Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 12 april 2016
1 Originalspråk: tyska.
2 Fördraget om Europeiska unionen (EUT C 326, 2012, s. 13).
3 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 326, 2012, s. 47).
4 Se dom Kachelmann ( C‑322/98, EU:C:2000:495, punkt 17), dom Lucchini ( C‑119/05, EU:C:2007:434, punkt 44) och dom Pujante Rivera ( C‑422/14, EU:C:2015:743, punkt 20).
5 Se dom X ( C‑686/13, EU:C:2015:375, punkterna 16–23).
6 Se dom X ( C‑686/13, EU:C:2015:375, punkterna 23–25).
7 Se särskilt dom Beker ( C‑168/11, EU:C:2013:117, punkt 35 och där angiven rättspraxis).
8 Dom Haribo Lakritzen Hans Riegel och Österreichische Salinen ( C‑436/08 och C‑437/08, EU:C:2011:61, punkterna 167–169 och där angiven rättspraxis).
9 Se dom Kerckhaert och Morres ( C‑513/04, EU:C:2006:713), Block ( C‑67/08, EU:C:2009:92, punkt 31) och dom Haribo Lakritzen Hans Riegel och Österreichische Salinen ( C‑436/08 och C‑437/08, EU:C:2011:61, punkterna 170 och 171 och där angiven rättspraxis).
10 Se, för ett liknande resonemang, också dom Orange European Smallcap Fund ( C‑194/06, EU:C:2008:289, punkt 54) och dom Renneberg ( C‑527/06, EU:C:2008:566, punkt 57).
11 Se bland annat dom Manninen ( C‑319/02, EU:C:2004:484, punkt 20), dom Meilicke m.fl. ( C‑292/04, EU:C:2007:132, punkt 22) och dom Test Claimants in the FII Group Litigation ( C‑35/11, EU:C:2012:707, punkt 38).
12 Se till exempel Dom Haribo Lakritzen Hans Riegel och Österreichische Salinen ( C‑436/08 och C‑437/08, EU:C:2011:61, punkt 48).
13 Se dom Orange European Smallcap Fund ( C‑194/06, EU:C:2008:289, punkt 56), se för ett liknande resonemang även dom D. ( C‑376/03, EU:C:2005:424, punkterna 53‐63) och dom Test Claimants in Class IV of the ACT Group Litigation ( C‑374/04, EU:C:2006:773, punkterna 82 och 83).
14 Dom Haribo Lakritzen Hans Riegel och Österreichische Salinen ( C‑436/08 och C‑437/08, EU:C:2011:61, punkt 48).
15 Dom Vatsouras och Koupatantze ( C‑22/08 och C‑23/08, EU:C:2009:344, punkt 52).
16 Se till exempel dom kommissionen/Tyskland ( C‑387/11, EU:C:2012:670, punkt 45), dom K ( C‑322/11, EU:C:2013:716, punkt 36) och dom Miljoen m.fl. ( C‑10/14, C‑14/14 och C‑17/14, EU:C:2015:608, punkt 64).
17 Se ovan, punkt 25.
18 Dom D. ( C‑376/03, EU:C:2005:424, punkterna 61 och 62); se även dom Test Claimants in Class IV of the ACT Group Litigation ( C‑374/04, EU:C:2006:773, punkt 88) vad gäller etableringsfriheten.
19 Se till exempel dom Miljoen m.fl. ( C‑10/14, C‑14/14 och C‑17/14, EU:C:2015:608, punkterna 62–64 och där angiven rättspraxis).
20 Se i detta sammanhang även mitt förslag till avgörande i målet Q ( C‑133/13, EU:C:2014:2255), punkt 48.
21 Se dom D. ( C‑376/03, EU:C:2005:424, punkterna 58–63), i vilken det emellertid inte hänvisas till artikel 65.1 a FEUF, jämför dock dom Test Claimants in Class IV of the ACT Group Litigation ( C‑374/04, EU:C:2006:773, punkt 87), i vilken domstolen undersökte proportionaliteten inom ramen för etableringsfriheten.
22 Se dom kommissionen/Tyskland ( C‑211/13, EU:C:2014:2148, punkt 47).
23 Se bland annat dom de Groot ( C‑385/00, EU:C:2002:750, punkterna 93 och 94), dom Renneberg ( C‑527/06, EU:C:2008:566, punkterna 50 och 51) och dom Bukovansky ( C‑241/14, EU:C:2015:766, punkt 37).
24 Se ovan, punkt 25.