Förslag till avgörande av generaladvokat Ján Mazák föredraget den 13 mars 2008

1 Originalspråk: engelska.

2 Målet Eckelkamp m.fl., som är anhängigt vid domstolen.

3 Dom av den 11 december 2003 i mål C-364/01, Barbier (REG 2003, s. I-15013).

4 Dom av den 23 februari 2006 i mål C-513/03, van Hilten-van det Heijden (REG 2006, s. I-1957).

5 EGT L 178, s. 5; svensk specialutgåva, område 10, volym 1, s. 44.

6 Ovan fotnot 3.

7 Dom av den 12 juni 2003 i mål C-234/01, Gerritse (REG 2003, s. I-5933).

8 Den hänskjutande domstolen jämför i detta avseende metoderna i domen i målet Barbier (ovan fotnot 3), särskilt i punkt 62, respektive i domen i målet Gerritse (ovan fotnot 7).

9 Ovan fotnot 4.

10 Ovan fotnot 7, punkt 27.

11 Ovan fotnot 3.

12 I det avseendet hänvisas till domen i målet Gerritse (ovan fotnot 7) och till dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker (REG 1995, s. I-225).

13 Dom av den 14 december 2006 i mål C-170/05, Denkavit (REG 2006, s. I-11949).

14 Ovan fotnot 3.

15 Ovan fotnot 3.

16 Som kommer att framgå av den följande bedömningen kan i synnerhet inte frågan huruvida det föreligger eller inte föreligger en restriktion eller diskriminering, som inte är tillåten enligt bestämmelserna om fri rörlighet för kapital, besvaras utan att det finns en referenspunkt eller metod för jämförelse.

17 Se, bland annat, dom av den 7 september 2004 i mål C-319/02, Manninen (REG 2004, s.I-7477), punkt 19, av den 14 september 2006 i mål C-386/04, Centro di Musicologia Walter Stauffer (REG 2006, s. I-8203), punkt 15, och av den 29 mars 2007 i mål C-347/04, Rewe Zentralfinanz (REG 2007, s. I-2647), punkt 21.

18 Se, för ett liknande resonemang, bland annat dom av den 17 januari 2008 i mål C-256/06, Jäger (REG 2008, s. I-123), punkt 25, och domen i målet van Hilten-van der Heijden (ovan fotnot 4), punkt 42.

19 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Barbier (ovan fotnot 3), punkt 62, domen i målet van Hilten-van der Heijden (ovan fotnot 4), punkt 44, och senast domen i målet Jäger (ovan fotnot 18), punkt 30.

20 Se generaladvokaten Mischos förslag till avgörande i målet Barbier (ovan fotnot 3), punkt 30.

21 Se även, för ett liknande resonemang, domen i målet Jäger (ovan fotnot 18), punkt 32, där domstolen fann att det var avgörande i detta sammanhang att de nationella bestämmelserna i fråga ledde till ett arv som påförs en högre arvsskatt än den som skulle ha påförts i en helt inhemsk situation.

22 Ovan fotnot 12.

23 Ovan fotnot 7.

24 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 maj 1998 i mål C-336/96, Gilly (REG 1998, s. I-2793), punkterna 24 och 30, och av den 21 september 1999 i mål C-307/97, Saint Gobain (REG 1999, s. I-6161), punkt 57.

25 Se, för ett liknande resonemang, till exempel, dom av den 25 oktober 2007 i mål C-427/05, Porto Antico di Genova (REG 2007, s. I-9303), punkt 19, och av den 14 november 2006 i mål C-513/04, Kerckhaert och Morres (REG 2006, s. I-10967), punkt 22.

26 Se, till exempel, domen i målet Gerritse (ovan fotnot 7), punkt 45.

27 I domen i målet Schumacker (ovan fotnot 12) uttalade domstolen att vad gäller inkomstskatt skiljer sig situationen för en person som är bosatt i landet från situationen för en som inte är bosatt i landet, eftersom större delen av dennes inkomster vanligen koncentreras till bosättningsstaten. För övrigt har denna stat oftast tillgång till all den information som behövs för att bedöma den skattskyldiges totala skatteförmåga med hänsyn till hans personliga förhållanden och familjesituation (se punkterna 31 och 33).

28 Se, till exempel, dom av den 13 december 2005 i mål C-446/03, Marks & Spencer (REG 2005, s. I-10837), punkt 37, domen i målet Manninen (ovan fotnot 17), punkt 28, och domen i målet Jäger (ovan fotnot 18), punkt 40.

29 Se, för ett liknande resonemang, bland annat domen i målet Manninen (ovan fotnot 17), punkterna 28 och 29, dom av den 6 juni 2000 i mål C-35/98, Verkooijen (REG 2000, s. I-4071), punkt 43, av den 5 juli 2005 i mål C-376/03, D. (REG 2005, s. I-5821), punkt 25, och av den 8 september 2005 i mål C-512/03, Blanckaert (REG 2005,s. I-7685), punkt 42.

30 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Schumacker (ovan fotnot 12), punkt 30, och även, bland annat, dom av den 17 juli 1997 i mål C-354/95, National Farmers’ Union m.fl., (REG 1997, s. I-4559), punkt 61, och dom av den 20 oktober 2003 i mål C-148/02, Garcia Avello (REG 2003, s. I-11613), punkt 31.

31 Jämför i det avseendet domen i målet Marks & Spencer (ovan fotnot 28), punkt 38.

32 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 januari 1986 i mål 270/83, kommissionen mot Frankrike (REG 1986, s. 273; svensk specialutgåva, volym 8, s. 389), punkt 20. Se också generaladvokaten Lenz förslag till avgörande i mål C-250/95, Futura Participations och Singer, där domstolen meddelade dom den 15 maj 1997 (REG 1997, s. I-2471), punkterna 38 och 39.

33 Domen i målet Denkavit (ovan fotnot 13), punkt 35. Se också dom av den 12 december 2006 i mål C-374/04, Test Claimants in Class IV of the ACT Group Litigation (REG 2006, s. I-11673), punkt 68.

34 Se domen i målet Gerritse (ovan fotnot 7), punkterna 27 och 28. Se också beträffande hänvisningar till en direkt anknytning dom av den 19 januari 2006 i mål C-265/04, Bouanich (REG 2006, s. I-923), punkt 40, och domen i målet Jäger (ovan fotnot 18), punkt 44.

35 Domen i målet Bouanich (ovan fotnot 34) punkterna 39 och 40. Se även domen i målet Jäger (ovan fotnot 18), punkt 44, beträffande ytterligare hänvisning till kriteriet direkt anknytning. Jag anser emellertid att vad som utgör en tillräckligt direkt anknytning till stor del beror på det faktiska sammanhanget och i synnerhet på vilket slags skatt det är fråga om. Jag är därför inte övertygad om att det är lämpligt eller ens möjligt att, som den belgiska regeringen föreslagit, göra en indelning efter graden av anknytning som en skyldighet eller skatt utvisar, exempelvis avseende en tillgång varpå skatt tas ut.

36 Se i detta sammanhang fotnot 27 ovan. Från detta perspektiv liknar förevarande situation mål om beskattning av inkomster från utländska källor, till exempel utdelning, av den skattskyldige personens bosättningsstat, i vilka domstolen funnit att en aktieägare som får utdelning inte nödvändigtvis befinner sig i en annan situation, vad gäller skattelagstiftningen i den stat där denne är bosatt, bara för att utdelningen kommer från ett bolag med hemvist i en annan medlemsstat, som utövar sin beskattningsrätt och därvid innehåller inkomstskatt avseende utdelningen i form av källskatt. Se, till exempel, för ett liknande resonemang domen i målet Kerckhaert och Morres (ovan fotnot 25), punkt 19.

37 Se ovan punkt 66.

38 Domstolen har således inte godtagit argumentet att det ankommer på en annan stat att, även om det föreligger ett dubbelsbeskattningsavtal, korrigera verkan av en restriktion. Se för ett liknande resonemang domen i målet Denkavit (ovan fotnot 13), punkterna 51 och 52, och dom av den 8 november 2007 i mål C-379/05, Amurta (REG 2007, s. I-9569), punkt 55.

39 Bland annat i domen i målet Barbier (ovan fotnot 3), punkt 71.