SOU

Förbättrad tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal

Beteckning: SOU 1995:147
Typ: SOU

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Förbättrad

tillsyn

över hälso-

och

sjukvårdspersonal

SIM

1995:147 Betänkande av Utredningen om förbättrad tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen

ñjñ

ice r- . x

l -. .

Statens offentliga utredningar 10

WW 1995; 147

P89 Socialdepartementet

Förbättrad

tillsyn

över hälso- och

sjukvårdspersonal

Betänkande av Utredningen

förbättrad tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen. 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställashos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 8l

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-20144-5 OFFSETCENTRAL Stockholm l996 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Genom beslut den 3 november 1994 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet, statsrådet Thalén, att tillkalla särskild en utredare med uppdrag att utreda vissa frågor rörande förbättrad

tillsyn över hälso- och sjukvârdspersonalen Med stöd

m.m. av

bemyndigandet förordnades regeringsrådet Björn Sjöberg

som särskild utredare from. den l december 1994. Till experter utredningen förordnades den 8 februari 1995 byråchefen Britt-Marie Arne-Hellström, chefsjuristen

Gunnar Fahlberg, kammarrättsassessom Marie Jönsson, hovrättsas-

sessorn Lars Lundgren, förbundsjuristen Jan Schöldström, departementssekreteraren Mårten Törnqvist, förbundsjuristen Jan Vikenhem

och generaldirektören Anita Werner. En enkätundersökning har genomförts förre avdelningsdirektören Kay Wilow.

av Till sekreterare förordnades fr.o.m. den l februari 1995 regerings-

rättssekreteraren Eva Schön-Engqvist. Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Förbättrad tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal.

Till betänkandet fogas särskilda yttranden Gunnar Fahlberg, av Jan Schöldström och Jan Vikenhem.

Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i december 1995

Björn Sjöberg

Eva Schön-Engqvist

Innehåll

Förkortningar 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

F 0rfattning.sjörslag 23

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

I INLEDNING

1 Uppdraget 33

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Direktiven 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.2 Bakgrunden till uppdraget 34

. . . . . . . . . . . . . .

1.2.1 Nya sanktionsfonner 34

. . . . . . . . . . .

1.2.2 Interimistisk återkallelse legitimation 35

1.2.3 Riksövergripande register 38

. . . . . . . .

II BAKGRUND

2 Nuvarande förhållanden 43

. . . . . . . . . . . . . . . .

2.1 Inledning 43

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2 Åliggandelagen och disciplinpåföljdslagen 43

2.3 Närings- och yrkesfrihet 48

. . . . . . . . . . . . . . . .

3 Tillsynen över andra yrkesutövare 51

. . . . . . . .

3.1 Inledning 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll

3.2 Revisorer 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Advokater 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4 Fastighetsmäklare 56

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.5 Försäkringsmäklare 57

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Veterinärer 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7 Innehavare trañktillstând m.fl 58 av . . . . . . . . . . 3.8 Innehavare trafikskola m.fl. 59 av . . . . . . . . . . .

3.9 Personal hos bevakningsforetag 59

. . . . . . . . . .

3.10 Sammanfattning 60

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Internationellaförebilder 61

m. m. . . . . . . . . . .

4.1 Finland 61

4.1.1 Allmänt 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1.2 Förebyggande åtgärder

säkerhetsåtgärder

. . . . . . . . . . . . . 4.1.3 Återkallelse m.m. . . . . . . . . . . . . . .

4.1.4 Interimistiska åtgärder temporära

säkerhetsåtgärder 67

. . . . . . . . . . . . . .

4.1.5 Disciplinpåföljd m.m 67

. . . . . . . . . . . .

4.1.6 Register 68

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2 Norge 68

4.2.1 Allmänt 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Återkallelse auktorisation eller av

licens 70 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.3 Interimistiska åtgärder suspension av

auktorisation eller licens m.m. 70 . . . 4.2.4 Skadestånd 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.5 Disciplinpåföljd 71

. . . . . . . . . . . . . . .

4.2.6 Utredningens förslag till lov helse-

personell 72

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 7

4.3 Danmark 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Nederländerna 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4.1 Inledning 75

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Allmänt 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4.3 Disciplinpåföljder 76

m.m. . . . . . . . . .

4.4.4 Straffstadganden 78

. . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Storbritannien 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.6 Andra europeiska länder 81

. . . . . . . . . . . . . . . .

4.7 EU-frågor 82

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.8 Europakonventionen 86

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

III ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

Nya former av sanktioner m. m. 91

. . . . . . . . . .

5.1 Inledning 91

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Enkäten 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Utländska förebilder 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4 Tänkbara åtgärder 95

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4.1 Inledning 95

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4.2 Allmän befogenhet att inskränka behörigheten 96

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4.3 Utredning yrkesskicklighet 99

om m.m.

5.4.4 Varning förenad med särskilda

föreskrifter 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.5 Föreskrifter i stället för återkallelse av

legitimation 101

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4.6 Disciplinböter 102

m.m. . . . . . . . . . . . .

5.5 Förslag föreskrift om prövotid 103

- . . . . . . . . . .

5.5.1 Inledning 103

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.5.2 Den närmare utformningen

förslaget om prövotid 104

. . . . . . . . . . .

8 Innehåll

6 Interimistisk återkallelse legitimation 113

av . . .

6.1 Inledning 113

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2 Tidigare förslag 1 14

m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Utländska förebilder 1 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.4 överväganden 116

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.4.1 Fallsammanställning 116

. . . . . . . . . . . .

6.4.2 Förslag interimistisk återkallelse

legitimation 121

av . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5 Skadestånd 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

g 6.5.1 Skadeståndslagen 126

. . . . . . . . . . . . . .

6.5.2 Skadestândsregler i vissa andra lagar

129 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.5.3 Förslag särskild ersättningsregel 134

- en

7 Riksövergripande register Över hälsooch sjukvårdspersonal 141

. . . . . . . . . . . . . . . . .

7.1 Inledning 141

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2 Gällande bestämmelser angående registrering påföljder 142

av m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3 Sekretesslagen 146

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.4 Alkoholinspektionens register 148

. . . . . . . . . . .

7.5 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården 150

7.6 EUs dataskyddsdirektiv 152

. . . . . . . . . . . . . . . .

7.7 Förslag i registerfrågan 155

. . . . . . . . . . . . . . . . .

7.7.1 Ett riksövergripande påföljdsregister 155

7.7.2 Ett register för tillsynsändamål 156

. . . .

IV ÖVRIGT

8 Kostnadsbedömning 167

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 9

9 Fäjfatlniniçvkomznenlczr 171

. . . . . . . . . . . . . . . .

9.1 Förslaget till ändring i lagen 1994:954

disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens

område 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.2 Förslaget till ändring i lagen 1994:953

åligganden för personal inom hälso- och

sjukvården 177

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.3 Förslaget till ändring i sekretesslagen 1980:100 179

SYiAykildcz ;ilranden 181

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 1 Direktiven 187

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 Sammanställning och utvärdering

svaren i utredningens enkätundersökning

om behovet ytterligare former

av av

disciplinpåföjd m.m. inom hälso-

och sjukvården 197

. . . . . . . . . . . . . . . .

Örkortn1ngar

BrB Brottsbalken Dir. Direktiv

DpL Lagen 1994:954 om disciplinpåföljd

m.m. hälso- och sjukvårdens område,

disciplinpåföljdslagen

Ds Publikation i departementsserien EES-avtalet Avtal ett europeiskt ekonomiskt samarbetsom område EU Europeiska unionen GMC General Medical Council HD Högsta domstolen HSAN Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

HSL Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763

JK Justitiekanslern JO Riksdagens ombudsmän, JO:s ämbetsberättelse

KKF Körkortsforordningen 1977:722 LU Riksdagens lagutskott, betänkande

LVM Lagen 1988:870 vård missbrukare i vissa om av fall LPT Lagen 1991 128 psykiatrisk tvångsvård om LRV Lagen 1991 129 rättspsykiatrisk vård om

NOU Norges Offentlige Utredninger PBR Person- och belastningsregistret

PCC Professional Conduct Committé PPC Preliminary Proceedings Committé Prop Proposition

12 Förkortningar

Rättegångsbalken RF Regeringsformen Regeringsrättens årsbok SekrL Sekretesslagen 1980: 100 SFS Svensk författningssamling SkL skadeståndslagen 1972:207 SkU Riksdagens skatteutskott, betänkande SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SOU Statens offentliga utredningar SoU Riksdagens socialutskott, betänkande .ÅL Lagen 1994:953 åligganden för personal om inom hälso- och sjukvården, åliggandelagen

Sammanfattning

Bakgrund

l enlighet med de utfärdade direktiven Dir. 1994:1 l8 har utred-

ningsarbetet omfattat tre avgränsade frågor. Den första frågan som

behandlats är det finns skäl i disciplinpåföljdslagen införa

om att

ytterligare former av disciplinpåföljd, andra sanktioner eller åtgärder

i syfte att höja patientsäkerheten. För det andra har utretts om möjligheten till interimistisk återkallelse legitimation bör av utsträckas att omfatta fler situationer än i dag. Därvid har bl.a.

frågan om ersättning för ekonomisk skada for den händelse - en interimistisk återkallelse legitimation av inte står sig vid den slutliga

bedömningen behandlats. Slutligen har i uppdraget ingått

- att

överväga om ett riksövergripande register med uppgifter

disciplinpåföljd och därmed sammanhängande frågor bör inrättas.

Frågan har utretts både med avseende allmänhetens intresse av ett

allmänt tillgängligt register och med avseende på Socialstyrelsens

intresse ett omfattande register för tillsynsändamål. av

Nya sanktionsformer

l arbetet med att undersöka möjligheterna till former nya av

disciplinpåföljder eller andra former åtgärder har enkät-

av en

undersökning, som riktat sig till sjukvårdens huvudmän, behovet

därav genomförts. De disciplinpåfoljder idag kan åläggas hälso-

som och sjnkvårdspersonalen erinran eller varning ställer inte några - uttalade krav att den berörde skall vidta åtgärder för egna att rätta

14 Sammanfattning

till påtalade brister i yrkesutövningen. Sådana åtgärder blir emellertid många gånger den reella effekten disciplinpåföljd. Enligt av en arbetsgivaren många gånger vad som framkommit i enkäten vidtar individuellt inriktade åtgärder för att komma till rätta med brister i såväl de teoretiska de praktiska yrkeskunskaperna. Även som utomlands går utvecklingen mot åtgärder som syftar till att avhjälpa den enskilde yrkesutövarens brister. Vid refonnering disciplinpåföljdssystemet har det därför varit en av naturlig utgångspunkt att söka lösningar i sådana individuellt en utformade åtgärder. Svårigheterna har visat sig bl.a. bestå i hur dessa åtgärder skall utformas, skall ansvara för deras genomfövem som rande och hur effekten skall kunna kontrolleras. Många av de olika åtgärder är tänkbara fordrar tillskapande Lutbildningsmöjligsom av heter, övervakningssystem som för närvarande inte existerar. m.m.

Även tillämpningssvårigheter kan förutses. Mot denna bakgrund har

det ansetts att starka skäl skulle krävas för att vidare med att utarbeta lösning enligt någon dessa linjer. Sådana starka skäl en av har inte ansetts föreligga i nuvarande situation, och en åtgärd av enklare konstruktion har därför valts.

Utredningen föreslår därför treårig prövotid för fortsatt - att en behörighet får föreskrivas legitimerad varit oskicklig vid en som utövning sitt yrke. Därutöver skall för att markera att fråga skall av allvarligare förseelser förhållandena vara sådana att vara om rekvisiten för varning föreligger men att enbart varning bedöms som icke tillräckligt ingripande åtgärd. Föreskrift om prövotid är en således avsedd för förseelser eller beteenden är så allvarliga till som sin natur att de gränsar till sådant kan leda till återkallelse av som legitimation.

Tanken bakom förslaget är att den legitimerade skall göras medve-

ten att den förseelse lagts honom till last är så allvarlig att om som återkallelse legitimationen automatiskt blir aktuell om en ny av förseelse inträffar under prövotiden. Den legitimerade får själv, i förekommande fall tillsammans med sin arbetsgivare, bedöma

Sammanfattning 15

vilka konkreta åtgärder behöver vidtagas exempelvis som vidareutbildning. förbättrade rutiner och egenkontroll. Härigenom

begränsas behovet av särskilda kontrollåtgärder från myndigheternas

sida, samtidigt den enskilde får ett eget förstärkt intresse som av att se till att han eller hon inte ånyo gör sig skyldig till fel eller försummelser. Om detta sätt tvingar fram man en större nog-

grannhet i yrkesutövningen och, där det behövs, utbildning,

handledning eller andra nödvändiga åtgärder, uppnår samtidigt man att kvaliteten i vården förbättras. Prövotid skall vidare kunna föreskrivas i de fall till följd 3 eller av

5 § disciplinpåföljdslagen förutsättningar att meddela varning visserligen inte föreligger i vilka den legitimerade sitt

men genom förfarande ett allvarligt sätt visat sig olämplig yrket. att utöva

Till följd av 3 § undantas från disciplinpåföljd sådana förfaranden

som inte avser vården enskild patient. För att prövotid skall av en kunna komma i fråga skall det även här fråga så allvarliga vara om förseelser att de gränsar till återkallelse legitimation. När det av gäller 5 § utesluter den likaledes behandling i disciplinväg av ett handlande anmälts till åtal. Även sådana förfaranden skall som emellertid kunna leda till föreskrift prövotid, om om fråga är om

allvarlig brottslighet.

lnträffar under prövotiden förseelse varningskaraktär nytt en av eller har den ålagts prövotid något förfarande på som genom ett allvarligt sätt visat sig olämplig att utöva yrket skall enligt huvudregeln legitimationen återkallas. Återkallelse kan emellertid underlåtas

om särskilda skäl föreligger. Denna säkerhetsventil Hälso- och

ger sjukvårdens ansvarsnämnd HSAN möjlighet att göra en en

skälighetsbedömning, varvid hänsyn kan tas till bristande samband

mellan förseelserna, tidsaspekter, den legitimerades vilja att genom egna åtgärder komma till rätta med sina brister Underlåts m.m. av särskilda skäl återkallelse, kan i stället prövotid föreskrivas. ny Prövotid skall slutligen även kunna föreskrivas i de fall en legitimerad yrkesutövare på grund sjukdom eller någon liknande av omständighet befaras i nära framtid inte komma kunna en att

16 Sammanfattning

utöva sitt yrke tillfredsställande, såvida inte särskilda åtgärder kommer till stånd. Förslaget tar närmast sikte missbrukssituatio- Föreskrift prövotid skall således i förebyggande syfte kunna ner. om beslutas innan exempelvis ett alkohol- eller narkotikamissbruk nått det stadium att det står klart att yrkesutövaren inte längre kan utöva sitt yrke tillfredsställande. För dessa fall kommer prövotiden emellertid att ha delvis innebörd än för de fall som rör en annan oskicklighet eller olämplighet. För sjukdomsfallen har inte annan föreslagits någon särskild grund för återkallelse för den händelse något inträffar under prövotiden, eftersom de nuvarande grunderna för återkallelse har ansetts tillräckliga.

Interimistisk återkallelse av legitimation

I de fall legitimerad påstås ha visat grov oskicklighet i sin en

yrkesutövning eller är misstänkt för att ha begått ett grovt brott bör

möjlighet finnas att interimistiskt besluta återkallelse av om legitimationen. En sådan möjlighet är särskilt angelägen i de fall den

legitimerade inte är häktad eller anhållen eller annat sätt berövad

friheten, kan behövas även i fall av denna karaktär men .

Utredningen föreslår därför bestämmelse om interimistisk en återkallelse legitimation, avsedd att omfatta de allvarligaste av de av

fall kan föranleda återkallelse legitimation. Motivet för en

som av sådan bestämmelse är säkerheten i vården. En sådan bestämmelse måste emellertid kompletteras med särskild rätt till skadestånd för en det fall att tillräckliga skäl inte förelegat för slutligt beslut om

återkallelse av legitimationen.

Förslaget har utformats delvis sätt bestämmelsen samma som interimistisk återkallelse förskrivningsrätt i 10 § första stycket om av

disciplinpåföljdslagen. Den nödvändiga restriktiviteten understryks

skadeståndsreglerna. För att avgränsa tillämpningen av genom

bestämmelsen till de ytterlighetsfall den är tänkt för har, förutom

.SkzmmargZrltning 17

krav sannolika skäl för återkallelse, det kravet uppställts att ett interirnistiskt beslut är påkallat från allmän synpunkt. Ärenden återkallelse legitimation kräver normalt skyndom av en sarn handläggning. eftersom dröjsmål med att dra behörighet en som inte längre bör gälla kan medföra risker för säkerheten i vården. Samtidigt måste emellertid rättssäkerheten för den yrkesutövare som talan riktas emot tillgodoses. Huvudprincipen måste därför att vara handläggningen i första hand inriktas att snabbt fram en sådan utredning som möjliggör slutligt beslut i återkallelseärendet. Först i de fall detta inte är möjligt skall legitimationen i vissa fall kunna återkallas interimistiskt. Det förhållandet att ett interimistiskt beslut meddelats får inte föranleda att den fortsatta handläggningen inte bedrivs ett skyndsamt sätt. Tvärtom är det då mycket angeläget med särskilt en skyndsam handläggning. Genom en tidsgräns sex månader med möjlighet till förlängning tillgodoses den enskildes krav på rättssäkerhet.

Utredningen ser en särskild bestämmelse om ett strikt -

skadesrcindscrrrsvarför de allmänna förutsättning för att

som en införa en allmän möjlighet till interimistisk återkallelse legitimaav tion. Genom att en särskild ersättningsbestämmelse införs för dessa fall beaktas den enskildes krav rättssäkerhet samtidigt de som tillämpande myndigheterna tvingas överväga i vilka fall att noga en interimistisk återkallelse är påkallad. Detta ger ett incitament till

försiktighet hos den som tar initiativet till åtgärden. Den person som

drabbas hålls så långt möjligt skadeslös och får upprättelse. Kostnaden bärs av staten som normalt är bärare det intresse av som motiverat en interimistisk återkallelse legitimation. Ersättningsav rätten bör omfatta alla former av ren förrnögenhetsskada. Skade-

stånd skall kunna den skadelidande medverkat till skadan

om genom vållande 6 kap. l § skadeståndslagen. Därigenom ges den skadelidande ett motiv att iaktta aktsarnlret och att göra vad han kan för att begränsa skadan.

18 Sammanfattning

Riksövergripande register

Redan idag finns ett fungerande system hos HSAN och Socialstyrelvilket allmänheten kan information disciplinpåföljsen genom om der Anledning saknas att skapa ytterligare ett riksövergripande m.m. register med syfte allmänheten möjlighet till insyn. att ge För Socialstyrelsen skall kunna utöva den tillsyn som det åligger att styrelsen måste den ha tillgång till erforderlig information. Vidare krävs denna information finns i sådan form, att den relativt att snabbt kan fram underlag i tillsynsärenden m.m. Förslaget tas som

föreskrift prövotid ställer ytterligare krav i detta hänseende.

om om Erinras bör i detta sammanhang om att tillsynsärendena numera handhas styrelsens regionala enheter, vilket medför behov av ett av centralt register dessa enheter har direkt tillgång till och gör ett som manuellt register otillräckligt. Därför är det rimligt att Socialstyrelskall ha möjlighet att inrätta ett omfattande ADB-baserat sen mer

Utformningen ett sådant register inrymmer emellertid många av intrikata frågor och avvägningar när det gäller den enskildes integritet och framför allt patientintresset å andra sidan. å ena sidan

Motsvarande frågeställningar skall utredas när det gäller de

nuvarande kriminal-. polis- och körkoitsregistren och när det gäller datalagen. Enligt direktiven skall respektive utrednings arbete vara

avslutat senast den 31 mars 1997. Mot denna bakgrund har det

ansetts lämpligast att utformningen av ett särskilt register över

hälso- och sjukvårdspersonal utsatts för anmärkningar

som

yrkesutövningen får utredas parallellt med eller sedan

m.m. nyssnämnda utredningar slutförts. Anses det inte möjligt att avvakta de nämnda Litredningarna. synes

alternativet att utforma ett särskilt tillsynsregister enligt nu

vara

tillämpade principer och efter mönster det register som Alkohol-

inspektionen för enligt alkohollagen. Det förutsätts då att utform-

ningen registret i efterhand över för att anpassa det till vad av ses blir resultatet förut nämnda utredningar. som av

.Sammanfattning 19

Utredningen föreslår. sådan temporär lösning

w om en anses nödvändig. att el registerfär Iill.svns'äi1cz'a71ål tillskapas vid sidan om de nuvarande registren HSAN:s personregister för diarium och

ärendehantering och Socialstyrelsens register över legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal och med användning uppgifter dessa - av ur register. Ändamålet med registret skall tillsyn vara och det skall

även få användas för framställning statistik. Registeransvaret

av skall ligga hos Socialstyrelsen. På grund registret av att skulle komma att innehålla för den enskilde känsliga uppgifter bör bestämmelserna tas i lag. Registret innehålla uppgifter avses om personer som är eller har varit legitimerade yrkesutövare inom hälso- och sjukvården och erhållit anmärkningar yrkesutövsom ningen beslut Socialstyrelsen, HSAN eller domstol genom av eller

som gjort sig skyldiga till brott betydelse för yrkesutövningen.

av Vilka domar och beslut får registreras skall framgå lagen. som av Registret bör få innehålla uppgift beslutande domstol, om beslutsdatum och diarienummer avseende underrättelser enligt

förordningen l982:l l7 om underrättelse till Socialstyrelsen

domar i vissa brottmål Underrättelseskyldigheten

m.m. bör utvidgas så att styrelsen även underrättas avgöranden konkreta om som rör missbrukssituationer avseende legitimerade yrkesutövare. Exempel

sådana fall är domar varigenom legitimerade dömts för grovt

rattfylleri eller beretts tvångsvård enligt lagen vård

om av missbrukare i vissa fall. Hit bör även hänföras kategori en annan avgöran den som rör hälsotillståndet, nämligen domar varigenom legitimera-

de blivit föremål för vård enligt lagen psykiatrisk tvångsvård. om Även uppgift beslutsdatum om och diarienummer såvitt avser

Socialstyrelsens egna beslut, varigenom anmärkningar yrkesutöv-

ningen framställts, bör få ingå i registret. Absolut sekretess bör gälla för uppgift i registret. Samtliga uppgif-

ter som har tagits i det föreslagna registret bör

om en person

gallras ut senast fem år efter senaste registreringen. Detta innebär å andra sidan att om något inträffar under femårsperioden

som föranleder en registrering så får även uppgifter äldre som är än

20 Sammanfattning

fem år kvarstå i registret. Gallring skall vidare ske snarast. om den uppgiften gäller har avlidit. som Det förhållandet att det är fråga från integritetssynpunkt mycket om känsliga uppgifter understryker vikten att restriktiva regler ges av för åtkomsten till uppgifterna. Endast Socialstyrelsen bör ha sådan åtkomst och inom styrelsen bör åtkomsten till registret begränsas till de enheter handlägger tillsynsärenden. Endast den som behöver som uppgifterna grund sina arbetsuppgifter bör ha tillgång till av registret och då endast till uppgifter som behövs för arbetets utförande.

Kostnadsbedömning

Det ekonomiska utfallet ett genomförande av förslagen blir i hög av grad beroende i vilken utsträckning de möjligheterna tas i av nya anspråk, något inte låter sig bedömas med någon säkerhet. som Kostnadsbedömningen begränsas därför till att gälla frågan om de åtgärdsmöjligheter föreslagits kan antas netto leda till bespasom ringar eller kostnadsökningar i de fall där de kommer till användning. Förslaget prövotid torde inte medföra ökade kostnader för det om allmänna. Förslaget syftar till att effektivisera de åtgärder som kan

vidtas mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och kommer

troligen att medföra kostnadsbesparingar att färre fel eller genom försummelser begås. Förslaget interimistisk återkallelse legitimation torde föra om av med sig kostnadsbesparingar sammantaget överstiger kostnasom derna. Likaledes kommer kostnaderna för ett register med all sannolikhet att understiga de vinster i form av rationalisering och ökad effektivitet uppnås att styrelsens arbete med tillsyn som genom

över hälso- och sjukvårdspersonalen underlättas. Sammanfattningsvis bör ett genomförande av förslagen således

leda till besparingar för det allmänna, huvudsakligen i fråga om dels

Sammargfczttning 21

vårdkostnader, dels kostnader för vårdersättnin och förmåner från gar socialförsäkringen.

F Örfattnin

gs förslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen 1994:954 om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och

sjukvårdens område

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1994:954

om om disciplinpå-

följd m.m. hälso- och sjukvårdens område dels att nuvarande 7 § skall betecknas 7 a dels att 7 16, 30 och 39 skall ha följande lydelse, a, dels att det i lagen skall införas fyra paragrafer, 7 41 och nya 42 §§, samt närmast före 41 § rubrik följande lydelse. en ny av

7 § Har den erhållit legitimation yrke inom hälso-

som att utöva och sjukvården varit oskicklig vid utövning sitt yrke och framstår av

inte varning som en tillräckligt ingripande åtgärd, kan föreskrift

meddelas att den legitimerade skall underkastad prövotid vara en om tre år, räknat från den dag då beslutet börjar verkställas. Detsamma gäller ifall, då till följd bestämmelserna i 3 eller 5 § av

förutsättningar saknas att meddela varning, den legitimerade

men

genom sitt förfarande på ett allvarligt sätt visat sig olämplig

att utöva yrket. Prövotid kan även föreskrivas legitimerad på grund en som av sjukdom eller någon liknande omständighet

befaras inte komma att

kunna utöva sitt yrke tillfredsställande.

24 F örfattningsförslag

7 § Legitimation att utöva yrke inom hälso- och sjukvården skall a återkallas om den legitimerade varit grovt oskicklig vid utövning av sitt yrke eller annat sätt visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket, grund sjukdom eller någon liknande omständighet inte av kan utöva yrket tillfredsställande, begär att legitimationen skall återkallas och det inte finns hinder mot återkallelse från allmän synpunkt, ålagts prövotid enligt 7 § första eller andra stycket och under

prövotiden på nytt gjort sig skyldig till förseelse av beskaffenhet

att föranleda varning eller genom något förfarande på ett allvarligt

sätt visat sig olämplig att utöva yrket.

Föreligger särskilda skäl får återkallelse underlåta i fall som

i första stycket varvid föreskrift prövotid på nytt kan avses om meddelas. Har någon grund auktorisation i ett annat land inom av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES fått legitimation inom hälso- och sjukvården och återkallas den auktorisationen, skall även legitimationen återkallas.

7 b § I ett ärende enligt 7 § första stycket får, det finns

a orn

sannolika skäl för misstanke att den legitimerade varit grovt

oskicklig vid utövning av sitt yrke eller på annat sätt visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket, legitimationen återkallas för tiden till dess frågan återkallelse har prövats slutligt, såvida det om

är påkallatjkån allmän synpunkt. Ett beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader. Om

det finns särskilda skäl får giltighetstiden för beslutet förlängas med

sex månader åt gången.

16 § Ordföranden får ensam fatta beslut

som inte innefattar slutligt avgörande i sak, dock inte beslut om

föreläggande att genomgå läkarundersökning enligt 8 §första

F ärfattningsförslag 25

stycket eller om tillfällig återkallelse enligt 7 b 8 § andra stycket, lO § eller l2 § andra stycket eller utdömande vite enligt 23 om av

som innebär att ett ärende disciplinpåföljd avgörs i sak,

om om beslutet inte gäller fråga principiell beskaffenhet och det finns en av grundad anledning att anta att ärendet inte kan leda till någon disciplinpåföljd,

om återkallelse legitimation eller behörighet begäran

av egen i fall när hinder mot återkallelse inte kan föreligga, eller antas 4. om återkallelse legitimation enligt 8 § tredje stycket då den av

legitimerade inte Följt föreläggande läkarundersökning.

om Ärenden har avgjorts enligt första som stycket skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.

30 § Bestämmelserna i 20 och 2l Förvaltningslagen 1986:223

skall tillämpas även på beslut enligt 7 b 8 § första och andra stycket, 10 § första stycket och l2 § andra stycket.

39 § Beslut i frågor i 7-12 gäller omedelbart inte som avses om annat anges i beslutet.

Har verkställigheten ett beslut prövotid avbrutits till följd

av om

av beslut av domstol efter överklagande föreskrives därefter

men

ändå prövotid, skall endast den tid under vilken verkställighet ägt

rum räknas in i prövotiølen.

Ersättning skada

41 § Har ett beslut meddelats enligt 7 b § eller 8 § andra stycket

och återkallas inte legitimationen slutligt, har den legitime-

.senare

rade rätt till ersättning staten för förmögenhetsskada

av ren som

därigenom tillfogats honom.

42 § Ersättning kan vägras eller sättas ned den legitimerade om har försvårat sakens inredning eller på annat sätt vållande genom

26 F Örfattningsförslag

har medverkat till skadan. Detsamma gäller i den mån det annars skulle vara oskäligt att ersättning lämnas.

Denna lag träder i kraft den Föreskrift om prövotid får inte meddelas ifall där de omstäindig-

heter åberopas till stöd för föreskriften hänför sig till tid före som ikraftträdandet.

F örfattningsförslag 27

Förslag till

Lag om ändring i lagen 1994:953 om åligganden för personal inom hälso- och

sjukvården

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1994:953 åligganden för om personal inom hälso- och sjukvården skall införas bestämmelser, nya 19 24 §§, samt närmast före 19 § rubrik följande lydelse. - en ny av

19 § .Sbcialstyrelsen får föra ett register med hjälp automatisk av

databehandling, att användas för

tillsyn över hälso-och sjukvårdspersonal samt

framställning av statistik.

20 § Registret får omfatta är eller har varit legitimerade

personer som yrkesutövare inom hälso- och sjukvården.

Vid tillämpningen första stycket jämställs med legitimerad

av yrkesutövare den enligt särskilda föreskrifter har motsvarande som behörighet.

21 § Registret får innehålla uppgift om beslut och domar i ärenden enligt 4 och 7 12 §§ lagen -

1 994 : 954 om disciplinpåföhd på hälso- och sjukvårdens område

m. m.

varigenom disciplinpåföhd ålagts, prövotid föreskrivits eller behörig-

het återkallats eller inskränkts, såvitt beslutande myndighet eller avser

domstol, beslutsdatum och diarienummer uppgift överklagan-

samt om de har skett,

28 F örfattningsforslag

underrättelser enligt förordningen 1982: 11 7 om underrättelse till Socialstyrelsen domar i vissa brottmål såvitt domstol. om mm., avser beslutsdatum och diarienummer, samt Socialstyrelsens beslut varigenom imnzärkrzingar på yrkesutövning-

framställts. såvitt beslutsdatum och diarienummer.

en avser

22 § Om uppgift enligt 21 § skall registreras får även registreras följande uppgifter den person som uppgiften avser: om adress och telefonnummer, namn, personnummer, legitimation, specialistkompetens eller yrkesbeteckning inom annan hälso- och sjukvården, samt arbetsplats med adress och telefonnummer.

23 § Om det beträffande inte har registrerats någon en person

ytterligare uppgift enligt 21 § under fem år från den senaste registre-

ringen skall uppgifter i registret honom gallras ut. Om en registreom rad avlider skall uppgifter honom gallras ut. om

Uppgift registrerats enligt 21 § skall gallras ut när senare beslut

som eller dom avseende samma sak föreligger.

24 § Socialstyrelsen skall på lämpligt sätt lämna information om registret till den kan komma att registreras i det. Informationen

som skall innehålla upplysningar om vem som är registeransvarig, ändamålet med registret,

de uppgifter registret får innehålla,

de sekretess- och säkerhetsbestämmelser gäller, som

rätten få registerutdrag och att få till stånd rättelse enligt

att datalagen 1973:289 samt

de bestämmelser utgallring uppgifter gäller.

om av som

Denna lag träder i kraft den

Författningsförslag 29

Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen 1980:100

Härigenom föreskrivs att det i sekretesslagen skall införas

en ny bestämmelse, 7 kap. I5 föjande lydelse. a av

7 kap.

l 5 a § Sekretess gäller för uppgift i register hos Socialstyrelsen som förs enligt lagen 1994:953 åligganden för personal inom hälsoom och sjukvården.

[fråga uppgift i allmän handling gäller sekretessen högst år. om i 50

Denna lag träder i kraft den

I INLEDNING

1 Uppdraget

1.1 Direktiven

Regeringen beslutade den 3 november 1994 direktiv Dir. om 1994:118 för särskild utredare med uppgift utreda vissa en att frågor rörande förbättrad tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen

m.m. l direktiven anförde regeringen följande.

En särskild utredare tillkallas med uppgift utreda frågor att om ytterligare former sanktioner då fel begåtts inom hälso- och av

sjukvården. förutsättningarna för interimistisk återkallelse

legitimation samt möjligheterna att inrätta riksövergripande

ett

disciplinpåföljd och därmed sammanhängande frågor.

Utredaren skall överväga

om ytterligare former av disciplinpåföljd eller andra liknande

åtgärder för att höja patientsäkerheten bör införas inom hälso-

och sjukvården och i så fall vilken utformning dessa bör ha,

om möjligheterna till interimistisk återkallelse legitimation v- av bör utsträckas till fler situationer,

om ett riksövergripande register över hälso- och sjukvårds-

personal med uppgifter om disciplinpåföljd och därmed

sammanhängande frågor bör inrättas.

Direktiven i sin helhet finns intagna bilaga

som

34 Uppdraget

1.2 Bakgrunden till uppdraget

1.2.1 Nya sanktionsformer

l olika sammanhang har krav Förändringar fram fötts när det gäller sanktionssystemet. l sitt remissyttrande över Tillsynsutreditingeits huvudbetänkande Tillsynen över hälso- och sjukvården SOU 1991 :63 tog Socialstyrelsen frågan ytterligare sanktionsforupp om Styrelsen ansåg att det borde finnas mellanform för åtgärder mer. en för fall där återkallelse legitimation framstår alltför ingripanav som de, där varning inte är tillräcklig och där behörighetsinskränkmen ning inte heller är aktuell. Som exempel sådana mellanformer styrelsen kraftiga disciplinböter, förbud att behandla vissa angav

patientgrupper, förbud att utöva yrket enskilt. förbud att över huvud

förskriva läkemedel, föreskrifter att i yrkesutövningen stå taget om under uppsikt läkare och inskränkningar i möjligheterna att av annan skriva intyg. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, anförde i sitt remissyttrande att det borde finnas möjlighet att bestämma om

inskränkt behörighet för den legitimerade. tex. så att denne får

utföra vissa uppgifter under uppsikt ansvarig kollega. En liknande

av synpunkt också Socialstyrelsens förslag. Den felande skulle var detta sätt och auskultation och deltagande i lämpliga kurser genom

möjlighet att förkovra sig för att erhålla en legitimation utan

ges inskränkningar. Riksdagens revisorer anförde i sin rapport l99394zRR7

Disciplinärenden inom hälso- och sjukvården att det var viktigt att

disciplinära åtgärder får utformning och en tillämpning som en vinner tilltro även hos allmänheten och patienterna. Därför förordade revisorerna översyn sanktionssystemet. l första hand borde en av system med arbetsledning införas ett mellansteg mellan ett som varning och återkallelse legitimation. Syftet med åtgärden skulle av att hjälpa den felande att återanpassas till sitt yrke. Revisorerna vara

Uppdraget 35

förutsatte att erforderliga lagändringar utformades utifrån patientin-

tresset.

Regeringen anförde i l99394zl49 Åligganden för personal

prop. inom hälso- och sjukvården den det föreliggande m.m. att

beredningsunderlaget inte beredd att föreslå ytterligare disciplin-

var åtgärder. vilka innebär stora ingrepp i den enskildes möjligheter att utöva sitt yrke. Utvecklingen borde enligt regeringens mening noga följas och för- och nackdelar närmare belysas innan ett sådant förslag kunde läggas fram. Socialutskottet l99394:SoU26

uttalade, bl.a. med anledning Riksdagens revisorers

av rapport, att

utskottet delade revisorernas bedömning det kunde finnas skäl

att att

överväga att komplettera det i 199394: 149 föreslagna

prop. sanktionssystemet med ett system innebar krav som arbete under

arbetsledning eller kompletterande utbildning. Utskottet

ansåg att regeringen borde pröva frågan detta differentiera om att sätt

sanktionssystemet för hälso- och sjukvårdspersonalen och återkomma till riksdagen med förslag. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

1.2.2 Interimistisk återkallelse

av legitimation

Med anledning motion i riksdagen fick Socialstyrelsen

av en 1984

i uppgift att utreda frågan vidgade möjligheter till interimistisk

om återkallelse legitimation. Socialstyrelsen av fann i sin utredning bl.a. att rättssäkerheten för den enskilde yrkesutövaren talade mot interimistisk återkallelse legitimation. Denne kunde få av en

stämpel sig även det skulle visa sig att han handlat

om senare inom ramen för vetenskap och beprövad erfarenhet. För förfarandet talade rättssäkerheten for patienterna och allmänhetens behov av skydd mot yrkesutövare, vilka inte längre förmår utöva sitt yrke att ett godtagbart sätt eller på annat sätt visar sig olämpliga som att utöva yrket. Socialstyrelsen fann att möjligheten att interimistiskt återkalla legitimation borde utvidgas till att även omfatta fall i vilka

återkallelsegrunden är den legitimerades oskicklighet eller olämplig

36 Uppdraget

het för yrket. Denna möjlighet borde emellertid användas med stor urskillning. För ett beslut interimistisk återkallelse borde det om därför krävas grundad anledning anta att yrkesutövaren varit t.ex.

grovt oskicklig i sin yrkesutövning. Styrelsen diskuterade även

frågan det interimistiska beslutet borde tidsbegränsat. Den om vara tidsgräns diskuterades månader. Tanken avfärdades, som var sex bl.a. därför den skulle komma att medföra att Socialstyrelsen och att HSAN skulle bli tvungna att arbeta med större skyndsamhet, vilket skulle kunna svårt att förena med den enskildes krav vara rättssäkerhet. Fallen skulle dessutom bli få och dessa behandlades ändå med förtur. Rapporten remissbehandlades, varvid de flesta remissinstanserna tillstyrkte styrelsens förslag men samtidigt betonade vikten försiktig användning av denna möjlighet. av en Flera remissinstanser ansåg att interimistiska beslut borde vara

tidsbegränsade.

Tillsynsutredningen behandlade i sitt huvudbetänkande Tillsynen över hälso- och sjukvården SOU 1991:63 frågan om en utökning möjligheten till interimistisk återkallelse legitimation men av av föreslog sådan möjlighet. Utredningen kom fram till att inte en

antalet fall i vilka den legitimerades oskicklighet i yrkesutövningen

eller uppenbara olämplighet för yrket ifrågasattes så litet att en var

sådan regel inte motiverad. Detta inte minst mot bakgrund av

var

rättssäkerhetskravet för de legitimerade. Det torde enligt utredningmening i de flesta fallen lättare att med säkerhet påvisa

ens vara

är sjuk eller missbrukar alkohol än att med samma krav

att en person på säkerhet fastslå yrkesutövare är grovt oskicklig i sin att en

yrkesutövning eller uppenbart olämplig för yrket.

Riksdagens revisorer ansåg i sin ovan nämnda rapport att det var möjligheterna till interimistisk återkallelse legitimaangeläget att av tion utökades. Det kunde enligt revisorerna förflyta åtskilliga år mellan anmälan och ett slutligt beslut om återkallelse av legitimation. Under tiden fungerade yrkesutövaren tidigare med som bibehållen legitimation. Denne borde emellertid inte få fortsätta sin

verksamhet förut med statliga garantier om lämplighet när

som

Uppdraget 3 7

allvarliga fall inträffat, gjort tillsynsmyndigheten

som att ansåg honom olämplig för verksamhet inom hälso- och sjukvården.

Regeringen anförde i 1993942149 99 ff bl.a. prop. s. att det fanns fall då det var uppenbart stötande att legitimerad fick ha kvar sin en legitimation i avvaktan laga kraftvunnen dom. Det kunde även finnas fall där det kunde innebära viss fara denne fick ha kvar en att

sin legitimation vid t.ex. misstanke vålds-

om eller sexualbrott mot patienter. Var den berörde häktad eller anhållen förelåg det inte någon akut fara. Risken bedömdes även mindre det fråga om var om en anställd. eftersom arbetsgivaren i allmänhet då vidtog åtgärder för

att Lindanröja faran. Var den legitimerade emellertid företagare

egen fanns det inte något hinder för honom att ta emot patienter. Det kunde därför enligt regeringen finnas fog för att utöka antalet fall då

interimistisk återkallelse möjlig. Vid var en sammanvägning av skälen för och emot talade emellertid starkare skäl mot en sådan utökning. Därvid erinrade regeringen antalet om att fall i vilka den

legitimerades oskicklighet i yrket eller uppenbara olämplighet för yrket åberopades mycket få. De fall

var som var aktuella var dessutom många gånger svårbedömda, vilket ställde stora krav

beslutsunderlagets fullständighet och tillförlitlighet.

Detta gällde

särskilt vid misstanke brott. Tillämpningen

om av en sådan regel

måste med nödvändighet bli mycket restriktiv. Om det fråga

var om

ett allvarligt brott var den misstänkte ofta häktad och därigenom

förhindrad att utöva yrket.

Beträffande interimistisk återkallelse

av förskrivningsrätten

anfördes bl.a. att det från

patientsäkerhetssynpunkt var av yttersta

vikt att förskrivning läkemedel

av görs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och samhället har

att möjlighet att ingripa effektivt vid missbruk förskrivningsrätten av s. 106. De tidsgränser

som uppställts fick väl avvägda med hänsyn såväl till anses den berörde läkarens eller tandläkarens situation som till den tid som krävs för att utreda påstådda missförhållanden. HSAN måste självklart ha tämligen god utredning en till grund för ett interimis-

tiskt beslut. Begränsning av törskrivningsrätten dock inte lika

var en

38 Uppdraget

ingripande återkallelse legitimation. Läkaren eller åtgärd som en av

tandläkaren oförhindrad att utöva sitt yrke i denna egenskap om var

med den beslutade begränsningen. Utredning och beslut borde

än

genomföras respektive fattas så skyndsamt som ärendet tillät.

Socialutskottet uttryckte i sitt betänkande l99394:SoU26 Förståelse för regeringens bedömning ansåg ändå att regeringen men borde förutsättningslöst pröva frågan att öka möjligheternytt om

till interimistisk återkallelse legitimation. Utskottet pekade

na av

ökad möjlighet till interimistisk återkallelse av legitimation

att en

berörd sjukvårdspersonal inte kan fortsätta sin yrkesverk-

innebär att samhet under den tid utredning och pågår. Därför förutsattes process rättssäkerhetsfrågorna skulle få bred belysning. Riksdagen att en beslutade i enlighet med utskottets förslag.

1.2.3 Riksövergripande register

dag register över legitimerad hälso- och Socialstyrelsen för i ett sjukvårdspersonal. Av registret framgår bl.a. vilka som inte längre och vilka har begränsad forskrivningsrätt. är legitimerade som HSAN för personregister för diarium och ärendehantering och av

ett framgår bl.a. den anmälts och vilken registret namnet som eventuell HSAN beslutat Sedan slutet februari 1995

påföljd om. av

har Socialstyrelsen åtkomst till detta register via egna terminaler

terminalåtkomst.

Riksdagens revisorer framförde även i sin rapport att det hos

Socialstyrelsen finns ett behov ett riksövergripande register över

hälso- och sjukvårdspersonal tilldömts disciplinpåföljd. De

som

ansåg det viktigt att Socialstyrelsen systematiserar tillsynen över

riskpersonal och upprättar ett eget

den styrelsen har tillsynsansvar för. Enligt

som gäller personal

revisorerna skulle sådant register kunna ett arbetsredskap ett vara

för och utnyttjas för systematisk uppföljning den Socialstyrelsen av personal tilldelats påföljder. Ett sådant riksövergripande

som register skulle enligt förslaget inte offentligt. Socialutskottet vara

Uppdraget 39

ansåg att frågan om införandet ett sådant register borde övervägas av ytterligare regeringen med beaktande bl.a. de register av av som redan finns hos Socialstyrelsen. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

BAKGRUND

2 Nuvarande förhållanden

2.1 Inledning

När det gäller redovisning nuvarande förhållanden kommer av

framställningen i fortsättningen i huvudsak att begränsas till vissa

förändringar skett den l oktober 1994, dvs. då lagen 1994:953 som om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården och lagen

1994:954 om disciplinpåföljd på hälso- och sjukvårdens

m.m.

område trädde i kraft. För fullständig redovisning reglerna i

en av dessa lagar och tidigare gällande regler hänvisas till prop.

l99394zl49 Åligganden for personal inom hälso- och sjukvården

m.m.

Åliggandelagen

2.2 och

disciplinpåfoljdslagen

Genom 1994 års lagstiftning upphävdes lagen l980:l l tillsyn

över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. tillsynslagen

samt diverse instruktioner och reglementen. För att åstadkomma bättre en

överskådlighet samlades de centrala bestämmelserna hälso- och

sjukvårdspersonalens åligganden och Socialstyrelsens tillsyn över

hur personalen fullgör dessa åligganden i särskild lag, lagen en 1994:953 åligganden för personal inom hälso- och sjukvården om

åliggandelagen, ÅL. Genom att de allmänna skyldigheterna och

bestämmelserna tillsyn detta sätt bröts och samlades i om ut en

44 Nuvarande förhållanden

särskild lag kunde de regler åtgärder mot den som inte som avser fullgör sina åligganden renodlas och tas i en lag, lagen 1994:954 disciplinpåföljd hälso- och sjukvårdens område om m.m. clisciplinpåföljdslagen, DpL. Härtill kommer att det även blev möjligt att ett bättre sätt klargöra syftet och tillämpningsområdet for respektive lag. Samtidigt åskådliggjordes att det finns en skillnad mellan å sidan det tämligen vida område som Socialstyrelsens ena tillsynsansvar omfattar och å andra sidan det inskränkta område mer där det finns skäl att ställa någon bland hälso- och sjukvårdspersonalen till i särskild offentligrättslig ordning. ansvar en Det övergripande syftet med åliggandelagen är att säkerställa en

god kvalitet i vården och en hög patientsäkerhet samt att förebygga

sådana risker för patienterna kan undvikas. Socialstyrelsens som tillsynsansvar omfattar nämnts betydligt mer än enbart sådant som

handlande kan bli föremål for disciplinpåföljd. l syfte att stärka

som kvalitet och patientsäkerhet har det förebyggande arbetet givits en

ökad vikt. Disciplinpåföljdslagen skall tillförsäkra patienterna en opartisk prövning när de sig ha fått felaktig vård eller

anser en

behandling inom hälso- och sjukvården. Lagen skall dessutom tillförsäkra den utpekade personalen rättssäkerhet i förfarandet. Frågor om fel eller forsummelser i yrkesutövningen av den som är verksam inom hälso- och sjukvårdens område kan bli föremål för

prövning enligt i första hand tre olika regelsystem. Förutom disciplinpåfoljdslagen finns de straffrättsliga och arbetsrättsliga

regelsystemen. Utöver dessa kan uttalanden av Riksdagens ombudsmän JO eller Justitiekanslern JK komma i fråga såvitt avser offentligt anställd personal. Vikt tillmäts även i detta sammanhang Socialstyrelsens beslut och uttalanden i samband med styrelsens tillsyn samt den verksamhet som landstingens och kommunernas fortroendenämnder bedriver, dessa inte utgör sanktioner. även om

Beträffande den närmare avgränsningen området för det offent-

ligrättsliga disciplinansvaret hänvisas till redogörelsen i prop.

199394:l49 s. 30 ff.

N zzvarande. fiärhållanden 45

Tillämpningsonirådet för disciplinpåföljdslagen omfattar hälsooch sjukvårdspersonalen i dess yrkesutövning såvitt undersök-

avser ning. vård och behandling av patienter, samt vid klinisk forskning

människorfAndra åligganden för hälso-

och sjukvårdspersonalen, vilka inte är betydelse för patientsäkerheten, understöds av av sanktioner i ordning gäller för andra arbetstagare. Detta samma som gäller bl.a. skyldigheter i samband med omhändertagande avlidna av samt bemötandet av patienter och närstående. l l99394zl49 prop.

s. 80 uttalades beträffande andra sanktionsmöjligheter bl.a. följande.

Olika vägar står tillsynsmyndigheten till buds när det gäller problem kring enskilda individer. l undantagsfall kan anmälan till åtal ske i de flesta fall inskränker sig men ett ingripande till kontakter med arbetsgivare. Det skall

understrykas att dessa kontakter inte nödvändigtvis måste

innebära att söker sanktioner. Lika väl kan de innebära man att man för arbetsgivaren påpekar vikten att viss av en individ råd och stöd eller att rutiner ändras på sådant ges ett sätt att den enskilde får möjlighet att uppfylla de krav som ställs honom när det gäller patienterna att ge en säker och trygg vård. Ett sådant förfarande torde många gånger vara

mer verkningsfullt för att förebygga liknande händelser i

framtiden än ett fallande utslag i HSAN.

De nuvarande disciplinpåjföljderrza är varning och erinran. Disciplin-

påföljd mot den felat kan i vissa fall underlåtas. För det första som om det begångna felet är ringa, även i fall då felet framstår men som

ursäktligt. Denna nyanserade bedömning förseelser

av är ny.

Omständigheterna kring ett felaktigt handlande kan olika.

vara

Tidigare hade det inte någon betydelse att den felande omedelbart vidtog åtgärder för att rätta till felet. Han behandlades lika den

som som inte upptäckt ett fel och den som väl upptäckt felet ändå men inte vidtagit någon åtgärd.

En legitimation skall garanti inte bara för viss kunskaps-

vara en en nivå utan även för sådana personliga egenskaper yrkesutövaren att förtjänar allmänhetens tilltro. Medicinalansvarskommittén framhöll

46 Nuvarande förhållanden

SOU l978 126 att reglerna återkallelse av legitimation borde om utformade så att de allmänheten skydd mot en yrkesutövare vara ger inte längre utövar sitt yrke ett godtagbart sätt eller som som sätt är olämplig för verksamheten. Villkoren borde vara så annat preciserade möjligt med hänsyn till den allvarliga innebörd som som återkallelse l99394zl49 uttalade departementscheten i har. l prop.

denna del bl.a. följande s. 94

Såväl disciplinpåföljd återkallelse legitimation har

som av yttersta mål att skydda patienten. Grunderna för som tillämpningen de båda instituten är delvis olika och av delvis sammanfallande. Således kan smärre upprepade fel vilka lett till disciplinpåtöljd vid upprepade tillfällen leda till att legitimation återkallas. Däremot utgör varken allmän brottslighet eller sjukdom grund för disciplinpåföljd men kan väl det beträffande återkallelse legitimationen. vara av -I vissa fall är den klandervärda handlingen sådant slag av varning i sig inte kan tillräcklig åtgärd att anses som en samtidigt Förutsättningarna för återkallelse av legitimasom

tion inte kan uppfyllda. Det kan gälla fall då hälso-

anses

och sjukvårdspersonal uppenbar nonchalans vållat patient

av obehag eller lidande. Omständigheterrta är sådana att man

inte kan lita disciplinpåföljd får den effekten att

att en

ifrågavarande personal rättar sitt beteende. När det gäller

återkallelse legitimation har lagstiftaren och Regeringsav

det citerade avgörandet amn. RÅ 1989

rätten genom ovan ref. 67 ställt höga krav då det gäller bevisning till skydd för

den legitimerades rättssäkerhet. Två intressen står emot

varandra; patienternas säkerhet och den legitimerades rättssäkerhet. Balansen mellan dessa båda intressen måste avgöras rättstillämpningen. Skäl att sänka beviskraven av föreligger inte. Däremot finns starka skäl att överväga alternativa möjligheter för att garantera patienternas

säkerhet samtidigt som den legitimerades rättssäkerhet inte

eftersätts. Det är t.ex. rimligt att även arbetsgivaren tar sitt och den anställde stöd i form av omplacering ansvar ger eller bredvidgång situationen kan kräva. För den som som inte är anställd saknas denna möjlighet. Man kan här tänka

Nuvarande förhållanden 47

sig en period intensivtillsyn från Socialstyrelsens sida. av Socialstyrelsen har att besluta hur denna tillsyn bör om utformas och organiseras. l de fall då de klandervärda handlingarna är artfrämmande för den lagens tillnya

lämpningsområde uppstår inget problem detta slag. Inte

av ovanliga situationer detta slag är falska sjukskrivningar av och osanna intyg samt fusk med ersättning från försäkrings-

givare och motsvarande, t.ex. fusk med listning patienter. av Sådana handlingar är i första hand angelägenhet för polis en och åklagare. Omfattande försummelser detta slag kan av dock innebära att den är skyldig till dem måste som anses olämplig att utöva yrket.

När det gäller preskription har den lagen bestämmelse nya en av

innebörd att disciplinpåföljd inte skall kunna utdömas

om mer än

fem år gått sedan förseelsen. Liksom tidigare gäller att disciplinpå-

följd inte får åläggas någon inte inom två år från förseelsen som underrättats anmälan. Den preskriptionsbestämmelsen om en nya

skall ses mot följande bakgrund. Ändamålet med disciplinpåföljd

är att stärka patientsäkerheten. Påföljden bör därför följa inom inte en alltför avlägsen tidsrymd från förseelsen för meningsfull. att vara Om någon under lång tid efter förseelsen har utfört sitt arbete utan

vidare missöden kan disciplinpâföljd framstå obefogad.

en som

I 7 § första stycket DpL grunderna för återkallelse

anges av

legitimation att utöva yrke inom hälso- och sjukvården. Legitima-

tionen skall återkallas den legitimerade om

1 varit grovt oskicklig vid utövning sitt yrke eller av annat sätt visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket,

2 grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan

utöva yrket tillfredsställande,

3 begär att legitimationen skall återkallas och det inte finns hinder

mot återkallelse från allmän synpunkt.

48 Nuvarande förhållanden

HSAN har när det gäller ifrågasatt olämplighet grund av sjukdom även möjlighet att återkalla legitimationen om den legitimerade inte inom ett år följt föreläggande att låta sig läkarundersökas. om

I disciplinpåföljdslagen finns även bestämmelser om interimisrisk återkallelse. Den första återfinns i 8 § andra stycket DpL och avser

fall då föreläggande läkarundersökning beslutats. l dessa fall får om legitimationen återkallas för tiden till dess frågan om återkallelse slutligt har prövats. För det andra finns enligt 12 § möjlighet att interimistiskt återkalla behörighet att utöva yrke inom hälsoannan och sjukvården än legitimation enligt lagen 1984:542 behörigom het utöva yrke inom hälso- och sjukvården Slutligen har att m.m. HSAN även givits möjlighet att enligt lO § interimistiskt återkalla eller begränsa rätten att förskriva narkotiska eller alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit läkare eller tandläkare missbruom en kar sin förskrivningsrätt. Tiden för beslutets giltighet kan bestämmas till månader med möjlighet till förlängning i ytterligare högst sex månader särskilda skäl föreligger. sex om Ärenden återkallelse legitimation, även interimistisk, om av anhängiggörs hos HSAN anmälan Socialstyrelsen. När det genom av gäller återkallelsegrunden oskicklighet eller olämplighet för yrket har även JO och J K rätt att hos HSAN anhängiggöra sådana ärenden.

Beslut återkallelse legitimation gäller omedelbart om inte

om av i beslutet 39 §DpL. annat anges

När det gäller förfarandet i HSAN har den tidigare tillsynslagens bestämmelser förfarandet i disciplinpåföljdsärenden och ärenden

om återkallelse legitimation överförts i huvudsak oförändraom av m.m.

de till den nya disciplinpâföljdslagen.

2.3 Närings- och yrkesfrihet

l syfte att stärka den enskildes rättsställning har fr.o.m. den

l januari 1995 ett utvidgat skydd för grundläggande fri- och rättigheter införts i regeringsformen. Av intresse i detta samman-

hang är bestämmelsen i 2 kap. 20 § RF, ett grundlagsskydd för om

Nuvarande förhållanden 49

närings- och vrkesfriheteim Enligt bestämmelsens första stycke får

begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke endast införas lör att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt vissa eller Företag. Närings- och gynna personer yrkesfriheten är i praktiken redan begränsad i ganska stor utsträckning exempelvis hänsyn till säkerhets, hälsovårds-, av arbetarskydds- och ordningssynpunkt eller för att tillgodose krav särskilda yrkeskvalilikationer. Föreskrifter rör ingrepp i som enskildas personliga eller ekonomiska intressen skall huvudresom gel i enlighet mcd 8 kap. 3 § RF meddelas lag. genom

3 Tillsynen över andra

yrkesutövare

3.1 Inledning

l det följande kortfattad redovisning tillsynsorganisationen ges en av

beträffande vissa yrkeskategorier där legitimation, registrering eller

motsvarande förekommer. Faktainnehållet har bl.a. hämtats promemorian Tillsyn över ur

revisorer Ds 1994:125 199495:152 Regler för godkända

prop. ,

och auktoriserade revisorer, Revisorsutredningens betänkande

Revisorerna och EG SOU 1993:69, FAR:s rapport En enhetlig

tillsyns- och disciplinorganisation för auktoriserade och godkända revisorer 1992, promemorian Ny fastighetsmäklarlag Ds 1992:87

samt prop. 199495: 14 Ny fastighetsmäklarlag.

3.2 Revisorer

Allmänt

Vid en europeisk jämförelse kan tre huvudsystem för tillsyn

revisorer urskiljas. Antingen finns den statligt erkända självreg-

leringen där kvalifikationen utdelas och tillsynen revisoutövas av rernas egna organisationer förekommer i England, Skottland, Irland

och Nederländerna. Dessa organisationer fungerar också

som

intresseföreningar. Ett annat system är det sk Kammersystemet med obligatoriskt medlemskap i föreskriven organisation

en som utdelar kvalifikationen och utövar tillsynen förekommer i Tyskland, Österrike och Schweiz. 1 dessa länder finns

även frivilliga intresse

52 Tillsynen över andra yrkesulövare

föreningar. De nordiska länderna har ett dubbelt tillsynssystem. Dels

finns offentligt med myndighet eller handelskamma-

ett system en utdelar kvalifikationen och utövar tillsynen. Dels finns

re som

frivilliga revisorsorganisationer, tillsynsroll grundas vars sedvana.

Den statliga svenska tillsynen l Sverige gäller fr.o.m den 1 juli 1995 ordning for godkännanen ny de och auktorisation samt tillsyn revisorer. Tidigare har av Kommerskollegium haft dessa befogenheter i fortsättningen men skall de handhas myndighet, Revisorsnämnden. De nya av en ny

författningar reglerar bl.a. godkännande och auktorisation av

som revisorer tillsyn och disciplinära åtgärder är lagen 1995:528 samt revisorer och förordningen 1995:665 revisorer. Enligt om om

22 § lagen revisorer skall godkännandet eller auktorisationen

om upphävas revisor uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet eller om en förfar oredligt eller revisor inte betalar föreskriannat sätt om en avgift enligt 29 Om det föreligger förmildrande omständigven heter, får i stället varning meddelas. Varning får även meddelas om

revisorn sätt åsidosätter de skyldigheter som åligger honom

annat revisor. Om det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i stället som

meddela erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande,

får godkännandet eller auktorisationen upphävas. Ett godkännande

eller auktorisation kan omprövas det framkommer någon om

omständighet innebär hinder för godkännande eller auktorisa-

som tion. Varning eller erinran får inte meddelas det som läggs om revisorn till last inträffat än fem år innan revisorn fick underrätmer

telse i ärendet. För upphävande auktorisation eller godkännande

finns motsvarande preskriptionstid. Upphävande betraktas

inte en

inte påföljd administrativ åtgärd till

nämligen som en utan som en skydd för tredje En revisor tilldelats varning får, om det man. som finns särskilda skäl, även åläggas att betala straffavgift till staten med lägst 1 000 kr och högst 25 000 kr. Revisorsnämnden får vid sin

dessa åtgärder bl.a. förordna att ett beslut att upphäva

prövning av

TiAgvnen över andra yrkesutövare 53

godkännande eller auktorisation skall gälla omedelbart. Möjlighet att interimistiskt upphäva ett godkännande eller auktorisation finns inte. Beslut varning, erinran och beslut att upphäva godkänom om

nande eller auktorisation överklagas till länsrätt. Prov

krävs vid överklagande till kammarrätt. Kommerskollegiums rådgivande nämnd, ersatts som numera av Revisorsnämnden, har handlagt 135 disciplinärenden år. ca per Ärendena har väckts kollegiets initiativ, efter anmälan eget av klienter eller Skattemyndigheten eller grund tidningsuppgifter. av Ett ärende har kunnat utmynna i kritik utan påföljd, inte gått som att överklaga. Beslutet är friande innehåller ett kritiskt omdöme men om revisorns agerande. Antalet varningar uppgick under verksamhetsåret 199394 till 24 och antalet upphävanden Linder motsvavar rande tid Flertalet ärenden har lett till påföljd har haft sin som grund i brister i revisorernas verksamhet. Endast i ett mindre antal fall har åtgärderna berott brister formell karaktär. Beslut i av disciplinärenden är offentliga medan uppgifter i skriftväxling och annat underlag i regel är sekretessbelagda. Namnen revisorer som

fått disciplinpåföljd har inte publicerats. Däremot har Kommerskol-

legium regelbundet publicerat en anonymiserad version besluten. av Någon möjlighet att förordna att besluten skall verkställas om omedelbart har tidigare inte funnits. Detta har många gånger upplevts som en brist. eftersom det kan forflyta åtskillig tid innan ett beslut vinner laga kraft. En brottmålsdoms lagakraftvinnande har ev. i regel inväntats innan ett disciplinärende avgjorts, såvida inte revisorn erkänt gärningen.

Revisorsorganisationernas tillsyn i Sverige

Inom Svenska Revisvizszurmnidet SRS finns disciplinnämnd

en som handhar tillsynen över medlemmarna. Enligt 27 § i samfundets stadgar får itämnden besluta erinran eller varning. Vid synnerliom gen försvarande omständigheter får nämnden besluta uteslutning om ur samfundet. Nämndens beslut kan överklagas till besvärsen nämnd. Endast beslut uteslutning publiceras. Om Kommerskolom

54 Tillsynen över andra yrkesutüvare

legium vidtagit disciplinär åtgärd kan nämnden underlåta att vidta en åtgärder. Nämnden handlägger normalt l0-20 ärenden per år. egna Flertalet fall leder till kritik utan påföljd eller erinran. l ett par fall beslutas varning. Ett ytterst ringa antal fall leder till uteslutning. Även Föreningen Auktoriserade Revisorer FA R har disciplinen nämnd. Enligt 32-35 i Föreningens stadgar är de disciplinära varning, erinran eller uteslutning. En åtgärder som kan förekomma disciplinär åtgärd får underlåtas Kommerskollegium har vidtagit om sådan åtgärd. Beslut varning eller uteslutning får överklagas en om hos särskild nämnd. Disciplinnämnden handlägger ungefär 40 en ärenden år. l två till dessa fall beslutas erinran. Varning per tre av beslutas i något fall år. Uteslutning har förekommit i två fall per sedan 1985. Besluten delges den berörde revisorn. den som anmält honom och FAR:s styrelse. Beslut om uteslutning ur FAR publiceras dock.

3.3 Advokater

Tillsynen över advokater utövas Sveriges Advokatsamfund och av

har karaktären självreglering med inslag av offentlig tillsyn.

av en Samfundet offentligrättslig organisation med viss myndighetsär en utövande verksamhet. Bestämmelser dess verksamhet finns till om viss del i 8 kap. RB. Tillsynen utövas styrelsen och en disciplinav nämnd. Styrelsen kan besluta att ingen åtgärd skall vidtagas. När

styrelsen emellertid finner disciplinär åtgärd kan komma i

att en

fråga hänskjuts ärendet till disciplinnämnden. De påföljder nämnden

kan besluta regleras i 8 kap. 7 § RB. En advokat som i sin om

verksamhet uppsåtligen gör orätt eller annars förfar oredligt

som skall uteslutas advokatsamfundet. Är omständigheterna mildrande ur fåri stället varning tilldelas honom. Den som annat sätt åsidosätsina plikter advokat kan tilldelas varning eller erinran. Är ter som omständigheterna synnerligen försvårande får han uteslutas ur samfundet. Tilldelas advokat varning kan nämnden, om en en särskilda skäl föreligger, ålägga honom att betala en straffavgift

Tillsynen över andra yrkesutövare 55

lägst l 000 kr och högst 15 000 kr. Förutom att ålägga påföljd kan. nämnden göra ett särskilt uttalande om advokatens handlande. En advokat som blivit utesluten kan besvära sig till Högsta domstolen men i övrigt kan varken anmälare eller advokat överklaga disciplinnämndens beslut. JK kan dock överklaga nämndens beslut till Högsta domstolen. JK kan även begära att disciplinnämnden skall ta upp ett ärende som styrelsen beslutat lämna utan åtgärd. Möjlighet finns att förordna om att beslutet skall verkställas innan det vunnit laga kraft. Detta sker regelmässigt vid beslut om uteslutning, eftersom det inte anses lämpligt att den uteslutne verkar som advokat under tiden fram tills dess beslutet vinner laga kraft. En ev. brottmålsdoms lagakraftvinnande inväntas inte alltid, utan det får avgöras från fall till fall. Några möjligheter att interimistiskt besluta om uteslutning finns inte. Disciplinnämndens beslut skall tillställas advokaten, anmälare, JK och styrelsen. Beslut uteslutning ev. om skall dessutom tillställas alla advokater och allmänna domstolar. JK skall också tillställas beslut styrelsen att inte hänskjuta ett ärende av till disciplinnämnden. Tystnadsplikt råder för dem deltagit i som tillsynsärendet hos samfundet enligt stadgarna och enligt 8 kap. 6 § RB. Enligt 9 kap. 12 § sekretesslagen 1980:100 råder i regel sekretess i dessa ärenden. Advokatsamfundets fullmäktigemöte 1991 beslöt att utreda formerna för den framtida disciplinverksamheten. Samfundets styrelse tillsatte en kommitté för ändamålet och dess arbete redovisades i december 1994 Betänkande av Kommittén för översyn av Advokatsamfundets disciplinförfarande den 28 december 1994. Betänkandet har under våren 1995 varit remiss inom samfundet.

1 betänkandet bedöms och ges förslag till utformning av det disciplinära förfarandet i olika avseenden. Kommittén har bl.a.

behandlat frågan om förhöjda bötesbelopp bör införas och om

bötespåföljden bör användas mer frekvent som ett led i finansieringen av den disciplinära verksamheten. l denna fråga föreslår kommittén bl.a. att straffavgiften, som är avsedd som disciplinpåföljd

rangordnad mellan uteslutning och varning, maximalt skall kunna

56 Tillsynen över andra yrkesutövare

uppgå till 100 000 kr. Vidare föreslås att straffavgift skall kunna utgå även vid erinran. Kommittén har motiverat detta med att vissa disciplinära förseelser ibland är så svåra att komma till rätta typer av med att en påföljd i form av straffavgift antas vara ett verksamt medel i detta syfte t.ex. vid försummelser på domstolars, att svara myndigheters eller samfundets förelägganden eller underlåtenhet att tillställa samfundet räkenskapsmaterial. Kommittén anser även att det är rimligt att de advokater som ådrar sig påföljd i större utsträckning än hittills ekonomiskt skall bidra till samfundets kostnader för

hanteringen disciplinärenden. Kommittén har inte funnit skäl att

av föreslå ytterligare påföljder för disciplinära förseelser, såsom villkor och restriktioner av olika slag eller suspension. Bl.a. grundar sig detta svårigheten att avgränsa de arbetsuppgifter som en suspenderad advokat skulle avhålla sig från att utföra. Härtill kommer den omständigheten att efterlevnaden knappast skulle kunna övervakas.

3.4 Fastighetsmäklare

Genom lagen 1984:8l fastighetsmäklare infördes ett registreom

rings- och tillsynsförfarande avseende fastighetsmäklare. Tidigare gällde ett frivilligt auktorisationsförfarande där handelskamrarna

utövade tillsynen över auktoriserade mäklares verksamhet. Enligt

lagen skall varje fastighetsmäklare vara registrerad hos länsstyrelsen

i det län där han huvudsakligen bedriver sin verksamhet. För registreringen uppställs vissa villkor. Närmare bestämmelser om

dessa villkor finns i förordningen 1984:82 om fastighetsmäklare. Länsstyrelsen skall återkalla registreringen om en fastighetsmäklare

inte längre uppfyller kraven registrering eller inte betalar

registreringsavgiften. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart.

Är det tillräckligt får länsstyrelsen i stället meddela varning. En återkallelse kan förenas med vite. Ett vitesföreläggande får endast överklagas i samband med utdömandet av vitet. Har föreläggandet meddelats i samband med återkallelse av registrering får det även överklagas i samband med att detta beslut överklagas. Länsstyrelsen

Tillsynen över andra yrkesutövare 57

i Stockholms län handlägger 100 disciplinärenden år. Antalet ca per

ådömda disciplinpåföljder är dock litet. Sedan år 1984 har länssty-

relsen i Stockholms län återkallat 10 registreringar samt utdelat 25-30 varningar. Någon möjlighet att interimistiskt besluta om återkallelse finns inte. Regeringsrätten har i ett nyligen avgjort mål funnit, att ett TV-program inspelats med dold videokamera kan som användas som bevisning och läggas till grund för återkallelse av fastighetsmäklares registrering RÅ 1995 ref. 6.

Genom fastighetsmäklarlagen 1995:400 har 1984 års lag ersatts. Flera bestämmelser har införts i syfte att effektivisera registrerings-

och tillsynsfunktionerna och åstadkomma bättre kontroll en av

lagstiftningens efterlevnad. Fastighetsmäklare skall registreras hos

en särskild nämnd. Fastighetsmäklarnämnden, även skall ha som hand tillsynen över fastighetsmäklare. En nyhet är återkallelom att se respektive varning står till nämndens förfogande i samtliga fall när en mäklare handlat i strid mot någon skyldighet enligt lagen. En ytterligare nyhet är att möjlighet finns att avstå från påföljd om en

förseelse är ringa. Möjlighet att förelägga vite finns inte längre.

3.5 Försäkringsmäklare

Enligt lagen 1989:508 försäkringsmäklare skall varje försäk-

ringsmäklare registrerad hos Finansinspektionen och stå under

vara

dess tillsyn. Enligt lagens 15 § kan Finansinspektionen återkalla

registreringen bl.a. om försäkringsmäklaren inte uppfyller kraven för registrering eller inbetalar föreskrivna avgifter. Beslutet

återkallelse gäller omedelbart och kan förenas

med vite. Om det är

tillräckligt får inspektionen i stället meddela varning.

58 Tillsynen över andra yrkesutövare

3.6 Veterinärer

1 lagen 1994:844 behörighet att utöva veterinäryrket finns om

bestämmelser disciplinpåföljder och återkallelse av legitimation,

om överensstämmer med motsvarande bestämmelser for hälso- och som

sjukvårdspersonalen.

trafiktillstånd m.f1.

3.7 Innehavare av

Enligt yrkestrafiklagen 1988:263 får yrkesmässig trafik endast

drivas den har trafiktillstånd. Sådant tillstånd ges av av som länsstyrelsen. I 6 § nämnda lag de förutsättningar som måste anges uppfyllda för att sådant tillstånd skall meddelas. Enligt 9 § får vara ett tillstånd förenas med vissa villkor. Ett trafiktillstånd skall återkallas det i den yrkesmässiga trafiken eller i övrigt vid om

driften trafikrörelsen eller i annan näringsverksamhet som

av tillståndshavaren driver har förekommit allvarliga missförhållanden förutsättningarna för tillstånd inte längre föreligger. eller om annars Är inte missförhållandena allvarlig art kan i stället varning av meddelas. Ett tillstånd kan också återkallas det inte används om 15 18 §§. Ett beslut varning kan inte överklagas 23 §. - om

Särskilda regler gäller för taxitrafik. Fordon i taxitrañk får endast föras har särskild förarlegitimation. En sådan legitima-

av den som skall återkallas innehavaren brottslig gärning visat

tion om genom

sig olämplig att tjänstgöra som förare i taxitrafik eller om

förutsättningarna for förarlegitimation annars inte längre föreligger 14 §. Om innehavare trafiktillstånd får sitt körkort a en av

återkallat tills vidare kommer detta i praktiken att medföra återverk-

ningar trafiktillståndet. Han kan inte själv köra men däremot kan hans verksamhet upprätthållas han har andra chaufförer. om

Tilsynen över andra yrkesutövare 59

3.8 Innehavare av trafikskola mil.

Enligt 60 § körkortsförordningen 1977:722, KKF, krävs tillstånd

av Vägverket att driva trafiksskola. Verket utövar även tillsyn över trañkskolorna. Frågor godkännande trafikskolechef, utbildom av ningsledare eller trafiklärare prövas Vägverket. Enligt 67 § KKF av får Vägverket återkalla tillståndet att driva trafikskola vissa om

förutsättningar är uppfyllda. Vidare får verket enligt 68 § KKF

återkalla ett godkännande trafikskolechef, utbildningsledare som eller trafiklärare om den godkände är olämplig. Möjlighet finns att i stället meddela varning 69 § KKF. l RÅ 1993 ref. 68 hade en trafiklärare gjort sig skyldig till rattfylleri och fått körkortet

återkallat två månader. Detta föranledde att hans godkännansenare

de som utbildningsledare och trañklärare återkallades. Regeringsrät-

ten fann emellertid att det kunde antagas att han skulle komma att låta sig rätta utan den ingripande åtgärd återkallelse innebar som en och meddelade varning i stället. l detta fall hade trafikläraren även om möjlighet inte finns att interimistiskt besluta återkallelse om av godkännandet som trafiklärare under den tid då körkortet varit återkallat i praktiken varit berövad möjligheten i fall arbeta att vart

som trafiklärare vid övningskörning.

3.9 Personal

hos bevakningsföretag

Bevakningsföretag får inte bedriva verksamhet i 1 §

som avses

första stycket lagen 1974: l9l om bevakningsföretag utan tillstånd

enligt lagen auktorisation. Frågan auktorisation prövas

om av

länsstyrelsen, som även är tillsynsmyndighet. Således krävs auktorisation bevakningsföretag yrkesmässigt skall åta sig för

om att

annans räkning bevaka fastighet, anläggning, viss verksamhet, offentlig tillställning eller något annat sådant eller också att bevaka

enskild person för dennes skydd. Auktorisation krävs även for få att

utbilda bevakningspersonal. Lagen gäller inte for bevakning

som

60 Tillsynen över andra yrkesrurövare

utförs statlig eller kommunal myndighet och inte heller bevakav ning utförs enskild denne endast fullgör uppdrag som av person, om med stöd förordnande har meddelats honom av en av ett som myndighet enligt bestämmelse i lag. en Enligt 4 § lagen bevakningsforetag skall all personal hos ett om

auktoriserat bevakningsföretag godkänd vid prövning med

vara avseende laglydnad, medborgerlig pålitlighet samt lämplighet i övrigt for anställning i sådant företag.

Enligt 13 § kan auktorisation eller godkännande återkallas, när i

bevakningsforetag angiven förutsättning for sådant beslut lagen om inte längre Föreligger eller det i övrigt finns särskild anledning

därtill. Ett godkännande skall återkallas även när personen i fråga

lämnar sin anställning eller sitt uppdrag hos ett auktoriserat bevakningsföretag och inte inom månader därefter visar att han fått ny tre anställning eller nytt uppdrag hos ett sådant företag. Om det finns synnerliga skäl får länsstyrelsen i stället for att

återkalla godkännande begränsa det till viss verksamhet eller ett

ett

visst område. Beslut återkallelse eller begränsning i ett godkän-

om nade gäller omedelbart, inte annat förordnas. om

3.10 Sammanfattning

Av redogörelsen har framgått att det inte beträffande någon av ovan de beskrivna yrkesgrupperna fn. finns möjlighet att interimistiskt

återkalla godkännande, registrering eller motsvarande.

ett en

Däremot finns i regel möjlighet att, liksom hälso- och sjukvår-

dens område, när väl ett slutligt beslut om återkallelse fattats, förordna att beslutet skall gälla omedelbart. De gällande sanktioneri de sanktioner finns for hälso- och sjukna motsvarar stort som

vårdspersonalen, dvs. erinran, varning och återkallelse av legitima-

tion. För advokater och revisorer kan vaming kombineras med en en

straffavgift. Någon möjlighet att förordna om kompletterande

utbildning eller någon form alternativ sanktion finns inte. annan av

4 Internationella förebilder m.m.

l detta avsnitt kommer några länders disciplinsystem avseende m.m. hälso- och sjukvårdspersonalen att redovisas. De länder som kommer i fråga har alla det gemensamt att de i eller form en annan har eller kommer att sådana regler övervägs för Sveriges som nu del. Framför allt Finland och Nederländerna har nyligen genomfört lagstiftning avseende tillsynen över hälso- och sjukvårdspersonalen. Studiebesök har företagits till dessa två länder for att därigenom en fylligare bild av de reformer håller att genomföras där. som

4.1 Finland

Källmaterial till den följande redovisningen har varit den finländska regeringens proposition 1994 rd RP 33 till Riksdagen med

förslag till lagstiftning om yrkesutbildade inom hälso- och

personer

sjukvården och l994 års verksamhetsberättelse för Rättsskyddscentralen for hälsovården i fortsättningen benämnd Rättsskyddscentra-

len. Ytterligare underlag har erhållits studiebesök vid genom

Rättsskyddscentralen.

4.1.1 Allmänt

Tillsynsverksamheten, endast omfattar hälso- och sjukvårdsper-

som sonal men inte socialvårdens personal, är i Finland till stora delar decentraliserad. På regional nivå handhas den länsstyrelserna. På av central nivå handhas den Rättsskyddscentralen, tillkom den av som

62 Internationella förebilder m.m.

l december 1992. Tidigare handhades tillsynsverksamheten Medicinalstyrelsen. viktigaste uppgifter En av Rättsskyddscentralens gäller ärenden hälsovårdspersonalens yrkesutövning, såsom om legitimering, registrering och övervakning, disciplinära ärenden samt begränsning och återkallelse behörighet. av Länsstyrelserna utövar tillsyn i enklare ärenden men har inte någon befogenhet att vidta disciplinära åtgärder eller att begränsa behörighet eller att återkalla legitimation. De handlägger den övervägande

delen ärenden rörande tillsyn. De utför även vissa uppdrag

av Rättsskyddscentralen. Ett ärende hos länsstyrelsen eller Rättsskyddscentralen kan initieras antingen av en patient, dennes företrädare

eller olika myndigheter t.ex. polisen eller försäkringskassan,

av arbetsgivare, apotek mil. Rättsskyddscentralen kan även i sin tillsynsverksamhet eget initiativ utreda och utföra inspektione.r.

Under 1994 inkom 700 klagomål i hela landet. Av dessa

ca behandlades de flesta länsstyrelserna. Dessa disponerar mediav cinsk expertis och kan vidta administrativa åtgärder såsom fästande uppmärksamhet, anmärkning och allvarlig anmärkning. Till av Rättsskyddscentralen inkom 200 klagomål och dessa avsåg ca förutom disciplinära ärenden även ärenden av mer l-.omplicerad natur. De flesta dessa fall blev föremål for administrativa åtgärder av

fästande uppmärksamhet, anmärkning, allvarlig anmärkning.

av Någon möjlighet att överklaga dessa administrativa åtgärder, som Rättsskyddscentalen, finns inte. Endast beslutas av föreståndaren för mindre del ärendena ledde till beslut begränsning eller en av om återkallelse behörighet att utöva yrke, skriftlig varning eller av återställande behörighet. l sådana ärenden beslutar en särskild av nämnd inom Rättsskyddscentralen, Nämnden för tillsyn över den yrkesutbildade hälsovårdspersonalen. l dessa fall finns möjlighet att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen. Den l juli 1994 trädde lagen yrkesutbildade personer inom om hälso- och sjukvården i kraft. Syftet med den nya lagstiftningen var bl.a..:att modernisera den lagstiftning gäller hälso- och sjukvårsom den och göra den enhetlig. När det gäller patientsäkerheten hade mer

Internationellaförebilder m.m. 63

den gamla lagstiftningen medfört problem bl.a. att den inte genom omfattat alla de yrkesgrupper arbetar inom den finska hälsosom

och sjukvården. Den lagstiftningen berör ett enhetligt

nya mera sätt dem som deltar i vården. Kretsen yrkesutbildade omfattar dels dem innehar personer som

legitimation, dels dem som beviljats tillstånd att utöva visst yrke, dels dem har rätt att använda viss yrkesbeteckning. l

som en

fortsättningen behandlas i första hand reglerna för dem innehar

som

legitimation. Om inte annat sägs gäller motsvarande regler för dem

som har tillstånd att utöva visst yrke eller har tillstånd att som

använda viss yrkesbeteckning.

Förebyggande åtgärder säkerhetsåtgärder

Enligt den nya lagstiftningen kan vissa säkerhetsåtgärder vidtagas mot den ifrågavarande personalen. Finns det grundad anledning att anta att en yrkesutbildad person har blivit oförmögen att utöva sitt

yrke kan Rättsskyddscentralen ålägga honom att bekostnad egen

genomgå läkarundersökning eller undersökningar sjukhus, varvid nödvändiga prov kan tas och annan undersökning utföras, det

kan ske utan nämnvärd olägenhet utredning arbetsförmågan.

Läkarutlåtande från privatpraktiserande läkare godtas inte. Finns det grundad anledning yrkesutbildad

att anta att en person

har bristande yrkesskicklighet kan Rättsskyddscentralen ålägga honom att egen bekostnad, för konstaterandet yrkesskicklighe-

ten eller kompetens, genomgå förhör eller arbetsprövning

annan

eller ett arbetsprov utredning yrkesskickligheten. I detta

ge av

utredningsarbete anlitas bl.a. ett rehabiliteringscenter i Helsingfors. Det kan fråga såväl fysiska psykiska handikapp. Den

vara om som

enskilde får själv bekosta utredningen kostar 5 000 FIM.

som ca När det gäller bristande kunskaper finns det ännu inte något system

för hur utbildningen skall till. Rättsskyddscentralen kan inte tvinga universiteten enskild yrkesutövare.

att ta emot en Den har dock etablerat ett visst samarbete med medicinska fakulteten vid

64 Internationella förebilder m. m.

Tammerfors universitet, där den enskilde kan tentera i vissa ämnen. vilket kostar l 000 FIM tentamen. l regel är det således den ca per enskilde får bekosta utbildningen. l vissa fall kan emellertid som

bidrag erhållas Folkpensionsanstalten eller av exempelvis

av Läkarförbundet. De fall det hittills varit fråga har gällt utländska om läkares yrkesskicklighet. Deras kompetens måste motsvara den

finska grundutbildningen. Det är inte bara läkares yrkesskicklighet

kan utredas detta sätt utan även skickligheten hos andra som yrkesutövare. Rättsskyddscentralen kan såsom administrativ åtgärd meddela en exempelvis läkare att hans behörighet kommer att begränsas om en han inte genomgår viss utbildning. Läkaren har inte någon möjlighet överklaga denna åtgärd. Nästa steg, den enskilde inte att om genomgår eller klarar utbildningen, kan att dennes behörighet vara begränsas eller legitimation återkallas beslut av nämnden. genom Rättsskyddscentralens åtgärder kan inte överklagas. Fullgör inte yrkesutövaren det han ålagts, kan han emellertid få det befogade i åläggandet prövat, Rättsskyddscentralen grund av underlåtenom heten inför nämnden yrkar ingrepp i hans behörighet att utöva yrket.

I lagen finns bestämmelse föreskriver att en yrkesutbil-

en ny som

hälso- och sjukvården skyldig upprätthålla

dad person inom är att

och utveckla den yrkesskicklighet utövandet yrket förutsätter

som av att göra sig väl förtrogen med de stadganden och föreskrifter samt

gäller yrkesutövningen. Arbetsgivaren skall ge arbetstagaren

som ledigt för att denne skall kunna fortbilda sig.

Rättsskyddscentralen eller länsstyrelsen kan vid behov bestämma

mottagnings-, undersöknings- och vårdlokaliteterna samt att

journalhandlingarna hos yrkesutbildad person skall granskas

granskning mottagningsverksamheten. Sakkunniga kan anlitas

för denna granskning och den sker i regel genom länsstyrelsernas försorg. De praktiska erfarenheterna tillsynen har visat att det är

av viktigt att kan ingripa i rätten att utöva yrket om den som man övervakas motsätter sig utredning av arbetsförmågan eller yrkesskickligheten eller granskning mottagningsverksamheten. Därför av

Internationella förebilder 65

m. m.

kan Rättsskyddscentralen i dessa fall förbjuda legitimerad en yrkesutbildad att utöva yrket. person När utredningen är klar har nämnden möjlighet att begränsa behörigheten för yrkesutövaren eller att återkalla legitimationen. En

begränsning kan t.ex. gå ut att en läkare inte får operera överhuvudtaget eller att han inte får inom ett visst område,

operera exempelvis utföra bukoperationer. Denna begränsning av behörigheten kan även tidsbegränsas, vilket framför allt kan förekomma vid

förskrivning av läkemedel. Exempelvis kan Rättsskyddscentralen

föreskriva läkare inte lår ordinera läkemedel påverkar det att en som centrala nervsystemet t.0.m. ett visst datum. Behörigheten återfås automatiskt sedan tiden gått ut.

De viktigaste uppgifterna vad gäller läkemedelsförskrivningar får

Rättsskyddscentralen från apoteken, och med stöd dessa kan av läkares missbruk förskrivningsrätten avseende narkotiska av

läkemedel och deras missbruk sådana läkemedel upptäckas.

egna av l Finland kontrolleras recept narkotiska läkemedel som avser av Rättsskyddscentralen, som ett par gånger året får listor från om apoteken. Beträffande denna läkemedel sker automatisk typ av en registrering både vad antalet ordinationer respektive läkare avser av och vad avser de samlade ordinationerna till enskild patient en

oavsett förskrivande läkare. Ett övergående problem vid införandet

av systemet har varit att vissa läkare dragit sig för att skriva recept till patienter som verkligen har behövt dessa läkemedel.

Rättsskyddscentralen har att pröva enskilda förmåga att

personers utöva sitt yrke. Om det vid en sådan utredning skulle framkomma att

t.ex. organisationen vid ett sjukhus är bristfällig är detta system-

fråga som skall handläggas antingen länsstyrelsen eller Hälso-

av av och sjukvårdsministeriet. Rättsskyddscentralen har inte rätt att ge ut cirkulär motsvarande dem Socialstyrelsen ger ut. l Finland ankommer detta Hälso- och sjukvårdsministeriet. Rättsskyddscentralen kan endast föreskrifter ge riktade till enskilda personer.

66 Internationellaförebilder m. m.

4.1.3 Återkallelse

m.m.

Rättsskyddscentralen kan vid felaktigt förfarande meddela en yrkesutbildad närmare föreskrifter och anvisningar samt bl.a. person tills vidare begränsa dennes rätt att utöva yrket eller frånta honom vidare. Dessa åtgärder kan Rättsskyddscentralen vidta

denna rätt tills

den yrkesutbildade har

l försummat några skyldigheter åligger honom enligt lagen

som yrkesetiska skyldigheter, förande och förvaring av journalhandlingar tystnadsplikt, fonbildningsskyldighet, m.m.. iakttagande föreskrifter och lämnande uppgifter. anmälav av yningsplikt och försäkringsskyldighet, fullgjort sådana uppgifter för vilka hans utbildning och yrkesskicklighet varit otillräckliga eller hans verksamhetsmöjligheter

begränsade eller 3 handlat felaktigt eller klandervärt. annars

Om yrkesutbildad har dömts till fängelsestraff for ett brott

en person har begåtts i samband med yrkesutövningen kan Rättsskyddssom centralen vidare under vissa förutsättningar frånta denne rätten att utöva yrket för viss tid eller, omständigheterna är synnerligen om forsvårande, för alltid. Detsamma gäller för statligt eller kommuen nalt anställd har dömts till skiljande från tjänsteutövning eller som avsättning. Redan innan domen vinner laga kraft kan Rättsskyddscentralen bl.a. förbjuda den dömde att utöva yrket. Slutligen kan Rättsskyddscentralen tills vidare begränsa en

legitimerad yrkesutbildad rätt att utöva yrket eller frånta

persons honom denna rätt tills vidare han grund av ålder, sjukdom. om missbruk rusmedel eller någon orsak blivit oförmögen av av annan

att utöva sitt yrke.

Internationella förebilder 67

m.m.

4.1.4 Interimistiska åtgärder temporära

säkerhetsåtgärder

Vid behandlingen ett ärende kan Rättsskyddscentralen vid behov av temporärt förbjuda legitimerad yrkesutbildad att utöva en person yrket eller temporärt begränsa rätten att utöva yrket. Som motiv för denna bestämmelse anfördes bl.a. att ett temporärt beslut ofta måste tillgripas som säkerhetsâtgärd när ett ärende utreds huruvida en yrkesutbildad verksamhet äventyrar patientsäkerheten. persons

Sådana temporära säkerhetsåtgärder används mycket sällan en eller

två gånger per år och de beslutas utan föregående kommunikation.

Disciplinpåföljd m.m.

Om en yrkesutbildad vid utövandet yrket handlat mot lag person av

eller med stöd av lag utfärdade bestämmelser eller gjort sig

annars

skyldig till felaktighet eller försummelse kan Rättsskyddscentralen

ge honom skriftlig varning. Detta gäller endast denne inte en om skall åtalas vid domstol. Denna disciplinära åtgärd beslutas, som ovan nämnts, av Nämnden för tillsyn över den yrkesutbildade

hälsovårdspersonalen. Ofta är det olika slag missbruk

av som föranleder att skriftlig varning beslutas.

Tidigare har även böter funnits som möjlig disciplinär åtgärd. Den

användes emellertid inte under ett trettiotal år och därför har den

utmönstrats ur lagstiftningen. Någon särskild bestämmelse som behandlar frågan om skadestånd i de fall yrkesutövare felaktigt varit fråntagen sin behörighet

en under viss tid finns inte. Det har inte förekommit något fall där

Högsta förvaltningsdontstolen ändrat Rättsskyddscentralens beslut

och därmed inte något skadeståndsfall denna grund. Däremot

pågår för närvarande en skadeståndsprocess mellan en privatprakti-

serande läkare och finska staten beroende att läkarens behörighet

begränsats. Skälet till behörighetsinskränkningen var att s.k. byv

68 Internationellaförebilder

m. m.

pass-operationer i vissa fall ansågs ha utförts utan att vara medi-

cinskt befogade. Läkaren fick sin behörighet begränsad det sättet kardiolog i fortsättningen måste godkänna sådana ingrepp att en innan de vidtogs. Patientunderlaget har enligt läkaren därefter och denne har därför krävt skadestånd finska staten med

minskat av

5 milj. FIM. ca

Rättsskyddscentralens beslut är offentliga. Det är dock en putsad uppgifter sjukdomar

version som är offentlig, genom att t.ex. om

tagits bort. Utredningsfallen är överhuvudtaget inte offentliga. m.m.

4.1.6 Register

Rättsskyddscentralen för ett centralregister över den yrkesutbildade hälsovårdspersonalen. I detta register lagras den information som är för sköta övervakningsuppgifter. Sådana uppgifter är nödvändig att och adressuppgifter, uppgifter om yrkesutbildningen inom

person-

uppgifter rättighet utöva yrket samt arbetsplats-

hälsovården, om att

uppgifter. Även uppgifter krigs- och katastrofplacering samt

uppgifter följer internationella överenskommelser registre-

som av

Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovår-

ras.

den STAKES har till uppgift att tekniskt upprätthålla registret. administrativa styrningsåtgärder och varningar får inte Uppgifter om registreras.

i4i.2 Norge

framställningen i huvudsak hämtad från Tillsyns-

Den

följande är

utredningens huvudbetänkande Tillsynen över hälso- och sjukvården SOU 1991:63 och den norska statliga utredningen Helsepersonells

rettigheter plikter Utkast til lov med motiver NOU 1993:33. og förslag kommer redovisas nedan under 4.2.6.

Utredningens att Förslaget har remissbehandlats. Frågan hälso- och sjukvårds-

Internationella förebilder 69

m.m.

personalens tystnadsplikt har föranlett ytterligare utredning. En proposition väntas tidigast under 1996.

4.2.1 Allmänt

Liksom Förhållandet tidigare i Finland är bestämmelserna var om auktorisation eller annat godkännande uppdelade ett flertal lagar som i huvudsak reglerar varje yrke för sig. Totalt omfattar bestämmelserna offentligt godkända yrken l7 Termen om grupper. auktorisation används för läkare, tandläkare och barnmorskor medan godkännande används för övriga Varje lag innehåller regler grupper. för auktorisation eller godkännande och även regler för återkallelse därav. De lagar som reglerar läkarnas och tandläkarnas verksamhet innehåller de mest detaljerade bestämmelserna när det gäller i vilka fall återkallelse kan komma i fråga. Den överordnade tillsynen över den norska hälso- och sjukvården har ankommit Helsedirektoratet. Genom beslut Stortinget i av juni l992 har denna myndighet ersatts med myndighet, Statens en ny Helsetilsyn. Den myndighetens uppgifter är dock i huvudsak nya desamma. Enligt lov av 30. 1984 15 statlig tilsyn med mars nr. om

helsetjensten tilsynsloven är tillsynen uppdelad statlig tillsyn

och egentillsyn. Egentillsynen innebär att den utövar hälso- och som sjukvård också för att det finns systematisk kontroll över ansvarar en

att verksamheten följer acceptabla professionella principer och krav

som fastställs i lag. föreskrifter och riktlinjer. På fylkenivå fungerar

också fylkeslegerne i fortsättningen benämnda fylkesläkarna. Dessa har den primära tillsynen över hälso- och sjukvårdspersonalen

och till dem kan klagomål över medicinsk behandling framföras. Beträffande flera yrkesgrupperna finns i respektive lag bestäm-

av melser om särskilt inrättade råd, yttranden i ärenden som avger om återkallelse av auktorisation eller godkännande. Om fylkesläkaren bedömer att ärendet kan leda till någon åtgärd enligt lag kan ärendet i stället handläggas Statens Helsetilsyn, även överprövar av som beslut av fylkesläkare klagande inte är nöjd med. som en

70 Internationellaförebilder m.m.

Frågor auktorisation och upphävande sådan samt frågor om om av godkännanden i andra fall handläggs av Statens Helsetilsyn efter delegation Socialdepartementet. För bl.a. läkare och tandläkare av upphör auktorisationen vid 75 års ålder. Licens för fortsatt verksamhet kan erhållas. Begreppet helsetjenste används i Norge beteckning som en hälso- och sjukvården och torde motsvara det svenska hälso- och sjukvårdsbegreppet. Helsepersonell är det uttryck som oftast används för att beteckna alla har anknytning till hälso- och som sjukvården. Den norska utredningen omnämnts ovan föreslår att som endast begreppet helsepersonell skall användas för alla de yrkesomfattas av lagförslaget. grupper som l det följande kommer endast legeloven att behandlas. Motsvarande regler gäller för tandläkare.

4.2.2 Återkallelse auktorisation eller licens m.m.

Enligt 8 § loven leger kan auktorisation eller licens återkallas om om läkaren är oförmögen att utöva läkaryrket grund bl.a. sjukdom, av

såväl psykisk fysisk, lång frånvaro från yrket, missbruk av bl.a.

som alkohol och narkotika. Återkallelse kan också ske läkaren blir om omyndigförklarad eller grovt åsidosätter skyldighet enligt lagen eller enligt föreskrifter meddelade med stöd därav. En läkare kan även under vissa förutsättningar fråntas rätten att förskriva narkotika antingen för bestämd tid upp till fem år eller en för alltid.

4.2.3 Interimistiska åtgärder suspension av

auktorisation eller licens m.m.

Om det finns skäl att det föreligger grund för återkallelse att anta

auktorisation eller licens suspenderas i den utsträckning det

kan en behövs. Beslut suspension kan även fattas i sådana fall där om

Internationella förebilder m. m. 71

läkaren inte efterkommit föreläggande att inställa sig personligen inför Statens legeråd eller föreläggande att låta sig undersökas av sakkunniga. Beslut återkallelse liksom suspension kan inte överklagas om om till administrativ domstol väl underställas prövning allmän men av domstol. Domstolen kan därvid förordna att beslutet suspension om eller återkallelse inte får verkställas innan dom meddelats eller innan dom vunnit laga kraft. Om det finns skälig grund att anta att rätten att förskriva narkotiska medel bör tas ifrån läkare kan hans rätt att förskriva sådana en medel suspenderas helt eller delvis till dess saken avgjorts, dock inte längre än sex månader. Om läkaren förhalar saken kan suspensionen förlängas med till ytterligare månader. upp sex

4.2.4 Skadestånd

Om beslut om suspension eller återkallelse auktorisation eller av licens förklaras ogiltig eller ändras grund kan läkaren annan kräva ersättning enligt vanliga regler för den skada han lidit. Har läkaren Lippsåtligt eller oaktsamt förhållande framkallat genom suspensionen eller âterkallelsen eller medverkat till skadan eller gäller det omständigheter han bär risken för, kan ersättningen som sättas ned eller helt bortfalla.

Disciplinpåföljd

En läkare, som handlar i strid mot lagens bestämmelser eller bestämmelser utfärdats med stöd lagen, eller annat sätt som av inte handlar korrekt eller i strid mot god legesskikk, kan en

skriftlig tillrättavisning eller varning.

72 Internationella förebilder m.m.

4.2.6 Utredningens förslag till lov om

helsepersonell

Utredningens förslag innebär bl.a. att helsepersonells rättigheter och plikter sammanförs i enda lag. l kap. Vlll av lagförslaget m.m. en återfinns de bestämmelser år intresse i förevarande sammansom av hang. När det gäller återkallelse auktorisation eller licens, som av

skall beslutas nyinrättad myndighet, Statens ansvarsnämnd,

av en föreslås utöver de regler f.n. gäller regel som innebär att som en återkallelse kan ske innehavaren av en auktorisation trots om varning underlåter tillfredsställande förklaring till fylkesläkaatt ge eller till Statens Helsetilsyn ett förhållande som rör verkren om

samheten eller nekar tillsynsmyndigheten tillträde för kontroll. En

ytterligare nyhet i förslaget är att auktorisationen vid mindre grova fall kan begränsas till att gälla viss verksamhet i stället för att fullständigt återkallas. Härigenom har utredningen velat införa en

påföljd är strängare än varning för fall inte motiverar en

som som fullständig återkallelse auktorisationen. Förutsättningen för att av använda denna sanktion eller flera återkallelsegrunder är att en

föreligger att förhållandena inte är så graverande att en

men fullständig återkallelse bör tillgripas. Med dagens regler skulle resultat kunna uppnås två beslut. Först skulle en samma genom

fullständig återkallelse beslutas. Därefter finns möjlighet att bevilja

licens för bestämd verksamhet. Till ett beslut om begrän-

en typ av sad återkallelse kan knytas villkor, t.ex. att läkare skall arbeta en överinseende kvalificerad läkare. Även i ett under av en annan

sådant fall skulle med gällande regler samma resultat kunna

uppnås två beslut, först fullständig återkallelse och

genom en därefter ett beslut om licens.

När det gäller suspension förskrivningsrätt har den regeln

föreslagits sekretariatet Statens Helsetilsyn i brådskande fall får

att

fatta beslut i suspensionsfrågor, att beslutet skall underställas

men Statens ansvarsnämnd inom 14 dagar.

Internationella förebilder 73

m.m.

4.3 Danmark

Sundhetsstyrelsen utövar den centrala tillsynen över hälso- och sjukvårdsverksamheten i Danmark. På regional nivå handhas

tillsynen av embedslaegevaesenet ämbetsläkarinstitutionen

som utövar tillsynen Sundhetsstyrelsens vägnar över den verksamhet som utövas av apotekare, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor m.fl. l princip finns ämbetsläkare i varje amt. l sin tillsyn en skall ämbetsläkarna till att lagar efterlevs, råd och förslag till se ge

förbättringar inom sjukvården och bistånd och råd i hälso- och sjukvårdsfrågor till myndigheter i området.

Ämbetsläkarna arbetar också ombud åt Sundhedsvaesendets som Patientklagenaevn för att undersöka klagomål. Denna nämnd handlägger både patientklagomål och klagomål Sundhetsstyrelsom sen på eget initiativ anför mot inom sundhetsväsendet. en person Nämndens beslut kan överklagas till administrativ domstol. Nämnden kan inte återkalla auktorisation väl göra Sundhetsstymen relsen uppmärksam förhållanden kan utgöra grund för som återkallelse.

Ämbetsläkarinstitutionen har under 1993 infört databaserat

ett övervakningssystem av samtliga ordinationer narkotiska medel. av Härigenom ges bl.a. möjlighet till kontroll hur många patienter av som fått ett visst preparat, hur många läkare ordinerat som preparatet och hur stora mängder totalt ordinerats t.ex. under viss som en

månad. Programmet ger dessutom ämbetsläkarna möjlighet att följa

den enskilde läkarens ordinationer till viss patient. Information en

kan tas fram vilka preparat ordinerats, i hur stora mängder,

om som i vilken form, vilket apotek expedierat läkarens och även som recept

Källor: Tillsynen över hälso- och sjukvården SOU 1991:63; Sammanfattningar från Nordisk Tillsynskonferens, den 8-9 september 1994 utgiven av Socialstyrelsen, Malmö-enheten

74 Internationella förebilder m.m.

hur många andra läkare som eventuellt skriver ut läkemedel till samma patient. Den individuella tillsynen. som i praktiken mest omfattar läkare och sjuksköterskor. granskning ordinationer, missbruk. avser av

sjukdom etc. ca 200 fall årligen, anmälningar av fel från ansvariga

inom sjukvården och andra myndigheter 100 samt uppföljning av

klagomål l 400. När det gäller klagomål har dessa föranlett att ca

300 prickats för försummelse och ca 25 för grov försummelse. De åtgärder i övrigt som tillsynen de senaste åren har mynnat ut i kan uppdelas i

l begränsning rätten att skriva ut narkotiska läkemedel l0 fall

av där läkaren tvingats redovisa sina ordinationer, l8 som frivilligt frånskrivit sig rätten,

2 krav specialistläkarundersökning 4l.

3 villkor om behandling mot missbruk 24. 4 villkor urinkontroll 37 och om 5 delegitimering 5 frivilligt, l indragen.

Återkallelse auktorisation kan ske yrkesutövaren fara av om utgör en for andra människor grund av grov oskicklighet vid tttövning av yrket, kroppslig eller psykisk sjukdom eller missbruk av berusningsmedel eller liknande. Ärendet utreds först i Sundhetsstyrelsen. Yrkande återkallelse skall inlämnas till lnrikesntinisteriet men om först efter det att yrkesutövaren har svarat om han önskar beslut domstol eller ärendet kan avgöras av inrikesministern. av om

Sundhetsstyrelsen kan interimistiskt besluta om indragning av

auktorisation det är fråga överhängande fara. Detta beslut om om en

skall omgående meddelas inrikesministern stadfäster eller

som

upphäver beslutet. Denne kan även ålägga auktoriserad yrkes-

en utövare att underkasta sig läkarundersökning. Om den ålagde avvisar

läkarundersökning skall domstol avgöra frågan. Åtlyds inte domsto-

lens beslut läkarundersökning kan inrikesministern besluta att om återkalla auktorisationen. Ny auktorisation kan efter ansökan

[nlerncztionella förebilder 75

m. m.

meddelas av inrikesministern skälet för återkallelsen bortfallit. om Talan mot ett avslag kan anhängiggöras i domstol tidigast ett år efter återkallelsen av auktorisationen.

4.4 Nederländerna

Inledning

l detta avsnitt skall de regler redovisas enligt beslut parlasom av mentet i Nederländerna i november 1993 skall genomföras successivt under fyraårsperiod fr.o.m. 1994. Detta successiva en genomförande har beslutats bl.a. för att säkerställa tillämpning en noggrann av lagen, som förkortas BIG. Först kommer lagen att genomföras beträffande sjuksköterskorna, eftersom dessa utgör den antalsmässigt största delen hälso- och sjukvårdspersonalen, 200 000. av ca

Faktainnehållet i den följande redovisningen har framför allt

inhämtats vid ett studiebesök vid Ministry of Health, Welfare and Sport i Rijswijk, Nederländerna.

4.4.2 Allmänt

l Nederländerna finns idag fyra yrkeskategorier måste registre-

som ras för att få utöva sitt yrke läkare, tandläkare, barnmorskor och sjukgymnaster. I den lagen utökas antalet till åtta

nya de nya

yrkena är apotekare, psykologer, psykoterapeuter och sjuksköterskor. Dessa åtta yrken kommer även att omfattas lag

av en som

reglerar bl.a. disciplinära åtgärder. Den lagen stärker patientens

nya

ställning många sätt. Det nya disciplinära förfarandet präglas

av en stor öppenhet. Det kommer bl.a. att bli obligatoriskt med två

muntliga förhandlingar, förberedelse vilket är nyhet och

en en en

huvudförhandling. Samma domare får inte deltaga i båda förhandlingarna. Den nya öppenheten är följd de krav

en av Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna ställer. En

76 Internationellaförebilder m. m.

patient anmälan skall utfrågas under forberedelsen och

som gör en

han har även rätt till juridiskt biträde. Preskriptionstiden är tio år. Det finns fem regionala disciplinnämnder, vilkas sammansättning

kommer ändras. Nu sitter domare och fyra läkare eller att en

motsvarande beroende vilken yrkeskategori ärendet gäller i

nämnden. När den lagen träder i kraft ändras sammansättningen nya till två domare och tre läkare eller motsvarande. Idag överklagas ett beslut nämnden avseende de tre allvarligaste av

disciplinpåföljdema böter, temporär suspension och återkallelse till

civil domstol med möjlighet att föra målet vidare till högsta en

instans. Övriga mål överklagas till den centrala disciplinnämnden i

Haag. Med det systemet kommer fullföljdsreglerna att göras

nya sker till nämnden i Haag. Även i denna enhetliga, dvs. överklagande kommer sammansättningen att ändras. Idag består den av en domare och fyra läkare eller motsvarande. I framtiden blir sammansättningtre domare och två läkare eller motsvarande. en

4.4.3 Disciplinpåfoljder m.m.

Antalet disciplinära åtgärder är idag fem. Med det nya systemet

utökas dessa till sex. Dessa disciplinära påföljder är

1 varning

2 reprimand

3 böter inte överstigande lO 000 NLG

4 temporär suspension strykning ur registret över legitimerade

yrkesutövare högst ett år 5 återkallelse viss del behörigheten av av 6 återkallelse behörigheten strykning ur registret över av

legitimerade yrkesutövare

Den påföljd är är återkallelse viss del behörigheten. En

som ny av av återkallelse viss del behörigheten är, liksom en total återkallelav av i princip alltid livsvarig. I Nederländerna är den lindrigaste se,

Internationella förebilder m. m. 77

disciplinära åtgärden varning medan reprimand allvarligare är en åtgärd och den vanligast förekommande påföljden. Till skillnad mot vad som gäller i bl.a. Sverige kan yrkesutövare strukits en som ur registret inte registreras nytt. Varning, reprimand och böter hindrar inte någon från att utöva sitt yrke. Temporär suspension kan göras Villkorlig Lex. för att förmå läkare att genomgå kurs, - en en som får bekostas honom själv. Någon erfarenhet hur detta av av kommer att fungera i praktiken har ännu inte. När viss del man en av behörigheten återkallas möjlighet fortsätta utöva ges en person att yrket men hindras han från att utföra sådana i yrkesutövmoment ningen han visat sig olämplig for. som Temporär suspension kan enligt den lagen beslutas för tid nya en av en dag till till ett år. I de fall endast dags suspension upp en beslutas är detta att enbart markering allvaret med se som en av beslutet. Under l992 behandlades totalt 750 disciplinmål i första ca instans. l 25 av dessa beslutades temporär suspension. För 1993 om var motsvarande siffra l0. Som reglerna är utformade idag behöver den som blir föremål för suspension inte göra någonting för att

förkovra sig. När tidsfristen sedan löpt ut är det bara återuppta

att

yrkesutövningen. Det nya systemet är tänkt att verka ett annorlun-

da sätt. Den suspenderade skall exempelvis ha genomgått en

utbildning innan han tillåts komma tillbaka. Det är nämnden

som ex

officio beslutar någon exempelvis skall genomgå viss utbildning.

En nyhet är att i mål allvarligare förseelser kan yrkesutö-

som avser varen suspenderas under den tid ett överklagande behandlas. Ett sådant beslut kan inte överklagas.

Ett beslut om disciplinär åtgärd kan verkställas först när beslutet

en vunnit laga kraft. För att förhindra att patienter lider skada kan den beslutande myndigheten dock förordna beslut gäller de att som

allvarligare disciplinpåföljderna skall gälla omedelbart. I Nederlän-

derna finns ett speciellt forfarande, kan användas i alla typer som av mål. Det är fråga civil talan, där domaren i domstol om en en som tillhör första instans ansökan kan meddela interimistiskt beslut

78 Internationella förebilder m.m.

och inhibera omedelbart verkställbara beslut exempelvis ovan-

nämnda suspension.

Om yrkesutövare är helt eller delvis oförmögen att utöva sitt en

yrke grund psykisk eller fysisk sjukdom eller på grund av

missbruk alkohol eller narkotika kan en disciplinnåmnd besluta

l att meddela Föreskrifter med avseende på verksaimeten,

2 att återkalla viss del behörigheten eller av 3 att återkalla hela behörigheten stryka yrkesutövarer ur registret.

4.4.4 Straffstadganden

Utöver de disciplinära bestämmelserna finns straffstadganden. Dessa bestämmelser gäller inte bara för de ovan nämnda åtta yrkesgrupper-

utan även För andra ägnar sig åt hälso- och sjukvård. De

na som straff kan komma i fråga är: som

l förvar högst tre månader

2 böter 3 avstängning från yrket

Straffbestämmelserna kan tillämpas bl.a. om någon

skadar hälsa eller agerar så att en uppenbar risk för

- en persons i skada finns utövar verksamhet utan att vara behörig därtill - en -underlåter rätta sig efter de föreskrifter kan ha meddelats att som för verksamheten

felaktigt använder legalt skyddad titel

- en

vid ansökan registrering lämnar felaktig eller ofullständig

-- om information

i fråga tidigare har begått liknande brottFörseelser kan Om personen

påföljden förvar förlängas och påföljden böter höjas utöver det

Internationella förebilder 79

m. m.

vanliga maximum. l Nederländerna är det möjligt att ett förfarande blir föremål för samtidig behandling i såväl brottmål, disciplinmål som civilmål.

4.5 Storbritannien

l Storbritannien bygger hälso- och sjukvårdens disciplinsystem

självreglering utan statlig inblandning. Den följande redovisningen

behandlar endast läkare, motsvarande finns även för men system exempelvis tandläkare, sjuksköterskor och barnmorskor. Disciplinfrågor avseende läkare handläggs the General Medical Council av

GMC, som består två kommittéer, the Preliminary Proceedings

Committée i fortsättningen benämnd PPC och the Professional Conduct Committée i fortsättningen benämnd PCC. 3 PPC kan vid behandlingen ett ärende antingen rikta skriftlig

av en erinran mot en anmäld läkare eller besluta att vidare åtgärd inte skall vidtas. PPC kan även hänskjuta ärendet till PCC eller till the Health

Committée om läkaren bedöms sjuk. Samtidigt med sådant

ett beslut kan PPC besluta interimistiska åtgärder. Dels kan beslutas om

att läkarens registrering temporärt skall suspenderas, dels kan beslutas att registreringen temporärt skall villkoras. Bägge dessa

interimistiska åtgärder får gälla i högst två månader.

När ett ärende har hänskjutits till PCC finns fem olika möjligheter

att hantera ärendet. För det första kan kommittén lämna ärendet utan vidare åtgärd. För det andra kan kommittén uppskjuta avgörandet,

och registreringen kvarstår under denna tid. Referenspersoner

som

åberopats av läkaren hörs senare av kommittén och bedöms allt

vara tillfredsställande lämnas ärendet utan vidare åtgärd. I fall kan annat kommittén antingen uppskjuta avgörandet eller besluta nytt om

suspension. Möjlighet finns även att besluta avregistrering. För

3 Källor: General Medical Council, january 1993 och The GMC, Proposed Performance Procedures

80 Internationellaförebilder m. m.

det tredje kan kommittén besluta att registreringen skall vara

villkorad i högst år med lämpliga föreskrifter tar hänsyn till tre son och den anmäldes intresse. Såsom exempel

patientsäkerheten eget

villkor kan nämnas att inte utöva viss verksanhet, att arbeta under någon överinseende och att inte förskriva eller inneha annans narkotiska läkemedel. Som villkor kan även föreskrivas att läkaren

skall bota de brister han har i sina yrkeskunskaper. F ör det fjärde kan suspenderas i högst år, vilket innabär att läkaren registreringen ett under denna tid inte får utöva yrket. Suspensioner kan vid behov

förlängas. Efter det referenser inhämtats från kollegor till läkaren att

kan beslutet omvandlas till ett beslut om villkorac suspension av registreringen, dvs. läkaren föreläggs vissa föreskrilter och riskerar

avregistrering han inte följer dessa. För det femte finns slutligen om möjligheten besluta att läkaren skall avregistrera: En avregistreatt ring kan bestå hur länge helst, läkaren lar möjlighet att som men

efter 10 månader ansöka registrering nytt. Skulle han inte

med bli registrerad måste han vänta l0 månader innan han lyckas att

gör ett nytt försök. Läkaren har möjlighet överklaga besluten. För tden då överklaatt

har PCC möjlighet besluta omedelbar gandet prövas att om suspen-

sion. Sådana interimistiska beslut skall fattas ll.a. om det är

nödvändigt i patientsäkerhetens intresse eller i den berördes eget

intresse.

Ett förslag Proposed Performance Procedures iar under våren för parlamentet, är avsett att GMC

1995 presenterats som ge

utreda fall känneteckias att någon

utvidgade möjligheter att som av skada for patienterna inte har påvisats i vilka let är tydligt att

men

allvarliga brister i sin yrkesutövning. l de fall dessa en läkare har brister inte avhjälps skall enligt förslaget GMC kinna besluta att registreringen skall villkorad eller besluta om suspension.

vara

Internationella förebilder m. m. 81

4.6 Andra länder

europeiska

Ovan har de disciplinära reglerna i några länder, som varit av särskilt intresse, redovisats. l detta avsnitt följer en redovisning av de olika typer sanktioner Förekommer i ytterligare ett antal av som europeiska länder Som framgår redovisningen är skillnaderna av ofta enbart terminologiska. Varning är i många länder den lindrigaste formen disciplinav påföljd. I dessa länder är i stället tillrättavisning eller reprimand en allvarligare påföljd, såsom exempelvis i Frankrike, Belgien, Luxemburg, Irland, Italien och Portugal. I Spanien är erinran en lindrigare påföljd än varning och i Grekland förekommer endast reprimand. Temporär .suspension av behörigheten är relativt vanligt förekommande och används som disciplinär påföljd i bl.a. Frankrike, Belgien, Luxemburg, Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien. Tidsperioden varierar från månad till fem år. en upp I Frankrike kan en yrkesutövare få sin behörighet inskränkt antingen temporärt eller permanent. Denna typ av disciplinpåföljd förekommer även i Irland i form registrering med villkor. av Avregistrering, som är liktydig med återkallelse av behörigheten, förekommer i bl.a. Frankrike, Belgien, Irland, Italien och Portugal.

I Luxemburg och Tyskland kan en yrkesutövare förlora sin rösträtt i yrkesorganiscztioiz i Tyskland även förlora medlemskapet. I

Tyskland finns även möjligheten att ställa yrkesutövaren under

övervakning eller, vilken möjlighet även finns i Grekland, ådöma

denne böter.

3 Källa: Resumé concernant lorganisation et fonctionnement des lnstances Disciplinaires des Ordres ou des Organismes dAttributi0ns Similaires oktober l990 Conference Internationale des Ordres et des , Organismes d Attributions Similaires

82 Internationellañärebilder m. m.

4.7 EU-frågor

Sverige har redan EES-avtalet förbundit att vissa genom sg områden sina författningsbestämmelser till vad som gäller anpassa på motsvarande områden inom EG. Nedan följer kortfattad en redovisning de författningsändringar anslutn ngen till EESav som avtalet sålunda resulterade

Inom EG reglerades till början varje yrkeskategori för sig och

en de första EG-direktiven därför specialdirektiv för enskilda yrkesvar områden. Sådana specialdirektiv finns bl.a. för läkare. tandläkare. sjuksköterskor i allmän hälso- och sjukvård och banmorskor. För varje yrkesgrupp finns både ett direktiv ömsesidigt erkännande om kompetensbevis, syftar till att underlätta den faktiska av som utövningen etableringsrättett och ett fritt tillhandahållande av av tjänster erkännandedirektiv, och ett direktiv om samordning av de

i de olika ländema fastställda bestämmelserna om yikesutövningen

samordningsdirektiv. Vidare finns två generella direktiv avseende

behörighetsreglerade yrken inte omfattas a de speciella

som direktiven.

Uppbyggnaden erkännande- och samordningsdirektiven är i

av drag likartad för de olika yrkesgrupperna. Ett medlemsland stora

skall erkänna de övriga ländernas kompetensbevis genom att inom

sitt territorium dem giltighet de beis landet självt ge samma som utfärdar vad utöva yrkesverksamhet. En förutsättning avser rätten att

är att den utbildning ligger till grund för beviset uppfyller de

som minimikrav fastställts i direktivet. Detta innebä att ett kompesom

tensbevis meddelats i en medlemsstat och son uppfyller de

som villkor i direktiven måste erkännas i en aman medlemssom anges stat och behörighet att utöva yrket enligt den statens lagstiftning. ge

Kompetensbevis från medlemsstat skall således rätt att erhålla

en g: motsvarande svenska kompetensbevis.

Direktiven omfattar såväl självständigt yrkesverksamma som

anställda yrkesutövare. Anställning inom den offentliga sektorn är undantagen från principerna fri rörlighet. Enligt praxis som om

Internationella förebilder m. m. 83

utvecklats inom EG har anställningar inom hälso- och sjukvården dock som regel inte undantagits. Enligt ett uttalande från Rådet i fråga om möjligheten att anställning sjukhusläkare torde som undantag få göras endast för verksamhet innebär administrativa som uppgifter hög nivå eller verksamhet är förknippad med som

myndighetsutövning t.ex. tvångsvård. För de självständigt

yrkesverksamma reglerar direktiven både rätten att etablera sig inom yrket och rätten att tillfälligt tillhandahålla tjänster i ett annat medlemsland. Direktiven innebär viss samordning ländernas en av lagstiftning, framför allt att minimikrav för den utbildgenom ange ning som omfattas av direktivens principer ömsesidigt erkännanom de. Direktiven är endast tillämpliga medborgare i ett medlemsland som har kompetensbevis från någon de institutioner i medav Iemsländema som uppräknas i respektive direktiv. Ett medlemsland har dock möjlighet att erkänna såväl medborgare i medlemsländerna

med utbildning från ett tredje land medborgare i tredje land

som

med utbildning från ett sådant land, ett sådant erkännande är

men endast bindande för det egna landet. De bemyndiganden finns i lagen 1984:542 behörighet att som om utöva yrke inom hälso- och sjukvården behörighetslagen att m.m. meddela föreskrifter kompetensbevis och behörighet att utöva om yrke för personer med utländsk utbildning har endast behövt ändras

i mindre omfattning till följd EES-avtalet. l förordningen

1984:545 om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. behörighetsförordningen har särskilda bestämmelser om utländsk utbildning som omfattas EES-avtalet införts.

av Enligt direktiven har det mottagande landet inte rätt att kräva

kunskaper i landets språk eller i medicinalförfattningar för att erkänna kompetensbevis uppfyller direktivens krav. Enligt

som

praxis anses dock kravet tillräckliga kunskaper i språket och författningarna vara något som följer av den enskilde yrkesutövarens

yrkesansvar, särskilt inom vårdsektom. Om yrkesutövare gör sig en

skyldig till fel eller försummelse i sin yrkesutövning

grund av

84 Internationella förebilder m.m.

bristande språkkunskaper eller bristande kunskaper i landets lagstiftning kan denne därför bli föremål för disciplinära åtgärder

eller, i allvarliga fall, få sin legitimation återkallad. l direktiven finns också bestämmelser ålägger de berörda myndigheterna att om som -

det är nödvändigt anvisa den som söker godkännande i ett annat

medlemsland möjlighet att i eget eller patienternas intresse skaffa

tillräcklig kunskap i landets språk. l behörighetsförordningen har

införts bestämmelser ålägger Socialstyrelsen att se till att som sökande med vissa utländska behörighetsbevis skall de upplysningar svenska författningar är nödvändiga för att kunna om som yrket. Om det behövs skall styrelsen även erbjuda den sökande utöva möjlighet inhämta de kunskaper i svenska språket krävs för att som

yrket 28 § behörighetsförordningen. Socialstyrelsen har

att utöva

enligt bemyndigande i 31 § behörighetsförordningen utfärdat föreskrifter ömsesidigt erkännande yrkesbehörighet inom

om av hälso- och sjukvården, SOSFS 1994:27. Socialstyrelsen i den utsträckning det behövs för att Det är som,

uppfylla förpliktelserna enligt EES-avtalet, skall lämna de upplysningar och utfärda de intyg behörighet, yrkesverksamhet och

om liknande förhållanden yrkesutövare och behöriga hälso- och som

sjukvârdsmyndigheter i andra EES-länder begär.

I 3 § behörighetslagen har bestämmelser om kompetens som a

allmänpraktiserande läkare Europaläkare införts. För svenskutbil-

dade läkare ännu inte har specialistkompetens och som avser att

som

arbeta inom annat EES-land är kompetensbeviset en förutsättning

ett för att få ansluten till landets socialförsäkringssystem som vara vårdgivare. I 1 § ÅL den personkrets omfattas lagen och, genom anges som av hänvisningen i 2 § DpL, sistnämnda lag. Det flertalet även av stora

vårdpersonalen har utländsk utbildning omfattas av lagstift-

av som

ningen antingen innehav av svensk legitimation eller motsva-

genom rande behörighet eller anställning vid sjukhus och sådana genom inrättningar i l § första stycket ÅL. som anges

Internationellaförebilder m. m. 85

Genom EES-avtalet har det blivit möjligt for medborgare i en en stat som omfattas EES-avtalet att bli behörig att tillhandahålla av tjänster inom yrket under ett tillfälligt besök i Sverige även utan att ha fått svensk legitimation enligt berörda regler, dvs. enbart nu grund av sin utländska auktorisation. Vad denne närmare skall

iakttaga regleras i 27 § behörighetsförordningen. l l § Första stycket

ÅL att även sådana yrkesutövare hälso- och anges anses som sjukvårdspersonal i lagens mening. De ställs därmed i sin yrkesutövning under Socialstyrelsens tillsyn och blir skyldiga att följa de

svenska regler som gäller för hälso- och sjukvårdspersonal. En sådan

yrkesutövare kan Följaktligen bli föremål för disciplinpåföljd. Eftersom denne saknar svensk legitimation kan däremot återkallelse av legitimation inte förekomma. Det har emellertid förutsätts att om en sådan person skulle visa sig uppenbart olämplig att utöva yrket

så skulle hemlandets tillsynsmyndighet för att hindra fortsatt

agera yrkesverksamhet prop. 199293:83 46. s.

Grunderna för återkallelse legitimation i 7 § första stycket DpL

av gäller även for den som fått legitimation inom hälso- och sjukvården grund av auktorisation i ett annat land inom EES. I 7 § andra

stycket DpL stadgas dessutom att legitimationen skall återkallas

om någon fått en sådan auktorisation återkallad. l de aktuella EG-direktiven finns regler för hur staterna skall

underrätta varandra vid bl.a. inskränkningar i behörigheten att utöva respektive yrke. l 30 § behörighetsförordningen bestämmelser

ges

om denna underrättelseskyldighet. Sålunda stadgas att

om en

yrkesutövare med svensk legitimation eller behörighet

annan som

avses i 17-26 behörighetsförordningen även har motsvarande utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis i ett annat EES-

land och här i landet

döms för brott i sin yrkesutövning, .

meddelas disciplinpåföljd med anledning sin yrkesutövning,

av får sin legitimation återkallad, eller .

86 Internationella förebilder m. m.

4. får sin förskriva läkemedel eller alkohol inskränkt, så rätt att skall Socialstyrelsen underrätta den behöriga hälso- och sjukvårdsmyndigheten i det andra landet åtgärden och skälen om om För åtgärden.

Europakonventionen

4.8 Den l januari 1995 inkorporerades SFS 1994:1219 den europeiska

konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna i fortsättningen benämnd Europakonven-

svenska lnkorporeringen syftade till att förstärka

tionen i den rätten. medborgarnas fri- och rättighetsskydd. 1 den mån det skydd som

konventionen eller i framtiden är starkare än det följer nu ger som

fri- och rättighetsskydd eller allmänna av regeringsformens av rättsprinciper, är det i praktiken konventionens bestämmelser som skall tillämpas 19939421 17 lnkorporering Europakon-

se prop. av

ventionen och andra fri- och rättighetsfrågor s. 39. Närings- och yrkesfriheten åtnjuter inte något särskilt skydd enligt Europakonventionen. Redan etablerad näringsverksamhet kan i vissa

fall omfattas skyddet for äganderätten enligt artikel l i första av Enligt denna artikel skall rätt till sin

tilläggsprotokollet. envars

okränkt. Med egendom här inte bara

egendom lämnas avses till fast och lös egendom i civilrättslig mening utan även äganderätt

faktiska existerande rättigheter fordringar och immateriella som rättigheter. Licenser och tillstånd i anslutning till bedrivande av

affärsverksamhet utgör exempel sådana immateriella rättigheter. Det är emellertid inte licenserna eller tillstånden i sig som utgör

den ekonomiska verksamheten i anslutning till dessa,

egendom utan

i vissa fall kan skapa rättighet skyddad av artikel som en har bl.a. återkallelse tillstånd till

Europadomstolen ansett att en av

servering alkoholdrycker utgjorde ett ingrepp i äganderätten, av

eftersom tillståndet ett viktigt element i den restaurangrörelse

var drevs klaganden målet Tre Traktörer mot Sverige. som av Domstolen betraktade dock i detta fall inte återkallelsen av till-

Internationella förebilder m. m. 87

ståndet som ett berövande egendom utan reglering av som en av nyttjande. För att någon skall berövas sin egendom krävs att åtgärden vidtas i det allmännas intresse, att förutsättningarna anges i lag och är så precisa att ingreppet kan förutsebart, att lagens innehåll vara tillgodoser rimliga rättssäkerhetskrav samt att folkrättens allmänna grundsatser iakttas. Vid en jämförelse mellan tilläggsprotollet och bestämmelserna om egendomsskydd i 2 kap. l8 § RF märks att rätten till ersättning inte uttryckligen nämns i artikeln. Hänvisningen till folkrättens allmänna grundsatser har uppfattats föreskrift adekvat ersättning. som en om Enligt vissa avgöranden av Europadomstolen gäller emellertid inte detta skydd i förhållande till statens egna medborgare utan endast i fall då egendom som tillhör utlänningar konfiskeras. Detta betyder dock inte att de egna medborgarna saknar varje rätt till ersättning om de berövas sin egendom. Rätten till ersättning har betydelse för den

intresseavvägning som enligt artikeln skall göras. Den enskilde

ägaren kan i regel göra anspråk på ersättning ett led i denna som

avvägning se SOU 1993:40 del A s. 75

5 I 3

111 ÖVER- VÄGANDEN OCH FÖRSLAG

5 former sanktioner

Nya av m.m.

5.1 Inledning

Enligt direktiven skall det undersökas det finns skäl att i om disciplinpåföljdslagen införa ytterligare former disciplinpåföljd, av andra sanktioner eller åtgärder för att höja patientsäkerheten. I avsnitt l har bakgrunden till uppdraget redovisats, nämligen att det från olika håll har efterlysts sanktionsform mellan varning och en återkallelse av legitimation. Steget mellan varning och återkallelse av legitimation har ansetts alltför stort. Det skulle med andra ord finnas ett behov mellanform, avsedd för fall där varning av en en

inte är tillräcklig där å andra sidan återkallelse legitima-

men en av tionen skulle alltför ingripande åtgärd. För att få underlag till vara en

dessa överväganden har en kartläggning gjorts vilka olika typer

av åtgärder skulle kunna komma i fråga sådan mellan-

som som en form. Detta har bl.a. skett enkät riktat sig till genom en som sjukvårdens och tandvårdens huvudmän. Syftet med enkäten har varit att undersöka vilka åtgärder huvudmännen i egenskap av

arbetsgivare vidtar i förhållande till egen hälso- och sjukvårdsperso-

nal, som tilldelats varning för fel eller försummelse i yrkesutöv-

ningen. Vidare har huvudmännen fått tillfälle att framföra synpunk-

ter och ge förslag till nya sanktionsformer och andra individinriktade åtgärder i syfte att höja säkerheten i vården.

När överväganden och förslag rörande legitimerade i det följande

kommer att diskuteras kommer de legitimerade att behandlas på ett

enhetligt sätt. Detta innebär de yrken inom hälso- och

att om

92 Nya former sanktioner mm.

sjukvården kräver legitimation utökas med ytterligare yrkes-

som kommer de att omfattas förslaget. Uppdraget som grupper av Kommittén S 1994:01 för översyn vissa behörighetsfrågor har av omfattar bl.a dessa frågor. l detta kapitel redovisas först resultatet enkäten och sammanav fattas redovisningen i kapitel 4 andra länders disciplinära av sanktionsformer. Därefter följer redovisning de olika tänkbara en av former åtgärder övervägts. Slutligen presenteras förslaget till av som form åtgärd mellan varning och återkallelse av legitimaen ny av tion, nämligen föreskrift prövotid. l den följande framställningen om de flesta exemplen läkare. Detta har emellertid ingen annan avser

bakgrund än att det absolut övervägande antalet disciplinärenden

avser läkare.

5.2 Enkäten

I arbetet med att undersöka olika former av disciplinpåföljder eller

andra former åtgärder har enkätundersökning om behovet av en

därav genomförts. En sammanställning och utvärdering finns

intagen bilaga Nedan följer kortfattad redovisning av som en enkäten.

Syftet med enkäten har varit att undersöka vilka åtgärder sjukvår-

dens huvudmän i egenskap arbetsgivare vidtar i förhållande till av

personal tilldelats disciplinpåföljd i form av varning.

egen som

Möjlighet har givits att framföra synpunkter och förslag om ytterligare former disciplinpåföljd utöver de nuvarande, erinran

och varning, samt förslag till andra sanktioner eller åtgärder för att höja säkerheten i vården. Enkäten har tillställts samtliga 26 huvudför landstingens och de landstingsfria kommunernas hälso- och

män 16 kommuner i deras egenskap huvudmän för

sjukvård samt av kommunal hälso- och sjukvård. Vidare har enkäten skickats till

sammanslutningarna Praktikertjänst och Riksförbundet för enskild

vård.

Njia former .scznktiner 93

av m. m.

Svarsmaterialet omfattar uppgifter från sammanlagt 92 sjukvårdshuvudmän, bland vilka ingår så gott som samtliga landsting, åtta av kommunerna, Praktikertjänst AB och 59 huvudmän för enskilda vårdhem. De flesta som tillfrågats anser att en meddelad varning medverkar till att den varnade ändrar sitt sätt att sköta sitt arbete. Svaren enkäten tyder emellertid att huvudmännen att anser varningar i de flesta fallen bör kompletteras med deras egna individinriktade åtgärder olika slag. På frågan vilka åtgärder de av som arbetsgivare vidtagit i förhållande till personal som den senaste femårsperioden tilldelats varning, tyder enkätsvaren på att en arbetsgivaren strävar efter att sina åtgärder efter den anpassa varnades personliga förutsättningar, det begångna felets karaktär och omständigheterna i övrigt kring den händelse föranlett varningsom en. Några fasta rutiner verkar inte finnas. Inte sällan är den enskilde i behov av särskilda stödåtgärder. l exempelvis ett landsting utses en mentor för den varnade, stöttar denne det personliga som planet. Det kan även gälla att handleda den enskilde i dennes sätt att bemöta patienter, att bibringa honom helhetssyn patienterna en och deras situation i vården samt att göra honom medveten det om ansvar personalen har. Många gånger vidtas emellertid inte några kompletterande åtgärder, antingen för att sådana åtgärder skulle sakna mening eller för att de helt enkelt inte behövs.

När det gäller frågan ytterligare disciplinpåföljder bör införas

om och i så fall vilka, tyder enkäten att det finns tveksamhet en om behovet. Inställningen är i stället positiv till att införa andra mer åtgärder för att höja säkerheten i vården. Många t.ex. att de anser

nuvarande disciplinpåföljderna fungerar bättre när de i det enskilda

fallet kombineras med åtgärder, huvudmännen vidtar. Bland de som

olika förslag till former disciplinpåföljder sammanställts

nya av som i bilaga 2 återfinns en del som har sin motsvarighet i utlandet t.ex. arbete under uppsikt erfaren kollega, disciplinböter, förbud att av

utföra vissa arbetsuppgifter, kompletterande utbildning. Sammanta-

get tyder Lindersökningen att, om ytterligare former disciplinav

94 Nya former sanktioner

av m. m.

påföljder skall införas, dessa bör utrymme för mer individange passade och förebyggande åtgärder.

5.3 Utländska förebilder

Redovisningen i kapitel 4 har visat att man framför allt i Finland och i Nederländerna lagstiftning har fått eller kommer att få genom ny ett väl utvecklat system såväl förebyggande åtgärder som av disciplinära sanktionsformer. Även Storbritannien har ett mycket flexibelt system. Yrkesutövaren har i bl.a. dessa länder möjlighet att själv olika åtgärder förbättra bristerna i sina yrkeskunskaper genom och det sättet förhindra att behörigheten begränsas eller legitimationen återkallas. Förbättrar han däremot inte sina yrkeskunskaper kan behörigheten begränsas eller legitimationen återkallas. I Finland har tyngdpunkten lagts förebyggande åtgärder eller säkerhetsåtgärder. Dessa åtgärder har i praktiken mest kommit till användning den privata sidan, där den tillsyn arbetsgivare har en

över sin personal i regelsaknas. Nederländerna har i stället ett mer

differentierat sanktionssystetn. lnom detta system kan t.ex. temporär suspension kombineras med ett åläggande för yrkesutövaren att genomgå viss föreskriven utbildning. Det är för tidigt att bedöma en

hur den nya lagstiftningen i Finland och i Nederländerna kommer att

tillämpas och den kommer att avsedd effekt. om

Länderredovisningen har visat att regler om behörighetsinskränk-

ningar är relativt vanligt förekommande. En inskränkning av

behörigheten eller samtliga behörigheter. Åtgär-

kan avse en, flera den kan antingen vara temporär eller permanent. Möjligheten att återkalla viss del behörigheten nyhet i den nederländska en av är en lagstiftningen och det är att märka att återkallelsen, vare sig den är

partiell eller total, gäller för alltid. De nya bestämmelser som har

föreslagits i Norge innebär bl.a. att det möjlighet att vid ges en mindre förseelser begränsa auktorisationen i stället för att grova återkalla hela behörigheten. Denna åtgärd är tänkt som en sanktionsform mellan varning och återkallelse.

N ya former av sanktioner m. m. 95

Av redovisade länder är det endast Nederländerna, Grekland och Tyskland som har böter som en möjlig disciplinpåföljd.

5.4 Tänkbara

åtgärder

5.4.1 Inledning

De disciplinpåföljder som idag kan åläggas hälso- och sjukvårdsper-

sonalen erinran eller varning ställer inte några uttalade krav - att den berörde skall vidta åtgärder för att rätta till påtalade egna brister i yrkesutövningen. Sådana åtgärder blir emellertid många gånger den reella effekten av en disciplinpåföljd. Enkäten har visat att en arbetsgivare i regel anser att en varning har effekt det sättet, att den varnade ändrar sitt sätt att sköta arbetet. Härtill kommer att arbetsgivaren, enligt vad framkommit i enkäten, många gånger som ett mer aktivt sätt vidtar individuellt inriktade åtgärder för att

komma till rätta med brister i såväl de teoretiska de praktiska

som

yrkeskunskaperna. Redovisningen av de sanktionsformer som

förekommer utomlands har även visat att utvecklingen går mot åtgärder som syftar till att avhjälpa den enskilde yrkesutövarens

brister. Den nya lagstiftningen i framför allt Finland och Nederlän-

derna utgör exempel härpå. Vid en reformering disciplinpåföljdssystemet har det därför varit av en naturlig utgångspunkt att söka lösningar ijust sådana individuellt utformade åtgärder. svårigheterna har visat sig bl.a. bestå i hur dessa

åtgärder skall utformas, vem som skall för deras genomfö-

ansvara rande och hur effekten skall kunna kontrolleras.

Riksdagens revisorer anförde i sin rapport 199394:RR7

Disciplinärenden inom hälso- och sjukvården att det i de flesta

ärenden om disciplinpåföljd är fråga tillfälliga händelser

om som inte kräver ytterligare åtgärder när det gäller risken för upprepning. Den enkät som redovisats i avsnitt 5.2 styrker denna uppfattning. Det finns emellertid ett fåtal yrkesutövare inom hälso- och sjukvår-

96 Nya former sanktioner m. m.

den inte har låtit sig rättas ålagda disciplinpåföljder och som som av ådragit sig flera sådana. I revisorernas rapport redovisas ett ytterlighetsfall i vilket tandläkare fått inte mindre än fyra varningar en innan hans legitimation återkallades. Även sådana fall är om sällsynta visar fallet behovet ytterligare former sanktioner av av eller andra åtgärder. Det finns vidare vissa yrkesutövare som, även de inte tidigare ålagts disciplinpåföljd eller varit föremål för om andra åtgärder, enda allvarlig förseelse visat att de är i genom en

behov ingripande åtgärd. Det är dessa kategorier som är

av en mer tänkta att komma i fråga för de sanktioner eller andra åtgärder som nedan kommer att diskuteras. l det helt övervägande antalet fall där

disciplinpåföljd åläggs är de nuvarande påföljdsformerna tillräckli-

Det skall även tilläggas att antalet ärenden hos HSAN som leder ga. till återkallelse legitimation är litet. De senaste åren har antalet av ärenden i vilka HSAN beslutat återkallelse legitimation varit om av följande:

1992: 12 varav 4 läkare, 4 tandläkare och 4 sjuksköterskor

1993: 14 9 läkare, 2 tandläkare och 3 sjuksköterskor

varav 1994: 17 varav 8 läkare, 5 tandläkare och 4 sjuksköterskor

Nedan följer redovisning av de överväganden som gjorts

en beträffande några tänkbara sanktioner eller åtgärder.

5.4.2 Allmän inskränka behörigheten befogenhet att

I gällande lagstiftning finns behörighetsinskränkning alternativ

som

till återkallelse endast när det gäller läkares, tandläkares och

veterinärers rätt att förskriva narkotiska eller alkoholhaltiga

läkemedel eller teknisk sprit. Redovisningen olika sank-

ovan av tionsforrner i andra länder har visat att det är relativt vanligt

förekommande att möjlighet finns att begränsa behörigheten och att

denna möjlighet inte endast förskrivningsrätten. Tanken på en avser

allmän möjlighet till behörighetsbegränsning har framförts i

utredningsdirektiven. Således har i olika sammanhang framförts förslag inskränkningar i behörigheten såsom föreskrift om arbete om

Nyczformei av sanktioner m. m. 97

under arbetsledning, inskränkningar i möjligheterna att skriva intyg, förbud att behandla vissa patientgrupper eller att utöva yrket enskilt. Om detta är en framkomlig väg har därför diskuterats utförligt under utredningen. Tanken med en allmän befogenhet att begränsa behörigheten är att

förmå den enskilde att förbättra sina bristande yrkeskunskaper i

syfte att återfå full behörighet. Innan detta skett tillåts han inte utöva viss verksamhet, vilket skulle tillgodose kravet säkerhet i vården. En sådan allmän befogenhet att begränsa behörigheten är ett alternativ till återkallelse legitimation och skulle användas både av i fall som kräver en allvarligare påföljd än varning och i vissa sjukdoms- och missbruksfall. Gemensamt för de åsyftade fallen är att det med beaktande av säkerheten i vården och den enskilde yrkesutövarens intresse kunde vara tillräckligt med föreskrifter i stället för en återkallelse legitimationen. Befogenheten att av inskränka behörigheten skulle även ett alternativ till återkallelse vara av legitimation i de fall en legitimerad gjort sig skyldig till en

brottslig gärning, t.ex. bedrägeri avseende läkarvårdsersättningar. När yrkesutövaren t.ex. genomgått den ytterligare utbildning

som ansetts nödvändig med hänsyn till säkerheten i vården, prövas frågan om föreskrifterna kan hävas i ett nytt ärende sätt är samma som föreskrivet för ansökan relegitimation i § DpL. Bryter den om som ålagts föreskrifter emellertid mot dessa skulle legitimationen återkallas. Den nuvarande principen att det är HSAN beslutar som om

disciplinära åtgärder och behörighetsinskränkningar skulle behållas.

Detta innebär att ett ärende anhängiggörs hos HSAN enligt de

principer som gällande lagstiftning uppställer. Behörighetsinskränk-

ningen preciseras i det enskilda fallet i beslutet och grundas 7 § första stycket DpL. lnskränkningen skulle således endast aktualiseras i ett ärende initieras Socialstyrelsen enligt 19 § och som av komma i fråga såväl då styrelsen yrkar återkallelse legitimation av

som då styrelsens talan går ut inskränkning behörigheten. När

av fråga uppkommer om upphävande föreskrifterna eller återav om

98 Nya former av sanktioner m. m.

kallelse legitimationen efter överträdelse föreskrifterna kunde av av

ärendet följa de processuella regler gäller relegitimering

som respektive delegitimering. Det skulle således Socialstyrelsen vara eller yrkesutövaren själv enligt bestämmelserna i l9 § andra som

stycket DpL anhängiggör ärendet hos HSAN.

Problem uppstår emellertid när ett sådant system skall utformas i praktiken. Om exempelvis läkare visat sig oskicklig i att utföra en

plastikoperationer kunde föreskrifterna innebära att läkaren förbjuds att utföra sådana operationer. Förbudet skulle gälla så länge han inte

exempelvis vidareutbildning visat sig behärska sådana genom operationer. Behörigheten kunde också begränsas det sättet att

han endast fick utföra plastikoperationer under överinseende av en kompetent person. Tolkningen av vad en behörighetsbegränsning innebär i praktiken i det enskilda fallet kan emellertid vara en

grannlaga uppgift och kontrollmöjligheterna är små. Det kan därför befaras att reglerna inte skulle komma att fungera avsett sätt, i

första hand när det gäller privatpraktiserande yrkesutövare. De

skulle också kunna leda till skenarrangemang och beroendesi-

tuationer. Behörighetsbegränsningar kan vidare visa sig svåra att

upprätthålla mot bakgrund gängse principer för delegation av av medicinskt ansvar.

Ett system med behörighetsbegränsande åtgärder kan även vara

negativt for patienterna. De måste kunna veta vad en läkare får utföra och vad han inte får utföra. Svårigheter kan förutses när det gäller möjligheten för patienterna få reda detta. Är det rimligt att

att ett läkarbesök avslutas med att patienten hänvisas till en annan

läkare, därför att den behandling läkaren behövlig inte får anser utföras honom själv grund att hans behörighet är begränav av sad När det sedan gäller frågan vidareutbildning, handledare m.m. om uppstår frågan skulle administrera detta och vem som vem som skulle stå för kostnaden. Stannar valet vid åtgärd, som innebär att en den enskilde yrkesutövaren skall kunna åläggas att följa vissa föreskrifter, måste det finnas eller skapas förutsättningar för honom

Nyaformer av sanktioner m. m. 99

att kunna uppfylla föreskrifterna. Detta kan t.ex. ske genom att kurser, annan utbildning eller handledare finns att tillgå vid sjukhus eller universitet. Det kan nämnas att det redan i dag är svårt att finna handledare till dem som genomgår specialistutbildning. Framför allt kan svårigheter förutses i fråga hur utbildning etc. skall ordnas om för privatpraktiserande yrkesutövare. Skall dessa tjänstgöra viss tid sjukhus och vad skall i så fall ske med deras praktik och anställda under mellantideni Skall en handledare i stället bistå dem deras privatpraktik och hur och av vem rekryteras handledare Erfarenheterna av det nya systemet i Finland visar att just det praktiska genomförandet inneburit problem. Svårigheter kan förutses när det gäller frågan hur kontrollen skall ske av att yrkesutövaren följt de föreskrifter han ålagts. En fråga är om det skall krävas att ha fullföljt en kurs med godkänt resultat eller om det exempelvis skall räcka med att handledaren har givit sitt godkännande. Det torde också vara ofrånkomligt att den enskilde ge möjlighet att överklaga ett beslut att inte godkänna honom. Sammanfattningsvis har svårigheterna med hur ett sådant system

skulle fungera i praktiken visat sig så stora att en åtgärd av sådan typ

inte bedömts rimlig att genomföra.

Utredning om yrkesskicklighet m.m.

Som redovisats i avsnittet angående de utländska förebilderna har Finland nyligen infört en ny lagstiftning angående yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. l Finland ligger genomförandet av lagstiftningens intentioner organisatoriskt ett annat plan än i Sverige. Där är det Rättsskyddscentralen har huvudansvaret som

för att den ifrågavarande personalen sköter sina åligganden och, när

så inte är fallet, genom olika individuellt inriktade förebyggande

åtgärder säkerhetsåtgärder söker ingripa mot de brister

som personalen har och även därigenom skydda patienterna. Rättsskyddscentralen kan utfärda förelägganden utredning om av

100 Nya former av sanktioner m.m.

arbetsförmågan hälsotillståndet, utredning av yrkesskickligheten

och granskning av mottagningsverksamheten.

En åtgärd diskuterats innebär att Socialstyrelsen kunde besluta som yrkesutövares yrkesskicklighet eller arbetsförmåga skall att en utredas. Om den berörde inte låtit göra detta inom viss tid, er förslagsvis ett år, återkallas legitimationen. All utredning skulle ske på den enskilde yrkesutövarens bekostnad. För att behålla egen besvärsordning gäller för disciplinärenden och återkalsamma som lelseärenden skulle Socialstyrelsens beslut kunna överklagas till

HSAN.

Även när det gäller beslut utredning yrkesskickligheten

om av

förefaller tanken svår att genomföra i praktiken. Hur skall t.ex.

m.m. läkares teoretiska eller praktiska kunskaper kontrolleras och av en vem Det krävs icke obetydlig arbetsinsats för att kontrollera och en följa besluten och sedan ansöka återkallelse legitimation upp om av

i de fall utredning inte genomförts. Överklagas dessutom beslutet

utredning, kan ärendet komma att ta lång tid i anspråk. om På sätt vid modell med allmän befogenhet att samma som en en begränsa behörigheten skulle således beslut utredning av om

yrkesskickligheten eller arbetsförmågan kräva särskild organisa-

en tion för att fungera. Detta gäller oavsett som skulle bekosta vem

utredningen. Någon sådan organisation finns inte i dag. Därför har inte heller denna form åtgärd ansetts rimlig att genomföra.

5.4.4 förenad med särskilda föreskrifter

Varning

Detta alternativ innebär att HSAN har möjlighet att besluta att en

varning skall förenas med de särskilda föreskrifter som Socialstyrel-

beslutar för viss tid eller tills vidare. [akttar den enskilde sen yrkesutövaren inte föreskrifterna skulle legitimationen kunna

återkallas. Det ankommer alltså i likhet med den finländska -

modellen tillsynsmyndigheten att närmare utforma foreskrifter-

i det enskilda fallet. Föreskrifterna kunde utformas liknande na sätt de under 5.4.3 beskrivna föreskrifter om utbildning m.m.. som

Nycrfornzer av sanktioner m. m. 101

Även i detta fall aktualiseras fråga möjlighet for yrkesutövaen om ren att överklaga Socialstyrelsens beslut om föreskrifter. När det gäller möjligheterna att praktiskt genomföra denna modell och den organisation detta skulle kräva hänvisas till vad som anförts under avsnitt 5.4.3 beträffande förelägganden utredning om av yrkesskicklighet och arbetsförmåga. Härutöver kan mot modellen anföras att det är principiellt diskutabelt att en varning skall kunna leda till återkallelse av legitimation utan att någon ytterligare förseelse tillkommit.

5.4.5 Föreskrifter i stället för återkallelse

legitimation

Enligt detta alternativ skulle HSAN i ett delegitimationsärende i stället för återkallelse kunna förelägga yrkesutövaren att följa de föreskrifter som Socialstyrelsen beslutar, för viss tid eller tills vidare. Visade inte den ålagde inom en viss tidsfrist, exempelvis ett år, från det att han fick del av åläggandet att han gjort vad han kunnat för att följa detta, fick HSAN återkalla legitimationen. Detta alternativ påminner om alternativet med en allmän befogen-

het att inskränka behörigheten se 5.4.2, med den avvikelsen att

delegitimationsärendet står öppet under tidsfristen och att någon

behörighetsinskränkning inte föreligger. Vid en allmän behörighetsinskränkning kan inskränkningen i behörigheten föreskrivas genast

och eventuellt bli bestående, varemot förevarande alternativ alltid tvingar fram ett ställningstagande efter viss tid. Föreläggandet kunde tidsbegränsas, det exempelvis gäller att om en kurs för att friska yrkeskunskapema, eller gälla utan upp tidsbegränsning, om det gäller att avstå från något moment i yrkesutövningen som den ålagde inte anses behärska. l bägge fallen skulle en tidsfrist gälla, vid vars utgång det skulle prövas om den ålagde dittills hade gjort vad han kunnat för att uppfylla föreläggandet. Kraven måste här ställas högt for att föreläggandena skall få

102 Nyafornzer av .sanktioner m. m.

erforderlig effekt. Syftet med tidsfristen skulle att tvinga fram vara ett avgörande vid tredska. Denna sanktionsform har inte ansetts rimlig att genomföra, eftersom slags svårigheter anförts under avsnitten 5.4.2 samma som och 5.4.3 kunnat förutses.

5.4.6 Disciplinböter m.m.

Somredovisats i kapitel 3 kan disciplinpåföljd i Sverige kombineras med auktorisation eller med en straffavgift för vissa yrkesgrupper

motsvarande godkännande advokater och revisorer. Utomlands

förekommer böter möjlig sanktionsform även för Iiälso- och som sjukvårdspersonal i Grekland, Nederländerna och Tyskland. En sätt att skapa mellanform mellan varning och återkallelse av en legitimation är att möjlighet att kombinera en varning med böter. ge . för att det sättet för den enskilde yrkesutövaren inskärpa allvaret sanktionsform med delvis ekonomisk innebörd. i åtgärden. En annan

är relativt vanligt förekommande disciplinpåföljd utomlands.

som en är suspension, vilken förekommer bl.a. i Italien. Nederländerna. Storbritannien, Australien och Portugal. Den maximalt möjliga suspensionstiden varierar i dessa länder från sex månader upp till fem år. Utredningens uppdrag är att utreda det finns skäl att i disciplinom påföljdslagen införa disciplinpåföljd. sanktion eller annan en ny åtgärd för att tillgodose säkerheten i vården. Ekonomiska sanktioner kan, även de kan kännbara, knappast ha den effekten och om vara

inte heller någon rehabiliterande verkan. Böter kan även uppfattas

som en möjlighet att köpa sig fri.

Nyaformer av sanktioner m.m. 103

5.5 föreskrift

Förslag - om prövotid

Inledning

Gemensamt för de olika åtgärder redovisats i avsnitt 5.4 är att som

de fordrar tillskapande utbildningsmöjligheter, övervakningssys-

av tem m.m. som för närvarande inte existerar. De kan vidare befaras bli mindre effektiva till följd svårigheter i tolkning och tillämpav

ning när det exempelvis gäller att bedöma ett föreläggande

om respektive föreskrift har följts eller inte. Även kringgåenden en

genom skenarrangemang kan befaras, liksom problem för patienter.

Mot denna bakgrund har det ansetts att starka skäl krävs för att gå vidare med att utarbeta en lösning enligt någon dessa linjer. av

Sådana starka skäl har inte ansetts föreligga i nuvarande situation,

och en åtgärd enklare konstruktion har därför eftersträvats. av Intressant att jämföra med i detta sammanhang är resultatet av utredningen inom Advokatsamfundet angående formerna för den

framtida disciplinverksamheten se under avsnitt 3.3 vilket

ovan innebar att några ytterligare disciplinära påföljder, såsom villkor och

restriktioner av olika slag eller suspension, inte föreslogs. Som motiv anfördes bl.a. svårigheten att avgränsa de arbetsuppgifter

som en suspenderad advokat skulle avhålla sig från att utföra. Vidare gjordes den bedömningen att efterlevnaden uppställda villkor och av restriktioner knappast skulle kunna övervakas.

För att enkelt kunna genomföras bör åtgärd i stället utformas så

en att ansvaret för genomförandet helt vilar den legitimerade. I

sådant syfte har förslag utarbetats åtgärd föreskrift

om en - om prövotid som kan beslutas främst när legitimerad förfarit så - en

oskickligt att enbart varning inte tillfyllest, eller dragit på

en anses sig flera varningar. Innebörden föreskriften är att ytterligare av en förseelse av varningskaraktär inträffar under den fastställda som prövotiden leder till återkallelse legitimationen, inte särskilda av om

skäl kan åberopas för att underlåta detta. Tanken bakom förslaget är

104 Nya sanktioner

former av m.m.

den legitimerade skall göras medveten att den förseelse som att om lagts honom till last är så allvarlig att återkallelse av legitimation automatiskt blir aktuell förseelse inträffar under prövotiom en ny den. Den legitimerade får själv, i förekommande fall tillsammans

med sin arbetsgivare, bedöma vilka konkreta åtgärder som behöver vidtagas exempelvis vidareutbildning, förbättrade rutiner och

egenkontroll. Härigenom begränsas behovet särskilda kontrollåt-

av gärder från myndigheternas sida, samtidigt den enskilde får ett som förstärkt intresse att till att han eller hon inte ånyo gör sig eget av se skyldig till fel eller försummelser. Om detta sätt tvingar man

fram större noggrannhet i yrkesutövningen och, där det behövs,

en utbildning, handledning eller andra nödvändiga åtgärder, finns det Förutsättningar för förbättra kvaliteten i vården. Förslaget även att

ligger i linje med åsiktsyttringar i enkätsvaren från vissa sjukvårds-

huvudmän, ansåg sanktionssystemet borde utformas så att som att det skapade incitament för dem ådragit sig anmärkningar att som medverka i de behövliga insatser i förekommande fall arbetsgisom kan tillhandahålla. varen

5.5.2 Den närmare utformningen av förslaget om

prövotid

Inledning

Förslaget innebär treårig prövotid för fortsatt behörighet får

att en

föreskrivas legitimerad yrkesutövare varit oskicklig vid

en som utövning sitt yrke. Därutöver skall för att markera att fråga skall av -

allvarligare förseelser förhållandena vara sådana att

vara om rekvisiten för varning föreligger enbart varning bedöms som en men

icke tillräckligt ingripande åtgärd. Föreskrift prövotid är således

om avsedd för förseelser eller beteenden är så allvarliga till sin som de till sådant kan leda till återkallelse av natur att gränsar som

legitimation.

.fyczin7er' av .sanktioner m. m. 105

Prövotid skall vidare kunna föreskrivas i de fall till följd 3 eller av

5 § DpL förutsättningar att meddela varning visserligen inte

föreligger men i vilka den legitimerade eljest ett allvarligt .sät

visat sig oléimplig att utöva yrket. Till följd 3 § DpL undantas

av från disciplinpåföljd sådana förfaranden inte vården som avser av en enskild patient. Exempel sådana situationer är försummelser vid omhändertagande avlidna och utfardande intyg utan patientav av Lindersökning. För att prövotid skall kunna komma i fråga skall det även här vara fråga om så allvarliga förseelser att de gränsar till

sådant som kan medföra återkallelse legitimation. 5 § DpL

av utesluter behandling i diseiplinväg av ett handlande anmälts till som åtal. Även sådana förfaranden skall emellertid kunna leda till föreskrift prövotid fråga är allvarligare brottslighet. om om om Prövotid skall slutligen även kunna föreskrivas i de fall en legitimerad yrkesutövare grund .sjukdorzz eller någon liknande av anzslcizzdighel bqfizrus i en nära framtid inte komma att kunna utöva sitt yrke tillfredsställande såvida inte särskilda åtgärder kommer till stånd. Föreskrift prövotid skall således kunna beslutas innan om yrkesutövaren nått det stadium att han bevisligen grund av exempelvis alkohol- eller narkotikamissbruk inte längre kan utöva sitt yrke tillfredsställande.

I det följande kommer innebörden förslaget prövotid

av om beträffande dessa olika typer situationer att redovisas för sig. av var

Oskicklighet eller annan olämplighet

F ârursáirrriiøzgar Prövotid skallfär cletförslcz kunna föreskrivas legitimerad när en tidigare ålagts en eller flera varningar. l dag kan steget stort vara från en eller flera varningar till återkallelse legitimation. Det är av framför allt för sådana situationer särskild sanktion eftersom en lysts. Förslaget innebär att den legitimerade i dessa fall skall kunna föreskrivas prövotid. Härigenom görs den legitimerade på en ett auktoritativt sätt uppmärksam att ytterligare förseelser inte

106 Nyaformer sanktioner m. m.

kommer tolereras utan kan leda till att hans legitimation återkalatt las. Prövotid påföljd kommer således att ligga mellan varning som och återkallelse. Antag tandläkare. att han tidigare erhållit varning för att att en trots han utfört behandlingar enligt metod inte anses förenlig med en som vetenskap och beprövad erfarenhet, nytt anmäls för att han

fortsatt använda metoden. Genom att prövotid åläggs honom

att en han tydlig uppmaning att, för att undvika återkallelse av ges en legitimationen, upphöra med denna behandlingsmetod. Gör han sig

skyldig till förseelse under prövotiden återkallas legitimatioen ny

nen.

För det andra skall föreskrift prövotid kunna användas redan

första gången legitimerad yrkesutövare gör sig skyldig till en

en förseelse, denna är så allvarlig att varning bedöms en icke om som tillräckligt ingripande åtgärd. Genom oskicklighet eller att grov uppenbar olämplighet inte krävs, markeras att förutsättningar annan för återkallelse legitimation inte är uppfyllda. Prövotid skall av således kunna användas redan första gången legitimerad yrkesen gör sig skyldig till förseelse. denna är så allvarlig att utövare en om

hans lämplighet ifrågasätts. Antag exempelvis läkare visat bristfälliga kunskaper vid en

att en operation visst slag. l övrigt finns inte någon anmärkning mot av

läkaren det gäller yrkesutövningeit. Händelsen bedöms som så

när

allvarlig varning framstår otillräcklig påföljd,

att en som en samtidigt förutsättningar för återkallelse legitimationen inte som av

föreligger. sådant läge skall prövotid kunna föreskrivas. Med

l ett denna inskärps allvaret i reaktionen och åläggs den enskilde

åtgärd

särskilt till att inte någon ytterligare förseelse ett ansvar att se

inträffar under prövotiden. För det tredje skall prövotid kunna föreskrivas i de fall förutsätt-

ningar visserligen inte föreligger att meddela varning till följd av 3

eller 5 § den legitimerade allvarligt sätt visat sig

DpL men ett

olämplig utöva yrket. Exempel sådan allvarlig situation är att en yrkesutövaren begått ett brott föranleder åtal och varigenom att som

Nyaormer av sanktioner m. m. 107

han visat sig olämplig att utöva sitt yrke. Vid t.ex. bedrägerier som skett i yrkesutövningen, såsom oriktiga debiteringar läkarvårdserav sättning, skulle i vissa fall föreskrift prövotid kunna komma till om användning om förhållandena inte är sådana att återkallelse är aktuell. Gör yrkesutövaren under prövotiden sig skyldig till en ny förseelse av varningskaraktär eller visar han sig eljest ett allvarligt sätt på nytt olämplig att utöva yrket skall legitimationen återkallas.

Återkallelse legitimation

av efter föreskrift om prövotid

l nträffar under prövotiden således förseelse varningsnytt en av karaktär eller har den som ålagts prövotid något förfarande genom på ett allvarligt sätt visat sig olämplig att utöva yrket skall legitimationen återkallas. Detta är huvudregeln skall tillämpas i de som

flesta situationer. Med uttrycket förseelse beskaffenhet att

av föranleda varning åsyftas att det skall göras saklig bedömning en av förseelsen i sig och markeras att därvid skall inte de processuella

förutsättningarna för varning beaktas, såsom fristerna i 6 § DpL.

Exempel på fall då en legitimerad under prövotiden något genom

förfarande på ett allvarligt sätt visat sig olämplig att utöva yrket är

att han begått ett brott av betydelse för yrkesutövningen eller utfärdat oriktiga intyg utan att ha träffat patienten. Härmed avses

således fall, i vilka förutsättningar att meddela varning visserligen inte föreligger till följd 3 eller 5 § DpL i vilka den legitime-

av men

rade eljest ett allvarligt sätt visat sig olämplig att utöva yrket.

Även huvudregeln legitimationen återkallas om är att om en förseelse angivet slag inträffar under prövotiden, måste det av ovan finnas möjlighet att underlåta återkallelse särskilda skäl om

föreligger. Denna säkerhetsventil ger HSAN en möjlighet att göra en skälighetsbedömning, vari hänsyn kan tas till bristande samband

mellan förseelserna, tidsaspekter Hänvisningen till särskilda m.m. skäl innebär emellertid även en möjlighet för HSAN att bedöma om den legitimerade visar vilja åtgärder komma tillrätta att genom egna med sina brister och, om så bedöms fallet, överväga fog vara om

108 Nya former sanktioner m. m.

underlåta återkallelse legitimationen. Exempel sådana finns att av åtgärder är legitimerad avstår från yrkesutövning av visst slag, att en vidareutbildar sig eller arbetar under någon kompetent persons överinseende. Den enskilde yrkesutövaren skall beredd att själv vara vidta de praktiska för att kunna genomföra åtgärderarrangemangen Det måste också fråga utfåstelser bedöms seriöst na. vara om som

grundade. Enbart den omständigheten att legitimerad, som under

en prövotiden underlåtit att göra något åt sina bristande yrkeskunskai återkallelseärendet förklarar sig vilja göra det medför inte att per, särskilda skäl kan föreligga. Det måste krävas att denne under anses

prövotiden verkat för att förbättra sina yrkeskunskaper men att

prövotiden olika skäl inte varit tillräcklig. Det kan också tänkas av den förseelse inträffat under prövotiden blottat ytterligare att som

brister i yrkeskunskaperna därför behöver avhjälpas. Underlåts

som återkallelse därför att särskilda skäl föreligga, kan i stället ny anses

prövotid föreskrivas.

Sammanfattningsvis kommer huvudeffekten ett åläggande av av

prövotid således i oskicklighets- och olämplighetsfallen att bli en

tydlig markering för den legitimerade att återkallelse blir aktuell om

ytterligare någon förseelse påtalas.

Sjukdom m.m.

Prövotid skall även kunna föreskrivas en legitimerad grund

sjukdom eller någon liknande omständighet befaras inte kunna

av utöva sitt yrke tillfredsställande. Det skall således vara fråga om fall, i vilka sjukdom eller missbruk konstaterats föreligga och där risken

bedöms stor att den legitimerade i en nära framtid inte kommer

vara

kunna utöva yrket tillfredsställande inte behandling sätts in.

att om

Grund för återkallelse legitimationen föreligger således ännu inte

bedöms kunna uppkomma inom nära framtid. Socialstyrel-

men en

måste givetvis i dessa fall ha särskild tillsyn över den

sen en

legitimerade. Om det är klart att yrkesutövare grund av

en sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket

Mvafénvrzei av .vunkIi0nei m. m. 109

tillfredsställande kan givetvis inte föreskrift prövotid komma i om fråga utan då skall legitimationen i stället återkallas. Konsekvensen av den föreslagna regeln blir framför allt att missbruksfall kan leda till åtgärd ett tidigare stadium än är möjligt. som nu Antag att en sjuksköterska missbrukar alkohol eller narkotika. Hon bedöms alltjämt kunna utöva sitt yrke tillfredsställande det kan men befaras att hon grund av sitt missbruk inte kommer att kunna göra

detta om inte särskild behandling sätts in. l sådan situation skall

en prövotid kunna föreskrivas. Det är alltså fråga situation där om en missbruket eller sjukdomen ännu inte nått så långt att den legitimerade inte längre kan utöva sitt yrke tillfredsställande. Genom att en prövotid föreskrivs blir sjuksköterskan ett effektivt sätt påmind om allvaret i situationen och erinrad att hon måste genomföra om behandlingen för att komma till rätta med sitt missbruk och därigenom undvika återkallelse legitimationen. av För dessa fall kommer prövotiden emellertid att ha delvis en annan innebörd än för de fall rör oskicklighet eller oläinplighet. som annan För sjukdomsfallen har inte föreslagits någon särskild grund för återkallelse för den händelse något inträffar under prövotiden, eftersom de nuvarande grunderna för återkallelse har ansetts

tillräckliga. Försämras förmågan att utöva yrket och beror detta missbruket eller sjukdomen, får bedömas ett föreläggande

om om

läkarundersökning skall beslutas, varvid även interimistisk återkallelse legitimation kan komma i fråga. Återkallelse legitima-

av av

tion kan således alltid ske, oavsett om prövotid löper eller inte,

försämringen av en sjukdom eller ett missbruk är så allvarlig att den legitimerade inte längre kan utöva yrket tillfredsställande. Undan-

tagsvis kan tänkas att i stället prövotid föreskrivs. en ny

Förfarandet m.m.

Azzhängiggärcirzcie Föreskrift prövotid är inte systematiskt disciplinär åtgärd. om en Den tillhör enligt förslaget den åtgärder rör bedömgrupp av som

110 Nya former sanktioner m.m.

ningen de legitimerades lämplighet. såsom återkallelse av

legitimation och begränsning eller indragning av förskrivningsrätt.

Beslut prövotid kommer alltså att följa de processuella regler om gäller för bl.a. återkallelse legitimation. Det innebär att som av föreskrift prövotid inte skall kunna aktualiseras utan att Socialom styrelsen, såsom fallet är i återkallelseärenden. har tagit initiativet 19 § andra stycket DpL. Detta är också naturligt eftersom ett sådant beslut i förlängningen kan leda till återkallelse legitimatioav disciplinärende väckts enbart efter anmälan enskild. nen. Har ett av måste alltså Socialstyrelsen särskilt yrka föreskrift prövotid för om även den frågan skall kunna prövas. Eftersom bestämmelserna att

preskription i 6 § DpL inte blir tillämpliga föreskrift om

om prövotid finns det emellertid inte någon tidsmässig gräns för ett sådant yrkande. Det är alltså möjligt för Socialstyrelsen att yrka prövotid för viss förseelse även sedan HSAN prövat frågan om en

disciplinpåföljd grund förseelse. Beslut om prövotid

av samma är, liksom bl.a. återkallelse legitimation, omedelbart verkställbara av

enligt 39 § DpL inte annorlunda förordnas i beslutet.

Utgångspunkten för prövotiden När det gäller utgångspunkten för prövotiden är olika tidpunkter

tänkbara. För det första skulle prövotiden kunna räknas från

tidpunkten för den förseelse föranleder beslutet om prövotid.

som

Andra tänkbara utgångspunkter för prövotiden skulle kunna vara dagen då beslutet prövotid meddelas eller dagen då detta beslut

om kan verkställas. Fördelen med att välja tidpunkten för den förseelse som föranleder

prövotid utgångspunkt för prövotiden skulle bl.a. vara att denna

som

utgångspunkt från patientsäkerhetssynpunkt ter sig naturlig och inte påverkas att beslutet överklagas. En sådan lösning skulle

av emellertid innebära att beslutet fattas med retroaktiv verkan. Det

skulle dessutom med denna lösning kunna inträffa att prövotiden

redan har löpt ut innan beslutet prövotid blivit verkställbart. om Detta innebär att till förseelse begången under prövotiden knyts en

Mvafbrmer av .sanktioner mm. 111

en rättsverkan. som den legitimerade vid tidpunkten för nämnda förseelse inte var medveten om. Att väl en sådan utgångspunkt för prövotiden strider således mot legalitetsprincipen och kan redan därigenom inte komma i fråga.

Enligt 39 § DpL gäller beslut i frågor som avses i 7 l2

omedelbart om inte annat anges i beslutet. Med hänsyn härtill har i stället den lösningen valts att prövotiden börjar löpa från den tidpunkt beslutet om prövotid blir verkställbart. Förordnas inte något särskilt beträffande verkställigheten, kommer prövotidens utgångspunkt således dagen då beslutet meddelas. att vara Prövotiden löper alltså även om beslutet överklagas. Frågan uppställer sig dock hur prövotiden påverkas den ålagts om som prövotid yrkar och erhåller inhibition beslutet prövotid i av om högre instans i avvaktan slutligt avgörande. Motsvarande problem har uppmärksammats beträffande skyddstillsyn i 28 kap. 5 BrB. Där anges att en dom skyddstillsyn går i verkställighet omedelbart, om inte domstolen förordnar om motsatsen. För de fall högre rätt meddelar inhibitionsbeslut, men sedan ändå dömer den tilltalade till skyddstillsyn, föreskrivs att den tid under vilken verkställighet inte ägt inte skall räknas i sig prövotiden eller övervakrum vare ningstiden. l likhet med vad gäller enligt dessa bestämmelser som om skyddstillsyn bör bestämmelse införas innebörd att tid en av under vilken verkställighet inte ägt t.ex. till följd ett beslut rum, av

om inhibition, inte skall räknas i prövotiden. Prövotiden förlängs

härigenom med motsvarande tid.

Övrigt

Socialstyrelsen bör ägna särskild uppmärksamhet dem som har

föreskrift om prövotid, och ett föreläggande av prövotid måste

därför följas med tillsynsåtgärder från styrelsens sida. Hur

upp tillsynen skall gå till torde dock få till det enskilda fallet, anpassas och regler om tillsyn utöver de generella bestämmelserna i åliggandelagen torde inte ha sin plats i lagstiftningen.

112 Nya former sanktioner m.m.

Prövotid kan inte föreskrivas hälso- och sjukvårdspersonal som inte är legitimerad. När det gäller behörigheter som avses i 12 § DpL tar

dessa i första hand sikte förordnanden att utöva yrke som barnmorska, läkare eller tandläkare. Dessa förordnanden är tidsbegränsade, och möjligheten att utfärda dem har tillkommit i

huvudsak för att dels möjliggöra den praktiska utbildning som

allmäntjänstgöringen för läkare utgör, dels för att användas i vissa vikariatssituationer 199394: 149 101 Med hänsyn till

se prop. s.

den korta tid dessa förordnanden högst två år beträffande varar allmäntjänstgöringen föreslås att de har sådan behörighet inte - som skall omfattas förslaget prövotid. Det torde i dessa fall vara av om tillräckligt att möjlighet finns att återkalla behörigheten och sedan eventuellt utfärda begränsat förordnande. ett mer Även Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern har möjlighet göra anmälan till HSAN 6 § tredje stycket lagen [l986:765] att

med instruktion för Riksdagens ombudsmän respektive i 6 § första stycket lagen [l975:1339] justitiekanslerns tillsyn. Med den

om utformning dessa bestämmelser har i dag kommer möjlighet att göra anmälan till HSAN emellertid inte att omfatta föreskrift om

prövotid. Bestämmelserna bör därför ändras i överensstämmelse

med DpL.

6 Interimistisk återkallelse

legitimation

6.1 Inledning

Enligt direktiven skall det övervägas möjligheterna till interimisom tisk återkallelse av legitimation bör utsträckas till fler situationer än i dag. Därvid skall de problem analyseras sammanhänger noga som med kravet rättssäkerhet för de legitimerade. Frågan ersättom ning för ekonomisk skada, för den händelse interimistisk en

återkallelse legitimation inte står sig vid den slutliga bedömning-

av en, skall även belysas. l det följande skall i några inledande avsnitt redogöras för gällande

regler, tidigare ställningstaganden i frågan och sammanfatt-

göras en ning av vad gäller i några andra länder när det gäller interimissom tisk återkallelse av legitimation. En sammanställning fall, i vilka av möjligheten till interimistisk återkallelse legitimation har av

efterlysts, redovisas därefter och följs ett förslag interimistisk

av om

återkallelse legitimation. Avslutningsvis redogörs För gällande

av rätt avseende det allmännas skadeståndsansvar och föreslås en särskild ersättningsregel avsedd för fall i vilka ett interimistiskt

beslut inte stått sig vid den slutliga prövningen.

Som tidigare anförts i avsnitt 5.1 behandlas i dessa överväganden

och förslag legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal enhetligt

ett sätt. Detta innebär krav legitimation införs för ytterligare att om grupper av yrkesutövare inom hälso- och sjukvården så kommer förslagen att omfatta även dessa.

114 Interimistisk återkallelse av legitimation

6.2 förslag

Tidigare m.m.

l 1978792220 samhällets tillsyn över hälso- och sjukvårds-

prop. om

personalen m.fl. anfördes i specialmotiveringen till bestämmelsen

återkallelse legitimation bl.a. följande s. 53 om av

Första punkten. För återkallelse har föreskrivits att den legitimerade skall ha visat sin olämplighet att utöva yrket. Detta kan ha skett visad oskicklighet i yrkesutövgenom grov

ningen, exempelvis ett allvarligt eller flera

genom försummelser mindre allvarlig art. Aven ett förfarande av

yrkesutövningen skall kunna utgöra orsak till återkallel-

utom Som har anförts-i den allmänna motiveringen bör utgångsse. punkten för bedömningen förfarandet kan anses ha vara om undergrävt den tillit allmänheten har rätt att hysa till en legitimerad yrkesutövare. Exempel på ett sådant förfarande är allvarligt brott mot hälsa. Ett sådant brott behöver ett annans

dock i för sig inte medföra att den legitimerade är uppenbart

olämplig att utöva yrket. Förhållandena i det enskilda fallet måste bli avgörande och det krävs samlad bedömning av en

alla de faktorer inverkar på lämplighetsprövningen. Det

som torde endast i undantagsfall bli aktuellt att ett handlande utom

yrkesutövningen medför återkallelse legitimation enligt

denna punkt. Ett olämpligt uppträdande utom yrkesutövning-

kan emellertid, liksom händelser som inträffar i denna, en tyda att återkallelse enligt andra punkten bör komma i

fråga.

I disciplinpåföljdslagen finns tre bestämmelser om interimistisk

återkallelse. Den första återfinns i 8 § andra stycket DpL och avser

fall då föreläggande läkarundersökning beslutats. l dessa fall får om

legitimationen återkallas för tiden till dess frågan återkallelse

slutligt har prövats. Det andra fallet regleras i 12 § andra stycket och återkallelse behörighet att utöva yrke inom

DpL avser av annan

hälso- och sjukvården än legitimation meddelats enligt lagen som

1984:542 behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården

om Om det finns grundad anledning att anta att behörigheten bör m.m.

Interimistisk återkallelse legitimation 115

återkallas får den återkallas for tiden till dess frågan återkallelse om

har prövats slutligt. Slutligen finns enligt 10 § DpL möjligheten att

interimistiskt besluta indragning eller begränsning i ratten att om förskriva narkotiska eller alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit. Ett sådant beslut gäller i högst sex månader med möjlighet till förlängning med ytterligare högst månader särskilda skäl sex om föreligger. Av avsnitt 1.2.2 har framgått att frågan möjlighet att interimisom tiskt återkalla legitimation har varit föremål för utredning i olika sammanhang. Således föreslog Socialstyrelsen sådan 1984 att en

möjlighet skulle införas även för fall i vilka återkallelsegrunden var

den legitimerades oskicklighet eller uppenbara olämplighet att utöva yrket. Även Tillsynsutredningen diskuterade frågan i sitt betänkande SOU 1991:63 men ansåg att de fall som skulle komma i fråga var få och att en sådan regel därför, inte minst mot bakgrunden den av enskildes krav rättssäkerhet, inte motiverad. Regeringen var föreslog inte heller sådan bestämmelse i l99394:l49. en prop. Socialutskottet 199394:SoU26 anförde emellertid att regeringen

nytt borde ta upp frågan, varvid bl.a. rättssäkerhetsfrågorna borde

få bred belysning. Även riksdagens revisorer framförde i sin en rapport l99394:RR7 Discplinärenden inom hälso- och sjukvården att det var angeläget att utöka möjligheterna till interimistisk återkallelse legitimation. av Av redovisningen i kapitel 3 avseende andra yrkeskategorier i Sverige, för vilka legitimation, auktorisation eller motsvarande utgör

förutsättning för att utöva yrket, har framgått att det inte finns

möjlighet att interimistiskt återkalla behörigheten beträffande något av där redovisade yrken.

6.3 Utländska förebilder

Av kapitel 4 har tidigare framgått att det i bl.a. Finland, Norge, Danmark, Nederländerna och Storbritannien finns möjlighet att interimistiskt återkalla legitimation eller motsvarande. l Norge och

116 Interimistisk återkallelse av legitimation

Nederländerna benämns den interimistiska åtgärden suspension. Regler temporär suspension behörigheten finns dessutom i om av många andra länder. l bl.a. Storbritannien får en interimistisk åtgärd beslutas för högst två månader.

överväganden

6.4.1 Fallsammanställning

l arbetet med att försöka kartlägga vilka fall som borde omfattas av bestämmelse interimistiskt återkallelse av legitimation har en om följande sammanställning fall, aktualiserats i Socialstyrelav som tillsynsverksamhet under de senaste 7-8 åren, varit en utgångssens punkt. Det är fråga ett mycket litet antal fall, som Socialstyrelsen om har anfört exempel situationer där möjlighet till interimissom tiskt beslut skulle ha varit värde. Fallbeskrivningama skall inte av

läsas så att de pekar ut fall där interimistisk åtgärd skulle ha satts

en i ett visst skede, lagstiftningen hade givit sådan möjlighet. I om stället skall de förstås beskrivningar fall där hela handläggsom av

ningen ärendet kunde ha gestaltat sig annorlunda om möjlighet

av till interimistisk åtgärd hade funnits. En del fallen har blivit av

föråldrade grund den införda möjligheten att interimis-

av numera tiskt dra förskrivningsrätten.

Fall l

En privatpraktiserande psykiater hade varnats två gånger för bl.a.

överförskrivning narkotiska preparat morfin. Hans förskrivav ningsrätt återkallades 1992. Han dömdes av tingsrätten i mars 1992 för grovt bedrägeri gentemot en försäkringskassa till tio månaders fängelse. Brottet inte ha haft samband med överförskrivningsynes Domen överklagades till hovrätten som dömde honom till åtta en.

månaders fängelse i december 1992. HD vägrade prövningstillstånd

Interimistisk återkallelse legitimation 117

i maj 1993. l detta fall förflöt det således 14 månader innan domen vann laga kraft. Efter domen och under utredningen eventuell om återkallelse av legitimationen fick läkaren tjänst förtroendeen som

läkare vid en annan försäkringskassa. HSAN återkallade hans

legitimation genom beslut i september 1994. l det närmaste två och ett halvt år förflöt således från tingsrättens dom tills legitimationen återkallades.

Fall 2

Återkallelse läkares legitimation aktualiserades grund av en av allvarlig överförskrivning av psykofarmaka framför allt till ungdo-

mar den yngsta var 15 år. Utredningen, som inleddes med en

receptkontroll ijuni 1993, tog lång tid och inriktades på unga personer med misstänkta missbruksproblem. Orsaken till den långa utredningstiden ha varit de höga beviskraven även uppges men läkarens rättsliga möjligheter att försvåra och fördröja utredningsarbetet. Socialstyrelsen ansökte i slutet april 1994 bl.a. av om återkallelse hans legitimation. HSAN återkallade legitimationen av i slutet av oktober 1994. Kammarrätten, avslagit ett yrkande som om inhibition, hade i november 1995 ännu inte avgjort målet.

Fall 3

En privatpraktiserande läkare fälldes till för försök till grovt ansvar narkotikabrott som bestått i att han tillsammans med planerat annan

och försökt att framställa narkotika morfin för eget bruk. Han hade

i sin yrkesutövning haft tillgång till nödvändiga läkemedel för denna framställning, som skett på hans läkarmottagning. Han dömdes av

tingsrätten i augusti 1990 till ett års fängelse, varvid rätten i sin straffmätning tog hänsyn till att hinder sannolikt skulle komma att möta honom i hans yrkesutövning. Socialstyrelsen anmälde ärendet till HSAN i februari 1991, återkallade legitimationen som genom

118 lnlerimisiisk återkallelse av legitimation

beslut ijuni 1991. Från tingsrättens dom tills dess legitimationen återkallades förflöt det således drygt 10 månader.

Fall 4

En privatpraktiserande psykiater överförskrev narkotiska läkemedel

bl.a. till ungdomar. Utredningen påbörjades ijuli 1990. Socialstyrelanmälan inkom till HSAN ijanuari 1992. HSAN áterkallade sens legitimationen beslut i juni 1992. Kammarrätten avslog genom läkarens överklagande dom i mars 1993. Regeringsrätten genom fastställde i februari 1994 kammarrättens domslut. Från anmälan till verkställbart beslut delegitimering tog det 5 månader. om

Fall 5

Med anledning TV-programmet Vita rockar och svarta papper,

av sändes i maj 1991, tilldelades läkare varning av HSAN i som en januari 1992. Kammarrätten fastställde beslutet i juni 1992.

Regeringsrätten vägrade prövningstillstånd. l september 1991 hade

Socialstyrelsen inlett en. inspektion hos läkaren ledde fram till som rapport i 1993. Anmälan kom till HSAN i april 1993. en mars HSAN återkallade legitimationen i september 1994. Grunden härför

bl.a. förskrivning narkotiska läkemedel, genomgående

var av bristfalligjournalforing, utfärdande intyg inte överensstämde av som med gällande föreskrifter. De allvarligaste anmärkningarna avsåg

emellertid brister i läkarens arbetssätt och behandlingsprinciper.

Från det Socialstyrelsens anmälan kom till nämnden och tills dess legitimationen återkallades förflöt det nästan ett år och fem månader. Den långa tiden berodde framför allt att läkaren under en del tiden vistades i USA. Kammarrätten hade i november 1995 ännu av inte avgjort målet.

Interimistisk återkallelse av legitimation 119

Fall 6

Åtal för bl.a. mord väcktes mot två läkare ijanuari 1988. Tingsrätten ogillade åtalet ijuli 1988. I domskälen uttalade tingsrätten dock att det var ställt utom allt rimligt tvivel att läkarna styckat liket i fråga. Sedan de överklagat och bl.a. yrkat att domskälen i den delen skulle undanröjas, avvisade hovrätten överklagandet i september 1988. HD vägrade prövningstillstånd i januari 1989. Socialstyrelsen yrkade i juli 1988 med stöd av vad som sålunda uttalats i domskälen att läkarnas legitimationer skulle återkallas. HSAN återkallade legitimationema genom beslut i maj 1989. Kammarrätten undanröjde beslutet i oktober 1989. Grunden härför var bl.a. att tingsrättens dom med vad däri anförts inte utgjorde en tillräcklig grund för en självständig och allsidig prövning och utvärdering av skuldfrågan i målet i fråga. Regeringsrätten beslutade i juni 1990 att målet skulle visas åter till kammarrätten för fortsatt handläggning. Det hade enligt Regeringsrättens mening ålegat kammarrätten att i enlighet med 8 § förvaltningsprocesslagen 1971:291 föranstalta om den ytterligare utredning som rätten ansåg nödvändig. Till dess kammarrätten meddelade dom i målet eller annorledes förordnade skulle ansvarsnämndens beslut inte gälla. Kammarrätten återkallade

legitimationema i maj 1991. Regeringsrätten vägrade prövningstill-

stånd i februari 1992. Det tog således två år och tio månader från det anmälan inkom till HSAN till dess läkarnas legitimationer återkallades av kammarrätten.

Fall 7

En privatpraktiserande läkare polisanmäldes i juni 1994 av försäk-

ringskassan för bedrägeri regelvidrig tillämpning av läkarvårdstaxan sedan 1990. Han misstänktes bedrägligen ha tillskansat sig 4-5 milj. kr. Tingsrätten beslutade kvarstad på läkaren tillhörig om egendom med 2 milj. kr. Socialstyrelsen arbetar för närvarande med att jämföra slumpvis utvalda journaler med de av läkaren till

lnlerirøzzlvlisJc återkallelse av legitimation

försäkringskassan insända läkarvårdskvittona. Styrelsen har funnit anmärkningar medicinska bedömningar och utförd grava i fråga om behandling samtjournalföringen. Styrelsens preliminära bedömning är att läkaren visat sig uppenbart olämplig att utöva sitt yrke. Det kommer sannolikt att förflyta avsevärd tid från polisanmälan till laga kraftvunnen dom. Ännu har inte åtal väckts eller ansökan till HSAN med yrkande om delegitimering inkommit.

Fall 8

En läkare dömdes 1992 till fängelse för grovt bedrägeri och skattebrott. Kort tid därefter försvann han utomlands och har varit efterlyst Interpol. Eftersom läkaren inte har kunnat nås för av delgivning har Socialstyrelsen inte kunnat ansöka hos HSAN om återkallelse av hans legitimation. 1 början av 1995 har läkaren emellertid utlämnats från Gambia.

Fall 9

En läkare. anmälts flera gånger till HSAN för ofredande av som

patienter, polisanmäldes av försäkringskassan för grovt bedrägeri.

Detta hade bl.a. bestått i debitering av fiktiva patientbesök. Förun-

dersökning inleddes läkaren försvann utomlands. Han var men efterlyst Interpol fram till sommaren 1994, då utredningen lades av ned grund att polisen inte lyckades få tag läkaren. Läkaren av

har alltså fortfarande kvar sin svenska legitimation..

Fall 10

En 74-årig tandläkares verksamhet hade varit föremål för Socialsty-

relsens inspektion åren 1992, 1993 och 1994. Vid den sista inspek-

tionen rådde styrelsen honom att omedelbart upphöra med sin verksamhet. l september 1994 yrkade Socialstyrelsen ait HSAN skulle återkalla hans legitimation grund att han var uppenbart av

Interinzzlstiiyk cirerkczllelsz legitimation

olämplig att utöva tandläkaryrket. Alternativt yrkade styrelsen att han skulle åläggas disciplinpålöljd. Han hade inte befunnits, tekniskt sett, vara grovt oskicklig i sin yrkesutövning. Grunden för ansökan var i stället hans undermåliga praktikhygien och hans avsaknad av sinne för ordning. HSAN återkallade hans legitimation i februari l995. Det förflöt alltså 2 år och 8 månader från den första inspektionen och 5 månader från ansökan till dess legitimationen återkallades.

6.4.2 Förslag interimistisk återkallelse

om av

legitimation

Behov

Ärenden återkallelse legitimation kräver normalt skyndsam om av handläggning. Dröjsmål med att dra behörighet inte längre en som bör gälla medför nämligen stora risker för säkerheten i vården. Samtidigt måste rättssäkerheten för den yrkesutövare talan som riktas emot tillgodoses. Huvudprincipen måste därför att vara

handläggningen av ärendet inriktas att snabbt fram en sådan utredning som möjliggör slutligt beslut i återkallelseärendet. Fallsammanställningen i föregående avsnitt visar emellertid att det

av olika skäl kan dra ut tiden innan ett ärende slutligen avgörs. Skälen kan vara att ingången brottmålsprocess avvaktas. av en Vidare kan den utredning många gånger behövs för noggranna som att garantera den legitimerades rättssäkerhet ta lång tid i anspråk.

Manövrer för att förhala avgörandet i ärendet från den legitimerades

sida kan också förekomma. Under tiden till dess återkallelseärendet avgörs av HSAN kan med dagens system yrkesutövaren fortsätta att förskriva läkemedel och utföra behandlingar inte mot som svarar patienternas behov och därigenom undanhålla patienterna adekvat vård. Andra förfaranden förekommer är bedrägerier mot som

försäkringskassan avseende vårdersättningar, utfárdande oriktiga

av intyg för sjukpenning och liknande. Sådana förfaranden kan, som

fallsammanställningen visar, omfatta betydande belopp. Det finns

lnterimzlvtásk citcrkalelse qgitimation

visserligen möjlighet att interimistiskt dra eller begränsa behörigheten att ordinera narkotiska och alkoholhaltiga läkemedel samt teknisk sprit, även åtskilliga andra kategorier läkemedel är men eftertraktade, exempelvis anabola steroider, och kan föranleda ordinationer inte står i överensstämmelse med vetenskap och som beprövad erfarenhet. Mot denna bakgrund framstår det som en brist att möjligheten till interimistiskt beslut inte står till buds över hela linjen i ärenden om

återkallelse legitimation. Denna brist kan i särskilda fall av den

av karaktär redovisats i fallsammanställningen leda till betydande som olägenheter. En möjlighet bör därför öppnas till interimistisk återkallelse legitimation i sådana fall där det slutliga avgörandet av hotar att dra ut tiden och därför sådana olägenheter kan befaras. Existensen ett sådant alternativ kan också antas förbättra av Socialstyrelsens och HSAN:s möjligheter att snabbt och effektivt slutföra utredning och bedömning återkallelseärenden. av Det förhållandet att ett interimistiskt beslut meddelats får inte föranleda att den fortsatta handläggningen inte bedrivs ett skyndsamt sätt. Tvärtom är det då mycket angeläget med en särskilt skyndsam handläggning. Genom tidsbegränsning av det interimistiska beslutets giltighet och krav särskilda skäl för en förlängning understryks kravet skyndsam handläggning och den enskildes krav rättssäkerhet. l de fall legitimerad påstås ha visat grov oskicklighet i sin en yrkesutövning eller är misstänkt för att ha begått ett grovt brott bör således möjlighet finnas att interimistiskt besluta om återkallelse av legitimationen. Denna möjlighet är särskilt angelägen i de fall den legitimerade inte är häktad eller anhållen eller eljest berövad friheten, kan behövas även i fall av denna karaktär. Enligt men 24 kap. l § RB får den sannolika skäl är misstänkt för ett som brott. för vilket det är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, häktas under vissa ytterligare förutsättningar. Är för brottet inte föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, skall häktning ske, om det inte är uppenbart, att skäl till häktning saknas. Det är emellertid att

1nrerin1is1i.sk återkallasve legiriznaiion x b

uppmärksamma att en läkare under den tid han är häktad mycket väl kan utfärda intyg eller förskriva narkotiska läkemedel, så länge som han inte har fått denna behörighet indragen eller legitimationen återkallad. De fall i vilka möjligheten att interimistiskt återkalla legitimationen aktualiseras blir troligen få. De kan emellertid förutses vara så allvarliga att möjligheten till interimistisk åtgärd en kommer att vara en nödvändig förutsättning för säkerheten i vården.

Förutsättningar

Förslaget har delvis utformats sätt bestämmelsen samma som om interimistisk återkallelse av förskrivningsrätt i 10 § första stycket DpL. Eftersom det kan komma att bli fråga olika typer fall är om av det svårt att avgränsa dessa fall genom preciseringar i lagtexten. Avgränsningen får i stället ske i rättstillämpningen. Den nödvändiga restriktiviteten understryks skadeståndsreglerna. För att genom avgränsa tillämpningen av bestämmelsen till de ytterlighetsfall den är tänkt för har, förutom kravet sannolika ska] för återkallelse, det kravet uppställts att ett interimistiskt beslut är påkallat från allmän synpunkt. Detta krav omfattar patienternas intresse säkerhet i av vården men även exempelvis det allmännas intresse en riktig av tillämpning av systemet med sjukvårdsersättning och andra socialförsäkringsförmåner. Om exempelvis arbetsgivare redan har en vidtagit sådana åtgärder att dessa intressen får tillgodosedda anses blir bestämmelsen inte tillämplig. Är yrkesutövaren egenföretagare kan däremot hänsyn till sådana intressen medföra att dennes legitimation återkallas interimistiskt.

När rekvisitet sannolika skäl får uppfyllt kan naturligtvis

anses variera från fall till fall. Är det fråga misstanke brott torde om om ett rekvisitet i vart fall uppfyllt vid fällande tingsrättsdom. Laga vara en kraft skall då inte behöva inväntas. Det är emellertid inte uteslutet att rekvisitet i vissa fall kan uppfyllt tidigare. Har exempelvis vara den berörde erkänt gärningen måste interimistisk återkallelse en kunna beslutas tidigare än ansvarsfrâgan är tvistig. om

124 Interimi.sti.sk återkallelse av legitimation

Vid remissbehaitdlingen av Socialstyrelsens tidigare förslag om interimistisk återkallelse legitimation ansåg flera remissinstanser av att interimistiska beslut borde vara tidsbegränsade. En sådan tidsbegränsning förekommer vid interimistiska beslut avseende förskrivningsrätten och finns även i utländska regelsystem. När tidsbegränsningar Förekommer är de förhållandevis snäva, vilket ligger i sakens natur. l de ytterlighetsfall nu diskuteras kan det som emellertid komma att förflyta lång tid innan frågan om återkallelse är slutligt avgjord. Detta talar för tidsgräns skall införas, att, om en giltighetstiden vid behov måste kunna förlängas. I dag kan rätten att förskriva narkotiska eller alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit interimistiskt indragas eller begränsas för en tid av sex månader, med möjlighet till förlängning med ytterligare högst sex månader särskilda skäl föreligger 10 § DpL. På motsvarande sätt bör en om bestämmelse interimistisk återkallelse legitimation utformas, om av dock att mot bakgrund av att dessa ärenden kan ta lång tid - möjligheten att förlänga giltighetstiden inte bör ha någon yttersta gräns. Det ankommer Socialstyrelsen att i god tid begära sådan förlängning, så att HSAN hinner pröva ärendet innan tiden löper ut. Styrelsen skall därvid redogöra för de skäl som åberopas för förlängningen. Fall och 4 i fallsammanställningen rör bl.a. allvarligare fall av missbruk av förskrivningsrätten. I många fall av missbruk av förskrivningsrätten är det tillräckligt med den numera införda möjligheten att interimistiskt dra denna rätt. I vissa fall kan emellertid eller två varningar tidigare ha förekommit grund av en missbruk förskrivningsrätten. Fall kan även tänkas där förskrivav ningsrätten återfåtts efter tidigare indragning och läkaren ånyo gör sig skyldig till överförskrivning av narkotiska läkemedel. Dessutom

avser möjligheten till indragning av förskrivningsrätten bara vissa läkemedel. En möjlighet att interimistiskt återkalla legitimationen

behövs därför även då återkallelse yrkas grund missbruk av av förskrivningsrätten.

lnterinziøtiisk återkallelse legitimation 125

l sådana fall som l och vilka till största delen rör bedrägeri gentemot försäkringskassa. skulle ett interimistiskt beslut troligen inte ha varit motiverat av hänsyn till säkerheten i vården skulle men ändå vara påkallat från allmän synpunkt. Återkallelse torde i sådana fall ske grund av allmän olämplighet bestått i brott som som riktat sig mot socialförsäkringsorgan. l fall 8 och 9 hade respektive läkare försvunnit utomlands och därför inte kunnat nås för delgivning. Kravet kommunikation i 17 § förvaltningslagen 1986:223 respektive i l0 § och l8 § förvalt-

ningsprocesslagen l97 l :29 l gäller formellt endast när ett mål eller

ärende avgörs slutligt. Bestämmelserna är emellertid uttryck för ett principiellt synsätt med generell räckvidd. InfÖrs möjlighet att en interimistiskt återkalla legitimationen får allmänna rättsgrundsatser tillämpas dessa fall. l mål där det är fråga åtgärder stor om av praktisk eller ekonomisk betydelse for den enskilde, såsom exempelvis återkallelse av legitimation. är kravet kommunikation med den enskilde fore beslut självfallet särskild vikt. Emellertid måste av även den aspekten beaktas att det vid interimistiska beslut typiskt sett kan vara fråga om så brådskande åtgärder att utrymme inte alltid ges för kommunikation. Sammanfattningsvis innebär detta att en interimistisk återkallelse legitimation normalt torde förutsätta av kommunikation innan den beslutas att utrymme finns att i men

särskilda fall göra en annan bedömning, se vidare Hellners.

Malmqvist, Nya förvaltningslagen. fjärde uppl., 190 JO 198384 s. 375. RÅ 1991 ref. 109. s.

6.5 Skadestånd

l uppdraget ingår även att belysa frågan ersättning för ekonoom misk skada för det fall interimistisk åtgärd inte står sig vid en en slutlig bedömning. Fråga uppkommer därvid förslaget att införa om en möjlighet att interimistiskt återkalla legitimation måste kompletteras med en särskild rätt till skadestånd om det skulle visa senare sig att skäl inte förelåg för slutligt beslut återkallelse om av

[26 InreriiziiylIsk ciIerkae/.vc m legitimation

legitimation. l det följande skall inledningsvis kortfattad ges en redovisning gällande rätt avseende det allmännas skadeståndsanav Den är till vissa delar hämtad betänkandet Det allmännas svar. ur skadeståndsansvaNSOU l993:55. Därefter redovisas förslaget om

att införa särskild ersättningsbestämmelse i disciplinpâföljdsla-

en gen.

6.5.1 Skadeståndslagen

skadeståndslagen 1972:207. SkL. ramlag och innehåller är en således inte någon uttömmande reglering det utomobligatoriska av skadeståndsansvaret. Bestämmelserna är generella och när de tillämpas i ett konkret fall måste allmänt utformade begrepp såsom vållande. i tjänsten. myndighetstxtövning utfyllas genom tolkning. Vidare finns flera allmänt erkända skadeståndsrättsliga grundsatser inte berörts i lagen ändå skall tillämpas, t.ex. princisom men som skyddat intresse, adekvat kausalitet och samverkande perna om orsaker. Skadeståndslagens regler är i första hand tillämpliga i utomobligatoriska förhållanden l kap. l §. Genom skadestånds-

lagen infördes regler skadeståndsansvar för stat och nya om

kommun det allmänna. Tidigare fanns endast möjligheten att kräva

skadestånd den tjänsteman varit försumlig. av som Den grundläggande bestämmelsen det allmännas skadeom ståndsansvar finns i 3 kap. 2 § SkL. Bestämmelsen innebär bl.a. att

det allmänna åläggs ett i vissa avseenden längre gående skadeståndsän privat arbetsgivare bl.a. skall ren förmögenhetsskada

ansvar en ersättas även när brott inte föreligger. Skadeståndsansvar enligt culparegeln innebär för uppsåt eller oaktsamhet vållande. ansvar Huvudregeln är att skadeståndsansvar enligt culparegeln endast uppkommer vid positivt handlande. Det skall vidare finnas ett

orsakssamband mellan vållandet och skadan adekvat kausalitet.

Slutligen är det bara skador drabbar det s.k. skyddade intresset som

som medför skadeståndsansvar. å

lnterimislisk återkallelse av legitimation

Begreppet ren förmögenhetsskada definieras i 1 kap. 2 § SkL. Med ren förmögenhetsskada menas sådan förmögenhetsskada som uppkommer utan samband med person- eller sakskada. Ren förmögenhetsskada ersätts enligt skadeståndslagen enbart skadan om vållats till följd av brott eller om skadan vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Utanför skadeståndslagen förekommer däremot bestämmelser som innebär att ren förmögenhetsskada även skall ersättas i andra fall, t.ex. lagen 1974:515 om

ersättning vid frihetsinskränkning, se nedan under 6.6.2.

skadeståndslagen innehöll ursprungligen en bestämmelse i 3 kap. 5 som innebar att rätten till ersättning enligt 3 kap. 2 § för ren fönnögenhetsskada begränsades när skadan uppkommit till följd av intrång i näringsverksamhet. 1 dessa fall skulle ersättning endast utgå om det, med hänsyn till vissa uppräknade omständigheter, kunde anses skäligt. Bestämmelsen avskaffades 1989 och dess avskaffande speglar den förändring i synsättet då inträtt. Den restriktiva som inställningen till det allmännas ersättningsskyldighet hade fått vika för en starkare betoning den enskildes rätt och rättssäkerhet. I av prop. 198990:42 med förslag till ändringar i 3 kap. SkL anförde departementschefen bl.a. följande s. 19 ff.

Regeln i 3 kap. 5 § skadeståndslagen specialregel för är en

ren förmögenhetsskada som uppkommit till följd av intrång

i näringsverksamhet. Ersättning för sådan skada uppstått som genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning skall betalas endast i den mån det är skäligt med hänsyn till

intrångets art och varaktighet, felets eller försummelsens

beskaffenhet och övriga omständigheter. Det huvudsakliga

skälet för denna inskränkning är enligt förarbetena prop.

1972:5 s. 373 och 529 att man velat begränsa det allmännas ansvar för företagares uteblivna vinst. Avsikten är att vinsten i princip skall gottgöras helt när den kan ses som en ersättning för företagarens egen arbetsinsats men att återhållsamhet skall visas i övrigt, särskilt när vinsten framstår som onormalt stor eller oskälig. 1 bakgrunden fanns, när regeln infördes, farhågor för svåröverskådbara ekonomiska konsekvenser för det

128 Interimislzlvk återkallelse av legitimation

allmänna.- Enligt utredaren har bestämmelsen haft ringa

praktisk betydelse. Belysande rättspraxis saknas helt. Justitie-

kanslern har bekräftat att bestämmelsen haft mycket liten betydelse i hans skadereglerande verksamhet. skadestånds-

krav grund intrång i näringsverksamhet synes över

av huvud ha varit långt mindre vanliga än som befarades taget skadeståndslagen infördes. Utredaren har också kommit när fram till regeln har ringa betydelse för det allmännas att ekonomi. Som utredaren har anfört kan det ifrågasättas om det verkligen kan skäligt i vanlig bemärkelse att det anses allmänna skulle slippa att för skada bara därför att svara en skadan vinst den enskilde har gått miste om. I avser en som

näringsverksamhet torde just utebliven vinst ofta vara den

betydelsefulla skadan, skada många gånger kan mest en som besvärande konsekvenser för den fortsatta driften. Bestäm-

vidare och svårtillämpad. Förutsebarheten för melsen är vag den enskilde är dålig. Vidare är regeln sådant slag att den av

lätt kan skapa ovilja mot myndigheterna och lagstiftningen.

De negativa effekterna härav uppväger troligen de rent

ekonomiska vinster regeln måhända kan ge. som

Beträffande frågan det allmännas skadeståndsansvar vid en om felaktig användning myndighetens fria skön eller en oriktig av

värdering bevisning uttalade departementschefen vidare s. 16.

l åtskilliga sammanhang uppkommer frågan en felaktig om

användning myndighetens fria skön eller oriktig värde-

av en

bevisning kan medföra skadeståndsskyldighet för det

ring av allmänna. Liksom torde normalt böra kräva mycket nu man felbedömningar för vållande skall ha

påtagliga att anses förekommit från myndighetens sida. Just i dessa fall måste en domstol eller myndighet ha betydande felmarginal.

annan en hållning i dessa fall är svår att förena med en En strängare

normal vållandebedömning.

lnterinztlstisvk citekallelse legitimation 129

Skadeståndsregler i vissa andra lagar m.m.

Lagen 1974:515 ersättning vid frihetsinskränkning

Lagen skiljer mellan s.k. judiciella frihetsinskränkningar och administrativa frihetsinskränkningar. Den förra syftar de

termen straffrättsliga reglerna frihetsberövande påföljd för brott om som och de straffprocessuella bestämmelserna häktning och anhållanom

de m.m. De administrativa frihetsinskränkningarna sådana

är som

beslutats av forvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet. Förutsättningarna för ersättning skiljer sig något vid dessa två typer av frihetsinskränkning.

När det gäller såväl dejudiciella de administrativa frihetsberösom vandena är statens strikt. dvs. det förutsätter inte fel eller ansvar försummelse någon tjänsteman. När det gäller de judiciella av

frihetsinskränkningarna behöver beslutet inte heller ha varit oriktigt i sak utan det räcker med att beslutet frihetsinskränkning visst

om sätt har upphävts eller ersatts ett annat beslut. Vid administrativa av frihetsberövanden däremot föreligger till ersättning endast rätt om det finnes uppenbart att frihetsberövandet grund. var utan Detta innebär att den myndighet prövar skadeståndskravet som får göra en

bedömning i efterhand huruvida åtgärden varit opåkallad. Detta

krav, s.k. kvalificerad oriktighet. kan i praktiken närmast liknas vid en utvidgad culparegel. Varken vidjudiciella eller vid administrativa frihetsberövanden utgår ersättning den drabbade om själv uppsåtli-

gen föranlett frihetsinskränkningen. Den försvårat sakens

som

utredning eller undandragit sig förundersökning eller lagföring kan

få ersättning endast om det föreligger synnerliga skäl. Ersättningen

kan ocksåjämkas eller helt vägras det med hänsyn till

om omständigheterna är oskäligt att ersättning utgår.

Ersättningsgill skada är enligt lagen: utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidanden. Med förlorad arbetsförtjänst avses inte enbart förlorad inkomst i anställning

utan också förlust i näringsverksamhet. När det gäller intrång i närings-

130 lnterimilstisyk återkallelse av legitimation

verksamhet härmed Lex. sådan skada som uppkommer när en avses företagare måste lägga rörelsen till följd sin frånvaro under ner av frihetsinskränkningen.

Lagen 1978:880 betalningssäkring för skatter, tullar och om avgifter

Genom lagändring trädde i kraft den l januari 1990 infördes i

som

bctalningssäkringslagen bestämmelser om skadeståndsansvar

nya för 21 och 22 §§. Bestämmelserna har därefter ändrats staten lag ikraft den l juli 1994. Enligt dessa bestämmelgenom som trätt skall oavsett fel eller försummelse Föreligger, ersätta ser staten, om

skada drabbar enskild till följd av beslut om betalningssäkring

som för icke fastställd fordran, fordringen antingen inte en om senare fastställs eller fastställs till väsentligt lägre belopp än det som har ett betalningssäkrats. Ersättningen kan jämkas eller utebli om den

enskilde varit medvållande till skadan. Ersättning utgår för alla

former förmögenhetsskada med den betydelse detta uttryck

av ren har i skadeståndslagen. Ersättning skall alltså kunna utgå även för

indirekt orsakad skada t.ex. då näringsidkares goda rykte skadats en

beslutet betalningssäkring blivit allmänt känt och

genom att om detta medfört försämrad lönsamhet i rörelsen. Detta är en en skillnad i förhållande till lagen ersättning vid frihetsinskränkom ning, enbart rätt till ersättning för skada föranletts av som ger som frihetsinskränkningen. När bestämmelsen infördes motivera-

själva des den departementschefen följande sätt prop. 198990:3 s.

av 39

Det ligger i sakens natur att säkerhetsåtgärd som vidtas

ett tidigt stadium i skatte- eller avgiftsutredning senare kan

visa sig felaktig. Beslut om betalningssäkring fattas

vara oftast utan att den enskilde fått tillfälle att yttra sig och avser i regel fordringar inte har fastställts. Risken för felaktiga som beslut är därför mycket större i dessa fall än i fråga om sedvanliga beslut skatt eller avgift. Beslut om betalningsom

lrllerinzzlsIivk cilerkulc.se lqgiriiøiczliarz

av J

säkring kan naturligtvis många gånger medföra ekonomisk en skada för den enskilde. Förhâillandena i fråga betalningsom säkring för icke fastställda fordringar är enligt min mening så speciella att det allmänna bör ha ett längre gående skadeståndsansvar än det enligt SkL gäller för som

myndighetsutövning i allmänhet.

En av rättssäkerhetskommitténs huvuduppgifter lägga fram var att

förslag som stärker den enskildes ställning vid betalningssäkring. l detta arbete ingick att överväga utformningen skadeståndsregeln

i betalningssäkringslagen. Kommittén uttalade bla. följande

angående skadeståndsansvaret i betänkandet Rättssäkerheten vid

beskattningen SOU 1993:62.

Med utgångspunkt i vårt allmänna uppdrag att se över rättssäkerheten i beskattningsförfarandet är frågan vilka

rättssäkerhetshänsyn som gör sig gällande i denna fråga och vilka effektivitetsaspekter måste beaktas. Som framhål-

som lits tidigare är det i stort sett omöjligt att undvika att en

förprocessuell åtgärd stundom används i fall

där det senare visar sig inte finnas någon skattefordran eller i fall vart en mycket mindre sådan än vad från början antagit. Den man förprocessuella åtgärden beslutas nämligen på sämre ett underlag än vad som är fallet i det ordinära förfarandet. När

betalningssäkring används är det svårt att undvika ekonomis-

ka skador. Sådana uppkommer i stort sett alltid och frågan är bara vem som skall bära kostnaden när det visar sig senare att någon skattefordran inte finns eller i vart fall är väsentligt

lägre än det belopp betalningssäkrats; eller den

som staten mot vilken åtgärden har riktats- Ett strikt skadeståndsansvar har flera fördelar. Kostnaden bärs normalt av staten som

tjänar förfarandet. Ansvaret ger ett incitament till försiktig-

het hos den som tar initiativet till åtgärden. Den person som drabbas hålls skadeslös och får upprättelse. Några effektivitetsforluster är svåra att möjligen kan se, men skadeståndet verka mer hämmande än endast till uppmana

försiktighet. Betalningssäkring skulle så att säga inte ske i

gränsfall, utan endast i mer säkra fall. En sådan effektivitetsförlust marginalen är dock att föredra rättssäkerhetssyn ur

132 Interimistisk återkallelse av legitimation

punkt, eftersom det med hänsyn till åtgärdens mycket ingripande natur är bättre att fria än fälla, dvs. hellre underlåta betalningssäkring chansen i tveksamma fall. Ett en än att ta strikt skadeståndsansvar är således att föredra framför ett

culpaansvar med hänsyn till åtgärdens förprocessuella och

mycket ingripande natur.

Kommittén, konstaterade att det strikta skadeståndsansvaret i som

princip konsekvent genomfört i betalningssäkringslagen,

var

föreslog vissa begränsningar när det gäller ersättningsskyldighetens

omfattning Förslaget har genomförts prop. 199394: l 51; bet. m.m. l99394:SkU31; rskr. 199495:335; SFS 1994:468.

Ersättning ex gratia

En speciell form ersättning från det allmänna utgör regeringens av möjlighet ersättning ex gratia till enskilda skadelidande. att utge möjliggöra bl.a. utbetalningar vissa slags skadeersättning- För att av brukar riksdagen bemyndiga regeringen att, under förutsättning ar andra medel inte står till förfogande för ändamålet, täcka att

oförutsedda utgifter med hjälp ett särskilt förslagsanslag. Det är

i princip användas för utgifter så brådskande att att

avsett att av ärendet inte hinner underställas riksdagen. Det förekommer att JK

initiativ till sådana regeringsbeslut ersättning.

tar om

Kungörelsen 1972:416 statsmyndigheternas skadereglering om i vissa fall

Skadeståndstalan staten förs vid allmän domstol. Innan en sådan mot

talan väcks bör den enskilde framställa ersättningsanspråk enligt kungörelsen 1972:416 statsmyndigheternas skadereglering i

vissa fall, skaderegleringskungörelsen. Kungörelsen gäller i fråga ersättningsanspråk riktas mot staten med stöd bl.a. av 3 kap.

om som 2 § SkL, lagen 1974:515 ersättning vid frihetsinskränkning om eller 21 § lagen 1978:880 betalningssäkring för skatter, tullar om

InIerin7i.sIi.sk zircrkcre/.ve qgiliniulion J

och avgifter. Beroende vilken typ ersättningsanspråk det är av

fråga görs framställningen antingen hos den centrala

förvaltningsmyndighet inom vars område skadan inträffat eller hos

JK. Den myndighet hos vilken ersättningsansprfxk framställs förhandlar för statens räkning med den kräver skadestånd och som för statens talan i saken inför domstol. .IK kan även uppdra annan myndighet att fullgöra vad ankommer honom enligt som kungörelsen eller själv överta handläggningen ärende av ett som avses i kungörelsen.

Riksdagsbehandling m.m.

Frågan om en skärpning det allmännas skadeståndsansvar har vid av flera tillfällen tagits till behandling i riksdagen. l betänkandet upp l98889zLU2 s. 19 uttalade lagutskottet med anledning av motioner bl.a. följande.

På lagutskottets begäran har iustitiekanslern JK sig

yttrat över de nu aktuella motionerna. Yttrandet inte belägg för ger att det tillkommit nya omständigheter bör föranleda ett som ändrat ställningstagande från riksdagens sida i frågan om behovet av en utredning det allmännas skadeståndsansvar. av En annan sak är som JK påpekat att det kan finnas rättsområden som företer sådana särdrag att utvidgning skadeen av ståndsansvaret kan motiverad. Sådana spörsmål får vara emellertid enligt utskottets mening övervägas i samband med en översyn av bestämmelserna det speciella rättsområdet.

Kommittén för översyn det allmännas skadeståndsansvar hade av bl.a. till uppgift att utreda det vissa rättsområden borde om införas ett strikt skadeståndsansvar för det allmänna i samband med

myndighetsutövning. Kommittén anförde i sitt betänkande Det

allmännas skadeståndsansvar SOU 1993:55, att det fanns vissa skäl för att förbättra möjligheterna till ersättning för enskilda utsätts som

för frihetsinskränkningar och vissa andra allvarliga ingrepp. Därmed

åsyftades myndighetsåtgärder kränker den enskildes personliga som

134 lnIeiinzlvt.vk iIcrkcilelse m egilimcilion

integritet och som innebär en inskränkning av de rättigheter som han är tillförsäkrad enligt grundlagen. Kommittén ansåg vidare att det bästa resultatet kan nås genom reformer de särskilda områden, där det ter sig angeläget att stärka den enskildes skydd och att det liksom idag bör gälla ett strikt vid särskilt allvarliga ingrepp ansvar mot enskilda. Kommittén föreslog bl.a. lag skadestånd en ny om grund vissa myndighetsåtgärder. Förslaget har ännu inte lett till av lagstiftning.

6.5.3 Förslag särskild

en ersättningsregel

Inledning

Av redovisningen ovan har framgått att det allmännas ansvar för fel eller försummelser vid myndighetsutövning i allmänhet begränsar sig, förutom till och sakskada, till förmögenhetsskada person- ren

enligt bestämmelsen i 3 kap. 2 § SkL, dvs. sådan förmögenhetsskada

uppkommer utan samband med person- eller sakskada. I vissa som särskilda fall har särskild lagstiftning ålagts ett längre staten genom gående skadeståndsansvar, t.ex. vid frihetsberövanden. Det skall emellertid observeras att detta längre gående ansvar inte är ovillkorligt utan att ersättningen kan jämkas eller t.o.m. helt utebli under vissa förutsättningar. l allmänhet saknas särskilda regler med avseende det allmännas skadeståndsansvar vid fel eller försummelse vid myndighetsutövning. l dessa fall avgörs ersättningsskyldigheten enligt bestämmeli SkL. Detta förhållande gäller exempelvis statens ansvar för serna den händelse ett interimistiskt beslut om återkallelse av körkort sedermera visar sig oriktigt. Ersättningsfrågan är för dessa fall inte särskilt reglerad utan den allmänna regeln i 3 kap. 2 § SkL är tillämplig. Det torde normalt krävas mycket påtagliga felbedömningfor att vållande skall ha förekommit från myndighetens sida ar anses vid en felaktig användning av myndighetens fria skön eller en oriktig värdering av bevisning. Just i dessa situationer måste en

lnlerimisrisk återkarlese legitimation 135

domstol eller myndighet ha betydande

annan en felmarginal. En strängare hållning skulle svår att förena med normal

vara en

vållandebedömning. Frågan huruvida fel eller försummelse förekommit skall prövas utifrån de förutsättningar rådde

som när beslutet fattades. Detta innebär det skulle att om senare visa sig att ett interimistiskt beslut återkallelse saknar tillräcklig om grund så

torde det krävas en mycket påtaglig felbedömning för skall

att staten kunna åläggas ett skadeståndsansvar grund vållande. av

Behov

Tidigare har förhållandena för andra yrkesgrupper i Sverige

med

krav på registrering eller motsvarande redovisats kapitel 3.

För en

del av dessa är registreringen visserligen förutsättning

en för att

använda den särskilda yrkestitel följer med registreringen,

som men

den utgör inte förutsättning för arbeta inom

en att respektive

yrkesområde advokater och revisorer. Den förlorat

som sin advokattitel kan ändå t.ex. uppträda juridiskt som ombud eller biträde en pan i domstol. För andra är

registreringen en förutsättning för att arbeta inom yrkesområdet i fråga fastighetsmäklare,

trafikutövare eller innehavare trafikskola. Inte beträffande någon av

av de redovisade yrkesgrupperna finns emellertid möjlighet att interimistiskt återkalla registreringen eller motsvarande.

En läkare, tandläkare eller barnmorska får sin legitimation som återkallad kan inte längre utöva sitt yrke. Det är alltså fråga om en

för den enskilde mycket ingripande form av myndighetsutövning.

Som framgått fallsammanställningen kan

av utredning och domstolsbehandling av ärenden återkallelse ta lång tid i anspråk. Ett

om interimistiskt beslut återkallelse kan komma om att medföra en

betydande ekonomisk skada för den enskilde. Därför

är det motiverat att diskutera ett utvidgat ekonomiskt ansvar för det allmänna när det gäller sådana interimistiska beslut, är i fråga. som nu

Liksom när det gäller betalningssäkring kan vid återkallelse

av legitimation ekonomiska skador inte undvikas. Även om skade-

6 1nIerin1i.sIi.sk irerkcilleliye legitimation

J av

ståndslagens regler om det allmännas skadeståndsansvar de flesta områden tillräckliga är det tydligt att statsmakterna inte anses vara är främmande för att det finns rättsområden som företer sådana särdrag att ett utvidgat skadeståndsansvar kan vara motiverat. För att reglerna interimistisk återkallelse av legitimation skall kunna om fylla ett praktiskt behov måste beviskraven för åtgärderna sättas lägre än vad krävs vid slutlig bedömning. Med detta följer som en logiskt att man måste förutse fall i vilka den interimistiska åtgärden vid den slutliga prövningen visar sig sakna tillräcklig grund. Den situation uppkommer när fråga väcks om interimistisk återkalsom lelse legitimation har stora likheter med betalningssäkring för en av icke fastställd fordran. Själva grunden för åtgärden är i bägge fallen osäker. De skäl som åberopats vid tillskapandet av skadeståndsreglerna i samband med betalningssäkring kan i stora delar anföras även i detta fall. En särskild bestämmelse om ett strikt skadeståndsansvar för det allmänna får mot denna bakgrund förutsättning för att anses vara en införa allmän möjlighet till interimistisk återkallelse av legitimaen tion. En sådan ersättningsregel är samtidigt en naturlig följd av det

grundlagsskydd närings- och yrkesfriheten åtnjuter se avsnitt

som 2.3. Vidare torde ingrepp i redan etablerad näringsverksamhet i en vissa fall omfattas Europakonventionens skydd för äganderätten av enligt artikel l i första tilläggsprotokollet. Som anförts i avsnitt 4.8 enligt artikeln vissa möjligheter finnas att i sådana fall göra synes anspråk ersättning. Ett strikt skadeståndsansvar har förevarande område flera fördelar. Genom särskild ersättningsbestämmelse införs för att en dessa fall beaktas den enskildes krav rättssäkerhet samtidigt som de tillämpande myndigheterna tvingas överväga i vilka fall att noga interimistisk återkallelse är påkallad. Det ger ett incitament till en försiktighet hos den som tar initiativet till åtgärden. Den person som

drabbas hålls så långt möjligt skadeslös och får upprättelse.

Kostnaden bärs staten normalt är bärare av det intresse som av som motiverat interimistisk återkallelse av legitimation. Härmed en

lnlerinzzlvtisyk Knarkadalive av legitimation 7

åsyftas inte enbart intresset av att säkerheten i vården i inskränkt mening höjs. Staten torde även ha fördel ett förfarande kan av som minska risken för exempelvis fortsatt bedrägligt utnyttjande av systemet med sjukvårdsersättningar eller förfaranden med oriktiga intyg för rätt till sjukpenning. Det bör understrykas att skadeståndsansvaret givetvis sedvanligt sätt måste begränsas genom regler som beaktar inverkan av medvållande hos den som drabbats av beslutet.

Förutsättningar

Ersättningsmöjligheten skall inte vara beroende av utfallet av en bedömning huruvida beslutet att interimistiskt återkalla legitimationen var riktigt eller inte enligt de bestämmelser som HSAN och överinstaitserna har att tillämpa. lnte heller förutsätter rätten till ersättning fel eller försummelse vid myndighetsutövniitgen. utan avgörande skall som huvudregel vara att det interimistiska beslutet inte stått sig vid den slutliga bedömningen av återkallelsefrågan. Den skada som ett interimistiskt beslut om återkallelse av legitimation normalt kan förorsaka är s.k. förmögenhetsskada. Ersättren ningsrätten bör omfatta alla former förmögenhetsskada med av ren den betydelse detta uttryck har i SkL. l likhet med vad som är fallet beträffande betalningssäkringslagen bör således även indirekt orsakade skador ersättas tex. då en läkares goda rykte skadats genom att beslutet att interimistiskt återkalla hans legitimation blivit allmänt känt och detta medfört en försämrad lönsamhet för hans rörelse. Som tidigare redovisats i avsnitt 6.5.2 förs skadeståndstalan mot staten vid allmän domstol. Den enskilde bör dock innan han . anhängiggör en sådan talan först framställa sina ersättningsanspråk enligt bestämmelserna i skaderegleringskungörelsen. En hänvisning till disciplinpåfoljdslagens ersättningsbestäitumelse bör införas i l § skaderegleringskungöreIsen.

8 lnlcrimi.sli.sk citerkcileive legitimation

Jämkning m.m.

En princip inom skadeståndsrätten är att skadestånd kan jämkas om den skadelidande medverkat till skadan vållande 6 kap. l § genom SkL. Genom den skadelidande går miste del eller hela att om en ersättningen han medverkat till skadan ett motiv även för om ges honom att iaktta aktsamhet och att göra vad han kan för att begränsa skadan. Denna princip bör gälla även detta område. Jämkning bör således ske den skadelidande medverkat till skadan genom att om exempelvis ha försvårat utredningen lämnat vilseledande uppgifter, lämna handlingar, eller vägrat den skall vägrat prover m.m. som utföra inspektion tillträde till lokaler där verksamheten bedrivs. För kunna ersättning för hela skadan bör den skadelidande också att ha till omständigheter kunnat leda till ändring av sett att som beslutet anförts i ärendet utan dröjsmål. Det kan diskuteras hur ersättningsfrågan skall bedömas i ett fall där slutlig återkallelse inte sker där föreskrift prövotid beslutas. men om Ersättning bör kunna utgå även i dessa situationer med möjlighet till jämkning enligt de allmänna reglerna jfr dock lagen om ersättning vid frihetsinskränkning. inte medger ersättning i bl.a. de fall som skuldfrågan är klar åtal inte väcks grund preskription eller men av grund åtalsunderlåtelse och inte heller den berörde är av om skyldig till brotten men inte döms till fängelse. Enligt direktiven begränsar sig uppdraget till att överväga om möjligheterna till interimistisk återkallelse legitimation bör av utsträckas till fler situationer än i dag, varvid bl.a. frågan om ersättning för ekonomisk skada, i de fall det skulle visa sig att senare skäl inte förelåg för slutligt beslut om återkallelse av legitimation,

skall belysas. Om ett beslut slutlig återkallelse av legitimation

om efter överklagande upphävs kommer rätt till ersättning enligt förslaget inte att inträda trots att beslutet normalt har gått i verkställighet omedelbart och alltså har gällt en viss tid. Den allmänna bestämmelsen skadeståndsansvar för det allmänna enligt 3 kap. om 2 § SkL blir i stället tillämplig. Samma förhållande gäller om ett

lnlerimisliiyk återkallelse legitimaim: 9

beslut om återkallelse av legitimation upphävs efter det att resning beviljats. Förslaget omfattar således endast fall i vilka ett interimistiskt beslut inte står sig vid den slutliga bedömningen. l disciplinpåföljdslagen finns, som tidigare nämnts, tre bestämmelser om interimistisk återkallelse. För det första finns en sådan bestämmelse i 8 § andra stycket DpL, som avser fall då föreläggande om läkarundersökning beslutats. Förslaget innebär att den särskilda ersättningsbestämmelsen även kommer att omfatta dessa fall. Antag att en läkare misstänks inte kunna utöva sitt yrke tillfredsställande grund av sjukdom. Han föreläggs därför att inkomma med läkarutlåtande. Samtidigt återkallas hans legitimation tills vidare. Vid den slutliga prövningen visar det sig att grund inte föreligger för att återkalla hans legitimation grund av sjukdom. Läkaren är då berättigad till ersättning för den ekonomiska skada

han lidit. Huruvida ersättningen skall eller blir beroende

omständigheterna i det enskilda fallet. Har han exempelvis underlåtit att komma med läkarutlåtande kan detta medföra att han anses ha varit medvållande till skadan, varvid ersättningen kan jämkas eller helt utebli.

Vidare får enligt 12 § andra stycket DpL behörighet att utöva

annan yrke inom hälso- och sjukvården än legitimation återkallas interi-

mistiskt, och enligt 10 § DpL kan indragning eller begränsning i

rätten att förskriva narkotiska eller alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit beslutas interimistiskt för viss tid. Även det inte om ingår i vårt uppdrag att göra motsvarande överväganden beträffande dessa situationer kan ändå den kommentaren göras att indragning eller begränsning av rätten att förskriva bl.a. narkotiska läkemedel inte är av en så ingripande natur att det skulle motivera särskild en skadeståndsbestämmelse för den händelse att det interimistiska beslutet inte står sig vid den slutliga bedömningen. I dessa fall har yrkesutövaren kvar sin legitimation, om än med vissa begränsningar, och han kan fortfarande utöva sitt yrke. När det gäller behörigheter

som avses i 12 § DpL är dessa förordnanden tillfälliga och gäller

under förhållandevis kort tid. De torde därmed inte motivera en särskild ersättningsbestämmelse.

7 Riksövergripande register

över

hälso- och

sjukvårdspersonal

7.1 Inledning

l uppdraget ingår att överväga om ett rikso register med

uppgifter om disciplinpåföljd och därmed sammanhängande frågor bör inrättas. Enligt direktiven skall därvid de problem som sammanhänger med intrånget i den enskildes integritet i förhållande till det allmännas nytta av ett sådant riksövergripande register särskilt belysas. Från allmänhetens sida kan finnas ett intresse av ett mer

allmänt tillgängligt register. Från tills sida kan det

å andra sidan finnas ett intresse av ett mer omfattande register för tillsynsändamål. Den praktiska användningen registeruppgifterna av bör belysas. Frågor om sekretess for uppgifterna och gallringsfrågor bör också behandlas. Som redovisats i avsnitt 1.2.3 för Socialstyrelsen ett register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Av registret framgår b1.a. vilka som inte längre är legitimerade och vilka som har begränsad förskrivningsrätt. HSAN för ett personregister för diarium och ärendehantering. Socialstyrelsen har sedan i slutet av februari 1995 tenninalåtkomst till detta register. Av registret Framgår b1.a. namnet den som anmälts och vilken påföljd HSAN kan ha beslutat om.

Riksdagens revisorer har i sin rapport se avsnitt 1.2.3 framfört att

det finns ett behov för Socialstyrelsen att systematisera tillsynen över riskpersonal och att styrelsen därför borde tillåtas upprätta ett eget register över disciplinära beslut som gäller den personal

142 Riksvcrgripuncle register över hái.vo- och .sjukwircåspersonal

styrelsen 11211IlllSyI1S2lI1SVHl för. Ett sådant riksövergripande register

skulle enligt rapporten inte vara offentligt. l det följande skall först redovisning gällande bestämmelser en av angående registrering påföljder redovisas. Därefter följer en av m.m. redogörelse för Alkoholinspektionens register samt en redovisning ett förslag arbetsgrupp inom Socialdepartementet att av av en Socialstyrelsen skall inrätta ett centralt register för sin verksamhetstillsyn. En redogörelse för EUs direktiv rörande normer för integritetsskydtl vid behandling personuppgifter följer därefter. av Slutligen redovisas de överväganden gjorts beträffande ett som

riksövergripande register med uppgifter om disciplinpâföljd.

7.2 Gällande bestämmelser angående

registrering av påföljder m.m.

Kriminalregister och polisregister

l samband med överföringen 1971 kriminalregistret från av Kriminalvårdsstyrelsen till Rikspolisstyrelsen sammanfördes detta

styrelsen. Det samordnade registret. som förs med hjälp av automa-

tisk databehandling. ADB, kallas person- och belastningsregistret

PBR. För detta register gäller olika regler beroende om det är

fråga dess användning kriminalregister eller som polisregis-

om som l det förra fallet regleras användningen av lagen 1963: 197 om ter. allmänt kriminalregister kriminalregisterlagen och i det senare

fallet lagen 1965194 om polisregister m.m. polisregisterlagen.

av För ilimmun kriznfintregistret gäller bestämmelserna i kriminal-

registerlagen och i kriminalregisterkungörelsen l973:58. Registret

innehåller de uppgifter behövs i domstolarnas verksamhet för som brottsbalkens bestämmelser Sammanträffande brott och att om av

förändring påföljd skall kunna tillämpas. Det innehåller uppgifter

Riksövergripcznde register över hä.so- och .sjukvöiralsper.sna

om personer som har dömts till andra påföljder än enbart böter. Bötesstraff antecknas endast lörvandlingsstraff har ålagts. l om kriminalregisterlagen finns bestämmelser när uppgifter skall om utgå ur registret. Vidare finns s.k. regler rehabilitering, om som innebär att innehållet i ett utdrag kan begränsas med hänsyn till att den registrerade varit ostraffad i l0 år. En enskild person har rätt att ett utdrag innehållande samtliga icke rehabiliterade uppgifter om sig själv. Rätt att erhålla utdrag registret har domstol. allmän av åklagare, JK, JO, Rikspolisstyrelsen, Datainspektionen och myndighet som äger besluta frihetsberövande åtgärd enligt lagarna om om utlämning för brott eller utlänningslagen, med anledning ärende av vari fråga uppkommit sådan åtgärd. Andra myndigheter har rätt om till utdrag av registret och i den utsträckning regeringen för visst om slag av ärenden tillstånd till det. Regeringen har också möjlighet ger att föreskriva att uppgiftslämnandet får begränsas. Uppgift får vidare lämnas till den officiella statistiken och för forskningsändamål. För de olika slag av polisregister kan förekomma gäller som

bestämmelserna i polisregisterlagen och i polisregisterkungörelsen

l969:38. Med polisregister enligt polisregisterlagen register avses

som förs hos Rikspolisstyrelsen eller någon polismyndighet

annan för att tjäna till upplysning brott, för vilka någon har misstänkts, om åtalats eller dömts, eller om någons personliga förhållanden i övrigt. Enligt polisregisterlagen skall innehållet i polisregister begränsas till

uppgifter som är nödvändiga för att polisen skall kunna förebygga

och uppdaga brott samt fullgöra sin verksamhet i övrigt. När det

gäller polisregister är den enskildes rätt att få upplysningar sig

själv begränsad. Detta beror huvudsakligen att polisregister också innehåller uppgifter betydelse för brottsspaniitg. Den begränsning

av som gäller är framför allt att det i utdrag till enskild inte skall tas med uppgift om misstanke om brott, om inte åtal har väckts för brottet. l vissa fall kan enskilda få utdrag polisregister beträffande av någon annan enskild. Det gäller dels arbetsgivare i vissa fall det om behövs för att pröva den söker anställning, dels regeringen som om meddelar dispens efter individuell prövning och den enskilde kan

144 Riksovergripuncle register iver hälso- och .sjjztkvårdspersonal

styrka att hans rätt är beroende upplysningen. JK, JO, Rikspolisav

styrelsen. Statens invandrarverk. länsstyrelse. länsrätt, polismyndig-

het, allmän åklagare och Alkoholinspektionen har rätt till utdrag av eller upplysning innehållet i polisregister. Andra myndigheter om har rätt till utdrag registret och i den utsträckning regeringen av om för visst slag ärenden tillstånd till det. Uppgift får vidare av ger lämnas till den officiella statistiken och för forskningsändamål.

Körkortsregistret

Körkortsregistret innehåller identitetsuppgifter, körkortsuppgifter och belastningsuppgifter. Belastningsuppgifterna gäller dels uppgifter sådana brott anges i 83 § körkortsförordningen om som 1977:722, dels vissa andra uppgifter, t.ex. om anmälan till länsstyrelse körkortsinnehavare inte längre uppfyller förutsättatt en ningarna att ha körkort. Körkortsregistret fors huvudsakligen av Vägverket. l fråga uppgifter brott i 83 § körkortsom om som avses förordningen fors registret dock Rikspolisstyrelsen. Registreringav i belastningsdelen fyller huvudsakligen två syften. För det första en skall den lämna underlag för prövning i körkortsmål och for det andra skall den information till åklagare och domstolar i trafikge trafikbrottslighet. mål om tidigare

Utredning om registrering av påföljder m.m.

Regeringen beslutade den 30 1995 direktiv Dir. 1995:38 mars om för särskild utredare med uppgift att utarbeta förslag till en en rättslig reglering belastningsregistret dvs. ett register som skall av innehålla belastningsuppgifter i dag antecknas i kriminalregissom ter, polisregister och körkortsregister och misstankeregistret samt

att överväga vilka ändringar behövs i polisregisterlagen.

som

Arbetet skall ske med utgångspunkt i de riktlinjer för registerstruktu-

Riksövergripcmde register över hci.so- och .sjuncirdspeitsncil 145

ren som anges i prop. 1994951144 Riktlinjer för registrering av påföljder m.m. De av riksdagen antagna riktlinjerna för uppbyggnaden av en ny struktur avseende de brottsregister i dag förs hos Riksm.m. som polisstyrelsen innebär och belastningsregistret PBR att personskall ersättas av ett belastningsregister och att det skall inrättas ett misstankeregister. Körkortsregistrets belastningsdel skall samordnas med belastningsregistret. Utgångspunkten för riktlinjerna är att belastningsregistret skall innehålla de lvelastningsuppgifter i dag som antecknas i PBR och i körkortsregistrets belastningsdel. Misstänkeregistret skall innehålla uppgifter bl.a. den är skäligen om som misstänkt för brott. Propositionen innehåller inte några lagförslag. I det avsnitt som behandlar regeringens Litgångspunkter för förslaget anförs bl.a. följande s. 12.

Dagens lagstiftning har också inslag kan uppfattas som som brister i skyddet för den personliga integriteten. Det gäller särskilt kravet att uppgifter bör hållas åtskilda efter graden av riktighet och tillförlitlighet. Sådana krav framställs bl.a. i Europarådets rekommendation, No. R 87 l5. om användningen av personuppgifter inom polissektorn. Ett exempel att bekräftade och obekräftade uppgifter antecknas i samma register är att uppgifter såväl ådömda om påföljder som brottsmisstankar antecknas i PBR. En - annan

brist i dagens registerlagstiftning är den omfattande

dubbelregistrering av uppgifter som förekommer. Dubbelregistrering innebär dels en ökad spridning uppgifterna, dels av

ökade kostnader för registreringen. Dubbelregistrering sker

bl.a. genom att samma påföljder i stor Litsträckning antecknas i både PBR och i körkonsregistrets belastningsdel. En -

reformering av registerlagstiftningen framstår mot angiven

bakgrund som nödvändig.

Beträffande utlämnande av uppgifter belastningsregistret är ur regeringens förslag att utgångspunkten skall att myndigheter vara och enskilda skall få del uppgifter i utsträckning i av samma som

146 Riksävergripuiicle register iver háilsv- och sjukvårdspemonal

dag. Regeringen anförde bl.a. följande beträffande frågan om utlämnande uppgifter dessa register s. 20 av ur

Självfallet talar integritetsaspekter för att uppgifter om ådömda påföljder inte bör lämnas det inte finns ut om vägande skäl för det. Å andra sidan måste uppgifter ur registren användas i den utsträckning motsvarar syftet som med registreringen. Det finns enligt regeringens mening inte anledning för närvarande förändra de regler som i dag att

gäller för uppgiftslämnande registren. Utgångspunkten bör

ur därför myndigheter och enskilda bör få del av vara att uppgifter i registret i utsträckning som i dag. Den nya samma

registerstrukturen och det ökade kravet uppgiftslämnande

till utländska myndigheter medför dock att reglerna sikt måste förändras. Uppgiften att föreslå sådana förändringar bör anförtros den nämnda utredningenÖ ovan

7.3 Sekretesslagen

l 5 kap. 1 § sekretesslagen 1980:100, SekrL, finns bestämmelser till skydd for det allmännas brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet. En förutsättning för att sekretess skall gälla är att det kan syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverantas att kas eller den framtida verksamheten skadas, uppgiften röjs. om Sekretessen gäller i första hand hos åklagan, polis- och tullmyndig-

heterna. sekretessen följer med uppgiften den lämnas vidare

men om till myndighet. l fråga uppgift i allmänna handlingar gäller annan om

Sekretessen i högst fyrtio år. l 9 kap. 17 § SekrL finns korresponde-

rande regler till skydd för den enskildes integritet bl.a. gäller för som

uppgifter i vissa spaningsregister.

Vidare gäller sekretess enligt 7 kap. 17 § SekrL i verksamhet som förande eller allmänt kriminalregister eller register avser av uttag ur

förs enligt polisregisterlageit för uppgift har tillförts

som som registret. Sekretessen är absolut, dvs. något skaderekvisit ställs inte

Riksövergripande register över häilsv- och .sjukvcirdspersonal 147

upp som villkor för sekretessen. Uppgifter från registren får endast lämnas ut i den utsträckning som anges i kriminalregisterlagen eller polisregisterlagen eller i förordning har stöd i dessa lagar. som Sekretessen i 7 kap. l7 § gäller också i Förhållande till den enskilde, men i kriminalregisterlagen och i polisregisterlagen finns. som ovan nämnts, särskilda bestämmelser om utlämnande till den registrerade själv. I 7 kap 18 § SekrL finns bestämmelser sekretess i verksamhet om som avser förande eller uttag vissa andra register. l likhet med av ur vad som gäller enligt 17 § är sekretessen enligt första stycket absolut. Punkt 2 rör sekretess för uppgifter i rättsväsendets informationssystem. l punkt 3 finns bestämmelser sekretess för om

belastningsuppgifter som har tillförts körkortsregistret brott,

alkoholmissbruk, vissa medicinska uppgifter. 1 93 § körkoitsförordningen 1977:722 finns bestämmelser utlämnande till om myndigheter av uppgifter i detta register. l vilka fall uppgifter får lämnas ut till annan myndighet regleras i författningar berör de som aktuella registren. Till den uppgifterna rör kan uppgifter lämnas som ut med stöd av 14 kap. 4 § SekrL. Enligt 7 kap. 15 § gäller sekretess i bl.a. verksamhet som avser

folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen

och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksam-

het som avser registrering av en betydande del befolkningen för

av uppgift om enskilds personliga förhållanden, det särskild om av anledning kan antas att den enskilde eller honom närstående lider

men om uppgiften röjs. 1 l b § sekretessförorditingen 1980:657 har

regeringen föreskrivit att bl.a. Socialstyrelsens register över hälso-

och sjukvårdspersonal skall omfattas denna sekretess. 1 fråga

av om uppgifter i allmänna handlingar gäller sekretessen i högst sjuttio år. Enligt 7 kap. 1 § SekrL gäller sekretess bl.a. inom hälso- och sjukvården för uppgift enskilds hälsotillstånd eller andra om personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller honom närstående lider Sekretessmen. skyddet omfattar över huvudtaget inte personalens förhållanden utan

148 Riksovergripcznde register över hälso- och sjukvårdspersonal

bara patienters och deras närståendes personliga omständigheter. gäller också i bl.a. sådan verksamhet hos myndighet Sekretessen innefattar omprövning beslut eller särskild tillsyn över som av allmän eller enskild hälso- och sjukvård. HSAN:s verksamhet är att hänföra till den särskilda tillsynen över hälso- och sjukvården. Uppgifter patienters sjukdomar omfattas därför av om m.m. hos nämnden och fullföljdsinstanserna. l 7 kap. 2 § SekrL sekretess stadgas undantag från denna sekretess. Således omfattas bl.a. inte

beslut i ärende eller behörighet för personal inom hälso-

om ansvar och sjukvården sekretess och i regel inte heller anmälan i sådant av ärende.

Enligt 13 kap. l § SekrL gäller sekretess hos en myndighet om

denna i verksamhet, bl.a. tillsyn, från annan myndighet som avser erhåller uppgift är sekretessbelagd sekundär sekretess. En som förutsättning for bestämmelsens tillämplighet är att den ifrågavaran-

de myndighetens tillsynsbefogenhet är författningsreglerad. Ett exempel härpå är Socialstyrelsens tillsynsbefogenhet. Omfattas uppgiften hos tillsynsmyndigheten redan sekretess primär

sekretess gäller inte den sekundära sekretessen. Om myndighet i ett ärende disciplinansvar eller skiljande

en om

från tjänsten eller i annatjämförbart rättsligt förfarande vid myndig-

heten erhåller uppgifter från myndighet där de är sekretessannan

belagda, gäller sekretessen också hos den mottagande myndigheten. Med rättsligt förfarande vid myndigheten t.ex. ärenden

annat avses âtalsanmälan, avskedande eller avstängning från tjänsten eller om

läkarundersökning, uppsägning, tvångspensionering eller

om liknande.

7.4 Alkoholinspektionens register

Den nyinrättade myndigheten Alkoholinspektionen för ett register med hjälp automatisk databehandling enligt alkohollagen av 1994: l 738. Registret får användas för handläggning ärenden om av

Riksoirergripcznde register Över há.so- och .sjzzncirulsperasoiia/ 149

tillstånd. tillsyn över tillståndshavares verksamhet. uppföljning av

lagens tillämpning samt framställning statistik.

av Registret får enligt 3 § alkohollagen innehålla uppgifter den om som har tillstånd, den har haft tillstånd. den ansökan som vars om tillstånd är föremål för prövning och den tidigare har ansökt som om tillstånd ansökan har avslagits, avvisats men vars eller avskrivits. Beträffande dem har tillstånd och dem ansökningar som vars är föremål for prövning får enligt 4 § bl.a. följande uppgifter registre-

ras:

uppgift eller firma, registrerings- eller

om namn person-. organisationsnummer. adress och telefonnummer,

uppgift om dom i brottmål, såvitt domstol. domsnummer. avser utgången i målet och tillämpade bestämmelser,

uppgift om förekomst ärende hos polis- eller åklagarmynav

dighet, såvitt avser diarienummer eller motsvarande beteckning, uppgift om registrering mervärdeskatteskyldighet

av m.m.. uppgift om konkurser samt restförda skatter och avgifter,

uppgift om den verksamhet tillståndet och villkor som avser om som har meddelats för denna, uppgift överträdelser föreskrifter och meddelade villkor om av samt om utförda inspektioner och,

i den utsträckning regeringen närmare föreskriver, uppgift

annan

som har särskild betydelse för handläggningen ärenden enligt

alkohollagen och inte utgör personuppgift känslig

av natur.

Uppgifterna enligt punkterna 2 och 3 får endast registreras i den mån de har betydelse for rätt till tillstånd enligt lagen. När det gäller dem

som har haft tillstånd eller som tidigare ansökt tillstånd om men vars ansökan antingen avslagits, avvisats eller avskrivits får endast

uppgifter som angivits i punkterna l och 6 registreras.

Utöver dessa uppgifter får även Alkoholinspektionens beslut

egna

och domstols beslut enligt alkohollagen de bestämmelser

samt som har tillämpats registreras. Registret får även innehålla uppgift om

150 Riksövergripande register iver hälsro- och sjukvårdspersonal -

för förhållanden har registrerats och tekniska och tidpunkt som administrativa uppgifter, dessa behövs för att tillgodose om ändamålet med registret 5§. inte behövs för handläggning ett ärende

Registeruppgift som av

eller för tillsyn enligt lagen skall enligt 6 § gallras under femte efter det uppgiften registrerats. Om tillstånd kalenderåret att återkallas eller sökt tillstånd vägras skall alla de uppgifter som om finnas kvar gallras registret så snart beslutet vunnit laga inte får ur kraft. Enligt 9 kap. 24 § SekrL gäller sekretess hos tillstånds- eller enligt alkohollagen for uppgift enskilds

tillsynsmyndighet om

ekonomiska förhållanden, det kan antas att den

personliga eller om

enskilde eller någon honom närstående lider skada om uppgiften Sekretessen gäller dock inte beslut i ärenden tillstånd. röjs. om Polismyndighet, skattemyndighet eller tullmyndighet har rätt att För

vissa i lagen särskilt angivna ändamål uppgifter ur registret. Den

enskilde skall lämpligt sätt informeras registret, registrets om ändamål och sin rätt enligt datalagen l973:289 att få registerm.m. utdrag och få till stånd rättelse.

tillsynnöver

7.5 Förstärkt hälso- och

sjukvården

tillsattes inom Socialdepartementet arbetsgrupp med l mars 1995 en

uppgift fram underlag och lämna förslag till reglering av

att ta verksamhetstillsynen över hälso- och sjukvården. Arbetsgruppen

överlämnade i maj 1995 promemorian Förstärkt tillsyn över hälsooch sjukvården Ds 1995:35. Arbetsgruppen föreslår i sin promemoria alla bestämmelser tillsyn i hälso- och sjukvården

att om såväl verksamhetstillsynen individtillsynen skall samlas i en som -

lag, lagen tillsyn över hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen

ny om

bli tillsynsmyndighet för all hälso- och sjukvård, inklusive

föreslås

Riksövergrzpande register över hülso- och .sjukvårdspersvnal 151

tandvården, utom sjukvård inom försvarsmakten. En anmälnings-

skyldighet till Socialstyrelsen föreslås införas för verksamhet som

omfattas av styrelsens tillsyn. Likaså skall väsentligare förändringar i pågående verksamhet anmälas. En årlig rapporteringsskyldighet

föreskrivs för att göra det möjligt för Socialstyrelsen hålla att uppgifterna om verksamheten uppdaterade. För styrelsen vid sin att

tillsyn ett lätthanterligt sätt skall kunna ha tillgång till

de grundläggande uppgifterna verksamheten föreslås det hos om att Socialstyrelsen skall inrättas ett centralt register, där uppgifter skall

registreras om dem anmält verksamhet enligt lagen. Ett centralt som register skulle enligt arbetsgruppen underlätta för Socialstyrelsen att administrera anmälningar enligt lagen och utöva effektiv att en tillsyn.

Med hänsyn till registrets omfattning arbetsgruppen

anser att regleringen bör tas i själva lagen tillsyn hälso- och om över sjukvården. Förutom att registret skall användas för registrering av uppgifter över verksamheter anmäls samt för tillsyn skall det som

även få användas för forskning och för framställning statistik.

av När det gäller frågan vilka uppgifter skall registreras som föreslås att registret skall innehålla uppgifter den bedriver om som

verksamhet namn eller firma och eller

personnummer

organisationsnummer och var denna verksamhet bedrivs, dess inriktning och omfattning, antal yrkesutövare och deras behörighet, kontaktpersoner i medicinska frågor och i administrativa

frågor samt

om patientförsäkring tecknats. Även uppgifter när om inspektion har företagits och datum för Socialstyrelsens beslut angående verksamheten samt anmälan enligt förordningen 1982:772

skyldighet att anmäla vissa allvarliga skador i hälso- och

m.m.

sjukvården den s.k. Lex Maria skall kunna ingå i registret. Registret föreslås offentligt även vissa uppgifter kan

vara om vara av känslig natur för vårdgivaren t.ex. uppgifter inspektion och om anmälan enligt Lex Maria. Allmänhetens intresse få infonnaav att tion om vårdgivare har motiverat denna öppenhet.

152 Riksövergripande register över háilso- och sjukvårdspersonal

7.6 EUs dataskyddsdirektiv

EUs ministerråd enades den 20 februari 1995 om normer för

integritetsskydd vid behandling personuppgifter i fortsättningen

av benämnt dataskyddsdirektivet. Direktivet definierar behandling varje åtgärd eller serie åtgärder vidtas med avseende som av som personuppgifter, sig det sker automatisk väg eller inte. Som vare exempel sådana åtgärder nämns insamling, registrering, organisering, lagrino, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande översändande, spridning eller annat genom sätt att tillhandahålla uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering. radering eller förstöring. Det förslag till direktiv medlemsländernas regeringar har ställt som

sig bakom inleds med en motivering av varför gemensamma regler

behövs: Den inre marknaden, där tjänster, människor och varor, kapital skall röra sig fritt över gränserna förutsätter att också uppgifter får strömma fritt. För att detta skall bli om personer möjligt måste skyddet för den enskildes integritet vid behandling av personuppgifter ungefär lika starkt i alla medlemsländerna. vara Idag är skyddsnivåerna inte lika i dessa länder. Direktivet betonar att ltarmortiseringen inte skall medföra ett sämre skydd för enskildas integritet jämfört med nuvarande nationella lagstiftning. Direktivet skall garantera hög skyddsnivå inom en gemenskapen. Handlingsutrymmet för medlemsländerna är dock Avvägningen mellan integritetsskydd och offentlighet får de stort. i utsträckning göra hand. l ingressen sägs bl.a. att stor egen

medlemsländerna kan ta hänsyn till principen om allmänhetens rätt

till tillgång till offentliga handlingar när direktivet omvandlas till nationell lag.

Direktivet omfattar i första hand personuppgifter i dataregister.

Emellertid omfattas även manuella register direktivet, om de är av uppställda så att det går lätt att hitta enskilda personer i dem. Innehållet i ett register måste således vara strukturerat efter bestäm-

Riksövergripande register över hälso- och .sjzrkvcizdsper.s'0ncil 153

da kriterier som avser enskilda personer, för att lätt ge tillgång till personuppgifter. Manuell behandling av ostrukturerade akter omfattas därför inte av direktivet. Detta är vidare inte tillämpligt sådan behandling av personuppgifter som faller utanför gemenskapsrätten t.ex. den som gäller allmän säkerhet, statens säkerhet eller statens verksamhet straffrättens område och inte heller register för personligt bruk. Behandling av personuppgifter för journalistiska, konstnärliga och litterära ändamål undantas från direktivets materiella bestämmelser. Personuppgifter får endast samlas för klart angivna och berättigade ändamål och får inte senare användas ett sätt som är oförenligt med ursprungsändamålet. Direktivet tillåter dock uttryckligen att uppgifterna senare används även för historiska. statistiska eller vetenskapliga ändamål. Uppgifterna skall vara riktiga, relevanta och inte mer omfattande än vad ändamålet kräver.

Personuppgifter får behandlas endast i följande fall: när samtycke lämnats, 2. när det är nödvändigt for att fullgöra ett avtal i vilket den registrerade är part, när det finns en i författning reglerad förpliktelse att behandling av uppgifterna skall ske, när det är nödvändigt for att skydda den enskildes grundläggande intressen, när det är nödvändigt att utföra en arbetsuppgift i det allmännas intresse, om det i övrigt skett en intresseavvägning som resulterat i att

behandling av personuppgifter skall få ske.

Känsliga uppgifter ras, religion, politisk åsikt, facklig tillhörighet, hälsotillstånd etc. får inte behandlas. Undantag gäller bl.a. för hälso- och sjukvårdens administration, vid författningsreglerad skyldighet och om den enskilde lämnat sitt uttryckliga samtycke. Medlemsländerna får själva bestämma vilka villkor som andra än

154 R iksovcergripzzrzde register iver hälso- och sjukvårdspersonal

den registrerade och den för registret får ta del och använda

som av

personuppgifter. Alla skall ha rätt att få tillgång till uppgifter om sig

själva för kunna kontrollera dem. Direktivet innebär för svensk att

gående skyldighet informera den registrerade än

del en längre att gäller för närvarande. Bl.a. skall information lämnas om vem som

registeransvarig och vad uppgifterna skall användas till.

som är

Behandling uppgifter Iagöverträdelser, brottmålsdomar eller

av om säkerhetsåtgärder får utföras endast under kontroll myndighet av eller, lämpliga skyddsåtgärder finns i nationell lag, med om förbehåll för de ändringar medlemsstaterna kan tillåta med stöd som

nationella bestämmelser innehåller lämpliga och specifika

av som

skyddsåtgärder. Ett fullständig register över brottmålsdomar får

dock föras endast Linder kontroll myndighet. Medlemsstaterna av en

får vidare bl.a. föreskriva att uppgifter rör administrativa

som

sanktioner också skall behandlas under kontroll av en myndighet. All behandling personuppgifter skall enligt huvudregeln

anmälas till tillsynsmyndighet medlemsstaten kan visst

en men

undanta sådan behandling personuppgifter inte kränker

sätt av som

den enskildes fri- och rättigheter. Behandling av personuppgifter

innebär särskilda integritetsrisker får inte förkomma utan att

som tillståndsmyndigheten först givit tillstånd till detta. Medlemsstaterna skall införliva direktivet i nationell rätt inom tre år. För de dataregister redan finns är föreskrivet övergångssom en period ytterligare tre år. För redan existerande manuella register

övergångsperioden utsträckt till, längst, tolv år.

är som l Sverige kommer dataskyddsdirektivet att innebära att datalagen

måste ändras eller ersättas med ny lagstiftning. Enligt regeringens

den 15 juni 1995 beslutade direktiv Dir. 1995:91 skall en

parlamentarisk kommitté tillsättas med uppgift att analysera vilket sätt EU-direktivet skall införlivas i svensk lagstiftning samt

lägga fram förslag till lag området. Kommittén skall också en ny

föreslå de ändringar i tryckfrihetsförordningens bestämmelser om

allmänna handlingars offentlighet är motiverade för att som

Riksövergrtpande register över hälso- och sjukvårdspersonal 155

grundlagsregleringen skall vara anpassad till den nya tekniken och

terminologin på området. EUs ministerråd har den 24 juli 1995 slutligt antagit dataskyddsdirektivet.

7.7 i

Förslag registerfrågan

7.7.1 Ett

riksövergripande påfölj dsregister

Som redovisats i avsnitt 7.5 angående förslaget till reglering av

verksamhetstillsynen väger allmänhetens intresse att få informa-

av tion om vårdgivare tungt. Den enskilde vårdsökandens behov av information om disciplinära påföljder kan ha ålagts hälso- och som

sjukvårdspersonal tillgodoses idag genom det register finns hos

som HSAN. Av dess personregister for diarium och ärendehantering

framgår bl.a. namnet den anmälde och disciplinpåföljd. Vid specifika förfrågningar lämnar HSAN i dag telefon ut sådana

per uppgifter som inte är sekretesskyddade till allmänheten detta ur register. Socialstyrelsen har sedan februari 1995 direkt åtkomst till detta register via terminal. Socialstyrelsen har ett register över

legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med registret är att

ge Socialstyrelsen överblick över landets i fråga hälsoresurser om

och sjukvårdspersonal. Av registret framgår bl.a. legitimationen

återkallats eller begränsningar finns i förskrivningsrätten, och

om allmänheten har möjlighet att få uppgifter härom. HSAN har direkt åtkomst till detta register via terminal. Även ändamålen med dessa register hos HSAN och om Socialstyrelsen inte primärt är att ge allmänheten information, så har registren kommit att fylla sådan funktion. Redan i dag finns en således ett fungerande allmänheten information system som ger om

disciplinpåföljder m.m. Anledning saknas att skapa ytterligare ett riksövergripande register med syfte att allmänheten denna

ge möjlighet till insyn. Detta ställningstagande ligger i linje med de

156 Riksävergripcmde register över hälso- och sjukvårdspersonal

nyligen antagna riktlinjerna för registrering av påföljder m.m. dubbelregistrering undviks. genom att en

7.7.2 Ett register för tillsynsändamål

Inledning

Socialstyrelsen har presenterat en lista över vilka olika uppgifter

borde ingå i ett särskilt register för tillsynsändamål. Avsikten som med ett sådant register skulle att i första hand få en bättre vara överblick över legitimerade yrkesutövares lämplighet för yrket och så behövs, i tid kunna vidta åtgärder för att begränsa deras om

möjligheter att verka inom hälso- och sjukvårdsområdet. Syftet

skulle även kunna att bättre bedöma någon som tidigare vara om

friats från disciplinpåföljd på grund att förseelsen bedömts som

ringa eller ursäktlig vid ett eventuellt upprepande lämpligen bör åläggas disciplinpåföljd. De uppgifter enligt listan skulle ingå

som i ett centralt registret är följande:

l Laga kraftvunnet avgörande HSAN, kammarrätten eller

Regeringsrätten varigenom disciplinpåföljd ålagts.

2 Ännu inte laga kraftvunnet avgörande HSAN eller kammarav

rätten varigenom disciplinpåföljd ålagts. Om disciplinpåföljden undanröjs stryks registreringen om inte registrering sker

senare

enligt punkt 5. Vid laga kraft sker registrering enligt punkt l.

3 Dombeslut begränsning förskrivningsrätt både interimisom av tisk och slutlig. 4 Beslut läkarundersökning och beslut interimistisk återkalom om sådana fall. lelse av legitimation i 5 Avgörande enligt vilket disciplinpåföljd inte ålagts men där

ställningstagandet grundats att den inträffade händelsen

bedömts ringa eller ursäktlig. Motivet är att ett flertal sådana som

Riksövergripcmde register iver hálso- och .sjunårdspersvnczl 157

beslut kan peka att den anmälde inte längre kan bedömas ha ursäkt för sitt handlande och därför bör åläggas disciplinpåföljd. 6 Lagakraftvunnen dom skall anmälas enligt Förordningen som l982zl l7 om underrättelse till Socialstyrelsen domar i vissa om brottmål. Sådana brott som egendoms- och bedrägeribrott samt trañknykterhetsbrott skall enligt gällande regler inte anmälas även om de medfört annan påföljd än böter. Det är Socialstyrelsens önskemål att alla brott som medfört påföljd än böter annan skall anmälas till styrelsen. 7 Anmälningar enligt lagen l988z870 vård missbrukare i om av vissa fall, LVM, och vård vid LVM-hem. Särskild

anmälningsskyldighet måste då införas.

3 Beslut Socialstyrelsen där fel i yrkesutövningen har konstateav rats men där styrelsen har beslutat att inte göra anmälan till HSAN grund av att förseelsen ansetts ringa eller ursäktsom lig.

9 Förskrivningar av narkotika, vissa andra beroendeframkallande

läkemedel samt sprit. Registrering dessa uppgifter behöver av dock inte ske annat än i vissa fall förekommen anledning vid

misstanke missbruk forskrivningsrätt. Socialstyrelsen

om av skulle härigenom kunna bilda sig uppfattning viss en om en

läkarestandläkares förskrivningsmönster. Nu sker detta

genom ett tidsödande arbete apoteken för att igenom aktuella recept. Nyordningen förutsätter dock att det redan finns en

registrering apoteken som begäran Socialstyrelsen kan

av föras över till styrelsens register. l0lntagningar sjukhus för psykiatrisk vård med stöd hälsoav

och sjukvårdslagen 1982:763, HSL, eller lagen l99l

128 om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Vård enligt lagen l99l 129 om rättspsykiatrisk vård, LRV, registreras vid anmälan påföljd om enligt punkten 6 ovan. Detta kräver att det införs en anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen för chefsöverläkaren vid den aktuella kliniken.

158 Riksovergripcinclc register iver hälsyo- och .sjjzikvcirdspersonal

Ett register med det angivna innehållet borde enligt Socialstyrelsens mening i sin helhet hemligt for allmänheten. Den som registrevara skall kunna få vad antecknats honom eller henne rats veta som om i registret. Registret bör föras ADB. Den som registreras kommer då automatiskt rätt till den insyn gäller enligt datalagen. att som Uppgifter enligt punkten l är dock den arten att det kan finnas ett av allmänt intresse att kunna ta del därav. av

Behov

l avsnitt 7.4 har redovisats hur Alkoholinspektionen, för att kunna den tillsynsverksamhet åligger myndigheten, till sitt utöva som förfogande ADB-baserat register. Uppgifterna i detta register, har ett bl.a. domar i brottmål. kan mycket integritetskänsliga. om vara Registret är därför inte offentligt. Förslaget angående hälso- och

sjukvårdens verksamhetstillsyn omfattar ett nytt register, som skall

handhas Socialstyrelsen avsnitt 7.5. Även detta register

av se om

kan komma att innehålla vissa uppgifter av känslig natur anses allmänhetens intresse information så starkt att registret föreslås av vara offentligt. Allmänhetens behov information hälso- och sjukvårdsav om

personalen måste. anförts, tillgodosett genom

som ovan anses vara tillgången till uppgifter de register idag finns hos HSAN och ur som Socialstyrelsen. En fråga inte Socialstyrelsen i sin annan är om individtillsyn har behov förbättrade möjligheter att ett av tidsbesparande sätt följa olika ärenden och över huvud taget så upp

effektivt möjligt utöva sin tillsyn över hälso- och sjukvårdsper-

som sonalen. styrelsen detta sätt skall kunna utöva den tillsyn För att åligger styrelsen måste den ha tillgång till erforderlig informasom tion. Vidare krävs att denna information kan sammanställas ett sådant sätt. att den relativt snabbt kan tas fram som underlag i

tillsynsärenden Förslaget föreskrift om prövotid ställer

min. om ytterligare krav i detta hänseende. Erinras bör i detta sammanhang

Riksövergripande register över hälso- och sjukvårdspersonal 159

om att tillsynsärendena handhas styrelsens regionala numera av enheter, vilket medför behov ett centralt register samtliga av som dessa enheter har direkt tillgång till och gör ett manuellt register otillräckligt. Därför är det rimligt att Socialstyrelsen skall ha möjlighet att inrätta omfattande ADB-baserat ett mer register för tillsynsändamål.

Utformningen av ett sådant register inrymmer emellertid många

intrikata frågor och avvägningar när det gäller den enskildes integritet å ena sidan och framför allt patientintresset å andra sidan. Som redovisats i avsnitten 7.2 och 7.6 skall motsvarande frågeställningar utredas när det gäller de nuvarande kriminal-, polis- och körkortsregistren och när det gäller datalagen. Enligt direktiven skall respektive utrednings arbete avslutat senast den 3] 1997. vara mars Att i nuvarande läge, med föregripande de nämnda utredav ningarna, göra fristående bedömning vad de kommande en av principerna skulle innebära for det register här är aktuellt och som utforma bestämmelser med ledning härav från resurssynpunkt synes

uteslutet. Mot denna bakgrund det lämpligast att utformningen

synes

av ett särskilt register över hälso- och sjukvårdspersonal utsatts

som för anmärkningar yrkesutövningen får utredas parallellt m.m.

med eller sedan nyssnämnda utredningar slutförts.

Anses det inte möjligt att avvakta de nämnda utredningarna, synes

alternativet vara att utforma ett särskilt tillsynsregister enligt

nu tillämpade principer och efter mönster det register Alkoholav som inspektionen för enligt alkohollagen. Det får då förutsättas att utformningen registret i efterhand över för att det till av ses anpassa vad som blir resultatet de förut nämnda översynerna. Förslag till av hur ett sådant register skulle kunna utformas redovisas i det följande.

Förslag till ett särskilt register för tillsynsändamål

Ett register för tillsynsändamål kan erhållas att ett nytt genom register skapas vid sidan de nuvarande registren HSAN:s om personregister för diarium och ärendehantering och Socialstyrelsens

160 Riksövergripunde register Över häilso- och sjukvårdspersonal

användning uppgifter dessa register. Från integritetssynpunkt av ur finns inte några bärande invändningar mot ett sådant register. Ändamålet med registret skall tillsyn och det skall även få vara användas for framställning statistik. Registeransvaret skall ligga av hos Socialstyrelsen. På grund att registret skulle komma att av innehålla for den enskilde känsliga uppgifter bör bestämmelserna tas i lag jfr. avsnitt 7.5. Ett sådant tillsynsregister innehålla uppgifter om legitiavses merade yrkesutövare inom hälso- och sjukvården som erhållit anmärkningar yrkesutövningen genom beslut av Socialstyrelsen, HSAN eller domstol eller gjort sig skyldiga till brott av som betydelse for yrkesutövningen. Vilka yrkeskategorier som skall vara

föremål for registrering avgörs alltså de krav legitimation som

av vid varje tidpunkt gäller. Vilka anmärkningar yrkesutövningen domar i brottmål får registreras skall framgå av resp. m.m. som lagen.

De personuppgifter skall få ingå i ett tillsynsregister bör vara

som uppgift adress och telefonnummer, om namn, personnummer,

legitimation, specialistkompetens eller yrkesbeteckning inom

annan

hälso- och sjukvården samt arbetsplats med adress och telefon-

Uppgifterna bör dock få registreras endast under förutsättnummer.

ning att anmärkning den legitimerades yrkesutövning skall

registreras. Till sådana anmärkningar skall for det första räknas

beslut varigenom disciplinpåfoljd ålagts, prövotid föreskrivits eller

behörighet återkallats eller begränsats. De uppgifter som bör få registreras beträffande varje anmärkning är beslutande myndighet

eller domstol, beslutsdatum och diarienummer samt uppgift om beslutet har överklagats. Dessa uppgifter bör uppdateras resp. avföras när lagakraftägande beslut eller dom i samma ärende

föreligger. har fått sin legitimation återkallad Om en yrkesutövare skall uppgift härom få registreras, och om ytterligare anmärkningar

Rik.sávergiipande regisrez Över hzi.so- och .sjzIkvårclspersvnul l6l

inträffar innan uppgiften skall gallras får dessa ytterligare ut uppgifter införas i registret. Vidare bör registret innehålla uppgift beslutande domstol, om beslutsdatum och diarienummer avseende underrättelser enligt Förordningen 1982:117 underrättelse till Socialstyrelsen om om domar i vissa brottmål Under utredningens arbete har Socialm.m. styrelsens begäran utökning uppgiftsskyldighetcn enligt den om av nämnda Förordningen diskuterats. Diskussionerna har därvid gällt frågan om Socialstyrelsen även bör underrättas avgöranden om som rör konkreta missbrukssituationer såsom mål angående grovt rattfylleri och mål enligt LVM samt målkategori en annan som rör hälsotillståndet, nämligen Inål enligt LPT. Allvarliga erinringar har från vissa utredningens experter sådan utökning av rests mot en av

uppgiftsskyldigheten. Det får emellertid stor vikt för

anses vara av

tillsynen över hälso- och sjukvårdspersonalen och for säkerheten i

vården att Socialstyrelsen även underrättas sådana avgöranden. om Vid enjämförelse med innehållet i det register Alkoholinspektionen har för sin tillsynsverksamhet framstår inte heller sådan utökad en

uppgiftsskyldighet som anmärkningsvärd. Det förhållandet att det är fråga från integritetssynpunkt mycket känsliga uppgifter

om understryker emellertid vikten att restriktiva regler för av ges åtkomsten till uppgifterna. Det skall vidare framhållas det endast att är beslut varigenom en legitimerad dömts för grovt rattfylleri eller

omhändertagits enligt LVM eller LPT skall registreras och,

som i fråga dessa. endast uppgifter beslutande myndighet eller om om domstol, beslutsdatum och diarienummer. Förslaget innebär ändringar i förordningen l982:l l7 om underrättelse till Socialstyrelsen domar i vissa brottmål. om

Socialstyrelsen har som framgår det föregående även önskat

av att

registret särskild anledning finns skall tillföras uppgifter

om -

om förskrivningar av narkotika, vissa andra beroendeframkallande

läkemedel samt teknisk sprit. Framställningen har i den delen överlämnats till Kommittén S 1992:04 hälso- och sjukvårdens om

Riksüvezggripcznde regIster över hcil.s0- och .sjukvårdspersonal

finansiering och organisation HSU 2000. Frågan tas alltså inte upp

i detta sammanhang. Frågan Socialstyrelsens beslut varigenom anmärkningar om egna yrkesutövningen framställts bör få registreras har också diskute- Även dessa beslut inte varit föremål for domstolsprövning rats. om eller prövning i HSAN är de vikt för Socialstyrelsen i dess av

tillsynsverksamhet. Många av uppgifterna kommer dessutom senare

bli föremål för sådan prövning, när ett ärende väl aktualiseras. att

övervägande skäl talar därför för att uppgift beslutsdatum och

om diarienummer såvitt dessa beslut skall få ingå i registret. En avser

förutsättning för registrering tillsynsmyndighetens beslut

av egna måste dock det inte råder någon tvekan om att beslutet vara, att i sådan anmärkning. För att undvika dubbelregistrering mynnat ut en

bör vidare regler finnas utgallring dessa uppgifter för det fall

om av

det påtalade förfarandet leder till initiativ enligt DpL eller till

att åtalsanmälan. Tillfogas bör att problemen kring de diskuterade nu besluten Socialstyrelsen är karaktär som för åtskilliga av av samma

uppgifter i de nuvarande polisregistren, och att de ställningstaganden

görs bör särskilt uppmärksammas vid den översyn som bör som nu

föranledas utredningarna kriminal- och polisregistren samt

av om datalagen.

Socialstyrelsen har även begärt att ytterligare uppgifter skall få registreras, däribland avgöranden enligt vilka disciplinpåföljd inte

ålagts den anledningen att ett klandrat förfarande t.ex. ansetts av

Lirsäktligt p. 5. Utredningen har dock lett fram till uppfattningen att registret enbart bör innehålla uppgifter om avgöranden som är att fällande. En registrering av de begärda uppgifterna skulle

anse som därför leda för långt.

l registerförfattningar reglerar personregister med integri-

som tetskänsliga uppgifter är det vanligt att föreskriva att en personuppgift skall gallras ut när den inte längre behövs för sitt ändamål.

Det brukar då att uppgiften skall gallras efter en viss närmare

anges

angiven tid. Denna princip, som motiveras av integritetsaspekter,

Riksävergripande register över häilso- och sjjzikvårcl.speiusoncll

bör även tillämpas med avseende på förevarande register. Samtliga uppgifter som har tagits i det föreslagna registret om en person bör gallras ut senast fem år efter senaste registreringen. Detta innebär å andra sidan något inträffar under femårsperioden att om som föranleder registrering så får även uppgifter är äldre än en som fem år kvarstå i registret. Utgallring skall vidare ske den om som uppgiften gäller har avlidit. i Dessa principer bör även tillämpas vid uppläggningen registret av efter lagens ikraftträdande. Det betyder att uppgifter äldre om förhållanden kan tas vid uppläggningen i den utsträckning de inte omedelbart skulle utgallringsmogna enligt angivna regler. vara nu Från integritetssynpunkt är det redan framhållits mycket som viktigt att åtkomsten till registret begränsas. Endast Socialstyrelsen bör ha sådan åtkomst och inom styrelsen bör åtkomsten till registret begränsas till de enheter som handlägger tillsynsärenden. Endast den som behöver tillgång till registret på grund sina arbetsuppgifter av bör ha det, och då endast till uppgifter som behövs för arbetets utförande. Socialstyrelsen bör föreskrifter reglera användgenom ningen av registret. På grund av känslighetsgraden hos registret är det väsentligt att Socialstyrelsen utför säkerhetsanalys och en därefter vidtar de åtgärder som är nödvändiga for att tillfredsstälen lande säkerhet skall kunna upprätthållas. Absolut sekretess bör gälla for uppgift i registret, eftersom registret kan innehålla för den enskilde mycket känsliga uppgifter. Socialstyrelsen bör lämpligt sätt lämna information registret om till den kan förekomma i det, bl.a. rätten att få registersom om utdrag och få till stånd rättelse enligt datalagen 1973:289.

IV ÖVRIGT

8 Kostnadsbedömning

Inledningsvis skall den anmärkningen göras att utredningsförslagen företrädesvis avser att tillskapa nya möjligheter till åtgärder i enskilda ärenden inför HSAN. Det ekonomiska utfallet ett av genomförande av förslagen blir under sådana förhållanden i stor

utsträckning beroende av i vilken grad de nya möjligheterna tas i

anspråk, något som inte låter sig bedömas med någon säkerhet. Kostnadsbedömningen har därför begränsats till att gälla frågan om

de åtgärdsmöjligheter som föreslagits kan antas netto leda till

besparingar eller kostnadsökningar för det allmänna i detta fall stat, kommun, landsting och socialförsäkringsorgan i de fall där de kommer till användning. Förslaget om prövotid torde inte medföra ökade kostnader. Det är fråga om att effektivisera de åtgärder kan vidtas mot legitimesom

rad hälso- och sjukvårdspersonal. De processuella kostnader

som dessa ärenden i dag medför bör bli desamma även om möjlighet att ålägga någon föreskrift om prövotid införs.

Till bilden hör även de kostnadsbesparingar förslaget troligen

medför. Avsikten med föreskrift om prövotid är bl.a. att de legitime-

rade skall förmås att upprätthålla en tillräckligt hög nivå när det gäller såväl teoretiska praktiska yrkeskunskaper. Detta för med

som sig att kvaliteten i vården förstärks, vilket i sig torde leda till att färre

fel eller försummelser begås, och därmed till kostnadsbesparingar

för det allmänna. Föreskrift om prövotid skall även kunna användas när det gäller att ett tidigt stadium ingripa vid sjukdoms- och missbruksfall bland de legitimerade. Även härigenom förbättras kvaliteten i vården genom att åtgärder sätts ett tidigare

168 KosmaclvbecÖiø:ning

stadium. Samhällets kostnader för behandling etc. av personalen i

fråga kan dessutom komma att minska grund av att åtgärder kommer till stånd ett tidigare stadium. Förslaget inleriirzi.srisk återkallelse legitimation är tänkt att om av komma till användning i vissa allvarligare fall. Att uppskatta kostnaderna för felbehandlingar som kan bli följden av att en m.m. legitimation enligt nuvarande regler inte kan återkallas interimis- tiskt är svårt. Även enstaka felgrepp kan emellertid medföra mycket stor skada. När det gäller bedrägerier med avseende sjukvårdsersättningar kan det många gånger bli fråga mycket stora skador om åsamkas det allmänna. Detsamma gäller obehöriga förfaranden som med utlåtanden till styrkande rätt till sjukpenning, pension och av andra socialförsäkringsförmåner. En möjlighet att interimistiskt återkalla legitimation borde därför tillsammantaget kunna medföra besparingar för det allmänna i de fall den kommer till användning och även ha viss förebyggande verkan i andra fall. en Till förslaget har kopplats skadeståndsregel för den händelse ett en interimistiskt beslut inte står sig vid den slutliga bedömningen. Om ersättning tillerkänns legitimerad kommer detta visserligen att en medföra ökade kostnader för det allmänna. Emellertid skall en interimistisk återkallelse legitimation enligt förslaget komma till av användning i få fall, och fallen där det interimistiska beslutet inte

står sig blir troligen ovanliga. Som jämförelse kan nämnas att de

farhågor för kraftigt ökade kostnader för det allmänna som yppades

när skadeståndslagen infördes visade sig betydligt överdrivna, vilket

bl.a. medförde att möjligheterna till ersättning senare vidgades.

Sammantaget torde de kostnadsbesparingar förslaget om som

interimistisk återkallelse legitimation för med sig överstiga

av kostnaderna. När det slutligen gäller tillskapandet ett register för tillsyn kan av beträffande dess kostnadseffekter följande framhållas. Socialstyrelbedriver idag ett mycket tids- och arbetskrävande arbete för att sen leda till disciplinåtgärder eller återkallelse utreda fall som senare kan legitimation. Kostnaderna för ett register kommer sannolikt att av

K avmac.sbedömning 169

understiga de vinster som uppnås att detta utredningsarbete genom underlättas. Även i övrigt bör sådant register underlätta styrelsens ett arbete med tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen och därmed

medföra kostnadsbesparingar.

Sammanfattningsvis kan sägas förande att ett genom av förslagen bör leda till besparingar för det allmänna. huvudsakligen i fråga om kostnaderna för socialförsäkringen.

9 Författningskommentar

9.1 Förslaget till ändring i lagen 1994:954

om disciplinpåföljd m.m. hälso- och

sjukvårdens område

För att göra Förslaget så överskådligt möjligt har numreringen som av nuvarande paragrafer i disciplinpåföljdslagen inte i lagförslaget ändrats mer än absolut nödvändigt. Bestämmelserna prövotid har om placerats i 7 § och bestämmelserna återkallelse legitimation om av har flyttats till 7 Förslaget interimistisk återkallelse en ny a om av legitimation återfinns i 7 b Bestämmelserna ersättning en ny om

för skada finns i de nya 41 och 42 §§. Nödvändiga följdändringar har vidtagits i 8 16, 30 och 39 §§. Eftersom förslagen enbart

, utformats som tillägg till nuvarande lagtext har det ansetts tillfyllest

att markera förslagen genom kursivering i lagtexten.

7 §

l denna paragraf bl.a. förutsättningarna för prövotid. Dessa har

anges

kommenterats i den allmänna motiveringen avsnitt 5.5.

I första stycket anges att prövotid skall kunna föreskrivas när en legitimerad yrkesutövare visat sig oskicklig och förseelsen är så

allvarlig att varning bedöms icke tillräckligt ingripande

som en åtgärd. Det innebär att prövotid skall kunna föreskrivas ärendet om gäller en legitimerad tidigare erhållit eller flera varningar. som en Det innebär vidare att prövotid skall kunna föreskrivas redan första

F hjälm in gskomtnentctr

yrkesutövare angivet sätt visat sig oskicklig i sin gången en

Prövotiden år och börjar löpa från den tidpunkt yrkesutövning. är tre

blir verkställbart vidare kommentaren till

beslutet om prövotid se

39 §.

stycket prövotid skall kunna föreskrivas i sådana

l andra anges att inte kunnat komma i fråga till följd 3 eller 5 § fall där varning av

dvs. förfaranden inte den egentliga patientvården DpL som avser

förfaranden lett till åtal. Även i här avsedda fall krävs att och som

fråga har inneburit den legitimerade ett allvarligt

förfarandet i att sätt visat sig olämplig att utöva yrket.

förutsättningarna för att prövotid skall få

l tredje stycket anges

föreskrivas i fall då det kan befaras att den legitimerade grund av

eller någon liknande omständighet, t.ex. missbruk av sjukdom alkohol eller narkotika, inom nära framtid inte kommer att kunna en yrke tillfredsställande. Dessa situationer är således utöva sitt

förstadier till sådana föranleder återkallelse av legitimation

som eller liknande omständigheter. Föreskriften om grund av sjukdom för dessa fall främst syftet att förebygga att återkallelse

prövotid har

legitimation blir aktuell till följd fortsatt missbruk. av av

7 a §

i första stycket grunderna for återkallelse l denna paragraf anges av legitimation. Utöver de hittills gällande grunderna har i punkten 4 en

tillkommit, hänför sig till vad inträffat under ny grund som som

pågående prövotid. stycket stadgas legitimerad ålagts

I första att, om en som

prövotid enligt 7 § första eller andra stycket under prövotiden skyldig till förseelse varningskaraktär eller

antingen gjort sig en av

eljest allvarligt sätt visat sig olämplig att utöva yrket, legitima-

ett skall återkallas. Med uttrycket förseelse beskaffenhet att tionen av

föranleda varning åsyftas att det skall göras saklig bedömning

förseelsen i sig och markeras att här skall inte de processuella

av för varning beaktas, särskilt fristerna i 6 § DpL. förutsättningarna uttrycket något förfarande ett allvarligt sätt visat sig

Med genom

FÖjfcztlrzingsxkoniniemar

olämplig att utöva yrket i första hand sådana förfaranden avses som behandlas i 7 § andra stycket. gärningar föranlett Lex. som åtal. l begreppet förfarande inryms såväl aktivt handlande undersom låtenhet. Återkallelse legitimation blir aktuell av även om det som inträffar under prövotiden inte är likartat med det förfarande som föranlett föreskrift prövotid. Detta innebär således om att en legitimerad, föreskrivits prövotid på grund han som av att varit oskicklig vid utöv sitt yrke. förlorar sin legitimation han av om under pågående pröv något förfarande genom exempelvis en -

brottslig gärning ett allvarligt sätt visar sig olämplig

- att utöva yrket, och vice versa.

l ett nytt andra stycke förutsättningarna för underlåta

anges att återkallelse av legitimation enligt första stycket punkt Återkallelse

får underlåtas om särskildt: skäl föreligger. Särskilda skäl kan

Lex. vara bristande samband mellan forseelserna, tidsaspekter m.m. men kan även innebära möjlighet underlåta återkallelse en att av legitimation den legitimerade åtgärder om genom egna bedöms kunna komma tillrätta med sina brister

se 5.5.2 i den allmänna

motiveringen. Underlåts återkallelse därför att särskilda skäl

anses

föreligga, kan i stället ny prövotid föreskrivas det motive-

om anses rat. Den som fått legitimation inom hälso- och sjukvården grund av auktorisation i ett annat land inom EES kommer kunna föreskriatt

vas prövotid. Eftersom grunderna för återkallelse legitimation i

7 a § första stycket DpL gäller för sådan yrkesutövare, kommer

en han även att omfattas bestämmelsen interimistisk återkallelse av om av legitimation.

7 b §

l denna paragraf regleras förutsättningarna för interimistisk återkal-

lelse av legitimation. Bestämmelserna har behandlats i 6.4.2 i den

allmänna motiveringen.

Enligt firsta .stycket krävs sannolika skal för interimistisk återkal-

lelse. När detta rekvisit är uppfyllt kan variera från fall till fall. Vid

174 F DjaiIningskonmienlørr

torde det uppfyllt i vart fall vid fallande misstanke om brott vara en Laga kraft skall då inte behövas inväntas. l vissa dom i tingsrätten. kan det uppfyllt tidigare, exempelvis om den situationer vara erkänt gärningen. En interimistisk återkallelse av

legitimerade

skall då kunna beslutas tidigare än ansvarsfrågan legitimationen om

tvistig. Vidare krävs interimistisk återkallelse är påkallad

är att en från LIIilän .synpunI. Detta krav omfattar patienternas intresse av

säkerhet i vården även exempelvis det allmännas intresse av en men

tillämpning med sjukvårdsersättning och andra

riktig av systemet socialforsäkringsformåner. Har exempelvis en arbetsgivares genom redan vidtagits sådana åtgärder att dessa intressen får anses försorg

tillgodosedda blir bestämmelsen inte tillämplig.

andra .stycket interimistiskt beslut återkallelse av l anges att ett om

tidsbegränsat till månader, med möjlighet till

legitimation är sex

särskilda skäl föreligger. Även huvudprincipen

förlängning om om handläggningen ärendet inriktas att snabbt få skall vara att av utredning möjliggör slutligt beslut i återkallelsefram en sådan som handläggningen i vissa fall ta längre tid i anspråk. ärendet, kan

Ibland beror detta utredningsarbetet är svårt att genomföra

att

grund den legitimerades agerande. Men det kan även ha andra

av brottmålsdom måste inväntas. Därför har orsaker. t.ex. att en

möjlighet förlänga giltighetstiden for ett beslut om

öppnats en att

interimistisk återkallelse, och denna möjlighet har inte någon

tidsgräns såsom vid interimistisk indragning eller begränsyttersta ning förskrivningsrätten. Frågan förlängning måste prövas av om

innan giltighetstiden löper ut, annars upphör beslutet att gälla.

16 § fall där ordföranden i HSAN får

l denna paragraf anges de ensam

Hänvisningen till 7 b § iförsta stycket medför att fatta beslut. ordföranden i likhet med vad gäller interimistiska beslut som enligt 8 § andra stycket, 10 § eller 12 § andra stycket- inte ensam

får fatta ett sådant beslut.

Författningskonzmentar 175

30 § Genom hänvisningen till 20 och 21 förvaltningslagen 1986:223 blir HSAN skyldig att motivera ett interimistiskt beslut och även skyldig att underrätta parterna om beslutet.

39 § Enligt 7 § löper prövotiden från den dag då beslutet börjar verkställas. Av huvudregeln i första stycket i denna paragraf om omedelbar verkställighet följer att prövotiden normalt löper även om ett beslut överklagas. Som en följd härav har i andra stycket införts en bestämmelse av innebörd att tid under vilken verkställighet inte ägt rum, t.ex. till följd av ett beslut om inhibition, inte skall räknas i prövotiden. Prövotiden kommer härigenom om den senare slutligt fastställs - att förlängas med motsvarande tid.

41 § Paragrafen reglerar den enskildes rätt till ersättning om det efter interimistiskt beslut om återkallelse visar sig att skäl inte föreligger för slutlig återkallelse av legitimation. Denna fråga behandlas i 6.5.3 i den allmänna motiveringen. Bestämmelsen omfattar endast fall i vilka ett interimistiskt beslut inte står sig vid den slutliga bedömningen. Ett beslut om slutlig återkallelse av legitimation går normalt i verkställighet omedelbart. Om ett sådant beslut efter överklagande upphävs, blir ersättning enligt denna paragraf inte aktuell. Den allmänna bestämmelsen om

skadeståndsansvar för det allmänna enligt 3 kap. 2 § SkL blir i

stället tillämplig. Samma förhållande gäller om ett beslut om återkallelse av legitimation upphävs efter resning. En hänvisning till disciplinpåföljdslagens ersättningsbestämmelse bör införas i 1 § kungörelsen 1972:416 om statsmyndigheternas skadereglering i vissa fall.

A176 F Orjfåmnin gskomnzentczr

42 § Av denna paragraf framgår att en ersättning kan vägras ellerjämkas under vissa förutsättningar. jämkning kan ske den skadelidande om medverkat till skadan att exempelvis ha försvårat utredninggenom lämnat vilseledande uppgifter, vägrat lämna handlingar, prover en. eller vägrat den skall utföra inspektion tillträde till lokaler m.m. som där verksamheten bedrivs. För att kunna full ersättning för skadan bör den skadelidande också ha sett till att omständigheter som kunnat leda till ändring av beslutet anförts i ärendet utan dröjsmål. Såsom angivits i den allmänna motiveringen kommer rätten till ersättning enligt 4l § även att omfatta beslut enligt 8 § andra stycket DpL. Om det vid en slutlig prövning visar sig att grund inte föreligger för att återkalla en legitimation grund av sjukdom har således den legitimerade rätt till ersättning. Om den legitimerade emellertid medverkat till skadan exempelvis genom att underlåta att inställa sig till läkarundersökning kan detta medföra att han eller hon ha varit medvållande till skadan. Ersättningen kan dåjämkas anses eller helt utebli.

Övergångsbestämmelser m.m.

Beträffande såväl sakliga som processuella ändringar är huvudregeln

inom förvaltningsrätten den, att nya bestämmelser tillämpas omedelbart vid ikraftträdandet RÅ 1988 ref. 132. De skall således tillämpas även i pågående mål eller ärenden såvida inte annat särskilt angetts eller följer av omständigheterna. När det gäller föreskrift prövotid medför emellertid legaliom tetsprincipen att sådan inte bör beslutas i övergångsfall. Eftersom de bestämmelserna innebär en skärpning jämfört med vad som nya tidigare gällt, följer principen att de bestämmelserna inte bör av nya leda till strängare påföljd för förseelser begångna innan de nya bestämmelserna trätt i kraft, jfr. 2 kap. 10 § regeringsforrnen och 5 § lagen 1964:163 införande av brottsbalken. Med hänsyn härtill om

F ÖrfizlIningslconrmenlczr 177

har en särskild övergångsbestämmelse givits, innebörd av att prövotid inte kan föreskrivas i fall där de omständigheter som åberopas hänför sig till tid före ikraftträdandet.

9.2 Förslaget till ändring i lagen 1994:953

om åligganden för personal inom hälsooch sjukvården

l 19 24 ges bestämmelser det register Socialstyrelsen - om som får föra för bl.a. tillsynsändamål. Bestämmelserna är nya.

19 § l denna paragraf anges att registeransvaret skall ligga hos Socialstyrelsen. Vidare att ändamålet med registret skall tillsyn anges vara och att det även skall få användas för framställning statistik. av

20 § I bestämmelsen den personkrets omfattas anges som avses av registret, dvs. personer är eller har varit legitimerade yrkesutösom vare inom hälso- och sjukvården. Härtill kommer andra yrkesutövare

med motsvarande behörighet, nämligen främst de har tidsbe-

som gränsade förordnanden att utöva yrke barnmorska. läkare eller som tandläkare. De yrkesutövare som har utländsk utbildning och som genom

innehav svensk legitimation omfattas åliggandelagen och

av av

disciplinpåföljdslagen kommer härigenom även att kunna bli föremål för registrering. Av 22 § framgår att det är först om det finns någon anmärkning

enligt 21 § att registrera uppgift m.fl. som om namn, personnummer uppgifter får registreras. Om en yrkesutövare fått sin legitimation återkallad får inte några anmärkningar avseende honom nya registreras men uppgifterna i registret kommer att kvarstå under fem år från senaste registreringen kommentaren

se till 23 §.

178 Füijftztlrz in gskomntzenlczr

2] §

Denna paragraf innehåller uppräkning de belastningsuppgifter

en av

får registreras, nämligen avgöranden anmärkningar

som som avser slag. Till sådana anmärkningar skall enligt punkt I räknas av olika

beslut varigenom disciplinpåföljd ålagts, prövotid föreskrivits eller

återkallats eller begränsats. De uppgifter får behörighet som beträffande varje anmärkning är beslutande myndighet registreras

eller domstol, beslutsdatum och diarienummer samt uppgift

beslutet har överklagats. Om yrkesutövare har fått sin huruvida en återkallad skall uppgift härom få registreras, och

legitimation om

ytterligare anmärkningar inträffar innan uppgiften gallras ut får dessa ytterligare uppgifter införas i registret.

Vidare får registret enligt punkt 2 innehålla uppgift beslutande

om domstol, beslutsdatum och diarienummer avseende underrättelser förordningen l982zl l7 underrättelse till Socialstyrelsen enligt om domar i vissa brottmål m.m. om

Slutligen får registret enligt punkt 3 innehålla uppgift om Socialstyrelsens beslut varigenom anmärkningar yrkesutövningen

framställts. Även beträffande dessa uppgifter får endast beslutsda-

och diarienummer registreras. En förutsättning för registrering

tum det inte råder någon tvekan att beslutet mynnat ut i en är. att om sådan anmärkning.

Om uppgift registreras enligt 2l § får även uppgift om namn, adress och telefonnummer, legitimation, specialist-

personnummer,

kompetens eller yrkesbeteckning inom hälso- och sjukvården

annan arbetsplats med adress och telefonnummer registreras. samt

23 § För-sim .stycket innehåller allmänna bestämmelser om utgallring av uppgifter registret. Har det beträffande inte registrerats ur en person

någon ytterligare uppgift enligt 21 § under fem år från den senaste registreringen, skall uppgifter i registret om honom gallras ut.

F ärjfarningsykwnrøzenlczz 179

Andra stycket anger att uppgift registrerats enligt 2l § skall som uppdateras resp. avföras när i förekommande fall lagakraftägande beslut eller dom i samma ärende föreligger. Skall det avgörandet nya registreras enligt 2l § ersätter den registreringen den utgallrade. nya Reglerna åsyftar i första hand avgöranden i överklagade mål. De tillämpas emellertid även när Socialstyrelsens beslut anmärkning om har lett till prövning i annan ordning. För att undvika dubbelregistrering skall således dessa uppgifter gallras för det fall det ut att

påtalade förfarandet exempelvis efter initiativ enligt DpL eller

åtalsanmälan leder till avgörande i saken. senare

24 § Paragrafen innehåller regler information angående registret till om den som kan komma att registreras i det. Det åligger Socialstyrelsen att tillse att information lämpligt sätt. Informationen kan ges exempelvis ske genom broschyrer eller annonsering.

9.3 Förslaget till ändring i sekretesslagen

1980:100

Karaktären av de uppgifter Socialstyrelsen kommer att handha som

i sitt register motiverar införandet bestämmelse i 7 kap.

av en ny

sekretesslagen som handlar sekretess med hänsyn främst till

om skyddet för enskilds personliga förhållanden. Sekretessen är absolut, dvs. något skaderekvisit ställs inte upp som

vilkor for sekretessen. Något undantag från föreskrifterna i 14 kap.

stadgas inte, vilket bl.a. innebär att den registrerade själv kan

förfoga över sekretessen jfr. 14 kap. 4 § sekretesslagen.

Sekretesstiden har bestämts till femtio år.

Särskilda

yttranden

Angående förslaget om att inrätta ett särskilt

för

Gunnar Fahlberg:

De uppgifter föreslås tas i registret kommer inte som att medföra några väsentligt utökade möjligheter för Socialstyrelsen att utöva tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal. Härför krävs enligt min mening att registret får innehålla de uppgifter som Socialstyrelsen tidigare föreslagit avsnitt 7.7.2. Jag -- se anser inte att det strider mot EU:s dataskyddsdirektiv. Ett register med detta innehåll får nödvändigt för att styrelsen rationellt anses ett sätt skall kunna utföra sin arbetsuppgift i det allmännas intresse.

Jan Schöldström:

Utredningens andrahandsförslag innebär att Socialstyrelsen får föra

ett register omfattande legitimerade yrkesutövare, erhållit som

anmärkningar i yrkesutövningen. Merparten uppgifterna,

av som skall tillföras registret, avser allvarliga anmärkningar, varför det är ytterst väsentligt för den legitimerade att inte hamna i registret. Man kan förmoda att det utvecklas ett synsätt där registrerad får innebörden på väg att delegitimeras.

182 Särskilda yIrcmden

Mot den bakgrunden och följande skäl anserjag inte att registret av bör innehålla uppgifter beslut Socialstyrelsen eller uppgifter om av vård enligt LVM eller LPT. om Vad gäller Socialstyrelsens beslut är det för det första föga egna förutsägbart vad leder till ett ärende avslutas genom beslut. som som Det är för det andra ytterst tolkningsfråga beslutet innebär en om anmärkning, exempelvis ett fel befunnits ursäktligt. Som som huvudregel gäller också att besluten i allmänhet inte kan överklagas

eller i övrigt göras till föremål för någon ytterligare granskning.

Att någon vårdas enligt tvångslag grund av vissa sjukdomar en medför självinsikten sviktar, anserjag inte liktydigt med en som att

anmärkning mot yrkesutövningen. Inte heller sker veterligen någon registrering vårdtillfállen hos någon annan tillsynsmyndighet

av fastän tillsynen kan ha lika stor betydelse säkerhetssynpunkt. ur

Jan Vikenhem:

Det finns legitimerade inom hälso- och sjukvården inte är

som

lämpliga verksamma inom detta område. Det är Socialstyrel-

att vara

uppgift att se till att dessa inte tillåts äventyra patientsäkerhe-

sens Jag har stor förståelse för Socialstyrelsens önskemål om ett bra ten.

verktyg för tillsyn över hälso- och sjukvården och de där verksam- Ett register löser enligt min mening inte problemen. När det

ma. gäller registrering personal finns det dessutom vissa oavvisliga av rättssäkerhets- och integritetskrav att ta hänsyn till. l utredningens direktiv har bl.a. ingått att överväga ett övergriom

pande register med uppgifter disciplinpåföljd och därmed

om sammanhängande frågor bör inrättas. Direktiven bygger i denna del

uppenbarligen den däri nämnda rapporten från riksdagens

revisorer. Av denna får intrycket att det finns ett mycket stort man

antal fall där personal fått upprepade disciplinvarningar utan att detta resulterat i att legitimationsinnehav kommit under prövning.

Såvitt bekant har aldrig gjorts någon undersökning eller presenterats någon statistik styrker att detta skulle vara fallet. Av HSAN:s som

Särskilda yttranden

statistik framgår att antalet återkallelser legitimation rör sig av om färre än tjugo per år. l de flesta fallen är psykisk sjukdom eller missbruk grunden. Det finns naturligtvis några fler det finns som anledning för Socialstyrelsen att hålla ett vakande öga på. Dessa kan dock inte antas särskilt många. Det utredningen föreslagna vara av registret skulle däremot efter ett år komma att omfatta tusentals par läkare och sjuksköterskor. Socialstyrelsen har för utredningen presenterat omfattande lista en över vilka uppgifter önskar få registrera i ett spaningsregister man över hälso- och sjukvårdspersonalen. De uppgifter föreslås som nu få registreras motsvarar inte långt när de däri framförda kraven. Man kan därför utgå ifrån att ett register föreslaget slag inte av skulle komma att medföra några väsentligt utökade möjligheter för Socialstyrelsen att utöva tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen. Utredningen har inte heller i första hand föreslagit ett register. Istället har man ansett att det mot bakgrund de utredningar av som skall göras registerfrågor andra, jag jämförbara av som menar, områden, finns skäl att utreda frågan register hälso- och om sjukvårdens område parallellt, eller sedan de slutförts. Jag delar helt

denna uppfattning och avvisar det förslag till temporär lösning vilket lagts alternativ till huvudförslaget. Även detta förslaget till

som om register inte går så långt Socialstyrelsen önskat så finns det som enligt min mening tungt vägande skäl för att inte inrätta ett ens sådant register.

Jag har invändningar redan mot tanken att utanför de rättsvår-

dande organens ram sammanföra uppgifter i ett så omfattande

kriminal- m.m. register. En andra invändning mot registret är den blandning av uppgifter av olika dignitet som skulle bli resultatet. I

Europarådets, av utredningen citerade rekommendation, No R 87 15 om användningen personuppgifter inom polissektorn av

framställs krav att uppgifter bör hållas åtskilda efter graden

riktighet och tillförlitlighet. Sker inte detta kan det uppfattas

som en brist i skyddet för den personliga integriteten. Som exempel anges i prop. 199495: 144 Riktlinjer för registrering påföljder av

184 Scirskildcr yttranden

att det i register antecknas uppgifter om såväl ådömda m.m. samma påföljder brottsmisstankar. Jag delar denna uppfattning och som att resonemanget är överförbart det här aktuella registret. menar Jämsides med uppgifter fällande domar avseende grova brott om skulle i registret införas uppgifter Socialstyrelsens egna beslut om

med anmärkningar mot hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa

anmärkningar utgör Socialstyrelsens egen uppfattning om ett visst förhållande. Dess berättigande har inte prövats någon objektiv av instans såsom HSAN. Garanti för att den personal fått en som anmärkning detta sätt och till följd härav registreras har fått i tillräcklig omfattning möjlighet att försvara och exculpera sig eller fått tillgång till det biträde saken kräver finns inte. Anmärkningar av detta slag kan i ett skede, något nytt inträffar, läggas till senare om grund för återkallelse legitimation. Det är därför ett rättssäkerav hetskrav att sådana anmärkningar, vilka närmast kan betraktas som misstankar, inte förs i ett register av detta slag. Det är Socialstyrelsen hand avgör vad som är en som egen anmärkning. Även anmärkning grund ett fel i sig är en av som ursäktligt skall registreras. Detta betyder att den gör ett fel som som Socialstyrelsen bedöms ursäktligt och därmed inte föranleder av som styrelsen att anmäla till HSAN kommer att kunna registreras. Registrering kommer då att ske utan att den påstått felandes

handlingar blivit objektivt prövade. Registreringen kommer då att

gjort ett fel är resultat av ett förhållande avse en person som som

hon inte kunnat råda över, t.ex. brister i rutiner, organisation eller

Skulle felet däremot ha anmälts till HSAN och nämnden resurser.

med stöd 4 § disciplinpåföljdslagen bedömer det som ursäktligt,

så skulle registrering däremot inte komma att ske, eftersom HSAN:s

beslut innebär ett friande. Sammanfattningsvis jag att det problem finns med ett menar som

begränsat antal verksamma inom hälso- och sjukvården

personer inte motiverar inrättandet ett register med föreslaget innehåll. av Fördelarna med ett sådant har inte visats så stora att de överväger de

.Skiaskildzi yttranden 185

risker för den skötsamma personalens, dvs den absoluta majoritetens. rättssäkerhet och integritet att det är motiverat att inrätta det.

Bilaga l 18 7

Kommittédirektiv

Förbättrad tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen

m.m.

Dir.l994:l 18

Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 1094

Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda frågor vtterligare om former av sanktioner då fel begåtts inom hälso- och sjukvården, förutsättningarna för interimistisk återkallelse av legitimation samt möjligheterna att inrätta ett riksövergripande register över hälso- och sjukvårdspersonal med uppgifter om disciplinpåföljd och därmed sammanhängande frågor. Utredaren skall överväga om ytterligare former av disciplinpåföljd eller andra liknande åtgärder för att höja patientsäkerheten bör införas inom hälso- och sjukvården och i så fall vilken utformning dessa bör ha, om möjligheterna till interimistisk återkallelse legitimation bör av utsträckas till fler situationer, om ett riksövergripande register över hälso- och sjukvårdspersonal med uppgifter om disciplinpåfoljd och därmed sammanhängande frågor bör inrättas. Utredaren skall lämna förslag till de förändringar som anses motiverade och utforma förslag till författningsreglering.

188 Bilaga 1

Nuvarande förhållanden

Sanktioner m. m. HälS0- och sjukvårdspersonalens grundläggande åligganden framgår av lagen l994z953 åligganden för personal inom hälso- och sjukvården om åliggandelagen. åsidosätter sådana åligganden kan bli föremål Den som för disciplinpåföljd enligt lagen 1994:954 om disciplinpåföljd m.m. lIäISO- Och sjukvårdens område disciplinpåföljdslagen. Disciplinpåföljderär erinran eller varning. Disciplinpåföljd kan meddelas den som uppsåtna ligen eller oaksamhet inte fullgör åligganden som har betydelse för av patientsäkerheten. Det bakomliggande syftet med disciplinpåföljd är att förebygga misstag inom Vården och upprätthålla hög patientsäkerhet. Den felande uppmärken sammas att han eller hon i ett visst fall har handlat ett sätt som inte kan godtas. Påföljden skall en påminnelse om att ett sådant handlande vara inte får i framtiden. Den skall också ha en allmänpreventiv upprepas funktion så att den uppmärksammar andra yrkesutövare på vad som är rätt Och fel vid utövning hälso- och sjukvårdsverksamhet. av DiSCiplinpåfoIjdslagen innehåller också bestämmelser om återkallelse av legitimation utöva yrke inom hälso- och sjukvården. Återkallelse att av legitimation kan ske om den legitimerade l Varit grovt oskicklig vid utövning av sitt yrke eller annat sätt visat sig . uppenbart olämplig att utöva yrket, eller någon liknande omständighet inte kan utöva grund av sjukdom yrket tillfredsställande, begär att legitimationen skall återkallas och det inte finns hinder mot återkallelse från allmän synpunkt. Vidare framgår att läkare eller tandläkare kan få sin behörighet att förskriva narkotiska eller alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit indragen eller begränsad. Återkallelse legitimation är den mest ingripande åtgärd kan vidtas av som mot en legitimerad yrkesutövare. Genom återkallelsen hindras den som inte längre kan utöva yrket ett tillfredsställande sätt att vara verksam i yrket eller att uppträda under den särskilda kompetensgaranti som legitimationen innebär. Även återkallelse av legitimation har som syfte att skydda patienterna. Motsvarande gäller beträffande rätten att förskriva läkemedel.

Bilaga l 189

lnterimistisk återkallelse av legitimation Interimistisk återkallelse av legitimation får enligt disciplinpåföljdslagen enbart ske i de fall då sjukdom eller liknande omständigheter är grunden för att legitimationen ifrågasätts. l dessa fall kan den legitimerade föreläggas att genomgå läkarundersökning, och i avvaktan resultatet kan legitimationen återkallas interimistiskt om behov därav anses föreligga. Följs inte foreläggandet om läkarundersökning inom ett år får legitimzilionen slutgiltigt återkallas.

Riksövergripande register

Socialstyrelsen för ett register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Av registret framgår vilka som inte längre är legitimerade och Vilka som har begränsad förskrivningsrätt. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd HSAN för ett personregister För diarium och ärendehantering. l registret införs bl.a. namnet den anmälde och vilken påföljd HSAN beslutat om. Uppgifterna i registret är med få undantag offentliga och kan lämnas ut till allmänheten per telefon eller Vid besök. Socialstyrelsen kopplas under hösten 1994 upp till HSAN:s personregister för diarium och ärendehantering. Varken Socialstyrelsen, HSAN eller myndighet for något register annan över hälso- och sjukvårdspersonal med uppgifter disciplinpåföljd Och om därmed sammanhängande frågor.

190 Bilaga l

Framförda krav på förändringar

Sunkriorler nun.

remissyttrande Tillsynsutredningens huvud- Socialstyrelsen tog i sitt över betänkande SOU 1991:63 Tillsynen över hälso- och sjukvården upp frågan ytterligare sanktionsmöjligheter. Styrelsen framförde att om typer av det bör finnas mellanform för åtgärder i fall där återkallelse av legitien mationen framstår alltför ingripande, där varning inte är tillräcklig som men och där behörighetsinskränkning inte heller är aktuell. Sådana en mellanformer kan enligt styrelsen kraftiga disciplinböter, förbud att vara behandla vissa patientgrupper, förbud att utöva yrket enskilt, förbud att över huvud förskriva läkemedel, föreskrifter att i yrkesutövningen stå taget om under uppsikt läkare och inskränkningar i möjligheterna att skriva av annan vissa intyg. Även Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd var i sitt remissyttrande inne liknande tanke. HSAN ansåg att det kan finnas fall, i en vilka återkallelse legitimation framstår som en alltför drastisk åtgärd. Det av borde därför enligt HSAN finnas möjlighet att bestämma om en inskränkt behörighet för den legitimerade, t.ex. så att denne får utföra vissa uppgifter under uppsikt ansvarig kollega. På så sätt och auskultation och av genom deltagande i lämpliga kurser skulle den felande ges möjlighet till förkovran med sikte att åter erhålla legitimation utan inskränkningar. 1 Riksdagens revisorers förslag 199394:RR7 angående disciplinärenden inom hälso- och sjukvården anförde revisorerna att översyn av sanken tionssystemet bör ske. Ett system som innebär att en läkare varnas upprepade gånger något allvarligt inträffar kunde enligt revisorerna for utan att allmänheten förefalla tandlöst. Revisorerna ansåg det viktigt att disciplinära åtgärder får utformning och tillämpning vinner tilltro även hos en en som allmänheten och patienterna. De förordade att sanktionssystemet ses över och i första hand ett system med arbete under arbetsledning införs som att mellansteg mellan varning och återkallelse legitimation. Revisorerna ett av lagändring detta kan komma erfordra utformas utifrån förutsatte att den att patientintresset och syftet med åtgärden är att hjälpa de felande att att återanpassas till sitt yrke.

Regeringen anförde i propositionen 199394: 149 Åligganden för personal

inom hälso- och sjukvården att den det föreliggande beredningsm.m. underlaget inte beredd att föreslå att ytterligare disciplinåtgärder från var

Bilaga I 191

samhällets sida skulle kunna vidtas mot yrkesutövare inom hälso- och sjukvården. Sådana åtgärder innebär stora ingrepp i den enskildes möjlighet att utöva sitt yrke. Enligt regeringens mening borde därför utvecklingen noga följas och de olika åtgärdemas för- och nackdelar närmare belysas innan ett förslag med denna inriktning kunde läggas. I betänkandet 199394:SoU26 uttalade Socialutskottet med anledning av

Riksdagens revisorers förslag och en motion s att utskottet delade reviso-

rernas och motionäremas bedömning att det kan finnas skäl att överväga att komplettera det i propositionen prop. 199394: 149 föreslagna sanktionssystemet med ett system med krav arbete under arbetsledning eller kompletterande utbildning. Utskottet ansåg att regeringen borde pröva frågan om att på detta sätt differentiera sanktionssystemet för hälso- och sjukvårdspersonalen och återkomma till riksdagen med Förslag. Riksdagen beslutade i enlighet med socialutskottets förslag.

interimistisk återkallelse av legitimation

Tillsynsutredningen behandlade i sitt huvudbetänkande SOU 1991:63 Tillsynen över hälso- och sjukvården frågan utökning möjligheten om av till interimistisk återkallelse legitimation fann inte skäl Föreslå av men att detta. Utredningen ansåg att antalet fall i vilka den legitimerades oskicklighet i yrkesutövningen eller uppenbara olämplighet för yrket så litet är att de inte minst mot bakgrund kravet rättssäkerhet för de legitimerade - av -inte motiverar den diskuterade utvidgningen interimistisk återkallelse av av legitimation. Utredningen påpekade att det i de allra flesta fallen är lättare att med säkerhet påvisa att är sjuk eller missbrukar alkohol en person eller narkotika än att med samma krav säkerhet fastslå yrkesutatt en övare är grovt oskicklig i yrkesutövningen eller uppenbart olämplig för sitt yrke. Riksdagens revisorer ansåg i sitt förslag l99394:RR7 angående disciplinärenden inom hälso- och sjukvården det angeläget att möjligheterna till interimistisk återkallelse av legitimation utökas. Revisorerna framförde bl.a. att det kan förflyta åtskilliga mellan en anmälan och ett slutligt beslut om återkallelse av legitimation. Under tiden fungerar den berörde yrkesutövaren som tidigare, med bibehållen legitimation. Enligt revisorerna borde inte en läkare eller sjukvårdspersonal, den ansvariga annan som av

192 Bilaga 1

tillsynsmyndigheten bedömts olämplig, få fortsätta sin verksamhet på som oförändrat sätt under lång tid. Det naturliga i ett läge där patientens intresse i fokus omedelbar interimistisk återkallelse av legitimationen. sätts vore Vidare ansåg revisorerna det stötande för berörda patienter och anhöriga, liksom för allmänheten i övrigt, att sjukvårdspersonal fortsätter sin verksamhet förut med statliga legitimerade garantier om lämplighet, trots som allvarliga fall inträffat gjort att tillsynsmyndigheten anser vederatt som börande olämplig för verksamhet inom hälso- och sjukvården. Regeringen anförde i propositionen 199394: 149 Åligganden för personal inom hälso- och sjukvården bl.a. att det finns fall då det är uppenbart m.m. legitimerad får ha kvar sin legitimation i avvaktan lagastötande att en kraftvunnen dom. Det kan också i och för sig tänkas fall då det innebär viss fara att låta legitimerad misstänks för t.ex. vålds- och sexualbrott ha en som kvar rätten emot patienter. l de fall då en misstänkt är häktad eller att ta anhållen föreligger inte någon akut fara. Risken är också mindre då den det gäller anställd. Arbetsgivaren vidtar då i allmänhet åtgärder för att är undanröja faran. Då den legitimerade är egen företagare finns dock inga hinder for denne att försätta att ta emot patienter. Enligt regeringen kunde det således anföras skäl för utökning möjligheten att återkalla en en av legitimation interimistiskt. Regeringen ansåg dock vid en sammanvägning starkare skäl talade sådan utökning. Regeringen erinrade att emot en samtidigt att antalet fall i vilken den legitimerades oskicklighet i yrket om eller uppenbara olämplighet för yrket ifrågasätts är mycket litet. De fall som är aktuella är dessutom ofta svårbedömda, vilket ställer stora krav beslutsunderlagets fullständighet och tillförlitlighet. Det gäller särskilt om grunden för återkallelse är misstanke brott. Av nödvändighet skulle en om regel interimistisk återkallelse i sådana fall få ges en mycket restriktiv om tillämpning. Socialutskottet uttryckte i sitt betänkande l99394:SoU26 förståelse för regeringens bedömning ansåg ändå att regeringen nytt borde ta upp men och förutsättningslöst pröva frågan att öka möjligheterna till interiom mistisk återkallelse legitimation. Utskottet påpekade att en ökad möjligav het till interimistisk återkallelse legitimation innebär att berörd sjukav vårdspersonal inte kan fortsätta sin yrkesverksamhet under den tid utredpågår. Utskottet förutsatte därför att rättssäkerhetsfrågoma ning och process bred belysning. Riksdagen beslutade i enlighet med socialskulle få en utskottets förslag.

Bilaga I 193

Riksövergripande register

l Riksdagens revisorers förslag l99394zRR7 angående disciplinärenden inom hälso- och sjukvården framförde revisorerna att det finns ett behov av ett riksövergripande register över sjukvårdspersonal tilldömts discipsom linpåföljd. Enligt revisorerna skulle ett sådant register kunna ett arbetsvara redskap för Socialstyrelsen och utnyttjas för en systematisk uppföljning av den personal som tilldelats påföljder. Registerinnehållet skulle enligt förslaget inte vara offentligt. Revisorerna ansåg det vidare nödvändigt att registret var riksövergripande. Det är inte tillfredsställande regionerna om endast får kännedom om påföljder för den personal finns inom den som egna regionen. Möjligheten att följa upp den sjukvårdspersonal berörs som av de närmare l 500 påföljder som HSAN beslutat under den senaste om femårsperioden kan annars allvarligt försvåras. Socialutskottet ansåg i sitt betänkande l99394:SoU26 att frågan ett om införande av ett riksövergripande register över hälso- och sjukvårdspersonal som tilldömts påföljd och därmed sammanhängande frågor borde övervägas ytterligare av regeringen med beaktande bl.a. av de register redan finns som hos Socialstyrelsen. Riksdagen beslutade i enlighet med socialutskottets förslag.

Ytterligare tillkännagivanden

Socialutskottet behandlade i sitt betänkande l99394:SoU26 även frågan om huruvida skolpsykologema och vissa andra arbetar med individinsom riktad patientvård utanför den traditionella hälso- och sjukvården tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen. Utskottet ansåg vidare att forskrivningsrätten när det gäller anabola steroider och andra dopingmedel som är läkemedel bör kunna begränsas. Utskottet poängterade också vikten av enhetlig policy när det gäller en Socialstyrelsens anmälan frågor disciplinpåföljd till HSAN. av om Riksdagen beslutade att som sin mening regeringen till känna vad utge skottet anfört. Regeringen avser att återkomma till dessa frågor i annat sammanhang. Frågorna ingår således inte i utredarens uppdrag.

194 Bilaga l

Uppdraget

Frågor om ansvar för och tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen bevakas regelbundet av både allmänheten. massmedierna och offentliga myndigheter. Regeringen behandlade nyligen förändringar inom området i

propositionen l99394: l49 Åligganden för personal inom hälso- och sjuk-

vården m.m. l samband med riksdagsbehandlingen propositionen av gav riksdagen regeringen till känna att frågorna införande ytterligare om av sanktionsmöjligheter och om utökning möjligheterna till interimistisk av återkallelse av legitimation borde prövas ytterligare frågan samt att om införande av riksövergripande register borde övervägas. En särskild utredare skall därför överväga det finns skäl att i lagen om l994z954 om disciplinpåföljd hälso- och sjukvårdens område m.m. införa ytterligare former av disciplinpåfoljd, andra sanktioner eller åtgärder för att höja patientsäkerheten. Utredaren skall utifrån sin analys föreslå de åtgärder som anses motiverade för att upprätthålla god kvalitet och en säkerhet i vården och förebygga risker för patienterna. l sammanhanget skall också belysas hur de föreslagna åtgärderna skall kunna tillämpas i praktiken. Utredaren skall vidare överväga möjligheterna till interimistisk återom kallelse av legitimation bör utsträckas till fler situationer än i dag. Utredaren skall noga analysera de problem sammanhänger med kravet på som rättssäkerhet för de legitimerade och i det sammanhanget även belysa frågan om ersättning för ekonomisk skada för det fall interimistisk en återkallelse av legitimation sedermera visar sig sakna tillräcklig grund. Utredaren skall också överväga om ett riksövergripande register med uppgifter om disciplinpåföljd och dänned sammanhängande frågor bör inrättas. Utredaren skall särskilt belysa de problem sammanhänger med insom trånget i den enskildes integritet i förhållande till det allmännas nytta av ett sådant riksövergripande register. Det skall härvid övervägas bl.a. det nännare ändamålet som ett eventuellt register skall ha, vilka uppgifter som skall ingå och vilken myndighet som skall ansvara för registret. Det kan finnas intresse från allmänheten av ett mera allmänt tillgängligt register med vissa uppgifter, å andra sidan kan det från tillsynsmyndighetens sida finnas önskemål om ett mera omfattande och därmed känsligt- register for - mera tillsynsändamål. Frågor sekretess för uppgifterna och gallringsfrågor om

Bilaga I 195

bör också behandlas. Dessutom bör den praktiska användningen av registeruppgiftema belysas. Utredaren skall föreslå de förändringar som anses motiverade och utforma forslag till författningsreglering. Arbetet skall bedrivas i nära samråd med bl.a. Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Datainspektionen och Hälsodatakommittén. För utredarens arbete gäller kommittédirektiven till alla kommittéer och särskilda utredare om dels att pröva offentliga åtaganden dir. l994:23, dels beakta EG-aspekter i utredningsversamheten dir. 1988:43. Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den l juli 1995.

Socialdepartementet

Bilaga 2 197

SOCIALDEPARTEMENTET Utredningen S 1994:10 om 1995437-10 förbättrad tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.m. KG. Wilow

Sammanställning och utvärdering av svaren i utredningens enkätundersökning om behovet av ytterligare former av disciplinpåföljd m.m. inom hälso- och sjukvården

Fru nin ar

Syftet med enkäten var att undersöka vilka åtgärder sjukvårdens och tandvårdens huvudmän i egenskap av arbetsgivare vidtar i förhållande till egen hälso- och sjukvårdspersonal, som av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

HSAN tilldelats varning för fel eller försummelse i yrkesutövningen.

Utredningen önskade också synpunkter och förslag dels om ytterligare former för disciplinpáföljd utöver nuvarande erinran och varning och dels om andra sanktioner och åtgärder i syfte att höja patienternas säkerhet vid personalens arbete med diagnostik, vard och behandling.

Enkäten tillställdes samtliga 26 huvudmän för landstingens och de landstingsfria kommunernas hälso och sjukvård inklusive tandvård samt 16 primårkommuner i deras egenskap av huvudmän för kommunal hälso- och sjukvård. Vidare sändesenkäten till sammanslutningarna Praktikertjänst och Riksförbundet för enskild vård, vilkas organisation omfattar ett ston antal privatpraktiserande yrkesutövare och huvudmän för enskilda várdinrättningar. Enkätformuläret utsändesmed missivskxivelse dagtecknad 1995-02-23. De begärda uppgifterna skulle vara utredningen tillhanda senast l995vO3-l7.

198 Bilaga 2

Allmänt om enkätsvaren

Enkäten besvarades samtliga huvudmän för landstingens och de av landstingsfria kommunerna med undantag Jönköpings läns landsting och av Malmö kommun. Av de 16 tillfrågade primärkommunerna besvarade åtta nämligen Borås, Eskilstuna, Jönköpings, Linköpings, Stockholms, enkäten, Sundsvalls, Västerås och Örebro kommuner. Vidare inkom svar från Praktikertjänst och från 59 huvudmän för enskilda vårdhem samt från Riksförsäkringsverkets sjukhus i Tranås. Svarsmaterialet omfattar uppgifter från sammanlagt 92 sjukvårdshuvudmån.

indelats i från huvudmän för landstingens och Enkäten har tre grupper: svar de landstingsfria kommunernas hälso- och sjukvård, huvudmän för den kommunala hälso och sjukvården och huvudmän för enskild vårdverksamhet inklusive Praktikertjänst och Riksförsäkringsverkets sjukhus i Tranås.

allmänna hälso- och sjukvårdens huvudmän svarar sedan länge för en väl Den etablerad vårdorganisation med stora enheter och en omfattande, mångfacetterad, tekniskt avancerad och ofta riskfylld verksamhet, i vilken mycket komplicerade sjukdomar och olycksfall behandlas. Det fanns också anledning förvänta, svarsmaterialet från dem skulle innehålla därför att fler, lång tids erfarenhet grundande uppslag och synpunkter på hur betydligt på internt bör hand hälso- och sjukvårdspersonal, som av HSAN man ta om egen disciplinpåföljd i form varning, liksom på behovet av förändringar i ålagts av statliga sanktionssystemet, än svarsuppgifterna från den enskilda hälso- och det sjukvårdens huvudmän. De sistnämnda står relativt sett för en liten del av det samlade vårdutbudet. Deras vårdverksamhet är med få undantag organiserad i mindre enheter med små personalresurser och avser i regel endast på någon eller några medicinska specialiteter.

Bilaga 2 199

3 Inte oväntat är därför svarsmaterialet från de privata vårdgivarna generellt sett tunt i vad avser svarsuppgifter, som måste bygga på praktiska egna erfarenheter av hur personal, som av HSAN ålagts disciplinpåföljd bör tas om hand för att förebygga nya incidenter. l övrigt emellertid många ger av svaren från dem uttryck för en förståelse för problematiken och ambition att en förbättra och komplettera det statliga disciplinära påföljdssystemet inom hälsooch sjukvården.

Av de åtta primärkommuner besvarat enkäten, har endast Stockholms som en stad uppgivit att man under den senaste femårsperioden haft ställning - att ta till och vidta åtgärder i anledning av att egen personal HSAN tilldelats av varning. I övrigt gäller samma omdöme som nyss fällts beträffande från svaren de privata vårdgivama.

Svarsmaterialet från huvudmännen för landstingens och de landstingsfr a kommunernas hälso och sjukvård måste betecknas som ojämnt. Till viss del kan detta bero på att 12 av dessahuvudmän valt att besvara enkäten med ett centralt ifyllt enkätformulär medan de övriga genom internremiss införskaffat uppgifter från sina underförvaltningar. l sistnämnda fall har uppgifterna sedan överlämnats till utredningen, oftast utan några övergripande kommentarer från vederbörande huvudman. I några fall t.ex. vad beträffar uppgifterna från landstingen i Stockholms och Värmlands län är svarsmaterialet från underförvaltningarna mycket fylligt. I vissa fall har vederbörande huvudmän ingivit svar enbart från några enstaka underförvaltningar. För att vid utvärderingen undvika obalans, beaktas i det följande uppgifterna från en huvudmans underförvaltningar inte som separata De har i stället vägts svar. samman som ett uttryck för vederbörande huvudmans uppfattning i de olika delfrágoma. l de fall en huvudman överlämnat från underförvaltningar svar med skilda synpunkter i olika frågor, har det varit vanskligt att bedöma, vilken mening som är representativ för huvudmannen. I sådanafall har den uppfattning, som omfattas flertalet underförvaltningama, fått falla av av

200 Bilaga 2

utslaget. utvärdering av svaren på enkatfrågoma Epåga Vad anser Ni att en varning i regel har för effekt på den enskilde yrkesutövaren l frågan gavs tre alternativ: Ingen effekt alls; Medverkar till att den varnade ändrar sitt sätt att sköta sitt arbete; Medför att den varnade framöver sköter sitt arbete utan anmärkning.

Svaren fördelar sig på dessa alternativ enligt vad som framgår av tabell Tabell

Huvudman	Alternativ l 2 3	Inget eller osäkert svar	Summa
Landstingmom.	I 20 I	2	24
Primårkommuner	6 1	1	8

Huvudmñn förenskild vårdverksamhet 3 38 2 l 7 60

4 64 4 20 92

Innan tabelluppgiñema närmare kommenteras skall påpekas att det till kolumnen Inget eller osäkert svar förts också sådana svar, av vilka vederbörandes uppfattning i frågan inte klart framgår. Detta gäller främst från vissa landsting, som utan att lämna några egna övergripande svaren synpunkter besvarat enkäten att sända in ett fåtal underförvaltningars genom

Bilaga 2 201

ifyllda enkätformulär.

Det övervägande antalet svar 64 av 92 avser alternativ dvs. - - att en meddelad varning anses medverka till att den varnade ändrar sitt sätt sköta att sitt arbete. Antalet svar som hänför sig till de två övriga alternativen är i detta sammanhang närmast försumbara 4 för vart och dessa alternativ. Inget - ett av svar eller mycket osäkra svar hade avgivits av 20 huvudmännen. av

Man skall emellertid inte övervärdera betydelsen av denna fördelning av svaren. 38 av de 64 svar, som avser alternativ har avgivits huvudmän för av enskilda vårdverksamheter. Som påpekats i det föregående saknar alla med undantag för Pralctikenjänst praktisk erfarenhet av egen personal, - som av HSAN ålagts varning. Det torde för övrigt vara just detta förhållande som föranlett många inom denna huvudmannagrupp att avstå från att lämna något svar på denna enkätfråga.

Några av de kommentarer, som fällts i sammanhanget, förtjänar att

uppmärksammas. Flera huvudmän inom såväl den offentliga privata

- som vårdsektorn framhåller att en varnings effekt i hög grad är knuten till den varnades personlighet och till omständigheterna kring den händelse, som föranledde varningen, samt till felet i sig. Det finns de med mycket stort som allvar tar till sig den kritik, som varningen innebär, vilket leder till ökad noggrannhet i den fortsatta yrkesutövningen och bättre kunskap om gällande regler. Detta kan emellertid medföra, påpekas det från några håll, att sjukvården blir alltför defensiv och försiktig. Andra tar mer lätt på den varning, som de tilldelats, särskilt om vederbörande inte inser eller inte vill inse det fel, som han eller hon har begått.

Det bör också noteras att ingen huvudman har uttalat sig mot principen att staten representerad av HSAN skall ha möjlighet att tilldela hälso- och sjukvårdspersonal disciplinstraff för fel och försummelser som begåtts i

yrkesverksamheten.

Fråga Har någon eller några av Era anställda under den senaste femårsperioden tilldelats varning HSAN och har Ni i så fall såsom arbetsgivare av vidtagit åtgärder i förhållande till dende varnade i syfte att förebygga egna ytterligare fel i yrkesutövningen Vilka åtgärder har Ni i så fall vidtagit

Fråga Har sådan åtgärd, som avses under fråga haft avsedd effekt, dvs. att den personal, vilken åtgärden avsåg, sedermera fullgjorts sina arbetsuppgifter tillfredsställande

Eftersom dessa två frågor speglar arbetsgivarens åtgärder och effekten av dessa åtgärder och därför har nära samband med varandra, behandlas svaren på båda frågorna här samtidigt.

De avgivna visar att frågeställningen inte varit aktuell för någon av de svaren huvudmän driver enskilda vårdhem. Inte heller har sju av de åtta i som enkäten deltagande huvudmännen för kommunal hälso och sjukvård haft någon erfarenhet sådana fall. Enligt svarsuppgifterna gäller detsamma för av huvudmännen för den allmänna hälso- och sjukvården i Kalmars, Hallands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens läns landsting och Gotlands kommun.

Övriga huvudmän för den allmänna hälso- och sjukvården landstingmotsv. redovisar sammanlagt 103 fall i vilka egen hälso- och sjukvårdspersonal ålagts varning HSAN. Stocksholms stad rapporterar 6 sådana fall och Praktikerav tjänst Det skall tilläggas att Örebro läns landsting uppger att flera av dess anställda tilldelats disciplinpåföljd under den senaste femårsperioden men att på grund den korta tiden för enkätens besvärande, saknat möjlighet att man, av lämna närmare uppgifter om dessa fall.

Bilaga 2 203

l tabell 2 anges det totala antalet varningsfall per huvudmannagrupp, fallens

fördelning på olika yrkesgrupper, antal fall i vilka vederbörande huvudman

vidtagit åtgärder i förhållande till den varnade samt exempel på ofta

förekommande sådanaåtgärder. I tabell 4 till denna promemoria lämnas mer

detaljerade uppgifter.

Tabell2

Huvudman Antalvamingsfall Antalfall i Huvudmans Åtgärder Yrkesgrupp vilkavdb. exempel 1 2 3 4 huvudman vidtagit egna åtgärderi förhållande till denvarnade

Landsting motsv. 75 22 4 2 90 Samtal falletmedden om totalt: 103 varnade Genomgånggällande av rutiner + ev. ändringar Omplacering Kompletterande utbildning Avstängning visstid

Primärkommuner 1 4 0 1 4 Samtal falletmedden om totalt: 6 varnade Ändrade rutiner

Huvudman för ensk.vard 6 0 0 0 6 Skriftligerinran totalt: 6 Samtal falletmedden om varnade Missbruksbehandling

Summa 81 26 4 3 100 totalt: 114

l Likare 3 Barnmorskor 2 Sjuksköterskor 4 Övriga

Uppgiñ frin Praktikertjänst W Därav 5 tandläkare

204 Bilaga 2

Såsom framgår tabell 2 har huvudmännen i 100 av 114 redovisade av varningsfallen vidtagit egna åtgärder i förhållande till de varnade. De åtgärder huvudmännen lämnat uppgifter om torde endast utgöra exempel på hur de som på frågan om hur de bör agera, för att förebygga nya incidenter och trygga ser patientsäkerheten. Enkâtsvaren tyder på att det härvid inte är fråga om tillämpa fasta rutiner, alltid måste följas. Det synes i stället som om vederbörande som huvudman i det konkreta fallet strävar efter att anpassa sina reaktioner efter den vamades personliga förutsättningar, det begångna felets karaktär och omständigheterna i övrigt kring den händelse, som föranledde varningen.

Några huvudmännen påpekar att de som varnats inte sällan är i behov av av särskilda stödåtgärder. Detta gäller t.ex. i fråga om sådana personer, som tagit mycket illa vid sig att de blivit anmälda till Socialstyrelsen eller HSAN och av den varning de sedermera erhållit. Enligt landstinget i Dalarna utser man av där mentor för den varnade, som stöttar denne på det personliga planet. I en en del fall kan det också gälla att handleda den varnade i dennes sätt att bemöta patienter, att bibringa denne en helhetssyn på patienterna och deras situation i vården och medvetandegöra personalens ansvar.

I 14 de redovisade fallen har vederbörande huvudmän inte vidtagit någon av åtgärd i förhållande till de vamade. Detta kan ha flera orsaker, t.ex. att huvudmannen bedömt att sådana åtgärder saknat mening eller att huvudmannen ansett att det inte krävts några ytterligare åtgärder i fallet. Inte sällan visar det sig för övrigt att varningen i sig är tillräcklig för att den varnade i sin fortsatta yrkesutövning skall fullgöra sina arbetsuppgifter på ett sätt som inte föranleder någon anmärkning.

Även inte med säkerhet kan hävda att huvudmännens svar på frågorna om man 2 och 3 är allmängiltiga, tyder uppgifterna på att huvudmän, som har erfarenheter disciplinfall bland den egna personalen, anser att varningar i de av flesta fallen bör kompletteras med egna individinriktade åtgärder av olika slag.

Bilaga 2 205

9 Enkâtsvaren ger vid handen att sådana åtgärder oftast ger positivt resultat. Att sä varit fallet i 81 av de 100 redovisade varningsfallen framgår tabell 4 se av bilagan till denna rapport. l de ll fall beträffande vilka någon uppgift inte lämnats om åtgärdemas resultat, visar sig orsaken härtill i flera fallen av vara den att den varnade slutat sin tjänst eller avflyttat till annan ort.

Förhållandet att huvudmännen så ofta tycks fallet vidtar som vara egna åtgärder i förhållande till Varnad personal kan vara ett tecken pá att man anser att det ñnns behov av ett mer flexibelt påföljdssystem än det disciplinsom påföljdslagen för närvarande erbjuder.

Fråga Anser Ni att lagen 1994:954 disciplinpåföljd på hälsoom m.m. och sjukvårdens område bör kompletteras med bestämmelser om a ytterligare fomter av disciplinpåföljd och i så fall vilka b andra sanktioner eller åtgärder för att höja patientsäkerheten och i så fall vilka

Tabell 3 visar hur huvudmännen uppfattar behovet av nya former för disciplin påföljd delfrága a och andra sanktioner eller åtgärder i syfte att höja patientsåkerheten delfråga b. Endast då vederbörande huvudman lämnat förslag eller uttalat ett klart ja eller nej, har frågan ansetts besvarad.

206 Bilaga 2

1 0 Tabell3

Huvudman Delfråga a Delfrågab nej inget eller nej ingeteller osäkert svar osäkert svar

Lnndstingmotsv. 7 ll 6 13 3 8 Kommuner 3 3 2 4 l 3 Huvudmän enskilld för vårdverksamhet 7 14 39 9 l l 40

l7 28 47 26 15 51

InklusivePraktikertjänst

Av tabellen framgår att huvudmännen för den allmänna hälso- och sjukvården landstingmotsv. till något övervägande del anser att det inte behövs ytterligare former för disciplinpåföljd. Däremot är drygt hälften av dem positiva till att i disciplinpåföljdslagen införa bestämmelser om andra sanktioner och åtgärder för att höja patientsäkerheten. Av de huvudmän för den kommunala hälso- och sjukvården som uttalat sig i dessa frågor är lika många för som emot ytterligare former för disciplinpåföljd medan flertalet av dem anser att det finns behov av andra sanktioner eller åtgärder. Två tredjedelar av de i enkäten deltagande huvudmännen för enskild vårdverksamhet har inte lämnat något distinkt svar eller något svar alls på de båda delfrågorna. Detta måste tillskrivas förhållandet att det stora flertalet av dessa huvudmän saknar erfarenhet av disciplinfall. Av dem som ändå deklarerat en klar uppfattning är de flesta negativa till ytterligare former för disciplinpåföljd. l något mindre grad gäller detta också vad beträffar deras inställning till behovet av andra sanktioner och patientsäkerhetshöjandeåtgärder.

Sammantagnabör svaren bedömasså att det bland huvudmännen ñnns en tveksamhet till behovet av att i lagen om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område införa ytterligare former för disciplinpåföljd men att de år

Bilaga 2 207

11 mer positiva till att i lagen ta bestämmelser om andra sanktionsformer eller åtgärder i syfte att höja patientsäkerheten. Av svaren på enkätfrågoma 2 och 3 framgår dessutom att många av huvudmännen anser, att de nuvarande formerna för disciplinpåföljd erinran och varning i allmänhet fungerar bättre, när de i det enskilda fallet kombineras med åtgärder, som huvudmännen själva vidtar.

Huvudmannen har lämnat förhållandevis många förslag till nya former av disciplinpåföljd och andra sanktioner eller åtgärder. Dessa förslag har tagits in i nedanstående förteckningen och där angivits i angelägenhetsordning, dvs. i fallande skala beroende på antalet förslag om samma disciplinpåföljd och

samma annan sanktion eller åtgärd, som huvudmännen avgivit. Inom parentes

efter varje förslag anges hur många som avgivit just det förslaget. I de fall flera huvudmän avgivit samma förslag förekommer inte sällan olika varianter t.ex. så att en huvudman anser att avstängning från tjänstgöring skall vara förenad med indragning av lönen under avstängningstiden medan en annan huvudman menar att lön ändå skall utgå till den anställde. Sådana varianter har noterats i förteckningarna.

Sammanlagt har 12 olika förslag avgivits. Det ñnns i förteckningen förslag, som knappast kan betecknas som en disciplinpåföljd men som ändå tagits med här, eftersom det varit vederbörande huvudmans åsikt.

208 Bilaga 2

12 Förslagnr.

Arbeteunderuppsiktav erfarenkollegal l Variant: kombinerat medkunskapsprov Disciplinböter 7 inskränkning eller av förbud mot utövande av förskrivningsritten 6 Mellanform för disciplinpålöljd se nedanstående kommentar 6 Förbud utfärdavissaintyg att 5 Förbud utföravissa att arbetsuppgifter 5 Löneavdrag 3 Avstängning 3 Omplacering 2 Avsked2 Variant: bestämmelse gör som detmöjligt att göra avsteg frånlagen om anställningsskydd ll Kompletterande utbildning medkunskapsprov 1 12. Publicering incidenten av l

Vissa förslagen till former av disciplinpåföljd, t.ex. de om omplacering av nya och avsked är egentligen arbetsrättsliga åtgärder, som om de införs i disciplinpåföljdslagen får en annan rättslig prägel, vilket i sin tur torde medföra komplikationer i förhållande till arbetsrättslagstiftning. Det kan också noteras, att HSAN-beslut, innebär en inskränkning i yrkesbehörigheten t.ex. som förbud att utöva förskrivningsrätten enligt gällande rätt inte är en disciplin- påföljd.

angivna konkreta förslagen framhåller några huvudmän att det Utöver de ovan behövs mildare form för disciplinpåföljd än erinran och varning, en form en bör reserverad för mycket lindriga fall, sådana som kan sägas ligga i som vara underkanten av ringa fel. Sex huvudmän anser att det ñnns behov av en ny påföljdsform på mellannivå. Denna bör enligt vissa av dem ligga mellan erinran och varning. Enligt ett annat förslag bör det finnas en disciplinpåföljd som är strängare än varning men mildare än återkallelse av legitimation.

Ytterligare kan här nämnas några synpunkter från två underförvaltningar inom Värmlands läns landsting, enligt vilka det gällande påföljdssystemet klassas ganska trubbigt. l det ena fallet förklarar vederbörande uppgiftslämnare som sin uppfattning med att påpeka att en missad diagnos, terapeutiskt fel-

Bilaga 2 209

13 alternativ, en för Övrigt pressad svår situation. kan påföljd samma som ett mer regelrätt slarv och en mer konsekvent dålig yrkesutövning. Denne anser därför att begreppet varning är ett alldeles för hårt ordbruk och denna att påföljd inte bör jämställas med den man fär i situationer, där regelrätt slarv eller regelrätta missförhållanden kan påvisas. Såvitt kan förstås pekar uttalandet på ett behov av en påföljd, som ligger mellan erinran och varning, där varningen skall vara reserverad för grova slarvfel, upprepade missgrepp och liknande.

I det andra fallet framhåller uppgiftslämnaren att det i många fall händer att ett till Socialstyrelsen anmält fel, som där blir föremål för en medicinsk. vetenskaplig utredning, inte leder till någon åtgärd från styrelsens sida, men att om samma fel sedermera anmäls till HSAN medför detta. att den anmälde, mot bakgrund av samma fakta, av nämnden kan tilldelas varning. Detta, menar uppgiftslämnaren, bidrar till att minska respekten för disciplinpâföljder. eftersom åläggandet ett sådant straff då ofta framstår resultat av som ett av tillfállighetemas spel. En bidragande orsak till urholkningen av

disciplinpáföljdernas korrigerande effekt är det inte finns

att någon central registrering och ackumulering av utdelade varningar och erinringar och att det heller inte finns några regler om hur många varningar, som skall tilldelas en yrkesutövare, innan denne blir underkastad en grundlig granskning med avseende sin fortsatta yrkesverksamhet. Uppgiftslämnaren har uppfattningen att disciplinpåföljd i de flesta fallen utdelas för engångsförseelser. Då upprepade förseelser beläggs med disciplinpåföljd, bör detta med automatik föranleda en noggrann syning vederbörande yrkesutövare, slutar av uppgiftslämnaren. Möjligen menar denne att de nuvarande formerna för disciplinpáföljd bör bibehållas men att ett centralt påföljdsregister bör upprättas och att den som tilldelats ett visst antal varningar alltid skall granskas med avseende sin fortsatta yrkesutövning.

Objektivt sett förefaller de nu refererade uttalandena överdrivna. HSAN

2 l 0 Bilaga 2

utdelar säkert inte varningar slentrianmässigt och utan att beakta samtliga

omständigheter det i enskilda fallet, men Synpunkterna bör ändå beaktas som

uttryck för två säkert flera olika uppfattningar om relationen mellan ett - av begånget fel, påföljden för detta fel och påföljdens effekt.

Det kan intresse att notera att ett av förslagen har en Idar generalvara av preventiv inriktning, nämligen förslaget publicering av förseelser i yrkesom utövningen. Åtgärden kan dock knappast betecknas som en disciplinpåföljd,

dvs. ett straff kan åläggas den som gjort sig skyldig till fel i yrkesutsom övningen. Förslagen i övrigt kan ses som individrelaterade med en främst

individualpreventiv inriktning. Generalpreventionen är dock också en viktig

ingrediens i det disciplinära bestraffningssystemet, som ofta förbises.

b Förteckning över förslag till andra individinriktade sanktioner

Sammanlagt har 16 olika förslag till sådana sanktioner avgivits.

Förslagnr.

Arbetaunderuppsiktav erfarenkollega 9 Variant: kolleganskall utsesav Socialstyrelsen eller HSAN 2. Kompletterande utbildning8 Varianter: inomdet egna specialområdet; i rnedicinalritt Förbud utföraviss att ellervissa arbetsuppgifter 5 Variant:i samband med utfärdandet av förbudetskall huvudmannen vara skyldiggöra en översynav den anställdes arbetsuppgifter och arbetstider 4. Avstängning 3 Varianter:medlön,utan lön 5. Omplacering 3 6. Disciplinböter 3 7 Löneavdrag 2 Tidsbegrinsad deslegitimation 2 9. inskränkning av förskrivningsritten 2 10. Tidsbegrânsad förlust av specialistbehörighet l ll. Sanktion ej specificerad förunderlåtenhet att anmäla uppenbara fel l 12. Vidgademöjligheter till deslegitimation l 13. Avskedl 14. Mellanfnrrn ej specificerad mellan varningoch deslegitimation l 15. lnskrânkning i ritten att utfärdaintygl 16. Föreläggandearbetai att team l

Bilaga 2 21 l

Praktiskt taget samtliga av de föreslagna nya formerna för disciplinpåföljd se

förteckning a. återkommer här som förslag till andra sanktioner. Huvud-

männens olika val av átgärdskategori kan bero på den tyngd den enskilde

huvudmannen velat förena med sitt förslag. En disciplinpåföljd torde uppfattas

som uttryck för en allvarligare kritik än en annan sanktion.

c knin över försla till ndra ar er

Sammanlagt har 26 olika förslag om sådana åtgärder avgivits.

Förslagnr.

Bevakning hurden av egna organisationen fungerar 8 Varianter:ständig bevakning; återkommande medicinsk revision;arbetsorganisatoriska åtgärder; genomgång och ev. ändring rutiner av 2. lncidentrapportering till huvudmannen 4 Kvalitetssäkring 4 4. Krav pådokumenterade uppgifter ompersoner som skallnyanställas 4 Varianter:överrapportering vid nyanställning hos annan arbetsgivare inomvården;anställning endast välutbildade av Skyldighet förHSAN meddela att sinabesluttill vederbörande huvudmans förvaltningsledning 3 Variant:rapportering till klinikledninglmotsv. 6. Bedömning denanställdes av lämplighet sitt yrke3 för Variant:bedömning denanställdes av yrkeskunnande 7 Inrättande registerhosSocialstyrelsen av överpersonal, som tilldelatsdiscplinpåföljd 2 Snabbare handläggning hosHSAN ansvarsärenden av 2 9. Ökat samarbete mellantillsynsmyndigheten ochsjukvardshuvudmännen 2 10 Uppföljning det av enskilda fallet 2 ll mmelsemedrekommendation till huvudmännen om att vidta egna åtgärder i förhållande till egen personal, somav HSANtilldelatsdisciplinpaföljd 12. Åliggande förklinikledningmotsv. utarbeta att åtgärdsprogram 1 13. Skyldighet rapporter incidenter till nationelltregister l 14. Återrapporteringsskyldighet till Socialstyrelsen ochHSAN arbetsgivarnas åtgärder l om 15. Huvudmannen skyldigmedvetandegöra denanställde dennes om ansvar l 16. Planeringssamtal l 17. Skyldighet förhuvudmannen ochd anställde förasamtal detinträffadeansvarsfallet att om 1 18. Ökade möjligheter för Socialstyrelsenbedrivainspektions- att ochuppföljningsverksamhet l 19. Kravpåsärskilttillståndinnan nya teknikerochläkemedel i synnerhet potenta sådanafår tas i bruk1 20. Skärpning anmälningsplikten av l 21. Förbättrad intemutbildning l 22. Förbättrad dokumentation 1 23. Begränsningantaletvarningar av till tre, därefterdeslegitimering l 24. Höjning sekretessmedvetandet av hospersonalen l 25. Införande regler av som gördetmöjligt att lättareavskeda olämpligpersonal l 26. Skyldighet Ospecificerad informera att personal1

212 Bilaga 2

De allra flesta dessa förslag riktar sig till huvudmännen. Det är i allmänhet av de i förekommande fall skall vidta den ena eller den andra åtgärden. Med som tanke på att förslagen är avsedda att införas som bestämmelser i disciplinpåföljdslagen ligger det nära till hands att anta, att fullgörandet av den enskilda åtgärden blir aktuell först i anledning ett inträffat och av HSAN bedömt av ansvarsfall, varvid valet åtgärd blir beroende av det begångna felets av karaktär och övriga omständigheter kring fallet. Flera av förslagen âr av denna an, t.ex. förslag ll om uppföljning av det enskilda fallet, förslag nr. 15 nr. huvudmannens skyldighet att medvetandegöra den anställde om dennes om och förslag 17 huvudmannens och den anställdes ömsesidiga ansvar nr. om skyldighet att föra samtal det ansvarsfall, som den anställde varit om involverad Dessa åtgärder syftar sålunda till att tillrättaföra den som varit försumlig i sin yrkesutövning och därmed förebygga ett upprepande av det inträffade och på så vis höja patientsåkerheten.

Av de föreslagna åtgärderna är emellertid flera mer direkt inriktade på patienternas säkerhet i värden och kräver inte ett samband med ett ansvarsfall, för att aktualiseras. Detta gäller t.ex. förslag nr. l om bevakning av hur den organisationen fungerar, förslag nr. 3 om kvalitetssäkring, förslag nr. 4 egna krav på dokumenterade uppgifter personer som skall nyanställas och om om förslag 22 förbättrad dokumentation. Det förefaller tveksamt om nr. om bestämmelser sådana åtgärder har sin plats i disciplinpåföljdslagen. om

Andra förslag uttryck för ett behov ett närmare samarbete mellan ger av huvudmännen och Socialstyrlesen ocheller HSAN. Detta gäller t.ex. förslag 5 skyldighet för HSAN att meddela sina beslut till vederbörande nr. om huvudmans förvaltningsledning och förslag nr. 9 om just ökat samarbete mellan tillsynsmyndigheten och sjukvårdshuvudmännen.

Bilaga 2 213

17 Sammanfattning

Även enkätsvaren måste betecknas relativt ojämna, vilket huvudsak om som ligen år en följd av de tre huvudmannagruppernas sins emellan olika förutsättningar för vårdverksamhet, är svarsmaterialet ändå så omfattande och innehåller så många viktiga synpunkter, att det bör vara till god vägledning för utredningen i dess arbete.

Det är värt att notera att 68 74 % av huvudmännen anser att HSAN en av utdelad varning medför positiva effekter den varnades sätt att i fortsättningen sköta sitt arbete. Endast 4 4,3 % av dem har uppfattningen att en varning inte har någon sådaneffekt medan 20 2l,7 % varav 17 huvudmän för enskild vårdverksamhet inte uttalat någon bestämd mening härom. -

De positiva effekterna av en varning synes i allmänhet bli förstärkta när vederbörande huvudman följer upp varningen med egna åtgärder i förhållande till den varnade. Sådanaåtgärder anpassadetill den varnades personliga förutsätt-

ningar, det begångna felets och övriga omständigheter i det enskilda fallet,

art uppges ca i 90 % av de 114 redovisade fallen ha medfört att den varnade i fortsättningen skött sina arbetsuppgifter ldanderfritt.

De svar som lämnats beträffande behovet av nya former för disciplinpåföljd och andra sanktioner eller åtgärder för att höja patientsäkerheten ger inget entydigt besked vare sig i den ena eller andra riktningen. Det inte obetydliga antalet förslag till komplettering av disciplinpåföljdslagens sanktionsbestämmelser liksom dessa förslag i sig tyder emellertid att det nuvarande påföljdssystemet bör förändras så att det ger utrymme för mer individanpassade incidentförebyggande åtgärder. Enligt uppdrag

Kay Wilow

2 4 l Bilaga 2

.F , u u a 2 a..

.F o

å . å.

o o h. o o o g e o o o o o o o o o o o o o o 2 nu e o o o o e o o c o o o o o o o o o o m

5 n o n v n o o o n N o e v o N o h E k. N o o o

N n e o N n n o o w o .n o E w n e o o 8 o o o o o o o o o o o o o o o e o c o o o o N o o o o o o o o o o o o e o o o o N o o o o v å o o o u o o o N.o o o o v o o å e n N v c o N N o o o 2 o u o o n N o v n n

.u N

. .c

v m 3 U U D u m 0 I x . 2 z O m z m .r D X N

Bilaga 2 215

.v n m u n Z 2 L. n m ä

.a o 2 5 S a n 2 m h n a. w

.o 2 3000-000 o o I n OOOOOOOO n o w

5 OOOOMOOO

n o

5 8

OGOOVGOO o o N OOOO-OOO o o n u v OOOOOOOO a e v a OOOOVOOO o o å OOGO-OOO o s

mo N h u u N v . -

. n v n v h

tatens offentliga utredningar 1995

ronologisk förteckning

Ettrenodlatnäringsförbud. N, 40. Älvsâkerhet, K.

ArbetsföretagEn ny möjlighetfor arbetslösa, A. 41.Allmänbehörighet för högskolestudier. U. - Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.Fi, - å N.Framtidsanpassad Gotlandstraftk. K.

lángtidsutredningen 1995.Fi. 43.Sambandet RedovisningBeskattning. Ju. - Vårdens svåra val, 44.Aktiebolagets organisation. Ju.

slutbetänkande Prioriteringsutredningen. av S. 45.Gnindvattcnskydd. M.

Mtmkövarvets framtid,Fö. 46. Effektivare styrningochrättssäkerhet

Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa, A, i asylprocessen. A. Pensionsrâttighetet ochbodelning. Ju. 47.Tvángsmcdel enligt27och28kap.RB

Fulltekonomiskt atbelsgivaransvar. Fi. samt polislagen. Ju.

.Oversyn skanebrottslagen. av Fi. 48. EEG-anpassade körkortsregler. K.

Nyakonsumentregler. Ju. 49.Prognoser över statens inkomster ochutgifter.Fi. . .MervärdesskattNyatidpunkterför - 50.Kunskapslagetkämavfallsomrádet 1995.M. redovisning betalning. och Fi. 51.Elförsörjningofred. i N.

Analys Försvarsmaktens av ekonomi.Fö. 52.Godtrosförvârv stöldgodsJu. av

.Ny Elmarknad Bilagedel. + N. 53.Samverkan för fred.Denrättsligaregleringen. Fö. .Könshandeln S, 54.Fastighetsbildning engemensam uppgiftför stat - Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige.S. ochkommun.M. . .Homosexuell prostitution, S. 55.Ettsamlatvcrksamhetsansvai för asylarcnden. A. .Konsti offentlig miljö.Ku. 56.Fönnánerochsanktioner

Ettsäkraresamhälle. Fö. utgifterför administration. Fi, . - Utan stannar Sverige.Fö. 57.Förslag om ett internationellt flygsäkerhets- . .Staden vattenutan vatten. Fö. universitetiNorrköping-Linköping. U.

Radioaktiva ämnen slår ut jordbruki Skåne.Fö. 58.Kompetens ochkunskapsutveckling om yrkes- . - .Bristpåelektronikkomponenter. Fö. rollerocharbetsfält inomsocialtjänsten. S. .GasmolnlamslârUppsala. Fö. Ohälsoförsâkring ochsamhällsekonomi

.Samordnad ochintegrerad tågtrafikpå olikaaspekter modeller,finansiering - Arlandabanan ochi Mälardalsregionen, K. ochincitament. S. Underhállsbidrag ochbidragsförskott, Kvirmofrid.DelA+B. S. . DelA ochDelB. Myndighetsutövning vid medborgarkontor, C. .Regionalframtid bilagor.C + Ett renat Skåne.M. . Lagen om vissainternationella sanktioner Översyn av skattereglema för stiftelser ochideella . en översyn. UD. föreningar.Fi. - Civilt bruk av försvarets resurser Klimatförändringar i traftkpolitiken.K. . regelverken, erfarenheter. helikoptrar.Fö. o Näringslivets tvistlösning. Ju. AlkylatochMiljöklassning bensin.M. av Polisens användning övervakningskameror av vid . .Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. M. förundersökning. Ju.

.lT ochverksamhetsförnyelse inomrättsväsendet. Naturgmsskatt, m.m. Fi, Förslagtill nya samverkansformer. Ju. lT-kommissionens arbetsprogram l995-96. SB.

Ersättning för ideellskadavidpersonskada. Ju. .BetaltjäitsterFi. . .Kompetens för strukturomvandling. A. Allmännakommunikationerför alla K. . - Avgifter inom hartdikappområdet. S. Behörighet ochUrval.Förslagtill nya reglerför . . Förmåner ochsanktioner samladredovisning. - en antagning till Universitet ochhögskolor.U. . Ft. 72.Svenska insatser för internationell katastrof-och 37.Van dagligablad stödtill svenskdagspress. - Ku. llyktinghjälp.Kartläggning. analysochförslag,

38.Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Fö. yrkesutbildning. U. 73.Ettaktiebolag för servicetill universitet och

.Somereflections Swedish on LabourMarket högskolor m.m. U,

Policy.A. 74,Lägenhetsdata, Fi. Någrautländska forskares syn svensk .Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv. A.

arbetsmarknadspolitik. A. 76,Arbetetill invandrare. A.

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77. Röster EU:s regeringskonferens 108.Nyellag. N. om hearing med organisationsföreträdare. 109.Likvärdig utbildning lika villkor. U. - viljan förstå debattörer och forskare, UD. llO. Viljan att veta och att svenska rymdverksamheten. N. Kön. makt ochden kvinnovetenskapliga 78.Den Vårdnad, boendeochumgänge. JU. utmaningen i högre utbildning.U. . ll .Omvärldsäkerhet, försvar. 80.EUom regeringskonferensen 1996 instirutionemas Frågorom EU:sandra pelare inför regerings- - rapporter synpunkter i övriga medlemsländer. UD. konferensen 1996.UD. - näring för framtiden. 8 Ny rättshjälpslag ochandra bestämmelser om ll N .Svensk sjöfart - . Bilagor. K. rättsligt bistånd.Ju. + 82. Finansieringslösningar för Göteborgs och ll3. Fristående gymnasieskolor. U.

Dennisöverenskommelsema. K. Indirekt tobaksreklam. S. . .EU-kandidater 12 länder kan bli EU:s 115.Nylag om europeiska företagsråd. A. - som UD. ll6. Jämställdhet ett mâli utvecklingssamarbetet. UD. nya medlemmar. Kulturpolitikens inriktningKu. ll7. Jordbrukoch konkurrens jordbrukets ställningi 84. - 84. Kulturpolitikens inriktning i korthet. Ku. svensk och europeisk konkurrensrätt. Jo. - utvärdering de .Tjugoárs kulturpolitik 1974-1994. Ku. 118. Totalförsvarspliktiga rn 95. En av Dokumentation och socialtjänstregister, S. totalförsvarspliktigas medinflytande och av deras 86. 87. Försäkringsrörelse i förändring Fi. socialaoch ekonomiska situation under

88. Den brukade mångfalden. Del l+2. Jo. grundutbildningen. Fö. 89. Svenskar i EU-tjänst. Fi, Ändringar hyresförhandlingslagen. i

.Kämavfalloch Miljö. M. Hyresgästinflytande vid ombyggnad m.m. Ju.

.Ett reformerat straffsystem. Del l-lll. Ju. .TV och utbildning.U. arbetstidsdirektiv och dess konsekvenser för .Riksdagen regeringen och forskningen. U. 92. E015 det svenska regelsystemet A. .Reform recept. S. 93. Omprövning statliga åtaganden. Fi. .Subsidiaritetsprincipen i EU. UD. av 94. Personalavveckling, utbildning och beskattning. .Ett reformerat hovrättsförfarande. Ju. Fi. .Finansiellverksamhet i krisoch krig. Fi.

95, Hälsodataregister Vârdregister. S, .Kostnader för den statliga assistansersättningen. - 96.Jordens klimat förändras. En analys hotbild .Framtida central Europainforrnation. UD. av átgärdsstrarcgier. M. .Kulturegendomar och kulturföremål. KU. och globala Miljöklassning Snöskotrar. M. .En styrande krigsorganisation. Om avsiktema med av . LEMO-reformen. FÖ. 1990-talets bostadsmarknad . .Sverigei EU makt, öppenhet, kontroll. en första utvärdering. N. - - i september SMHl:s verksamhetsfonn K. Sammanfattningett av seminarium . 1995.UD. .Hållbar utveckling i landets fjällomrâden. M. ,Ett utvidgat EU möjligheter ochproblem. 13 Enklare ocheffektivare. Om EU:s komplexitet . Sammanfattning aven hearingi augusti 1995. och maktbalartser. UD. UD. 132. Utvidgning och samspel. EU:s östintegration ur

frihetoch säkerhet historiskt och ekonomiskt perspektiv. Förhållandet .Medborgarnas - EU tredje pelare inför regerings- smastat stormakt : svenskt identitetsbyte. UD. Frågorom unionens konferensen 1996.UD. 133. Bostadsbidragen 103. Föräldrar i sjâlvförvaltande skolor. U. effektivare inkomstprövning - .Skattereformen 1990-1991. En utvärdering. Fi. besparingar. S. - 105.Konkurrens i balans. Åtgärder förökad 134.Verklig ledning obegränsad skattskyldighet för konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning juridiska personer Fi.

N. 135. Ubátsfrâgan l98l-1994.Fö. tn.m. 106. Rapporteringsskyldighet för revisoreri finansiella 136. Rättsväsendets resultat såkan det redovisas. företag.Fi. Ett förslag till modell för en samlad

Avbytarverksamhetens organisation och resultatredovisning. Ju. . finansiering.Jo.

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

137.Kapilalförluster ochorganisationskosmader vid beskattningen. Fi. 138.Depanementskontoret statsrádsarbete utanför regeringskansliet. SB. 139.omställning energisysterncl. av N. 140.Omställning eucrgisystemet. av Underlagsbilagor, del l-4. N. 141. Folkbildningochvuxenstudier. Rekrytering, Omfattning, Erfarenheter. U. 142. An röjahinder för Samverkan - Egenmakl - Arbetslinjen. S. 143,Vissa valfrâgor. Den fria nomineringsrätten - Partisymbolcr valsedlar Valkretsindelning vid riksdagsval. Ju, .Utjämning intäkterochkostnader av inom Svenska kyrkan Tabeller.C. + 145.Friaval Omkön,maktochfritid. C. 146.Trygghet mot bron. Rollfördelning ochsamverkan. Ju. 147.Förbättrad tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal. S.

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Medborgarnas EU frihet och säkerhet unionens tredjepelare inför regerings- 1995-96. [68] Frågorom lT-kommissionens arbetsprogram [102] konferensen 1996. Departementskontoret statsrádsarbete utanför - Omvärld, säkerhet, försvar. regeringskartsliet. [138] infor regerings- Frågorom EU:s andra pelare

konferensen 1996. [111] Justitiedepartementet Jämställdhet ett måli utvecklingssamarbetet. [116]

Pensionsrättigheter och bodelning. [8] EU. [123] Subsidiaritetsprincipen i Nya konsumentregler, [11] Framtida central Europainfonnation. [127]

lT och verksztmhetsfömyelse inom rättsväsendet. kontroll. Sverigei EU makt. öppenhet, samverkansformer. [32] - Förslag till nya Sammanfattningett seminarium i september 1995. av Ersättning för ideell skadavid personskada. [33] [130] Sambandet Redovisning Beskattning. [43] effektivare. Om EU:s komplexitet - Enklare och Aktiebolagets organisation. [44] maktbalanser. [131] och Tvángsmedel enligt 27 och 28kap. RB EU:s östintegration Utvidgning och samspel. ur samt polislagen. [47] historiskt och ekonomiskt perspektiv. Förhållandet

Godtrosförvärv av stöldgods [52] svenskt identitetsbyte. [132] smástat - stormakt : Näringslivets tvistlösning. [65]

Polisens användning av övervakningskameror vid Försvarsdepartementet

förundersökning. [66] framtid.[6] Muskövarvets Vårdnad, boende och umgänge.[79] ekonomi. [13] Analysav Försvarsmaktens Ny rättshjälpslag och andra bestämmelser om Ett säkrare samhälle. [19] rättsligt bistånd. [81] [20] Utan stannar Sverige. Ett reformerat straffsystem. Dell-lll. [91] Staden vatten utan vatten. [21] Ändringar hyresförhandlmgslagen. i Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.[22] l-lyresgästinflytande vid ombyggnad m.m. [119] Brist elektronikkomponenter. [23] Ett reformerat hovrättsförfarande. [124] Gasmoln lamslår Uppsala. [24] Rättsväsendets resultat såkan det redovisas. - Civilt bruk av försvarets resurser - Ett förslag till modellför en samlad [29] regelverken, erfarenheter. helikoptrar. resultatredovisning. [136] regleringen. [53] Samverkan för fred.Den rättsliga Vissa valfrágor. Den fria nomineringsrätten - Svenska insatser tör internationell katastrof-och Partisymboler valsedlar Valkretsindelning förslag.[72] - flyktinghjälp. Kartläggning. analys och vid riksdagsval. [143] Totalforsvarspliktiga 95.En utvärdering de m av Trygghet mot brott. totalförsvarspliktigas medinllytande och deras av Rollfördelning och samverkan. [146] sociala och ekonomiska situation under

grundutbildningen. [118] Utrikesdepartementet En styrande krigsorganisation. Om avsikter-na med

Lagenom vissa internationella sanktioner LEMO-reformen. [129]

en översyn. [28] Ubátsfrágan 1981-1994. [135] - Rösterom EU:s regeringskonferens

hearing med organisationsföreträdare, debattörer Socialdepartementet och forskare. [77] val. vårdens svåra EUom regeringskonferensen 1996 slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. [5] institutionernas rapporter - Könshandeln. [15] synpunkter i övriga medlemsländer. [80] [16] - Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. EU-kandidater 12länder som kan bli EU:s - Homosexuell prostitution. [17] nya medlemmar. [83] och bidragsförskott, Underballsbidrag Ett utvidgat EU möjligheter och problem. - DelA och DelB. [26] Sammanfattning aven hearing i augusti1995. [101] Avgifterinom handikappomrâdet. [35]

Kompetens och kunskapsutveckling om yrkes- rolleroch arbetsfalt inom socialtjänsten. [58]

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Ohâlsoförsäkrirtg och samhällsekonomi Personalavveckling, utbildningochbeskattning [94] - olika aspekter modeller. finansiering Skatten-formen 1990-1991. En utvärdering. [104] ochincitament[59] Rapporteringsskyldighet for revisorer finansiella i Kvinnofrid.Del A+B. [60] företag.[106] Dokumentation ochsocialtjänstregister. [86] Finansiellverksamhet i kris och krig [125] Hälsodataregister Vårdregister. [95] Verkligledning obegränsad skattskyldighet for - - Indirekttobaksreklam. [114] juridiskapersoner[134] Reform recept [122] Kapitalforluster ochorganisationskostnader vid Kostnader for denstatligaassistansersättningen [126] beskattningen. [137] Bostadsbidragen effektivareinkomstprövning Utbildtiingsdepartementet besparingar[133] Yrkcshogskcilan Kvalificeradeftergymnasial v - Att rojahinderfor Samverkan o Egcnmakt - yrkesutbildning[38] Arbetslinjen[142] Allmänbehorighet for högskolestudier. [41] Förbättrad tillsyn över hälsooch Förslag ett internationellt Hygsâkerhetsom sjukvårdspersonal [147] universitetNorrköping-Linköping. [57] I Behörighet Urval Forslag och till nya reglerfor Kommunikationsdepartementet antagning till Universitet ochhögskolor[71] Samordnad ochintegrerad tågtrafik Ettaktiebolag tor service till universitet och Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. [25] högskolor m in [73] Alvsäkerhei.[40] Foraldrar sjalvforvaltande l skolor [103] Framtidsanpassad Gotlandstrafik[42] Likvardigutbildning lika villkor. [109] EG-anpassade korkortsregler. [48] Viljan aii veta ochvihan att förstå - Klimatförändringar i trafikpolitiken. [64] Kon.maktochdenkvinnovetenskapliga Allmännakommunikationerför alla [70] - utmaningen i hogreutbildning[110] Finansienngslosningar för Göteborgsoch Fristående gymnasieskolor. [113] Dennisöverenskommelsema. [82] TV ochutbildning[120] SMHI verksamhetsform [99] Riksdagen. regeringen och forskningen [121] Svensksjöfan näringför framtiden - Folkbildning ochvuxenstudier. + Bilagor [112] RekryteringOmfattning. Erfarenheter[141]

Finansdepartementet Jordbruksdepartementet Gröndiesel miljö-ochhälsorisker[3] - Denbrukademångfalden. Del l+2. [88] Lángtidsutredningen 1995.[4] Avbytarverksamhetens organisation och Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] finansiering[107] Oversyn skattebrottslagen. av [10] Jordbrukochkonkurrensjordbruketsställningi - MervärdesskattNyatidpunkterför - svensk ocheuropeisk konkurrensrätt. [117] redovisning ochbetalning.[12] Förmåner ochsanktioner samladredovisning[36] Arbetsmarknadsdepartementet - en Prognoser över statens inkomster ochutgifter [49] ArbetsföretagEn möjlighetför arbetslösa. [2] - ny Förmåner och sanktioner Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] - utgifter för administration. [56] Kompetens för strukturomvandling. [34] Översyn skattereglema av för stiftelserochideella Someretlections SwedishLabourMarket on föreningar.[63] Polic [39] Naturgrusskatt. m.m. [67] Någrautlandska forskares svensk syn Betalnänster. [69] arbetsmarknadspolitik. [39] Lägenhetsdata. [74] Effektivarestyrningochrättssäkerhet Forsäkringsrörelse i förändring [87] iasylprocessen [46] SvenskarEUtiänst. i [89] Ettsamlatverksamhetsansvar for asylärenden. [55] Omprövning statligaåtaganden av [93]

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Svensk flyktingpolitiki globalt perspektiv. [75] Arbetetill invandrare.[76] E015 arbetstidsdirektiv ochdesskonsekvenser för det svenska regelsystemet. [92] Ny lagom europeiska företagsrâd. [115]

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18] Vártdagliga blad Pstödtill svensk dagspress.[37] - Kulturpolitikens inriktning. [84] Kulturpolitikens inriktning i konhet. [84] Tjugo års kulturpolitik 1974-1994. [85] Kulturegendomar och kulturförcmál. [128]

Näringsdepartementet Ett renodlat näriiigsförbud. [1] Ny Elniarknad + Bilagcdel.[14] Elförsörjningi ofred. [51] Den svenska Rymdverksamheten. [78] 1990talets bostadsmarknad en första utvärdering. [98] - Konkurrens i balans. Åtgärderförökad konkurrensneutralitet vid offentligprissättning m. m. [105] Ny ellag, [108] omställningav energisystemet. [139] Omställning av energisystemet. Underlagsbilagor. del 14 [140]

Civildepartementet Regional framtid + bilagor. [27] lvlyndighetsutövning vid medborgarkontor. [61] Utjämningav intäkteroch kostnader inom Svenska kyrkan + Tabeller. [144] Fria val Omkön,makt och fritid. [145]

Miljödepartementet Alkylatoch hliljöklassning av bensin. [30] Ett vidareutvecklar miljoklassystem i EU.[31] Grundvattenskydd. [45] Kunskapsläget kämavfallsomrádet 1995.[50] Fastighetsbildning en gemensam uppgiftför stat ochkommun. [54] Ettrenar Skane. [62] Kärnavfalloch Miljö. [90] Jordens klimat förändras. Enanalys av hotbild ochglobala átgärdsstraiegier. [96] Miljöklassning av snöskotrar. [97] Hållbar utvecklingi landets ljälloniráden. [100]

FRITZES

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX 08-20 5021, TELEFON 08-690 9090 ISBN 91-38-20144-5 ISSN 0375-25OX

wr r ..- n .u .su-v

Hänvisat till av

Ur KB:s samlingar

1 Uppdraget 33

1.2 Bakgrunden till uppdraget 34

1.2.1 Nya sanktionsfonner 34

1.2.2 Interimistisk återkallelse legitimation 35

1.2.3 Riksövergripande register 38

2 Nuvarande förhållanden 43

2.1 Inledning 43

2.2 Åliggandelagen och disciplinpåföljdslagen 43

2.3 Närings- och yrkesfrihet 48

3 Tillsynen över andra yrkesutövare 51

3.1 Inledning 51

3.4 Fastighetsmäklare 56

3.5 Försäkringsmäklare 57

3.9 Personal hos bevakningsforetag 59

3.10 Sammanfattning 60

4.1.2 Förebyggande åtgärder

4.1.4 Interimistiska åtgärder temporära

4.1.5 Disciplinpåföljd m.m 67

4.1.6 Register 68

4.2 Norge 68

4.2.3 Interimistiska åtgärder suspension av

4.2.5 Disciplinpåföljd 71

4.2.6 Utredningens förslag till lov helse-

4.4.1 Inledning 75

4.4.3 Disciplinpåföljder 76

4.4.4 Straffstadganden 78

4.6 Andra europeiska länder 81

4.7 EU-frågor 82

4.8 Europakonventionen 86

5.1 Inledning 91

5.4 Tänkbara åtgärder 95

5.4.1 Inledning 95

5.4.2 Allmän befogenhet att inskränka behörigheten 96

5.4.3 Utredning yrkesskicklighet 99

5.4.4 Varning förenad med särskilda

5.4.6 Disciplinböter 102

5.5 Förslag föreskrift om prövotid 103

5.5.1 Inledning 103

5.5.2 Den närmare utformningen

6 Interimistisk återkallelse legitimation 113

6.1 Inledning 113

6.2 Tidigare förslag 1 14

6.4 överväganden 116

6.4.1 Fallsammanställning 116

6.4.2 Förslag interimistisk återkallelse

6.5.2 Skadestândsregler i vissa andra lagar

6.5.3 Förslag särskild ersättningsregel 134

7 Riksövergripande register Över hälsooch sjukvårdspersonal 141

7.1 Inledning 141

7.2 Gällande bestämmelser angående registrering påföljder 142

7.3 Sekretesslagen 146

7.4 Alkoholinspektionens register 148

7.5 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården 150

7.6 EUs dataskyddsdirektiv 152

7.7 Förslag i registerfrågan 155

7.7.1 Ett riksövergripande påföljdsregister 155

7.7.2 Ett register för tillsynsändamål 156

8 Kostnadsbedömning 167

9 Fäjfatlniniçvkomznenlczr 171

9.1 Förslaget till ändring i lagen 1994:954

9.2 Förslaget till ändring i lagen 1994:953

9.3 Förslaget till ändring i sekretesslagen 1980:100 179

12 Förkortningar

14 Sammanfattning

16 Sammanfattning

18 Sammanfattning

20 Sammanfattning

7 § Har den erhållit legitimation yrke inom hälso-

24 F örfattningsförslag

7 b § I ett ärende enligt 7 § första stycket får, det finns

30 § Bestämmelserna i 20 och 2l Förvaltningslagen 1986:223

26 F Örfattningsförslag

20 § Registret får omfatta är eller har varit legitimerade

1 994 : 954 om disciplinpåföhd på hälso- och sjukvårdens område

28 F örfattningsforslag

1 Uppdraget

1.1 Direktiven

34 Uppdraget