Förslag till avgörande av generaladvokat D. Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 6 juni 2006

1 Originalspråk: spanska.

2 EGT L 114, 2002, s. 6.

3 Avtal mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiz, undertecknat i Bryssel den 22 juli 1972 (EGT L 300, s. 189; svensk specialutgåva, område 2, volym 1, s. 41). Liknande avtal ingicks med Österrike, Finland, Island, Norge, Portugal och Sverige.

4 Ramavtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet (EGT L 313, 1985, s. 6).

5 Avtal mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om godstransport pa väg och järnväg, undertecknat I Oporto den 2 mai 1992 (EGT L 373, s. 28; svensk specialutgåva, omrade 11, volym 20, s. 74).

6 Lautenberg, A.L., Les accords bilatéraux vus de Bruxelles, Accords bilatéraux Suisse — UE (Commentaires), Helbing & Lichtcnhahn, Basel, Genève, München/Bruylant, Bryssel, 2001, sidorna 21-24, beskriver den schweiziska standpunkten i förhandlingarna.

7 Kaddous, C, Les accords sectoriels dans le système des relations extérieures de ľ'Union européenne, Accords bilatéraux..., a.a., s. 79.

8 Den första dagen i den andra månaden efter dagen för den sista anmälan om deponering av ratificerings- eller godkännandeinstrumentcn för följande sju avtal... (artikel 25 i avtalet om fri rörlighet). Kaufmann, B., Die bilateralen Abkommen mit der EU. Ein langer Weg in der EU bis zur Ratifikation, Neue Zürcher Zeitung (NZZ), av den 21 juni 2000, redovisar kontrasigneringsproecssens komplexitet, som innebar att avtalens ikraftträdande försenades.

9 Bieber, R., Quelques remarques à l'occasion de l'entree en vigueur des Accords bilatéraux Suisse-CE, Mélanges en l'honneur de Bernard Dutoit, Librairie Droz, Genève, 2002, s. 14 och följande sidor.

10 Neuwahl, N.A., joint Participation in International Treaties and the Exercise of Power by the EEC and Its Member States: Mixed Agreements, Common Market ¡mv Review, vol. 28, 1991, sidorna 717-740.

11 Denna princip kommer även till uttryck i avtalen om gods-och persontransporter på väg och järnväg (artiklarna 1 och 32), luftfart (artikel 3), offentlig upphandling (artikel 6 och bilagorna) och handel med jordbruksprodukter (artiklarna 7-9).

12 Den gemensamma kommittén, som har inrättats genom artikel 14 i avtalet, ansvarar för avtalets förvaltning och korrekta tillämpning. Genom artikel 19 tillerkanns den behörighet att avgöra tvister mellan avtalsparterna.

13 Enligt artikel 15 utgör bilagarna och protokollen en integrerad del av avtalet.

14 BGBl. 1948, m- 86; senare ändrad vid flera tillfallen.

15 BGBl. 1956, nr 54; även den ändrad sedan den utfärdades.

16 LGB1. nr 2/2001; även den senare ändrad.

17 Gemenskapens behörighet att ingå avtal med andra internationella rättssubjekt har sin rättsliga grund i artikel 310 EG, som har sin grund i artikel 238 i EG-fördraget, som i sin tur har sitt ursprung i artikel 14 i konventionen om övergångsbestämmelser till Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen.

18 Dom av den 30 september 1987 i mål 12/86, Demirel (REG 1987, s. 3719; svensk specialutgåva, volym 9, s. 175), punkterna 6-12.

19 Macloed, I., Hendry, I.D., Hyett, S., Tile External Relations of the European Communities, Clarendon Press, Oxford, 1996, s. 156; Louis, J.V., El ordenamiento jurídico comunitario, femte upplagan, Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1995, s. 127. Generaladvokaten Tesauro granskade denna fråga i punkterna 10-21 i förslaget till avgörande inför dom av den 16 juni 1998 i mål C-53/96, Hermès (REG 1998, s. I-3603), men medgav inte uttryckligen att domstolskontrollen omfattar bestämmelser inom ickegemenskapsrättsliga områden.

20 Petrovic, D., L'effet direct des accords internationaux de la Communauté européenne: à la recherche d'un concept, Presses Universitaires de France, Paris. 2000, s. 155 och följande sidor.

21 Khil-Wolff, B., L'Accord Suisse-CE sur la libre circulation des personnes: observations générales, L'Accord sur la libre circulation des personnes avec l'UE et ses effets à l'égard de la sécurité sociale en Suisse, Stampili Verlag AG, Bern, 2001, s. 5.

22 Dom av den 26 oktober 1982 i mål 104/81, Kupferberg (REG 1982, s. 3641; svensk specialutgåva, volym 6, s. 531), punkterna 19 och 20.

23 Artikel 14 i avtalet.

24 Artikel 19 i avtalet.

25 Gaja, G., Effets directs et réciprocité dans la jurisprudence concernant l'Accord entre la Communauté européenne et la Suisse, Annuaire suisse de droit international, vol. XL, 1984, s. 27. Författaren anser alt den gemensamma kommittén för 1972 års avtal svårligen kan uttala sig om en bestämmelses direkta effekt, eftersom dess arbete är inriktat på andra frågor, såsom att precisera vilka skyldigheter som följer av avtalet. En annan situation, som prövades i yttrandena 1/91 av den 14 december 1991 (REG 1991, s. I-6079; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-533) och 1/92 av den 10 april 1992 (REG 1992, s. I-2821; svensk specialutgåva, volym 12, s. I-41), uppstår när ett eget domstolssystem inrättas genom en internationell konvention.

26 Carreau, D., Droit international Ed. Pedone, Paris. 1988, s. 453, anser att det, om direkt effekt inte tillerkänns i avtalen, ankommer på domstolen att fastställa om sådan föreligger 1 det enskilda fallet.

27 Punkt 14 i domen i malet Demirel. I dom av den 5 februari 1976 i mål 87/75, Bresciani (REG 1976, s. 129; svensk specialutgåva, volym 3, s. 15), punkt 16, av den 31 januari 1991 i mål C-18/90, Kziber (REG 1991, s. I-199); svensk specialutgåva, tillägg, s. 9), punkt 15, av den 1 juli 1993 i mål C-312/91, Metalsa (REG 1993, s. I-3751), punkt 12, av den 5 juli 1994 i mål C-432/92, Anastasiou m.fl. (REG 1994, s. I-3087), punkt 23, av den 16 juni 1998 I mål C-162/96, Räcke (REG 1998, s. I-3655), punkt 31, av den 2 mars 1999 i mål C-416/96, El-Yassini (REG 1999, s. I-1209), punkt 25, av den 4 maj 1999 i mål C-262/96, Stirili (REG 1999, s. I-2685), punkt 60, ocli av den 29 januari 2002 i mål C-162/00, Pokrzeptowicz-Mcycr (REG 2002, s. I-1049), punkt 19. I dom av den 12 december 1972 i de förenade målen 21/72-24/72, International Fruit Company m.fl. (REG 1972, s. 1219; svensk specialutgåva, volym 2, s. 51), behandlades för första gången möjligheten alt utvidga läran om direkt effekt till ett avtal som undertecknats av gemenskapen, och även om den egenskapen inte tillerkändes GATT uteslöts inte möjligheten avseende andra avtal.

28 Angående den direkta effekten av internationella avtal har Fasta mellanfolkliga domstolen — föregångaren till Internationella domstolen i Haag — konstaterat att den särskilda rättsordning som beviljades fristaden Gdansk inte medgav att denna fristad anslöt sig till Internationella arbetsorganisationen och att ett internationellt avtal — Beamtenabkommen- inte direkt skapar rättigheter eller skyldigheter för enskilda (rapport av den 26 augusti 1930, Recueil de la CPJI, serie B, nr 18, 1928).

29 Recueil des traités des Nations unies, vol. 1155, nr 18232, s. 331.

30 Petrović, D., a.a, betecknar villkor i internationella avtal som ingår i gemenskapsrätten som sui generis.

31 Även bestämmelser i andra typer av avtal har tillerkänts direkt effekt, exempelvis associeringsavtalet med Turkiet, som för gemenskapens räkning godkändes och bekräftades genom rådets beslut 64/732/EEG av den 23 december 1963 (EGT 217, 1964, s. 3685). Genom dom av den 20 september 1990 i mål C-192/89, Sevince, REG 1990, s. I-3461, punkt 26, svensk specialutgåva, volym 10, s. 507 (artiklarna 6 och 13), av den 5 oktober 1994 i mål C-355/93, Eroglu, REG 1994, s. I-5113, punkt 17 (artikel 7.2), av den 17 april 1997 i mål C-351/95, Kadiman, REG 1997, s. I-2133, punkt 28 (artikel 7.1), av den 19 november 1998 i mål C-210/97, Akman, REG 1998, s. I-7519, punkt 23 (artikel 7.2), av den 8 maj 2003 i mål C-171/01, Wählergruppe Gemeinsam, REG 2003, s. I-4301, punkt 67 (artikel 10.1), av den 11 november 2004 i mål C-467/02, Cetinkaya, REG 2004, s. I-10895, punkt 31 (artikel 7.1), av den 2 juni 2005 i mål C-136/03, Dörr och Ünal, REG 2005, s. 4759, punkt 66 (artikel 6.1), av den 16 februari 2006 i mål C-502/04, Torun, REG 2006, s. I-1563, punkt 19 (artikel 7.2), utvidgades den direkta effekten till att även gälla vissa bestämmelser i associeringsrådets beslut nr 1/80 av den 19 september 1980. Likaså konstaterades i punkt 32 i domen i det ovannämnda målet El-Yassini att direkt effekt även gällde artikel 40 i samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Marocko, vilket undertecknades i Rabat den 27 april 1976 och godkändes för gemenskapens räkning genom rådets förordning (EEG) nr 2211/78 av den 26 september 1978 (EGT L 264, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 5, s. 181)), enligt vilken [d]en behandling som varje medlemsstat ger arbetare med marockanskt medborgarskap skall vara fri från diskriminering på grund av nationalitet vad gäller arbetsvillkor och lön i jämförelse med medlemsstatens egna medborgare.

32 Se fotnot 27.

33 Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, a ena sidan, och Republiken Polen, å andra sidan, som godkändes av gemenskapen genom rådets och kommissionens beslut 93/743/Euratom, EKSG, EG av den 13 december 1993 (EGT L 348, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 26, s. 3).

34 Dom av den 12 april 2005 i mål C-265/03, Simutenkov (REG 2005, s. I-2579).

35 Partnerskaps- ocli samarbctsavtalct mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, a ena sidan, och Kyska federationen, å andra sidan, undertecknat på Korfu den 24 juni 1994 och godkänt pa gemenskapens vägnar genom rådets och kommissionens beslut 97/800/EKSG, EG, Euratom av den 30 oktober 1997 (EGT L 327, s. 1).

36 EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33.

37 Dom av den 4 december 1974 i mal 41/74, Van Duyn (REG 1974, s. 1337i svensk specialutgåva, volym 2, s. 389), punkterna 4-8; av den 14 juli 1976 i mål 13/76, Doni (REG 1976, s. I-1333: svensk specialutgåva, volym 3, s. 169), punkt 20, och av den 26 januari 1999 i mål C-18/95, Terhoeve (REG 1999, s. I-345), punkt 27.

38 Dom av den 17 maj 1972 i mäl 93/71, Leoncsio (REG 1972, s. 287; svensk specialutgåva, volym 2, s. 1), punkt 5, och av den 10 oktober 1973 I mål 34/73, Variola (REG 1973, s. 981; svensk specialutgåva, volym 2, s. 147), punkterna 8 och 10.

39 Dom av den 1 juli 1993 i mål C-312/91, Metalsa (REG 1993, s. I-3751), punkt 11. Dom av den 27 september 2001 i mäl C-63/99, Gloszczuk (REG 2001, s. I-6369), punkt 49, i mal C-235/99, Kondova (REG 2001, s. I-6427), punkt 52, och i mål C-257/99, Barkoci och Malik (REG 2001, s. I-6557), samt domen i det ovannämnda målet Pokrzeptowicz-Meyer, punkt 33.

40 Kaddous, C, a.a., sidorna 105-110.

41 Proust, M., På spaning efter den tid som flytt. Den återfunna tiden, översättning Gunnel Vallquist, Albert Bonniers förlag, 1993, tredje tryckningen, s. 397.

42 Enligt punkt 6 i samma bestämmelse skall Schweiz lämna relevant statistik och information till den gemensamma kommittén och var och en av de avtalsslutande parterna kan begära att den gemensamma kommittén företar en översyn av läget. I punkt 8, den sista punkten, hänvisas i fråga om social trygghet och överföring av intjänade rättigheter till arbetslöshetsförsäkring till tilläggsprotokollet till bilaga II.

43 Dom av den 30 april 1974 i mal 181/73, Haegeman (REG 1974, s. 449; svensk specialutgåva, volym 2, s. 281), punkt 5, och domarna i de ovannämnda målen Sevince, punkt 8, och Demirel, punkt 7.

44 Cahier, P., L'obligation dc ne pas priver un traité de son objet et de son but avant son entrée en vigueur, Mélanges Fernand Dehousse, vol. 1, Ed. Fernand Nathan, Paris/Ed. Babour, Bryssel, 1979, s. 31.

45 Imbrechts, L., Les effets internes des accords internationaux des Communautés européennes, Revue d'intégration européenne/Journal of European lntegralion,Cahiers ile Droit Européenne,

46 Lagrange, M., La Cour de Justice des Communautés européennes du Plan Schumann à l'Union européenne, Mélanges Fernand..., s.a., vol. 2, s. 131 och följande sidor.

47 Dom av den 23 februari 1994 i mål C-419/92, Scholz (REG 1994, s. I-505), punkt 11; av den 15 januari 1998 i mål C-15/96, Schöning-Kougebetopoulou (REG 1998, s. I-47), punkt 13, av den 12 mars 1998 i mål C-187/96, kommissionen mot Grekland, (REG 1998, s. I-1095), punkt 21; av den 30 september 2003 i mål C-224/01, Köbler (REG 2003, s. I-10239), punkterna 71-74; av den 12 maj 2005 i mål C-278/03, kommissionen mot Italien (REG 2005, s. I-3747), punkt 14, och av den 23 februari 2006 i mål C-205/04, kommissionen mot Spanien (ej publicerad i rättsfallssamlingen, REG 2006, s. I-31), punkterna 14 och 15.

48 Motsvarande analogi förordas, angående Akten om anslutningsvillkoren for Republiken Österrike, i punkt 146 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande inför dom av den 30 november 2000 i mål C-195/98, Österreichischer Gewerkschaftsbund (REG 2000, s. I-10497).

49 Delta framgår av de gemensamma förklaringar som fogats till avtalets slutakt, som redovisats i punkt 13 i delta förslag till avgörande. Khil-Wolff, B., a.a,. sidorna 4 och 7, och Bleber, R., o.a., s. 17, anser att den främsta metoden för rättslig tillnärmning mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz bestar i att denna stat antar gällande gemenskapsrätt, vilket innebär alt unionens rättsordning inte bara består av rättsordningen i en av de stater som undertecknar ett klassiskt bilateralt avtal.

50 Dom av den 2 oktober 1997 i mål C-122/96, Saldanha och MTS (REG 1997, s. I-5325).

51 Se ovan fotnot 48.