Förslag till avgörande av generaladvokat Giovanni Pitruzzella föredraget den 13 juni 2019

1 Originalspråk: italienska.

2 Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, 1985, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226). Detta direktiv ersattes, med verkan från den 16 februari 2012, av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (kodifiering) (EUT L 26, 2012, s. 1).

3 Rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 73, 1997, s. 5).

4 Se section 50 i Planning and Development Act 2000 (2000 års plan- och bygglag). Irland har anfört att dessa frister får förlängas under vissa omständigheter, men att sådana omständigheter inte föreligger i förevarande fall.

5 Se, vad gäller den självständiga karaktären hos de båda typerna av fördragsbrott, dom av den 5 juli 2007, kommissionen/Italien ( C‑255/05, EU:C:2007:406, punkterna 50 och 51). Mer allmänt vill jag påpeka att domstolen vid flera tillfällen har fastställt fördragsbrott avseende åsidosättandet av bestämmelserna i direktiv 85/337 i fråga om enskilda projekt, både isolerat och i kombination med fastställandet av ett systematiskt fördragsbrott. Se, för ett liknande resonemang, exempelvis dom av den 10 juni 2004, kommissionen/Italien ( C‑87/02, EU:C:2004:363), dom av den 2 juni 2005, kommissionen/Italien ( C‑83/03, EU:C:2005:339), dom av den 16 mars 2006, kommissionen/Spanien ( C‑332/04, ej publicerad, EU:C:2006:180), dom av den 23 november 2006, kommissionen/Italien ( C‑486/04, EU:C:2006:732), dom av den 5 juli 2007, kommissionen/Italien ( C‑255/05, EU:C:2007:406), dom av de 24 november 2011, kommissionen/Spanien ( C‑404/09, EU:C:2011:768), och dom av den 14 januari 2016, kommissionen/Bulgarien ( C‑141/14, EU:C:2016:8, vad gäller direktiv 2011/92).

6 Se artikel 2.1 i direktiv 85/337, i dess lydelse enligt direktiv 97/11, samt första, fjärde och sjätte skälen i direktivet. Se, även, dom av den 28 februari 2008, Abraham m.fl. ( C‑2/07, EU:C:2008:133, punkt 42).

7 Se sjätte skälet i direktiv 85/337, enligt vilket [t]illstånd för offentliga och enskilda projekt som kan antas leda till betydande miljöpåverkan bör ges först efter det att en bedömning har gjorts av den huvudsakliga miljöpåverkan som projekten kan antas medföra.

8 Se, särskilt, första skälet i direktiv 85/337.

9 Se punkt 58 i domen kommissionen/Irland. Se, även, dom av den 26 juli 2017, Comune di Corridonia m.fl. ( C‑196/16 och C‑197/16, EU:C:2017:589, punkt 33).

10 Se, särskilt, artikel 5.3 andra strecksatsen i direktiv 85/337, i dess lydelse enligt direktiv 97/11, enligt vilken exploatören bland annat ska tillhandahålla en beskrivning av planerade åtgärder för att undvika, minska och om möjligt avhjälpa betydande skadliga verkningar av det aktuella projektet, samt artikel 9.1, i dess lydelse enligt direktiv 2003/35, enligt vilken de ansvariga myndigheterna ska informera den berörda allmänheten om varje villkor som är knutet till beslutet om att bevilja eller avslå en tillståndsansökan (första strecksatsen), utöver en eventuell beskrivning av de huvudsakliga åtgärderna för att undvika, minska och om möjligt motverka de allvarligaste negativa effekterna (tredje strecksatsen).

11 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 oktober 1996, Kraaijeveld m.fl. ( C‑72/95, EU:C:1996:404, punkt 31), och dom av den 16 september 1999, WWF m.fl. ( C‑435/97, EU:C:1999:418, punkt 40).

12 Se dom av den 28 februari 2008, Abraham m.fl. ( C‑2/07, EU:C:2008:133, punkt 43).

13 Se dom av den 7 januari 2004, Wells ( C‑201/02, EU:C:2004:12, punkterna 64 och 65), vartill det hänvisas även i punkt 59 i domen kommissionen/Irland. Se, även, dom av den 26 juli 2017, Comune di Corridonia m.fl. ( C‑196/16 och C‑197/16, EU:C:2017:589, punkt 35), och, analogt, vad gäller Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, s. 30), dom av den 28 februari 2012, Inter-Environnement Wallonie och Terre wallonne ( C‑41/11, EU:C:2012:103, punkterna 42, 43 och 46).

14 Se dom av den 7 januari 2004, Wells ( C‑201/02, EU:C:2004:12), och dom av den 26 juli 2017, Comune di Corridonia m.fl. ( C‑196/16 och C‑197/16, EU:C:2017:589), där frågan gällde i synnerhet vilka åtgärder som skulle vidtas i händelse av utebliven miljökonsekvensbedömning av ett projekt efter det att projektet har genomförts (se formuleringen av tolkningsfrågan i punkt 27 i domen). I den sistnämnda domen preciserade domstolen för övrigt i punkt 41 att en bedömning som gjorts efter det att en anläggning har uppförts och tagits i bruk inte [kan] begränsas till anläggningens framtida miljöpåverkan utan även den miljöpåverkan som skett sedan den uppfördes ska beaktas. Se, även, dom av den 28 februari 2018, Comune di Castelbellino ( C‑117/17, EU:C:2018:129, punkt 30).

15 Se dom av den 7 januari 2004, Wells ( C‑201/02, EU:C:2004:12, punkt 65), och dom av den 26 juli 2017, Comune di Corridonia m.fl. ( C‑196/16 och C‑197/16, EU:C:2017:589, punkt 35).

16 Se dom av den 7 januari 2004, Wells ( C‑201/02, EU:C:2004:12, punkt 69). Se, analogt, även dom av den 28 februari 2012, Inter-Environnement Wallonie och Terre wallonne ( C‑41/11, EU:C:2012:103, punkterna 45 och 46).

17 Det aktuella tillståndet hade beviljats år 1947.

18 Se dom av den 7 januari 2004, Wells ( C‑201/02, EU:C:2004:12, punkt 65).

19 Se, bland annat, dom av den 17 november 2016, Stadt Wiener Neustadt ( C‑348/15, EU:C:2016:882, punkt 40) och, senast, dom av den 5 mars 2019, Eesti Pagar ( C‑349/17, EU:C:2019:172, punkt 137, angående tillvägagångssätt vid återkrav av olagligt stöd).

20 Se punkterna 41 och 42 i dom av den 17 november 2016, Stadt Wiener Neustadt ( C‑348/15, EU:C:2016:882). I det fallet var det fråga om en talefrist på tre år enligt österrikisk rätt.

21 Dom av den 7 november 2018 i målet An Taise – The National Trust for Ireland/McTigue Quarries Ltd m.fl., punkterna 31 och 74. I denna dom redogör Supreme Court bland annat för den process som ledde fram till antagandet av section 177B och understryker att den har införts i syfte att följa domen kommissionen/Irland (se punkt 31).

22 Skrivelse från de irländska myndigheterna till kommissionen av den 21 december 2012.

23 Se section 177K(1) i PDAA.

24 Dom av den 17 november 2016, Stadt Wiener Neustadt ( C‑348/15, EU:C:2016:882, punkt 43).

25 Se, för ett liknande resonemang, för det fall att arbeten eller fysiska ingrepp som är hänförliga till projektet kräver senare tillstånd, dom av den 17 november 2016, Stadt Wiener Neustadt ( C‑348/15, EU:C:2016:882, punkt 44), och dom av den 17 mars 2011, Brussels Hoofdstedelijk Gewest m.fl. ( C‑275/09, EU:C:2011:154, punkt 37).

26 Se, i detta avseende, dom av den 14 juni 2007, Medipac‑Kazantzidis ( C‑6/05, EU:C:2007:337, punkt 43).

27 I section 177D(7)(b) i PDAA föreskrivs att ansökan om ersättningstillstånd enligt section 177C i denna rättsakt ska, om den bifalls, åtföljas av en korrigerande miljökonsekvensbedömning.

28 SEK(2005) 1658. Beloppen i 2005 års meddelande har uppdaterats genom meddelandet av den 15 december 2017 (C(2017)8720) (nedan kallat 2017 års meddelande).

29 Se dom av den 22 juni 2016, kommissionen/Portugal ( C‑557/14, EU:C:2016:471, punkt 66).

30 Se, bland annat, dom av den 2 december 2014, kommissionen/Italien ( C‑196/13, EU:C:2014:2407, punkt 87), och dom av 15 oktober 2015, kommissionen/Grekland ( C‑167/14, EU:C:2015:684, punkt 47).

31 Se, bland annat, dom av den 2 december 2014, kommissionen/Italien ( C‑196/13, EU:C:2014:2407, punkt 95), och dom av 15 oktober 2015, kommissionen/Grekland ( C‑167/14, EU:C:2015:684, punkt 52).

32 Se, bland annat, dom av den 17 oktober 2013, kommissionen/Belgien ( C‑533/11, EU:C:2013:659, punkt 69), dom av den 2 december 2014, kommissionen/Italien ( C‑196/13, EU:C:2014:2407, punkt 97), och dom av 15 oktober 2015, kommissionen/Grekland ( C‑167/14, EU:C:2015:684, punkt 54).

33 Kommissionen har hänvisat till målen C‑392/96, C‑427/07, C‑50/09 och C‑66/06.

34 Se, särskilt, dom av den 25 juni 2014, kommissionen/Portugal ( C‑76/13, EU:C:2014:2029, punkt 57).

35 Det är fråga om det lägsta belopp som fastställdes för Irland i 2017 års meddelande.