Förslag till avgörande av generaladvokat Pedro Cruz Villalón föredraget den 19 maj 2011

1 Originalspråk: spanska.

2 EGT L 303, s. 16.

3 Det räcker här att påpeka att denna rättspraxis, som har sitt ursprung i dom av den 22 november 2005 i mål C-144/04, Mangold (REG 2005, s. I-9981), och som har befästs i en lång rad domar därefter, har inneburit en betydande utveckling för förbudet mot denna typ av diskriminering, samtidigt som domstolen har betonat dess speciella karaktär. Det finns en omfattande litteratur rörande åldersdiskriminering inom detta område. Exempel på detta är Sprengler M., Das Arbeitsrechtlige Verbot der Alterdiskriminierung nach der Richtlinie 2000/78/EG, Hartung-Gorre Verlag Konstanz, 2006, Temming, F., Alterdiskriminierung im Arbeitsleben, Verlag C. H. Beck Manchen, 2008, ten Bokum, N., Flanagam, T., Sands, R. och von Steinau-Steinrück, R (red.), Age Discrimination Law in Europe, Wolters Kluwer, 2009, Sargeant, M. (red.), The Law on Age Discrimination in the EU, Kluwer Law International, 2008, Schiek, D., Waddington, L. och Bell, M. (red.), Non discrimination Law, Hart Publishing, 2007. Se även Nogueira Gustavino, M., Extinción del contrato de trabajo y discriminación por razón de edad, Tratado de jubilación. Homenaje al Profesor Luis Enrique de la Villa Gil con motivo de su jubilación, López Cumbre (koord.), Iustel, 2007.

4 Med uttrycket pensionsålder avses fortsättningsvis den ålder vid vilken en arbetstagare vanligtvis upphör att arbeta, samtidigt som han blir berättigad till pension. Beträffande närhet till pensionsåldern, se dom av den 16 oktober 2007 i mål C-41105, Palacios de la Villa (REG 2007, s. I-8531), av den 5 mars 2009 i mål C-388/07, Age Concern England (REG 2009, s. I-1569), nedan kallad domen i målet Age Concern, av den 12 januari 2010 i mål C-341/08, Petersen (REU 2010, s. I-47), av den 12 oktober 2010 i mål C-45/09, Rosenbladt (REU 2010, s. I-9391), och av den 18 november 2010 i de förenade målen C-250/09 och C-268/09, Georgiev (REU 2010, s. I-11869).

5 Piloter anställda av kommersiella flygbolag närmare bestämt, även om jag i fortsättningen av språkekonomiska skäl kommer att kalla dem piloter.

6 Ett organ inom Europeiska civila luftfartskonferensen som representerar tillsynsmyndigheter för den civila luftfarten i ett antal europeiska stater, däribland Tyskland.

7 BGBl. 2000 I, s. 1966.

8 BGB1. 2006 I, s. 1897.

9 BGBl. 2008 I, s. 1229.

10 Bundesanzeiger nr 82b av den 3 maj 2003.

11 Enligt de uppgifter som lämnades vid den muntliga förhandlingen betalar arbetsgivaren bara ut denna ersättning fram till 63 års ålder. Därefter är piloterna berättigade till ålderspension.

12 Dom av den 19 januari 2010 i mål C-555/07, Seda Kücükdeveci (REU 2010, s. I-365).

13 Domarna i de ovannämnda målen Mangold, punkt 74, och Kücükdeveci, punkt 21.

14 I punkt 22 i domen i målet Kücükdeveci finns en kortfattad hänvisning till artikel 21 i stadgan.

15 Domstolens dom i det ovannämnda målet Kücükdeveci, samt dom av den 16 oktober 2007 i mål C-13/05, Chacón Navas (REG 2007, s. I-8531), punkt 27, och av den 30 april 1996 i mål C-13/94, P mot S (REG 1996, s. I-2143). Det har å andra sidan inte ifrågasatts huruvida direktivet är tillämpligt i förevarande mål. De tre berörda personernas anställningsförhållanden upphörde i november 2006, juni 2007 respektive april 2007, således efter det att den lag genom vilket direktivet införlivades hade trätt i kraft (vilket skedde den 18 augusti 2006). Det innebär att unionsrätten redan gällde inom detta område, även om fristen för införlivande löpte ut först i december 2006. Beträffande detta sistnämnda förhållande, se domstolens dom av den 8 oktober 1987 i mål 80/86, Kolpinghuis Nijmegen (REG 1987, s. 3969; svensk specialutgåva, volym 9, s. 213), punkt 15, samt, för en tolkning e contrario, dom av den 23 september 2008 i mål C-427/06, Bartsch (REG 2008, s. I-7245), punkt 24, och av den 10 maj 2011 i mål C-147/08, Römer (REU 2011, s. I-3591), punkt 63.

16 Se Stern, K., Die Idee der Menschen- und Grundrechte, Handbuch der Grundrechte in Deutschland und Europa, Band I, Entwicklung und Grundlagen, C.F. Müller Verlag, Heidelberg, 2004, s. 3.

17 Dom av den 11 september 2007 i mål C-227/04 P, Lindorfer mot rådet (REG 2007, s. I-6767); förslag till avgörande föredraget den 27 oktober 2005, punkt 85.

18 Se Papier, H.-J., Drittwirkung Grundrechte, Handbuch der Grundrechte in Deutschland und Europa, Band II, Grundrechte in Deutschland, Allgemeine Lehren I, C.F. Müller Verlag, Heidelberg, 2006, s. 1331.

19 Här kan nämnas artiklarna 13 och 141 EG samt rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, s. 40; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 191).

20 Allmänna bestämmelser beträffande rastillhörighet finns i rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, s. 22).

21 Artikel 4.1 har dessutom motsvarigheter i direktiv 76/207 och direktiv 2000/43 om könsdiskriminering respektive diskriminering på grund av etniskt ursprung.

22 Beträffande artikel 28 i stadgan, se Rixen, S., Artikel 28 GRCh (Artikel II 88 VVE) Recht. auf Kollektivverhandlungen und Kollektivmaßnahmen, Europäische Grundrechte-Charta, Verlag C.H. Beck, München, 2006, s. 540.

23 Sciarra, S., La evolución de la negociación colectiva. Apuntes para un estudio comparado en los países de la Unión europea, Revista de derecho Social nr 38 (2007), s. 196.

24 Se härvidlag Lord Wedderburn, Inderogability, Collective Agreements and Community Law, The Industrial Law Journal, Oxford University Press, 1992, och Valdés Dal-Ré, Negociación colectiva y sistemas de relaciones laborales: modelos teóricos y objetos y métodos de investigación, Relaciones Laborales, nr 21, perioden 1–15 november 2000, s. 83.

25 Därtill kommer att, såsom generaladvokaten Jacobs påpekade i de ovannämnda målen Albany, Brentjen's och Drijvende Bokken, [d]et är allmänt erkänt att kollektivavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare förhindrar kostsamma arbetstvister, sänker transaktionskostnader genom en kollektiv och reglerad förhandlingsprocess och befrämjar förutsägbarhet och insyn. En viss jämvikt i förhandlingspositionen mellan avtalsparterna är också till hjälp för att tillförsäkra ett balanserat avtal till gagn för båda parterna och för samhället i stort. (Förslag till avgörande föredraget den 28 januari 1999, punkt 181.)

26 Dom av den 30 januari 1985 i mål 143/83, kommissionen mot Danmark (REG 1985, s. 427; svensk specialutgåva, volym 8, s. 31), punkt 8, och av den 10 juli 1986 i mål 235/84, kommissionen mot Italien (REG 1986, s. 2291), punkt 20. I viss mån tillmätte domstolen i dessa avgöranden verkan av ett direktiv större betydelse än främjandet av kollektiva förhandlingar (se härvidlag Davies, P., The European Court of Justice, National Courts, and the Member States, European Community Labour Law. Principles and Perspectives. Liber Amicorum Lord Wedderburn, Clarendon Press, Oxford, 1996, s. 121), men de innebar samtidigt ett tydligt erkännande av kollektivavtalens ställning i gemenskapsrätten.

27 Artikel 28 i stadgan.

28 Dom av den 21 september 1999 i mål C-67/96, Albany (REG 1999, s. I-5751). Se även dom av den 21 september 1999 i de förenade målen C-115/97 C-117/97, Brentjens’ (REG 1999, s. I-6025), i mål C-219/97, Drijvende Bokken (REG 1999, s. I-6121), och i mål C-222/98, Van der Woude (REG 1999, s. I-7111). Se vidare dom av den 15 juli 2010 i mål C-271/08, kommissionen mot Tyskland (REU 2010, s. I-7091), punkt 45.

29 Dom av den 15 januari 1998 i mål C-15/96, Schöning-Kougebetopoulou (REG 1998, s. I-47), av den 24 september 1998 i mål C-35/97, kommissionen mot Frankrike (REG 1998, s. I-5325), av den 16 september 2004 i mål C-400/02, Merida (REG 2004, s. I-8471), och av den 11 december 2007 i mål C-438/05, International Transport Workers’ Federation och Finnish Seamen’s Union, kallat Viking Line (REG 2007, s. I-10779), punkt 54, samt domarna i de ovannämnda målen Laval un Partneri, punkt 98, och kommissionen mot Tyskland, punkterna 42–47. I domarna i målen Viking Line, punkt 44, och Laval, punkt 91, slår domstolen uttryckligen fast att även om rätten att vidta fackliga stridsåtgärder, vilken även följer av artikel 28 i stadgan, ska erkännas som en grundläggande rättighet som utgör en integrerad del av de allmänna principerna för gemenskapsrätten, vars efterlevnad säkerställs av domstolen, kan det för utövandet av denna rättighet inte desto mindre gälla vissa begränsningar.

30 Dom av den 8 april 1976 i mål 43/75, Defrenne (REG 1976, s. 455; svensk specialutgåva, volym 3, s. 59), punkt 39, av den 27 juni 1990 i mål C-33/89, Kowalska (REG 1990, s. I-2591), punkt 12, av den 7 februari 1991 i mål C-184/89, Nimz (REG 1991, s. I-297), punkt 11, av den 21 oktober 1999 i mål C-333/97, Lewen (REG 1999, s. I-7243), punkt 26, av den 18 november 2004 i mål C-284/02, Sass (REG 2004, s. I-11143) punkt 25, och av den 9 december 2004 i mål C-19/02, Hlozek (REG 2004, s. I-11491), punkt 43. Se även dom av den 8 november 1983 i mål 165/82, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 1983, s. 3431; svensk specialutgåva, volym 7, s. 341), punkt 11.

31 I exempelvis domen i det ovannämnda målet Petersen hade åtgärden i fråga (en högsta åldersgräns för anslutna tandläkare) införts genom en bestämmelse med ställning som lag (se punkt 11 i domen). I detta hänseende och i den mån det anförda syftet var att skydda hälsan, skulle den fastställda särbehandlingen ha kunnat vara tillåten enligt artikel 2.5. Det var den emellertid inte eftersom den inte var konsekvent och inte var tillämplig på icke-anslutna tandläkare.

32 I dom av den 18 december 2007 i mål 341/05, Laval un Partneri (REG 2007, s. I-11767), tog domstolen, om än i ett helt annat sammanhang, upp förhållandet mellan kollektivavtal och åtgärder rörande allmän ordning (ordre public) och slog fast att arbetsmarknadens parter, som inte är offentligrättsliga organ, inte kan stödja sig på artikel 3.10 i direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster för att åberopa skäl som rör ordre public till stöd för … en sådan facklig stridsåtgärd som den som är föremål för prövning i målet vid den nationella domstolen (punkt 84). Se även dom av den 19 juni 2008 i mål C-319/06, kommissionen mot Luxemburg (REG 2008, s. I-4323).

33 I detta hänseende bör det erinras om den betydelse som domstolen i domen i det ovannämnda målet Petersen tillmätte konsekvensen hos åtgärden mot bakgrund av artikel 2.5 i direktivet (punkterna 61 och 62 i domen).

34 Dom av den 12 januari 2010 i mål C-229/08, Wolf (REU 2010, s. I-1), punkt 35.

35 På denna punkt kan det analogt hänvisas till dom av den 15 maj 1986 i mål 222/84, Johnston (REG 1986, s. 1651; svensk specialutgåva, volym 8, s. 597), punkt 36, och av den 26 oktober 1999 i mål C-273/97, Sirdar (REG 1999, s. I-7403), punkt 23, där domstolen slår fast att det ska göras en restriktiv tolkning av den dåvarande artikel 2.2 i direktiv 76/207 (den ursprungliga lydelsen), en bestämmelse som är analog med den som här är föremål för prövning men som endast är tillämplig på könsdiskriminering. (Efter den ändring som infördes genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73 av den 23 september 2003 flyttades bestämmelsen till artikel 2.6 i direktiv 76/207 och fick en lydelse som mer liknar den i artikel 4.1 i direktiv 2000/78.)

36 Punkt 38 i domen i det ovannämnda målet Wolf.

37 Även i rättspraxis rörande artikel 2.2 i direktiv 76/207 finner vi främst fall med anknytning till den allmänna säkerheten. Efter att först ha slagit fast att det inte finns ett generellt förbehåll i fördraget som innebär att alla åtgärder som vidtas med hänvisning till allmän säkerhet faller utanför unionsrättens tillämpningsområde (och vad gäller genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män finns det inte något generellt förbehåll för åtgärder som avser försvarsmaktens organisation och som motiveras av skyddet av allmän säkerhet), slog domstolen fast att det kan vara motiverat att med stöd av artikel 2.2 i direktiv 76/207 utesluta kvinnor från att bedriva viss verksamhet, exempelvis polisiär verksamhet i en situation med allvarliga interna störningar (domen i det ovannämnda målet Johnston, punkterna 36 och 37), kriminalvård (dom av den 30 juni 1988 i mål 318/86, kommissionen mot Frankrike, REG 1988, s. 3559, punkterna 11–18) eller tjänstgöring i anfallstrupper som Royal Marines (domen i det ovannämnda målet Sirdar, punkterna 29–31). En bestämmelse som helt utestänger kvinnor från militära anställningar som innebär användning av vapen (dom av den 11 januari 2000 i mål C-285/98, Kreil, REG 2000, s. I-69, punkterna 23–29) är däremot inte motiverad.

38 Bundesarbeitsgericht har exempelvis själv i sin dom av den 20 februari 2002 hänvisat till piloter i flygvapnet, för vilka det infördes en lagstadgad gräns på 41 år, som ett tecken på att lagstiftaren ansåg att den fysiska och psykiska prestationsförmågan började minska vid den åldern (BAG v 20.02.2002 AP Nr. 18 BGB § 620 Altersgrenze, § 611 Luftfahrt). I många tidigare mål har Bundesarbeitsgericht utgått från empiriska medicinska uppgifter som visar att kabinpersonal inom flyget utsätts för särskilt stora fysiska och psykiska påfrestningar, vilket ökar risken för att prestationsförmågan försämras med åldern och för oväntade felaktiga reaktioner.

39 Notamment i den franska versionen, including i den engelska, compresi i den italienska, erityisesti i den finska och insbesondere i den tyska, vilka alla har samma betydelse.

40 Det menar exempelvis generaladvokaten Sharpston i sitt förslag till avgörande i det ovannämnda målet Bartsch, punkt 110.

41 Se även domstolens dom av den 18 juni 2009 i mål C-88/08, Hütter (REG 2009, s. I-5325), punkt 41, och generaladvokaten Bots ovannämnda förslag till avgörande i målet Kücükdeveci, punkt 37, och i målet Petersen, föredraget den 3 september 2009, punkt 55. Ytterligare stöd, om än mer indirekt, för denna ståndpunkt finner man i skäl 25 till samt i domarna i de ovannämnda målen Mangold, punkt 63, Palacios de la Villa, punkt 68, och Petersen, punkterna 48–50.

42 Se domen i det ovannämnda målet Palacio de la Villa, punkt 68, och dom av den 12 oktober 2010 i mål C-45/09, Rosenbladt, punkt 41.

43 Se skäl 36 i direktivet, där denna möjlighet uttryckligen nämns när det gäller de bestämmelser som omfattas av kollektivavtal.

44 Domen i det ovannämnda målet Petersen, punkt 42.

45 En möjlighet som kom till uttryck under den muntliga förhandlingen.

46 Domen i det ovannämnda målet Rosenbladt, punkterna 43 och 48.

47 I domen i det ovannämnda målet Rosenbladt anges sålunda att genom att arbetsmarknadens parter anförtros uppgiften att finna en jämvikt mellan sina respektive intressen uppnås en avsevärd flexibilitet, eftersom vardera parten i förekommande fall kan säga upp avtalet.

48 Vad beträffar förbjuden särbehandling i allmänhet har domstolen prövat vilken vikt som bör fästas vid att en diskriminering är en följd av en kollektivavtalsförhandling. Här kan framför allt domen i målet Royal Copenhagen framhållas. Domstolen slog där fast att principen om lika lön för manliga och kvinnliga arbetstagare visserligen även är tillämplig när lönefaktorerna fastställs genom ett kollektivavtal, men att den nationella domstolen kan ”ta hänsyn till denna omständighet vid bedömningen av om skillnaderna mellan genomsnittslönerna i de två grupperna av arbetstagare beror på objektiva faktorer som inte har något med könsdiskriminering att göra (dom av den 31 maj 1995 i mål C-400/93, Royal Copenhagen, REG 1995, s. I-1275, punkterna 45 och 46).

49 Med avseende på huruvida detta ska betraktas som ett socialpolitiskt mål påpekas att det framgår av artikel 151 FEUF, som inleder avdelning X i fördraget och som just handlar om unionens socialpolitik, att en dialog mellan arbetsmarknadens parter utgör ett av målen för denna politik och i artikel 155 i samma avdelning behandlas också dialogen mellan arbetsmarknadens parter på unionsnivå.

50 Huvudregeln i Tyskland är att piloter som är mellan 60 och 65 år får tjänstgöra i kommersiell flygtrafik inom Förbundsrepubliken Tyskland, men att de pensioneras då de fyller 65 år (artikel 4 § Durchführungsverordnung zur Verordnung über Luftfahrtpersonal).

51 Dom av den 27 oktober 1993 i mål C-127/92, Enderby (REG 1993, s. I-5535; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-383). I punkt 22 i domen anges att [o]m arbetsgivaren skulle kunna motivera en skillnad i lön enbart genom att hänvisa till att det inte förekommit någon diskriminering inom ramen för någon av dessa förhandlingar betraktade var för sig, så skulle han, vilket den tyska regeringen påpekat, lätt kunna kringgå principen om lika lön genom att föra separata förhandlingar (punkt 22).

52 Enligt de uppgifter som lämnades vid förhandlingen.