Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 5 februari 2009

1 Originalspråk: spanska.

2 Dom av den 18 november 2003 i mål C-216/01, Budějovický Budvar (REG 2003, s. I-13617).

3 EUT L 93, s. 12.

4 Överenskommelsen antogs den 31 oktober 1958, reviderades i Stockholm den 14 juli 1967 och kompletterades den 28 september 1979 (Förenta nationernas fördragssamling, vol. 828, nr 13172, s. 205).

5 För närvarande ingår 26 länder i den så kallade Lissabonunionen (http://www.wipo.int/treaties/en), däribland Tjeckiska republiken.

6 Avtalet publicerades i Bundesgesetzblatt für die Republik Österreich den 19 februari 1981 (BGBl. nr 75/1981) och det trädde i kraft den 26 februari 1981 på obestämd tid.

7 Rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska [beteckningar] och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 208, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 43, s. 153).

8 Kommissionens förordning (EG) nr 918/2004 av den 29 april 2004 om övergångsbestämmelser om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel med anledning av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning (EUT L 163, s. 88).

9 Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska Unionen och om anpassning av fördragen (EUT L 236, 2003, s. 33).

10 Företagets fullständiga namn är Budějovický Budvar, národní podnik, Budweiser Budvar, Nacional Corporation, Budweiser Budvar, Entreprise Nationale, vilket betyder: Bryggeriet Bud från Budweis, statligt företag.

11 Vissa menar att de sträcker sig tillbaka till 1200-talet, då den böhmiske kungen Premysl Otakar II grundade detta samhälle och gav dess invånare privilegiet att brygga öl (O'Connor, B., Case C-216/01 Budejovický Budvar, Judgement of the Court of Justice of 18 November 2003, European Business Organization Law Review 5, 2004, s. 581).

12 Det tyska namnet på České Budějovice.

13 På tjeckiska Budějovické pivo, vilket betyder öl från Budweis.

14 Vilket betyder bryggeriet Bud.

15 Anheuser uppstod ur ett tidigare företag, Bavarian brewery, som hade bildats år 1852. Det döptes senare om till Anheuser-Busch till följd av att det gick ihop med ett annat företag som ägdes av Adolphus Busch, som var svärson till Anheusers ägare och även han hade tyskt ursprung. Dessa och andra historiska uppgifter finns att läsa på www.anheuser-busch.com/History.html och på www.budweiser.com.

16 Detta framgår av förhören med Adolphus Busch år 1894 i domstolstvisten mellan Anheuser-Busch och Fred Miller Brewing Company: The idea was simply to brew similar in quality, colour, flavour and taste to beer then made at Budweis, or in Bohemia (…) The Budweiser beer is brewed according to the Budweiser Bohemian process (O'Connor, a.a., s. 582).

17 I O'Connor (a.a., s. 585) redovisas upp till fyrtiofyra olika tvistemål runtom i världen.

18 I vissa fall har domstolen gett Anheuser-Busch exklusiv rätt att använda namnet Bud, medan det tjeckiska företaget har vunnit i andra processer. I England valde appelationsdomstolen i London en kompromisslösning år 2002 och fastslog att båda företagen får använda sig av de omtvistade varumärkena. Japans högsta domstol fastslog också i en dom år 2004 att såväl de tjeckiska som de amerikanska producenterna fick kalla sitt öl för Budweiser (O'Connor, a.a., s. 586). Här bör även särdragen i en process i Portugal nämnas. Den portugisiska högsta domstolen beslutade den 23 juli 2001 att avslå Anheuser-Buschs ansökan om att registrera varumärket Budweiser i Portugal, på grundval av att det rörde sig om en ursprungsbeteckning som omfattades av ett bilateralt avtal från 1986 mellan Portugal och Tjeckoslovakien. Beslutet överklagades till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, som fastställde att det överklagade beslutet inte stred mot artikel 1 i protokoll 1 till Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europadomstolens dom av den 11 januari 2007 i målet Anheuser-Busch Inc. mot Portugal, vilken ännu inte har publicerats i Recueil des arrêts et décisions, punkt 87).

19 Ärendena R 1000/2001-2 och R 1024/2001-2.

20 Förstainstansrättens dom av den 12 juni 2007 i mål T-71/04, Budějovický Budvar och Anheuser-Busch mot harmoniseringsbyrån (REG 2007, s. II-1829), punkt 228.

21 Ärendena R 234-2005-2, R 241/2005-2, R 802/2004-2 och R 305/2005-2.

22 Portugisisk, italiensk och fransk domstol har emellertid med stöd av Lissabonöverenskommelsen ogiltigförklarat registreringen av Bud som ursprungsbeteckning.

23 Förstainstansrättens dom av den 16 december 2008 i de förenade målen T-225/06, T-255/06, T-257/06 och T-309/06, Budějovický Budvar (REG 2008, s. I-3555).

24 Domstolens dom av den 16 november 2004 i mål C-245/02, Anheuser-Busch (REG 2004, s. I-10989).

25 Detta avtal återfinns i bilaga 1 C till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen, vilket godkändes på Europeiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 (EGT L 336, s. 1).

26 Dom av den 16 mars 1978 i mål 135/77, Robert Bosch (REG 1978, s. 855).

27 Dom av den 16 december 1992 i mål C-169/91, Council of the City of Stoke-on-Trent och Norwich City Council (REG 1992, s. I-6635; svensk specialutgåva, s. I-227).

28 Se bland annat Cortés Martín, J.M., La protección de las indicaciones geográficas en el comercio internacional e intracomunitario, Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación, Madrid, 2003, s. 347.

29 Dom av den 10 november 1992 i mål C-3/91, Exportur (REG 1992, s. I-5529; svensk specialutgåva, s. 159), punkt 11, och av den 7 november 2000 i mål C-312/98, Warsteiner (REG 2000, s. I-9187), punkterna 43 och 44, samt domen i målet Bud I, punkt 54.

30 Detta hade nämligen den hänskjutande domstolen hävdat, med stöd av ett tidigare beslut av Österrikes högsta domstol.

31 Dom av den 16 juli 1992 i mål C-83/91, Meilicke (REG 1992, s. I-4871; svensk specialutgåva, s. I-105), punkt 23, av den 18 mars 2004 i mål C-314/01, Siemens och ARGE Telekom (REG 2004, s. I-2549), punkt 34, av den 22 november 2005 i mål C-144/04, Mangold (REG 2005, s. I-9981), punkt 34, av den 18 juli 2007 i mål C-119/05, Lucchini (REG 2007, s. I-6199), punkt 43, och av den 6 november 2008 i mål C-248/07, Trespa International (REG 2008, s. I-8221), punkt 32.

32 Dom av den 16 december 1981 i mål 244/80, Foglia (REG 1981, s. 3045; svensk specialutgåva, s. 243), punkt 21.

33 Dom av den 13 mars 2001 i mål C-379/98, Preusen Elektra (REG 2001, s. I-2099), punkt 39, av den 22 januari 2002 i mål C-390/99, Canal Satélite Digital (REG 2002, s. I-607), punkt 19, av den 5 februari 2004 i mål C-380/01, Schneider (REG 2004, s. I-1389), punkt 22, och av den 12 juni 2008 i mål C-458/06, Skatteverket (REG 2008, s. I-4207), punkt 25.

34 Dom av den 16 december 1981 i det ovannämnda målet 244/80, Foglia, punkterna 18 och 20, dom av den 3 februari 1983 i mål 149/82, Robards (REG 1983, s. 171), punkt 19, dom i det ovannämnda målet Meilike, punkt 64, och dom av den 18 december 2007 i mål C-62/06, ZF Zefeser (REG 2007, s. I-11995), punkt 15.

35 Dom av den 10 mars 1981 i de förenade målen 36/80 och 71/80, Irish Creamery Milk Suppliers Association (REG 1981, s. 735; svensk specialutgåva, s. 29), punkt 6.

36 Domen i det ovannämnda målet Bud I, punkt 54.

37 Enligt förordning nr 2081/92 gällde detta bara ursprungsbeteckningar (åtminstone uttryckligen).

38 Jag återkommer närmare till detta nedan.

39 Jag hänvisar till mina förslag till avgörande av den 24 juni 1997 i mål C-317/95, Canadane Cheese Trading, punkt 73 (dom av den 8 augusti 1997, REG 1997, s. I-468), och av den 10 maj 2005 i de förenade målen C-465/02 och C-466/02, Tyskland och Danmark mot kommissionen, punkt 188 (dom av den 25 oktober 2005, REG 2005, s. I-9115).

40 Dom i det ovannämnda målet Bud I, punkt 99, i det ovannämnda målet Exportur, punkt 37, och dom av den 4 mars 1999 i mål C-87/97, Consorzio per la tutela del formaggio Gorgonzola (REG 1999, s. I-1301), punkt 20. När det gäller huruvida en beteckning är generisk hänvisar jag till mitt förslag till avgörande i det ovannämnda målet Tyskland och Danmark mot kommissionen, punkterna 46–49.

41 Dom av den 16 juli 1998 i mål C- 210/96, Gut Springenheide och Tusky (REG 1998, s. I-4657), punkt 35, och av den 13 januari 2000 i mål C-220/98, Estée Lauder Cosmetics (REG 2000, s. I-117), punkt 31.

42 Dom av den 4 maj 1999 i de förenade målen C-108/97 och C-109/97, Windsurfing Chiemsee (REG 1999, s. I-2779), punkt 53.

43 Resinek, N., Geographical indications and trademarks: Coexistence or first in time, first in right principle?, European intellectual property review, vol. 29 (2007), issue 11, s. 446–455; von Mülhlendhal, A., Geographical indications and trademarks in the European Union: conflict or coexistence, Festskrift till Marianne Levin, 2008, s. 401–410, och Martínez Gutiérrez, A., La tutela comunitaria de las denominaciones geográficas protegidas ante las marcas registradas, Noticias de la Unión Europea, año XIX (2003), nr 219, s. 27–36.

44 Artikel 3.1 c och g och artikel 12.2 b i rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178). För närmare information om tolkningen av dessa bestämmelser, se dom av den 4 maj 1999 i de förenade målen C-108/97 och C-109/97, Windsurfing Chiemsee (REG 1999, s. I-2779). När det gäller konflikter mellan varumärken och ursprungsbeteckningar, se dom av den 7 januari 2004 i mål C-100/02, Gerolsteiner Brunnen (REG 2004, s. 691).

45 I begäran om förhandsavgörande står det ordagrant att en beteckning varken har meddelats eller sökts registrerad inom sexmånadersfristen enligt förordning (EG) nr 918/2004. Denna frist föreskrevs i artikel 17 i den gamla förordningen nr 2081/92 och den började löpa då förordningen trädde i kraft. Den finns logiskt nog inte med i den nya förordningen nr 510/2006. I förordning nr 918/2004 å sin sida hänvisas endast till om en ansökan om registrering enligt förordning (EEG) nr 2081/92 har lämnats in till kommissionen före den 31 oktober 2004. Denna bestämmelse hindar emellertid inte att det ordinarie registreringsförfarandet enligt den nya förordningen nr 510/2006 används. För detta förfarande finns ingen tidsfrist. I mina överväganden rörande de nationella bestämmelsernas fortlevnad tar jag därför inte upp denna sexmånadersfrist.

46 Se även dom av den 7 maj 1997 i de förenade målen C-321/94, C-322/94, C-323/94 och C-324/94, Pistre (REG 1997, s. I-2343), punkterna 35 och 36.

47 Dom av den 7 november 2000 i mål C-312/98, Warsteiner (REG 2000, s. I-9187).

48 Beträffande detta instämmer jag i det som generaladvokaten Jacobs anförde i punkt 41 i sitt förslag till avgörande i målet Warsteiner av den 25 maj 2000. Frågan huruvida nationella bestämmelser inom förordningens tillämpningsområde kan existera parallellt med förordningen prövades emellertid inte i det målet, vilket endast rörde frågan huruvida ett nationellt system till skydd för enkla härkomstbeteckningar, som tveklöst faller utanför förordningens tillämpningsområde, är lagligt.

49 Som Weatherill, S. har påpekat har domstolen en viktig funktion att fylla när det gäller att fastslå omfattningen av denna eventuella rubbning, men domstolens uppgift är inte att välja mellan förtjänsterna hos två konkurrerande regelsystem, utan att tolka gemenskapsrätten för att avgöra huruvida hela tillämpningsområdet uppfylls av den (Weatherill, S., Beyond preemption? Shared competente and constitutional change in the European Community, Legal Issues of the Maastricht Treaty, Wiley, 1999, s. 18).

50 Dom av den 5 oktober 1977 i mål 5/77, Tedeschi (REG 1977, s. 1555), punkt 34.

51 Det finns flera exempel i rättspraxis rörande den gemensamma jordbrukspolitiken: dom av den 5 oktober 1977 i mål 5/77, Tedeschi (REG 1977, s. 1555), punkt 35, av den 5 april 1979 i mål 148/78, Ratti (REG 1979, s. 1629; svensk specialutgåva, s. 439), punkt 36, av den 8 november 1979 i mål 251/78, Denkavit (REG 1979, s. 3369), punkt 14, av den 20 september 1988 i mål 190/87, Moormann (REG 1988, s. 4689), punkt 10, och av den 5 oktober 1994 i mål C-323/93, Centre d'insémination Crespelle (REG 1994, s. I-5077; svensk specialutgåva, s. I-207), punkt 31.

52 Motparten i målet vid den nationella domstolen åberopar mer än tio författare som har hävdat principen om exklusiv tillämpning av gemenskapsrätten på kvalificerade geografiska beteckningar. Det finns även en mängd författare som är av motsatt uppfattning. I Cortés Martín, J.M., a.a., s. 452, finns en längre sammanfattning av de olika vetenskapliga ståndpunkterna.

53 Genom rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, s. 1) infördes ett gemenskapssystem och parallellt med det harmoniserades den nationella lagstiftningen genom rådets ovannämnda första direktiv 89/104/EEG.

54 Domen avser artikel 5.5 andra stycket i förordning nr 2081/92 som då gällde och vars innehåll återges i artikel 5.6 i förordning nr 510/2006.

55 Enligt López Escudero, M., skapades genom förordning nr 2081/92 en inre marknad för geografiska beteckningar […] ett skydd för beteckningen som får konsekvenser inom hela gemenskapen och som är mycket mer gynnsamt för tillverkarna än det skydd som de nationella bestämmelserna erbjuder […]. Genom förordning nr 2081/92 har EG infört ett särskilt system för skydd för geografiska beteckningar för att minska de problem för handeln inom gemenskapen som skillnaderna mellan de befintliga nationella systemen medför, vilka nu får anses ha undanröjts (López Escudero, M., Parmigiano, feta, epoisse y otros manjares en Luxemburgo – Las denominaciones geográficas ante el TJCE, Une communauté de droit, Festschrift für Gil Carlos Rodríguez Iglesias, BWV 2003, s. 410 och 419).

56 Kommissionens förslag SEC (90) 2415 (EGT 1990, C 30).

57 EGT C 269/63.

58 Dom av den 4 mars 1999 i mål C-87/97, Consorzio per la tutela del formaggio Gorgonzola (REG 1999, s. I-1301), punkt 18.

59 Dom av den 9 juni 1998 i de förenade målen C-129/97 och C-130/97, Chiciak och Fol (REG 1998, s. I-3315).

60 Överraskande nog hänvisar även kommissionen till denna artikel i sitt skriftliga yttrande. Kommissionen anger där att förordningen inte medger att det omtvistade skyddet utvidgas till en annan medlemsstats territorium om inte annat följer av artikel 307 EG. Då kommissionen vid förhandlingen tillfrågades om detta, svarade den att formuleringen hade tagits med för att hänsyn ska kunna tas till situationer i vilka en medlemsstat är skyldig att bibehålla avtal med tredjeländer som ingåtts före anslutningen. Detta gäller tredjeländer som omfattas av Lissabonöverenskommelsen.

61 Dom av den 27 september 1988 i mål 235/87, Matteucci (REG 1988, s. 5589), punkt 21.

62 Motparten i målet vid den nationella domstolen menar att så inte är fallet. Den omständigheten, vilken också har åberopats av Ammersin, att beteckningen Bud redan var skyddad före anslutningen är under alla förhållanden irrelevant i det här sammanhanget.