lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Melchior Wathelet Föredraget den 23 april 2015

CELEX
62013CC0689
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 395, s. 33; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 48.

3 EUT L 335, s. 31.

4 Dom Fastweb ( C‑100/12, EU:C:2013:448, punkt 33).

5 Ibid. (punkt 34 samt domslutet).

6 Se punkt 32 i nämnda dom.

7 Ibid. (punkt 33). Min kursivering.

8 Se domen Fastweb ( C‑100/12, EU:C:2013:448, punkt 34 samt domslutet).

9 Det var för övrigt denna situation som uppstod, förefaller det, i det nationella målet enligt den hänskjutande domstolens beskrivning (se punkt C4, s. 12 i begäran om förhandsavgörande) och de upplysningar som parterna i det nationella målet tillhandahållit (se s. 2 i PFE:s skriftliga yttrande och punkt 9 i GSA:s skriftliga yttrande).

10 Dom Fastweb ( C‑100/12, EU:C:2013:448, punkt 33). Min kursivering. (I den franska versionen står det precis som i den italienska var och en av konkurrenterna och inte båda, övers. anm.).

11 Ibid., min kursivering. Enligt den italienska versionen av domen (rättegångsspråk som är bindande) ciascuno dei concorrenti può far valere un analogo interesse legittimo all’esclusione dell’offerta degli altri, che può indurre l’amministrazione aggiudicatrice a constatare l’impossibilità di procedere alla scelta di un’offerta regolare (min kursivering).

12 Se punkt 34 samt domslutet i domen Fastweb ( C‑100/12, EU:C:2013:448).

13 Dom Fastweb ( C‑100/12, EU:C:2013:448, punkt 33). Min kursivering.

14 Såsom generaladvokaten Kokott redan har framhållit angående en dom meddelad av Europeiska unionens tribunal, kan när den franska språkversionen inte är bindande (därför att franska inte är rättegångsspråket) men den är mer exakt än den version som upprättades på rättegångsspråket, denna språkversion på vilken utkastet till den överklagade domen upprättades och den överklagade domen diskuterades, ge ytterligare ledning till vad [tribunalen] i själva verket avsåg att hänföra sig till (förslag till avgörande av generaladvokat Kokott Bertelsmann och Sony Corporation of America/Impala, C‑413/06 P, EU: C:2007:790, punkt 253).

15 Dom Fastweb ( C‑100/12, EU:C:2013:448, punkt 34).

16 Punkt 70. Vidare hade domstolen, såsom den själv preciserade, redan besvarat en fråga om den hänskjutande domstolens beskaffenhet med hänsyn till artikel [267 FEUF] tredje stycket FEUF. Omständigheterna i det fallet liknade dem som är i fråga i förevarande begäran om förhandsavgörande, och domstolen ifrågasatte inte att den aktuella begäran kunde tas upp till sakprövning [i dom Lyckeskog ( C‑99/00, EU:C:2002:329)] (punkt 71). Så var även fallet i det mål som ledde till dom Melki och Abdeli ( C‑188/10 och C‑189/10, EU:C:2010:363).

17 Se, för ett liknande resonemang, dom Elchinov ( C‑173/09, EU:C:2010:581, punkt 30) och dom Križan m.fl. ( C‑416/10, EU:C:2013:8, punkt 69).

18 Se dom Pfeiffer m.fl. ( C‑397/01C‑403/01, EU:C:2004:584, punkt 114), dom Kücükdeveci ( C‑555/07, EU:C:2010:21, punkt 48), dom Dominguez ( C‑282/10, EU:C:2012:33, punkt 24), och dom Amia ( C‑97/11, EU:C:2012:306, punkt 28). Enligt fast rättspraxis är den nationella domstolen, vid tillämpningen av nationell rätt och i synnerhet av de bestämmelser i en nationell lag som har införts särskilt för genomförandet av ett direktiv, skyldig att i möjligaste mån tolka den nationella rätten mot bakgrund av direktivets ordalydelse och syfte så att det resultat som avses i direktivet uppnås (utöver de domar som anges i denna fotnot, se även, den principiella domen von Colson och Kamann ( 14/83, EU:C:1984:153, punkt 26) och dom Marleasing ( C‑106/89, EU:C:1990:395, punkt 8).

19 Se, bland annat, dom Dominguez ( C‑282/10, EU:C:2012:33, punkt 27) och dom Amia ( C‑97/11, EU:C:2012:306, punkt 29).

20 I fråga om direktiv 89/665, se, bland annat, dom Uniplex (UK) ( C‑406/08, EU:C:2010:45, punkt 49). Även om domstolen enligt sin hädanefter fasta praxis anser att frågan huruvida en nationell bestämmelse, för det fall den strider mot unionsrätten, inte ska tillämpas endast uppstår om det inte är möjligt att tolka bestämmelsen på ett sätt som är förenligt med unionsrätten dom Dominguez ( C‑282/10, EU:C:2012:33, punkt 23), dom Amia ( C‑97/11, EU:C:2012:306, punkt 27) och nyligen dom Spedition Welter ( C‑306/12, EU:C:2013:650, punkt 28), ifrågasätts inte skyldigheten att underlåta att tillämpa, vilken slogs fast i domen Simmenthal ( 106/77, EU:C:1978:49, punkterna 21 och 24). Se, i detta avseende, domslutet i dom Amia ( C‑97/11, EU:C:2012:306), och dom A ( C‑112/13, EU:C:2014:2195, punkt 36).

21 Se, för ett liknande resonemang, dom Kücükdeveci ( C‑555/07, EU:C:2010:21, punkt 54).

22 Ibid, punkt 53.

23 Förslag till avgörande av generaladvokat Mazák i målen Melki och Abdeli ( C‑188/10 och C‑189/10, EU:C:2010:319, punkt 62). Se även, angående domstolens fastställande av principen, dom Rheinmühlen-Düsseldorf ( 166/73, EU:C:1974:3, punkt 3) och för en bekräftelse av principen, dom Mecanarte ( C‑348/89, EU:C:1991:278, punkt 44), dom Palmisani ( C‑261/95, EU:C:1997:351, punkt 20), och dom Cartesio ( C‑210/06, EU:C:2008:723, punkt 88). Rättspraxis efter generaladvokaten Mazáks förslag till avgörande motsäger inte det konstaterandet. Se dom Melki och Abdeli ( C‑188/10 och C‑189/10, EU:C:2010:363, punkt 41), dom Elchinov ( C‑173/09, EU:C:2010:581, punkt 26), dom Kelly ( C‑104/10, EU:C:2011:506, punkt 61), dom Križan m.fl. ( C‑416/10, EU:C:2013:8, punkt 64), och helt nyligen, dom A ( C‑112/13, EU:C:2014:2195, punkt 35).

24 Se dom Rheinmühlen-Düsseldorf ( 166/73, EU:C:1974:3, punkt 4) och för dess bekräftelse, dom Cartesio ( C 210/06, EU:C:2008:723, punkt 94), dom ERG m.fl. ( C‑378/08, EU:C:2010:126, punkt 32), dom Melki och Abdeli ( C‑188/10 och C‑189/10, EU:C:2010:363, punkt 42), dom Elchinov ( C‑173/09, EU:C:2010:581, punkt 27), dom Kelly ( C‑104/10, EU:C:2011:506, punkt 61), och dom Križan m.fl. ( C‑416/10, EU:C:2013:8, punkt 68).

25 Dom Lyckeskog ( C‑99/00, EU:C:2002:329, punkt 14 och där angiven rättspraxis).

26 Se dom Melki och Abdeli ( C‑188/10 och C‑189/10, EU:C:2010:363, punkt 45), i vilken det hänvisas till punkterna 39, 45 och 46 i dom Mecanarte ( C‑348/89, EU:C:1991:278), och dom A ( C‑112/13, EU:C:2014:2195, punkt 38)

27 Jag framhåller dessutom att domstolen redan vid flera tillfällen har besvarat en begäran om förhandsavgörande som Consiglio di Giustizia amministrativa per la Regione siciliana riktat till den (se dom Valvo ( C‑78/07, EU:C:2008:171), beslut Rizzo ( C‑107/11, EU:C:2012:96), och dom Ottica New Line di Accardi Vincenzo ( C‑539/11, EU:C:2013:591)).

28 Se dom Križan m.fl. ( C‑416/10, EU:C:2013:8, punkt 72).

29 Dom nr 4185 av den 6 augusti 2014, meddelad av tredje avdelningen vid Consiglio di Stato.

30 Dom Lyckeskog ( C‑99/00, EU:C:2002:329, punkt 14 och där angiven rättspraxis).

31 Dom Križan m.fl. ( C‑416/10, EU:C:2013:8, punkt 64 och där angiven rättspraxis). Min kursivering.

32 Se dom Melki och Abdeli ( C‑188/10 och C‑189/10, EU:C:2010:363, punkt 45), i vilken det hänvisas till punkterna 39, 45 och 46 i dom Mecanarte ( C‑348/89, EU:C:1991:278) och dom A ( C‑112/13, EU:C:2014:2195, punkt 38).

33 Dom Melki och Abdeli ( C‑188/10 och C‑189/10, EU:C:2010:363, punkt 57 samt domslutet). Se även dom A ( C‑112/13, EU:C:2014:2195, punkt 46 samt domslutet).

34 Dom Parfums Christian Dior ( C‑337/95, EU:C:1997:517, punkt 29).

35 Dom Parfums Christian Dior ( C‑337/95, EU:C:1997:517, punkt 29). Vi kan nämligen notera att enligt artikel 99.4 i förvaltningsprocesslagen ska rätten i plenum avgöra saken i dess helhet, såvida den inte beslutar att fastställa en rättsprincip och tillbakavisa målet till den hänskjutande avdelningen för en prövning av målet i övrigt.

36 Dom Filipiak ( C‑314/08, EU:C:2009:719, punkt 82).