Förslag till avgörande av generaladvokat Ján Mazák föredraget den 21 juni 2011

1 Originalspråk: engelska.

2 I dess, vid tidpunkten för omständigheterna i målet, gällande lydelse enligt förordning (EG) nr 1386/2001 av den 5 juni 2001 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT L 187, s. 1).

3 Bilaga II behandlar samordningen av socialförsäkringssystemen.

4 Dom av den 16 februari 2006 i mål C-137/04, Rockler (REG 2006, s. I-1441).

5 Dom av den 16 februari 2006 i mål C-185/04, Öberg (REG 2006, s. I-1453).

6 Dom av den 21 februari 2008 i mål C-507/06, Klöppel (REG 2008, s. I-943), punkterna 17 och 18.

7 Dom av den 12 november 2009 i mål C-351/08, Grimme (REG 2009, s. I-10777).

8 Ovan fotnot 7.

9 Se artikel 15 i avtalet.

10 Se även artikel 4 i avtalet om rätt till vistelse och upptagande av ekonomisk förvärvsverksamhet samt artikel 7 om andra rättigheter.

11 Ovan fotnot 7.

12 Det centrala i tolkningsfrågan i målet Grimme var huruvida Christian Grimme, en tysk medborgare och verkställande direktör i en tysk filial till ett schweiziskt företag, var skyldig att ansluta sig till det tyska lagstadgade systemet för ålderspensionsförsäkring. Frågan i målet grundade sig huvudsakligen på den i avtalet föreskrivna begränsade etableringsrätten för juridiska personer och friheten att tillhandahålla tjänster. Christan Grimme gjorde dock också gällande att hans skyldighet, i egenskap av anställd, att ansluta sig till det lagstadgade systemet, trots att styrelseledamöter verksamma i aktiebolag som bildats enligt tysk rätt var undantagna från denna skyldighet, stred mot principen om förbud mot diskriminering av anställda arbetstagare som garanteras i artikel 9 i bilaga I till avtalet. Domstolen fann att artikel 9 i bilaga I till avtalet, som ger arbetstagare som är medborgare i en avtalsslutande part rätt till likabehandling på den andra avtalsslutande partens territorium, endast avser fall av diskriminering på grund av nationalitet gentemot en avtalsslutande parts medborgare på den andra avtalsslutande partens territorium. Således ansåg domstolen att Christian Grimmes ställning som styrelseledamot i ett aktiebolag bildat enligt schweizisk rätt saknade betydelse för frågan om diskriminering. Se punkterna 46–49 (ovan fotnot 7.)

13 Se dom av den 18 november 2010 i mål C-247/09, Xhymshiti (REU 2010, s. I-11845) punkterna 31–33. Se också dom av den 14 oktober 2010 i mål C-16/09, Schwemmer (REU 2010, s. I-9717), punkt 32.

14 Se, i detta avseende, exempelvis dom av den 25 februari 1986 i mål 284/84, Spruyt (REG 1986, s. 685), punkterna 18 och 19.

15 Ovan fotnot 5.

16 Ovan fotnot 4.

17 Domen i målet Grimme (ovan fotnot 7), dom av den 11 februari 2010 i mål C-541/08, Fokus Invest (REU 2010, s. I-1025), och av den 15 juli 2010 i mål C-70/09, Hengartner och Gasser (REU 2010, s. I-7233).

18 Dom av den 10 oktober 1996 i de förenade målen C-245/94 och C-312/94, Hoever och Zachow (REG 1996, s. I-4895), punkt 37.

19 I dom av den 11 juni 1998 i mål C-275/96, Kuusijärvi (REG 1998, s. I-3419), punkt 57, upprepade domstolen sin fasta praxis, enligt vilken en förmån kan anses vara en social trygghetsförmån, och omfattas av tillämpningsområdet för förordning nr 1408/71, i den mån som den beviljas förmånstagaren – utan någon individuell och skönsmässig bedömning av dennes personliga behov – på grundval av en situation som definieras i lag och då den hänför sig till någon av de risker som uttryckligen anges i artikel 4.1 i förordning nr 1408/71. I nämnda mål fann domstolen att bestämmelserna i svensk rätt om beviljande av föräldrapenning ger förmånstagaren en i lagen definierad rätt och att föräldrapenning ges till personer som uppfyller vissa objektiva kriterier, utan någon individuell och skönsmässig bedömning av deras personliga behov. Domstolen fann vidare att den aktuella familjeförmånen har till syfte att ge en av föräldrarna möjlighet att ägna sig åt ett litet barns uppfostran, närmare bestämt att utgöra ersättning för uppfostran av barnet, att täcka andra kostnader för vård och uppfostran och att i förekommande fall mildra de ekonomiska nackdelar som följer av att en förälder avstår från inkomst av förvärvsverksamhet. Förmånen likställdes således med en familjeförmån i den mening som avses i artiklarna 1 u i och 4.1 h i förordning nr 1408/71. Se även punkterna 58–60.

20 Se, analogt, dom av den 20 januari 2005 i mål C-306/03, Salgado Alonso (REG 2005, s. I-705), punkterna 28 och 29. Se även dom av den 3 mars 2011 i mål C-440/09, Tomaszewska (REU 2011, s. I-1033), punkterna 30 och 31.

21 Totalisation på franska, vilket är samma ord som används i artikel 48 a FEUF.

22 För ett annorlunda synsätt enbart i syfte att jämföra olika formuleringssätt, se artiklarna 67.1–67.3 i förordning nr 1408/71.

23 Se punkt 16 (ovan fotnot 5).

24 Se punkt 19 (ovan fotnot 4).

25 Se punkt 17.

26 Se punkt 20.

27 Bestämmelsen infördes för att garantera principen om fri rörlighet för arbetare i artikel 45 FEUF.

28 Se, exempelvis, artikel 67.3 i förordning nr 1408/71 som avser det särskilda fallet med arbetslöshetsförmåner.

29 Om bestämmelsen, i strid med bestämmelsens entydiga ordalydelse och således, enligt min uppfattning, EU-lagstiftarens uttryckliga och entydiga vilja, skulle innebära ett sådant krav, uppkommer frågan hur lång den relevanta försäkringsperioden i medlemsstaten där den behöriga institutionen är belägen minst måste vara. Enligt beslutet om hänskjutande har Försäkringskassan gjort gällande att försäkringsperioder som fullgjorts i en annan medlemsstat kan inräknas vid bedömningen av om 240-dagarskravet för föräldrapenning i Sverige har fullgjorts, förutsatt att den sista dagen av 240-dagarsperioden har fullgjorts i Sverige.

30 Se domen i målet Öberg (ovan fotnot 5), punkt 15, och i målet Rockler (ovan fotnot 4), punkt 18.

31 Se domarna i målen Grimme (ovan fotnot 7) och Fokus Invest (ovan fotnot 18).

32 Se punkterna 31–33 ovan.

33 Se punkt 14 ovan.

34 Dom av den 9 mars 2006 i mål C-493/04, Piatkowski (REG 2006, s. I-2369) punkt 19.

35 I begäran om förhandsbesked angav den nationella domstolen att det är otvistigt att Elisabeth Bergström inte omfattas av artiklarna 71.1 a ii, 71.1 b ii eller 72a i förordning nr 1408/71.

36 Se domen i målet Klöppel (ovan fotnot 6), punkterna 17 och 18.

37 Dom av den 22 september 1992 i mål C-153/91, Petit (REG 1992, s. I-4973), punkt 10.

38 Dom av den 1 april 2008 i mål C-212/06, Gouvernement de la Communauté française och Gouvernement wallon (REG 2008, s. I-1683), punkt 33. Det är fast rättspraxis att alla medborgare i en medlemsstat som har använt sig av rätten till fri rörlighet för arbetare och har förvärvsarbetat i en annan medlemsstat omfattas, oavsett bosättningsort och nationalitet, av tillämpningsområdet för artikel 45 FEUF. Se särskilt, i detta avseende, dom av den 23 februari 1994 i mål C-419/92, Scholz (REG 1994, s. I-505), punkt 9, och av den 18 juli 2007 i mål C-212/05, Hartmann (REG 2007, s. I-6303), punkt 17.

39 Se, i detta avseende, dom av den 18 januari 2007 i mål C-332/05, Celozzi (REG 2007, s. I-563), punkterna 13 och 23 samt i målet Klöppel (ovan fotnot 6), punkt 17.

40 Domen i målet Celozzi (ovan fotnot 39), punkt 24, och i målet Klöppel (ovan fotnot 6), punkt 18.

41 Se dom av den 28 april 2004 i mål C-373/02, Öztürk (REG 2004, s. I-3605), punkt 57.

42 Domen i målet Celozzi (ovan fotnot 39), punkt 25.

43 Dom av den 21 september 2000 i mål C-124/99 (REG 2000, s. I-7293).

44 Se även Klöppel (ovan fotnot 6), punkterna 17–22.

45 I detta avseende är det värt att notera att ordalydelsen i artikel 8 a i avtalet, som ger uttryck för målet att garantera likabehandling inom ramen för samordning av socialförsäkringssystem, är mycket vid och inte direkt avser diskriminering på grundval av nationalitet.

46 Se, analogt, dom av den 12 september 1996 i mål C-251/94, Lafuente Nieto (REG 1996, s. I-4187), punkt 39, av den 9 oktober 1997 i de förenade målen C-31/96-C-33/96, Naranjo Arjona m.fl. (REG 1997, s. I-5501), punkt 21, av den 17 december 1998 i mål C-153/97, Grajera Rodríguez (REG 1998, s. I-8645), punkt 18, och av den 9 november 2006 i mål C-205/05, Nemec (REG 2006, s. I-10745), punkt 41. Ovan angivna mål avser artikel 58 i förordning nr 1408/71. Det ska anmärkas att bestämmelserna i artikel 23.1 i denna förordning i stor utsträckning liknar bestämmelserna i artikel 58.1 i förordningen.

47 Se, analogt, generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet Nemec (ovan fotnot 46).

48 Enligt beslutet om hänskjutande gjorde Försäkringskassan gällande i målet vid den nationella domstolen att det skulle undergräva finansieringen av socialförsäkringssystemet om inkomst från anställning i ett annat land för vilket sociala avgifter inte utgår i Sverige lades till grund för förmånen.

49 Se även punkt 37 ovan avseende kommissionens alternativa yttranden i fråga om Elisabeth Bergströms make.