Förslag till avgörande av generaladvokat Francis G. Jacobs föredraget den 14 juni 2000
1 Originalspråk: engelska.
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44/EG av den 6 juli 1998 (EGT L 213, s. 13).
3 Artikel 1.1
4 Artikel 3.1.
5 Artikel 4.3.
6 Artikel 2.1 b.
7 Artikel 2.1 a.
8 Artikel 3.2.
9 Artikel 5.2.
10 Artikel 4.1 a.
11 Artikel 4. Ib.
12 Artikel 5.1.
13 Artikel 6.1.
14 Artikel 6.2.
15 Se fotnot 139.
16 KOM(88) 496 av den 17 oktober 1988 (EGT C 10, 1989, s. 3).
17 Artikel 2.
18 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar, KOM(95) 661 av den 13 december 1995 (EGT C 296, 1996, s. 4).
19 Artikel 15.1.
20 Vissa av de mer relevanta övervägandena anges nedan i punkterna 42, 91, 113, 149, 167 och 186 nedan.
21 Avtalsländerna är för närvarande de 15 EG-medlemsstaterna samt Schweiz, Liechtenstein, Monaco, Cypern och Turkiet.
22 Artikel 1.
23 Sökanden måste ange minst en ansluten stat.
24 Artikel 2.
25 Artikel 52.i återger ordagrant första meningen i artikel 1 i 1963 års Strasbourgkonvention om förenhetligande av vissa delar av patenträtten. Den konventionen är till stora delar grundad på de skandinaviska ländernas förarbeten (som går tillbaka till 1950-talet) till en nordisk patentlag (som senare ersattes av konventionen om meddelande av europeiska patent) och de sex ursprungliga EEG-medlemsstaternas artete för en gemensam europeisk patentlag.
26 Artikel 53, som ordagrant återger artikel 2 i Strasbourg-konventionen.
27 Artikel 27 i avtalet om handsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips-avtalet) (EGT L 336,1994, s. 213).
28 Konventionen om meddelande av europeiska patent, artikel 83, Trips-avralet, artikel 29.1.
29 Bestämmelse 27.1 e och 27.1 f i tillämpningsföreskrifterna till konventionen om meddelande av europeiska patent.
30 Se exempelvis artikel 95 i Europeiska patentkonventionen.
31 Se allmänt fjortonde övervägandet i ingressen till direktivet, nedan punkt 42.
32 Se Guidelines for examination in the European Patent Office, i dess lydelse efter ändringen i februari 2001, del C, kapitel IV, punkt 3.3.
33 Uppslagsordet fanns ej t föregående upplaga.
34 Undertecknad av gemenskapen och dess medlemsstater under Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro den 5 juni 1992; Bilaga A till rådets beslut 93/626/EEG av den 25 oktober 1993 om ingående av konventionen om biologisk mångfald (EGT L 309, s. 1; svensk specialutgåva, omrade 11, volym 23, s. 175).
35 Artikel 2.
36 Upptäckten att jäst är levande celler gjordes först av en fransk och en tysk vetenskapsman (oberoende av varandra) år 1836 och år 1837. Upptäckten förlöjligades först, men accepterades när den beskrevs av Pasteur år 1858. Ar 1871 inlämnades två patentansökningar till det brittiska patentverket avseende ett recept på självjäsande mjöl bestående av mjöl och torrjäst. Ar 1873 beviljade amerikanska patentverket Pasteur ett patent på jäst, fritt från organiska sjukdomsalstrande bakterier, som handelsvara. Ar 1883 använde Hansen, då chef för Carlsbergbryggeriet i Köpenhamn, som hade lyckats odla rena jästkulturer från enstaka celler, en av sina kulturer för att jäsa en sats öi sedan den ursprungliga jäst som använts hade förstörts. Bryggeriets ägare nekade att patentera odlingsprocessen, som följaktligen offentliggjordes och användes av de flesta bryggerier i Europa och Amerika.
37 Även om Australien meddelade sitt första patent på en levande organism, en jäststam med förbättrade egenskaper för bakning av bröd, först år 1976.
38 Deoxyribonukleinsyra.
39 Så kallade därför att de inriktas på ett begränsat DNA-segment.
40 Och faktiskt även för djur, eftersom ett antal vacciner har tagits fram, exempelvis mot mul och klövsjuka och vissa fästingar pá boskap. Resultat av större miljömässig nytta är bland annat bakterier som används för biologisk nedbrytning av oljespill och giftigt avfall.
41 Utvecklades år 1982.
42 Diamond v. Chakrabarty, 447 US 303 (1980).
43 Ordalydelsen har oförändrad flyttats över från den första patentlagen av år 1793, vars upphovsman var Thomas Jefferson.
44 Det första patentet på en mikroorganism i Japan meddelades påföljande år. Det kan ses som betecknande att det inte, vare sig i USA eller i Japan, tycks förekomma någon övergripande grund för undantag från patenterbarhet av etiska eller moraliska skäl (även om det i USA kan vara aktuellt att åtminstone beakta etiska överväganden då det skall fastställas om nyttokriteriet är uppfyllt).
45 Se ovan punkt 22.
46 Ett patent meddelades även i USA år 1988.
47 Se artikel 3.1, nedan punkt 187. Artikel 5.3 föreskriver vidare att den industriella användningen av en gensekvens eller delsckvens av en gen ... tydligt [skall] framgå av patentansökan.
48 Dom av den 13 juli 1995 i mål C-350/92 (REG 1995, s. I-1985), punkterna 32 och 33.
49 Rådets förordning (EEG) nr 1768/92 av den 18 juni 1992 om införande av tilläggsskydd för läkemedel (EGT L 182, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 23, s. 78).
50 Punkt 34.
51 Punkt 35.
52 Dom av den 5 oktober 2000 i mål C-376/98 (REG 2000, s. I-8419) (tobaksreklam).
53 Punkt S6.
54 Punkt 106.
55 Punkt 108.
56 Punkt 96.
57 Punkt 97.
58 Punkt 98.
59 Se exenipelvis dom av den 29 februari 1968 i mål 24/67, Parke, Davis (REG 1968, s. 81; svensk specialutgåva, volym 1, s. 329), punkt 71.
60 Se exempelvis dom av den 31 oktober 1974 i mål 15/74, Centrafarm och De Peijper (REG 1974, s. 1147; svensk specialutgåva, volym 2, s. 367), punkt 9.
61 Se fotnot 44.
62 Domen i det ovan i fotnot 48 nämnda målet Spanien mor rådet, punkt 36.
63 Sedan fördraget om upprättandet av Europeiska unionen trädde i kraft.
64 Se fotnot 21.
65 Förvaltningsrådets beslut av den 16 juni 1999 ändrade tillämpningsföreskrifterna till konventionen om meddelande av europeiska patent genom att införa ett nytt kapitel VI rubricerat Biotekniska uppfinningar med bestämmelser som i huvudsak är identiska med artiklarna 2, 3,4.2,4.3, 5 och 6.2 i direktivet och föreskriva att direktivet skall användas som ett kompletterande tolkningshjälpmedel.
66 Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178).
67 Av den 20 mars 1883, i dess lydelse efter ändring i Bryssel den 14 december 1900, i Washington den 2 juni 1911, i Haag den 6 november 1925, i London den 2 juni 1934, i Lissabon den 31 oktober 1958 och i Stockholm den 14 juli 1967.
68 Av den 14 april 1891, i dess lydelse efter ändring i Bryssel den 14 december 1900, i Washington den 2 juni 1911, i Haag den 6 november 1925, i London den 2 juni 1934, i Nice den 15 juni 1957 och i Stockholm den 14 juli 1967, och efter ändring den 28 september 1979.
69 Artikel 172 i konventionen.
70 Se fotnot 65.
71 Se det ovan i punkt 42 återgivna fjortonde övervägandet.
72 Se ovan punkt 25.
73 Domen i det ovan fotnot 48 nämnda målet Spanien mot rådet.
74 Dom av den 17 mars 1993 i mål C-155/91, kommissionen mot ridet (REG 1993, s. I-939, svensk specialutgåva, tillägg, s. 67) (avfallshantering), punkt 19.
75 Se exempelvis dom av den 11 juni 1991 mål C-300/89, kommissionen mot rådet (REG 1991, s. I-2867; svensk specialutgåva, volym 11, s. 199) (titandioxid), punkterna 10 och 13.
76 Se exempelvis domen i det ovan i fotnot 74 nämnda målet kommissionen mot råder.
77 Genmodifierad för att innehålla en gen från en annan art.
78 Omnämnd i Pollaud-Dulian, F., La brevetabilité des inventions (1997), punkt 244.
79 Omnämnd av G.M. Gradi i Patenting biotechnologies: the European Union Directive 98/44/EC of the European Parliament and of the Council of 6th July 1998 on the legal protection of biotechnological inventions (hämtad från internet].
80 Se analogt dom av den 29 mars 1990 i mål C-62/88, Grekland mot rådet (REG 1990, s. I-1527), särskilt punkt 19.
81 Rådets direktiv 90/2207EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (EGT L 117, s. 15; svensk specialutgåva, område 15, volym 9, s. 212).
82 Se även fotnot 36.
83 Bäckerhefe-avgörandet, nämnt i Goldbach, K., Vogelsang-Wenke H., och Zimmer, F.-J., Protection of Biotechnological Matter under European and German Law, s. 1.
84 Tetraploide Kamille-avgörandet, ibidem.
85 Se ovan punkt 60.
86 Se Jaenichen, H.-R., The European Patent Office's Case Law on the Patentability of Biotechnology Inventions (1993); Goldbach, K., Vogelsang-Wenke H., och Zimmer, F.-J., Protection of Biotechnological Matter under European and German Law; van de Graaf, E.S., Patent Law and Modern Biotechnology (1997).
87 Samtliga medlemsstater utom Luxemburg är anslutna.
88 Se punkt 25.
89 Rådets förordning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt (EGT L 227, s. 1; svensk specialutgåva, omrade 3, volym 60, s. 196).
90 Den internationella konventionen om skydd för nya växtsorter (UPOV är en förkortning för Union internationale pour la protection des obtentions végétales, det franska namnet på den union som upprättades genom konventionen).
91 Se ovan fotnot 18.
92 Dom av den 13 maj 1997 i mäl C-233/94 (REG 1997, s. I-24051, punkt 28.
93 Se domen i det ovan i fotnot 92 nämnda målet Tyskland mot parlamentet och rader, punkt 28.
94 Nionde övervägandet (ovan punkt 421.
95 Se exempelvis dom av den 26 mars 1996 i mål C-392/93, British Telecommunications (REG 1996, s. I-1631) och av den 17 oktober 1996 i de förenade målen C-283/94, C-291/94 och C-292/94, Denkavit International (REG 1996, s. I-5063).
96 Se punkt 111 nedan för en förklaring av vissa begrepp som används i detta övervägande.
97 The germ line [den engelska versionen av artikel 6.2 b lyder processes for modifying the germ line identity of human beings] är den grupp av celler som ger upphov till könscellerna. Modifieringar av dessa kan således föras vidare till avkomman.
98 Se punkt 22.
99 Det förefaller dock sont om den ständiga rådgivande kommittén vid Europeiska patentverket i september 1998 föreslog att artikel 53a skulle ändras sa att den endast avsäg utnyttjande; se Bcylcveld, D., Why Recital 26 of the EC Directive on the Legal Protection of Biot echnologic al Inventions Should Be Implemented in National Law [2000] I.P.Q. 1.
100 Se ovan fotnot 25.
101 Förmodligen för att tillmötesgå USA och Japaiij där som nämnts (ovan fotnot 44) det inte förefaller finnas ett generellt etiskt undantag från patenterbarhet.
102 Van Empel, M., The Granting of European Patents (1975), s. 68, citerar en internationell undersökning av 10 europeiska länder som offentliggjordes i GRUR Int. I960, s. 105.
103 Rådets förordning (EG| nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11,1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3).
104 Se ovan fotnot 66.
105 Artikel 7.1 f i förordningen och artikel 3.1 f i direktivet. Det kan noteras att generaladvokat Ruiz-Jarabo Colomcr i sitt förslag till avgörande föredraget den 23 januari 2001 i mal C-299/99, Philips, punkt 18, som exempel pä en varumärkesregistrering som skulle nekas pa grund av att den stred mot allmän ordning nämnde varumärket Babykillcr för ett farmaceutiske abortpreparat.
106 Se ovan fotnot 89.
107 Artikel 63.3 e.
108 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG av den 13 oktober 1998 om mönsterskydd (EGT L 289, s. 28).
109 Artikel 8.
110 EGT C 248, 2000, s. 56.
111 Artikel 4 a.
112 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Warner i mål 30/77, Bouchereau (REG 1977, s. 1999; svensk specialutgåva, volym 3, s. 459), s. 2023—2026, för en diskussion av begreppet goda seder och allmän ordning.
113 Dom av den 4 december 1974 i mål 41/74, Van Duyn (REG 1974, s. 1337; svensk specialutgåva, volym 2, s. 389), punkt 18.
114 Artikel 11.2 b i rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna fikvärdiga inom gemenskapen (EGT L 65, s. 8; svensk specialutgåva, område 17, volym 1, s. 3) (på engelska public policy), artikel 10.2 a i rådets direktiv 89/592/EEG av den 13 november 1989 om samordning av föreskrifter om insiderhandel (EGT L 334, s. 30; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 10) (public policy), artikel 14.5 rådets direktiv 90/619/EEG av den 8 november 1990 om samordning av lagar och andra författningar om direkt livförsäkring, och med bestämmelser avsedda att göra det lättare att effektivt utnyttja friheten att tillhandahålla tjänster, och om ändring av direktiv 79/267/EEG (EGT L 330, s. 50; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 67) (public policy), artikel 5b i rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen (EGT L 256, s. 51; svensk specialutgåva, område 15, volym 10, s. 145) (public order), artikel 15.6 i rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicintekniska produkter (EGT L 169, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 24, s. 85) (public policy), artikel 6.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG av den 30 maj 1994 om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinnings av kolväten (EGT L 164, s. 3; svensk specialutgåva, område 6, volym 4, s. 237) (public safety) och artikel 9.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 204, s. 37), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG av den 20 juli 1998, EGT L 217, s. 18 (public policy).
115 Dom av den 14 december 1979 i mil 34/79 (REG 1979, s. 3795; svensk specialutgåva, volym 4, s. 637).
116 Dom av den 11 mars 1986 i mål 121/85 (REG 1986, s. 1007; svensk specialutgåva, volym 8, s. 505).
117 Punkt 15. Se vidare generaladvokaten Warners förslag till avgörande.
118 Domen i det ovan i fotnot 112 nämnda målet Bouchereau, punkt 35.
119 Guidelines for examination in the European Patent Office, senast ändrade i februari i 2001, del C, kapitel IV, punkt 3.1.
120 I domen i det ovan i fotnot 115 nämnda målet Henn och Darby.
121 T-356/93, Plant Genetic Systems mot Plant cells (EPOR 1995, 357), punkt 6 i beslutet.
122 Se ovan punkt 42.
123 Artikel 27.2 i Trips-avtalet innehåller en liknande bestämmelse.
124 Bureau international de la propriété intellectuelle, Convention de Piiris — La protection de h propriété industrielle de 1883 à 1983 (1983).
125 Se ovan punkt 25.
126 Dom av den 20 september 1988 i mål 302/86 (REG 1988, s. 4607; svensk specialutgåva, volym 9, s. 579), punkt 8 (som hänvisar tillbaka till domen mål 240/83, Association de Défense des Brûleurs d'Huiles Usagées (REG 1985, s. 531)).
127 Se ovan fotnot 112. Se ovan punkt 101.
128 Jag kan nämna att denna uppfattning delas av Europeiska patentverket: se beslut av besvärskammare 3.3.2 i T-19/90, Harvard mot Onco-mouse (EPOR 1990, s. 501) och det ovan i fotnot 121 nämnda beslutet av besvärskammare 3.3.4 i ärendet Plant Genetic Systems.
129 Ett befruktat mänskligt ägg är exempelvis totipotent de första dagarna och delningseyklerna efter befruktningen. Varje cell som uppkommer genom delning har potential att utvecklas till ett foster. Efter ett antal sådana cykler börjar dock cellerna specialisera sig. Vissa bildar moderkakan, andra olika Kroppsvävnader i den mänskliga kroppen. Från denna punkt kan inte någon cell utvecklas till en organism (eftersom antingen moderkakan eller fostret inte kommer att utvecklas).
130 Se analogt dom av den 31 mars 1998 i de förenade milen C-68/94 och C-30/95, Frankrike m.fl. mot kommissionen (REG 1998, s. I-1375), punkterna 176 och 177.
131 Se ovan fotnot 114.
132 Se ovan fotnot 114.
133 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (EGT L 178, s. 1).
134 I artikel 2.3.
135 Se ovan fotnot 89.
136 Se punkt 73.
137 När en vara införes i ett unionsland [enligt Pariskonventionen för industriellt rättsskydd] vari finnes ett patent som skyddar ett förfarande för framställning av denna vara, skall patenthavaren i fråga om den införda varan ha alla de rättigheter som införsellandets lagstiftning tillerkänner honom på grund av förfarandepatentet med avseende på de varor som framställes inom landet självt.
138 Människokroppen i sina olika bildnings- och utvecklingsstadier, liksom enbart upptäckten av en av dess beståndsdelar, inbegripet en gensekvens eller en delsekvens av en gen, kan inte utgöra patenterbara uppfinningar.
139 Sá kallad därför att artikeln även föreskriver en spegelvänd licens till förmån för en patentinnehavare som inte kan utnyttja patentet utan att kränka en växtförädlarätr.
140 Artikel 12.3.
141 Europeiska patentverkets besvärskammare 3.3.2 i Lubrizol mot Hybrid plants (EPOR 1990, s. 173), punkt 12.
142 1993 års upplaga.
143 Sub-species definieras som en morphologically [i.e. as to form] distinct sub-division of a species, especially one geographically or ecologically (though not usually genetically) isolated from other such sub-divisions.
144 Artikel 53 b.
145 Se ovan fotnot 25, Artikel 2 b.
146 För en diskussion om skälen till den skillnaden, och den allmänna bakgrunden till undantagen i de två konventionerna, se beslut av stora besvärskammaren vid Europeiska patentverket i mal G01/98, Novareis mot Transgenic plant (EPOR 2000, s. 303), punkterna 3.4 —3.7.
147 Se fotnot 90.
148 Förbudet mot parallellt skydd togs bort vid 1991 års ändring av UPOV-konventionen.
149 Plant Genetic Systems, (ovan fotnot 121).
150 G03/95, Plant Genetic Systems mot Plant cells, beslut av den 11 november 1995.
151 Se ovan fotnot 146.
152 Domen av den 5 oktober 1994 i mål C-280/93, Tyskland mot ridet, REG 1994, s. I-4973, svensk specialutgåva, volym 16, s. 171, punkterna 103—111, som bekräftades med avseende på WTO-avtalet genom domen av den 23 november 1999 i mål C-149/96, Portugal mot rådet, REG 1999, s. I-8395.
153 Se ovan fotnot 152.
154 Punkt 111 i domen.
155 Vad beträffar gemenskapen godkändes WTO-avtalet och de andra avtalen som träffades i samband därmed, inklusive avtalet om tekniska handelshinder, genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om träffande för Europeiska gemenskapens räkning inom dess behörighetsområde av de avtal som träffades i de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986—1994) (EGT L 336, s. 1). Dessa avtal offentlig-§ jordes som bilagor till beslutet. Avtalet om tekniska andelshinder offentliggjordes i EGT L 336, 1994, s. 86; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 88). De trädde i kraft den 1 januari 1996 för gemenskapen och dess medlemsstater.
156 Se femte övervägandet i ingressen.
157 Artikel 2.2.
158 Artikel 2.9.
159 Punkt 1 i bilaga 1.
160 Se domen i det ovan i punkt 152 nämnda målet Tyskland mot rådet.
161 Hela lydelsen av artikel 6 återfinns i punkt 92 ovan.
162 Se fotnot 65.
163 Se emellertid fotnot 99 ovan.
164 Angiven i fotnot 34.
165 Se övervägandena i ingressen, särskilt det sista övervägandet, och artikel 1.
166 Artikel 1.
167 Artikel 2.
168 Artiklarna 5, 6 b, 7, 8, 9, 10, 11 och 14.
169 Se punkt 25 ovan och punkterna 211—214 nedan.
170 I exempelvis Filippinerna föreskrivs att bioprospektorer skall ha ett förhandstillstånd från såväl regeringen som lokala befolkningsgrupper. Costa Ricas National Institute of Biodiversity har undertecknat ett avtal med ett stort läkemedelsbolag för att erhålla medel och en del i avkastningen av biologiskt material som kommersialiseras. Länder i Andinska Pakten kräver att bioprospektorer skall uppfylla vissa villkor (hemsidan för konventionen om biologisk mångfald).
171 I artikel 3.1, som återges i punkt 187 nedan.
172 varje ny sinnrik uppfinning ... reducerad till perfektion, så att den kan utnyttjas och användas. Se S.P. Ladas Patents, Trademarks, and Related Rights — National and International Protection (1975), s. 6—7.
173 Dom av den 5 oktober 1994 i mål C-404/92 P (REG 1994, s. I-4737).
174 Antagen i Nice den 7 december 2000, EGT C 364, s. 1.
175 Artikel 5.1.
176 Som exempel pä fall när ett patent på bioteknisk produkter eller förfaringssätt har förfallit eller förklarats ogiltigt pä grund av att bland annat de nationella patentkraven på nvhet och uppfinningshöjd inte uppfyllts, hänvisas till dom av Court of Appeal (England and Wales) i målet Re Genenteclťs Patent, 1989, RPC 147 (protein som genetiskt framställts frän mänskliga celler) och dom av House of Lords (England and Wales) i målet Biogen v Medeva, 1997, RPC 1 (DNA-sekvenskod för hepatit B-virus antigen).
177 Se även beslut av Europeiska patentverket, Opposition Division, i ärendet Howard Florey/Relaxin, 1993, EPOR 541, i vilket liknande argument grundade pä undantaget pä grund av goda seder i artikel 53 a i Europeiska Patentkonventionen anfördes utan framgäng mot patenterbarheten för ett isolerat DNA-fragment med kod för mänskligt H2-relaxin (ett protein).
178 Yttrande av den 25 september 1996.
179 Ändringsförslag 76 i lagstiftningsresolution med Europaparlamentets yttrande över förslag till direktivet, EGT C 286, 1997, s. 87.
180 Se fotnot 178.
181 Se punkt 197 ovan.
182 Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och människans värdighet vid tillämpning av biologi och medicin, undertecknad i Oviedo den 4 april 1997; European Treaty Series No 164.
183 Konventionen trädde i kraft den 1 december 1999, även om det endast är Danmark, Grekland och Spanien av EU:s medlemsstater som både undertecknat ocli ratificerat den.
184 Se punkt 25 ovan.
185 Se punkt 25 ovan.
186 Dom av den 15 juni 1994 i mål C-137/92 P, kommissionen mot BASF, (REG 1994, s. I-2555; svensk specialutgåva, volym 15, s. 201), punkt 61.
187 Domen i det ovannämnda målet BASF mot kommissionen, punkt 63.
188 Dom av den 29 september 1998 i mål C-191/95, kommissionen mot Tyskland (REG 1998, I-5449), punkt 41.
189 EGT 17, 1958, s. 385; svensk specialutgåva, område 1, volym 1, s. 14.