Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 27 februari 2007

1 Originalspråk: spanska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 7 mars 2002 som publicerades i EGT L 108, på s. 33 respektive s. 7.

3 Generaladvokatens förslag till avgörande i mål C-339/04, Nuova società di telecomunicazioni, där domstolen meddelade dom den 18 juli 2006 (REG 2006, s. I-6917).

4 Det började med kommissionens direktiv 90/388/EEG av den 28 juni 1990 om konkurrens på marknaderna för teletjänster (EGT L 192, s. 10), som ändrades flera gånger innan det ersattes av kommissionens direktiv 2002/77/EG av den 16 september 2002 (EGT L 249, s. 21).

5 Rådets direktiv 90/387/EEG av den 28 juni 1990, som rör upprättandet av den inre marknaden för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät (EGT L 192, s. 1), anpassades till ett konkurrenssammanhang genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/51/EG av den 6 oktober 1997 (EGT L 295, s. 23). Till denna grupp hör också rådets direktiv 92/44/EEG av den 5 juni 1992 (EGT L 165, s. 27) och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/10/EG av den 26 februari 1998 (EGT L 101, s. 24), vilka utsträcker tillhandahållandet till att avse förhyrda förbindelser, i det första fallet, och taltelefoni, i det andra fallet.

6 EGT L 199. s. 32.

7 De övriga var Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/ EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) (EGT L 108, sidorna 21 och 51).

8 Med samtrafik avses den fysiska och logiska sammankopplingen av allmänna kommunikationsnät som används av samma eller ett annat företag för att göra det möjligt för ett företags användare att kommunicera och få tillgång till deras respektive tjänster (artikel 2.1 a) i direktiv 97/33 och artikel 2 b i tillträdesdirektivet).

9 I augusti 2002 privatiserade landets regering Český Telecom, som var den dominerande operatören och i vilken staten var majoritetsägare.

10 Förvaltningsbeslutet fattades på grundval av artikel 40.2 och 40.5 i lag nr 151/2000.

11 Marcel Proust, À la recherche du temps perdu III, La prisonière (På spaning efter den tid som flytt 3, Den fångna), Gallimard, Bibliothèque de la Plèiade, 1988, s. 762.

12 Dom av den 10 januari 2006 i mål C-302/04, Ynos (REG 2006, s. I-371), punkterna 35-37. Domstolen förde ett liknande resonemang i punkterna 17-21 i dom av den 9 februari 2006 i mål C-261/05, Låkep m.fl. (ej publicerad i rättsfalls samlingen).

13 Dom av den 15 juni 1999 i mål C-321/97, Andersson och Wåkerås-Andersson (REG 1999, s. I-3551).

14 Den tjeckiska telekommunikationsstyrelsen fattade det första beslutet den 30 april 2004, dagen före anslutningen.

15 Den 9 september 2004.

16 Dom av den 12 april 2005 i mål C-145/03, Keller (REG 2005, s I-2529), punkt 33.

17 Dom av den 6 juli 1995 i mål C-62/93, BP Soupergaz (REG 1995, s. I-1883), punkt 10, av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkt 59, av den 13 mars 2001 i mål C-379/98, PreussenElektra (REG 2001, s. I-2099), punkt 38, och av den 25 februari 2003 i mål C-326/00, IKA (REG 2003, s. I-1703), punkt 27.

18 Dom av den 7 september 1999 i mål C-355/97, Beck och Bergdorf (REG 1999, s. I-4977), punkt 22.

19 Ett allmänt uttalande härom gjordes i dom av den 15 juli 1964 i mål 6/64, Costa mot ENEL (REG 1964, s. 1141; svensk specialutgåva, volym 1, s. 211), och beträffande direktiv i dom av den 5 april 1979 i mål 148/78, Ratti (REG 1979, s. 1629; svensk specialutgåva, volym 4, s. 439).

20 Enligt domen i målet Ratti är det inte tillåtet att en medlemsstat, efter det att ett direktiv har trätt i kraft, tillämpar sin icke-harmoniserade nationella rätt på en person som har rättat sig efter de gemenskapsrättsliga bestämmelserna, vilket betyder att de nationella bestämmelser som strider mot de gemenskapsrättsliga skall lämnas utan avseende.

21 Dom av den 19 januari 1982 i mål 8/81, Becker (REG 1982, s. 53; svensk specialutgåva, volym 6, s. 285), punkterna 24 och 25.

22 Detta framgår av resonemangen i dom av den 26 februari 1986 i mål 152/84, Marshall (REG 1986, s. 723; svensk specialutgåva, volym 8, s. 457), punkt 52, vilka upprepades i dom av den 29 maj 1997 i mål C-389/95, Klattner (REG 1997, s. I-2719), punkt 33.

23 Punkt 33 i domen i det ovannämnda målet Klattner, i vilken det hänvisas till dom av den 3 april 1968 i mål 28/67, Molkerei-Zentrale Westfalen (REG 1968, s. 211; svensk specialutgåva, volym 1, s. 337), liksom punkt 18 i dom av den 17 september 1996 i de förenade målen C-246/94-C-249/94, Cooperativa Agrícola Zootécnica S. Antonio m.fl. (REG 1996, s. I-4373).

24 Dom av den 5 oktober 2004 i de förenade målen C-397/01-C-403/01, Pfeiffer m.fl. (REG 2004, s. I-8835).

25 Domen i det ovannämnda målet Marshall, punkt 49, dom av den 8 oktober 1987 i mål 80/86, Kolpinghuis Nijmegen (REG 1987, s. 3969; svensk specialutgåva, volym 9, s. 213), punkt 9, av den 14 juli 1994 i mål C-91/92, Faccini Dori (REG 1994, s. I-3325; svensk specialutgåva, volym 16, s. 1), punkt 24, och av den 7 mars 1996 i mål C-192/94, El Corte Ingles (REG 1996, s. I-1281), punkterna 16 och 17, samt domen i målet Pfeiffer m.fl. (ovan fotnot 24), punkterna 108 och 109.

26 Dom av den 7 januari 2004 i mål C-201/02, Wells (REG 2004, s. I-723).

27 Det handlade om rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226).

28 Eftersom bestämmelserna inte har en sådan egenskap är det uppenbart att den nationella domstolen i detta fall inte med stöd av principen om direktivkonform tolkning (dom av den 13 november 1990 i mål C-106/89, Marleasing, REG 1990, s. I-4135; svensk specialutgåva, volym 10, s. 575) kan rådas att göra en extensiv tolkning av lag nr 151/2000 för att domstolsvägen skapa ett förfarande (marknadsanalysen) som denna lag inte innehåller. Det finns nämligen vissa gränser för nämnda princip, och dessa innebär ett krav på att undvika en rättsstridig tolkning. I dom av den 26 september 1996 i mål C-168/95, Arcaro (REG 1996, s. I-4705), framhåller domstolen att gemenskapsrätten inte innehåller någon mekanism som gör det möjligt för en nationell domstol att förbigå nationella bestämmelser som strider mot ett direktiv som inte kan åberopas (punkt 43). Det skall heller inte förbises att, såsom redan har påpekats, den tjeckiska lagstiftningen och gemenskapslagstiftningen (den ursprungliga och den nuvarande) i grunden överensstämmer med varandra såtillvida att de ger de behöriga myndigheterna rätt att ålägga dominerande företag skyldigheter avseende samtrafik, vilket innebär att skillnaderna mellan de båda endast avser formen.

29 Lecourt, R.: Le juge devant le Marché commun, Institut Universitaire des Hautes Études Internationales. Ginebra, 1970, s. 50.

30 Lagrange, M.: L'action préjudicielle dans le droit interne des États membres et en droit communautaire, Revue trimestrielle de droit européen, 1974, s. 268.

31 De Richemont, J.: L'intégration du droit communautaire dans l'ordre juridique interne, Librairie du Journal des Notaires et des Avocats, Paris. 1975, s. 41.

32 Det är relevant att nämna att det, inom ramen för det rättsliga samarbete som har inrättats genom artikel 234 EG, ankommer på EG-domstolen att tillhandahålla en lämplig lösning för att avgöra tvisten (dom av den 17 juli 1997 i mål C-334/95, Krüger, REG 1997, s. I-4517, punkt 22, och av den 28 november 2000 i mål C-88/89, Roquette Frères, REG 2000, s. I-10465, punkt 18) och, i förekommande fall, att omformulera den fråga som ställs (dom av den 11 juli 2002 i mål C-62/00, Marks & Spencer, REG 2002, s. I-6325, punkt 22, och av den 23 mars 2006 i mål C-210/04, FCE Bank, REG 2006, s. I-2803, punkt 21).