Förslag till avgörande av generaladvokat M. Campos Sánchez-Bordona föredraget den 10 september 2020
1 Språk: spanska.
2 Van Hooydonk, E., Port labour in the EU. Labour Market, Qualifications & Training Health & Safety. Volym I – The EU Perspective, Study commissioned by the European Commission, Bryssel, 2014, https://ec.europa.eu/transport/sites/transport/files/modes/maritime/ports/doc/2014-eC‑port-labour-study-vol-1-update-5–12–2014.pdf.
3 Dom av den 11 december 2014, kommissionen/Spanien ( C‑576/13, EU:C:2014:2430) (nedan kallad domen kommissionen/Spanien).
4 Detta regelverk ingår inte i tillämpningsområdet för den nya Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/352 av den 15 februari 2017 om inrättande av en ram för tillhandahållande av hamntjänster och gemensamma regler för finansiell insyn i hamnar (EUT L 57, 2017, s 1). Enligt artikel 9 i den förordningen ankommer det fortfarande på medlemsstaterna att reglera detta omtvistade område.
5 Van Hooydonk, E., The law ends where the port area begins. On the anomalies of port law, Inaugural lecture at the launch of Portius – International and EU Port Law Centre, Antwerpen/Apeldoorn, Maklu, 2010, s. 47.
6 Lag av den 8 juni 1972 om hamnarbete (nedan kallad 1972 års lag).
7 Kunglig förordning av den 12 januari 1973 om inrättande av en partssammansatt hamnkommitté och om fastställelse av dess behörighet.
8 Kunglig förordning av 5 juli 2004 om erkännande av hamnarbetare i de hamnområden som omfattas av tillämpningsområdet för lagen av den 8 juni 1972 om hamnarbete (nedan kallad kunglig förordning av den 5 juli 2004).
9 Koninklijk besluit tot wijziging van het koninklijk besluit van 5 juli 2004 betreffende de erkenning van havenarbeiders in de havengebieden die onder het toepassingsgebied vallen van de wet van 8 juni 1972 betreffende de havenarbeid de (kunglig förordning av den 10 juli 2016 om ändring av den kungliga förordningen av den 5 juli 2004 om erkännande av hamnarbetare i de hamnområden som omfattas av tillämpningsområdet för lagen av den 8 juni 1972 om hamnarbete, nedan kallad 2016 års kungliga förordning; Belgisch Staatsblad av den 13 juli 2016). Kunglig förordning av den 5 juli 2004 har nyligen ändrats genom Koninklijk besluit van 26 juni 2020 tot wijziging van het koninklijk besluit van 5 juli 2004 betreffende de erkenning van havenarbeiders in de havengebieden die onder het toepassingsgebied vallen van de wet van 8 juni 1972 betreffende de havenarbeid (kunglig förordning av den 26 juni 2020 om ändring av kunglig förordning av den 5 juli 2004 om erkännande av hamnarbetare i hamnområden som omfattas av tillämpningsområdet för lagen av den 8 juni 1972 om hamnarbete), som trädde i kraft den 1 juli 2020 och som därför tidsmässigt (ratione temporis) inte är tillämplig på de nationella målen i fråga.
10 Katoen är verksamt inom området hantering av varor i vid mening. Det bedriver verksamhet i hamnar i hela världen, i form av lastning och lossning av fartyg som kommer från eller ska till andra medlemsstater, lagring, vägning, emballering, behandling av varor, tillhandahållande av logistiska tjänster och logistiskt stöd, samt tillhandahållande av internationella och nationella varutransporttjänster.
11 General Services erbjuder, i Belgien och utomlands, rekrytering och integrering av personer i arbetssystemet inom ramen för verksamheter som utförande av logistiska uppdrag, hantering av varor i vid mening och nationella och internationella varutransporter.
12 De ansåg att den kungliga förordningen åsidosätter artikel 106.1 FEUF.
13 Punkterna 35 och 36 i beslutet att begära förhandsavgörande.
14 Dom av den 15 november 2016, Ullens de Schooten ( C‑268/15, EU:C:2016:874, punkt 47 och där angiven rättspraxis).
15 Ibidem, punkt 51.
16 Ibidem, punkt 55: det ankommer på den hänskjutande domstolen att, i beslutet om hänskjutande, i enlighet med kraven i artikel 94 i domstolens rättegångsregler, till EU-domstolen ange på vilket sätt tvisten i det nationella målet har en sådan anknytning till unionsbestämmelserna om de grundläggande friheterna som gör den begärda tolkningen nödvändig för att avgöra tvisten, trots att tvisten är av rent intern karaktär.
17 Det följer av domstolens rättspraxis att när en nationell åtgärd har anknytning till flera friheter, undersöker domstolen den i princip mot bakgrund av endast en av dessa grundläggande friheter om det visar sig att en av dem är helt underordnad den andra och kan knytas till åtgärden (dom av den 14 oktober 2004, Omega, C‑36/02, EU:C:2004:614, punkt 26, och dom av den 26 maj 2005, Myanmar/Burmanjer m.fl., C‑20/03, EU:C:2005:307, punkt 34).
18 Klagandena hänvisar visserligen till konkurrensproblemen i sina yttranden, men de identifieras inte närmare i beslutet att begära förhandsavgörande.
19 Dom av den 16 september 1999 ( C‑22/98, EU:C:1999:419, punkterna 26–30 och 37).
20 Domstolen fann att eftersom hamnarbetarna, så länge anställningsförhållandet varar, ingår i nämnda företag, med vilka de således bildar en ekonomisk enhet, utgör de själva inga företag i den mening som avses i gemenskapens konkurrensrätt. Det skall tilläggas att de hamnarbetare som är erkända inom ett hamnområde inte ens kan anses utgöra ett företag när de betraktas gemensamt.
21 Se Van Hooydonk, E., The EU Seaports Regulation. A commentary on Regulation (EU) 2017/352 of the European Parliament and of the Council of 15 February 2017 establishing a framework for the provision of port services and common rules on the financial transparency of ports, Portius Publishing, Antwerpen, 2019.
22 Notteboom, T. E., The impact of changing market requirements on dock labour employment systems in Northwest European seaports, International Journal Shipping and Transport Logistics, 2018, nr 4, s. 443; och Verhoeven, P., Dock Labor Schemes in the Context of EU Law and Policy, European Research Studies, 2011, nr 2, s. 155 och följande sidor.
23 Enligt artikel 3.9 i förslaget till direktiv avses med egenhantering när ett företag (en användare som tillämpar egenhantering) som normalt skulle ha köpt hamntjänster i stället, med hjälp av egen landbaserad personal… och egen utrustning, själv tillhandahåller en eller flera typer av hamntjänster enligt de kriterier som fastställs i det här direktivet (dokument KOM(2004) 654 slutlig av den 13 oktober 2004, Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillträde till marknaden för hamntjänster).
24 Fotnot 4 i detta förslag till förhandsavgörande.
25 I artikel 9.2 föreskrivs att hamnledningen eller den behöriga myndigheten ska begära att den hamntjänsteleverantör som har utsetts tillförsäkrar personalen arbetsvillkor i enlighet med tillämpliga social- och arbetsrättsliga skyldigheter och följer socialskyddsnormer som fastställts i unionsrätten, nationell rätt eller kollektivavtal. Punkterna 3 och 4 i artikel 9 handlar om att arbetstagarna ska behålla sina rättigheter om hamntjänstleverantören byts ut.
26 Tilläggas skall att artikel 14 i förordning 2017/352 tar upp personalens utbildning och föreskriver att hamntjänsteleverantörer ska säkerställa att arbetstagare erhåller nödvändig utbildning för att förvärva den kunskap som krävs för deras arbete, med särskilt fokus på hälso- och säkerhetsaspekter, och att utbildningskraven uppdateras regelbundet för att möta de utmaningar som den tekniska innovationen medför.
27 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG av den 7 september 2005 (EUT L 255, 2005, s. 22).
28 Detta tycks framgå av punkterna B.8.2 och B.8.3 i beslutet att begära förhandsavgörande. Ministerrådet anser att tolkningsfrågan inte kan tas upp till sakprövning, eftersom det anser att begreppet hamnarbete definieras i de kungliga förordningar som innehåller tillämpningsföreskrifter för 1972 års lag. Denna invändning bemöter Grondwettelijk Hof (författningsdomstolen) med argumentet att även om de kungliga förordningarna definierar begreppet hamnarbete, är det genom artiklarna 1 och 2 i den lagen som det omtvistade systemet för sluten rekrytering i hamnområden införs och det är dessa artiklar som ger upphov till den ifrågasatta skillnaden i behandling.
29 Domen kommissionen/Spanien, punkt 36, dom av den 14 november 2018, Memoria och Dall’Antonia ( C‑342/17, EU:C:2018:906, punkt 48), dom av den 8 maj 2019, PI ( C‑230/18, EU:C:2019:383, punkt 59), och dom av den 19 december 2019, Comune di Bernareggio ( C‑465/18, EU:C:2019:1125, punkt 39).
30 Se analogt dom av den 5 november 2014, Somova ( C‑103/13, EU:C:2014:2334, punkterna 41–45), och dom av den 8 maj 2019, PI ( C‑230/18, EU:C:2019:383, punkt 60).
31 Beslutet att begära förhandsavgörande, punkterna B.14 och B.15.
32 I punkt 37 i den domen slog domstolen fast att skyldigheten att dels registrera sig hos aktiebolaget för administration av hamnarbetare (Sociedad Anónima de Gestion de Estibadores Portuarios) och i relevanta fall bli delägare i bolaget, och dels att i första hand anställa arbetstagare som detta bolag ställer till förfogande, inklusive ett minsta antal som ska anställas på permanent basis, innebär att utländska stuveriföretag åläggs att göra en anpassning som kan få ekonomiska konsekvenser och hindra dem i deras verksamhet, vilket kan avskräcka företag från andra medlemsstater att etablera sig i spanska hamnar av allmänintresse.
33 Domen kommissionen/Spanien, punkt 47.
34 Den belgiska regeringen har (med mycket få argument) hänvisat till skyddet för den allmänna säkerheten, med hänsyn till behovet av att bekämpa den olagliga handel med olika varor som kan bedrivas i hamnar. Jag anser inte att denna motivering är relevant, eftersom det ankommer på tull- och polismyndigheterna, och inte på hamnarbetarna, att bekämpa olaglig verksamhet i hamnarna.
35 Målet att trygga säkerheten i hamnvattnen utgör också ett tvingande skäl av allmänintresse: domen kommissionen/Spanien, punkt 51, och dom av den 17 mars 2011, Naftiliaki Etaireia Thasou och Amaltheia I Naftiki Etaireia ( C‑128/10 och C‑129/10, EU:C:2011:163, punkt 45). Domstolen har också slagit fast att lotsning är en teknisk navigationstjänst som har väsentlig betydelse för säkerheten i hamnvattnen och som uppvisar kännetecknen för en offentlig tjänst (dom av den 18 juni 1998, Corsica Ferries France, C‑266/96, EU:C:1998:306, punkt 60).
36 Den belgiska regeringen har också pekat på att dessa uppgifter ofta utförs med hjälp av särskilda maskiner, som det krävs tekniska kunskaper och tillräcklig erfarenhet för att kunna sköta. Dessutom karaktäriseras ett hamnområde av att verksamheterna bedrivs inom ett relativt litet område, där alla slags arbetsuppgifter och maskiner oundvikligen möts, samtliga nära vattnet, kajer, järnvägar som går genom området, kranar och varor som ska lossas med särskilda försiktighetsåtgärder. Sådana verksamheter är mindre riskfyllda när de bedrivs på andra platser än hamnområden. Därför är risken för olyckor förhållandevis högre i ett hamnområde.
37 Klagandena anser att den ökande mekaniseringen av godshanteringen, den datorstödda styrningen av containerkranarna och lyftfordonen vid hamnterminalerna, den automatiska vägningen och räkningen av varor, robotiseringen av lager, skanningen av expedierade containrar för att upptäcka skador och användningen av förarlösa lastbilar har minskat hamnarbetets risker avsevärt.
38 Konvention om arbetarskydd vid hamnarbete, 1979 (nr 152) https://www.ilo.org/dyn/normlex/es/f?p=NORMLEXPUB:12100:0:NO:12100:P12100_INSTRUMENT_ID:312297:NO och Rekommendation om arbetarskydd vid hamnarbete, 1979 (nr 160) https://www.ilo.org/dyn/normlex/es/f?p=NORMLEXPUB:12100:0:NO:12100:P12100_INSTRUMENT_ID:312498:NO.
39 The international port industry dates from the earliest days of civilization. Since that time, the port industry has developed steadily over the years, though cargo-handling methods that were both arduous and dangerous remained largely unchanged until the introduction of containers and roll-on roll–off (ro–ro) systems in the 1960s. Technical developments have continued since then, including the introduction of increasingly sophisticated cargo-handling equipment with greatly increased capacity and reach. While many of these changes in cargo-handling methods have resulted in significant improvements for the safety of portworkers, some changes have introduced new hazards… International Labour Organization, Safety and health in ports. ILO code of practice, Genève, 2005, https://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_protect/---protrav/---safework/documents/normativeinstrument/wcms_112516.pdf, s. 1.
40 Domen kommissionen/Spanien, punkt 50, och dom av den 11 december 2007, International Transport Workers’ Federation och Finnish Seamen’s Union ( C‑438/05, EU:C:2007:772, punkt 77 och där angiven rättspraxis).
41 Texten finns tillgänglig på https://www.ilo.org/dyn/normlex/en/f?p=NORMLEXPUB:12100:0:NO:P12100_ILO_CODE:C137. Se även rekommendation om hamnarbete, 1973 (nr 145), som finns på https://www.ilo.org/dyn/normlex/en/f?p=NORMLEXPUB:12100:0:NO:12100:P12100_INSTRUMENT_ID:312483:NO.
42 Uppgifterna finns på https://www.ilo.org/dyn/normlex/en/f?p=1000:11300:0:NO:11300:P11300_INSTRUMENT_ID:312282.
43 Rodriguez-Piñero och Bravo-Ferrer, M., Trabajo portuario y libertad de contratación de trabajadores, Relaciones Laborales, 2002, nr 1, s. 14 och 15, och Rodríguez Ramos, P., El régimen jurídico de la relación laboral de los estibadores: pasado, presente y futuro, Temas Laborales, 2018, nr 142, s. 103–108.
44 Punkt 44.
45 Så är till exempel fallet med 2006 års ILO-konvention om arbete till sjöss, vars innehåll fördes in i unionsrätten genom antagandet av rådets direktiv (EU) 2018/131 av den 23 januari 2018 om genomförande av det avtal som ingåtts mellan European Community Shipowners’ Associations (ECSA) och European Transport Workers’ Federation (ETF) för att ändra direktiv 2009/13/EG i enlighet med 2014 års ändringar av 2006 års sjöarbetskonvention som godkändes av Internationella arbetskonferensen den 11 juni 2014 (EUT L 22, 2018, s. 28).
46 Dom av den 19 december 2019, Comune di Bernareggio ( C‑465/18, EU:C:2019:1125, punkt 47, och domen kommissionen/Spanien, punkt 53).
47 I Van Hooydonk, E., a.a. i fotnot 2, s. 207, anges följande: In sum, EU law allows Member States and social partner to choose between a free and open port labour market or an efficient and sustainable registration or pool system which is not affected by restrictive excesses, either in the law or in practice.
48 Se analogt dom av den 5 februari 2015, kommissionen/Belgien ( C‑317/14, EU:C:2015:63, punkterna 27–29), och dom av den 6 juni 2000, Angonese ( C‑281/98, EU:C:2000:296, punkterna 44 och 45).
49 Den utbildningsnivå som krävs av hamnarbetare skiljer sig avsevärt åt mellan olika medlemsstater, enligt den undersökning som gjorts i Turnbull, P., Sistemas de formación y de cualificación en el sector portuario de la UE: Planteamiento del estado de la cuestión y perfil del punto de vista de la ETF, ETF, Bryssel, juli 2009, https://www.etf-europe.org/wp-content/uploads/2018/08/Training-and-qualification-systems-in-the-EU-port-sector-ES.pdf.
50 ILO, Guidelines on training in the port sector. ILO code of practice, Genève, 2012, https://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_dialogue/---sector/documents/normativeinstrument/wcms_214614.pdf.
51 Det är sannolikt inte nödvändigt att kräva samma utbildning av nu verksamma hamnarbetare, för vilka det borde räcka med ett yrkescertifikat som styrker deras kompetens, vilken bygger på den erfarenhet de har skaffat sig.
52 Van Hooydonk kommenterar domens återverkningar i andra medlemsstater på följande sätt: The Spanish dock ruling of the Court of Justice brings an end to the era of old style port work, in which the occupation of dock worker was regarded being something special, indeed mythologized, while the resulting organization of work in ports was often something of a bottleneck and gave workers in this category privileges compared to workers in similar sectors i Hooydonk, E., The Spanish Dock Labour Ruling (C‑576/13): Mortal Blow for the Docker’s Pools, European Transport Law, 2015, s. 581.
53 Dessa skyldigheter bestod dels i att registrera sig hos aktiebolaget för administration av hamnarbetare (SAGEP) och i relevanta fall bli delägare i bolaget, dels i att i första hand anställa arbetstagare som detta bolag ställer till förfogande, inklusive ett minsta antal som ska anställas på permanent basis.
54 Domen kommissionen/Spanien, punkt 55. Genomförandet av domen i Spanien har varit komplicerat och det krävdes att en ekonomisk påföljd dömdes ut (dom av den 13 juli 2017, kommissionen/Spanien, C‑388/16, ej offentliggjord, EU:C:2017:548) innan de erforderliga lagändringarna gjordes. De har tagit sig uttryck i kungligt lagstiftningsdekret 8/2017 av den 12 maj 2017, vilket ersattes av kungligt lagstiftningsdekret 9/2019 av den 29 mars 2019. Om det regelverk som införts genom det sistnämnda lagstiftningsdekretet handlar mål C‑462/19, som ännu inte har avgjorts av domstolen.
55 Ärende 2014/2088, C(2014) 1874 (final).
56 Se Van Hooydonk, E., Port labour in the EU. Labour Market, Qualifications & Training Health & Safety. Volume II – The Member State Perspective. Annexes, Bryssel, 2014, s. 8–135.
57 Engels, C., The European Social Charter: Freedom of Association and Free Collective Bargaining. European and Belgian Implementation, i R. Blanpain (red.), The Council of Europe and the Social Challenges of the XXIst Century, Kluwer Law International, Haag, 2001, s. 204; och Van Hooydonk, E., a.a. i fotnot 56 i detta förslag till avgörande, s. 57–59.
58 Klagandena har gett in det officiella formuläret, som utfärdas av Service public fédéral Emploi, Travail et Concertation sociale (det belgiska ministeriet för anställning, arbete och arbetsmarknadsrelationer), för att ansöka om erkännande som hamnarbetare. I detta formulär anges det uttryckligen att det måste innehålla en stämpel från fackföreningen i den hamn där personen ska erkännas och en underskrift av den berörda fackliga representanten, samt information om eventuella familjeband mellan sökanden och hamnarbetare.
59 I enlighet med artikel 3-bis i 1972 års lag, inrättades genom kungliga förordningar lokala arbetsgivarorganisationer för hamnarna i Antwerpen, Zeebrygge, Gent, Ostende och Bryssel Vilvoorde. 1972 års lag och dess tillämpningsföreskrifter har dock inte tillämpats på andra belgiska hamnar med sjöfart, som hamnarna i Ruisbroek (sjöfartskanalen Bryssel–Schelde), Genk eller Liège, trots att fartyg som bedrev sjöfart även lastades och lossades där.
60 Till exempel utbildningsinrättningen i Antwerpens hamn, som heter Cepa/OCHA, på http://www.ocha.be/.
61 Här ingår varje hantering av varor som har transporterats med havs- sjö- eller flodgående fartyg eller med järnvägsvagn eller lastbil, och varje tjänst som hör samman med dessa varor, oberoende av om sådan verksamhet äger rum i lagerlokaler, på vattenvägar, vid kajer eller anläggningar som används för import, export och transitering av varor, samt varje hantering av varor som har transporterats med havs- sjö- eller flodgående fartyg till eller från kajer vid industrianläggningar.
62 Van Hooydonk, E., a.a. i fotnot 56 i detta förslag till avgörande, s. 18–22:
63 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 februari 2014, Sokoll-Seebacher ( C‑367/12, EU:C:2014:68, punkt 22), och dom av den 8 maj 2019, PI ( C‑230/18, EU:C:2019:383, punkterna 52–55).
64 Dom av den 28 juli 2016, Association France Nature Environnement ( C‑379/15, EU:C:2016:603, punkt 33).
65 Dom av den 28 februari 2012, Inter-Environnement Wallonie och Terre wallonne ( C‑41/11, EU:C:2012:103), och dom av den 28 juli 2016, Association France Nature Environnement ( C‑379/15, EU:C:2016:603, punkt 43).
66 Dom av den 28 februari 2012, Inter-Environnement Wallonie och Terre wallonne ( C‑41/11, EU:C:2012:103), av den 28 juli 2016, Association France Nature Environnement ( C‑379/15, EU:C:2016:603, punkt 43), och dom av den 29 juli 2019, Inter-Environnement Wallonie och Bond Beter Leefmilieu Vlaanderen ( C‑411/17, EU:C:2019:622, punkterna 179–181).
67 Dom av den 8 september 2010 ( C‑409/06, EU:C:2010:503).
68 Generaladvokat Bot motsatte sig denna möjlighet i sitt förslag till avgörande av den 26 januari 2010, Winner Wetten ( C‑409/06, EU:C:2010:38, punkterna 96–99).
69 I punkt 67 i dom av den 8 september 2010, Winner Wetten ( C‑409/06, EU:C:2010:503), slog domstolen fast att … det… [är] tillräckligt att erinra om att även om det antogs att hänsyn av det slag som var i fråga i nämnda rättspraxis och som utvecklats med avseende på unionens rättsakter, analogt och undantagsvis, skulle kunna leda till att det företräde som en direkt tillämplig regel i unionsrätten har i förhållande till nationell rätt som strider mot denna sköts upp, varvid endast domstolen skulle kunna besluta om villkoren för detta, så kan domstolen utan vidare konstatera att så inte kan ske i det nu aktuella fallet, eftersom det inte föreligger några tvingande rättssäkerhetshänsyn som motiverar en sådan lösning. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 juni 2019, Belgisch Syndicaat van Chiropraxie m.fl. ( C‑597/17, EU:C:2019:544, punkt 59).
70 Se dom av den 27 februari 2014, Transportes Jordi Besora ( C‑82/12, EU:C:2014:108, punkt 41), av dom den 19 april 2018, Oftalma Hospital ( C‑65/17, EU:C:2018:263, punkt 57), dom av den 10 juli 2019, WESTbahn Management ( C‑210/18, EU:C:2019:586, punkt 45), och dom av den 3 oktober 2019, Schuch-Ghannadan ( C‑274/18, EU:C:2019:828, punkterna 60–62). ”Domstolen har… endast använt denna lösning när vissa klart preciserade omständigheter har varit för handen, särskilt då det har förelegat fara för allvarliga ekonomiska återverkningar, som i synnerhet har berott på det stora antalet rättsförhållanden som i god tro har upprättats på grundval av de bestämmelser som har antagits vara gällande, och det har framgått att enskilda och nationella myndigheter har förmåtts att handla på ett sätt som strider mot unionsbestämmelserna på grund av att det har förelegat en objektiv och betydande osäkerhet beträffande de unionsrättsliga bestämmelsernas tillämpningsområde, en osäkerhet som andra medlemsstaters eller kommissionens beteenden kan ha bidragit till (dom av den 10 juli 2019, C‑210/18, WESTbahn Management, EU:C:2019:586, punkt 46, och dom av den 14 mars 2019, Skanska Industrial Solutions m.fl., C‑724/17, EU:C:2019:204, punkt 57).
71 Kommissionens skriftliga yttrande, punkt 12.
72 Se punkterna 34–39 i detta förslag till avgörande.
73 Punkt 103 och fotnot 71 i detta förslag till avgörande.
74 När det gäller utvecklingen av organiseringen av hamnarbetarnas arbete i europeiska hamnar hänvisar jag till Notteboom, T.E., The impact of changing market requirements on dock labour employment systems in Northwest European seaports, International Journal Shipping and Transport Logistics, 2018, nr 4, s. 429–454; och Verhoeven, P., Dock Labor Schemes in the Context of EU Law and Policy, European Research Studies, 2011, nr 2, s. 149–167.
75 I övergångssystemet (fram till den 1 juli 2020) beviljades arbetstagare som inte ingick poolen erkännande så länge anställningen varade och de behövde sedan ansöka om det på nytt för varje ny anställning.
76 Dom av den 21 december 2016 ( C‑201/15, EU:C:2016:972).
77 Ibidem, punkt 55.
78 Domen kommissionen/Spanien, punkt 37.
79 Dom av den 23 januari 2019, Zyla ( C‑272/17, EU:C:2019:49, punkt 22), och dom av den 7 mars 2018, DW ( C‑651/16, EU:C:2018:162, punkt 21 och där angiven rättspraxis.
80 Dom av den 23 januari 2019, Zyla ( C‑272/17, EU:C:2019:49, punkt 23), dom av den 16 februari 2006, Rockler ( C‑137/04, EU:C:2006:106), punkt 18, och dom av den 16 februari 2006, Öberg ( C‑185/04, EU:C:2006:107, punkt 15.
81 Dom av den 23 januari 2019, Zyla ( C‑272/17, EU:C:2019:49, punkt 24), dom av den 7 mars 2018, DW ( C‑651/16, EU:C:2018:162, punkterna 29–31), och dom av den 5 december 2013, Zentralbetriebsrat der gemeinnützigen Salzburger Landeskliniken ( C‑514/12, EU:C:2013:799, punkterna 25 och 26).
82 Enligt fast rättspraxis kan rent ekonomiska skäl avseende främjande av den nationella ekonomin eller dess funktion, inte tjäna som motivering för en begränsning av en av de grundläggande friheter som garanteras genom fördragen (se dom av den 2 februari 2019, Associação Peço a Palavra m.fl., C‑563/17, EU:C:2019:144, punkt 70, och dom av den 21 december 2016, AGET Iraklis, C‑201/15, EU:C:2016:972, punkt 72).
83 Dom av den 19 juli 2012, Garkalns ( C‑470/11, EU:C:2012:505, punkt 42): ett system med… tillstånd måste grundas på objektiva kriterier som inte är diskriminerande och som är kända på förhand, så att ramarna för de nationella myndigheternas utrymme för skönsmässig bedömning kan fastställas och så att det därvid inte förekommer godtycke.
84 Dom av den 15 januari 2002, kommissionen/Italien ( C‑439/99, EU:C:2002:14, punkt 39). Se analogt dom av den 26 september 2013, Ottica New Line ( C‑539/11, EU:C:2013:591, punkt 53): De behöriga myndigheterna kan… inte godkänna etableringen av en ytterligare optikerbutik annat än efter det att de inhämtat ett obligatoriskt yttrande från en kommitté vid handelskammaren som… består av optiker som redan är närvarande på marknaden eller med andra ord konkurrenter till de optiker som önskar etablera sig.
85 Se analogt, inom området fri rörlighet för varor, dom av den 19 mars 1991, Frankrike/kommissionen ( C‑202/88, EU:C:1991:120, punkt 52).
86 Artikel 1.1 i 2004 års kungliga förordning hänvisar till kunglig förordning av den 6 november 1969 om de allmänna formerna för de partssammansatta kommittéernas och underkommittéernas verksamhet. Regeln om enhälliga beslut bygger på artikel 47 sista stycket i lagen av den 5 december 1968 om kollektivavtal och partssammansatta kommittéer.
87 Dom av den 7 mars 2018, DW ( C‑651/16, EU:C:2018:162, punkterna 33 och 34).
88 Dom av den 8 maj 2019, PI ( C‑230/18, EU:C:2019:383, punkt 81).
89 I punkt 43 i dom av den 19 juli 2012, Garkalns ( C‑470/11, EU:C:2012:505), slog domstolen fast att för att möjliggöra en kontroll av att tillståndsförfarandet är opartiskt är det… nödvändigt att de behöriga myndigheterna motiverar varje beslut och att denna motivering är tillgänglig för allmänheten. Av motiveringen ska klart framgå av vilka skäl som myndigheten i förekommande fall har nekat tillstånd.
90 Enligt kommissionen visar den statistik som den har tillgång till att i 52 procent av fallen fattades inget beslut beträffande ansökningar om erkännande i poolen under perioden 2014–2019 och i 43 procent av fallen fattades inget beslut beträffande ansökningar om erkännande utanför poolen under perioden 2016–2019. I sitt svar på domstolens frågor tillbakavisade den belgiska regeringen dessa siffror och lämnade vissa förklaringar till att behandlingen av ansökningarna dragit ut på tiden.
91 Beslutet att begära förhandsavgörande, punkt 40.
92 Jag ska bedöma kravet på anställning för att erkänna arbetstagare som inte ingår i poolen i samband med den tredje och den fjärde tolkningsfrågan.
93 Se analogt dom av den 17 december 2015, UNIS och Beaudout Père et Fils ( C‑25/14 och C‑26/14, EU:C:2015:821, punkterna 34–37), som avser den skyldighet till insyn som följer av friheten att tillhandahålla tjänster, i beslutet att låta ett enda organ förvalta ett obligatoriskt kompletterande socialförsäkringssystem under en viss period. För att denna insynsskyldighet ska vara uppfylld, måste de andra aktörer än den som utsetts som potentiellt skulle kunna vara intresserade, först ha getts möjlighet att tillkännage sitt intresse att sköta denna förvaltning och den operatör som ska förvalta det kompletterande systemet måste utses på ett fullständigt opartiskt sätt.
94 Klagandena har gjort gällande att ömsesidigt erkännande aldrig har tillämpats på hamnarbetare från andra medlemsstater.
95 Det gäller särskilt avdelning III, kapitel I och II samt artiklarna 50, 51 och 53 i direktiv 2005/36.
96 Enligt kommissionens statistik gjordes under perioden 2016–2019 bara 28 ansökningar om erkännande utanför poolen och 3901 ansökningar om erkännande för att ingå i poolen.
97 I artikel 5 i kunglig förordning av den 26 juni 2020 om ändring av kunglig förordning av den 5 juli 2004 föreskriver ett införande av ett sådant system, under samma namn. Såsom redan har anförts ovan trädde denna bestämmelse i kraft den 1 juli 2020 och är således inte tidsmässigt (ratione temporis) tillämplig på de nationella målen i fråga.
98 Se dom av den 28 april 1998, Kohll ( C‑158/96, EU:C:1998:171, punkt 41).
99 Som jag tidigare har nämnt, förefaller denna bestämmelse bara gälla hamnarna i Antwerpen, Gent, Ostende, Zeebrugge och Bryssel, men inte andra hamnar som dem i Genk eller Liège.
100 Dom av den 11 december 2007, International Transport Workers’ Federation och Finnish Seamen’s Union ( C‑438/05, EU:C:2007:772, punkterna 33, 34 och 50–58).
101 Se Van Hooydonk, E., a.a. i fotnot 2 i detta förslag till avgörande, s. 152–157.
102 Dom av den 21 mars 2002, kommissionen/Italien ( C‑298/99, EU:C:2002:194, punkt 64), och dom av den 13 december 2007, kommissionen/Italien ( C‑465/05, EU:C:2007:781, punkt 59).
103 På samma sätt förhåller det sig med kravet att gång efter gång skaffa ett säkerhetsintyg för en och samma arbetstagare och att behöva hämta ut dem på olika kontor där de utfärdas. Kostnaden för varje kort skulle också kunna vara alltför hög för anställningar som varar en eller ett fåtal dagar.
104 Information om detta kort och det bolag som utfärdar det finns på https://www.alfapass.be/fr/.