sparande 3,3 1,9 -0,7 -0,1 -0,2 -1,0 -1,4 -1,6 0,3 0,9

Varav staten 2,1 1,1 -0,7 -0,4 -0,4 -1,1 -1,2 -1,3 0,3 1,1 Varav ålderspensionssystemet 1,0 1,0 0,2 0,2 0,5 0,3 -0,1 0,1 0,2 0,1 Varav kommunala sektorn 0,1 -0,1 -0,2 0,2 -0,3 -0,2 -0,1 -0,4 -0,2 -0,3 Bakåtblickande tioårssnitt 0,2

1

Strukturellt sparande 1,7 2,2 1,7 1,5 0,8 0,2 -0,7 -0,8 0,2 1,0

2 BNP-gap 2,9 0,7 -6,5 -2,5 -1,2 -2,4 -2,8 -2,2 -1,0 -0,1 1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2017 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014– 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det gör att nivån på det strukturella sparandet årssnitt) uppgick till 0,2 procent av BNP, varav kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till det inte finns något allmänt accepterat utfall. drygt 0,3 procent av BNP i genomsnitt. Sparan-

Den s.k. sjuårsindikatorn beräknas delvis det i kommunsektorn uppgick till -0,2 procent utifrån prognoser för det finansiella sparandet av BNP och sparandet i staten uppvisade balans i och redovisas därför inte i årsredovisningen för genomsnitt över tidsperioden. Samtidigt var staten. Indikatorn redovisas emellertid i 2017 års resursutnyttjandet lägre än normalt och BNPekonomiska vårproposition, som en del i den gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått framåtblickande uppföljningen. till -1,5 procent av potentiell BNP under den

Det är samtidigt viktigt att dessa indikatorer aktuella tidsperioden. Resursutnyttjandet beinte tillämpas allt för mekaniskt eftersom döms i stort sett vara balanserat 2016. finanspolitiken då riskerar att bl.a. förstärka Det strukturella sparandet stärktes med konjunktursvängningarna i stället för att dämpa 0,8 procent av potentiell BNP mellan 2015 och dem. Regeringens utgångspunkt är därför att 2016, och var 2016 i linje med överskottsmålet inriktningen på finanspolitiken ska bedömas på 1 procent av potentiell BNP. med en bred ansats där olika mål och restriktioner ställs mot varandra. Samlad bedömning av uppföljningen av målet för

det finansiella sparandet

Avstämning av målet för den offentliga sektorns Regeringens strama finanspolitik, i kombination finansiella sparande t.o.m. 2016 med en betydande tillväxt, har gjort det möjligt Såväl det finansiella sparandet som det struktu- att vända det stora underskottet från 2014 till rella sparandet försämrades märkbart mellan överskott. Enligt de senaste beräkningarna 2007 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av uppvisar de offentliga finanserna överskott för det finansiella sparandet under denna tidsperiod 2015 och 2016. Det genomsnittliga finansiella kan huvudsakligen hänföras till sparandet i sparandet var 0,2 procent av BNP 2007–2016. staten, som minskade från 2,1 till -1,3 procent av Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna BNP och sparandet i ålderspensionssystemet, lågkonjunkturens effekter på de offentliga som minskade från 1,0 till 0,1 procent av BNP, finanserna, men också av de ofinansierade medan kommunsektorns sparande varierade åtgärder, framförallt skattesänkningar, som den kring noll procent av BNP under dessa år. Sedan förra regeringen genomförde. Regeringen 2014 har sparandet förstärkts betydligt. Mellan bedömer att både det finansiella och det 2015 och 2016 stärktes sparandet med strukturella sparandet för 2016 låg i linje med 0,7 procent av BNP. Det största bidraget kom överskottsmålet. från staten.

Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2007–2016 (bakåtblickande tio-

S kr . 2016/ 17: 101

1.2¶Utgiftstaket för 2016

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 931 949 971 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 Tekniska justeringar -24 -14 6 13 10 2 4 2 7

1 Reella justeringar -11 33 41 Utgiftstak, slutligt fastställt 907 938 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 Takbegränsade utgifter 895 910 943 965 986 989 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 Budgeteringsmarginal 12 28 14 24 38 74 62 28 11 23 31 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 1 Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor efter förslag i BP07 och utgiftstaket för 2015 och 2016 höjdes med 33 miljarder kronor respektive 41 miljarder kronor efter förslag i VÄB15. Dessa är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Anm.: För åren 1997–2005 se Årsredovisning för staten 2009.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande beräknade, takbegränsade utgifterna kallas restriktionen som i termer av totala utgifter budgeteringsmarginalen. begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av priorite- Utfallet för de takbegränsade utgifterna ringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för Enligt utfallet för statens budget 2016 uppgick att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på de takbegränsade utgifterna till 1 184,5 miljarder grund av en god konjunktur) används för att kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med finansiera permanent högre utgifter. I och med en marginal på 30,5 miljarder kronor (se tabell detta begränsas också möjligheterna att bedriva 1.5). en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.

SB Utfall Utfall-SB Utfall

Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt 1

2016 2016 2016 2015 åtagande som främjar budgetdisciplinen och

Utgifter exkl. stärker trovärdigheten i den ekonomiska 2

statsskuldsräntor 912,4 899,1 -13,3 867,4 politiken. Utgiftstaket kan användas som ett

Ålderspensionssystemet vid verktyg för att uppnå överskottsmålet och sidan av statens budget 285,5 285,4 -0,2 267,5 långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångs-

Takbegränsade utgifter 1 197,9 1 184,5 -13,4 1 134,9 punkten är att de nivåer på utgiftstaket som

Budgeteringsmarginal 17,1 30,5 13,4 23,1 riksdagen har beslutat om inte ska ändras till

Utgiftstak 1 215 1 215 0 1 158 följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar 1

Den av riksdagen i december 2015 fastställda budgeten för 2016, dvs. exkl. eller till följd av en ändrad inriktning på riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för

2016. finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. 2

Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27

De takbegränsade utgifterna blev 13,4 miljarder samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid

kronor lägre än den av riksdagen antagna sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt

budgeten för 2016. Detta förklaras främst av förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även

lägre utgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmyndigheternas utnyttjande av anslagssparande

marknad och arbetsliv (7,2 miljarder kronor), och anslagskredit ingår. De takbegränsade

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social utgifterna omfattar därmed större delen av

omsorg (5,9 miljarder kronor) och utgifts-

S kr . 2016/ 17: 101

område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom Tabell 1.6 Tekniska justeringar samt finanspolitiskt

motiverad ändring av utgiftstakets nivå

och funktionsnedsättning (4,3 miljarder

Miljarder kronor

kronor).

2016

Inom utgiftsområde 8 Migration blev ut-

Ursprungligt fastställt utgiftstak (budgetpropositionen för

gifterna högre än i den av riksdagen antagna

2014) 1 167

budgeten för 2016 (21,8 miljarder kronor). I

Tekniska justeringar i den beslutade budgeten för 2015

avsnitt 2 Utfallet för statens budget redovisas

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,25 skillnader mellan utfall och budgeterade belopp

för utgiftsområden och vissa anslag. Reglering kommunalekonomisk utjämning: stegvis slopat

avdrag för privat pensionssparande -3,77

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid

Ny nivå i bet. 2014/15:FiU1 1 163

sidan av statens budget uppgick till 285,4 mil-

jarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen

Vårändringsbudget för 2015

än beräkningen i budgeten för 2016.

Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval 41

Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2015 1 204

Tekniska och reella justeringar av utgiftstakets Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2016

nivå

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för

personer över 65 1,85 I budgetpropositionen för 2014 föreslog Finansiering av CSN med anslag istället för avgifter 0,67

regeringen att utgiftstakets nivå för 2016 skulle

Budgetering av vissa stöd på utgiftssidan istället för uppgå till 1 167 miljarder kronor. Riksdagen inkomstsidan 8,93

beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har Ny nivå i budgetpropositionen för 2016 1 215

vissa budgetförändringar föranlett tekniska

Slutligt utgiftstak 1 215

justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska

justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftsen lika stram begränsning för de offentliga

takets nivå 2016 även ändrats av finanspolitiskt utgifterna efter justeringen som före de för-

motiverade skäl med anledning av den förändändringar som föranleder justeringen. För att

ring av finanspolitikens inriktning som föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska

regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 den förändring som ger upphov till justeringen

(prop. 2014/15:1). Finanspolitiskt motiverade inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade

ändringar av utgiftstakets nivå medför, till offentliga sektorns utgifter eller det offentliga

skillnad från tekniska justeringar, en reell förfinansiella sparandet, som på de takbegränsade

ändring av utgiftstakets begränsande effekt på de utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har

takbegränsade utgifterna. Den finanspolitiskt nivåerna på beslutade utgiftstak justerats

motiverade höjningen av utgiftstakets nivå företekniskt vid flera tillfällen. Tekniska justeringar

slogs i propositionen Vårändringsbudget för görs i budgetpropositionen och det är praxis att

2015 (prop. 2014/15:99) och uppgick till de årsvisa justeringarna avrundas till hela

41 miljarder kronor. miljarder kronor. Sammantaget har nivån på

utgiftstaket 2016 höjts med 7 miljarder kronor

till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dessa

Budgeteringsmarginalens användning

tekniska justeringar hänför sig till budgetför-

ändringar som föranlett justering av stats-

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de bidragen till kommuner och landsting. Till

statliga utgifterna som högst kan uppgå till. Efter exempel leder en höjning av det särskilda grund-

att utgiftstakets nivå har fastställts av riksdagen avdraget för pensionärer till att kommunernas

bör det dock inte betraktas som ett mål för den och landstingens skatteintäkter försämras, vilket

faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver har föranlett en höjning av statsbidraget till

anpassas till bl.a. den makroekonomiska utveckkommunsektorn i motsvarande mån. Detta

lingen. motiverar en teknisk justering av utgiftstaket.

I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av

budgeteringsmarginalen fördelar sig på budget-

effekter av förslag till ny politik, reviderad pris-

och löneomräkning, reviderade makroekono-

S kr . 2016/ 17: 101

miska förutsättningar, förändrat antal personer utbildningsområdet, miljöområdet, bostadssom tar emot ersättning från olika transfere- området och åtgärder inom området för ringssystem (volymförändringar), övriga fak- mottagning och etablering (prop. 2015/16:1). torer samt den finanspolitiskt motiverade Reviderade bedömningar av de makrohöjningen av utgiftstakets nivå som föreslogs i ekonomiska förutsättningarna har medfört att propositionen Vårändringsbudget för 2015. budgeteringsmarginalen blivit 10,1 miljarder Uppdelningen av budgeteringsmarginalens kronor större. Bland annat har utgifterna i samlade förändring enligt de olika kategorierna i Ålderspensionssystemet vid sidan av statstabell 1.7 är en bedömning som baseras på budgeten blivit lägre till följd av att inkomstmotsvarande redovisning för 2016 i de vår- index och balansindex successivt har reviderats propositioner och budgetpropositioner som ner sedan bedömningen i budgetpropositionen regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på för 2014. Vidare har utgifter inom arbetsutgiftstaket för 2016 föreslogs. marknadsområdet blivit lägre, främst till följd av

att antalet subventionerade anställningar, t.ex.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från

traineejobb och extratjänster, inte ökat i den

fastställandet av utgiftstaket för 2016 till utfallet för 2016

omfattning som budgeterats. Även utgifterna för

Miljarder kronor

2016 för ekonomisk trygghet vid ålderdom och

2016

ekonomisk trygghet för familjer och barn har

Budgeteringsmarginal i budgetpropositionen för 2014 43,5

blivit lägre, främst till följd av att prisbasbeloppet Reformer -47,7 successivt reviderats ner sedan budgetproposit-

Inklusive förändring av anslagsbehållningar. sättningarna för utgiftsberäkningarna för 2016, Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter. främst avseende utgiftsområdena 8 Migration

och 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares När Riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för etablering. I budgetpropositionen för 2014 2016, efter förslag i budgetpropositionen för baserades utgiftsberäkningarna på att 38 000 2014 uppgick budgeteringsmarginalen till personer i genomsnitt skulle vara inskrivna i 43,5 miljarder kronor. I utfallet för 2016 uppgick Migrationsverkets mottagningssystem 2016. I budgeteringsmarginalen till 30,5 miljarder budgetpropositionen för 2016, redan innan det kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen stora inflödet till Sverige av asylsökande i slutet har blivit 12,9 miljarder kronor mindre sedan av 2015 hade inträffat, bedömdes att i stort sett utgiftstaket för 2016 fastställdes, vilket inklude- dubbelt så många, ca 78 000 personer, skulle vara rar den finanspolitiskt motiverade höjningen av inskrivna i mottagningssystemet 2016. Det stora utgiftstakets nivå. inflödet av asylsökande under slutet av 2015

Sammantaget har 47,7 miljarder kronor av medförde ytterligare en kraftig förändring av budgeteringsmarginalen använts för de reformer antalet inskriva 2016 och det slutliga utfallet blev (nettoeffekt på budgetens utgiftssida, med ca 157 000 personer, dvs. ca 120 000, eller hänsyn tagen till beslut om finansiering genom 137 procent, fler än i den ursprungliga bedömminskade utgifter) som regeringen föreslagit och ningen i budgetpropositionen för 2014. Som en riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fast- följd av denna utveckling blev också antalet ställdes. I propositionen Vårändringsbudget för personer i etableringsinsatser under 2016 2015 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. väsentligt fler än bedömningen för 2016 i arbetsmarknadspolitiken, samt inom utbild- budgetpropositionen för 2014. Räknat som nings- och infrastrukturområdena (prop. helårsekvivalenter deltog ca 60 000 personer i 2014/15:99). I budgetpropositionen för 2016 etableringsinsatser 2016, vilket är ca 30 procent föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. mer än bedömningen i budgetpropositionen för

S kr . 2016/ 17: 101

2014. Sammantaget bedöms att utgifterna under utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (inklusive avräkning av kostnader för asylmottagande från biståndsutgifterna under utgiftsområde 7 Bistånd i enlighet med OECD:s biståndskommitté DAC:s definition) har blivit ca 35 miljarder kronor högre 2016 till följd av volymförändringar jämfört med bedömningen för 2016 i budgetpropositionen för 2014. Vidare har antalet personer i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning i prognoserna för 2016 successivt bedömts vara fler. Mätt som helårsekvivalenter uppgick antalet ersättningsmottagare 2016 till 229 000, vilket är 14 procent fler än bedömningen i budgetpropositionen för 2014. Även inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet personer fler 2016 än vad som bedömdes för 2016 i budgetpropositionen för 2014. Sammantaget blev utgifterna för utgiftsområde 10 Trygghet vid sjukdom och handikapp ca 8 miljarder kronor högre för 2016 än i budgetpropositionen för 2014 till följd av volymförändringar. Inom vissa områden har utgifterna blivit lägre som en följd av volymförändringar. Det gäller framför allt utgiftsområde 15 Studiestöd och beror främst på att en lägre andel av de studerande fick studiemedel.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför förändringar till följd av övriga faktorer att budgeteringsmarginalen blivit 21,5 miljarder kronor större. Förskottsbetalningar av vissa utgifter 2015 i stället för 2016, bl.a. EU-avgiften, bidrar till att utgifterna för 2016 blev lägre av övriga orsaker än i bedömningen för 2016 i budgetpropositionen för 2014 (se avsnitt 2.3.2). Vidare har utfallet för 2016 på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2016. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområdena 7, 9, 16, 18, 22, 23 och 27.

2¶Utfallet för statens

budget

S kr . 2016/ 17: 101

2¶Utfallet för statens budget

Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2016

Miljoner kronor

årsredovisningen för staten innehålla utfallet på

Skillnad budgetens inkomsttitlar, anslag och statens

mot lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som Statens Ändrings- Utfall statens

budget budget 2016 budget saldot i statens budget men med omvänt tecken.

Totala inkomster 924 261 1 002 697 78 436

Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo Statens

skatteinkomster 952 602 1 043 795 91 193 innebär att staten behöver låna.

Med statens budget menas den ursprungliga Övriga inkomster -28 341 -41 098 -12 757 budgeten sammanställd av riksdagen i december Totala utgifter m.m. 933 875 33 074 917 396 -16 479 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Med totalt anvisade Utgiftsområden exkl. medel menas däremot summan av både statens statsskuldsräntor

m.m. 915 481 33 074 899 096 -16 385 ursprungliga budget och de beslut om ändringar

Statsskuldsräntor i budgeten som riksdagen har fattat under året.

m.m. 10 769 1 743 -9 026 En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1

Förändring av Specifikation av inkomster i statens budget och

anslagsbehållningar -3 143 3 143 bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.

Riksgäldskontorets

nettoutlåning 10 768 14 764 3 996

Kassamässig

korrigering 0 1 792 1 792

2.1¶Saldot i statens budget 2016

Budgetsaldo -9 614 85 301 94 915

Budgetsaldot blev 85 miljarder kronor 2016

Stora kapitalplaceringar på skattekonto under 2016

(tabell 2.1). I budgeten beräknades saldot

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till -10 miljarder kronor. Saldot blev därmed

till 924 miljarder kronor. Utfallet blev 1 003 mil- 95 miljarder kronor bättre än beräknat. Inkoms-

jarder kronor, vilket är drygt 78 miljarder kronor terna blev 78 miljarder kronor högre och

högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten utgifterna blev drygt 16 miljarder kronor lägre än

blev 91 miljarder kronor högre än beräknat och vad som beräknades i statens budget.

övriga inkomster blev ca 13 miljarder kronor

lägre än beräknat. Det är främst skatt på

konsumtion och skatt på kapital samt periodise-

ringar som blivit högre. De högre periodisering-

arna beror bl.a. på tillfälliga effekter så som

kapitalplaceringar på skattekonto som är en följd

av den fördelaktiga räntan på skattekontot.

Övriga inkomster blev knappt 13 miljarder

kronor lägre än den av riksdagen beslutade

budgeten för 2016. Det beror främst på att inga

S kr . 2016/ 17: 101

större försäljningar av egendom gjordes under (1,8 procent) lägre än vad som anvisats i den 2016 och att avräkningarna m.m. i anslutning till ursprungliga budgeten och 50 miljarder kronor skattesystemet blev högre. Det sistnämnda beror (5,1 procent) lägre än totalt anvisat. Det främst på att den nya resolutionsavgiften inte resulterade i att anslagsbehållningarna (exkl. budgeterades i statens budget för 2016. Statsskuldsräntor m.m.) ökade med nästan

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. 34 miljarder kronor. I statens budget beräknades som har mer än 1 miljard kronor i skillnad anslagsbehållningarna öka med 3 miljarder mellan statens budget och utfallet. kronor.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor Utgifterna för Migration högre än anvisat

mot statens budget

Utgifterna för de allra flesta utgiftsområdena

Miljoner kronor

blev lägre än statens budget Utgifterna för

Skillnad

mot Migration blev däremot 22 miljarder kronor

Statens Ändrings- Utfall statens högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I Utgiftsområde budget budget 2016 budget

ändringsbudget anvisades ytterligare 24 miljarder 8 Migration 19 420 24 443 41 251 21 832

kronor till Migration och utgifterna blev därmed 9 Hälsovård, sjukvård

3 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel. och social omsorg 69 238 1 905 63 371 -5 866

Om man räknar bort ökningarna för Migration 10 Ekonomisk trygghet

blev utgifterna 38 miljarder kronor lägre än den vid sjukdom och funktionsnedsättning 109 868 480 105 614 -4 255 ursprungliga budgeten och 47 miljarder kronor

lägre än totalt anvisat. 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 87 129 86 106 -1 023

De flesta utgifterna blev lägre än budgeterat

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares Utgifterna för Statsskuldsräntor m.m. blev etablering 21 070 227 19 200 -1 870 9 miljarder kronor lägre än anvisat. Utgifterna

misk trygghet vid sjukdom och funktions- 16 Utbildning och universitetsforskning 69 452 -907 66 120 -3 333 nedsättning 4 miljarder kronor lägre. Även 18 Samhällsplanering, utgifterna för Kommunikationer blev 4 miljarder bostadsförsörjning och kronor lägre än anvisat i den ursprungliga byggande samt

budgeten. Tillsammans blev utgifterna under konsumentpolitik 7 064 -500 3 119 -3 945

dessa utgiftsområden 30 miljarder kronor lägre 22 Kommunikationer 54 122 -448 50 087 -4 035

än i statens budget. 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 18 920 6 15 898 -3 021

Statens budget 2016 och 2015

26 Statsskuldsräntor m.m. 10 769 1 743 -9 026

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget 27 Avgiften till Europeiska unionen 31 827 4 500 30 350 -1 477 för 2015 och 2016. Utfallet för statens budget Riksgäldskontorets visar för 2016 ett överskott på 85 miljarder nettoutlåning 10 768 14 764 3 996 kronor, jämfört med ett underskott på Kassamässig 33 miljarder kronor 2015, vilket är en förbättring korrigering 0 1 792 1 792 med 118 miljarder kronor. Övriga utgifter 322 838 4 067 325 963 3 125

Summa utgifter m.m. i statens budget 933 875 33 074 917 396 -16 479

Lägre utgifter än anvisat resulterar i högre anslagsbehållningar

Utgifterna i statens budget uppgick till 917 miljarder kronor. Det är 16 miljarder kronor

S kr . 2016/ 17: 101

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2016 och 2015 är framför allt ersättningar till kommunerna för

Miljoner kronor

placering av ensamkommande barn och unga

Skillnad

som ökade med drygt 19 miljarder kronor.

Utfall 2016 Utfall 2015 mot 2015

Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv

Totala inkomster 1 002 697 859 529 143 168

ökade med knappt 8 miljarder kronor (11,6 pro- Statens skatteinkomster 1 043 795 893 942 149 853

cent). Utgifterna för flera andra utgiftsområden Övriga inkomster -41 098 -34 413 -6 685 ökade också. Samtidigt minskade utgifterna för Totala utgifter m.m. 917 396 892 179 25 216 andra utgiftsområden. Utgifterna för stats- Utgiftsområden exkl. skuldsräntor m.m. minskade med drygt statsskuldsräntor m.m. 899 096 867 409 31 687 20 miljarder kronor (92,1 procent). Statsskuldsräntor m.m. 1 743 21 936 -20 193 Tabell 2.4 visar de utgiftsområden inkl. Riksgäldskontorets posterna Riksgäldskontorets nettoutlåning och nettoutlåning 14 764 10 094 4 670 kassamässig korrigering som hade störst Kassamässig korrigering 1 792 -7 260 9 052 förändringar av utfallet mellan 2015 och 2016.

Budgetsaldo 85 301 -32 650 117 951 Tabell 2.4 Utgiftsområden med störst förändring mellan

2015 och 2016

Skatteinkomsterna ökade men statens övriga Miljoner kronor

inkomster minskade Utfall Utfall Skillnad

Utgiftsområde 2016 2015 mot 2015 Statens inkomster ökade med 143 miljarder kronor mellan 2015 och 2016. Statens skatte- 8 Migration 41 251 18 725 22 526 inkomster ökade med 150 miljarder kronor 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom (16,8 procent). och funktionsnedsättning 105 614 102 603 3 011

Det högre utfallet beror på att statens 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 35 928 38 136 -2 208 skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter för 12 Ekonomisk trygghet för familjer 2016, beräknas ha ökat med drygt 63 miljarder och barn 86 106 82 931 3 176 kronor (6,8 procent) och att periodiseringarna 13 Jämställdhet och nyanlända

invandrares etablering 19 200 15 362 3 838 ökat med 87 miljarder kronor. De högre skatteintäkterna beror främst på högre intäkter från 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 72 531 64 971 7 560 indirekta skatter och skatt på konsumtion och 16 Utbildning och insatsvaror. Den stora förändringen av perio- universitetsforskning 66 120 62 954 3 166 diseringarna förklaras dels av betalnings- och 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande uppbördsförskjutningar mellan åren men till stor

samt konsumentpolitik 3 119 1 074 2 045 del även av kapitalplaceringar på skattekonto.

22 Kommunikationer 50 087 47 242 2 845 Till skillnad från periodiseringar, som beror på

23 Areella näringar, landsbygd och att betalningen av skatten sker året efter, så har

livsmedel 15 898 13 398 2 501 kapitalplaceringar ingen koppling till uppbörden

25 Allmänna bidrag till kommuner 93 350 102 037 -8 687 av skatt men påverkar ändå tillfälligt statens

26 Statsskuldsräntor m.m. 1 743 21 936 -20 193 inkomster.

Övriga inkomster minskade med knappt 27 Avgiften till Europeiska unionen 30 350 44 232 -13 882 7 miljarder kronor jämfört med 2015. Orsaken Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 764 10 094 4 670 är främst att inkomster av statens verksamhet Kassamässig korrigering 1 792 -7 260 9 052 minskat och avräkningar m.m. i anslutning till

Övriga utgifter 279 543 273 745 5 798 skattesystemet ökat. Utgifter som redovisas som

Summa utgifter m.m. i statens

krediteringar på skattekonto har minskat med

budget 917 396 892 179 25 216

drygt 8 miljarder kronor, vilket beror på att samtliga stöd och subventioner fr.o.m. 2016 redovisas på utgiftssidan i statens budget.

2.2¶Inkomster i statens budget 2016

Utgifterna för Migration ökade mest

Utgifterna i statens budget ökade med

I inkomsterna i statens budget ingår de 25 miljarder kronor (2,8 procent) mellan 2015

kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga och 2016. Utgifterna för Migration ökade med

inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster nästan 23 miljarder kronor (120,3 procent). Det

S kr . 2016/ 17: 101

och skatteintäkter är att inkomsterna visar den Makroekonomiska förutsättningar skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger grad den underliggande ekonomiska utvecklrum. Statens skatteinkomster för 2016 är ett ingen. I tabell 2.6 redovisas några av de slutligt utfall medan skatteintäkterna till stor del makroekonomiska förutsättningar som påverkar är en prognos och blir definitiva först ett och ett skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller som redovisas är desamma som i 2017 års främst de årligt fastställda inkomstskatterna för ekonomiska vårproposition. I tabellen jämförs individer och företag. En fullständig redovisning dessa med de antaganden som låg till grund för av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns statens budget för 2016, dvs. de makroförutsätti bilaga 1. ningar som redovisades i budgetpropositionen

för 2016.

En viktig variabel för prognosen på skatt på 2.2.1 Prognosförutsättningar arbete är utvecklingen av lönesumman i ekono-

min. Lönesumman 2016 blev 0,2 procentenheter Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal högre än prognosen i budgetpropositionen för skatter på löpande debiteringar av skatter som 2016. avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- Konsumentprisindex, KPI, påverkar normalt terna har utvecklats jämfört med budgeten bör skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig beakta utvecklingen av makroekonomin och inkomstskatt styrs av KPI. Om lönerna i förändringar i regelverken. Statens budget för samhället ökar med mer än KPI-utvecklingen 2016 omfattade skattereformer som sammanlagt plus 2 procentenheter hamnar en större andel av bedömdes höja skatteintäkterna med drygt inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till 16,5 miljarder kronor, medan propositionen högre skatteintäkter. År 2016 gjordes ingen Vårändringsbudget för 2016 innehöll reformer uppräkning av den nedre skiktgränsen till följd som bedömdes sänka skatteintäkterna med en av beslut om att frångå den automtiska halv miljard kronor. uppräkningen för 2016. Det medförde sålunda

att en större andel av inkomsterna hamnade över Tabell 2.5 Skattereformer 2016 i statens budget för 2016 den nedre skiktgränsen jämfört med om skikt-

och i propositionen Vårändringsbudget för 2016

gränsen hade justerats med den automatiska

Miljarder kronor

uppräkningen. KPI används även till att omräkna Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna

skattesatserna för skatt på energi. Perioden juni

SB16 VÄB16 Total

2015–juni 2016 var KPI-utvecklingen starkare än Skatt på arbete 11,0 -0,3 10,6 vad som förväntades i statens budget för 2016. I Skatt på kapital 2,1 – 2,1 stället för en uppgång om 0,8 procent var KPI- Skatt på konsumtion och insatsvaror 3,6 -0,2 3,5 utvecklingen 1,0 procent. Övriga skatter – – – BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i Summa skattebeslut 16,6 -0,5 16,2 ekonomin. Utfallet för den nominella BNP- Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. tillväxten 2016 blev 0,2 procentenheter starkare Källa: Egna beräkningar.

än vad som förväntades i statens budget för

2016. En bidragande förklaring är en stark De ökade skatteintäkter som uppstår genom de

utveckling av de fasta bruttoinvesteringarna, som regelförändringar som riksdagen beslutat om för

i sin tur påverkar intäkterna från mervärdeskatt. 2016 påverkar huvudsakligen skatt på arbete. De regelförändringar som påverkar inkomster från skatt på arbete 2016 är bl.a. avtrappning av jobbskatteavdraget, förändringar i husavdraget och införandet av en särskild löneskatt för äldre.

S kr . 2016/ 17: 101

Tabell 2.6 Antaganden i 2017 års ekonomiska ett fastställt utfall för 2016 eftersom det avser de

vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2016

belopp som har betalats in till staten.

Procentuell utveckling om inget annat anges

I tabellen nedan redovisas berörda inkomst-

2015 2016

titlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte

BNP, marknadspris 6,2 4,7

annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomst-

Diff. BP16 1,6 0,2

titelgruppen.

Arbetade timmar 1,2 2,3 Diff. BP16 0,0 0,8 Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar

som ännu saknar utfall för 2016

3

Arbetslöshet 7,4 6,9

1120 Allmänpensionsavgift dec 17 Diff. BP16 -0,2 -0,2

1140 Skattereduktioner dec 17 Arbetsmarknadspolitiska program 3,7 3,5

1200 Indirekta skatter på arbete

Diff. BP16 -0,1 -0,4

1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 17 Hushållens konsumtionsutgifter 3,7 3,3 1240 Egenavgifter dec 17

Diff. BP16 0,7 -0,7 1270 Särskild löneskatt, 1274 dec 17

Kommunal medelskattesats 31,99 32,10 1280 Nedsättningar, 1283-1284 dec 17

Diff. BP16 0,0 0,1 1300 Skatt på kapital

Statslåneränta 0,6 0,3 1310 Skatt på kapital, hushåll dec 17

Diff. BP16 0,0 -1,0 1320 Skatt på företagsvinster dec 17

KPI juni-juni -0,4 1,0 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 dec 17

Diff. BP16 0,0 0,2 1350 Fastighetsskatt dec 17

Inkomstbasbelopp 58,1 59,3 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Diff. BP16 0,0 0,0 1410 Mervärdesskatt, 1411 sep 17

7 1600 Restförda och övriga skatter Prisbasbelopp 44,5 44,3

Diff. BP16 0,0 0,0 1620 Övriga skatter, hushåll maj 18

Inkomstindex 158,9 162,1 1630 Övriga skatter, företag maj 18

Diff. BP16 0,0 0,0 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

8 1810 Skatter till andra sektorer dec 17 Skiktgräns 430,2 430,2 Diff. BP16 0,0 0,0 1900 Periodiseringar

8 1910 Uppbördsförskjutningar maj 18 Övre skiktgräns 616,1 625,8

1920 Betalningsförskjutningar dec 17 Diff. BP16 0,0 0,0 1 Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har Löpande priser, procentuell förändring. 2 utfall för 2016. Kalenderkorrigerat, anställda. Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. Arbetslöshet 15–74 år.

5¶För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar

Procent av arbetskraften. Medelvärde under året, procent.

7 fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga

Tusental kronor. 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusentals kronor. beskattningen för 2016, vilken blir känd i

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

december 2017. För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2017 när skatte-

Bedömningar om utfallet för 2016

deklarationerna för juli blir kända. För mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen i september 2017. 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i kända vid tidpunkten för publiceringen av denna maj 2018, beroende på omprövningar för hushåll årsredovisning. Däremot är det totala beloppet (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, 1631). Detta innebär även att uppbördsför-

S kr . 2016/ 17: 101

skjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar även för 2015 vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning.

Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna

I tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren 2010–2014. Skillnaden mellan budget och utfall har varierat mellan 0,3 och 1,4 procent av utfallet för statens skatteintäkter. Vanligtvis förklaras skillnaden av avvikelser på skatt på kapital, som är den mest volatila och svårbedömda av alla skatter.

S kr . 2016/ 17: 101

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2010–2014

Miljarder kronor om annat ej anges

offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur De totala skatteintäkterna 2016 beräknas uppgå särredovisas på kommunsektorn, ålderspenstill drygt 1 917 miljarder kronor. Detta är knappt ionssystemet och staten. 61 miljarder kronor högre än i statens budget för 2016. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till drygt 991 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter är därmed nästan 59 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2016. Förväntade intäkter 2016 för såväl skatt på arbete, kapital och konsumtion inklusive insatsvaror är högre i förhållande till statens budget. Den beloppsmässigt största positiva avvikelsen, jämfört med beräkningen i statens budget, återfinns inom skatteintäkter på kapital samt på konsumtion och insatsvaror. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 2.9 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot beslutad budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2016, dvs. en stor del av skatteintäkterna 2016 är fortfarande prognoser.

Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.

Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera

S kr . 2016/ 17: 101

Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med statens budget för 2015 och 2016

Miljarder kronor

Anm.: I den högra delen av tabellen ovan görs jämförelsen av utfallet för 2015 mot den beslutade budgeten för 2015. Där finns inte samma detaljeringsgrad varför några celler är tomma. Dessutom försvåras jämförelsen av att i beslutad budget för 2015 redovis as förslaget om avskaffad nedsättning av socialavgifter för unga i posten Arbetsgivaravgifter, medan det redovisas i posten Nedsättningar i utfallet för 2015.

S kr . 2016/ 17: 101

Skatt på arbete Statlig inkomstskatt

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala uppgått till 56,6 miljarder kronor 2016. I skatteintäkterna och kan delas in i direkta och jämförelse med statens budget för 2016 har den indirekta skatter. Löner och andra ersättningar statliga inkomstskatten reviderats ned endast för arbete är underlag för både direkta och indi- marginellt. Skiktgränserna för 2016 är fastställda rekta skatter, medan transfereringsinkomster, och har inte ändrats efter beslutad budget för såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- 2016. ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete Allmän pensionsavgift består till största delen av kommunal och statlig Den allmänna pensionsavgiften tas ut på inkomstskatt. Under de direkta skatterna på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften utarbete redovisas också skattereduktionerna. görs av pensionsgrundande ersättningar och

Gemensamt för merparten av de skatter som intäkterna följer därför utvecklingen av skatteingår i skatt på arbete är att de följer utveckling- underlaget för direkta skatter. Utfallet för 2016 en av utbetalda löner och transfereringar. beräknas bli drygt 113 miljarder kronor, vilket är

Posterna under direkta skatter fastställs 2017 i nivå med vad som beräknades i statens budget och uppgifterna för 2016 är därmed bedömt för 2016. utfall, grundat på en prognos.

År 2016 beräknas skatt på arbete ha uppgått Skattereduktioner till drygt 1 140 miljarder kronor. Jämfört med År 2016 beräknas den totala skattereduktionen statens budget för 2016 har intäkterna reviderats uppgå till knappt 232 miljarder kronor, vilket är upp med knappt 7 miljarder kronor. Både de marginellt lägre än i statens budget. direkta och indirekta skatterna har reviderats Från och med 2016 påverkas skattereduktionupp bl.a. till följd av högre lönesumma. erna av vissa regeländringar. Reglerna för husav-

draget har ändrats. Bland annat har subventions-

graden för ROT-avdraget sänkts och taket för Direkta skatter RUT-avdraget har halverats för personer under

65 år. Dessutom har jobbskatteavdraget trappats De direkta skatterna på arbete består av ned för personer med inkomster över ca inkomstskatter till staten och kommuner, allmän 50 000 kronor per månad. pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2015 blev utfallet för de direkta skatterna drygt 558 miljarder kronor. År 2016 beräknas de Indirekta skatter direkta skatterna uppgå till drygt 608 miljarder kronor. De indirekta skatterna på arbete utgjorde

Jämfört med statens budget för 2016 har de 47 procent av skatt på arbete och beräknas 2016 direkta skatterna 2016 reviderats upp med ha uppgått till ca 532 miljarder kronor. Till knappt 2 miljarder kronor, vilket främst beror på skillnad från de direkta skatterna, där merparten att den kommunala inkomstskatten blev högre. av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller

de indirekta skatterna huvudsakligen staten och Kommunal inkomstskatt ålderspensionssystemet. År 2016 beräknas intäkterna från den kommunala inkomstskatten uppgå till ca 670 miljarder Arbetsgivaravgifter kronor. Jämfört med statens budget har Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av intäkterna för 2016 reviderats upp med knappt arbetsgivaravgifter. För 2016 är utfallet nästan 2 miljarder kronor. Förklaringen är bl.a. en upp- fullständigt. Arbetsgivaravgifterna uppgick 2016 reviderad prognos för lönesummans utveckling. till knappt 516 miljarder kronor. Jämfört med En annan förklaring är en högre kommunal statens budget har intäkterna reviderats upp med medelskattesats än vad som antogs i statens drygt 3 miljarder kronor. Intäkterna från dessa budget. avgifter påverkas framför allt av utvecklingen på

arbetsmarknaden.

S kr . 2016/ 17: 101

Särskild löneskatt Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till År 2016 beräknas den särskilda löneskatten bli knappt 62 miljarder kronor 2016. Det är nästan 44,5 miljarder kronor. Jämfört med statens 15 miljarder kronor högre än i beslutad budget. budget har intäkterna reviderats upp med drygt Revideringen beror framför allt på att hushållens 1 miljard kronor. Upprevideringen beror huvud- kapitalvinster bedöms bli betydligt högre. sakligen på att företagens kostnader för pens- Utfallet för 2015 avseende hushållens kapitalionsförmåner till de anställda har ökat. vinster blev betydligt högre än förväntat. Detta i

kombination med en fortsatt gynnsam ut- Nedsättningar veckling på bostads- och aktiemarknaden ligger År 2016 beräknas nedsättningarna uppgå till bakom bedömningen för 2016. Även hushållens knappt 6 miljarder kronor, vilket är ca 2 milj- utdelningsinkomster väntas bli högre än tidigare arder kronor lägre än i statens budget för 2016. bedömning. Beslut om att slopa nedsättningen av socialavgifter för unga i två steg fr.o.m. den 1 augusti, i Skatt på företagsvinster enlighet med vad regeringen föreslog i proposit- Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, ionen Vårändringsbudget för 2015, innebär att föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar innedsättningarna är betydligt lägre 2016 jämfört komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. med 2015. Beskattningen utgår från bolagens bokförings-

mässiga resultat, men vissa skattemässiga juste-

ringar görs för att få fram den beskattningsbara Skatt på kapital inkomsten.

Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- drygt 106 miljarder kronor 2016 och detta är vinster, skatt på hushållens kapitalinkomster drygt 5 miljarder kronor högre än i beslutad samt kommunal fastighetsavgift och statlig budget för 2016. Den slutgiltiga taxeringen för fastighetsskatt. År 2016 beräknas skatt på kapital 2014 och 2015 visade på högre företagsskatteinutgöra ca 12 procent av de totala skatte- täkter än förväntat. Detta föranledde ett nivåintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör knappt skifte uppåt för de framtida förväntade intäkhälften av skatt på kapital. terna från företagsbeskattningen och det är den

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt främsta förklaringen för skillnaden mot prognopå företagsvinster är de skatter som uppvisar sen i statens budget för 2016. störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst. Avkastningsskatt

De flesta skatter i undergruppen skatt på Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensionskapital fastställs i den årliga beskattningen i och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på december året efter inkomståret. Undantagen är tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen kupongskatten och stämpelskatten, som fast- beror avkastningsskatten på statslåneräntan året ställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna före beskattningsåret. 2016 var skattesatsen från skatt på kapital för 2016 till stor del 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 profortfarande är en prognos. cent på kapitalförsäkringar.

Intäkten från avkastningsskatten blir 3,5 milj- Skatt på hushållens kapital arder kronor 2016, en minskning från drygt Underlaget för hushållens skatt på kapital är 8 miljarder kronor året innan. Detta kan i all nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. väsentlighet knytas till en nedgång i statslåne- Den största delen av kapitalskatten kommer från räntan under 2015. Jämfört med prognosen i realiserade kapitalvinster. Resterande delar statens budget 2016 har det beräknade utfallet kommer från utdelningsinkomster, räntein- reviderats ned med drygt 1,5 miljarder kronor, komster, schablonintäkter samt avdrag för givet lägre statslåneräntor och mindre livränteutgifter. Kapitalvinsterna har varierat kraf- bolagens tillgångar än tidigare prognosticerat. tigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapitalvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt på när de ackumulerade vinsterna realiseras.

S kr . 2016/ 17: 101

Kommunal fastighetsavgift och statlig till prisökningstakten i ekonomin. Utöver fastighetsskatt hushållens konsumtion består skattebasen för År 2008 avskaffades den statliga fastighets- mervärdesskatt även av offentlig konsumtion, skatten på bostäder och ersattes av en kommunal samt förbrukning i icke skattepliktig verksamhet fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick i både privata företag och offentlig sektor, dvs. 2016 till 7 412 kronor, dock högst 0,75 procent verksamhet där ingående mervärdesskatt inte är av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- avdragsgill. delen i hyreshus uppgick till 1 268 kronor per Intäkterna från mervärdesskatten beräknas ha lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxerings- uppgått till 406 miljarder kronor 2016, vilket är värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till 21 miljarder kronor högre än i statens budget för inkomstbasbeloppet. 2016. Att intäkterna blev så mycket högre beror

Intäkterna från den kommunala fastighets- på att tillväxten i den svenska ekonomin blev avgiften och statliga fastighetsskatten beräknas starkare än väntat. Särskilt investeringarna ökade uppgå till knappt 33 miljarder kronor 2016, betydligt mer än vad som förväntades i vilket är i nivå med vad som beräknades i statens budgeten. Dessutom var sammansättningen i budget för 2016. hushållens konsumtion gynnsam för mervärdes-

skatteintäkterna i och med att konsumtionen av Stämpelskatt bilar var särskilt hög. Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Punktskatter Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska 2016 blev drygt 12 miljarder kronor, vilket är kompensera för de negativa externa effekter för knappt 3 miljarder kronor högre än i beslutad samhället som uppstår i samband med förbudget för 2016. brukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex.

konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak Kupongskatt som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i Punktbeskattning används för att påverka svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. konsumtionen i en för samhället önskvärd Skatten betalas av personer som är bosatta riktning, även om de också har en klar utomlands och som fått utdelning från svenska offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i aktiebolag. allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet

Kupongskatten uppgick till knappt 6 miljarder av varan eller proportionell mot det innehåll i kronor 2016, vilket är något högre än beräknat i varan som anses skadligt. budgeten för 2016. Intäkterna från punktskatterna uppgick

sammantaget 2016 till 133 miljarder kronor,

vilket är 1 miljard kronor högre än i statens Skatt på konsumtion och insatsvaror budget. Inom punktskatterna har utfallen

emellertid blivit både högre och lägre än väntat. Mervärdesskatt, punktskatter och skatt på Intäkterna från tobak och alkohol blev något import bildar tillsammans skatt på konsumtion högre till följd av att konsumtionen av dessa och insatsvaror. År 2016 beräknas intäkterna varor blev högre än förväntat. Intäkterna från från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgå koldioxidskatt blev högre än beräknat i statens till 539 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder budget, vilket förklaras av att industrikronor högre än i statens budget för 2016. konjunkturen utvecklades starkare än väntat och

därmed medförde mer användning av olika Mervärdesskatt energislag. Å andra sidan har utfallet för Intäkterna från mervärdesskatten påverkas intäkterna från både fordonsskatt och skatt på främst av hushållens konsumtion. Eftersom import blivit något lägre än väntat. olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade

S kr . 2016/ 17: 101

Restförda och övriga skatter emellertid pensionerna, eftersom de beskattas

när pensionen faller ut och inte när pensions- Restförda skatter är nettot av restförda och av rätterna tjänas in. Det gäller både det egna Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland privata pensionssparandet, och framför allt övriga skatter redovisas omprövningar av avtalspensionerna. Skatteverkets tidigare fattade beskattningsbeslut Även företag har möjligheter att skjuta upp samt diverse inkomster som exempelvis Insätt- beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, av- delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessgifter till Kärnavfallsfonden m.fl. utom kan företag göra skattemässiga avskriv-

Tillsammans uppgick restförda och övriga ningar som är större än den beräknade ekonoskatter till knappt 16 miljarder kronor 2016. miska värdeminskningen (överavskrivningar). Restförda skatter blev drygt en miljard kronor De fordringar som är kopplade till olika högre än beräknat medan övriga skatter blev former av uppskjuten beskattning skulle 9 miljarder kronor högre än väntat i statens egentligen påverka redovisningen av den offentbudget för 2016. Det beror främst på högre liga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen återbetalade anstånd från hushåll och företag till att detta inte görs är att det inte finns någon samt högre resolutionsavgifter. samlad redovisning av den uppskjutna beskatt-

ningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna.

Ytterligare ett skäl att inte redovisa skatte- Periodiseringar fordringar är att det är mycket svårt att beräkna

den fordran som den offentliga sektorn har. Periodiseringarna består av uppbörds- och betal- Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift ningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar om företagens avsatta medel till periodiseringsvisar skillnaden mellan inkomsterna i den fonder vet man inte i vilken utsträckning dessa löpande redovisningen och den periodiserade in- återföringar kommer att påverka skatteintäktäkten. Betalningsförskjutningar består av skill- terna. Om återföringen sker under år som naden mellan intäkter och utbetalningar till företagen har förluster bidrar inte återföringen andra sektorer. Betalningsförskjutningar till den till ytterligare skatteintäkter. Man måste privata sektorn (hushåll och företag) utgörs av dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket skillnaden mellan in- och utbetalningar på samt- gör skattningen än mer osäker. liga skattekonton och debiterade skatter.

Periodiseringarna väntas 2016 ha uppgått till drygt 52 miljarder kronor, vilket är drygt 2.2.3 Övriga inkomster 32 miljarder kronor högre än väntat. Det beror främst på uppbördsförskjutningar hänförliga till Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna juridiska personer och betalningsförskjutningar i Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av förhållande till den privata sektorn. Det förklaras försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyli sin tur av en enskild koncerns stora inbetalning mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. av skatt under 2016 som avsåg inkomstår 2015, Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i respektive höga inbetalningar på skattekonton anslutning till skattesystemet och Utgifter som från hushåll och företag till följd av en attraktiv redovisas som krediteringar på skattekonto. Det intäktsränta. totala utfallet för övriga inkomster 2016 uppgick

till -41 099 miljoner kronor och var därmed

12 758 miljoner kronor lägre än vad som Uppskjuten beskattning beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga

inkomster blev 6 686 miljoner kronor lägre Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- jämfört med föregående år. heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser

S kr . 2016/ 17: 101

Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning 2015. Dock blev utfallet för Offentligrättsliga

Miljoner kronor

avgifter 1 871 miljoner kronor högre än 2015.

SB Utfall Utfall-SB Utfall

Även Ränteinkomster blev 615 miljoner kronor

2016 2016 2016 2015

högre än föregående år. Utfallet för Rörelse- Inkomster av statens

överskott blev 2 748 miljoner kronor lägre än verksamhet 31 149 31 256 107 38 970

2015. Den huvudsakliga anledningen till att Inkomster av försåld egendom 5 000 231 -4 769 134 utfallet för inkomsttypen blev lägre än 2015 är

att utfallet för Inkomster av statens aktier blev Återbetalning av lån 761 784 23 912

6 933 miljoner kronor lägre. Kalkylmässiga inkomster 10 719 10 775 56 9 748 Bidrag m.m. från EU 12 706 10 980 -1 726 9 733

Rörelseöverskott

Avräkningar m.m. i Rörelseöverskotten uppgick till 4 235 miljoner anslutning till

kronor, vilket är 2 748 miljoner kronor skattesystemet -88 675 -95 124 -6 449 -85 754

(39,4 procent) lägre än 2015. Utgifter som redovisas som krediteringar på

Tabell 2.12 Rörelseöverskott

skattekonto 0 0 -8 155

Miljoner kronor

Övriga inkomster -28 341 -41 099 -12 758 -34 412

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2016 2016 2016 2015

Luftfartsverkets Inkomster av statens verksamhet inlevererade överskott 12 -12

Affärsverket Svenska

Kraftnäts inlevererade Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelse-

utdelning och inleverans överskott från statliga affärsverk och Riksbanken

av motsvarighet till samt överskott av statens fastighetsförvaltning. statlig skatt 495 729 234 475 Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieut- Sjöfartsverkets delningar från bolag med statligt ägande, inlevererade överskott offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, Inlevererat överskott av böter och övriga inkomster av statens verksam- Riksgäldskontorets

garantiverksamhet 50 26 -24 18 het.

Inlevererat överskott av

statsstödd exportkredit 100 164 64 100

Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor Inlevererat överskott från

övriga myndigheter 76 515 439 2 290

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2016 2016 2016 2015 Riksbankens inlevererade

överskott 2 700 2 800 100 4 100 Rörelseöverskott 3 433 4 235 802 6 983 Överskott av statens Rörelseöverskott 3 433 4 235 802 6 983 fastighetsförvaltning 239 286 47 260 Ränteinkomster 1 996 1 960 -36 1 345 År 2015 redovisade Affärsverket Svenska Inkomster av statens kraftnät 1 121 miljoner kronor i resultat. Det är aktier 14 000 12 588 -1 412 19 521

390 miljoner kronor högre än året innan. Av Offentligrättsliga avgifter 9 564 10 361 797 8 490 Svenska kraftnäts utdelningspolicy framgår att Försäljningsinkomster 59 68 9 68 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Böter m.m. 1 188 1 072 -116 1 243 Den utbetalda utdelningen till staten uppgår till

729 miljoner kronor 2016. Det är 254 miljoner Övriga inkomster av statens verksamhet 670 686 16 1 060 kronor (53,5 procent) högre än 2015. Inkomster av statens Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för verksamhet 31 149 31 256 107 38 970 varje kvartal redovisa resultatet för det svenska

systemet för statsstödda exportkrediter. Före-

gående års överskott inlevereras och redovisas på Inkomsterna inom inkomsttypen uppgick till

inkomsttitel. Överskottet uppgick 2015 till 31 256 miljoner kronor, vilket är 107 miljoner

164 miljoner kronor och inlevererades 2016. Det kronor högre än beräknat i statens budget.

inlevererade överskottet 2016 är 64 miljoner

Inkomsterna av statens verksamhet blev 7 714 miljoner kronor (19,8 procent) lägre än

S kr . 2016/ 17: 101

kronor (64,0 procent) högre än det överskott Tabell 2.13 Ränteinkomster

Miljoner kronor

som inlevererades 2015.

SB Utfall Utfall-SB Utfall

Riksbankens inlevererade överskott uppgick

2016 2016 2016 2015 till 2 800 miljoner kronor, vilket är 1 300 milj-

Räntor på näringslån -1 -1 0 -1 oner kronor lägre än föregående år. Det

Räntor på studielån 36 36 0 40 inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den Övriga ränteinkomster 1 961 1 925 -36 1 306 senaste femårsperioden, före bokslutsdisposit- Ränteinkomster 1 996 1 960 -36 1 345 ioner m.m. För de senaste fem åren, 2011 till 2015, uppgår Riksbankens genomsnittliga

Övriga ränteinkomster uppgick till 1 925 miljresultat till 3 476 miljoner kronor. Resultatet kan

oner kronor, vilket är 619 miljoner kronor variera mycket från år till år vilket i sin tur kan ha

(47,4 procent) högre än föregående år. Räntor på stora effekter på genomsnittet. Riksbanken

skattekonto sorterar under övriga ränteinredovisade ett positivt resultat på 1 954 miljoner

komster och utgör 96,9 procent av utfallet för kronor för 2015. Efter justeringar och åter-

dessa inkomster. Skillnaden jämfört med föreföringar av bokslutsdispositioner, vilka omfattar

gående år beror framför allt på att utfallet för en prisförlust om 2 720 miljoner kronor, redo-

kostnadsräntor vid underskott på skattekontot visades ett negativt resultat på 1 588 miljoner

uppgick till 2 183 miljoner kronor. Kostnadskronor för 2016. Att resultatet blev så lågt

räntan är den ränta som den skatteskyldige ska förklarar till stor del skillnaden på det inlevere-

betala vid underskott på skattekontot. Kostnadsrade överskottet jämfört med 2015.

räntan påförs varje dag och har flera olika nivåer

bl.a. beroende på underskottets storlek.

Överskott av statens fastighetsförvaltning

Överskotten av statens fastighetsförvaltning

Inkomster av statens aktier

uppgick till 286 miljoner kronor, vilket är

Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består 26 miljoner kronor (10,2 procent) högre än

av utdelning och andra inkomster från statligt föregående år.

ägda bolag. Den utbetalade utdelningen baseras

Överskottet från Statens fastighetsverk (SFV)

generellt på bolagens resultat från året innan. var 188 miljoner kronor. Överskottet består dels

Inkomster av statens aktier uppgick till av en definitiv inleverans av avkastningskrav för

12 588 miljoner kronor, vilket är 6 933 miljoner 2015 på 38 miljoner kronor, dels av en preliminär

kronor (35,5 procent) lägre än föregående år. inleverans av avkastningskrav för 2016 på 105 miljoner kronor. Utöver detta levererade SFV in 45 miljoner kronor som avsåg överskott från fastighetsförsäljningar under 2015. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 98 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2015 på 9 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2016 på 89 miljoner kronor.

Ränteinkomster

Ränteinkomster uppgick till 1 960 miljoner kronor, vilket är 615 miljoner kronor (45,7 procent) högre än föregående år.

S kr . 2016/ 17: 101

Tabell 2.14 Aktieutdelning 2016 och 2015 ordinarie aktieutdelningar uppgick till 8 271 milj-

Miljoner kronor

oner kronor 2015. Av Akademiska hus AB:s

Utfall 2016 Utfall 2015 Skillnad

extrautdelning på 6 500 miljoner kronor delades

368 miljoner kronor (12,3 procent) högre än Utdelningen från Apoteket AB uppgick till 2015. Det beror på att både dagpenningnivån sammanlagt 1 100 miljoner kronor, vilket är och medlemsantalen i arbetslöshetskassorna har 942 miljoner kronor högre än föregående år. ökat. Apoteket har även använt balanserade vinstmedel från tidigare år till årets utdelning. Böter m.m.

Utdelningen från Telia Company AB uppgick Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till till 4 844 miljoner kronor, vilket är lika mycket 1 072 miljoner kronor, vilket är 171 miljoner som 2015. Resultatet för koncernen uppgick kronor (13,7 procent) lägre än föregående år. 2015 till 10 205 miljoner kronor, vilket är Det lägre utfallet beror framför allt på att utfallet 5 394 miljoner kronor (34,6 procent) lägre än för inkomsttiteln 2712 Bötesmedel blev 2014. 110 miljoner kronor lägre än föregående år.

Jernhusen AB delade ut 500 miljoner kronor, Vilket i sin tur i huvudsak förklaras av lägre vilket är 387 miljoner kronor mer än föregående sanktionsavgifter från Finansinspektionen. år. Jernhusets bättre resultat under 2015 berodde

Övriga inkomster av statens verksamhet

framför allt på att värdet för bolagets

De övriga inkomsterna av statens verksamhet förvaltningsfastigheter ökade.

uppgick till 686 miljoner kronor, vilket är

Specialfastigheter AB, SJ AB och Akademiska hus AB beslutade om extrautdelningar under 374 miljoner kronor lägre än 2015. 2015. Inkomster från statens aktier utöver

S kr . 2016/ 17: 101

Inkomster av försåld egendom Återbetalningen av studielån blev 132 milj-

oner kronor lägre än 2015. Förändringen mellan Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkoms- åren beror till största delen på att amorteringarna ter av försålda byggnader och maskiner, mark för studielån har minskat. Antalet återbetaloch annan egendom som exempelvis gruvegen- ningsskyldiga för denna lånetyp, som avser lån dom och aktier. upptagna före 1989, blir allt lägre. Återbetal-

ningen av övriga lån blev 3 miljoner kronor Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom högre än föregående år och avser bl.a. åter-

Miljoner kronor

betalning av lån för svenska FN-styrkor.

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2016 2016 2016 2015

Inkomster av försåld

Kalkylmässiga inkomster

egendom 5 000 231 -4 769 134

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består

Låga inkomster av försåld egendom 2016

av avskrivningar och statliga pensionsavgifter. Inkomster av försåld egendom uppgick till 231 miljoner kronor, vilket är 4 769 miljoner

Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster

kronor lägre än beräknat i statens budget och Miljoner kronor 97 miljoner kronor högre än 2015. Det SB Utfall Utfall-SB Utfall beräknade beloppet i statens budget utgör en 2016 2016 2016 2015 beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner Avskrivningar och kronor. Under 2016 uppgick inkomsterna från amorteringar 107 107 0 154 försäljning av statens aktier i SAS AB (publ) till varav Avskrivningar på

fastigheter 107 107 0 154

210 miljoner kronor. Överskott från försäljningar av fastigheter som Fortifikationsverket Statliga pensionsavgifter 10 612 10 668 56 9 594 genomfört uppgick till 20 miljoner kronor. Kalkylmässiga inkomster 10 719 10 775 56 9 748

Inkomsterna uppgick till 10 775 miljoner

Återbetalning av lån

kronor, vilket är 56 miljoner kronor (0,5 pro-

cent) högre än beräknat i statens budget för Under inkomsttypen Återbetalning av lån

2016. redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån. De statliga pensionsavgifterna ökade

Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick

Tabell 2.16 Återbetalning av lån

totalt till 10 668 miljoner kronor under 2016.

Miljoner kronor

Avgifterna för statlig tjänstepensionering

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2016 2016 2016 2015 uppgick till 8 723 miljoner kronor, medan den

särskilda löneskatten på pensionskostnader Återbetalning av näringslån 1 1 1 1 uppgick till 1 999 miljoner kronor. Administ- Återbetalning av rationskostnaderna för det statliga tjänstestudielån 613 579 -34 711 pensionssystemet blev 184 miljoner kronor. Återbetalning av övriga Jämfört med föregående år har de statliga lån 147 203 56 200 pensionsavgifterna ökat med 1 074 miljoner Återbetalning av lån 761 784 23 912 kronor (11,2 procent).

Återbetalning av lån lägre än föregående år

Utfallet på inkomsttypen Återbetalning av lån uppgick till 784 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor (3,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år är utfallet 128 miljoner kronor (14,0 procent) lägre.

S kr . 2016/ 17: 101

Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter Bidrag från Europeiska

Miljoner kronor socialfonden 648 324 -324 524

SB Utfall Utfall-SB Utfall Bidrag till

2016 2016 2016 2015

transeuropeiska nätverk 450 383 -67 123 Statlig

Övriga bidrag från EU 238 642 404 253 tjänstepensionering 8 723 7 831

Bidrag m.m. från EU 12 706 10 980 -1 726 9 733

Särskild löneskatt på

cent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört Statlig personskadeförsäkring 52 50 med 2015 blev inkomsterna 1 247 miljoner

kronor (12,8 procent) högre. Det högre utfallet Avdrag för administrationskostnader -184 -188 jämfört med föregående år beror på att de flesta

Administration, programmen inom den nya långtidsbudgeten för

personskadeförsäkring -14 -12 2014–2020 fortfarande var i en uppstartsfas

Statliga pensionsavgifter 10 612 10 668 56 9 594 under 2015.

Bidragen från EU:s jordbruksfonder ökade jämfört med 2015

Bidrag m.m. från EU

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till

8 852 miljoner kronor 2016. Jämfört med 2015 Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU

ökade bidragen från EU:s jordbruksfonder med redovisas bidrag från olika EU-fonder inom

631 miljoner kronor. Inkomsterna för gårds- EU:s budget. De största enskilda bidragen

stödet uppgick till 6 345 miljoner kronor och var erhålls från Europeiska regionala utvecklings-

73 miljoner kronor högre än 2015. fonden, Europeiska socialfonden och Europeiska

Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade

uppgick till 2 372 miljoner kronor. Utfallet avser till utgifter på anslag under utgiftsområde 14

den nya programperioden 2014–2020. Jämfört Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19

med 2015 ökade bidragen med 751 miljoner Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommuni-

kronor. Det beror främst på att EU betalat ut kationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar,

bidrag motsvarande 3 procent av det totala landsbygd och livsmedel.

bidraget för landsbygdsprogrammet 2014–2020 i

förskott. Förskotten från EU kommer att

Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor avräknas i samband med avslut av program-

SB Utfall Utfall-SB Utfall perioden tidigast under 2023.

2016 2016 2016 2015 Bidrag från EU:s Högre inkomster från regionala utvecklingsfonden

jordbruksfonder 10 253 8 852 -1 401 8 221 men lägre från socialfonden än 2015

varav Gårdsstöd 6 808 6 345 -463 6 272 Bidragen från Europeiska regionala utvecklings-

omfattning jämfört med 2015. Bidragen från

varav Övriga bidrag från

Europeiska garantifonden Europeiska socialfonden blev 324 miljoner för jordbruket 8 7 -1 206 kronor, vilket är en minskning med 200 miljoner Bidrag från EU till kronor (38,2 procent) jämfört med 2015. landsbygdsutvecklingen 3 301 2 372 -929 1 621

Projekt inom ramen för den nya program- Bidrag från EU till perioden 2014–2020 har fortfarande varit i en fiskenäringen 130 58 -72 103

uppstartsfas, vilket innebär att ersättningar från Bidrag från Europeiska EU inte rekvirerats i någon stor utsträckning. regionala utvecklingsfonden 986 721 -265 509

S kr . 2016/ 17: 101

Bidragen till transeuropeiska nätverk var lägre Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till

skattesystemet

Bidragen till transeuropeiska nätverk blev

Miljoner kronor

260 miljoner kronor (211,4 procent) högre än

SB Utfall Utfall-SB Utfall 2015 och uppgick till 383 miljoner kronor. 2016 2016 2016 2015 Bidrag från EU har bl.a. utbetalats för att

Tillkommande skatter 9 887 9 716 -171 9 872

finansiera färdigställande av järnvägstunneln i

EU-skatter 6 422 6 051 -370 6 226 Hallandsåsen. Bland projekt som fick bidrag i

Tullmedel 6 344 6 018 -326 6 194

mindre omfattning finns bl.a. vägtunneln Norra

Jordbrukstullar och

länken och byggande av bangården Rosersbergs

sockeravgifter 77 33 -44 32

kombiterminal.

Kommunala

utjämningsavgifter 3 465 3 664 199 3 646

Högre inkomster från övriga bidrag från EU

Utjämningsavgift för

Övriga bidrag från EU ökade med 389 miljoner

LSS-kostnader 3 465 3 664 199 3 646

kronor (153,8 procent) jämfört med 2015 och

Avräkningar -98 562 -104 840 -6 278 -95 626

uppgick till 642 miljoner kronor. Det beror

Intäkter som förs till främst på högre bidrag från Asyl-, migrations-

fonder -7 992 -12 613 -4 620 -9 034 och integrationsfonden (AMIF) och Fonden för

Kompensation för inre säkerhet.

mervärdesskatt -90 570 -92 227 -1 657 -86 592

Avräknad

mervärdesskatt, Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet statliga myndigheter -30 585 -30 094 491 -29 211

Kompensation för

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- mervärdesskatt,

kommuner -59 985 -62 133 -2 148 -57 381

skatter och utjämningsavgifter för sådana LSSkostnader som följer av lagen (1993:387) om Avräkningar m.m. i

anslutning till

stöd och service för vissa funktionshindrade.

skattesystemet -88 675 -95 124 -6 449 -85 754

Dessutom ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter som förs till fonder, dels

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå kompensation för mervärdesskatt till statliga

till -88 675 miljoner kronor. Utfallet myndigheter och kommuner.

blev -95 124 miljoner kronor. Skillnaden mot

beräkningen i statens budget blev

alltså -6 449 miljoner kronor. Orsaken, som även

beskrivs under stycket om Restförda och övriga

skatter, är främst att resolutionsavgifter inte

budgeterades i den ursprungliga budgeten för

2016. I enlighet med propositionen Vårändrings-

budget för 2016 beslutade riksdagen att intäk-

terna från resolutionsavgifter ska redovisas på

inkomstsidan i statens budget.

Avräkningarna för kompensation för mer-

värdesskatt till kommunerna blev 2 148 miljoner

kronor högre och beror på att den kommunala

konsumtionen ökade mer än väntat.

Jämfört med 2015 ökade Avräkningar m.m. i

anslutning till skattesystemet med 9 370 miljoner

kronor. Det beror dels på att intäkter som förs

till fonder blivit 3 578 miljoner kronor högre på

grund av att intäkten från resolutionsavgifter

redovisas för första gången 2016. Dels har

avräkningarna för kompensation för mervärdes-

skatt till kommunerna ökat med 4 752 miljoner

kronor, vilket beror på att den kommunala

konsumtionen har ökat.

S kr . 2016/ 17: 101

Utgifter som redovisas som krediteringar på 2.3 Utgifter i statens budget 2016 skattekonto

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 Denna inkomsttyp omfattar utgifter som utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna redovisas som krediteringar på skattekonton. Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds- Från och med 2016 redovisas samtliga stöd och kontorets nettoutlåning och Kassamässig subventioner på utgiftssidan i statens budget, korrigering på budgetens utgiftssida. vilket förklarar skillnaden mellan 2015 och 2016. Posten Förändring av anslagsbehållningar Sjöfartsstödet redovisas under utgiftsområde 22 används endast vid budgetering. Utfallet påverk- Kommunikationer. Nystartsjobb och Stöd till ar anslagsbehållningarna för respektive anslag. yrkesintroduktionsanställning redovisas under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Ersättning för höga sjuklönekostnader redovisas 2.3.1 Utgifter i statens budget – under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sammanfattning sjukdom och funktionsnedsättning.

I tabell 2.22 jämförs utfallet för utgifterna, dvs.

Tabell 2.21 Utgifter som redovisas som krediteringar på

den faktiska förbrukningen, dels med ursprung-

skattekonto

ligen anvisade medel (statens budget), dels med

Miljoner kronor

totalt anvisade medel (inklusive ändringar av

SB 2016 Utfall Utfall- Utfall

2016 SB 2016 2015 budgeten). En högre förbrukning än anvisade

medel möjliggörs genom utnyttjande av ett

Stöd till yrkesintroduktionsanställning -56 Korttidsarbete 0 Ersättning för höga sjuklönekostnader -2

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto -8 155

S kr . 2016/ 17: 101

Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2016

Miljoner kronor

Ändrings- Utfall-Totalt

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 109 868 480 110 348 105 614 -4 255 -4 735 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36 184 36 184 35 928 -256 -256 12 Ekonomisk trygghet för familjer och

barn 87 129 87 129 86 106 -1 023 -1 023

Jämställdhet och nyanlända

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

23 Areella näringar, landsbygd och

S kr . 2016/ 17: 101

Utgifterna blev lägre än budgeterat trots att Efterskottsbetalningar av assistansersättningen utgifterna för migration blev högre medförde lägre utgifter än budgeterat Utgifterna i statens budget uppgick till För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och 917 396 miljoner kronor. Det är 16 479 miljoner social omsorg blev utgifterna 5 866 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades kronor lägre än vad riksdagen anvisade i den uri den ursprungliga budgeten och 49 553 miljoner sprungliga budgeten och 7 772 miljoner kronor kronor (5,1 procent) lägre än totalt anvisat. I lägre än totalt anvisat. Det beror framför allt på budgeten beräknades anslagsbehållningarna att kostnaderna för assistansersättning blev (exkl. Statsskuldsräntor m.m.) öka med 4 833 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i 3 117 miljoner kronor, i stället ökade de med statens budget på grund av att Försäkringskassan 33 653 miljoner kronor. införde efterskottsbetalningar per den 1 oktober

Utgifterna för de allra flesta utgiftsområdena 2016. Anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna blev lägre än anvisat. Utgifterna för utgifts- anvisades ytterligare 1 824 miljoner kronor på område 8 Migration blev däremot 21 832 milj- ändringsbudget. Dessa medel användes för att oner kronor högre än anvisat i den ursprungliga täcka tidigare års underskott på anslaget. budgeten, men 2 612 miljoner kronor lägre än Skillnaden mellan utfallet och totalt anvisade det totalt anvisade beloppet, dvs. den ursprung- medel på anslaget uppgick till 1 927 miljoner liga budgeten och de ändringar i budgeten som kronor 2016. riksdagen beslutat om.

Under 2015 beslutade regeringen om Lägre utgifter för sjukpenning är beräknat tidigareläggning av utgifter inom flera utgifts- För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid områden. Dessa tidigareläggningar påverkar både sjukdom och funktionsnedsättning blev jämförelsen med anvisade medel och med utgifterna 105 614 miljoner kronor, vilket är föregående år. 4 255 miljoner kronor lägre än riksdagen

anvisade. Det beror på att färre personer fick Anvisat 2016 finansierar tidigarelagd utbetalning sjukpenning och rehabiliteringspenning än 2015 beräknat i statens budget. Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick utgifterna till 31 971 miljoner kronor, Lägre utgifter för föräldrapenning och vilket är 387 miljoner kronor lägre än vad som bostadsbidrag än anvisat anvisades i den ursprungliga budgeten och För utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för 2 708 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. De familjer och barn blev utfallet 86 106 miljoner medel som anvisades i statens budget för 2016 kronor, vilket är 1 023 miljoner kronor lägre än användes också för att finansiera det underskott anvisat. Det beror framför allt på att utgifterna som uppstod till följd av den tidigarelagda för föräldrapenning och bostadsbidrag blev lägre biståndsutbetalningen om 2 498 miljoner kronor än beräknat. 2015.

Färre kommunmottagna nyanlända än beräknat

Utgifterna för migration 22 miljarder kronor högre Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och än beräknat nyanlända invandrares etablering blev 1 870 milj- Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgif- oner kronor lägre än anvisat i statens budget. terna till 41 251 miljoner kronor, vilket är Det beror på att kommunerna har tagit emot 21 832 miljoner kronor (112,4 procent) högre än färre nyanlända personer än beräknat. Även vad som anvisades i den ursprungliga budgeten etableringsinsatserna för nyanlända blev lägre än för 2016. Anledningen är att det stora antalet beräknat. asylsökande som kom till Sverige under slutet av 2015 inte var känt när budgeten beräknades. I Färre arbetslösa än beräknat medför lägre utgifter ändringsbudget anvisades 24 443 miljoner än anvisat kronor utöver vad som anvisats i budget- Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och propositionen för 2016. arbetsliv blev utfallet 72 531 miljoner kronor,

vilket är 7 151 miljoner kronor lägre än vad som

anvisades av riksdagen i statens budget för 2016.

Det beror på att volymerna för de nya insatserna

extratjänster och traineejobb blev lägre än

S kr . 2016/ 17: 101

beräknat. Det beror också på att färre personer Förseningar medförde lägre utgifter för gårdsstöd än beräknat blev arbetslösa och att antalet beslut och EU-program för landsbygden om lönebidrag blev lägre än beräknat. Utgifterna inom utgiftsområde 23 Areella

näringar, landsbygd och livsmedel uppgick till Färre studiemedelstagare än beräknat 15 898 miljoner kronor. Det är 3 021 miljoner Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet kronor lägre än anvisat i statens budget. Det 19 486 miljoner kronor, vilket är 2 222 miljoner beror på olika förseningar för utbetalningar av kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. gårdsstöd och inom vissa delar av landsbygds- Det beror framför allt på att antalet studie- programmet. medelstagare blev lägre än beräknat.

Överkurser vid emission gav lägre räntekostnader

Lägre utgifter för Utbildning och Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsuniversitetsforskning än beräknat räntor m.m. uppgick till 1 743 miljoner kronor, För utgiftsområde 16 Utbildning och universi- vilket är 9 026 miljoner kronor lägre än vad som tetsforskning uppgick utgifterna till 66 120 milj- anvisades i budgeten. Det beror på flera faktorer, oner kronor. Det är 3 333 miljoner kronor lägre men den största enskilda orsaken är att än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det överkurser vid emission blev högre än beräknat i beror dels på att satsningar inom skolområdet statens budget. inte kommit igång så fort som beräknat, dels på att medel omfördelats för att finansiera ökade EU-avgiften lägre än anvisat eftersom EU:s utgifter inom andra områden och senarelagts. utgifter blev lägre

Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Inga investeringsbidrag för anordnande av Europeiska unionen uppgick till 30 350 miljoner hyresbostäder och studentlägenheter har betalats ut kronor och är därmed 1 477 miljoner kronor Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, lägre än vad som anvisades i statens budget. I bostadsförsörjning och byggande samt konsu- ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare mentpolitik uppgick till 3 119 miljoner kronor 4 500 miljoner kronor för att betala Sveriges och blev därmed 3 945 miljoner kronor lägre än avgift till Europeiska unionens allmänna budget. anvisat. Det beror på att inga bidrag för investe- Utgifterna för EU-avgiften blev dock lägre än ringsstöd för anordnande av hyresbostäder och beräknat. Det beror på att EU inte behövde bostäder till studerande samt renovering och rekvirera så höga belopp från medlemsländerna energieffektivisering i vissa bostadsområden har eftersom utgifterna för EU blev lägre än väntat. betalats ut

Lågt ränteläge, senareläggningar och överklaganden medför lägre utgifter för Kommunikationer

Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick till 50 087 miljoner kronor, vilket är 4 035 miljoner kronor lägre än anvisat. En orsak till de lägre utgifterna är det låga ränteläget som ledde till lägre räntekostnader på infrastrukturlån med 907 miljoner kronor. Andra orsaker till att utfallet blev lägre är ersättningar från medfinansiärer, senareläggningar i investeringsverksamheten och förseningar på grund av överklaganden av vägplaner och upphandlingar med för få anbud. Även utgifterna för kollektivtrafiksatsningen Stadsmiljöavtal blev 404 miljoner kronor lägre än beräknat.

S kr . 2016/ 17: 101

Utfall för 2016 och 2015 Högre utgifter för migration, men lägre utgifter för

statsskuldsräntorna

Tabell 2.23 Utfallet för statens budget 2016 och 2015

Utgifterna i statens budget ökade med

Miljoner kronor

25 216 miljoner kronor (2,8 procent) mellan

Utfall Utfall Skillnad

2015 och 2016. Utgifterna för utgiftsområde Utgiftsområde 2016 2015 mot 2015

8 Migration blev 22 526 miljoner kronor 1 Rikets styrelse 12 672 12 281 391

(120,3 procent) högre än 2015. Utgifterna för 2 Samhällsekonomi och

flera andra utgiftsområden ökade också. Sam-

6 Försvar och samhällets krisberedskap 49 366 48 271 1 096 Utgifterna för ensamkommande barn och unga 7 Internationellt bistånd 31 971 32 213 -242 ökade med 353 procent 8 Migration 41 251 18 725 22 526 Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 9 Hälsovård, sjukvård och social 41 251 miljoner kronor. Ökningen uppgår till omsorg 63 371 64 979 -1 607 22 526 miljoner kronor (120,3 procent) och 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom beror framför allt på att ersättningar och och funktionsnedsättning 105 614 102 603 3 011 bostadskostnader till asylsökande, kommuner 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 35 928 38 136 -2 208 och landsting ökade med 20 804 miljoner kronor 12 Ekonomisk trygghet för familjer (167,7 procent). Det är till största delen ersättoch barn 86 106 82 931 3 176 ningar till kommunerna för placering av ensam- 13 Jämställdhet och nyanlända kommande barn och unga som ökade. De ökade invandrares etablering 19 200 15 362 3 838 med 19 198 miljoner kronor (353,2 procent). 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 72 531 64 971 7 560 Även förvaltningsutgifterna för Migrations- 15 Studiestöd 19 486 19 216 270 verket ökade. De ökade med 1 257 miljoner 16 Utbildning och kronor (27,2 procent). universitetsforskning 66 120 62 954 3 166 17 Kultur, medier, trossamfund och Ökade utgifter för sjukpenning fritid 13 918 13 281 638 Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk 18 Samhällsplanering, trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

minskade

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 15 898 13 398 2 501 Utgifterna för utgiftsområde 11 Ekonomisk

trygghet vid ålderdom blev 2 208 miljoner 24 Näringsliv 5 891 5 475 416

kronor (5,8 procent) lägre än 2015. Utgifterna 25 Allmänna bidrag till kommuner 93 350 102 037 -8 687

för Garantipension till ålderspension blev 26 Statsskuldsräntor m.m. 1 743 21 936 -20 193

1 649 miljoner kronor (10,5 procent) lägre efter- 27 Avgiften till Europeiska unionen 30 350 44 232 -13 882

som antalet pensionärer som fick garantipension Summa 900 839 889 345 11 494 blev lägre. Dessutom blev Efterlevandepensioner Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 764 10 094 4 670 till vuxna 508 miljoner kronor (4,1 procent) Kassamässig korrigering 1 792 -7 260 9 052 lägre än föregående år.

Summa utgifter i statens budget 917 396 892 179 25 216

Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag ökade

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för

familjer och barn ökade utgifterna med

3 176 miljoner kronor (3,8 procent). Utgifterna

S kr . 2016/ 17: 101

för föräldraförsäkringen ökade med 1 906 milj- kronor (190,4 procent) högre än 2015. Det beror oner kronor (4,6 procent), eftersom både framför allt på att staten har lämnat stöd till ersättningen per dag blev högre och antalet kommuner för ökat bostadsbyggande med uttagna dagar blev högre än 2015. Utgifterna för 1 850 miljoner kronor. barnbidrag ökade med 585 miljoner kronor (2,3 procent) eftersom antalet barn ökade. Väginvesteringarna ökade

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer Fler kommunmottagna ger högre utgifter ökade utgifterna med 2 845 miljoner kronor Utgifterna för utgiftsområde 13 Jämställdhet (6,0 procent). Av ökningen beror 1 486 miljoner och nyanlända invandrares etablering ökade med kronor på att Sjöfartsstöd fr.o.m. 2016 redovisas 3 046 miljoner kronor (34,0 procent), vilket som utgifter i stället för som minskade beror på att kommunerna tagit emot fler inkomster på budgetens inkomstsida. Större nyanlända 2016 jämfört med föregående år. väginvesteringar enligt nationell plan ökade med

1 101 miljoner kronor (46,5 procent) medan de Ändrade redovisningsprinciper visar högre utgifter större järnvägsinvesteringarna enligt nationell men också högra inkomster plan minskade med 607 miljoner kronor Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad (7,3 procent). Utfallet för anslagen Trängselskatt och arbetsliv blev 7 560 miljoner kronor (11,6 i Stockholm och Göteborg ökade tillsammans procent) högre än 2015. Det beror framför allt med 418 miljoner kronor (31,0 procent). på att Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar fr.o.m. 2016 redo- Uppsnabbad process för utbetalning av EU-stöd visas som utgifter i stället för minskade Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsinkomster på budgetens inkomstsida. Dessa bygd och livsmedel ökade utgifterna 2 501 miljutgifter uppgick 2016 till 6 402 miljoner kronor. oner kronor (18,7 procent). Det beror dels på att Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader utbetalningarna inom landsbygdsprogrammet ökade med 687 miljoner kronor (9,2 procent). för programperioden 2014–2020 kommit i gång, En stor del av detta beror på arbete med men också på att processen för att betala ut EUetableringsuppdraget för personer som är nya i stöd har snabbats upp. Sverige. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskade med 417 miljoner Bidrag till kommunerna minskade med knappt kronor (1,4 procent) eftersom antalet personer 9 miljarder kronor som fick arbetslöshetsersättning minskade. Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag

till kommuner minskade med 8 687 miljoner Satsningar inom utbildningsområdet medför högre kronor (8,5 procent). Det beror framför allt på utgifter att kommunerna i december 2015 fick ett till- Inom utgiftsområde 16 Utbildning och fälligt stöd med 9 800 miljoner kronor till följd universitetsforskning ökade utgifterna med av det ökade antalet asylsökande under hösten 3 166 miljoner kronor (5,0 procent). Den enskilt 2015. Dessa medel avsågs även täcka kostnader största orsaken till det högre utfallet är det nya under 2016. anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner – under vilket medel bl.a. finns för satsningen Lärarlönelyftet Räntor på statsskulden knappt två miljarder som inleddes hösten 2016 där utgifterna uppgick kronor till 2 581 miljoner kronor. Hela detta belopp kan Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. inte hänföras som förändring mellan åren då det minskade utgifterna med 20 193 miljoner kronor skett förändringar i anslagsstrukturen. Ut- (92,1 procent). Det beror på flera faktorer. gifterna under anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, Valutakursvinster bidrog till lägre utgifter med fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 12 722 miljoner kronor och räntor på lån i ökade med 675 miljoner kronor (17,2 procent). svenska kronor blev 8 626 miljoner kronor lägre

än 2015.

Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande

bidrog till högre utgifter Förtida betalning av EU-avgiften 2015 påverkar Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhälls- jämförelsen mellan åren planering, bostadsförsörjning och byggande Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till samt konsumentpolitik blev 2 045 miljoner Europeiska unionen blev 13 882 miljoner kronor

S kr . 2016/ 17: 101

(31,4 procent) lägre än 2015. Under 2015 gjorde Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall

och budget för 2016

Sverige en förtida betalning till Europeiska

Miljarder kronor

kommissionens konto i Riksgäldskontoret på

Makro- 6 700 miljoner kronor, som avsåg del av BNI- 1 2

Totalt Volym förutsättningar Beslut Övrigt avgiften för 2016. Detta påverkar jämförelsen

Utgiftsområden,

3 mellan åren med 13 400 miljoner kronor. exklusive räntor -13,3 8,0 -5,3 5,1 -21,2

Statsskuldsräntor Refinansiering av lånen till Riksbanken medför m.m. -9,0 0,0 -9,0 0,0 0,0 ökade utgifter Riksgäldskontorets Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning nettoutlåning 5,8 0,0 5,0 0,0 0,8 blev 4 670 miljoner kronor (46,3 procent) högre Summa utgifter -16,5 8,0 -9,3 5,1 -20,4

1 2016 jämfört med 2015. Det beror bl.a. på Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar,

bl.a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en refinansieringen av lånen till Riksbanken som

person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckökade nettoutlåningen med 4 207 miljoner kostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de makro -

ekonomiska förutsättningarna. kronor 2016. 2

Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar

enligt ursprunglig budget.

3

Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

4 Förtida betalning till EU ökade posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

Kassamässig korrigering

Utfallet för den kassamässiga korrigeringsposten blev 9 052 miljoner kronor högre 2016 än 2015. Skillnader till följd av reviderade volymer i olika Det beror till största delen på att tidpunkten för transfereringssystem redovisning mot anslaget för Avgiften till Europeiska unionen skiljer sig från tidpunkten Utgifterna blev 8,0 miljarder kronor högre än i då kommissionen rekvirerar medel från statens budget till följd av ändrade bedömningar kommissionens konto i Riksgäldskontoret. av antalet personer som tar emot ersättning från

olika transfereringssystem (volymer). Det

förklaras av att antalet asylsökande oväntat blev 2.3.2 Förklarande faktorer till avvikelserna mycket stort under slutet av 2015. Det medförde

mot budgeten i sin tur att det genomsnittliga antalet inskrivna

asylsökande i Migrationsverkets mottagnings- Utgifterna i statens budget blev 16,5 miljarder system 2016 uppgick till ca 157 000 vilket är kronor lägre än den budget som riksdagen ca 79 000 fler än vad som beräknades i budgeten ursprungligen fastställde. I detta avsnitt för 2016. Av den anledningen blev utgifterna analyseras hur stor del av denna skillnad som under utgiftsområde 8 Migration ca 21,3 miljberor på reviderade bedömningar dels av de arder kronor högre än i den beslutade budgeten makroekonomiska förutsättningarna, dels av till följd av volymförändringar. antalet personer som tar emot ersättning från De högre utgifterna för migration motverkas olika transfereringssystem (volymer). Vidare av lägre volymrelaterade utgifter på andra redovisas hur stor del av skillnaden som beror på områden. Färre personer än beräknat i statens nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats budget fick sjukpenning och sjuk- och aktivitetsav riksdagen eller Riksbanken. Resterande ersättning 2016, vilket medförde att utgifterna skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna sjukdom och handikapp blev ca 4,4 miljarder fördelas också på Utgiftsområden exklusive kronor lägre till följd av volym än i den beslutade räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgälds- budgeten. Från den 1 oktober 2016 infördes kontorets nettoutlåning. Resultatet samman- efterskottsbetalning av assistansersättningen, fattas i följande tabell och kommenteras därefter. vilket är den huvudsakliga förklaringen till lägre

utgifter under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk-

vård och social omsorg med ca 4,6 miljarder

kronor under denna kategori. Vidare fick en

lägre andel av de studerande studiemedel, vilket

medförde att utgifterna under utgiftsområde 15

S kr . 2016/ 17: 101

Studiestöd blev ca 2,2 miljarder kronor lägre än i Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar

Skillnad budgeten till följd av volymförändringar. utfall

Utfall SB Utfall 2016-

2015 2016 2016 SB 2016

Procentuell förändring från

Skillnader till följd av den makroekonomiska

föregående år:

utvecklingen

BNP (fasta priser) 4,1 2,8 3,3 0,5

1

KPI (årsgenomsnitt) 0,0 1,0 1,0 0,0 Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska

1

Antal sysselsatta, 15–74 år 1,4 1,5 1,5 0,0 förutsättningar medförde att utgifterna blev 9,3 miljarder kronor lägre än i statens budget. Nivåer:

Den största skillnaden återfinns på anslaget Arbetslöshet, 15–74 år,

1,2

procent av arbetskraften 7,4 7,1 6,9 -0,2 för statsskuldsräntor som blev 9,0 miljarder

3 kronor lägre till följd av ändrade makro- SEK/Euro, årsgenomsnitt 9,36 9,30 9,46 0,16

3 ekonomiska förutsättningar. Det beror främst på SEK/USD, årsgenomsnitt 8,43 8,20 8,56 0,36 betydligt lägre räntor jämfört med budgeten 3

6-mån ränta, årsgenomsnitt -0,3 0,4 -0,6 -1,0 (framför allt långa) samt valutakursvinster som

5-årig statsobligation, påverkade ränteanslaget i samma riktning. 3

årsgenomsnitt 0,1 1,0 -0,2 -1,2 1 Riksgäldskontorets nettoutlåning blev Källa: Statistiska centralbyrån. 2 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande.

5,0 miljarder kronor högre än i statens budget 3

Källa: Riksbanken. beroende på makroutvecklingen. Det beror främst på att en svagare krona än beräknat medförde att Riksbankens lån i Riksgälds- Skillnader till följd av beslut kontoret ökade 4,8 miljarder kronor mer än beräknat när enskilda lån refinansierades till en

De totala utgifterna blev 5,1 miljarder kronor högre dollar- respektive eurokurs. högre än i statens budget till följd av beslut

Utgifterna för samtliga utgiftsområden,

fattade av riksdagen eller Riksbanken, vilket i sin exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor helhet följer av beslut som avser utgiftsområden, m.m., blev 5,3 miljarder kronor lägre än i statens

exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor budget beroende på den makroekonomiska m.m. utvecklingen. Den viktigaste förklaringen är att

De högre utgifterna följer av att riksdagen har utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbets- beslutat om högre anslagsnivåer som en följd av marknad och arbetsliv blev 5,3 miljarder kronor

regeringens förslag i propositionerna Vårlägre, bl.a. till följd av att antalet personer i de ändringsbudget för 2016 och Höständringsarbetsmarknadspolitiska insatserna extratjänster

budget för 2016. Sammantaget uppgår anslagsoch traineejobb inte blivit så många som förändringarna till 33,1 miljarder kronor. Av budgeterades, samt att färre personer var arbets-

dessa bedöms ca 5,1 miljarder kronor vara lösa. förslag som kategoriseras som beslut. Reste-

rande del av anlagsförändringarna, ca 27,9 milj-

arder kronor, utgjordes av medel som i

ändringsbudget föreslogs tillföras främst regel-

styrda transfereringsanslag till följd av för-

ändrade volymer (antaganden om antal personer

i olika transfereringssystem) eller makro-

ekonomiska förutsättningar utan att någon ny

reform föreslås. För mer information om vilka

förslag i ändringsbudgetarna som bedöms vara

beslut respektive tillskott till regelstyrda

transfereringsanslag, se 2016 års ekonomiska

vårproposition (prop. 2015/16:100 tabell 6.10)

och Budgetpropositionen för 2017 (prop.

2016/17:1 tabell 8.15).

S kr . 2016/ 17: 101

Skillnader till följd av övriga orsaker början av 2017 medan den till stor del resulterade

i ett lägre lånebehov redan i slutet av 2016 till Av övriga orsaker blev utgifterna 20,4 miljarder följd av att kommissionen då minskade sina kronor lägre än i statens budget. uttag från kontot för EU-avgiften. Sammantaget

Utgifterna på budgetens utgiftsområden blev den kassamässiga korrigeringsposten för (exklusive statsskuldsräntor) blev sammantaget EU-avgiften 0,3 miljarder kronor lägre. Totalt 21,2 miljarder kronor lägre än anvisade medel. blev den kassamässiga korrigeringsposten Av dessa är 12,0 miljarder kronor en följd av den 0,3 miljarder kronor högre. tidigareläggning av utgifter från 2016 till 2015 som regeringen beslutade om i slutet av 2015.

2.3.3¶Indragningar

Tabell 2.26 Regeringsbeslut om tidigareläggning av utgifter

2015 som avsåg 2016

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får

Miljarder kronor

regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag

Tidigareläggning 2015

inte ska användas, om det är motiverat av 7 Internationellt bistånd 2,5

särskilda omständigheter i en verksamhet eller av 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1,8 statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska 16 Utbildning och universitetsforskning 1,0 skäl. År 2016 har regeringen beslutat om indrag- 27 Avgiften till Europeiska unionen 6,7 ning av anslagsmedel om totalt 23 342 miljoner

kronor, främst avseende anslagssparanden från

Totalt 12,0

2015. Det är 7 694 miljoner kronor mindre än

2015. De 30 största indragningarna, som över- Vidare blev utgifterna inom flera utgiftsområden

steg 100 miljoner kronor, svarar för 89 procent lägre än anvisat i statens budget till följd av

av totalbeloppet under 2016. I tabell 2.27 övriga orsaker. Det gäller i första hand följande

redovisas samtliga indragningar som är större än utgiftsområden:

100 miljoner kronor. – 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör

– 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

anslagssparande

etablering

Den största indragningen, som uppgick till – 16 Utbildning och universitetsforskning

7 374 miljoner kronor, avser räntor på stats- – 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, skulden. Den näst största indragningen gjordes

byggande samt konsumentpolitik av medel på anslaget för bidrag till arbetslöshets- – 22 Kommunikationer ersättning och aktivitetsstöd och uppgick till

2 303 miljoner kronor. Båda är indragning av – 23 Areella näringar, landsbygd och livs-

anslagssparande.

medel

I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning (inkl. kassamässig korrigering) blev 0,8 miljarder kronor högre av övriga orsaker. Det innefattar bl.a. att den kassamässiga korrigeringsposten för EUavgiften påverkades av två beslut som verkade åt olika håll. Den blev 6,7 miljarder kronor högre till följd av tidigareläggningen i slutet av 2015 av en del av EU-avgiften för 2016. Den kassamässiga korrigeringen blev 7,0 miljarder kronor lägre som följd av hanteringen av den retroaktiva återbetalningen av avgiftsrabatter för perioden 2014–2016. Återbetalningen tillfördes anslaget i

S kr . 2016/ 17: 101

Tabell 2.27 Indragningar 2016 2.3.4 Överskridanden

Miljoner kronor

UO Anslag Indragning Medgivna överskridanden

6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 899

8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 118 Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag till-

8 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 128 fälligt överskridas genom att en kredit, mot-

svarande högst tio procent av det anvisade

8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar 159 anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå

9 1:4 Tandvårdsförmåner 514 ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten.

9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 189

Med riksdagens bemyndigande får regeringen

9 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 155

även besluta att ett anslag får överskridas, om det

10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 267

är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en

10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 124

verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då

12 1:2 Föräldraförsäkring 300 anslaget anvisades. Regeringen får även fatta

13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 533 beslut om att överskrida ett anslag för att 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med

invandrare 342 anslaget. Regeringen beslutade om sex medgivna

13 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända överskridanden för 2016. Av dessa utnyttjades

invandrare 462 fyra. 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd 2 303 Tabell 2.28 Medgivna överskridanden 2016

Miljoner kronor

14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

program och insatser 763 Utnyttjat

Medgivet medgivet 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 552 UO Anslag överskridande överskridande 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden

4 1:12 Rättsliga biträden m.m. 20 2014–2020 159 4 1:13 Kostnader för vissa

14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 544 skaderegleringar m.m. 12 15 1:2 Studiemedel 1 610 8 1:6 Offentligt biträde i 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan utlänningsärenden 118 102

pedagogisk verksamhet 717 23 1:6 Bekämpande av

16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor 104 24 1:21 Finansiering av

rättegångskostnader 0 0 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden (2015) perioden 2007–2013 199 Summa 205 146 19 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden

perioden 2014–2020 153

I statens budget anvisades 128 miljoner kronor

23 1:10 Gårdsstöd m.m. 170 på anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlännings-

23 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd ärenden inom utgiftsområde 8 Migration.

till fisket m.m. 103

Regeringen medgav i beslut den 22 december

23 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 931 2016 att anslaget fick överskridas med 118 mil- 23 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för joner kronor (Ju2016/08462/LP). Hela anslags-

landsbygdens miljö och struktur 667 krediten på 43,4 miljoner kronor utnyttjades och

26 1:1 Räntor på statsskulden 7 374 av det medgivna överskridandet utnyttjades

Övriga indragningar 2 529 102,3 miljoner kronor.

Summa 23 342 I statens budget anvisades 124 miljoner kronor på anslaget 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar inom utgiftsområde

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Regeringen medgav i beslut den 2 februari 2017

S kr . 2016/ 17: 101

att anslaget fick överskridas med 23,6 miljoner utfallet avviker från de totalt anvisade medlen kronor (N2016/07879/SUN, (statens budget och ändringsbudgetarna) med N2017/00416/SUN och N2017/00825/SUN). mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats Hela anslagskrediten på 7,2 miljoner kronor mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utnyttjades och av det medgivna överskridandet utfallet avviker mer än 50 procent. utnyttjades 12,2 miljoner kronor. Det medgivna För varje utgiftsområde kommenteras först överskridandet och anslagskrediten användes för skillnader mellan ursprunglig budget och utfall. särskilda undersökningar för bl.a. zoonoser dvs. Därefter jämförs även utfallet för 2016 med sjukdomar eller smittämnen som kan spridas utfallet 2015. I de fall förklaringarna sammanmellan djur och människor. faller görs analysen samlat, under utgifts-

I statens budget anvisades 75,5 miljoner området. En redovisning av samtliga anslag finns kronor på anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar i bilaga 2. m.m. inom utgiftsområde 23 Areella näringar, Förutom anslagsutfallet redovisas, per landsbygd och livsmedel. I enlighet med utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat propositionen Höständringsbudget för 2016 beställningsbemyndiganden samt bemyndianvisade riksdagen ytterligare 75 miljoner ganden avseende statlig utlåning, garantier, kronor. Utgifterna för finansiella korrigeringar inomstatliga lån och övriga krediter. I blev högre än beräknat efter kommissionens redovisningen framgår även hur bemyndiganden revision av Sveriges nyttjande av EU:s jord- att lämna kapitaltillskott till bolag eller bruksfonder och EU:s fiskefond, bl.a. revision av utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av arealstöd. Regeringen medgav i beslut den bemyndigandena utgörs av årliga bemyndi- 2 februari 2017 att anslaget fick överskridas med ganden som riksdagen lämnar i samband med 31,2 miljoner kronor (N2016/07879/SUN, besluten om statens budget och om ändringar i N2017/00416/SUN och N2017/00825/SUN) denna. I redovisningen hänvisas inte till och av det medgivna överskridandet utnyttjades riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har 31,1 miljoner kronor. lämnats i samband med besluten om statens

I statens budget anvisades 18 miljoner kronor budget för 2016 eller i beslut om ändring i på anslaget 1:21 Finansiering av rättegångs- budgeten för detta år. Om däremot ett kostnader som ligger inom utgiftsområde 24 bemyndigande har lämnats före 2016 görs en Näringsliv. Regeringen medgav i beslut den hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning 8 december 2016 att anslaget fick överskridas av samtliga beställningsbemyndiganden finns i med 0,445 miljoner kronor (N2016/07479). bilaga 3. Anslaget hade ingen anslagskredit och av det Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsmedgivna överskridandet utnyttjades 0,445 mil- områdena följer en redogörelse för posterna joner kronor. Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt

2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning

(avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering

(avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till 2.4 Utfall per utgiftsområde budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas

även Ålderspensionssystemet vid sidan av I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras statens budget (avsnitt 2.4.31). utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.1¶Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.29 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utfallet uppgick till 12 672 miljoner kronor, Beställningsbemyndiganden vilket är 46 miljoner kronor (0,4 procent) lägre

Tabell 2.30 UO 1 Beställningsbemyndiganden

än vad som anvisades i statens budget. Jämfört

Miljoner kronor

med 2015 ökade utgifterna med 391 miljoner

Utestående kronor (3,2 procent).

Beställnings- åtaganden

Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31

Regeringskansliets utgifter ökade

6:6 Stöd till politiska partier 171 129 Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m.

8:1 Presstöd 70 3 blev 7 091 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner

Summa 241 132

kronor (0,1 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Jämfört med 2015 blev utfallet

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två 257 miljoner kronor högre.

beställningsbemyndiganden på 241 miljoner Utgifterna för presstöd lägre än anvisat i statens kronor. De utestående åtagandena uppgick till budget, utvecklingsstöd nytt för året 132 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- Utfallet för anslaget 8:1 Presstöd uppgick till digandet och de utestående åtagandena uppgick 519 miljoner kronor. Det är 48 miljoner kronor till 109 miljoner kronor. (8,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på lägre stöd till flera tidningar som en följd av sjunkande upplagor och på ändrade bestämmelser i presstödsförordningen (1990:524) om nedtrappning av stöd till storstadstidningar. Under en tioårsperiod har antalet dagstidningar med distributionsstöd varit relativt konstant.

Jämfört med 2015 blev utgifterna för anslaget 8:1 Presstöd 32 miljoner kronor (6,6 procent) högre. Ökningen beror främst på den höjning av stödbeloppen för hög- och medelfrekventa tidningar som infördes vid årsskiftet och införandet av ett nytt utvecklingsstöd.

S kr . 2016/ 17: 101

Garantier Myndigheten har felaktigt belastat anslaget

5:1 Länsstyrelserna m.m., ap. 14, under utgifts-

Tabell 2.31 UO 1 Garantier

område 1 Rikets styrelse med kostnader om

Miljoner kronor

2 200 000 kronor avseende ombyggnation och

Utestående

renoveringsarbeten i en fastighet som myndig-

åtaganden Garanti Garantiram 2016-12-31 heten hyr. Dessa kostnader borde enligt 5 kap.

1) 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning Kreditgarantier till UD-anställda 50 1 1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti och budgetunderlag redovisats som förbättringsför banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV). utgifter på annans fastighet och finansierats via

lån i Riksgäldskontoret i enlighet med 2 kap. 1 §

kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Inomstatliga lån Den felaktiga anslagsbelastningen uppgår där-

med till 2 160 000 kronor. Eftersom myndig- Tabell 2.32 UO 1 Inomstatliga lån heten har ett anslagssparande på 3 procent skulle

Miljoner kronor

beloppet ha återbetalats och en indragning av Inomstatliga lån Låneram Lån 2016-12-31 anslagsmedel skulle ha gjorts 2017. Riksdagsförvaltningens investeringar som används i verksamheten 100 64 Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 500 386

Summa 600 450

Riksdagen har beslutat om låneramar på 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2016 var 450 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Sametinget

Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sametinget har betalat mötesersättningar till nämndledamöter vid annan myndighet och till styrelseledamöter i annan organisation. Utbetalningarna om totalt ca 150 000 kronor har belastat anslaget 3.1 Sametinget, ap. 1, under utgiftsområde 1 Rikets styrelse och är inte i överensstämmelse med Sametingets instruktion och regleringsbrevets villkor för anslaget. Sametinget har därigenom inte använt anslag i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.

Länsstyrelsen i Örebro län

Länsstyrelsen i Örebro län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.2¶Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.33 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utfallet uppgick till 15 035 miljoner kronor och för infrastrukturinvesteringar (AIIB). Kapitalblev därmed 223 miljoner kronor (1,5 procent) tillskottet uppgick till 209 miljoner kronor. högre än vad som anvisades i statens budget. Tillskottet sker genom teckning av aktier som Jämfört med 2015 blev utfallet 593 miljoner tilldelas medlemsländerna. Det betalas in genom kronor (4,1 procent) högre. fem lika stora årliga utbetalningar. Sverige med-

verkade 2015 i förhandlingarna om bildandet av Utfallet för statliga tjänstepensioner något högre än AIIB tillsammans med 56 andra länder.

budgeterat och högre än 2015

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 12 475 miljoner kronor, vilket är Beställningsbemyndiganden 49 miljoner kronor (0,4 procent) högre än budgeterat. Under 2016 har utbetalningarna Tabell 2.34 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

kopplade till de statliga tjänstepensionsavtalen PA 16 och PA 03 varit högre än beräknat och Utestående

Beställnings- åtaganden högre än föregående år. Tjänstepensionsavtalet Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31 PA 16 ersätter det förra avtalet PA 03 som 1:10 Bidragsfastigheter 30 45 reglerar ålderspension, sjukpension och efter-

1:16 Finansmarknadslevandepension. Även utgifterna för premie- forskning 76 35 befrielse blev högre till följd av effekterna av Summa 106 80 arbetet med efterskydd. Under våren 2016 togs ett nytt systemstöd i drift som möjliggjorde att

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två rätt till efterskydd kunde tillämpas både löpande

beställningsbemyndiganden på 106 miljoner och retroaktivt. Även detta ledde till högre utfall

kronor. Totalt har 80 miljoner kronor utnyttjats 2016.

2016. Bemyndigandet för anslag 1:10 Bidrags-

fastigheter har överskridits med 15 miljoner

Utfallet för vissa garanti- och medlemsavgifter

kronor. Det avser åtaganden för projektstart av

högre med anledning av kapitaltillskott till AIIB

Stockholms slotts fasader, för vilka Statens Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och

fastighetsverk inte har begärt ett utökat medlemsavgifter blev 211 miljoner kronor, vilket

bemyndigande. är 208 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget och jämfört med föregående år. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 213 miljoner kronor med anledning av beslut om kapitaltillskott till Asiatiska banken

S kr . 2016/ 17: 101

Utlåning Garantier

Tabell 2.35 UO 2 Utlåning Tabell 2.36 UO 2 Garantier

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utlåning Låneram Lån 2016-12-31 Utestående

Utestående åtaganden

Riksbanken 257 104 åtaganden utländsk

2 Garanti Garantiram 2016-12-31 valuta

Kredit till Irland EUR 600 5 749

Insättningsgarantin Obegränsad 1 665 945

Summa 262 853

1¶Garanti till insättare i

Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). prop. 2011/12:119, bet 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209 och prop. 2014/15:9, utländska instituts filialer i bet. 2014/15:FiU12, rskr. 2014/15:8. 2

Sverige Obegränsad

Investerarskyddet Obegränsad

Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket

Garantier till banker m.m.

som IMF och EU gett, på villkor att Irland 4

för skuldförbindelser Obegränsad

genomför ett ekonomiskt reformprogram.

Garantikapital i Europeiska

Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar 5

investeringsbanken (EIB) EUR 6 565 62 804 6 565

efter att IMF och EU godkänt landets framsteg

Garantikapital i Nordiska

under reformprogrammet. De första två delarna investeringsbanken (NIB) EUR 1 963 18 783 1 963

betalades ut under 2012 och de andra två under Nordiska 2013. Lånet på motsvarande 5 749 miljoner investeringsbanken,

projektinvesteringslån EUR 671 4 636 485

kronor ska vara återbetalt senast 2022. I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas Garantikapital i Europeiska

utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 5 181 542

lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår

Garantikapital till

till 222 664 miljoner kronor, utan valutaom-

Europarådets ut-

värdering vid utgången av 2016. Jämfört med 9

vecklingsbank (CEB) EUR 124 1 184 124

2015 ökade utlåningen till Riksbanken med

Pensionsgaranti (inkl.

16 050 miljoner kronor. Lånet till Riksbanken efterborgen) Akademiska

skiljer sig även från redovisat belopp i avsnitt 3 Hus Obegränsad 66 not 29. Det beror på att lånet till Riksbanken 11

A/O Dom Shvetsii 100 0 0

redovisas till nominellt värde i tabell 2.35, dvs. Garantiram statspapperets återbetalningsvärde till aktuell stabilitetsfonden 750 000 växelkurs, medan lånet i avsnitt 3 not 29 Garantiram redovisas till anskaffningsvärde till aktuell resolutionsfonden 200 000

växelkurs. Garantikapital Asiatiska

banken för infrastrukturinvesteringar USD 504 4 585

Summa 1 763 183

Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin

avser 31 december 2016.

Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut

garantier för att skydda dessa insättare.

Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter

om storleken på de skyddade tillgångarna.

Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. Upphävd 2016.

Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.

Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16.

Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.

I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om

statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet.

1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31

december 2015.

Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75.

Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2016.

EUR=9,5669

S kr . 2016/ 17: 101

Inomstatliga lån Övriga krediter

Tabell 2.37 UO 2 Inomstatliga lån Tabell 2.38 UO 2 Övriga krediter

Miljoner kronor Miljoner kronor

Inomstatliga lån Låneram Lån 2016-12-31 Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2016-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 14 300 12 497 Insättningsgarantin Obegränsad 0 Statens järnvägars långfristiga lån Investerarskyddet Obegränsad 0 exkl. finansiell leasing 2 915 1 060 Garantier till banker m.m. för Fortifikationsverkets investeringar i skuldförbindelser Obegränsad 0 mark, anläggningar och lokaler 11 700 10 753 Kredit för infriande av kapitalgarantier Riksrevisionen – anläggnings- till internationella finansiella tillgångar som används i institutioner Obegränsad 0 verksamheten 15 7 Kredit för infriande av 7 AP-fondens investeringar i Riksgäldskontorets garantier (ordinarie anläggningstillgångar som används i garantireserv) Obegränsad 0 verksamheten 2 500 0

För Riksgäldskontorets Summa 31 430 24 317 utlåningsverksamhet Obegränsad 0 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135. 7 AP-fondens kredit på räntekonto 40 0

Kammarkollegiets behov av likviditet

Riksdagen har beslutat om låneramar på för inrättande av nya myndigheter 250 0

31 430 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Statens tjänstepensionsverk - behov av Utestående lån vid utgången av 2016 var likviditet i pensionshanteringen 100 0

24 317 miljoner kronor. Kammarkollegiets kredit för statliga

7

1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. 3 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. 4 Prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. 5 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). 6 Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211) om utlåning och garantier. 7 Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Normeringen avseende redovisning av Andelar i hel- och delägda bolag ger inte tillräckliga förutsättningar för att, i rimlig tid innan avlämnande av revisionsberättelsen, säkerställa tillräckliga och ändamålsenliga underlag för att redovisningen ska kunna bedömas om denna överensstämmer med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag och tillämpliga föreskrifter samt ger en rättvisande bild per den 31 december.

Kammarkollegiet har vid beaktande av preferensaktier, emitterade under perioden 2013

S kr . 2016/ 17: 101

och 2014 justerat innehavet i SAS AB med ett årsredovisningen avstår de även från att uttala sig för lågt belopp om 149 000 000 kronor. Efter att om ledningens efterlevnad av tillämpliga föreinnehavet omvärderats från kapitalandels- skrifter för användning av anslag och inkomster metoden till anskaffningsvärde upptaget till och bedömning av intern styrning och kontroll. rådande marknadsvärde för innehavet får detta som effekt att de finansiella intäkter som Statistiska centralbyrån redovisas i resultaträkningen borde ha varit Statistiska centralbyrån har fått en revisions- 149 000 000 kronor högre. berättelse med reservation avseende sin års-

I årsredovisningen som lämnades till rege- redovisning för 2016. Som grund för uttalande ringen den 22 februari 2017 saknas en komplett om reservation anger Riksrevisionen följande. anslagsredovisning enligt 2 kap. 4 § förordning Statistiska centralbyrån redovisar i årsredo- (2000:605) om årsredovisning och budget- visningen en omsättning för avgiftsområdet underlag. Officiell statistik på 129 200 000 kronor under

2016 och ett ackumulerat underskott om Statens fastighetsverk 48 400 000 kronor per den 31 december 2016. Riksrevisionen har dragit slutsatsen att det råder För Övriga uppdrag redovisar Statistiska flera osäkerhetsfaktorer som tillsammans gör att centralbyrån en omsättning på de inte har kunnat bilda sig en uppfattning om 314 300 000 kronor under 2016 och ett årsredovisningen avseende 2016 innehåller ackumulerat överskott på 81 800 000 kronor. väsentliga felaktigheter eller inte. Följaktligen Det ekonomiska målet för dessa avgiftsavstår Riksrevisionen från att uttala sig om verksamheter är enligt 5 § avgiftsförordningen årsredovisningen. (1992:191) att avgifter ska beräknas så att de helt

Riksrevisionens ansvar är att uttala sig om täcker verksamhetens kostnader (full kostnadsårsredovisningen. Vid tidpunkt för avlämnande täckning). Enligt Ekonomistyrningsverkets av revisionsberättelsen är myndighetens före föreskrifter till 5 § avgiftsförordningen ska detta generaldirektör och en fastighetsdirektör avgifterna beräknas så att intäkterna på ett eller föremål för utredning för misstanke om grov några års sikt täcker samtliga med verksamheten trolöshet mot huvudman. Misstankarna avser direkt eller indirekt förenade kostnader. brott som utreds som grovt brott. När revisorn Statistiska centralbyrån har under flera års tid har betydande tvivel avseende myndighets- byggt upp de ackumulerade under- och ledningens eller styrelsens kompetens eller överskotten vilka avviker från det ekonomiska hederlighet behöver revisorn överväga att avgå målet om full kostnadstäckning som regleras i från revisionsuppdraget. Riksrevisionen kan inte 5 § avgiftsförordningen. avgå från ett revisionsuppdrag. Det är inte Riksrevisionens uppgift att utreda eventuella oegentligheter som uppdagats. Revisions- Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision berättelsen ska dessutom enligt lag avlämnas vid ett tillfälle när det fortfarande inte finns RiR 2016:1 Transparensen i budgetproposititillräckliga revisionsbevis för att det inte onen för 2016 – Tillämpningen av det förekommit väsentliga felaktigheter till följd av finanspolitiska ramverket oegentligheter under 2016. Det råder även Riksrevisionen har granskat budgetpropositionosäkerhet om före detta generaldirektören har en för 2016. utövat erforderlig tillsyn över myndigheten för Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens att förhindra väsentliga felaktigheter, vare sig de rapport om regeringens redovisning i budgetberor på oegentligheter eller fel. propositionen för 2016 (skr. 2015/16:179)

Till följd av ovanstående bedömer redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses Riksrevisionen att de inte kan förlita sig på den att vidtas med anledning av granskningsföre detta generaldirektörens förmåga i detta fall. rapporten. Granskningsrapporten är därmed Sammantaget medför dessa osäkerhetsfaktorer slutbehandlad. att Riksrevisionen inte har kunnat bilda sig en Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till uppfattning om huruvida årsredovisningen handlingarna (bet. 2016/17:FiU1, rskr. innehåller väsentliga felaktigheter. När 2016/17:49). Riksrevisionen avstår från att uttala sig om

S kr . 2016/ 17: 101

RiR 2016:5 Nationella samordnare som statligt av tid och resurser för berörda myndigheter och styrmedel Riksrevisionen. Riksrevisionen har granskat användningen av Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens nationella samordnare som statligt styrmedel. rapport om myndigheternas delårsrapporter

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens (skr. 2016/17:52) redovisat vilka åtgärder som rapport om nationella samordnare som statligt vidtagits eller avses att vidtas med anledning av styrmedel (skr. 2016/17:23) redovisat vilka granskningsrapporten. åtgärder som avses att vidtas med anledning av Ärendet bereds inom Regeringskansliet och granskningsrapporten. Granskningsrapporten är regeringen kommer att återkomma till riksdagen därmed slutbehandlad. i kommande årsredovisning för staten.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet 2016/17:KU13, rskr. RiR 2016:19 Statens servicecenter – Har 2016/17:136). administrationen blivit effektivare?

Riksrevisionen har granskat Statens service- RiR 2016:6 Granskning av Årsredovisning för center (SSC) och om SSC bidragit till att staten 2015 effektivisera den administrativa stödverksamhet Riksrevisionen har granskat Årsredovisning för som övertagits från anslutna myndigheter. staten 2015. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Statens servicecenter (skr. rapport om granskningen av skrivelsen Årsredo- 2016/17:77) redovisat sina åtgärder med visning för staten 2015 (skr. 2016/17:36) anledning av Riksrevisionens iakttagelser och redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses slutsatser. Granskningsrapporten är därmed att vidtas med anledning av granskningsrapport- slutbehandlad. en. Granskningsrapporten är därmed slut- Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till behandlad. handlingarna (bet. 2016/17:FiU37 rskr.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till 2016/17:174). handlingarna (bet. 2016/17:FiU15, rskr. 2016/17:147). RiR 2016:24 Internationella jämförelser av

inkomstskillnader – Sveriges möjligheter att RiR 2016:7 Skyddet för pensionssparare – och bidra med statistik

pensionsbolagens investeringar i säkerställda Riksrevisionen har granskat de rättsliga förutobligationer sättningarna för Statistiska centralbyrån (SCB) Riksrevisionen har granskat om regeringens och att lämna ut uppgifter till en organisation i Finansinspektionens agerande har svarat mot Luxemburg för att de ska ingå i en målet om att upprätthålla ett starkt konsument- statistikdatabas. skydd. Granskaningen avser pensionsbolag som Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens utlovar garanterade pensioner och banker som rapport om internationella jämförelser av ger ut säkerställda obligationer. inkomstskillnader (skr. 2016/17:65) meddelat att

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens den avser utreda vilka åtgärder som kan vidtas rapport om skyddet för pensionssparare (skr. för att ge SCB rättsliga förutsättningar för att 2016/17:40)redovisat vad som gjorts och vilka leverera uppgifter till organisationen. Granskinsatser som avses att vidtas inom området. ningsrapporten är därmed slutbehandlad. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17FiU:39, rskr. handlingarna (bet. 2016/17:FiU16, rskr. 2016/17: 202). 2016/17:148).

RiR 2016:27 Granskning av budgetpropositi- RiR 2016:16 Behövs myndigheternas delårs- onen för 2017

rapporter? – Nytta och kostnader Riksrevisionen har granskat budgetproposition- Riksrevisionen har granskat om nyttan av en för 2017. myndigheternas delårsrapporter uppväger kost- Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens naderna för att upprätta och granska dem i form rapport om transparensen i budgetpropositionen

för 2017 (skr. 2016/17:138) redovisat vilka

S kr . 2016/ 17: 101

åtgärder som avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2016:33 Svenska myndigheters beredskap inför Brexit-omröstningen

Riksrevisionen har granskat om de myndigheter med ansvar för att värna om den finansiella stabiliteten vidtog förberedelser i rimlig omfattning inför folkomröstningen i Storbritannien och Nordirland om EU-medlemskapet i juni 2016.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om svenska myndigheters beredskap inför brexitomröstningen (skr. 2016/17:168) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.3¶Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslag

Tabell 2.39 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd Utfallet för anslaget 1:3 Tullverket uppgick till av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och 1 715 miljoner kronor. Det är 12 miljoner indrivning av skatter och avgifter. Förutom kronor lägre än anvisat i budgeten och 58 miljdessa verksamheter ingår även verksamhet för oner kronor lägre än föregående år. Skillnaden bl.a. folkbokföring, fastighetstaxering och mot 2015 förklaras främst av en engångsvis brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och höjning av anslaget med 75 miljoner kronor 2015 Kronofogdemyndigheten är förvaltnings- för fortsatt arbete med införandet av unionsmyndigheter för respektive område. Även tullkodexen och utveckling av ett nytt tulldata- Kustbevakningen har viss verksamhet inom system. utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 10 840 miljoner kronor och blev därmed 57 miljoner kronor (0,5 pro- Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision cent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med RiR 2016:20 Att hantera ett komplicerat 86 miljoner kronor (0,8 procent). skattesystem – Arbetet med att förenkla för

företag

Skatteverket och Kronofogdemyndigheten använde Riksrevisionen har granskat hur Skatteverket anslagssparande 2016 och regeringen arbetar för att hantera några Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev delar av den komplexitet som finns i det 7 222 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner svenska skattesystemet. kronor högre än anvisat i statens budget och Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens 29 miljoner kronor högre än föregående år. rapport om att hantera ett komplicerat skatte- Skatteverket har under året förbrukat anslags- system (skr. 2016/17:81) redogjort för sin sparande från tidigare år för att upprätthålla bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och nivån i kontrollverksamheten. slutsatser samt de åtgärder som vidtagits.

Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogde- Regeringen anser därmed att granskningsmyndigheten uppgick till 1 903 miljoner kronor, rapporten är slutbehandlad. vilket är 41 miljoner kronor högre än anvisat i budgeten. Utfallet blev 116 miljoner kronor högre än föregående år. Kronofogdemyndigheten har förbrukat anslagssparande från tidigare år för att kunna avsluta fler skuldsaneringsärenden och arbeta med angelägen it-utveckling. Antalet ansökningar om skuldsanering har fortsatt att öka under året. Från den 1 november finns en ny lagstiftning om skuldsanering med bl.a. möjlighet till skuldsanering även för företagare.

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.4¶Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag

Tabell 2.40 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för civilanställda som har anställts har framför allt kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även förstärkt verksamheten för utredning och verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister lagföring, polisens kontaktcenter och regionmellan enskilda samt mellan enskilda och det ledningscentralerna. allmänna ingår. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Fler anställda i Kriminalvården Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, 8 196 miljoner kronor. Det är 76 miljoner Brottsförebyggande rådet och Brottsoffer- kronor högre än vad som anvisades i statens myndigheten. budget och 222 miljoner kronor (2,8 procent)

Utfallet uppgick till 42 289 miljoner kronor högre än 2015. En stor del av det högre utfallet och blev därmed 715 miljoner kronor (1,7 pro- 2016 beror på ökade personalkostnader, framför cent) högre än vad som anvisades i statens allt inom administrations- och transportverkbudget. Jämfört med 2015 blev utgifterna samheten. Antalet årsarbetskrafter uppgick vid 1 860 miljoner kronor (4,6 procent) högre. slutet av 2016 till 9 536, vilket är en ökning med

212 (2,3 procent).

Fler civilanställda vid polisen

Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre uppgick till 21 885 miljoner kronor, vilket är än anvisat och högre än 2015 324 miljoner kronor (1,5 procent) högre än vad Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. som anvisades i statens budget och 1 127 milj- blev 2 747 miljoner kronor, vilket är 409 miljoner kronor (5,4 procent) högre än föregående oner kronor (17,5 procent) högre än vad som år. I enlighet med propositionerna Vår- och anvisades i statens budget. I enlighet med Höständringsbudget för 2016 anvisade riksdagen propositionerna Vår- och Höständringsbudget ytterligare 278 miljoner kronor. Under 2016 för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 370 miljökade antalet årsarbetskrafter med 242 oner kronor. (1,0 procent) och uppgick vid slutet av 2016 till Jämfört med 2015 blev utgifterna 203 miljoner 25 297 årsarbetskrafter. Det är den främsta kronor (8,0 procent) högre. Utgifter för orsaken till att utfallet blev högre än anvisat. De offentligt försvar stod för 85 miljoner kronor av

S kr . 2016/ 17: 101

ökningen och utgifter för bevisning, tolkar och Beställningsbemyndiganden

parter för 60 miljoner kronor, en ökning med

Tabell 2.41 UO 4 Beställningsbemyndiganden

36 procent. Jämfört med föregående år ökade

Miljoner kronor

antalet debiterade timmar per förordnande för

Utestående offentligt försvar med nästan 9 procent, mål-

Beställnings- åtaganden sägandebiträde med drygt 10 procent och Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31

offentligt biträde med nästan 18 procent. Detta 1:18 Från EU-budgeten

hänger samman med en utveckling mot större finansierade insatser

avseende EU:s inre mål, med flera tilltalade och målsäganden i ett

säkerhet 200 42 och samma mål. De ökade utgifterna beror också

på att timkostnadsnormen för rättsliga biträden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett räknades upp med 1,61 procent.

beställningsbemyndigande på 200 miljoner

Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa

kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till skaderegleringar m.m. blev 63 miljoner kronor,

nationellt ansvarig för EU:s fond för inre vilket är 23 miljoner kronor (58,0 procent)

säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida högre än ursprungligen anvisade medel. Anslaget

utgifter för 42 miljoner kronor. används bl.a. för ersättning vid frihetsinskränk-

ningar, frihetsberövanden och andra tvångs-

åtgärder. Det används också till skadestånd på

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

grund av fel eller försummelse vid myndighets-

utövning. Det är framför allt utgifterna för

Polismyndigheten

ersättning vid frihetsinskränkning som minskat

Polismyndigheten har fått en revisionsberättelse under året. Under 2016 avgjordes 1 685 ärenden

med upplysning avseende sin årsredovisning för där ersättning utbetalades, vilket är en minskning

2016. med 23,4 procent jämfört med 2015. Andelen

ärenden där ersättning för frihetsinskränkning

Övrig upplysning

beviljats har under året har varit ca 90 procent.

Polismyndigheten redovisar i sin årsredovisning

(s. 86) ett stort underskott i den offentlig-

Europeiska fonden för inre säkerhet

rättsliga verksamheten Tillståndsgivning. Under Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten

2016 har det rått osäkerhet kring det

finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet

ekonomiska målet för denna verksamhet och blev 19 miljoner kronor, vilket är 66 miljoner

Bevakning av Riksbankens penningtransporter. kronor lägre än vad riksdagen anvisade i enlighet

Regeringen har i regleringsbrev för 2017 tagit med propositionen Vårändringsbudget för 2016.

bort kraven på redovisning av kostnader och Fonden är fortfarande under uppbyggnad vilket

ackumulerat underskott för dessa verksamheter. är anledningen till att utfallet blev lägre än

Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i anvisat. Fonden är kopplad till EU:s fleråriga

detta avseende. budgetram 2014–2020 som tilldelats ca 300 milj-

oner kronor och anslaget var nytt 2015. Under

2016 utvecklades arbetssätt kring förvaltning och

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

kontroll av fondens medel. Polismyndigheten

beviljade tio projekt medel under andra halvåret

RiR 2016:2 Tillsyn över brottsbekämpande

2016 för aktiviteter som stärker EU:s inre

myndigheter – En granskning av Säkerhets-

säkerhet, bl.a. för förebyggande arbete mot

och integritetsskyddsnämnden

allvarliga händelser och terrorism samt

Riksrevisionen har granskat Säkerhets- och utbildningsinsatser på det brottsbekämpande

integritetsskyddsnämndens verksamhet. området.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

rapport om Säkerhets- och integritetsskydds-

nämndens tillsyn över brottsbekämpande

myndigheter (skr. 2015/16:188) redogjort för

sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser

och slutsatser samt att dessa inte föranleder

S kr . 2016/ 17: 101

några åtgärder från regeringens sida. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:JuU3, rskr. 2016/17: 24).

RiR 2016:26 Upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns

Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens upprättande av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns. Iakttagelserna från granskningen avser huvudsakligen Polismyndigheten och regeringen.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns (skr. 2016/17:118) redogjort för sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser samt att dessa inte kommer att föranleda några åtgärder från regeringens sida. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.5¶Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslag

Tabell 2.42 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Beställningsbemyndiganden Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisat- Tabell 2.43 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

ioner.

Utestående

Utfallet uppgick till 2 070 miljoner kronor,

Beställnings- åtaganden vilket är 165 miljoner kronor (8,7 procent) Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31 högre än vad som anvisades i statens budget. 1:11 Samarbete inom Jämfört med 2015 blev utfallet 136 miljoner Östersjöregionen 214 159 kronor (7,1 procent) högre.

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett Försvagad krona medför högre avgifter till FN och beställningsbemyndigande på 214 miljoner andra internationella organisationer kronor. De utestående åtagandena uppgick den Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till inter- 31 december till 159 miljoner kronor. nationella organisationer uppgick till 1 512 miljoner kronor, vilket är 184 miljoner kronor (13,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Anslaget får användas för utgifter för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella RiR 2016:13 Utrikesförvaltningens konsulära organisationer, främst FN, Europarådet, krisberedskap Organisationen för säkerhet och samarbete i Riksrevisionen har granskat den konsulära Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. krisberedskapen. Riksdagen beslutade i enlighet med proposit- Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens ionen Vårändringsbudget för 2016 att anslaget rapport om utrikesförvaltningens konsulära skulle anvisas ytterligare 144 miljoner kronor krisberedskap (skr. 2016/17:53) redovisat vilka med anledning av att den försvagade kronkursen åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med ledde till högre avgifter än vad regeringen anledning av granskningsrapporten. Gransktidigare hade bedömt. ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Jämfört med föregående år blev utfallet för Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till anslaget 114 miljoner kronor (8,1 procent) handlingarna (bet. 2016/17:UU12, rskr. högre. Det beror främst på att avgifterna till 2016/17:190). FN:s fredsbevarande operationer blev 113 miljoner kronor högre än 2014. Dessa avgifter uppgick till 724 miljoner kronor 2016.

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.6¶Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag

Tabell 2.44 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, beräknades i budgeten. Jämfört med föregående samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och år ökade antalet genomförda leveranser av FMV elsäkerhet. med 23 stycken och uppgick till totalt

Utfallet uppgick till 49 366 miljoner kronor 751 stycken. och blev därmed 539 miljoner kronor (1,1 pro- Utfallet för anslaget 1:4 Vidmakthållande, cent) högre än vad som anvisades i statens avveckling m.m. av materiel och anläggningar blev budget. Jämfört med 2015 blev utfallet 6 900 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner 1 096 miljoner kronor (2,3 procent) högre. kronor (0,3 procent) högre än anvisat. Utfallet

Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens följer Försvarsmaktens långsiktiga plan för insatser internationellt uppgick till 996 miljoner vidmakthållandet av materiel. kronor, vilket är 129 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. I Satsning på förebyggande åtgärder flyttas fram budgeten reserverades medel för den europeiska Utfallet för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder stridsgruppen (EU BG) som inte har utnyttjats mot jordskred och andra naturolyckor uppgick till 2016. 25 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor

(66,8 procent) lägre än vad som anvisades i Högre utgifter för anskaffning av materiel och statens budget. Det beror på att satsningen på anläggningar förebyggande åtgärder mot jordskred och andra Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel naturolyckor flyttades fram ett år. Anvisade och anläggningar blev 9 298 miljoner kronor. Det medel för anslaget minskades med 50 miljoner är 882 miljoner kronor (10,5 procent) högre än kronor i enlighet med propositionen Våranvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet ändringsbudget för 2016. med propositionen Höständringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 450 miljoner Första året i innevarande inriktningsbeslutsperiod kronor för att anskaffa även Norges andel av medför högre utgifter artillerisystemet Archer. Norge avbröt under Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och 2016 samarbetet med Sverige om anskaffning av beredskap uppgick till 26 194 miljoner kronor, detta system. Under året har Försvarets vilket är 1 309 miljoner kronor (5,3 procent) materielverk (FMV) levererat materiel och högre än föregående år. Det beror på att tjänster i högre omfattning än vad som Försvarsmakten har utvecklat den operativa

S kr . 2016/ 17: 101

förmågan i linje med innevarande inriktnings- Garantier beslut, bl.a. i form av omfattande övnings-

Tabell 2.46 UO 6 Garantier

verksamhet och beredskapskontroller. Utöver

Miljoner kronor

detta har utgifterna för underhåll av materiel

Utestående ökat.

åtaganden

Garanti Garantiram 2016-12-31

1

Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 24 9

1 Beställningsbemyndiganden Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74.

Tabell 2.45 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Utestående

Beställnings- åtaganden

Tabell 2.47 UO 6 Inomstatliga lån

Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31

Miljoner kronor

Anskaffning av materiel Inomstatliga lån Låneram Lån 2016-12-31

1:3 och anläggningar 70 900 64 208

Vidmakthållande, Beredskapsinvesteringar inom ramen avveckling m.m. av för Myndigheten för samhällsskydd materiel och och beredskapsverksamhet 300 107

1:4 anläggningar 23 000 19 483 Summa 300 107

Förebyggande åtgärder

Krig, krigsfara eller andra

mot jordskred och andra

utomordentliga förhållanden 40 000 2:2 naturolyckor 80 24 2:4 Krisberedskap 712 683

Riksdagen har beslutat om låneramar på 300 mil-

Strålsäkerhetsmyndig- 3:1 heten 60 54 joner kronor för inomstatliga lån, exklusive den

särskilda krediten för krig och krigsfara på

Summa 94 752 84 451

40 000 miljoner kronor. Det fanns utestående

lån om 107 miljoner kronor vid utgången av Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om

2016. beställningsbemyndiganden på 94 752 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 84 451 miljoner kronor. Skillnaden mellan

Övriga krediter

bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 10 301 miljoner kronor och är huvud- Tabell 2.48 UO 6 Övriga krediter sakligen hänförlig till anslagen 1:3 Anskaffning av Miljoner kronor materiel och anläggningar och 1:4 Vidmakt- Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2016-12-31

hållande, avveckling m.m. av materiel och

anläggningar. Försvarets materielverks behov av

rörelsekapital 19 000 6 040

För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat 6 692 miljoner kronor. Försvarsmaktens övriga krediter på 19 000 miljoner kronor. planering innehåller ett stort antal projekt som Utnyttjade krediter vid utgången av 2016 ska beställas eller omförhandlas under året. Det uppgick till 6 040 miljoner kronor. är även ett stort antal åtaganden som ska infrias, varför det kan bli variationer i utfallet för de

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

utestående åtagandena i förhållande till bemyndigandet.

För anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling Kustbevakningen m.m. av materiel och anläggningar uppgick Kustbevakningen har fått en revisionsberättelse skillnaden mellan beslutat bemyndigande och med reservation avseende sin årsredovisning för utestående åtaganden till 3 517 miljoner kronor. 2016. Som grund för uttalande om reservation Det beror främst på att Försvarsmakten inte anger Riksrevisionen följande. ingick nya åtaganden i planerad omfattning. Myndigheten har genom att använda anslags-

medel för att finansiera sitt deltagande i av EU

S kr . 2016/ 17: 101

genomförda räddningsaktioner i Medelhavet överskridit sina befogenheter. I regeringsbeslutet skrivs att insatserna ska finansieras av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex). Även om Frontex finansierat den största delen av insatserna har förvaltningsanslaget i strid mot regeringsbeslut Ju2015/03890/SSK belastats med kostnader om minst 8 miljoner kronor.

Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålsäkerhetsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2016.

Upplysning av särskild betydelse

Utan att det påverkar Riksrevisionens uttalande ovan vill Riksrevisionen fästa uppmärksamhet på s. 8 i årsredovisningen, där myndigheten redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som framgår av tabell 3 i myndighetens årsredovisning finns ett stort ackumulerat överskott för kärnteknisk verksamhet respektive ett stort ackumulerat underskott för icke kärnteknisk verksamhet. I anslutning till tabellen redogörs för åtgärder myndigheten vidtagit för att komma i balans. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2016:8 Informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter – En andra granskning av informationssäkerhet i staten

Riksrevisionen har granskat hur nio myndigheter arbetar med sin informationssäkerhet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter (skr. 2016/17:42) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:FöU8, rskr. 2016/17:145).

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.7¶Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslag

Tabell 2.49 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar internationellt utveck- blev föremål för neddragningar med anledning av lingssamarbete. Vårändringsbudgeten för 2016, tilldelade

Utfallet blev 31 971 miljoner kronor, vilket är regeringen ytterligare 761 miljoner kronor till 387 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än vad multilaterala utvecklingsbanker och fonder samt som anvisades i statens budget. Jämfört med skuldavskrivningar, 1 455 miljoner kronor till 2015 blev utfallet 242 miljoner kronor (0,8 pro- multilaterala och internationella organisationer cent) lägre. samt 401 miljoner kronor till strategiskt in-

riktade bidrag. Regeringen ökade även under året Förtida betalningar 2015 medför lägre utgifter tilldelningen för humanitära insatser med 2016 542 miljoner kronor. Sammantaget blev Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet budgeten för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 30 723 miljoner kronor, vilket är 33 400 miljoner kronor, vilket är 2 677 miljoner 398 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än an- kronor högre än utfallet för 2016. visat i den ursprungliga budgeten och 286 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än 2015. Utfallet Höjd biståndsram 2016 blev lägre eftersom regeringen i december 2015 Ramen för utgiftsområdet är baserad på beslutade att Sida redan under 2015 skulle betala bruttonationalinkomstens (BNI) utveckling. ut 2 498 miljoner kronor av biståndsmedel som BNI räknas fram med hjälp av det internationella avsåg 2016. regelverket i Europeiska nationalräkenskaps-

I enlighet med propositionen Vårändrings- systemet (ENS). Biståndsramens storlek budget för 2016 beslutade riksdagen att minska bestäms utifrån den procentsats som riksdagen anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med 4 122 mil- beslutat om för varje enskilt år. Biståndsramen joner kronor för att finansiera ökningen av för 2016 var 0,98 procent av BNI enligt ENS anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 2010 eller 1,02 procent av BNI enligt ENS 1995 under utgiftsområde 8 Migration samt en eller. ENS 2010 infördes 2014. Vid beräkningen valutakurskompensation till 1.2 Styrelsen för av biståndsramen i budgetpropositionen används internationellt utvecklingssamarbete (Sida) under den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det utgiftsområde 7 på 21 miljoner kronor. totala svenska biståndet under ett år rapporteras

Antalet asylsökande minskade därefter årligen till OECD:s biståndskommitté DAC, kraftigt, vilket innebar att riksdagen i enlighet som ansvarar för att sammanställa medlemsmed propositionen Höständringsbudget för ländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till 2016 beslutade att anslaget för ersättningar och DAC görs under våren efter avslutat budgetår. I bostadskostnader skulle minskas med 6 402 milj- den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnaoner kronor och anslaget för biståndsverksam- der under andra utgiftsområden än het höjas med motsvarande belopp. Förutom att delvis återföra medel till sådan verksamhet som

S kr . 2016/ 17: 101

Tabell 2.50 Utfall för bistånd 2006–2016

Miljoner kronor

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt utbetalt bistånd 29 161 29 320 31 607 34 713 32 651 35 360 35 468 37 954 42 756 59 758 41 701 Totalt bistånd i

1 procent av BNI 1,02 0,93 0,98 1,12 0,97 1,02 0,97 1,01 1,09 1,40 0,94 1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, som budget och 32 miljoner kronor rapporterades klassificeras som bistånd enligt DAC:s till DAC. Från och med propositionen Höstdefinition. Utgifterna inom andra utgiftsom- ändringsbudget för 2016 ingår inte dessa råden avser huvudsakligen kostnader för asyl- kostnader i biståndet och det lägre utfallet till sökande från utvecklingsländer (utgiftsområde 8 DAC speglar det. I budget ingick även Migration), administration av bistånd inom kostnader om 10 miljoner kronor för en Utrikesförvaltningen samt den del av Sveriges planerad kartläggning av ensamkommande bidrag till EU:s gemensamma bistånd som barns boenden, men dessa kostnader belastade finansieras över EU:s reguljära budget. aldrig 2016 och ingick därför inte i det

Den budgeterade biståndsramen för 2016 rapporterade utfallet till DAC. Av det totala uppgår till 43 366 miljoner kronor, vilket antalet asylsökande kom knappt beräknades, i motsvarar 0,98 procent av vid budgeterings- budget, 98,3 procent komma från låg- och tillfället beräknad BNI enligt ENS 2010. Det medelinkomstländer enligt OECD/DAC:s preliminära utfallet för 2016 är 41 701 miljoner klassificering och det är endast kostnader för kronor eller 0,94 procent av BNI enligt ENS dessa personer under deras första år i Sverige, 2010 i enlighet med DAC:s redovisnings- som ingår i biståndet. Motsvarande andel för principer. utfallet som rapporterades till DAC var

De asylkostnader som rapporterades till 97,5 procent. DAC för 2016 (7 029 miljoner kronor) skiljer sig från det som budgeterades i budgetpropositionen 2016 (8 173 miljoner kronor). Beställningsbemyndiganden Det berodde framförallt på att antalet asyl-

Tabell 2.51 UO 7 Beställningsbemyndiganden

sökande minskade från prognostiserade 73 000

Miljoner kronor

till ett utfall på 28 939. Samtidigt ökade dygn-

Utestående kostnaden från 499 till 739 kronor och den

kostnaden ökade bl.a. till följd av att antalet

Riksrevisionen: ensamkommande barn och unga i mot- Internationellt tagningssystemet var fler än tidigare beräknat. 1:5 utvecklingssamarbete 20 0 Den längre vistelsetiden förklarades av att Summa 77 020 55 426 många av de asylsökande som kom under hösten 2015, liksom de som kom 2016, fick Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om vänta på asylbeslut då Migrationsverkets beställningsbemyndiganden på 77 020 miljoner prövningskapacitet inte var anpassad för att kronor. De utestående åtagandena uppgick till hantera den stora mängden ärenden som 55 426 miljoner kronor. Skillnaden mellan inkom 2015. Både det rapporterade utfallet till bemyndiganden och utestående åtaganden DAC och de budgeterade avräkningarna uppgick till 21 594 miljoner kronor och var inkluderade kostnader för mottagande av huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 personer som vidarebosattes i Sverige, s.k. Biståndsverksamhet. De största beloppsmässiga kvotflyktingar, varav de budgeterade kostna- skillnaderna inom området avsåg Multilaterala der uppgick till 209 miljoner kronor medan utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningutfallet till DAC var 206 miljoner kronor. ar, Afrika, Forskningssamarbete, Reformsam- Vidare ingick kostnader för självmant åter- arbete i Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet vändande, varav 38 miljoner kronor ingick i samt Asien.

S kr . 2016/ 17: 101

Garantier Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Tabell 2.52 UO 7 Garantier

Folke Bernadotteakademin

Miljoner kronor eller annan angiven valuta

Folke Bernadotteakademin har fått en revisions-

Utestående

berättelse med reservation avseende sin årsredo-

Utestående åtaganden

åtaganden utländsk visning för 2016. Som grund för uttalande om

Garanti Garantiram 2016-12-31 valuta

reservation anger Riksrevisionen följande.

Garantikapital, Internationella

I årsredovisningen som lämnades till

återuppbyggnads- och

1 regeringen den 22 februari 2017 saknas samman-

utvecklingsbanken (IBRD) USD 2 247 20 336 2 235

ställning över väsentliga uppgifter enligt 2 kap.

Garantikapital, Afrikanska

2 4 § förordningen (2000:605) om årsredovisning

utvecklingsbanken (AfDB) SDR 971 11 654 953

och budgetunderlag.

Garantikapital, Interamerikanska

3

utvecklingsbanken (IDB) USD 538 4 897 538

Garantikapital, Asiatiska

4

utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 4 196 343 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Garantier inom biståndsverksamheten 10 000 5 008

RiR 2016:17 Ett förutsägbart bistånd – trots en

Nordiska Investeringsbankens osäker finansiering

5

miljöinvesteringslån EUR 104 109 11

Riksrevisionen har granskat om regeringen,

Garantikapital Multilaterala

6 Utrikesdepartementet och Styrelsen för inter-

investeringsorganet MIGA USD 16 147 16

nationellt utvecklingssamarbete (Sida) planerar

Summa 46 347

1 biståndsverksamheten på ett långsiktigt och

Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

2 förutsägbart sätt.

Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2,

rskr. 2012/13:91). rapport om förutsägbarhet och långsiktighet

Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

4 inom biståndet (skr. 2016/17:64) redovisat vilka

Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.

6 åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med

Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 12,2295 den 30/12 anledning av granskningsrapporten. Gransk- 2016. Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2016. ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

USD=9,0971 Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

EUR=9,5669

CHF=8,9111 handlingarna (bet. 2016/2017:UU8 rskr.

SDR=12,2295

2016/2017: 194).

Anm.: I Sidas utestående åtaganden för garantier inom biståndsverksamheten ingår utöver utfärdade garantier även utfästelser.

Krediter

Tabell 2.53 UO 7 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2016-12-31

Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella

1

finansiella institutioner Obegränsad 0

Kredit för infriande av Sidas

2

garantier Obegränsad 0

Summa - 0

Prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen.

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.8¶Utgiftsområde 8 Migration

Anslag

Tabell 2.54 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör anställda ökade med 1 934 personer till 8 199 utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige (30,9 procent) jämfört med 2015. samt frågor som rör mottagande av asylsökande.

Utfallet uppgick till 41 251 miljoner kronor Det stora antalet asylsökande under hösten 2015 och är därmed 21 832 miljoner kronor medförde högre ersättningar och bostadskostnader (112,4 procent) högre än vad som ursprungligen än anvisat 2016 anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och blev utgifterna 22 526 miljoner kronor bostadskostnader blev 33 209 miljoner kronor. (120,3 procent) högre. Det är 20 574 miljoner kronor (162,8 procent)

högre än ursprungligen anvisat i statens budget. Antalet årsarbetskrafter vid Migrationsverket För att finansiera de högre utgifterna beslutade ökade med 32 procent riksdagen i enlighet med propositionerna Vår- Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket och Höständringsbudget för 2016 om ändringar uppgick till 5 976 miljoner kronor 2016, vilket är i statens budget och anvisade sammantaget 1 278 miljoner kronor (27,2 procent) högre än ytterligare 22 239 miljoner kronor. Orsaken till vad som ursprungligen anvisades i budgeten och det högre utfallet är att det genomsnittliga 1 257 miljoner kronor (26,6 procent) högre än antalet inskrivna personer i Migrationsverkets 2015. Orsaken till att utgifterna ökade mer än mottagandesystem ökat kraftigt på grund det beräknat är främst kapacitetsutbyggnaden inom stora antalet asylsökande under hösten 2015. mottagande- och prövningsverksamheten vid Särskilt det stora antalet ensamkommande barn Migrationsverket till följd av det kraftigt ökade och unga har medfört att utgifterna på anslaget antalet asylsökande under hösten 2015. För att ökat. Det genomsnittliga antalet inskrivna finansiera de högre utgifterna beslutade personer i Migrationsverkets mottagande uppriksdagen i enlighet med propositionen Vår- gick under 2016 till 157 376 personer (varav ändringsbudget för 2016 om ändringar i statens 29 322 ensamkommande barn och unga), vilket budget och anvisade ytterligare 2 184 miljoner är 79 726 fler än vad som regeringen ursprunglikronor. Jämfört med 2015 ökade personal- gen beräknade (101,5 procent). kostnaderna med drygt 1 000 miljoner kronor (32,2 procent) till 4 140 miljoner kronor. Antalet årsarbetskrafter ökade från 5 330 år 2015 till 7 015 (31,6 procent) under 2016. Medelantalet

S kr . 2016/ 17: 101

Tabell 2.55 Asylsökande m.m. 2016 om statlig ersättning för asylsökande m.fl. ökade

Antal personer

med 19 197 miljoner kronor (353,2 procent),

Föränd-

från 5 436 miljoner kronor under 2015 till

2016 2015 Förändring ring %

24 634 miljoner kronor för 2016. Ensam-

Antal asylsökande 28 939 162 877 -133 938 -82,20%

kommande barn och unga kräver mer resurser än varav män 17 352 114 728 -97 376 -84,90%

övriga asylsökande och blir därför betydligt varav kvinnor 11 587 48 149 -36 562 -75,90% dyrare per individ. varav ens. barn Antalet inskrivna i Migrationsverkets motoch unga 2 199 35 369 -33 170 -93,80%

tagande i slutet av året har dock minskat med varav pojkar 1 764 32 522 -30 758 -94,6% 59 182 personer jämfört med 2015. Antalet pervarav flickor 435 2 847 -2 412 -84,70% soner i anläggningsboende minskade med över

60 procent från 101 120 år 2015 till 63 063 i

slutet av 2016. Kategorin övrigt boende, som Avgjorda asylärenden 2016 111 979 58 802 53 177 90,40% främst består av ensamkommande barn i komvarav bifall 67 258 32 631 34 637 106,10% munalt boende, har minskat från 33 046 i slutet

av 2015 till 24 196 personer i slutet av 2016. bifallsandel 60% 55%

År 2016 ansökte 28 939 personer om asyl i Beviljade uppehållstillstånd Sverige, vilket är en minskning med 133 938 till flyktingars (82,2 procent) jämfört med föregående år. anhöriga 15 148 16 251 -1 103 -6,80%

Regeringen vidtog under 2015 och 2016 ett antal

åtgärder för att minska antalet asylsökande.

Föränd- Föränd-

2016-12-31 2015-12-31 ring ring % Åtgärderna har tillsammans med politiska Boende i förändringar i andra länder och inom EU gjort Migrationsverkets att betydligt färre personer har sökt asyl i

mottagnings-

Sverige. Ansökningar från syriska medborgare

system 122 708 181 890 -59 182 -32,5%

har minskat med 89,4 procent men de är varav med

fortfarande den största gruppen med 5 459 uppehållstillstånd 28 128 13 937 14 191 101,8% ansökningar. Antalet asylansökningar från

afghanska medborgare uppgick till 2 969, vilket varav ens. barn och unga 23 676 33 634 -9 958 -29,6% är en minskning med 92,9 procent. Antalet anläggnings- ansökningar från ensamkommande barn har boende (ABO) 63 063 101 120 -38 057 -37,6% minskat med 33 170 (93,8 procent) och uppgick eget boende (EBO) 35 449 47 724 -12 275 -25,7% 2016 till 2 199. Den största andelen ensam-

kommande (30,2 procent) är även 2016 från övrigt boende 24 196 33 046 -8 850 -26,8% Källa: Migrationsverket. Afghanistan, men har minskat jämfört med

2015. Utgifterna för ensamkommande barn och unga År 2016 avgjorde Migrationsverket 111 979 ökade kraftigt asylansökningar varav 67 258 beviljades uppe- Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och hållstillstånd (60,0 procent). År 2015 avgjorde bostadskostnader ökade med 20 804 miljoner Migrationsverket 58 802 asylansökningar varav kronor (167,7 procent) jämfört med 2015. 32 631 beviljades uppehållstillstånd (55,0 pro- Ersättningarna till asylsökande, kommuner och cent). Sökande från Syrien och Eritrea samt landsting ökade med 17 982 miljoner kronor statslösa beviljades flest uppehållstillstånd 2016. (217,4 procent) och utgifterna för anläggnings- År 2016 beviljades 50 269 personer arbetsboende ökade med 2 822 miljoner kronor och uppehållstillstånd på grund av familjean- (68,2 procent) och beror på att det genom- knytning. Anhöriga till arbetskraftsinvandrare snittliga antalet inskrivna i Migrationsverkets har minskat med 1 395 (13,9 procent). Under mottagande ökade från 100 166 personer 2015 2016 föddes 7 283 barn till föräldrar med till 157 376 personer 2016. Det genomsnittliga permanent uppehållstillstånd, vilket är en ökning antalet inskrivna ensamkommande barn och 2 042 (39 procent). unga ökade från 10 600 personer 2015 till 29 322 Migrationsverket beviljade 12 526 personer under 2016. Ersättningarna för ensamkommande arbetstillstånd 2016, vilket är en minskning med barn och unga enligt förordningen (2002:1118)

S kr . 2016/ 17: 101

787 personer (5,9 procent) jämfört med 234 miljoner kronor, vilket innebär ett överföregående år. skridande med 49 miljoner kronor.

Åtagandena gäller det nationella programmet Utgifterna för offentligt biträde högre än budgeterat Arbetet med bidragsansökningar från EU:s Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i Asyl-, migrations- och integrationsfond utlänningsärenden blev 146 miljoner kronor (AMIF). Ingående åtagande inför året gällande högre än statens budget. Orsaken är framför allt SOLID-fonderna (program Solidaritet om att ett större antal asylansökningar avgjordes än hantering av flyktingströmmar) har infriats och beräknat på grund av det stora antalet asyl- avslutats under året. sökande under hösten 2015. Regeringen medgav i beslut den 22 december 2016 att anslaget fick

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

överskridas med 118 miljoner kronor (Ju2016/08462/LP). Hela anslagskrediten på

Migrationsverket

43,4 miljoner kronor utnyttjades och av det

Migrationsverket har fått en revisionsberättelse medgivna överskridandet utnyttjades 102,3 mil-

med reservation avseende sin årsredovisning för joner kronor.

2016. Som grund för uttalande om reservation

Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för

anger Riksrevisionen följande. avvisade och utvisade blev 56 miljoner kronor

Myndigheten har under året vid ett flertal lägre än väntat men 22 miljoner kronor högre än

tillfällen överskridit av regeringen beslutad 2015. Antalet utresor med hjälp av Migrations-

räntekontokredit. Det maximala överskridandet verket ökade dock från 10 663 under 2015 till 16

uppgick till 351 600 000 kronor. Myndigheten 414 under 2016.

har beskrivit förhållandet bl.a. på s. 120 i års-

Utgifterna för anslaget 1:8 Från EU-budgeten

redovisningen.

finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

blev 130 miljoner kronor lägre än beräknat. Orsaken är att det tagit längre tid än väntat att Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision uppfylla ett antal villkor som krävdes innan regeringen formellt kunde utse Migrationsverket RiR 2016:10 Asylboenden - Migrationsverkets till ansvarig myndighet för Asyl-, migrations- arbete med att ordna boenden åt asylsökande och integrationsfonden (AMIF). Ett av villkoren Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets för att kunna betala ut medel från AMIF var att uppdrag att ordna asylboenden samt de förutdet nationella programmet för Sverige skulle vara sättningar regeringen har gett Migrationsverket. antaget av EU kommissionen, vilket skedde Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens först i augusti 2015. Den första öppna utlys- rapport om asylboenden – Migrationsverkets ningen från AMIF hölls under våren 2016 och arbete med att ordna boenden till asylsökande många projekt påbörjades först under det tredje (skr. 2016/17:63) redovisat vilka åtgärder som kvartalet 2016. Projekten är i många fall fleråriga vidtagits eller avses vidtas med anledning av och sträcker sig mellan 2016–2021. granskningsrapporten. Granskningsrapporten är

därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till Beställningsbemyndiganden handlingarna (bet. 2016/17:SfU9, rskr.

2016/17:143)

Tabell 2.56 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

RiR 2016:32 Ett välfungerande system för

Utestående arbetskraftsinvandring

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31 Riksrevisionen har granskat systemet för

arbetskraftsinvandring. 1:8 Från EU-budgeten

finansierade insatser för Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

asylsökande och flyktingar 185 234 rapport om arbetskraftsinvandring – Systemet

för arbetskraftsinvandring (skr. 2016/17:176) Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses beställningsbemyndigande på 185 miljoner vidtas med anledning av granskningsrapporten. kronor. De utestående åtagandena uppgick till Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.9¶Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslag

Tabell 2.57 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar hälso- och sjukvårds- I avtalet mellan staten och Sveriges Kommuner politik, folkhälsopolitik, funktionshinders- och Landsting (SKL) om statens bidrag till politik, politik för sociala tjänster, omsorg om landstingen för kostnader för läkemedelsföräldre, individ- och familjeomsorg, stöd till måner m.m. för 2015 ingick en vinst- och personer med funktionsnedsättning samt förlustdelningsmodell. Utgifterna för 2015 barnrättspolitik. innebar att staten enligt modellen skulle ersätta

Utfallet uppgick till 63 371 miljoner kronor landstingen med ytterligare 304 miljoner kronor. och blev därmed 5 866 miljoner kronor (8,5 pro- Denna utgift belastade anslaget för 2016. Den 9 cent) lägre än vad som anvisades i statens juni 2016 ingick staten och SKL en ny budget. Det beror framför allt på att kostnaderna överenskommelse för 2016. På grund av de för assistansersättning blev 4 833 miljoner resterande utgifterna för 2015 och att de kronor lägre än vad som anvisats i statens budget prognostiserade utgifterna för 2016 inte på grund av att Försäkringskassan införde bedömdes rymmas inom anslaget anvisade efterskottsbetalningar per den 1 oktober 2016. riksdagen anslaget ytterligare 1 824 miljoner Anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna kronor i propositionen Vårändringsbudget för anvisades ytterligare 1 824 miljoner kronor på 2016. Kammarkollegiet ansvarar för utbetaländringsbudget. Dessa medel användes för att ningar av bidrag för läkemedelsförmånerna. täcka tidigare års underskott på anslaget och Bidraget betalas normalt ut med två månaders medför en skillnad mot totalt anvisade medel om eftersläpning. Om utbetalningarna justeras för 1 927 miljoner kronor 2016. förskottsbetalningen om 1 819 miljoner kronor

som gjordes redan 2015 blir utbetalningarna Utgifterna för läkemedelsförmånerna översteg 23 890 miljoner kronor. De utbetalda bidragen överenskommet belopp 2015 har då ökat med 1 240 miljoner kronor jämfört Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedels- med föregående år. förmånerna uppgick till 22 071 miljoner kronor.

S kr . 2016/ 17: 101

Kostnader för assistansersättning lägre än statens Beställningsbemyndiganden

budget på grund av nya regler

Tabell 2.58 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig

Miljoner kronor

assistansersättning uppgick till 21 511 miljoner

Utestående kronor. Det är 4 833 miljoner kronor (18,3 pro-

Beställnings- åtaganden cent) lägre än budgeterat. Minskningen är Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31 huvudförklaringen till att utfallet för utgifts- 1:8 Bidrag till psykiatri 18 13 området totalt blev 5 866 miljoner kronor lägre

2:2 Insatser för än statens budget. Jämfört med föregående år vaccinberedskap 510 283 minskade utgifterna med 3 378 miljoner kronor. 4:5 Stimulansbidrag och Den 1 oktober 2016 övergick Försäkringskassan åtgärder inom

äldrepolitiken 653 52 från förskottsbetalning till efterskottsbetalning

7:2 Forskningsrådet för för huvuddelen av assistansersättningen. De

hälsa, arbetsliv och innebär att assistansersättningen betalas ut i

välfärd: Forskning 1 000 929 efterskott till ca 90 procent av de assistans-

Summa 2 181 1 277

berättigade. På grund av detta uppstod en engångseffekt som påverkade utfallet genom

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om lägre utgifter.

beställningsbemyndiganden på 2 181 miljoner

Under 2016 hade 16 591 personer assistans-

kronor. De utestående åtagandena uppgick till ersättning, varav 45,8 procent var kvinnor och

1 277 miljoner kronor. Skillnaden mellan 54,2 procent var män. Antalet personer med

bemyndiganden och utestående åtaganden uppassistansersättning har minskat med 2,3 procent

gick till 904 miljoner kronor. Huvuddelen av jämfört med föregående år. Det genomsnittliga

skillnaden avser anslaget 4:5 Stimulansbidrag och antalet beviljade timmar per person ökade från

åtgärder inom äldrepolitiken. 127,1 timmar per vecka i december 2015 till 127,5 timmar per vecka i december 2016.

Schablonbeloppet som Försäkringskassan

Inomstatliga lån

betalar ut för varje timme utförd assistans ökar varje år, detsamma gäller det högsta möjliga

Tabell 2.59 UO 9 Inomstatliga lån

timbeloppet. För 2016 var schablonbeloppet

Miljoner kronor

288 kronor per timme och det högsta möjliga

Inomstatliga lån Låneram Lån 2016-12-31 timbeloppet 323 kronor. Det genomsnittliga

Beredskapsinvesteringar inom timbeloppet i assistansersättningen 2016 var

ramen för Folkhälsomyndighetens 291 kronor. Schablonbeloppet för 2015 var verksamhet 350 34 284 kronor per timme och det högsta möjliga Beredskapsinvesteringar inom timbeloppet 318 kronor. Det genomsnittliga ramen för Socialstyrelsens

verksamhet 100 1,3 timbeloppet i assistansersättningen 2015 var 287 kronor. Summa 450 35,3

Ersättningsnämnden upphörde, verksamheten

överförs till Socialstyrelsen Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Utfallet för anslaget 4:9 Ersättningsnämnden blev 14 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor

Myndigheten för familjerätt och

(114,8 procent) högre än anvisat i statens föräldraskapsstöd budget. Myndigheten upphörde den 30 juni 2016

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsoch kvarvarande verksamhet, en förteckning stöd har fått en revisionsberättelse med över vilka som erhållit ersättning, fördes över till

reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Socialstyrelsen. Som grund för uttalande om reservation anger

Riksrevisionen följande.

I årsredovisningen som lämnades till

regeringen den 22 februari 2017 saknas en

fördelning av myndighetens totala intäkter och

kostnader enligt 3 kap. 2 § förordningen

S kr . 2016/ 17: 101

(2000:605) om årsredovisning och budget- statsbidrag inom hälso- och sjukvården (skr. underlag. 2016/17:110) redovisat vilka åtgärder som

vidtagits eller avses vidtas med anledning av Statens beredning för medicinsk och social granskningsrapporten. Granskningsrapporten är utvärdering därmed slutbehandlad. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten har felaktigt belastat förvaltningsanslaget med kostnader om 829 000 kronor avseende ombyggnation i den fastighet som myndigheten hyr. Dessa kostnader borde enligt 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag redovisats som förbättringsutgifter på annans fastighet och finansierats via lån i Riksgäldskontoret i enlighet med 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Den felaktiga anslagsbelastningen uppgår därmed till 714 000 kronor. Eftersom myndigheten har ett anslagssparande på 5,3 procent skulle beloppet ha återbetalats genom indragning av anslagsmedel 2017. Om anläggningarna lånefinansierats hade låneramen överskridits med 244 000 kronor per den 31 december 2016.

Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision

RiR 2016:9 Säkra och effektiva läkemedel – hur hanterar staten läkemedelsindustrins inflytande?

Riksrevisionen har granskat hur staten hanterar läkemedelsindustrins inflytande över statlig läkemedelskontroll och kunskapsstyrning.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om säkra och effektiva läkemedel (skr. 2016/17:39) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17: SoU12, rskr. 2016/17:171).

RiR 2016:29 Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården

Riksrevisionen har granskat statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.10¶Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Anslag

Tabell 2.60 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid Aktivitets- och sjukersättningar lägre än budget och sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjuk- föregående år penning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag sjukersättningar m.m. blev 49 424 miljoner för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar kronor. Det är 910 miljoner kronor (1,8 proäven myndigheterna Försäkringskassan och cent) lägre än vad som anvisades i statens budget Inspektionen för socialförsäkringen. och 1 126 miljoner kronor (2,2 procent) lägre än

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 2015. Det beror i huvudsak på att antalet 105 614 miljoner kronor och blev därmed personer som beviljades sjukersättning blivit 4 255 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än vad lägre jämfört med vad som antogs i beräkningen som anvisades i statens budget. Jämfört med till statens budget och jämfört med 2015. 2015 blev utfallet 3 011 miljoner kronor Sjukersättning beviljas till personer som är (2,9 procent) högre. mellan 30 och 64 år och har varaktigt nedsatt

arbetsförmåga. De flesta har kvar ersättningen Utgifter för sjukpenning lägre än beräknat i budget tills de fyller 65 år och går i pension. Under 2016 Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och fick 8 900 personer sjukersättning för första rehabilitering m.m. blev 39 653 miljoner kronor, gången. Det är en minskning med 2 800 vilket är 3 850 miljoner kronor (8,9 procent) personer jämfört med 2015. Antalet personer lägre än vad som anvisades i statens budget. som hade sjukersättning uppgick i december Skillnaden beror främst på att antalet utbetalda 2016 till 293 000, vilket är en minskning med nettodagar för sjukpenning blev 9,6 procent 15 000 personer (4,8 procent) jämfört med lägre än beräknat. Under 2016 utbetalades december 2015. Minskningen beror på att många sjukpenning för 59,2 miljoner nettodagar, vilket har lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 år är 6,3 miljoner nettodagar lägre än beräknat. samtidigt som antalet nybeviljade sjuk- Även utgifterna för rehabiliteringspenning blev ersättningar har varit lägre. Av 293 000 personer lägre än beräknat. Under året utbetalades (avrundat) som hade sjukersättning i december rehabiliteringspenning för 2,5 miljoner netto- var 174 339 kvinnor och 118 202 män. dagar vilket är 0,8 miljoner nettodagar lägre än Antalet personer med aktivitetsersättning beräknat. ökade dock under 2016. Aktivitetsersättning ges

till personer i åldrarna 19–29 år som har

långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund

av en funktionsnedsättning behöver längre tid

för att avsluta sin skolgång. I december uppgick

S kr . 2016/ 17: 101

antalet personer med aktivitetsersättning till Tabell 2.61 Statistik över sjukpenning och sjukfall

Förändring ca 39 000 vilket var en ökning med ca 1 000 2016 2015 i procent

personer (2,9 procent) jämfört med december

Antal personer som fick

2015. Under 2016 har ca 8 100 personer (3 700 sjukpenning i december månad 224 953 220 033 2,2

kvinnor och 4 400 män) nybeviljats aktivitets- varav kvinnor 149 611 145 888 2,6 ersättning. Det är 600 personer färre än 2015.

varav män 75 342 74 145 1,6

I december 2016 uppgick antalet personer

varav kvinnor med sjukpenning som fick sjuk- eller aktivitetsersättning till ca

på normalnivå 96 605 103 340 -6,5 331 000 personer. Det är en minskning med

varav män med sjukpenning på 4 procent från föregående år. Antalet kvinnor normalnivå 50 251 53 463 -6,0

som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var

varav kvinnor med sjukpenning 192 000 personer, en minskning med 4,3 procent på fortsättningsnivå 48 676 37 629 29,4 jämfört med december 2015. Antalet män som varav män med sjukpenning på

fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till fortsättningsnivå 21 938 17 224 27,4

139 000 personer, vilket är en minskning med

höga sjuklönekostnader blev 799 miljoner kronor, vilket är 439 miljoner kronor (122,0 procent)

Antal ersättningsdagar med

högre än vad som anvisades i statens budget. Det sjukpenning, netto beror på att arbetsgivare var berättigade till högre (miljoner dagar) 59,2 56,7 4,4 ersättning än beräknat. I enlighet med proposit- Andel pågående sjukfall med ionen Vårändringsbudget för 2016 anvisade psykiatriska diagnoser, procent,

september månad 45 43

riksdagen därför ytterligare 340 miljoner kronor.

Källa: Försäkringskassan. I enlighet med propositionen Höständringsbudget 2016 anvisade riksdagen ytterligare

Antalet nettodagar för sjukpenning blev 110 miljoner kronor.

2,5 miljoner (4,4 procent) högre jämfört med

2015. Inflödet av nya sjukfall har dock

Utgifterna för sjukpenning ökade jämfört med

stabiliserats och ligger på samma nivå som

2015

föregående år. Antalet personer som fick Jämfört med föregående år blev utfallet på

sjukpenning ökade från ca 220 000 i december anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

2015 till ca 225 000 personer för samma månad 3 018 miljoner kronor (8,2 procent) högre. Det

2016, vilket motsvarar en ökning med 1,6 proär utgifterna för sjukpenning som blev högre än

cent för män och 2,6 procent för kvinnor. 2015.

Antalet personer med sjukpenning på normal-

nivå minskade med ca 10 000 (6,3 procent).

Samtidigt ökade antalet personer som fick

sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall

längre än ett år, med ca 16 000 (28,7 procent).

Ökningen beror delvis på att den bortre

tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffades den

1 februari 2016. Andelen pågående sjukfall med

psykiatriska diagnoser var 45 procent i

september 2016, att jämföra med 43 procent i

september 2015. Andelen växer på grund av det

historiskt höga inflödet av sjukfall med

psykiatriska diagnoser och den långa varaktig-

heten som dessa sjukfall har.

S kr . 2016/ 17: 101

Ersättning för höga sjuklönekostnader redovisades sedan december 2015 minskat med 0,7 procent på budgetens inkomstsida 2015 för kvinnor och med 1,5 procent för män. Utfallet för det nya anslaget 1:7 Ersättning för Sjukpenningtalet anger hur många frånvarohöga sjuklönekostnader blev 799 miljoner kronor. dagar som ersätts med sjukpenning eller År 2015 infördes en ny ersättning för arbets- rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad givare som har höga sjuklönekostnader. Anslags- (16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller utfallet avser i huvudsak ersättning som utbetalas aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till i efterskott baserad på arbetsgivares sjuklöne- nettodagar. kostnader för 2015. I december 2016 var sjukpenningtalet 10,8

År 2015 budgeterades och redovisades dagar, vilket är en ökning med 3,5 procent sedan motsvarande utgifter på budgetens inkomstsida december 2015. Kvinnor har i likhet med tidigare under inkomsttypen 8000 Utgifter som redo- år ett högre sjukpenningtal (14,3) än män (7,5). visas som krediteringar på skattekonto. Endast den ersättning som betalades ut i förskott redovisades på inkomsttitel 8128 Ersättning för Beställningsbemyndiganden höga sjuklönekostnader 2015 och uppgick till

Tabell 2.63 UO 10 Beställningsbemyndiganden

2 miljoner kronor.

Miljoner kronor

Försäkringskassans förvaltningsutgifter ökade Utestående

Beställnings- åtaganden jämfört med föregående år Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31 Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 1:6 Bidrag för 8 265 miljoner kronor. Det är 441 miljoner sjukskrivningsprocessen 4 257 4 192 kronor (5,6 procent) högre än 2015. Den ökade anslagsbelastningen jämfört med år 2015 beror Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om främst på ökade personalkostnader. Antalet ett beställningsbemyndigande på 4 257 miljoner årsarbetskrafter vid Försäkringskassan ökade kronor. De utestående åtagandena uppgick till med 624 och uppgick till 12 618 årsarbetskrafter 4 192 miljoner kronor. Skillnaden mellan i december 2016. bemyndiganden och utestående åtaganden

uppgick till 65 miljoner kronor. Ohälsotalet minskade jämfört med föregående år Enligt Riksrevisionens uttalande i revisionsmen sjukpenningtalet ökade berättelsen för Försäkringskassan har myndig-

heten överskridit bemyndigandet med

Tabell 2.62 Ohälsomått

ca 152 miljoner kronor.

Försäkringskassans behov av likviditet i Ohälsotalet är ett mått som fångar utvecklingen utbetalning av ersättning för vård i andra

länder 140 96 inom hela sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16–64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. I december 2016 var ohälsotalet 27,8 dagar per försäkrad, vilket är en minskning från 28,0 dagar 2015. Ohälsotalet har

S kr . 2016/ 17: 101

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision RiR 2016:31 Är sjukskrivning bra för hälsan?

Riksrevisionen har granskat effekterna av att Försäkringskassan nekas sjukpenning med avseende på individens Försäkringskassan har fått en revisionsberättelse hälsa, sysselsättning och framtida användning av med reservation avseende sin årsredovisning för sjukförsäkringen. 2016. Som grund för uttalande om reservation Ärendet bereds inom Regeringskansliet och anger Riksrevisionen följande. regeringen kommer att återkomma till riksdagen

Myndigheten har per den 31 december 2016 med en skrivelse. överskridit det av regeringen beslutade bemyndigandet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen, ap. 9, under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning med ca 207 500 000 kronor. Bemyndigandet uppgår till 312 500 000 kronor och utestående åtaganden uppgår uppskattningsvis till 520 000 000 kronor. Myndigheten redovisar i årsredovisningen ett felaktigt utestående belopp i bemyndiganderedovisningen om 303 928 000 kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2016:11 Felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen – Försäkringskassans kontrollverksamhet

Riksrevisionen har granskat regeringens och Försäkringskassans arbete med att motverka felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen (skr. 2016/17:51) redogjort för det arbete som pågår för att minska felaktiga utbetalningar och att inga ytterligare åtgärder för närvarande planeras till följd av Riksrevisionens rapport. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har med anledning av regeringens skrivelse gett tillkänna att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar samt har i övrigt lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:SfU10, rskr. 2016/17:51). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att tillsätta Delegationen mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet som bl.a. har i uppdrag att genomföra en omfattningsstudie av felaktiga utbetalningar (dir. 2016:60, Fi 2016:07).

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.11¶Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anslag

Tabell 2.65 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid inkomstrelaterad ålderspension alls successivt ålderdom (garantipension, bostadstillägg till bland de nyblivna pensionärerna. pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och Ungefär 698 000 ålderspensionärer hade ersättning vid dödsfall (omställningspension, garantipension vid utgången av 2016, vilket är änkepension och särskild efterlevandepension 72 000 färre än föregående år. Den genomsamt garantipension till dessa förmåner). snittliga utbetalda garantipensionen uppgår till

Inkomstrelaterad ålderspension redovisas 20 000 kronor per år 2016, en minskning med under avsnittet 2.4.31 Ålderspensionssystemet 200 kronor jämfört med 2015. vid sidan av statens budget.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till Färre får änkepension 35 928 miljoner kronor och blev därmed Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner 256 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än vad till vuxna uppgick till 11 920 miljoner kronor, som anvisades i statens budget. Jämfört med vilket är 508 miljoner kronor (4,1 procent) lägre 2015 minskade utgifterna med 2 208 miljoner än föregående år. Änkepension svarar för den kronor (5,8 procent). större delen av utgifterna under anslaget.

Eftersom änkepensionssystemet är under Antalet pensionärer som fick garantipension blev avveckling sedan 1990 minskar antalet personer lägre än beräknat och lägre än föregående år med änkepension successivt. Mellan 2015 och Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till 2016 minskade det med ca 11 000 personer, till ålderspension uppgick till 14 112 miljoner 265 000 personer, vilket medför att de totala kronor, vilket är 231 miljoner kronor (1,6 pro- utgifterna för anslaget minskade. cent) lägre än det anvisade beloppet. Det beror framför allt på att antalet förmånstagare blev Höjd inkomstpension leder till lägre bostadstillägg lägre än beräknat. Utgifterna blev även Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till 1 649 miljoner kronor (10,5 procent) lägre än pensionärer uppgick till 8 466 miljoner kronor, föregående år. Minskningen beror huvudsakligen vilket är 123 miljoner kronor (1,4 procent) lägre på att inkomstpensionen har höjts, medan än 2015. Minskningen beror huvudsakligen på prisbasbeloppet sänktes något. Garantipension att inkomstpensionen höjdes 2016. avräknas mot höjd inkomstpension. Den Antalet pensionärer med bostadstillägg genomsnittliga inkomstrelaterade ålders- uppgick under 2016 till ca 291 000 personer, pensionen är högre för yngre och nyblivna vilket är lika många som 2015. För 2016 var det pensionärer jämfört med de äldre som redan genomsnittliga årsbeloppet 28 300 kronor, en uppbär pension. Dessutom minskar antalet minskning med 1 200 kronor eller 4,1 procent pensionärer som inte har tjänat in någon jämfört med 2015.

S kr . 2016/ 17: 101

Ökat antal personer med äldreförsörjningsstöd Övriga krediter

medför högre utgifter

Tabell 2.66 UO 11 Övriga krediter

De personer som är över 65 år och bosatta i

Miljoner kronor

Sverige men som inte får sina grundläggande

Utnyttjad försörjningsbehov tillgodosedda genom andra

kredit förmåner inom det allmänna pensionssystemet Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2016-12-31 är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet Pensionsmyndighetens behov av likviditet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd är 895 mil- i handeln med fondandelar 8 000 0 joner kronor, vilket är 92 miljoner kronor (11,4 procent) högre än föregående år. Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom Ökningen beror till del på att det är en något utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner större andel av dem som är födda 1938 eller kronor och avser Pensionsmyndighetens behov senare som får äldreförsörjningsstöd. Till av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten skillnad från dem som är födda 1937 eller utnyttjades inte vid årsskiftet. tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år utan det krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. En annan förklaring till ökningen är ökad asylinvandring. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 7,2 procent jämfört med 2015 och uppgick till 22 300 personer 2016. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 3,6 procent och uppgick till 40 500 kronor 2016.

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.12¶Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anslag

Tabell 2.67 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, Utgifter för barnpension och efterlevandestöd blev föräldraförsäkring och bostadsbidrag. lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till Utfallet för anslaget 1:5 Barnpension och 86 106 miljoner kronor. Det är 1 023 miljoner efterlevandestöd blev 910 miljoner kronor, vilket kronor (1,2 procent) lägre än vad som anvisades är 103 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än i statens budget. Jämfört med 2015 blev ut- anvisat i statens budget. Det beror främst på att gifterna 3 176 miljoner kronor (3,8 procent) de beviljade efterlevandestöden blev 1 100 färre högre. än beräknat. För år 2016 uppgick antalet

beviljade efterlevandestöd till 11 400. Utgifterna för föräldrapenning lägre än budget Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 4 662 miljoner kronor vilket är 375 miljoner 40 533 miljoner kronor, vilket är 534 miljoner kronor (7,4 procent) lägre än anvisat i statens kronor (1,3 procent) lägre än anvisat i statens budget och 278 miljoner kronor (5,6 procent) budget. Det beror främst på att utgifterna för lägre än föregående år. Minskningen beror på föräldrapenning blev lägre än beräknat. den förbättrade arbetsmarknaden, vilken leder

till att färre uppfyller kraven för bostadsbidrag. Minskade utgifter för adoptionsbidrag Antal hushåll med bostadsbidrag var i genom- Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev snitt 178 643 under 2016, fördelat på 146 859 11 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor barnhushåll och 31 785 ungdomshushåll. Jäm- (62,9 procent) lägre än anvisat i statens budget fört med 2015 minskade antalet bidrag till och 4 miljoner kronor lägre än föregående år. barnhushåll med drygt 2 procent och antalet Anslaget används för bidrag till kostnader för bidrag till ungdomshushåll med drygt 6 procent. internationella adoptioner och uppgick 2016 till Utbetalningarna av preliminärt bostadsbidrag 40 000 kronor per adoption. Det lägre utfallet uppgick till 5 145 miljoner kronor, vilket är beror på att antalet internationella adoptioner 109 miljoner kronor lägre än föregående år. minskade. År 2016 genomfördes 259 inter- Återbetalningar m.m. uppgick till 483 miljoner nationella adoptioner till Sverige via de svenska kronor, vilket är 169 miljoner kronor högre än adoptionsorganisationerna, vilket är en 2015. minskning med 77 adoptioner.

S kr . 2016/ 17: 101

Utgifterna för barnbidrag ökade jämfört med 2015 uppgick till 221 733, vilket är en minskning med Utfallet för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 0,6 procent jämfört med 2015. Under 2016 585 miljoner kronor (2,3 procent) högre än betalades 3 936 miljoner kronor ut i underhålls- 2015. Det beror på att antalet barn har ökat. stöd vilket är en ökning med 444 miljoner

Jämfört med 2015 ökade utgifterna för kronor (12,7 procent) jämfört med 2015. anslaget 1:2 Föräldraförsäkring med 1 906 milj- Inbetalningar från bidragsskyldiga redovisas som oner kronor (4,9 procent). Anslaget finansierar inkomster under anslaget. Inbetalningarna var förmånerna föräldrapenning, tillfällig föräldra- 1 293 miljoner kronor vilket är en ökning med penning, graviditetspenning och jämställdhets- 57 miljoner kronor (4,6 procent) jämfört med bonus. Utgifterna för föräldrapenningen ut- 2015. gjorde 72,0 procent av utgifterna för anslaget. Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för Dessa utgifter ökade med 1 175 miljoner kronor. barnår ökade med 362 miljoner kronor Ökningen beror dels på att 464 000 fler (5,3 procent) jämfört med 2015. Anslaget föräldrapenningdagar betalades ut, dels på att används för utgifter för statlig ålderspensionsden totala medelersättningen ökade med avgift för pensionsrätt för barnår enligt lagen 3,6 procent. Under 2016 betalades föräldra- (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. penning för 53,4 miljoner dagar ut, vilket är Ökningen beror bl.a. på löneökningar och att 0,9 procent fler dagar än 2015. Ökningen i antal antal födda barn har ökat. föräldrapenningdagar är främst en följd av att antalet födda barn har stigit de senaste åren. Den totala genomsnittliga medelersättningen per dag Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision för föräldrapenningen ökade med 19 kronor till 549 kronor 2016. År 2016 var den genomsnitt- RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnets liga medelersättningen för kvinnor 509 kronor bästa? per dag och för män 656 kronor per dag. Riksrevisionen har granskat om underhållsstödet Skillnaden beror dels på inkomstskillnader är ett ändamålsenligt verktyg inom den mellan könen, dels på att kvinnor använder fler ekonomiska familjepolitiken och om systemet lägstanivådagar och grundnivådagar än män. Av hanteras effektivt. de föräldrapenningdagar som kvinnor tog ut var Regeringen har redovisat vissa vidtagna andelen dagar på grundnivå och lägstanivå åtgärder med anledning av granskningsrapporten 35,6 procent. För män var motsvarande andel i Årsredovisning för staten under åren 2010– 22,3 procent. 2015. Regeringen lämnade under 2015 förslag

Utgifterna för den tillfälliga föräldra- om information och stöd till särlevande föräldrar penningen ökade med 287 miljoner kronor (4,6 i frågor om underhållsskyldighet och civilprocent) jämfört med 2015. Ökningen beror på rättsliga underhållsbidrag (prop. 2014/15:145 att de utbetalda nettodagarna var 252 000 fler än Ökad reglering av barns underhåll utanför under 2015 samt att medelersättningen per dag underhållsstödet). De föreslagna bestämmelökade med 9 kronor (1,0 procent). Antalet serna trädde i kraft den 1 april 2016. utbetalda nettodagar för tillfällig föräldrapenning Regeringen har i budgetpropositionen för uppgick till ca 7 192 000. Av nettodagarna för 2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 12, s. 32) tillfällig föräldrapenning 2016 gällde 87,6 procent aviserat sin avsikt att genomföra en fördelningsdelförmånen vård av barn. Antalet uttagna dagar politisk reform och föreslå ett nytt särskilt för vård av barn uppgick till ca 6 301 000 under bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor 2016, vilket är drygt 231 000 dagar fler än under växelvis. Detta bidrag ska ersätta det nuvarande 2015. Flera faktorer påverkar utnyttjandet av underhållsstödet vid växelvist boende. förmånen. Under 2016 ökade antalet barn och Ärendet bereds inom Regeringskansliet och många drabbades av influensa. regeringen kommer att återkomma till

Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev Riksdagen om ytterligare åtgärder som rege- 387 miljoner kronor (17,2 procent) högre än ringen avser att vidta med anledning av 2015. Ökningen beror framför allt på att Riksrevisionens iakttagelser. underhållsstödet höjdes med 300 kronor per barn och månad fr.o.m. september 2015. Det genomsnittliga antalet barn med underhållsstöd

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.13¶Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Anslag

Tabell 2.68 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, barn och unga ökade från 20 549 till 26 051, politik mot diskriminering och jämställdhets- varav ensamkommande barn och unga ökade politik. från 3 794 till 6 971.

Utgifterna uppgick till 19 200 miljoner kronor

Tabell 2.69 Kommunmottagna m.m. 2016

och är därmed 1 870 miljoner kronor

2016 2015 Förändring Förändring (8,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens

Antal

budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med

kommunmottagna 68 761 51 197 17 564 34,3%

3 838 miljoner kronor (25,0 procent).

flyktingmottagande blev 12 013 miljoner kronor, Antal vilket är 555 miljoner kronor (4,4 procent) lägre kommunmottagna

under 18 år 26 051 20 549 5 502 26,8%

än vad som anvisades i statens budget. Kommunerna tog under 2016 emot 68 761 varav pojkar 15 033 11 556 3 477 30,1% personer , vilket är ca 13 000 personer färre än varav flickor 11 018 8 993 2 025 22,5% beräknat i statens budget. Jämfört med 2015 blev andel pojkar 57,7% 56,2% utfallet 3 046 miljoner kronor högre (34,0 pro-

andel flickor 42,3% 43,8% cent). Det högre utfallet beror på att kommu-

Antal

nerna tagit emot fler nyanlända invandrare 2016 ensamkommande barn

Källa: Migrationsverket. 1 Volymen avser de som Migrationsverket beviljat uppehållstillstånd och som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Statens utgifter för de som inte beviljats uppehållstillstånd eller inte tagits emot av en kommun redovisas i huvudsak under utgiftsområde 8 Migration.

S kr . 2016/ 17: 101

Färre än beräknat i etableringsinsats men fler än kronor, vilket påverkar jämförelsen med förra året föregående år. Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 822 miljoner kronor (16,3 procent) lägre än anvisat i statens Beställningsbemyndiganden budget. Orsaken är främst ett lägre antal nyanlända i etableringsinsatser än beräknat. Tabell 2.70 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Antalet deltagare i etableringsuppdraget uppgick

Utestående under 2016 till 60 291, vilket är 5 509 deltagare

Beställnings- åtaganden färre än beräknat. Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31

Jämfört med 2015 ökade utgifterna med 1:4 Ersättning för insatser 540 miljoner kronor (14,6 procent). Orsaken är för vissa nyanlända

invandrare 2 000 425 att antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade från i genomsnitt 48 358 deltagare 2015 3:1 Särskilda

jämställdhetsåtgärder 100 80 till 60 291 deltagare 2016.

Summa 2 100 504

Utgifterna för anslaget 1:4 Ersättning för vissa insatser för vissa nyanlända invandrare blev 448 miljoner kronor (16,7 procent) lägre än Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om anvisat i statens budget. Orsaken är att antalet beställningsbemyndiganden på 2 100 miljoner deltagare i vissa program blivit lägre än beräknat. kronor. De utestående åtagandena uppgick till Det beror dels på att flera avtal överklagats, 504 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemynvarför utbildningar inte använts i den omfattning diganden och utestående åtaganden uppgick till som planerats, dels har det stora inflödet av nya 1 596 miljoner kronor. Större delen av skillnaden deltagare försenat en del beslut om nya program. härrör från bemyndigandet för anslaget 1:4 Jämfört med föregående år så ökade dock utgift- Ersättning för insatser för vissa nyanlända erna med 104 miljoner kronor (4,9 procent). invandrare. Anledningen är bl.a. lägre nyttjande Orsaken är att antalet deltagare i program ökat. av tolktjänster än planerat. Utgifterna för den avslutade tjänsten etableringslotsar uppgick 2015 till 439 miljoner

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.14¶Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslag

Tabell 2.71 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmarknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Utfallet uppgick till 72 531 miljoner kronor, vilket är 7 151 kronor (9,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 blev utfallet 7 560 miljoner kronor (11,6 procent) högre.

Antalet arbetslösa minskade med cirka 20 000

Tabell 2.72 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökning (AKU) som görs av Statistiska centralbyrån (SCB). Statistiken är från helårsundersökningarna för 2016 och 2015.

S kr . 2016/ 17: 101

Tabell 2.72 Arbetslöshet

2016 2015

Antal Antal

personer Procent Kvinnor Män personer Procent Kvinnor Män

varav långtidsarbetslösa personer med utom-

nordiskt ursprung 57 700 15,7 23 200 34 700 55 200 14,3 24 500 30 700 varav ungdomar, 15–24 år 120 800 33,0 53 800 67 000 132 100 34,2 62 700 69 400 Arbetslösheten, 15–74 år (arbetslösa som andel av arbetskraften) 6,9 6,5 7,3 7,4 7,2 7,5 Ungdomsarbetslösheten, 15–24 år (arbetslösa ungdomar som andel av samtliga ungdomar i arbetskraften) 18,9 17,2 20,5 20,3 19,4 21,2 Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2015 respektive 2016. Källa: Statistiska centralbyrån.

Det genomsnittliga antalet arbetslösa 15–74 år som fick arbetslöshetsersättning uppgick till ca enligt AKU minskade med 19 600 personer 232 000 personer år 2016, vilket är en minskning mellan 2015 och 2016. Antalet arbetslösa som är med 8,0 procent jämfört med 2015. heltidsstuderande minskade med 10 500 perso- Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för ner mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev personer som varit arbetslösa i mer än sex 9 081 miljoner kronor, vilket är 3 138 miljoner månader, minskade med 4 600 personer jämfört kronor (25,7 procent) lägre än anvisat i statens med 2015. Antalet arbetslösa personer med budget. Utgifterna under anslaget påverkas utomnordiskt ursprung ökade med 6 000 främst av omfattningen av de arbetsmarknadspersoner, varav antalet män ökade med 7 200 politiska programmen. Det lägre utfallet beror personer och antalet kvinnor minskade med framför allt på att volymerna för de nya 1 300 personer. Andelen arbetslösa med utom- insatserna extratjänster och traineejobb blev nordiskt ursprung uppgår 2016 till 43,4 procent lägre än beräknat. Bland annat har målgruppen av samtliga arbetslösa. Antalet personer med för traineejobb minskat då många ungdomar får utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet jobb utan subvention. Vidare saknar arbetsökade med 2 500 personer jämfört med 2015. sökande som ingår i målgruppen för extra- Antalet män ökade med 4000 personer och tjänster i många fall efterfrågad kompetens för antalet kvinnor minskade med 1 300 personer. de tjänster som är aktuella hos kommuner. Ungdomar i åldern 15–24 år utgör 33 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar minskade med 11 300 personer mellan åren, varav antalet kvinnor minskat mer än antalet män.

Utgifterna för arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska program blev lägre än budgeterat

Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 28 571 miljoner kronor, vilket är 1 872 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att färre personer än beräknat blev arbetslösa och därmed berättigade till arbetslöshetsersättning.

Jämfört med 2015 blev utfallet 417 miljoner kronor (1,4 procent) lägre. Antalet personer

S kr . 2016/ 17: 101

Tabell 2.73 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser

2016 2015

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2015 respektive 2016 beräknad utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Källa: Arbetsförmedlingen.

I tabell 2.73 visas statistik om deltagandet i projekten. Programmet har haft förseningar som arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskriv- lett till att projekten kommit igång senare och na arbetslösa deltog i genomsnitt 48 procent i därför rekvirerat mindre medel än beräknat. arbetsmarknadspolitiska program under 2016, vilket är i nivå med föregående år. Antalet Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökade utrikesfödda i program med aktivitetsstöd ökade jämfört med föregående år med 10,3 procent jämfört med 2015. Det största Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och förvaltningskostnader blev 687 miljoner kronor utvecklingsgarantin som svarade för 59 procent (9,2 procent) högre än 2015. Ökningen beror av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga främst på ökade förvaltningskostnader för program med aktivitetsstöd. Antalet deltagare i Arbetsförmedlingens arbete med etableringsjobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas uppdraget. Det är framför allt personalkostnavar i genomsnitt 23 119 personer, vilket är en derna som har ökat. Antalet årsarbetskrafter minskning med 37,3 procent jämfört med 2015. ökade med 696 och uppgår till 13 033 års- Från och med år 2016 har fasindelningen i jobb- arbetskrafter 2016, vilket är en ökning med och utvecklingsgarantin upphört och sysselsätt- 5,6 procent. ningsplatserna kommer att avvecklas successivt Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfram till den 31 januari 2018. Antalet deltagare i fonden m.m. för perioden 2014–2020 blev jobbgarantin för ungdomar var i genomsnitt 426 miljoner kronor (503,3 procent) högre än 19 948 personer. Det är en minskning med föregående år. Utfallet för 2015 var lågt på grund 26,1 procent jämfört med 2015. Minskningen av att systemet för ärendehandläggning inte beror främst på minskade ungdomskullar och en färdigställdes enligt plan och därför uppnåddes starkare konjunktur. inte tillräcklig volym.

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Jämfört med föregående år ökade utgifterna Samhall m.m. blev 17 102 miljoner kronor, vilket för anslaget 1:11 Bidrag till Lönegarantiersättning är 1 218 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än med 357 miljoner kronor (29,0 procent). Antalet anvisat i statens budget. Det beror främst på att personer som fick lönegarantiersättning 2016 var antalet beslut om lönebidrag blev lägre än vad 23 823, en ökning med 20,8 procent. Det som beräknades i budgeten. Antalet deltagare genomsnittliga antalet dagar som ersättning med lönebidrag har minskat med 1 986 och betalades ut ökade till 69 dagar. Den genomuppgick till 38 897 år 2016. snittliga ersättningen per person ökade med

1,0 procent och uppgick till 73 561 kronor. Lägre utgifter än budgeterat för Europeiska Antalet företagskonkurser och företagsrekonsocialfonden struktioner var lägre än 2015 och minskade med Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden 9,6 procent till 2 444 stycken. I tabell 2.74 visas m.m. för perioden 2014–2020 blev 487 miljoner omfattningen av lönegarantiersättningen och kronor (48,8 procent) lägre än anvisat i statens antalet konkurser och rekonstruktioner. budget och uppgick till 510 miljoner kronor. Det beror på låg medelsförbrukning i de beviljade

S kr . 2016/ 17: 101

Tabell 2.74 Bidrag till lönegarantiersättning takt som bemyndigandet. Det finns också en

2016 2015

stor osäkerhet i budgeteringen av de utestående

Källa: Kammarkollegiet.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Ändrad redovisningsprincip påverkar jämförelsen med föregående år

RiR 2016:21 Förberedande och orienterande

Utfallet för det nya anslaget 1:12 Nystartsjobb

utbildning – Arbetsförmedlingens styrning,

och stöd för yrkesintroduktionsanställningar

användning och uppföljning

uppgick till 6 402 miljoner kronor. År 2015

Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingbudgeterades och redovisades stöden på

ens arbete med insatsen Förberedande och budgetens inkomstsida under inkomsttypen

orienterande utbildning. 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens på skattekonto. År 2015 uppgick stöden som

rapport Förberedande och orienterande utbildredovisades på inkomsttitel 8125 Nystartsjobb

ning - Arbetsförmedlingens styrning, användoch 8126 Stöd till yrkesintroduktionsanställning

ning och uppföljning (skr. 2016/17:87) redovisat till sammanlagt 6 726 miljoner kronor.

vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av

granskningsrapporten. Granskningsrapporten är

därmed slutbehandlad.

Beställningsbemyndiganden

RiR 2016:23 En god arbetsmiljö för alla –

Tabell 2.75 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor Statliga insatser inom arbetsmiljöområdet

Riksrevisionen har granskat om de statliga

Utestående

Beställnings- åtaganden arbetsmiljöinsatserna på ett effektivt sätt bidrar

Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31

till att en god arbetsmiljö kan uppnås.

1:3 Kostnader för

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

arbetsmarknadspolitiska

program och insatser 7 010 3 637 rapport om statliga insatser inom arbetsmiljö-

området (skr. 2016/17:82) redovisat vilka 1:4 Lönebidrag och Samhall

m.m. 13 400 11 642 åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med

1:6 Europeiska socialfonden anledning av granskningsrapporten. Gransk-

m.m. för perioden 2014– ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2020 3 254 3 034

1:7 Institutet för

arbetsmarknads- och

utbildningspolitisk

utvärdering 9 8

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 23 733 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 18 380 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 5 353 miljoner kronor. Skillnaden för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser beror på att regeringens reformer, t.ex. traineejobb för arbetslösa ungdomar inte hunnit öka i samma

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.15¶Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anslag

Tabell 2.76 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekono- huvudsakligen utgifterna för studier på miskt stöd till enskilda under studier och utgifter grundskolenivå och gymnasial nivå för vuxna för vissa studiesociala insatser. Området studerande som saknar fullständig grundskoleomfattar även utgifter för att hantera studie- eller gymnasieutbildning som blev lägre än stöden, vilket huvudsakligen sköts av Centrala beräknat. I beräkningen av statens budget studiestödsnämnden (CSN). Även ärende- ökades anslaget med 586 miljoner kronor för hanteringen inom Överklagandenämnden för ökat antal utbildningsplatser. Trots detta ökade studiestöd ingår i utgiftsområdet. inte antalet studiemedelstagare, vilket är den

Utfallet uppgick till 19 486 miljoner kronor främsta förklaringen till det lägre utfallet. och blev därmed 2 222 miljoner kronor Antalet studerande som fick studiemedel (10,2 procent) lägre än vad som anvisades i minskade med 5 000 till 471 000. Det är framför statens budget. Jämfört med 2015 blev utgifterna allt antalet studerande på gymnasienivå som 270 miljoner kronor (1,4 procent) högre. minskar för andra året i rad, vilket är den främsta

anledningen till att det totala antalet studerande Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i med studiemedel minskade. Under 2016 antogs statens budget 771 personer till polisutbildningen. Det är 161 Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till fler än 2015. 12 883 miljoner kronor, vilket är 2 101 miljoner kronor (14,0 procent) lägre än anvisat i statens Lägre avsättningar för kreditförluster budget. Anslaget används till utgifter för Utfallet för anslaget 1:3 Avsättning för kreditstudiebidrag, tilläggsbidrag och pensionsavgifter. förluster blev 41 miljoner kronor (2,2 procent) I enlighet med propositionen Höständrings- lägre än i statens budget och uppgick till budget 2016 anvisade riksdagen ytterligare 1 839 miljoner kronor. 4 miljoner kronor som en följd av att antalet Avsättning görs för konstaterade förluster på studerande som har antagits till polisut- utlåning t.o.m. 2013 och för förväntade förluster bildningen ökade. på utlåning fr.o.m. 2014. Den årliga avsättningen

För studiebidraget finns två olika nivåer: en för förväntade förluster motsvarar 7,3 procent av generell nivå där bidragsdelen utgör ca utlånade medel. Utlåningen av studiestöd ökade 28 procent av totalbeloppet för studiemedel med 253 miljoner kronor jämfört med 2015, (studiebidrag och studielån) och en högre nivå vilket bl.a. förklaras av en stor ökning för där bidragsdelen utgör ca 66 procent av total- merkostnadslån till följd av regelförändringar för beloppet. Det är främst utgifterna för studerande studerande utomlands. med rätt till den högre bidragsnivån som blev lägre än beräknat. Inom denna grupp är det

S kr . 2016/ 17: 101

Små förändringar för studiehjälp och studiemedel Beställningsbemyndiganden

jämfört med 2015

Tabell 2.77 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev 1 miljon

Miljoner kronor

kronor (0,0 procent) lägre jämfört med före-

Utestående gående år och uppgick till 3 323 miljoner kronor.

Beställnings- åtaganden Det totala antalet studerande som fick studie- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31 hjälp under 2016 var 397 300. Andelen manliga 1:6 Bidrag till vissa studiestuderande med studiehjälp har ökat med sociala ändamål 4 3 0,3 procent under 2016. Ökningen beror på att Sverige under de senaste åren tagit emot ett stort Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett antal flyktingar och i åldrarna 16–20 år är beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. majoriteten av dessa män. Antalet studerande De utestående åtagandena uppgick till 3 miljoner med studiehjälp har minskat under de senaste tre kronor. åren. Förändringen följer befolkningsutvecklingen i åldern 16–20 år. Det utbetalda beloppet har däremot inte minskat. Det beror på att fler Utlåning studerande har beviljats extra tillägg och lärlingsersättning jämfört med 2015. Tabell 2.78 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev 154 miljoner kronor lägre än föregående år. Utlåning Låneram Lån 2016-12-31 Totalt fick 471 000 studerande studiemedel Studielån 211 000 210 635 under 2016. Det är 5 000 personer färre än 2015. Det beror på att antalet studerande med Låneramen för studielån uppgick till studiemedel på gymnasial nivå minskade 2016. 211 000 miljoner kronor. Utestående lån vid Studiemedlen är till övervägande del rättig- utgången av 2016 var 210 635 miljoner kronor. hetsstyrda. Utgifterna påverkas framför allt av antalet studerande med studiebidrag och tilläggsbidrag. Även faktorer såsom beslut om antal Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision platser eller ändrade belopp, de studerandes studietakt och studietid samt den allmänna RiR 2016:4 Statens kreditförluster på studielån prisutvecklingen i samhället påverkar. Det beror Riksrevisionen har granskat statens hantering av på att studiebidraget och tilläggsbidraget är risken för kreditförluster på studielån. indexerade med prisbasbeloppet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

rapport om statens kreditförluster på studielån Negativ reporänta och ny finansieringsmodell för (skr. 2016/17:34) redovisat vilka åtgärder som CSN vidtagits eller avses vidtas med anledning av Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för granskningsrapporten. Granskningsrapporten är studiemedelsräntor blev 584 miljoner kronor, därmed slutbehandlad. vilket är 219 miljoner kronor lägre än 2015. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till Eftersom Riksbankens styrränta (reporäntan) handlingarna (bet. 2016/17:UbU8, rskr. var negativ blev räntan på återkravsskulden också 2016/17:168). negativ. Ränteutgifterna på återkravsskulden påverkas till stor del av reporäntans utveckling.

Utfallet för anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden blev 572 miljoner kronor (296,3 procent) högre än 2015. Ökningen beror på att CSN fr.o.m. 2016 i huvudsak finansieras med anslagsmedel. Tidigare disponerade myndigheten även intäkter av expeditionsavgifter, påminnelseavgifter, övriga administrativa avgifter och uppläggningsavgifter som fr.o.m. 2016 redovisas på Inkomsttitel 2562 CSN-avgifter.

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.16¶Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag

Tabell 2.79 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på

2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad

nivå 1 435 1 435 0 0,0 1 379 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 483 1 483 0 0,0 1 458 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 048 1 048 0 0,0 1 063 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på

S kr . 2016/ 17: 101

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa eller med andra särskilda behov. Antalet elever särskilda utbildningsformer och annan pedago- har sjunkit över tid. gisk verksamhet, vuxenutbildning och efter- Utgifterna för anslaget 1:10 Fortbildning av gymnasial yrkesutbildning samt högskole- lärare och förskolepersonal blev 277 miljoner utbildning och forskning. Området omfattar kronor, vilket är 105 miljoner kronor (27,4 proäven myndigheter inom utbildnings- och cent) lägre än anvisat i statens budget. I enlighet forskningsområdet. med propositionen Vårändringsbudget för 2016

Utfallet uppgick till 66 120 miljoner kronor anvisades anslaget ytterligare 40 miljoner kronor och blev därmed 3 333 miljoner kronor (4,8 pro- för att öka kompetensen för lärare inom svenska cent) lägre än vad som anvisades i statens för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med inom kommunal vuxenutbildning (komvux). 3 166 miljoner kronor (5,0 procent). Statsbidrag lämnas enligt förordningen

För universitet och högskolor belastas (2016:709) om statsbidrag för fortbildning av anslagen till forskning och forskarutbildning när lärare när det gäller svenska som andraspråk och anslaget erhålls. Till följd av den särskilda kommunal vuxenutbildning i svenska för anslagsredovisningen blir det därför inga invandrare. Den totala bidragsbudgeten för skillnader mellan budget och utfall. I det följande höstterminen 2016 var 122 miljoner kronor. kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där Totalt uppgick bidragsansökningarna från avvikelser finns. huvudmännen till 17 miljoner kronor.

Utgifterna för utveckling av skolväsendet blev Lägre utgifter för vuxenutbildning jämfört med

lägre än anvisat i statens budget budget

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av Utgifterna för anslaget 1:13 Statligt stöd till skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet vuxenutbildning blev 1 087 miljoner kronor. Det blev 1 441 miljoner kronor (41,3 procent) lägre är 327 miljoner kronor (23,1 procent) lägre än än anvisat i statens budget. anvisat i statens budget. Det beror på att

Det beror bl.a. på att utgifterna blivit lägre för satsningarna på utbildningskontrakt och traineeinsatser för att stärka kvaliteten i utbildningen utbildningar blev lägre än beräknat. Statens för nyanlända elever och elever med annat skolverk betalade ut 851 miljoner kronor i modersmål än svenska och uppdrag om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk samverkan för bästa skola, för uppdrag om vuxenutbildning på gymnasial nivå och statsnationella skolutvecklingsprogram och för bidrag för kommunal vuxenutbildning på gymnförsöksverksamhet med ökad undervisningstid i asial nivå. svenska eller svenska som andraspråk för Utfallet för anslaget 1:14 Statligt stöd till nyanlända elever i grundskolan. Det beror även yrkeshögskoleutbildning blev 1 969 miljoner på att huvudmän (t.ex. kommuner och enskilda kronor. Av det avser 1 893 miljoner kronor huvudmän inom skolväsendet) har rekvirerat statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar. statsbidrag i mindre omfattning än beräknat för Myndigheten för yrkeshögskolan betalade ut t.ex. personalförstärkning inom elevhälsan och medel för 27 271 årsplatser, vilket är en ökning när det gäller specialpedagogiska insatser, med 257 årsplatser jämfört med föregående år. fortbildning i specialpedagogik och sommarskola eller undervisning under andra skollov. En Utfallet för Fler anställda i lågstadiet lägre än ytterligare förklaring till det lägre utfallet är att budgeterat flera uppdrag inte kom igång som planerat. Utfallet för anslaget 1:16 Fler anställda i

Utfallet för anslaget 1:6 Särskilda insatser lågstadiet blev 659 miljoner kronor lägre än inom skolområdet blev 387 miljoner kronor, budgeterat. Det beror på att anslaget minskades vilket är 59 miljoner kronor (13,1 procent) lägre med 658 miljoner kronor i Vårändringsbudgeten än anvisat i statens budget. Anslaget används för att kunna finansiera ökade anslag inom andra främst för utgifter för särskilda insatser inom områden och att utbetalning av medlen i stället skolområdet för elever med funktions- senarelagts. Anslaget ersatte 2016 anslag 1:18 nedsättning och för utgifter för statsbidrag för Lågstadielyftet som upphörde 2015. insatser för elever med funktionsnedsättning

S kr . 2016/ 17: 101

Utfallet för Bidrag till lärarlöner lägre än Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av

budgeterat skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

Utfallet för anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner blev 807 miljoner kronor (28,3 procent) lägre än blev 303 miljoner kronor (10,5 procent) lägre än 2015. Minskningen beror till stor del på anvisat och uppgick till 2 581 miljoner kronor. anslagsförändringar till följd av överföringar till Skillnaden förklaras av att huvudmän inte andra anslag. Bl.a. har utgifter för karriärsteg för rekvirerat medel i den omfattning som lärare flyttats till anslag 1:19 Bidrag till beräknades. lärarlöner.

Anslaget 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning Utfallet för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, på grundnivå och avancerad nivå ökades med fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 14 miljoner kronor i enlighet med propositionen blev 675 miljoner kronor (17,2 procent) högre Höständringsbudget för 2016. Skälet till än 2015. Det beror främst på att statsbidrag till ökningen var att anslaget under 2015 belastats huvudmän i förskolan för insatser som syftar till med utgifter som borde redovisats mot anslag att minska barngruppernas storlek har ökats. 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor under 2015.

Utfallet för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor blev 391 miljoner kronor. Det är 304 miljoner kronor (43,7 procent) lägre än anvisat i budgeten och 395 miljoner kronor (50,2 procent) lägre än föregående år. Riksdagen minskade anslaget med 304 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2016 för att finansiera ökningar av anslag inom andra områden.

Högre avgifter till internationella organisationer på grund av valutakursförändring

Utfallet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer blev 321 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor (14,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget används för avgifter till internationella organisationer och avser långsiktiga åtaganden. Utfallet påverkas av BNP-utvecklingen och valutakurser. Då åtagandena blev högre än den ursprungliga beräkningen till följd av att schweizerfrancens valutakurs gentemot den svenska kronan förstärktes anvisade riksdagen ytterligare 66 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2016.

Förändrad anslagsstruktur försvårar jämförelsen mellan åren

Utfallet uppgår till 66 120 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning med 3 166 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras huvudsakligen av de nya anslagen 1:19 Bidrag till lärarlöner och 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning. Utfallet för dessa anslag uppgick till 3 668 miljoner kronor. Anslag 1:18 Lågstadielyftet upphörde 2015 och medlen överfördes till anslag 1:16 Fler anställda i lågstadiet.

S kr . 2016/ 17: 101

Beställningsbemyndiganden den framför allt på ett lågt bemyndigande-

nyttjande av medel som fördelas efter beslut av

Tabell 2.80 UO 16 Beställningsbemyndiganden

regeringen.

Miljoner kronor

Det beslutade bemyndigandet för anslaget

Utestående

1:16 Fler anställda i lågstadiet uppgick till

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31 1 974 miljoner kronor. Av dessa har 986 miljoner 1:5 Utveckling av kronor utnyttjats.

för att bevilja bidrag för infrastruktur. Konse-

1:7 Maxtaxa i förskola,

kvensen blir att beslut om bidrag för infra-

fritidshem och annan

struktur kan tas först under 2017.

pedagogisk verksamhet

m.m. 665 663 1:10 Fortbildning av lärare

och förskolepersonal 453 187 Garantier

1:13 Statligt stöd till vuxen-

utbildning 200 0 Tabell 2.81 UO 16 Garantier

Miljoner kronor

1:14 Statligt stöd till yrkes-

högskoleutbildning 4 400 4 166 Utestående

åtaganden

1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser

Forskning och

pensionsskulden per den 31 december 2015.

forskningsinformation 17 520 15 083 3:2 Vetenskapsrådet:

Avgifter till

internationella Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

organisationer 1 881 1 732

3:4 Rymdforskning och Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg

rymdverksamhet 1 600 1 180

Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg har 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter fått en revisionsberättelse med upplysning

till internationella

avseende sin årsredovisning för 2016.

Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg

redovisar i årsredovisningen ett väsentligt Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om underskott i den avgiftsfinansierade verksamhetbeställningsbemyndiganden på 37 107 miljoner en för etikprövning av forskning som avser kronor. De utestående åtagandena uppgick till människor. Som framgår av myndighetens 30 177 miljoner kronor. Skillnaden mellan beskrivning på sid 11 i årsredovisningen har bemyndiganden och utestående åtaganden upp- myndigheten, på grund av otydligheterna i den gick till 6 930 miljoner kronor och hänför sig ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att huvudsakligen till anslaget 1:5 Utveckling av efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, uttalar sig inte med reservation i detta avseende. anslaget 1:16 Fler anställda i lågstadiet och anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation.

För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillna-

S kr . 2016/ 17: 101

Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala

Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har har fått en revisionsberättelse med upplysning fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2016. avseende sin årsredovisning för 2016.

Upplysning av särskild betydelse Upplysning av särskild betydelse Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala redovisar i årsredovisningen ett väsentligt redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamhet- underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser en för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på s. 11 i årsredovisningen har beskrivning på s. 11 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende. uttalar sig inte med reservation i detta avseende.

Regionala etikprövningsnämnden i Lund Regionala etikprövningsnämnden i Umeå

Regionala etikprövningsnämnden i Lund har fått Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har en revisionsberättelse med upplysning avseende fått en revisionsberättelse med upplysning sin årsredovisning för 2016. avseende sin årsredovisning för 2016.

Upplysning av särskild betydelse Upplysning av särskild betydelse Regionala etikprövningsnämnden i Lund Regionala etikprövningsnämnden i Umeå redovisar i årsredovisningen ett väsentligt redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamhet- underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser en för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på s. 10 i årsredovisningen har beskrivning på s. 10 och 11 i årsredovisningen myndigheten, på grund av otydligheterna i den har myndigheten, på grund av otydligheterna i ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen att efterleva det ekonomiska målet. uttalar sig inte med reservation i detta avseende. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i

detta avseende.

Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm

Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Statens skolverk har fått en revisionsberättelse med upplysning Statens skolverk har fått en revisionsberättelse avseende sin årsredovisning för 2016. med upplysning avseende sin årsredovisning för

2016.

Upplysning av särskild betydelse

Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Övrig upplysning redovisar i årsredovisningen ett väsentligt Myndigheten redovisar i årsredovisningen (tabell underskott i den avgiftsfinansierade verksamhet- 8, sid 22) ett underskott i den avgiftsfinansierade en för etikprövning av forskning som avser verksamheten som avser handläggning av lärarmänniskor. Som framgår av myndighetens legitimationer. Verksamheten ska finansieras beskrivning på s. 10 i årsredovisningen har med avgifter och till full kostnadstäckning, dock myndigheten, på grund av otydligheterna i den har myndigheten rätt att utöver avgifterna ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att använda anslagsmedel. Det finns således inget efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen faktiskt underskott i verksamheten. På grund av uttalar sig inte med reservation i detta avseende. denna otydlighet i den ekonomiska styrningen

gällande full kostnadstäckning har myndigheten

inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska

målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med

reservation i detta avseende.

S kr . 2016/ 17: 101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2016:15 Det livslånga lärandet inom högre utbildning.

Riksrevisionen har granskat den statliga styrningen av universitet och högskolors arbete med fort- och vidareutbildning.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om det livslånga lärandet inom högre utbildning (skr. 2016/17:67) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.17¶Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anslag

Tabell 2.82 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folk- som anvisades i statens budget. I enlighet med bildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, propositionen Höständringsbudget för 2016 idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt anvisade riksdagen ytterligare 35 miljoner museer och utställningar. kronor för att genomföra politiken för det civila

Utfallet uppgick till 13 918 miljoner kronor samhället. Utbetalningar har framför allt gjorts och blev därmed 224 miljoner kronor (1,6 pro- till organisationer inom det civila samhället som cent) högre än vad som anvisades i statens Svenska Röda Korset, Svenska kyrkan och budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med Rädda Barnen för arbete med flyktingar. 637 miljoner kronor (4,8 procent). För anslaget 14:3 Särskilda insatser inom

folkbildningen blev utfallet 212 miljoner kronor, Införande av fri entré vid 18 statliga museer ledde vilket är 162 miljoner kronor (324,0 procent) till något högre utfall jämfört med 2015 högre än anvisat i statens budget. I enlighet med Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: propositionerna Vårändringsbudget och Höst- Myndigheter uppgick till 1 115 miljoner kronor, ändringsbudget för 2016 anvisade riksdagen vilket är 9 miljoner kronor (0,8 procent) högre ytterligare 162 miljoner kronor bl.a. för insatser än anvisat i statens budget. Det är 104 miljoner av folkhögskolorna och studieförbunden. Insatkronor (10,3 procent) högre än utfallet före- ser för att stärka kunskaper i svenska och för att gående år. Det högre utfallet beror bl.a. på att fri främja deltagande i samhällslivet för asylentré har införts vid 18 statliga museer. sökanden och personer som fått uppehålls-

tillstånd men bor kvar i anläggningsboenden.

Utgifter för insatser med anledning av migrationen

Utfallet för anslaget 13:1 Stöd till idrotten uppgick till 1 923 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (1,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 20 miljoner kronor. Syftet var att ge idrottsrörelsen möjlighet att erbjuda idrottsaktiviteter för asylsökande flickor, pojkar, kvinnor och män i Sverige. Utfallet för anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn uppgick till 60 miljoner kronor. Det är 35 miljoner kronor (141,9 procent) högre än vad

S kr . 2016/ 17: 101

Beställningsbemyndiganden till viss ombyggnation av Nordiska museet och klimatanpassning av arkiven. Utestående lån vid

Tabell 2.83 UO 17 Beställningsbemyndiganden

utgången av 2016 var 19 miljoner kronor.

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden

Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31 Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

1:2 Bidrag till allmän kultur-

verksamhet, utveckling samt Statens historiska museer internationellt kulturutbyte

Statens historiska museer har fått en revisions-

och samarbete 25 0

berättelse med upplysning avseende sin års-

1:3 Skapande skola 100 0

redovisning för 2016.

1:5 Stöd till icke-statliga

kulturlokaler 9 7

Upplysning av särskild betydelse

1:6 Bidrag till regional

Utan att det påverkar vårt uttalande ovan vill

kulturverksamhet 40 0

Riksrevisionen fästa uppmärksamhet på s. 61 i

2:2 Bidrag till vissa teater-,

årsredovisningen, där myndigheten redovisar de

dans- och musikändamål 137 103

negativa ackumulerade resultaten av myndig-

3:1 Bidrag till litteratur och

kulturtidskrifter 25 25 hetens avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver redogörs på s. 10 för de åtgärder som vidtagits

4:4 Bidrag till bild- och

12:2 Bidrag till nationell och

internationell ungdoms-

verksamhet 212 212 13:2 Bidrag till allmänna

samlingslokaler 32 27 13:3 Bidrag för kvinnors

organisering 29 22 13:5 Bidrag till riksdagspartiers

kvinnoorganisationer 15 15 14:2 Bidrag till

kontakttolkutbildning 60 45

Summa 963 647

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 963 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till

647 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden.

Utlåning

Tabell 2.84 UO 17 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning Låneram Lån 2016-12-31 Nordiska museet 20 19 Prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:Fiu21, rskr. 2014 /15:255

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 20 miljoner kronor för lån

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.18¶Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Anslag

Tabell 2.85 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhälls- kommun 2004 åtog sig kommunen att avveckla planering, bostadsmarknad, byggande, lantmä- eller utveckla ett visst antal lägenheter för annan teriverksamhet och konsumentpolitik. Området användning än bostadsändamål. Boverket och innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och kommunen har kommit överens om att några av Lantmäteriet. dessa lägenheter åter får användas för bostads-

Utfallet uppgick till 3 119 miljoner kronor, ändamål. Mot bakgrund av detta återbetalade vilket är 3 945 miljoner kronor (55,8 procent) kommunen i april 2 miljoner kronor av tidigare lägre än vad som anvisades i statens budget. erhållna bidrag vilket gav ett negativt anslags- Jämfört med 2015 ökade utgifterna med utfall. 2 045 miljoner kronor (190,4 procent). Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta

för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon Utfallet blev 3,9 miljarder kronor lägre än kronor, vilket är 42 miljoner kronor lägre än vad anvisade medel i statens budget som anvisats i statens budget. Det låga utfallet Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av beror på en låg tillströmning av ärenden under kommunala bostadsföretag blev -1 miljon kronor, 2016. Anslaget används för statsbidrag till vilket är 101 miljoner kronor lägre än anvisat. kommuner för hyresgarantier för enskilda hus- Kommunerna får stöd för att underlätta hålls räkning. Garantierna ges som ett stöd när ekonomiskt nödvändiga omstruktureringar av ett hushåll har ekonomisk förmåga att klara av kommunala bostadsföretag eller för att på annat ett eget boende, men ändå har svårigheter att sätt minska bördorna av deras åtaganden för etablera sig på bostadsmarknaden. Boverket har boendet. Stöd får bara ges om statens och under året beviljat 166 garantier till 18 komkommunens åtaganden har reglerats i ett avtal muner, jämfört med 110 garantier till 14 mellan parterna. År 2016 tecknades inga nya kommuner för 2015. avtal. Vid utgången av 2016 återstår tre aktiva Utfallet för det nya anslaget 1:12 Energiavtal, ett med Ånge, ett med Hagfors och ett effektivisering och renovering av flerbostadshus och med Sorsele. Genom ett avtal som träffades utomhusmiljöer blev 151 miljoner kronor vilket mellan Statens bostadskreditnämnd och Laxå är 849 miljoner kronor lägre än anvisat. Anslaget

S kr . 2016/ 17: 101

får delvis användas för stöd enligt förordningen Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande (2016:837) om stöd för renovering och bidrog till högre utgifter energieffektivisering i vissa bostadsområden. Utfallet för det nya anslaget 1:14 Stöd till Förordningen trädde i kraft den 1 oktober 2016 kommuner för ökat bostadsbyggande blev och 17 ansökningar inkom under 2016. Boverket 1 850 miljoner kronor. Under 2016 har betalade inte ut något stöd under 2016 eftersom 111 kommuner fått bidrag för ökat bostadsbehandlingen av ansökningarna inte var avslutad byggande. vid årsskiftet. Anslaget får även användas för stöd enligt förordningen (2016:398) om stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden. Anslags- Beställningsbemyndiganden belastningen för denna stödform uppgick till 151 miljoner kronor. Stödet betalas ut i förskott Tabell 2.86 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

med 75 procent och med 25 procent vid

Utestående färdigställandet. Under året beviljade Boverket

Beställnings- åtaganden 115 ansökningar, varav 114 stycken fick Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31 förskottsutbetalningar. 1:2 Omstrukturering av

Utfallet för anslaget 1:13 Upprustning av kommunala

bostadsföretag 50 11 skollokaler blev 60 miljoner kronor vilket är 270 miljoner kronor lägre än anvisat (inklusive 1:12 Energieffektivisering och

renovering av ändringsbudget). Anslaget får användas för

flerbostadshus och utgifter i enlighet med förordningen (2015:552) utomhusmiljöer 400 50 om statsbidrag för upprustning av skollokaler 1:13 Upprustning av skollokaler 1 160 108 och av utemiljöer vid skolor, förskolor och

1:15 Investeringsstöd för fritidshem. Under 2016 inkom 158 ansökningar anordnande av om statsbidrag för att upprusta utemiljöer. Av hyresbostäder och

bostäder för studerande 3 000 1 dessa beviljade Boverket 54 ansökningar. Antalet

Summa 4 610 169

ansökningar för upprustning av skollokaler var 264 varav Boverket beviljade 83 ansökningar. Det låga utfallet i förhållande till anvisade medel Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beror på att en stor del av inkomna ansökningar beställningsbemyndiganden på 4 610 miljoner under 2016 var ofullständiga och att många kronor. De utestående åtagandena uppgick till kompletteringar måste krävas in innan beslut 169 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemynkan fattas. diganden och utestående åtaganden uppgick till

Utfallet för det nya anslaget 1:15 4 441 miljoner kronor. Den största skillnaden är Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder på anslaget 1:15 Investeringsstöd för anordnande och bostäder för studerande blev 23 miljoner av hyresbostäder och bostäder för studerande och kronor, vilket är 2 177 miljoner kronor lägre än beror främst på att förordningen trädde i kraft anvisat. Sedan stödet trädde i kraft den 15 den 15 november 2016, vilket medförde att få november 2016 har 29 ansökningar för byggande beslut om framtida åtaganden hann fattas. av hyresbostäder samt 6 ansökningar för byggande av studentbostäder inkommit. Något stöd betalades inte ut under 2016 eftersom behandlingen av ansökningarna inte var avslutad vid årsskiftet. Årets anslagsutfall gäller i huvudsak medel till länsstyrelserna för finansiering av den verksamhet de bedriver i enlighet med förordningen (2016:880) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hyresbostäder och bostäder för studerande.

S kr . 2016/ 17: 101

Garantier

Tabell 2.87 UO 18 Garantier

Miljoner kronor

Utestående

åtaganden Garantier Garantiram 2016-12-31

Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 10 000 1 985

Kreditgarantier för förvärv av bostad 5 000 0,1

Summa 15 000 1 985

Övriga krediter

Tabell 2.88 UO 18 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad

kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2016-12-31

Kredit för infriande av Boverkets

garantier Obegränsad 0

Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.19¶Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Anslag

Tabell 2.89 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för uppgick till 773 miljoner kronor, vilket är hållbara regionala tillväxtinsatser i form av 590 miljoner kronor (43,3 procent) lägre än projektverksamhet och olika former av regionala anvisat i statens budget. Uppstarten av den nya företagsstöd och utbetalningar från Europeiska programperioden har tagit längre tid än regionala utvecklingsfonden. beräknat, vilket har lett till att utbetalningstakten

Utfallet blev 2 614 miljoner kronor, vilket är inom programmet blivit lägre. Jämfört med 642 miljoner kronor (19,7 procent) lägre än vad föregående år blev utfallet 680 miljoner kronor som anvisades i statens budget. Jämfört med (731,2 procent) högre. Det beror på att 2015 blev utgifterna 371 miljoner kronor programperioden fortfarande var i uppstarts- (16,5 procent) högre. fasen under 2015.

Utgifterna för transportbidraget blev något högre

än 2015 Beställningsbemyndiganden Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag uppgick till 385 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner Tabell 2.90 UO 19 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

kronor (2,5 procent) högre än anvisat. Transportbidrag är en kompensation till företag i de Utestående

Beställnings- åtaganden fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31 följd av långa transportavstånd för varor. 1:1 Regionala Bidraget ska också stimulera till höjd förädlings- tillväxtåtgärder 2 993 2 268 grad i områdets näringsliv. Det högre utfallet 1:4 Europeiska regionala beror bl.a. på förseningar av utbetalningar från utvecklingsfonden

perioden 2014–2020 4 300 4 042 2015 som i stället betalades ut 2016.

Summa 7 293 6 310

Lägre utfall för 2016 då uppstarten i den nya

regionalfonden tagit längre tid än förväntat Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala beställningsbemyndiganden på 7 293 miljoner utvecklingsfonden perioden 2007–2013 kronor. De utestående åtagandena uppgick till blev -17 miljoner kronor. Att utfallet blev 6 310 miljoner kronor. Skillnaden mellan negativt beror på att återkrav av tidigare ut- bemyndiganden och utestående åtaganden betalningar har redovisats mot anslag. Program- uppgick till 983 miljoner kronor. perioden kommer att slutredovisas till Övervägande delen av de stöd som beslutas kommissionen under våren 2017. inom ramen för anslaget 1:1 Regionala

Utbetalningar från anslaget 1:4 Europeiska tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkansregionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 projekt med många olika offentliga och privata

S kr . 2016/ 17: 101

aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.20¶Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslag

Tabell 2.91 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik 504 miljoner kronor, vilket är 311 miljoner och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser kronor (38,2 procent) lägre än anvisat i statens bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och budget, varav 292 miljoner kronor avser utgifter vattenvård. Området Miljöforskning består för sanering och återställning för bostadsfrämst av forskning om miljö- och samhälls- byggande. Det beror på att det har tagit längre byggande vid Forskningsrådet för miljö, areella tid att sätta igång saneringsprojekt än beräknat. näringar och samhällsbyggande (Formas). Naturvårdsverket har fattat 58 beslut om

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till åtgärder för att återställa och sanera förorenade 7 299 miljoner kronor och är därmed 363 milj- områden jämfört med 51 beslut 2015. oner kronor (4,7 procent) lägre än vad som Utfallet för anslaget 1:7 Avgifter till interanvisades i statens budget. Jämfört med 2015 nationella organisationer blev 215 miljoner blev utfallet 1 360 miljoner kronor (22,9 pro- kronor, vilket är 74 miljoner kronor (52,2 procent) högre. cent) högre än anvisat i statens budget. I enlighet

med propositionen Vårändringsbudget för 2016 Senareläggning av vissa insatser anvisade riksdagen anslaget ytterligare Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull 75 miljoner kronor. Utgifterna för bidrag och natur blev 952 miljoner kronor, vilket är medlemsavgifter har ökat, främst till följd av 50 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än anvisat ökade kostnader för vädersattelitsamarbetet i statens budget. I enlighet med propositionen (EUMESAT) vars syfte är att leverera väder- Vårändringsbudget för 2016 minskade riksdagen och klimatrelaterade satellitdata till medlemsanslaget med 50 miljoner kronor för att kunna länderna. Dessutom är de flesta avgifterna finansiera anslagsökningar inom andra områden. angivna i andra valutor än svenska kronor. Den Det medförde att vissa åtgärder för värdefull relativt svaga kronkursen bidrog därför också till natur inte kunde genomföras i den takt som var högre utgifter än beräknat. planerat.

Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev

S kr . 2016/ 17: 101

Fortsatt ökad efterfrågan på supermiljöbilspremien Beställningsbemyndiganden Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie

Tabell 2.92 UO 20 Beställningsbemyndiganden

blev 348 miljoner kronor vilket är 39 miljoner

Miljoner kronor

kronor (12,6 procent) högre än anvisat i statens

Utestående budget. Under 2016 ökade efterfrågan på

Beställnings- åtaganden supermiljöbilspremien. Dessutom har anslaget Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31 använts för att betala supermiljöbilspremier för 1:2 Miljöövervakning m.m. 100 70 bilar där ansökan inkom i slutet av 2015. I

1:3 Åtgärder för värdefull enlighet med propositionen Höständrings- natur 350 262 budget 2016 anvisade riksdagen därför anslaget 1:4 Sanering och återställning

per fordon under 2016.

1:12 Åtgärder för havs- och

Utfallet för anslaget 1:19 Elbusspremie blev vattenmiljö 300 256

49 miljoner kronor (98,9 procent) lägre än vad 1:14 Internationellt

förhållande till statens budget är att många

2:2 Forskningsrådet för miljö, kollektivtrafikmyndigheter är uppbundna i areella näringar och långsiktiga avtal. Dessutom betalas premien ut samhällsbyggande:

Forskning 1 600 1 276 när elbussen levereras och leveranstiden på

Summa 4 458 3 423

elbussar är 1–1,5 år.

Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ökade med 214 miljoner kronor (29,0 pro- Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om cent) jämfört med föregående år. Det med beställningsbemyndiganden på 4 458 miljoner anledning av den stora satsningen på värdefull kronor. De utestående åtagandena uppgick till natur under 2016. 3 423 miljoner kronor. Skillnaden mellan be-

Utfallet för anslaget 1:16 Skydd av värdefull myndiganden och utestående åtaganden uppgick natur uppgick till 1 343 miljoner kronor, vilket är till 1 035 miljoner kronor. en ökning med 388 miljoner kronor jämfört med Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och föregående år. Naturvårdsverket betalar ut återställning av förorenade områden var den intrångsersättning till fastighetsägare eller bidrag enskilt största. till kommuner i samband med bildande av natur- Enligt Riksrevisionens uttalande i revisionsreservat, biotopskyddsområde eller tecknande av berättelsen för Havs- och vattenmyndigheten naturvårdsavtal. Naturvårdsverket köper även in har myndigheten överskridit slutåret för fastigheter för statens räkning. Totalt har ca bemyndigandet avseende anslaget 1:12 Åtgärder 73 600 hektar mark säkrats för naturvårds- för havs- och vattenmiljö genom att ingå ändamål under 2016, det är ca 44 000 hektar mer åtaganden för 2021 med 3 miljoner kronor. än 2015.

Utfallet för anslag 1:18 Klimatinvesteringar ökade med 473 miljoner kronor (477,8 procent) Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision och uppgick till 572 miljoner kronor. Jämfört med förra året har Naturvårdsverket under 2016 Havs- och vattenmyndigheten fördelat en större del av anslaget, 91 procent Havs- och vattenmyndigheten har fått en jämfört med 76 procent år 2015. Det utbetalda revisionsberättelse med reservation avseende sin stödet under 2016 beräknas leda till en utsläpps- årsredovisning för 2016. Som grund för minskning om 361 094 ton koldioxid per år. uttalande om reservation anger Riksrevisionen

följande.

Myndigheten har överskridit det av regeringen

beslutade slutåret 2020 avseende beställnings-

bemyndigandet för anslaget 1:12 Åtgärder för

S kr . 2016/ 17: 101

havs- och vattenmiljö, ap. 2, under utgifts- Regeringen föreslog i budgetpropositionen område 20 Allmän miljö- och naturvård genom för 2017 (prop. 2016/17:1) att riksdagen gav att ingå åtaganden på 2 959 000 kronor för 2021. regeringen bemyndigande att annullera Sveriges För samma anslag har även det i regleringsbrevet innehav av förvärvade utsläppsminskningsenangivna bemyndigandet för 2017 överskridits heter som har genererats under Kyotoprotomed 65 630 000 kronor. Förhållandena framgår kollets första åtagandeperiod (2008-2012). Detta delvis i not till bemyndiganderedovisningen. bifölls av riksdagen.

Regeringen gav i 2016 års regleringsbrev Kemikalieinspektionen uppdrag till Statens energimyndighet att utreda Kemikalieinspektionen har fått en revisions- hur de utsläppsminskningsenheter som har berättelse med upplysning avseende sin årsredo- erhållits och erhålls genom programmet för visning för 2016. internationella klimatinsatser bör bokföras och

redovisas inom staten. Uppdraget genomfördes i Upplysning av särskild betydelse dialog med Ekonomistyrningsverket och redo- Utan att det påverkar vårt uttalande ovan vill visades till Regeringskansliet (Miljö- och Riksrevisionen fästa uppmärksamhet på s. 97 i energidepartementet) den 30 augusti 2016. årsredovisningen, där Kemikalieinspektionen I och med redovisningen i denna årsredoredovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet visning samt tidigare redovisningar anses där avgifterna inte disponeras. Som framgår av därmed granskningsrapporten slutbehandlad. tabell 51 i myndighetens årsredovisning finns ett stort överskott för allmänkemikalieavgifter RiR 2016:25 Statens förorenade områden respektive ett stort underskott för bekämp- Riksrevisionen har granskat hanteringen av ningsmedelsavgifter. På grund av otydligheter i förorenade områden som ägs av staten eller har den ekonomiska styrningen för dessa resultat- förorenats av staten. områden har myndigheten inte getts möjlighet Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens att efterleva de ekonomiska målen. Riks- rapport om statens förorenade områden (skr. revisionen uttalar sig inte med reservation i detta 2016/17:111) redovisat vilka åtgärder som avseende. vidtagits eller avses vidtas med anledning av

granskningsrapporten. Granskningsrapporten

är därmed slutbehandlad.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? Hanteringen och rapporteringen av Sveriges Kyotoenheter.

Riksrevisionen har granskat Sveriges förväntade överskott av utsläppsutrymme under Kyotoprotokollet.

Riksdagen har med anledning av granskningsrapporten givit regeringen tillkänna att hanteringen av överskottet av utsläppsutrymme ska underställas riksdagen för beslut. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder och hur överskottet av utsläppsutrymme ska hanteras i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81), i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20) samt i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 20). Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202).

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.21¶Utgiftsområde 21 Energi

Anslag

Tabell 2.93 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, Beställningsbemyndiganden distribution och användning av energi och syftar

Tabell 2.94 UO 21 Beställningsbemyndiganden

till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens-

Miljoner kronor

kraft och försörjningstrygghet. Det är främst

Utestående Statens energimyndighet, Energimarknads-

Beställnings- åtaganden inspektionen och Affärsverket svenska kraftnät Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31 som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom 1:2 Insatser för området. energieffektivisering 260 80

Utfallet uppgick till 2 721 miljoner kronor 1:3 Stöd för marknads-

Lägre utfall för elberedskap

1:10 Avgifter till Internationella Utfallet för anslaget 1:9 Elberedskap blev organisationer 30 15 197 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner

1:11 Lokal och regional kronor (22,8 procent) lägre än anvisat i statens kapacitetsutveckling för budget. Det beror på att planerade åtgärder inte klimat- och

energiomställning 25 22 har kunnat genomföras enligt ursprunglig plan

Summa 4 237 2 051

på grund av personalförändringar inom Affärsverket svenska kraftnät och förseningar hos företag där elberedskapsåtgärder utförs. Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om

beställningsbemyndiganden på 4 237 miljoner

kronor. De utestående åtagandena uppgick till

2 051 miljoner kronor. Skillnaden mellan

bemyndiganden och utestående åtaganden upp-

gick till 2 186 miljoner kronor och är huvud-

sakligen hänförlig till anslaget 1:4 Energi-

forskning. Skillnaden på 1 717 miljoner kronor

för detta anslag beror till stor del på att de

projekt som sökte medel inte var så långa i tid att

mer av bemyndigandet behövde nyttjas.

S kr . 2016/ 17: 101

Utlåning Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Tabell 2.95 UO 21 Utlåning

RiR 2016:28 Förutsättningar för en säker

Miljoner kronor

kraftöverföring – Styrningen av Svenska

Riksrevisionen har granskat regeringens och

Affärsverket svenska kraftnäts (Svenska kraft- Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som nät) styrning mot en säker kraftöverföring till riksdagen beslutat om till 300 miljoner kronor. samhällsekonomiskt försvarbara kostnader. Utestående lån vid utgången av 2016 var Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens 214 miljoner kronor. rapport Förutsättningar för en säker kraftöver-

föring (skr. 2016/17:148) redovisat vilka åtgärder

som vidtagits eller avses vidtas med anledning av Inomstatliga lån granskningsrapporten.

Regeringskansliet avser att följa upp Svenska

Tabell 2.96 UO 21 Inomstatliga lån

kraftnäts styrelses hantering av Riksrevisionens

Miljoner kronor

rekommendationer. Granskningsrapporten är Inomstatliga lån Låneram Lån 2016-12-31

därmed slutbehandlad. Svenska Kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 10 500 4 918

Inom utgiftsområdet har riksdagen fastställt en låneram på 10 500 miljoner kronor för Svenska Kraftnät. Utestående lån vid utgången av 2016 var 4 918 miljoner kronor.

S kr . 2016/ 17: 101

2.4.22¶Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslag

Tabell 2.97 UO 22 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och Lågt ränteläge och senareläggningar medför lägre politiken för informationssamhället. utgifter för utveckling av statens

Utfallet uppgick till 50 087 miljoner kronor transportinfrastruktur och är därmed 4 035 miljoner kronor (7,5 pro- Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens cent) lägre än vad som anvisades i statens transportinfrastruktur blev 20 228 miljoner budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med kronor, vilket är 3 227 miljoner kronor 2 845 miljoner kronor (6,0 procent), därav (13,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. I berodde 1 486 miljoner kronor på det nya enlighet med propositionen Höständringsanslaget Sjöfartsstöd som tidigare redovisades på budget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare budgetens inkomstsida. 53 miljoner kronor till utgifter för att ersätta

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga transportörer för kostnader för identitetsinfrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägs- kontroller som utförs med stöd av lagen trafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och (2015:1073) om särskilda åtgärder vid allvarlig driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket fara för den allmänna ordningen eller den inre Trafikverket investerar bestäms av anvisade säkerheten. anslag, de lån som Trafikverket tar upp och Räntekostnaderna blev 907 miljoner kronor tillskott de får via medfinansiering i form av lägre än beräknat i statens budget på grund av externa bidrag. Utfallet som redovisas här är det låga ränteläget under 2016. Järnvägsendast den verksamhet som är finansierad med investeringarna blev 604 miljoner kronor lägre än anslag. beräknat då anslagsutfallet påverkades av

Från och med 2014 redovisas den största periodiseringar av framtida ersättningar från delen av utgiftsområdet på två trafikslags-över- medfinansiärer i projektet Citybanan. Vägskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av investeringarna blev 339 miljoner kronor lägre än statens transportinfrastruktur används för investe- beräknat. Det beror på senareläggningar i ringar och andra åtgärder för att utveckla investeringsverksamheten. Övriga investeringar transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakt- blev 1 231 miljoner kronor lägre än beräknat, hållande av statens transportinfrastruktur används vilket till stor del beror på förskjutningar i för att vidmakthålla den befintliga infra- produktionen på grund av överklagade vägplaner strukturens funktion. och upphandlingar med för få anbud. Utöver

detta har en miljöskuld omvärderats, vilket har

S kr . 2016/ 17: 101

bidragit till ett lägre anslagsutfall. Av de övriga objektet i Stockholmsöverenskommelsen är E4 investeringarna har 96 miljoner kronor utnyttjats Förbifart Stockholm som är en ny sträckning för till stadsmiljöavtal med kommuner och landsting E4 väster om Stockholm. Att utfallet blev lägre för att en större andel resor i städer ska ske med än anvisat beror till största delen på att kollektivtrafik. Det är 404 miljoner kronor lägre utbetalningsplanen för bidrag till utbyggnaden än beräknat. av tunnelbanan i Stockholm har reviderats.

Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i statens transportinfrastruktur blev 20 534 miljoner Göteborg blev 1 123 miljoner kronor, vilket är kronor, vilket är 439 miljoner kronor (2,1 pro- 112 miljoner kronor (11,1 procent) högre än cent) lägre än anvisat i den ursprungliga anvisat. Anslaget används i huvudsak till budgeten. I enlighet med propositionen Vår- investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg. ändringsbudget för 2016 minskade riksdagen Några sådana investeringar är Västlänken och en anslaget med 500 miljoner kronor för att ny vägtunnel under och järnvägsbro över Göta finansiera andra utgifter i statens budget. älv vid Marieholm. Anslaget finansierar även

system- och administrationskostnader för träng- TEN-bidrag selskattesystemet i Göteborg. Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen Anslagskonstruktionen är densamma som för bidrag till projekt och studier för investeringar i trängselskatteanslaget för Stockholm. transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN). Bidragen Väginvesteringarna ökade medan från EU redovisas på inkomstsidan av statens järnvägsinvesteringarna minskade budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella I tabell 2.98 och tabell 2.99 jämförs utfallen för projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 anslagen 1:1 Utveckling av statens transport- Från EU-budgeten finansierade stöd till infrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens Transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är transportinfrastruktur med motsvarande anslagsmedfinansiering som utökar den totala ramen och eller delposter för 2015. för Sveriges investeringar i transportinfra-

Tabell 2.98 Utveckling av statens transportinfrastruktur

struktur. Utfallet för anslaget blev 383 miljoner

Miljoner kronor

kronor, vilket är 34 miljoner kronor

2016 2015 (9,8 procent) högre än anvisat i statens budget.

tunnelprojekten i Hallandsås som uppgick till

Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet 481 476 318 miljoner kronor. Även Norra länken fick

Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan 7 662 8 269 bidrag från EU 2016. Utfallet ökade med

Större väginvesteringar enligt nationell plan 3 469 2 368 260 miljoner kronor (211,0 procent) jämfört

Trimning och effektivisering samt med 2015.

miljöinvesteringar 2 236 1 998

Planering, stöd och myndighetsutövning 1 012 1 010

Trängselskatt

Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Övrigt 602 654 Stockholm blev 1 126 miljoner kronor, vilket är Summa anslag utveckling av statens

transportinfrastruktur 20 228 19 491

262 miljoner kronor (18,9 procent) lägre än anvisat. Anslaget används huvudsakligen till investeringar i Förbifart Stockholm och andra väg- Utfallet för anslag 1:1 Utveckling av statens anknutna projekt i Stockholmsområdet, i enlig- transportinfrastruktur blev 20 228 miljoner het med den s.k. Stockholmsöverenskommelsen. kronor. Det är 737 miljoner kronor (3,8 pro- Anslaget används också till medfinansiering av cent) högre än 2015. De största utgifterna under tunnelbaneutbyggnad i Stockholmsregionen och anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt finansierar även system- och administrations- nationell plan. Dessa utgifter uppgick till kostnader för trängselskattesystemet i 7 662 miljoner kronor, en minskning med Stockholm. De anvisade medlen i statens budget 607 miljoner kronor (7,3 procent). Stora banär en beräkning av hur stora intäkterna från trängselskattesystemet väntas bli. Det största

S kr . 2016/ 17: 101

projekt som ingår i den nationella planen och Tabell 2.99 Vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur

som hade störst utgifter under 2016 är:

Miljoner kronor

– Citybanan i Stockholm, en 6 kilometer lång 2016 2015

pendeltågstunnel under centrala

Drift och underhåll av vägar 10 203 10 333

Stockholm, med två nya stationer:

Bärighet och tjälsäkring av vägar 1 447 1 787 Stockholm City och Stockholm Odenplan.

Drift, underhåll och trafikledning på Dessutom ingår en 1,4 kilometer lång

järnväg 7 604 7 346 järnvägsbro i Årsta. Planerad invigning för

Bidrag för drift av enskild väg 1 115 1 093 Citybanan är sommaren 2017.

Forskning och innovation 165 146 – Ökad kapacitet avseende sträckan

Summa anslag vidmakthållande av statens

Tomteboda-Kallhäll (Mälarbanan).

transportinfrastruktur 20 534 20 706

– Västsvenska paketet i Göteborgsområdet.

Några exempel på projekt som ingår är:

Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av

Södra Marieholmsbron och dubbelspår

statens transportinfrastruktur blev 20 534 miljoner

över Göta älv.

kronor, vilket är en minskning med 172 miljoner

– Ostlänken, en ny dubbelspårig höghastig- kronor (0,8 procent).

hetsjärnväg mellan Järna-Linköping. Drift och underhållsutgifterna för det statliga

vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar – Dubbelspår på hamnbanan i Göteborg. I

uppgick till 10 203 miljoner kronor, vilket är

dag har järnvägslänken mellan Göteborgs

130 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än 2015.

hamn och övriga Sverige enkelspår på den

Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning

nästan 10 kilometer långa banan.

på järnväg ökade med 258 miljoner kronor – Södra Marieholmsbron, en ny bro över

(3,5 procent) och uppgick till 7 604 miljoner

Göta älv med gång- och cykelbana samt

kronor 2016. spår.

Utfallet för det nya anslaget 1:15 Sjöfartsstöd – Dubbelspår mellan Strängnäs och Härad. uppgick till 1 486 miljoner kronor, vilket är

118 miljoner kronor (7,3 procent) lägre än – Dubbelspår mellan Hallsberg och Degerön.

anvisat. År 2015 budgeterades och redovisades

stöden på budgetens inkomstsida under Utgifterna för större väginvesteringar enligt

inkomsttypen Utgifter som redovisas som nationell plan uppgick till 3 469 miljoner kronor,

krediteringar på skattekonto. År 2015 uppgick vilket är ökning med 1 101 miljoner kronor

stöden som redovisades på inkomsttitel 8124 (46,5 procent). Exempel på vägprojekt som ingår

Sjöfartsstöd till 1 426 miljoner kronor. i den nationella planen och som pågick under 2016 är:

– E4 Förbifart Stockholm.

– Västsvenska paketet i Göteborgsområdet.

– E4 Tomteboda-Haga södra.

– E6 Trafikplats Spillepengen.

– E45 Falutorget-Marieholm.

S kr . 2016/ 17: 101

Beställningsbemyndiganden Utlåning

Tabell 2.100 UO 22 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.101 UO 22 Utlåning

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utestående Utlåning Låneram Lån 2016-12-31

Beställnings- åtaganden

1 Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2016-12-31 A-train AB 1 000 1 000

2

1:1 Utveckling av statens Svedab AB 5 800 5 511 transportinfrastruktur 91 600 79 671

Summa 6 800 6 511

1:2 Vidmakthållande av statens Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436.

transportinfrastruktur 25 000 21 047 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB

är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt.

1:7 Trafikavtal 7 500 5 866

1:11 Trängselskatt i Stockholm 27 500 17 866 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om 1:14 Trängselskatt i Göteborg 4 200 1 488 låneramar på 6 800 miljoner kronor för utlåning. 2:2 Ersättning för särskilda Utestående lån vid utgången av 2016 var

tjänster för personer med

6 511 miljoner kronor.

uppgick vid utgången av 2016 till 5 511 miljoner

kronor. Enligt Svedab uppgick mervärdesskatten Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om till 230 miljoner kronor och räntan till beställningsbemyndiganden på 156 136 miljoner 1 800 miljoner kronor i löpande priser, fram till kronor. De utestående åtagandena uppgick till den 31 december 2016. Utnyttjad ram exklusive 126 249 miljoner kronor. Skillnaden mellan dessa poster var därmed 3 481 miljoner kronor i bemyndiganden och utestående åtaganden löpande priser, vilket motsvarade 3 119 miljoner uppgick till 29 887 miljoner kronor och är kronor i 2009 års priser. Vid utgången av 2016 huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 var marginalen till låneramen, exklusive mer- Utveckling av statens transportinfrastruktur, 1:2 värdesskatt och ränta, 242 miljoner kronor i Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 2009 års prisnivå. och 1:11 Trängselskatt i Stockholm.

För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtagande till 11 929 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att avtalen om medfinansiering har ökat jämfört med tidigare beräkningar och att räntekostnaderna för upptagna lån blev lägre än väntat på grund av den låga marknadsräntan.

För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm beror skillnaden på att investeringar förskjutits och avtal därmed inte tecknats som planerat.

Bemyndigandet för anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster har överskridits med 6 miljoner kronor.

S kr . 2016/ 17: 101

Garantier Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Tabell 2.102 UO 22 Garantier

Post- och telestyrelsen

Miljoner kronor

Post- och telestyrelsen har fått en revisions-

Utestående

berättelse med reservation avseende sin års-

Utestående åtaganden

åtaganden utländsk redovisning för 2016. Som grund för uttalande Garanti Garantiram 2016-12-31 valuta

om reservation anger Riksrevisionen följande. Kreditgaranti till

Myndigheten har överskridit bemyndigandet Öresundsbro Konsortiets

1 avseende anslaget 2:3 Grundläggande upplåning Obegränsad 18 578

betaltjänster, ap3, under utgiftsområde 22 Kapitaltäckningsgaranti Arlandabanan Kommunikationer. Bemyndigandet uppgår till Infrastructure AB 1 324 36 000 000 kronor och utestående åtaganden Kapitaltäckningsgaranti enligt årsredovisningen uppgår till Svedab AB 42 079 000 kronor.

Pensionsgaranti (inkl. efterborgen), Posten AB (inkl. Posten Logistik AB,

4 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Posten Meddelande AB) Obegränsad 6 097

5 Garantikapital Eurofima CHF 42 371 42

RiR 2016:3 Erfarenheter av OPS-lösningen för

6 Kreditgaranti Eurofima CHF 52 463 52

Arlandabanan

Summa 26 834

Riksrevisionen har granskat erfarenheterna av 1 Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. 2 OPS-lösningen för Arlandabanan. Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. 3 Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens 4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för

1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31