Årsredovisning för staten 2012

Regeringens skrivelse

2012/13:101 Årsredovisning för staten 2012

Regeringens skrivelse 2012/13:101

Årsredovisning för staten 2012

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 april 2013

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2012. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Sammanfattning

S kr . 2012/ 13: 101

Sammanfattning

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Det ekonomiska utfallet för 2012

Miljarder kronor

Utfall Procent Utfall Procent Den svenska ekonomin har påverkats tydligt av 1 2

2012 av BNP 2011 av BNP den internationella konjunkturnedgången. Till-

Den offentliga växten i den svenska ekonomin mattades av

sektorns finansi- 2012. ella sparande -25 -0,7 1 0,0

Utfallet för den offentliga sektorns finansiella Statens sparande är negativt och det har försämrats med budgetsaldo -25 -0,7 68 1,9 ca 26 miljarder kronor jämfört med 2011. Utgiftstak 1 084 30,5 1 063 30,4

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till Takbegränsade 28,7 procent av bruttonationalprodukten utgifter 1 022 28,7 989 28,3 (BNP). Underskottet i statens budget uppgick Statens nettotill 25 miljarder kronor, vilket är en försämring förmögenhet -316 -8,9 -311 -8,9 med 93 miljarder kronor jämfört med 2011. Statsskuld 1 119 31,5 1 126 32,2

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på Årets överskott i knappt 1 miljard kronor. Jämfört med 2011 har resultaträkningen 1 0,0 43 1,3 resultatet försämrats med 42 miljarder kronor. Garantiför- Statsskulden har dock minskat med nära bindelser 1 609 45,3 1 595 45,6 7 miljarder kronor. Som andel av BNP har stats- EU-avgiften 31,5 0,9 30,6 0,9

4 skulden minskat från 32,2 procent 2011 till Nettoflöde till EU 22 0,6 18 0,5

1 31,5 procent 2012. Prel. BNP för 2012 uppgår till 3 555 miljarder kronor (löpande priser).

2

Rev. BNP för 2011 uppgår till 3 500 miljarder kronor (löpande priser).

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- 3

Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. seende det ekonomiska utfallet 2012 jämfört Kassamässiga uppgifter.

. med 2011.

S kr . 2012/ 13: 101

Den offentliga sektorns finansiella spa- 17 miljarder kronor jämfört med 2011. Förändrande ringen förklaras framför allt av att lönesumman Överskottsmålet innebär att den offentliga ökat med 3,8 procent. Skattereduktionerna

ökade med 8,4 miljarder kronor. Arbetsgivaravsektorns finansiella sparande ska uppgå till

gifterna ökade med 15 miljarder kronor till följd 1 procent av BNP i genomsnitt över en kon-

av lönesummans utveckling. junkturcykel. Utfallet för 2011 blev

Skatt på kapital minskade med 13 miljarder - 24,6 miljarder kronor, motsvarande

kronor jämfört med 2011. Skatt på kapital från - 0,7 procent av BNP. Det genomsnittliga spa-

hushåll minskade med 4,1 miljarder kronor och randet 2003–2012 motsvarade 0,7 procent av

skatt på företagsvinster minskade med BNP. Justerat för det genomsnittliga resurs-

7,6 miljarder kronor. Mervärdesskatt ökade med utnyttjandet låg dock det genomsnittliga

0,9 miljarder kronor och skatt på konsumtion finansiella sparandet på 1,4 procent av BNP.

och insatsvaror var i stort oförändrad. Detta tyder på att det inte finns några stora

Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsystematiska avvikelser i finanspolitiken som

sättningar till fonder, uppgick till 857 miljarder kan påverka måluppfyllelsen framöver.

kronor, vilket är en ökning med 20 miljarder

kronor jämfört med 2011. Transfereringar till

hushåll har under 2012 ökat med 23 miljarder

kronor. Transfereringar till hushåll avseende Utgiftstaket klarades socialförsäkringen ökade med 21 miljarder kro-

nor. Kostnaden för sjukpenning ökade med Utgiftstaket för staten har sedan det infördes 3,1 miljarder kronor, medan aktivitets- och sjuk- 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar

ersättningen minskade med 2,5 miljarder kronor. utgiftsområdena 1–25 och 27 samt ålderspens- Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av staionssystemet vid sidan av statens budget. Ut-

tens budget ökade med 16 miljarder kronor till giftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte

följd av att antalet ålderspensionärer blev fler, att i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen

nytillkomna pensionärer har högre intjänad och regeringen i mycket begränsad utsträckning pension och att pensionerna räknats upp med kan påverka dessa utgifter på kort sikt.

3,5 procent. Transfereringarna till kommuner

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftsta- minskade med 4,1 miljarder kronor. Minskningket för 2012 uppgick till 1 084 miljarder kronor.

en är helt hänförligt till de allmänna bidragen till Enligt utfallet för statens budget uppgick de ut-

kommuner. Transfereringar till utlandet ökade gifter som omfattas av utgiftstaket till

med ca 1 miljard kronor och avser ökad avgift till 1 022 miljarder kronor, dvs. 62 miljarder kronor EU. lägre än fastställt tak.

Kostnaderna för statens egen verksamhet

ökade med 8,1 miljarder kronor jämfört med

2011. Kostnader för personal ökade med

5 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive

Statens resultat- och balansräkningar

lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med

4,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning

Resultaträkningen

med 4,2 procent. Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter Resultat från andelar i hel- och delägda företag och kostnader i resultaträkningen, uppgick till

påverkade utfallet positivt med 43,7 miljarder 1 miljard kronor, vilket var en minskning med kronor, vilket är en ökning med 7,3 miljarder 42 miljarder kronor jämfört med 2011. Försäm-

kronor jämfört med 2011. Resultatet för Vattenringen av resultatet beror bl.a. på att skatteintäk- fall AB har förbättrats med 5,9 miljarder kronor, terna minskade med 30 miljarder kronor medan

medan resultatet för Luossavaara-Kiirunavaara kostnaden för transfereringar ökade med AB har försämrats med 2,2 miljarder kronor. 20 miljarder kronor. Resultat från andelar i hel-

Trots ökade volymer har intäkterna minskat till och delägda företag förbättrades dock med följd av lägre priser för järnmalm. 7 miljarder kronor.

Nettokostnaden för statsskulden uppgick till

Skatteintäkterna uppgick till 971 miljarder 20 miljarder kronor. Det är en kostnadskronor och utgjorde 89 procent av de totala in-

minskning med 15 miljarder kronor jämfört med täkterna. Direkta skatter på arbete ökade med

S kr . 2012/ 13: 101

2011. Det beror i huvudsak på att räntekostna- 2012. Som andel av BNP ligger de statliga garanderna minskade med 8 miljarder kronor. tiåtagandena på drygt 45 procent. Störst är in-

sättningsgarantin som uppgick till Balansräkningen 1 226 miljarder kronor. Därefter följer kreditga- Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mel- rantier inklusive exportgarantier på 266 miljarder lan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde kronor och garantier om tillförsel av kapital på (motsvarande eget kapital i ett företag), blev ne- 108 miljarder kronor. gativ och uppgick till -316 miljarder kronor vid Statens externa utlåning med kreditrisk upputgången av 2012, vilket motsvarar -8,9 procent gick till 208 miljarder kronor, varav 194 miljarder av BNP. I förhållande till 2011 försämrades net- kronor avser studielån. Drygt 28,7 miljarder toförmögenheten med 5 miljarder kronor. kronor av utlåningen bedöms som osäkra ford-

Den konsoliderade statsskulden minskade ringar, varav 27 miljarder kronor är hänförliga till med 6,6 miljarder kronor till 1 119 miljarder kro- studielån. nor vid utgången av 2012. Lån i svenska kronor minskade med 6,7 miljarder kronor medan lånen Nationellt intygande samt avgifter till i utländsk valuta var närmast oförändrade. och bidrag från EU

Utfallet för statens budget Intygandet grundas på ansvariga myndigheters

intyganden och bedömningar avseende hanter- Inkomster ingen av EU-medel samt revisionens utlåtanden Inkomsterna på statens budget uppgick till från granskningar varpå regeringen lämnar föl- 788 miljarder kronor 2012. Jämfört med beräk- jande intygande: ningen i statens budget för 2012 blev utfallet av inkomsterna 46 miljarder kronor lägre. Rättvisande räkenskaper

Statens skatteintäkter beräknas uppgå till Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- 782 miljarder kronor, vilket är 31 miljarder kro- fattande resultat- och balansräkning samt en kasnor lägre än budget. samässig redovisning, har upprättats enligt god

De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till redovisningssed. Regeringen bedömer att räken- 1 566 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder skaperna i allt väsentligt är rättvisande. kronor lägre än budget. Det är i huvudsak intäk-

Betryggande intern styrning och kontroll

terna från skatt på kapital från hushåll, skatt på företagsvinster och punktskatter som beräknas Det finns ett ramverk för staten som syftar till

att säkerställa en betryggande intern styrning bli lägre, vilket förklaras av att den ekonomiska utvecklingen var svagare än väntat. De lägre in- och kontroll av EU-medlen. täkterna motverkas till viss del av att skatt på ar-

Redovisning av EU-medel

bete beräknas bli högre än prognos.

Kassamässigt (enligt statens budget) uppgick

Sveriges avgift till EU till 31,5 miljarder kro-

Utgifter

Utgifter m.m. på statens budget uppgick till nor. Bidragen från EU uppgick till

9,8 miljarder kronor. Det kassamässiga netto- 812 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statens flödet från statens budget till EU uppgick till

21,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med budget för 2012. På ändringsbudget anvisades 11 miljarder kronor, varav 6 miljarder kronor av- 3,4 miljarder kronor jämfört med 2011. såg räntor på statsskulden. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringsbudget) blev utgifterna 13 miljarder kronor lägre.

Statliga garantier och krediter

Statliga garantiåtaganden ökade med ca 14 miljarder kronor jämfört med 2011 och uppgick till 1 609 miljarder kronor vid utgången av

Årsredovisningen

för staten 2012

S kr . 2012/ 13: 101

Årsredovisningen för staten 2012

Regeringen ska varje år senast den 15 april året dovisningsprinciperna i ökad grad tydliggjorts, efter budgetåret lämna en årsredovisning för sta- bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträckning inten till riksdagen. värderats och redovisats samt att redovisning en-

Årsredovisningen för staten 2012 har upprät- ligt bokföringsmässiga principer vidaretats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen utvecklats. Gällande principer och förutsätt- (2011:203) och enligt god redovisningssed. Re- ningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningspringeringen bedömer att årsredovisningen i allt vä- ciper och tilläggsupplysningar. sentligt ger en rättvisande bild av det ekono- Resultaträkningen ger underlag för bedömmiska resultatet och ställningen samt ning av statens samlade inflöde och förbrukning förvaltningen av statens tillgångar. av resurser. Värdet av statens tillgångar och

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- skulder per den 31 december 2012 redovisas i bavisningen omfattar myndigheterna, inklusive af- lansräkningen. Finansieringsanalysen visar stafärsverken, under riksdagen och regeringen. tens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfal- Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en let för 2012 i resultat- och balansräkningarna, tillgång hos staten. finansieringsanalys och noter med utfallet för

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder 2011. samt betalningar som redovisas av Riksbanken Statens budget omfattar samtliga inkomster och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller in- och utgifter som påverkar statens lånebehov. I går premiepensionssystemets tillgångar och skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens skulder med dess avkastning i konsolideringen. utfall för 2012 dels med de budgeterade inkoms-

Redovisningen omfattar all verksamhet i de terna och utgifterna i budgetpropositionen för ingående organisationerna oavsett finansiering 2012, dels med utfallet för 2011. och baseras på information som de statliga myn- Ekonomistyrningsverket och Riksgäldsdigheterna och affärsverken lämnar till statsre- kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse dovisningen och information som presenteras i (dnr Fi2013/1080). myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har Olika avgränsningar av staten kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte utgångspunkter beroende på att informationen har debiterats. har olika syften. Avgränsningen av staten kan

Redovisningen utgår från vedertagna redovis- därmed variera. Ett annat skäl till skillnader melnings- och värderingsprinciper som i så stor ut- lan olika redovisningar är att olika principer tilsträckning som möjligt hålls oförändrade över lämpas i räkenskaperna och i statens budget. Betiden. En utveckling av den statliga redovis- roende på utgångspunkt kan en enskild ekononingen sker dock fortlöpande. Under de ca 15 år misk händelse få delvis olika konsekvenser och som årsredovisning för staten tagits fram har re-

S kr . 2012/ 13: 101

utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- fallet för statens budget, dels myndighetsledningarna. ningarnas intygande om att myndighetens årsre-

Informationen om det ekonomiska utfallet i dovisning ger en rättvisande bild. staten utgör även underlag för nationalräkenska- En kvalitetskontroll sker även genom etableperna som är en statistisk sammanställning i rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med kontoform över den samlade svenska ekonomin. Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete Nationalräkenskapernas avgränsning av staten och genom Finansdepartementets arbete med att utgår från definitioner etc. som följer rekom- producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innemendationer från FN samt EU:s förordning fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rap- (EG nr 2223/96) om det europeiska national- porterade finansiella information överensoch regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. stämmer med deras respektive årsredovisningar, Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig formella kontroller, motpartsavstämning av melfrån årsredovisningen bl.a. genom att affärsver- lanhavanden mellan myndigheter, rimlighetsken inte ingår i dess avgränsning av staten. kontroller och analys av poster samt dokumen-

terade metoder för de beräkningar och

förutsättningar som gäller för konsoliderings- Underlag för och kvalitetssäkring av årets arbetet.

skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakli- Riksrevisionens årliga revision gen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekono- Granskning av myndigheternas årsredovisningar mistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för 2012 statens budget inklusive finansiella befogenheter Riksrevisionen har inom ramen för den årliga rei form av beställningsbemyndiganden, garantier visionen granskat drygt 230 myndigheters årsreetc. Vidare omfattar det resultaträkning, balans- dovisningar för 2012. räkning och finansieringsanalys, statsskuldens Riksrevisionen uttalar sig med avvikande meutveckling samt redovisning av avgifter till och ning när det finns väsentliga fel som är genombidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag gripande och årsredovisningen som helhet däriomfattar redovisning och riskanalys av statliga genom inte ger en rättvisande bild. garantier och krediter. Redovisningen har i öv- Revisionsberättelse med reservation lämnas när rigt kompletterats eller tagits fram internt inom Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar av skatteintäkter och uppföljningen av över- slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. skottsmålet. Stora delar av skatteintäkterna för Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den 2012 bygger fortfarande på en prognos (se av- inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsensnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för liga revisionsbevis som grund för ett revisionsutatt beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen talande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en reför staten är desamma som används för att ta visionsberättelse med standardutformning men fram prognoser i regeringens budgetproposit- vill ändå lyfta fram viktig information och lämioner. När det gäller uppföljningen av över- nar därför en upplysning i revisionsberättelsen. skottsmålet utgår denna dels från officiell sta- För 2012 har Riksrevisionen lämnat fyra motistik från Statistiska centralbyrån, dels från de difierade revisionsberättelser, dvs. med reservatindikatorer som regeringen använder för att följa ion, avvikande mening eller inget uttalande. Sex upp överskottsmålet i budgetpropositionen och myndigheter har erhållit revisionsberättelser med den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppfölj- upplysning, varav två är myndigheter som fått en ningen sker beskrivs närmare i regeringens skri- modifierad revisionsberättelse. De myndigheter velse 2010/11:79 Ramverk för finanspolitiken som fått en modifierad revisionsberättelse eller

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen upplysning återges utgiftsområdesvis i kapitel 2. för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga I tabellen nedan redovisas utvecklingen av anrevision av myndigheterna och deras årsredovis- talet modifierade revisionsberättelser för ningar, vilka ligger till grund för resultat- och ba- 2008 – 2012. Antalet har varierat något under pelansräkningarna, finansierings-analysen samt ut- rioden men är generellt sett lågt. Det låga antalet

S kr . 2012/ 13: 101

bör ses som en indikation på att kvaliteten i  Nuvärdeberäkning av fordringar och skulder myndigheternas årsredovisningar överlag är god med löptid längre än ett år. och att de ger en rättvisande bild av verksamhet-  Värdering till verkligt värde av finansiella en. tillgångar anskaffade för att generera avkast-

ning eller värdestegring.

1

Antal modifierade revisionsberättelser 2008–2012  Redovisning av transaktioner i utländsk va-

luta.

2008 2009 2010 2011 2012 

Aktivering av tillgångar med kortare livs- Summa 5 12 2 4 4 längd än tre år. 1 Till och med 2009 användes begreppet invändning i revisionsberättelsen. 

Redovisning av eventualtillgångar, leasing

och joint ventures.

ESV ser dock stora svårigheter och sakliga

Anpassning av det statliga regelverket till

nackdelar med ett fullständigt införande av

internationella redovisningsstandarder

IPSAS och någon annan internationell standard

finns inte. Ett införande av IPSAS fullt ut be- I skrivelsen Årsredovisning för staten 2011 re-

döms bli både kostnadskrävande och ta lång tid. dogjorde regeringen för ett uppdrag till Ekono-

ESV konstaterar att det inte finns något mistyrningsverket (ESV) att göra en jämförelse

normgivande internationellt redovisningsmellan redovisningsregler som tillämpas i årsre-

regelverk som behandlar redovisningskrav vid dovisningen för staten och internationella redo-

sidan av de finansiella dokumenten. Det finns visningsstandarder för offentlig sektor (IPSAS).

exempelvis inga standarder för hur måluppfyllel- ESV slutredovisade uppdraget den 11 december

sen för de budgetpolitiska målen ska presenteras. 2012 (dnr Fi2012/4646).

Bland annat följande viktiga svårigheter talar

mot en fullständig anpassning till IPSAS. ESV:s slutsatser och bedömningar 

IPSAS ställer betydligt högre krav på till- ESV har gått igenom de 31 standarder som finns

läggsupplysningar än det statliga regelverket. utgivna av International Public Sector

De omfattande kraven på tilläggsupplys- Accounting Standards Board (IPSASB) och jäm-

ningar är kostsamma att tillämpa och befört dessa med det statliga regelverket. ESV kon-

döms i en del fall kräva vad ESV skulle bestaterar att det statliga regelverket och tillämp-

teckna som överinformation som inte ningen i årsredovisningen för staten till största

efterfrågas och som skymmer väsentligheter. delen överensstämmer med IPSAS när det gäller 

IPSAS ställer krav på en uppdelning av den grundläggande principer och definitioner. Vidare

finansiella redovisningen i rörelsegrenar, så bedöms det statliga regelverket ligga väl framme

kallade segment, vilket inte tillämpas i staten. i internationell jämförelse. I ESV:s översiktliga

ESV bedömer att det skulle vara en kostkartläggning av andra OECD-länder konstateras

nadskrävande förändring. att inget av de sju länder som studerats har im- 

Enligt IPSAS ska alla kontrollerade enheter plementerat hela IPSAS regelverket.

konsolideras fullständigt enligt den så kal-

ESV anser att utvecklingen av de statliga reg-

lade förvärvsmetoden. I årsredovisning för lerna bör följa den inslagna vägen, med successiv

staten konsolideras hel- och delägda företag anpassning till IPSAS när det bedöms som lämp-

med kapitalandelsmetoden, som är en sumligt och rimligt. ESV:s undersökning visar också

marisk konsolideringsmetod. En tillämpning att det på vissa områden finns skäl till en ytterli-

av IPSAS skulle innebära att alla majoritetsgare ökad anpassning och komplettering av det

ägda bolag och AP-fonderna skulle behöva statliga regelverket. I rapporten lämnar ESV för-

konsolideras fullständigt, rad för rad, i resulslag om anpassningar på bl.a. följande områden.

tat- och balansräkningarna. En sådan föränd- Flera av förslagen kräver fortsatt utredning.

ring skulle kräva lång förberedelsetid med  Fullständig åtskillnad mellan lång- och kort-

lagändringar, omfattande utredningar och

fristiga fordringar och skulder.

ökade kostnader.

 Strukturen på IPSAS-regelverket är helt an-

norlunda. IPSAS innebär en detaljreglering i

stället för det statliga regelverkets mer kort- 1 Kartläggningen omfattade Storbritannien, Kanada, Nya Zeeland, Fin- fattade reglering. Det gör en fullständig re-

land, Tyskland, Spanien och Frankrike

S kr . 2012/ 13: 101

gelanpassning rent tekniskt komplicerad och

tidskrävande samtidigt som en förändring

skulle upplevas främmande inom statsför-

valtningen.  Möjligheterna att hämta vägledning även

från andra normgivare än IPSASB skulle för-

svinna vid en fullständig anpassning. Den

möjligheten bör finnas kvar även i framtiden

eftersom det ofta tar lång tid från det att nya

regler införs i t.ex. näringslivet till att det

finns en IPSAS-standard.

Regeringens bedömning

Regeringen anser, i likhet med ESV, att staten inte bör övergå till att tillämpa IPSAS regelverket fullt ut. En ökad anpassning av det statliga regelverket till IPSAS bör dock göras, liksom hittills har skett, när det bedöms lämpligt och rimligt.

ESV föreslår i rapporten flera förändringar i syfte att anpassa det statliga regelverket än mer till IPSAS. Förslagen i ESV:s rapport bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen har som ambition att åstadkomma lämpliga anpassningar och förändringar i det statliga regelverket. EU-kommissionen har i mars 2013 lämnat rapporten ”Mot ett införande av harmoniserade redovisningsstandarder för den offentliga sektorn i medlemsländerna” till Europeiska rådet och Europaparlamentet. Regeringen följer det arbete som pågår inom EU och som syftar till att harmonisera redovisningsreglerna i medlemsländerna.

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

S kr . 2012/ 13: 101

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av de på 1 procent av BNP är motiverat av stabilisebudgetpolitiska målen för 2012, den offentliga ringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkför kommunsektorn i form av ett balanskrav turen försvagas, och därmed bli procyklisk, för som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2013 att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det års ekonomiska vårproposition. finns således goda skäl för att formulera ett över-

skottsmål för det finansiella sparandet som ett

genomsnitt över en konjunkturcykel. Genom-

snittsformuleringen gör det samtidigt svårare att 1.1 Den offentliga sektorns löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom

finansiella sparande sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett

enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beak- Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vår- tas när överskottsmålet i efterhand utvärderas. proposition att ett överskottsmål för den offent- Målet för det finansiella sparandet omfattar hela liga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, över konjunkturcykeln bör upprätthållas. I rege- ålderspensionssystemet samt den kommunala ringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräken- (skr. 2010/11:79) ges en närmare beskrivning av skapernas definition inte i den statliga sektorn det finanspolitiska ramverket och hur regeringen utan räknas till företagssektorn. tillämpar detta.

Det finansiella sparandet 2012

Definitioner av finansiellt sparande och över- Den offentliga sektorns finansiella sparande skottsmålet 2012 visade ett underskott på Det finansiella sparandet för den offentliga sek- 25 miljarder kronor, motsvarande 0,7 procent av torn är resultatet av samtliga transaktioner som BNP. I prognosen till budgetpropositionen för påverkar den offentliga sektorns finansiella net- 2012 beräknades ett underskott på toförmögenhet. Finansiella transaktioner som 2 miljarder kronor. Det finansiella sparandet blev köp och försäljning av aktier och andra finansi- således 23 miljarder kronor lägre än beräknat, ella tillgångar påverkar således inte det finansiella vilket beror på att den ekonomiska utvecklingen sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar blev sämre än väntat. En svagare tillväxt 2011 på tillgångar och skulder. och 2012 medförde att BNP-nivån 2012 blev

Överskottsmålet är preciserat som att den of- nära 1 procent lägre än beräknat. Skatteinkomsfentliga sektorns faktiska finansiella sparande ska terna blev 16 miljarder kronor lägre än beräknat. motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en Ersättningen från försäkringsbolaget AFA till konjunkturcykel. Att målet är formulerat i ter- den kommunala sektorn på 11 miljarder kronor mer av ett genomsnitt i stället för ett årligt krav bidrog till att övriga inkomster blev 17 miljarder

S kr . 2012/ 13: 101

kronor högre än beräknat. Statens utgifter blev i syn även tas till det genomsnittliga konjunkturstort sett som beräknat medan den kommunala läget under den aktuella perioden. sektorns utgifter, liksom inkomsterna, blev be- Därutöver redovisas även historiska värden tydligt högre än beräknat. Utfallet för 2012 in- för de två indikatorer regeringen använder i den nebär att den offentliga sektorns finanser försva- framåtblickande utformningen av finanspolitigades mellan 2011 och 2012, se tabell 1.1. ken: ett sjuårigt centrerat glidande medelvärde

för det finansiella sparandet och en bedömning Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande av det strukturella sparandet. Syftet med den se-

Miljarder kronor

nare redovisningen är endast att visa dessa indi-

2012 2012 Utfall- 2011

katorers värden under utfallsåren.

BP2012 Utfall BP2012 Utfall

Det sjuåriga glidande medelvärdet för ett visst Inkomster 1 763 1 764 1 1 729

angivet år omfattar sparandet justerat för större

1

Skatter och avgifter 1 580 1 564 -16 1 541

engångseffekter det angivna året, samt tre år före

Övriga inkomster 183 200 17 188 och efter det angivna året. Det sjuåriga glidande Utgifter 1 765 1 789 24 1 728 medelvärdet för 2009 omfattar följaktligen peri- Finansiellt sparande -2 -25 -23 1 oden 2005–2012. En fördel med sjuårsindikatorn

är att den är enkel att beräkna och transparent. Procent av BNP -0,0 -0,7 -0,7 0,0 1 Den beaktar även konjunkturläget i viss ut- Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2012 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, av- sträckning eftersom den är beräknad utifrån spakastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräknas uppgå till randet under flera år. Enkelheten gör dock att 1 559 miljarder kronor och är därmed ca 5 miljarder kronor lägre än publicerade

den ofta inte beaktar konjunkturläget fullt ut. siffror i nationalräkenskaperna. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Det finns en risk att beräkningen kommer att

omfatta fler högkonjunkturår än lågkonjunk- Statens och den kommunala sektorns finansiella turår eller vice versa. Detta gäller särskilt under sparande visade underskott 2012, medan ålders- en period som kännetecknas av en global kris pensionssystemet hade överskott. Statens finan- och flera år av svagt resursutnyttjande som den siella sparande blev lägre än vad som beräknades i nuvarande. För att värdera indikatorns värden på budgetpropositionen för 2012 till följd av lägre ett mer korrekt sätt bör därför hänsyn tas till det skatteintäkter. Jämfört med 2011 försvagades genomsnittliga resursutnyttjandet under den pestatens och ålderspensionssystemets finansiella riod för vilken den beräknas. Om det sjuåriga sparande medan den kommunala sektorns finan- glidande medelvärdet för det finansiella sparansiella sparande förbättrades, se tabell 1.2. det ligger nära 1, samtidigt som det sjuåriga gli-

dande medelvärdet för BNP-gapet ligger nära Tabell 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna noll under samma tidsperiod, indikerar detta att

Miljarder kronor

det finansiella sparandet ligger i linje med över-

2012 2012 Utfall- 2011

skottsmålet.

BP2012 Utfall BP2012 Utfall

Regeringen gör också en beräkning av det så

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

även för större engångseffekter och extraordi-

nära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det

Principer för uppföljningen av överskottsmålet

strukturella sparandet syftar till att visa hur stort För att i efterhand avgöra om det finansiella spa-

det finansiella sparandet skulle vara vid ett norrandet i den offentliga sektorn varit i linje med

malt konjunkturläge. Exempelvis visar ett posiöverskottsmålet används ett genomsnitt för det

tivt strukturellt sparande att det finns ett underfinansiella sparandet under de tio senaste åren,

liggande överskott i de offentliga finanserna, för närvarande perioden 2003–2012. Syftet med

även om underskott tillfälligt uppstått till följd denna redovisning är att bedöma i vilken ut-

av ett svagt konjunkturläge. sträckning målet nåtts, och om det funnits sys-

Beräkningen av det strukturella sparandet är tematiska fel i den framåtblickande styrningen av

förknippad med stor osäkerhet. Beräkningen bafinanspolitiken som minskar sannolikheten för

seras på en bedömning av resursutnyttjandet i att överskottsmålet ska nås i framtiden. Vid be-

form av ett BNP-gap och en bedömning av hur dömningen av detta tioårsgenomsnitt bör hän-

S kr . 2012/ 13: 101

de offentliga finanserna påverkas av variationer i som regeringen gör i 2013 års ekonomiska vårresursutnyttjandet. BNP-gapet definieras som proposition. skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Avvikelsen från den Avstämning av överskottsmålet till och med 2012 potentiella BNP-nivån ger ett mått på vid vilket År 2012 uppgick det faktiska finansiella sparankonjunkturläge ekonomin befinner sig i då det det till -0,7 procent av BNP, se tabell 1.3. Det sammanfattar resursutnyttjandet i ekonomin genomsnittliga finansiella sparandet under som helhet. Konjunkturläget kan beskrivas som 2003 – 2012 uppgick till 0,7 procent av BNP. högt, lågt eller balanserat beroende på hur fak- Under samma period var det genomsnittliga retisk BNP förhåller sig till potentiell BNP. Om sursutnyttjandet lägre än normalt enligt regefaktisk BNP påtagligt överstiger (understiger) ringens uppfattning av BNP-gapet, -1,1 procent potentiell BNP råder högkonjunktur (lågkon- av potentiell BNP. Det konjunkturjusterade tiojunktur). När BNP-gapet är nära noll talar man årssnittet för det finansiella sparandet om att konjunkturen är balanserad. Resursut- 2003–2012 beräknas därför till 1,4 procent av nyttjandet och de potentiella variablerna är vik- BNP vid den bedömda nivån på det finansiella tiga som utgångspunkt för behovet av stabilise- sparandets elasticitet med avseende på BNPrings- och strukturpolitik. gapet på 0,55 (0,7 + 1,4 * 0,55 ≈ 1,4). Det

Bedömningen av faktisk och potentiell BNP strukturella sparandet 2012 beräknas till omgärdas av betydande osäkerhet. SCB:s utfall 0,3 procent av BNP. för faktisk BNP revideras ofta bakåt i tiden. Ef- Ett problem vid bedömningen av hur konter det att den första BNP-siffran för ett speci- junkturen påverkar sparandet i den offentliga fikt år offentliggörs uppdateras national- sektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna räkenskaperna med mer detaljerade statistik- inte är symmetriska. Den nuvarande globala uppgifter. Inte förrän två år efter den första konjunkturavmattningen medförde exempelvis BNP-siffran publiceras kan den definitiva BNP- mycket stora negativa BNP-gap framförallt 2009 nivån fastställas. I beräkningarna av potentiell men även 2010 och 2012, se tabell 1.3. Det är BNP förekommer en rad osäkerhetsmoment. osannolikt att dessa stora negativa gap kommer Den största källan till osäkerhet är att det, till att motsvaras av lika stora positiva gap när konskillnad från flertalet makroekonomiska variab- junkturen åter vänder uppåt. Om BNP-gapen ler, aldrig finns något utfall att stämma av poten- inte är noll i genomsnitt över en konjunkturcytiell BNP mot, utan varje bedömare gör sin egen kel kan inte det bakåtblickande tioårssnittet justuppskattning av dess nuvarande och historiska eras fullt ut för det genomsnittliga BNP-gapet värden. Bedömningen av den historiska nivån om den ska vara en rättvisande indikator för kan därför skilja sig åt mellan olika bedömare. överskottsmålet. Vid bedömningen av om det Ofta revideras synen på BNP-gapet såväl framåt finansiella sparandet varit förenligt med översom bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en skottsmålet måste därför vikt även läggas vid det förändrad syn på konjunkturläget utan också på ojusterade tioårssnittet. En samlad bedömning revideringar av utfallsstatistik. av det ojusterade och justerade tioårssnittet indi-

En ytterligare källa till osäkerhet är att pro- kerar då att det finansiella sparandet i genomgnoser av framtiden inte är annat än just progno- snitt var i linje med överskottsmålet 2003–2012. ser, vilka i sig är osäkra. Jämfört med bedömningar av den faktiska ekonomins utveckling blir dock osäkerheten i den framtida utvecklingen av potentiell BNP ännu större i och med att nuläget inte ens i efterhand kan fastställas med säkerhet.

Även bedömningen av det offentliga sparandets konjunkturkänslighet är osäker. Den bygger oftast på en empirisk skattning av ett genomsnittligt förhållande under en längre tidsperiod, medan varje enskild konjunkturförändring har egenheter som gör att den avviker från den genomsnittliga utvecklingen. I tabell 1.3 redovisas den bedömning av det strukturella sparandet

S kr . 2012/ 13: 101

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Finansiellt sparande 3,6 1,6 -1,5 -1,3 0,4 1,9 2,2 3,6 2,2 -1,0 0,0 0,0 -0,7

Bakåtblickande tioårssnitt 1,2 0,8 0,7 0,7 Konjunkturjusterat 1,5 1,4 1,2 1,4 Sjuårsindikatorn 0,8 0,9 0,9 1,0 1,2 1,2 0,8

1

1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssnitt för det strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för extraordinära kapitalvinster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Anm: Nationalräkenskaperna för 2011 är preliminära och kan komma att ändras.

Tabell 1.3 visar även hur det finansiella sparan- Detta kan tolkas som att det finansiella spadet och uppskattningen av BNP-gapet utveck- randet var marginellt svagare än överskottsmålas mätta som sjuåriga centrerade glidande me- let under den första delen av perioden, och att delvärden. För 2003–2009 visar tabellen att det det finns en viss tendens till att sparandet liggenomsnittliga finansiella sparandet under sju- ger något över målet mot slutet av perioden, årsperioderna 2000–2006, 2001–2007, värderat med denna indikator. 2002–2008, 2003–2009, 2004–2010, respektive Sammantaget bedöms det finansiella spa- 2005–2011, ligger nära 1 procent av BNP. Det randet i den offentliga sektorn 2000–2012 vara genomsnittliga sparandet är höge än 1 procent i linje med överskottsmålet, både mätt med 2007 och 2008, och lägre framförallt 2003 och sjuårsindikatorn och det bakåtblickande tio- 2009. Samtidigt beräknas motsvarande sjuåriga årssnittet, när hänsyn tas till det genommedelvärden för BNP-gapet vara nära noll de snittliga konjunkturläget under perioden. första åren för att sjunka till under -1 procent av BNP mot slutet av perioden.

S kr . 2012/ 13: 101

1.2¶Utgiftstak för staten

Tabell 1.4 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 810 847 877 894 931 949 971 989 1 018 1 050 1 074 Tekniska justeringar 2 -25 -19 -24 -24 0 -14 0 6 13 10

1 Reella justeringar -11 Utgiftstak, slutligt fastställt 812 822 858 870 907 938 957 989 1 024 1 063 1 084 Takbegränsade utgifter 812 819 856 864 895 910 943 965 986 989 1 022 Budgeteringsmarginal 0 3 2 6 12 28 14 24 38 74 62 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 0,0 0,4 0,3 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 Anm: För åren 1997–2001 se Årsredovisning för staten 2009 1 Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Detta är inte en teknisk justering utan en faktisk sänkning av utgiftstaket. Den statliga budgetprocessen kännetecknas av tersom riksdagen och regeringen i begränsad ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgifperspektiv. Utgiftstaket är den tidiga, övergri- ter. De takbegränsade utgifterna utgörs av fakpande restriktionen som i termer av totala utgif- tiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att ter begränsar budgetprocessen från det att taket även myndigheternas utnyttjande av ingående fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed anslagssparande och anslagskredit ingår i de takunderstryks behovet av prioriteringar mellan begränsade utgifterna. olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet I budgetpropositionen för 2010 föreslog reskapar dessutom förutsättningar för att undvika geringen att utgiftstakets nivå för 2012 skulle att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en uppgå till 1 074 miljarder kronor. Riksdagen begod konjunktur) används för att finansiera per- slutade i enlighet med förslaget. Därefter har manent högre utgifter. I och med detta begrän- vissa budgetförändringar föranlett tekniska jusas också möjligheterna att bedriva en destabili- steringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens ringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fast- stram begränsning för de offentliga utgifterna ställda utgiftstak har klarats samtliga år. efter justeringen som före de förändringar som

Utgiftstaket för staten är ett viktigt budgetpo- föranleder justeringen. För att föranleda en teklitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen nisk justering av utgiftstaket ska den förändring och stärker trovärdigheten i den ekonomiska po- som ger upphov till justeringen inte ha samma litiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sekförutsättningar för att uppnå överskottsmålet, torns utgifter eller det offentliga finansiella spadvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt randet, som på de takbegränsade utgifterna. Sehållbara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även dan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på främja en önskvärd långsiktig utveckling av de beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera statliga utgifterna. Tillsammans med över- tillfällen. skottsmålet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

De takbegränsade utgifterna omfattar 26 ut-

2 Regeringen lämnade en bedömning av utgiftstaket för 2012 i 2009 års giftsområden (1–25 och 27) samt utgifterna för ekonomiska vårproposition. Den nivå på utgiftstaket som regeringen ålderspensionssystemet vid sidan av statens bud- senare föreslog i budgetpropositionen för 2010 var, exklusive tekniska get. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. justeringar, 10 miljarder kronor lägre än bedömningen i 2009 års ekonoomfattas inte av de takbegränsade utgifterna ef- miska vårproposition.

S kr . 2012/ 13: 101

De tekniska justeringar som gjorts sedan ut- De takbegränsade utgifterna blev 8,4 miljargiftstaket för 2012 ursprungligen fastställdes re- der kronor lägre än den av riksdagen antagna dovisas i tabell 1.5. Tekniska justeringar görs i budgeten för 2012. Detta förklaras främst av budgetpropositionen och det är praxis att de års- lägre utgifter inom följande utgiftsområden: visa justeringarna avrundas till hela miljarder

budgetförändringar som föranlett justering av

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel -1,3 statsbidragen till kommuner och landsting. Till

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn -1,1 exempel leder en höjning av det särskilda grund-

15 Studiestöd -1,1 avdraget till pensionärer till att kommunernas

och landstingens skatteintäkter försämras. Som

Inom några utgiftsområden blev utgifterna kompensation höjdes statsbidraget till kommun-

högre än den av riksdagen antagna budgeten för sektorn i motsvarande mån, en förändring som

2012. Endast inom ett utgiftsområde blev emelmotiverade en teknisk justering av utgiftstaket.

lertid utgifterna mer än 1 miljard kronor högre

Tabell 1.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten än i den antagna budgeten:

2012

I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redovisas

Tekniska justeringar i BP 2011

skillnader mellan utfall och budgeterade belopp

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt för utgiftsområden och vissa anslag. grundavdrag till pensionärer 7,50 Bruttoredovisning av avgifter hos Transportstyrelsen 1,09 Tabell 1.6 Takbegränsade utgifter Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt utjäm- Miljarder kronor ningsbelopp Sverige-Danmark 0,19 SB Utfall Utfall-SB Utfall

2012 2012 2012 2011 Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för LSS-kostnader 0,21 Utgifter exkl.

statsskuldsräntor 792,0 783,7 -8,3 767,0

Ny nivå i BP 2011 1 083

Ålderspensionssystemet Tekniska justeringar i BP 2012 vid sidan av statsbud-

geten 238,6 238,5 -0,1 222,0 Övergång till anslagsfinansiering av hemutrustningslån 1,11

Takbegränsade utgifter 1 030,6 1 022,2 -8,4 989,0 Bruttoredovisning av jämställdhetsbonus 0,17

Budgeteringsmarginal 53,4 61,8 8,4 74,0 Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrade 3:12 regler 0,22 Utgiftstak för staten 1 084,0 1 084,0 1 063,0

1

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,06 kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre än

den beräkning som redovisades i budgeten för

Slutligt utgiftstak 1 084

2012.

Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de takbegränsade utgifterna, 2012 till 1 022,2 miljarder kronor. Därmed underskred utgifterna utgiftstaket med en marginal på 61,8 miljarder kronor (se tabell 1.6).

S kr . 2012/ 13: 101

1.3 Budgeteringsmarginalens slag till statsbudget, finansplan m.m.) föreslog

användning regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknads-

politiken och infrastruktur. Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2012 på Makroekonomiska förändringar har medfört den nivå som regeringen föreslog i budgetpropo- att budgeteringsmarginalen blivit 19,9 miljarder sitionen för 2010. Budgeteringsmarginalen upp- kronor större. I första hand beror det på att regick då till 48,7 miljarder kronor. I utfallet för geringens bedömning av situationen på arbets- 2012 uppgick budgeteringsmarginalen till marknaden 2012 förbättrades successivt efter 61,8 miljarder kronor. Det betyder att budgete- den befarade mycket kraftiga försämringen i ringsmarginalen har blivit 13,1 miljarder kronor samband med att finanskrisen slog till. Nya makstörre sedan utgiftstaket för 2012 fastställdes. roekonomiska förutsättningar har medfört att Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de arbetsmarknadsrelaterade utgifter blivit ca statliga utgifterna kan öka och nivån är fastställd 30,7 miljarder kronor lägre 2012 än beräkningen i samklang med överskottsmålet och långsiktigt i budgetpropositionen för 2010 (prop. 200/10:1 hållbara offentliga finanser. Utgiftstakets nivå Förslag till statsbudget, finansplan m.m.). Beska inte tolkas som ett mål för de takbegränsade dömningen om ett förbättrat läge på arbetsutgifternas nivå. marknaden med färre öppet arbetslösa och färre

I tabell 1.7 redovisas hur användningen av deltagare i arbetsmarknadspolitiska program budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter medförde att utgifterna för arbetslöshetsersättav nya förslag, reviderad pris- och löneomräk- ning, aktivitetsstöd och programverksamhet bening, reviderade makroekonomiska förutsätt- dömdes bli lägre. I 2010 års ekonomiska vårproningar, volymförändringar och övriga faktorer. position reviderades t.ex. utgiftsprognoserna för

arbetslöshetsersättning samt aktivitetsstöd och Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fast- programkostnader ned med 9,6 respektive

ställandet av utgiftstaket för 2012 till utfallet för 2012

8,5 miljarder kronor 2012.

Miljarder kronor

Flera andra viktiga utgiftsdrivande faktorer i

2012

de makroekonomiska förutsättningarna för

Budgeteringsmarginal i budgetproposi-

2012, så som nivån på priser, löner och brutto-

tionen för 2010 48,7

nationalinkomsten (BNI), har samtidigt blivit Reformer -20,9

högre än bedömningen i budgetpropositionen Reviderad pris- och löneomräkning 1,8

för 2010. En starkare pris- och löneutveckling Övriga makroekonomiska förändringar 19,9 har bidragit till att utgifter för ålderspensions- Volymförändringar -1,6 systemet blev ca 6,4 miljarder kronor högre och

1 Övrigt 13,9 att utgifterna för ohälsa blev ca 1,7 miljarder Total förändring av budgeteringsmargi- kronor högre, till följd av makroekonomiska nalen 13,1 förändringar. Vidare har högre BNI bidragit till Budgeteringsmarginal i utfallet för högre biståndsutgifter om ca 1,7 miljarder kro- 2012 61,8 nor. Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- Utgiftsförändringar till följd av ändrade volylen, alltså högre utgifter. 1 mer har medfört att budgeteringsmarginalen bli- Inklusive förändring av anslagsbehållningar

vit 1,6 miljarder kronor mindre. Det är en effekt Sammantaget har 20,9 miljarder kronor av bud- av att volymförändringar på olika områden tar ut geteringsmarginalen använts för reformer som varandra. Volymerna har blivit större i första regeringen genomfört sedan utgiftstaket fast- hand på två områden. Antalet personer med ställdes. I 2010 års ekonomiska vårproposition sjukpenning, mätt som helårsekvivalenter, upp- (prop. 2009/10:100) aviserade regeringen bl.a. gick 2012 till ca 164 000, vilket är ca 20 procent åtgärder inom infrastrukturområdet. I budget- fler än bedömningen i budgetpropositionen för propositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 Förslag 2010. Det har bidragit till att utgifterna för till statsbudget, finansplan m.m.) föreslog rege- ohälsa blev ca 2,8 miljarder kronor högre till ringen bl.a. förbättrad patientsäkerhet, ett tredje följd av förändringar i volym. Vidare uppgick ansteg i tandvårdsreformen, höjt bostadsbidrag för talet inskrivna asylsökande 2012 till 38 058, vilbarnfamiljer och satsningar på utbildning. I bud- ket är ca 27 procent fler än bedömningen i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 För- getpropositionen för 2010. Utgifterna för

S kr . 2012/ 13: 101

migration och integration 2012 har sammantaget Sammantaget är det ca 5,6 miljarder kronor av blivit 3,8 miljarder kronor högre 2012 till följd av anslagna medel som under budgetåret inte har förändringar i volym. utnyttjats, till följd av övriga faktorer. Orsakerna

Volymerna har blivit lägre på vissa områden. till att medel inte utnyttjats som planerat besk- Antalet personer med inkomstpension uppgick rivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De 2012 till ca 1,06 miljoner, vilket är ca 10 000 färre utgiftsområden som uppvisar störst skillnad än bedömningen i budgetpropositionen för mellan anslagna medel och faktiskt utnyttjade 2010. Delvis på grund av detta har utgifterna i medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsomålderspensionssystemet blivit 2,7 miljarder kro- råde 8 Migration, utgiftsområde 9 Hälsovård, nor lägre till följd av volym än vad som bedöm- sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 10 des i budgetpropositionen för 2010. Antalet per- Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktsoner med studiemedel uppgick 2012 till ionsnedsättning samt utgiftsområde 16 Utbild- 502 300. Det är ca 7 000 färre än bedömningen i ning och universitetsforskning. budgetpropositionen för 2010, vilket bidragit till att utgifterna för studiestöd blivit 2,1 miljarder kronor lägre till följd av volym. Vidare har utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg blivit 1,6 miljarder kronor lägre till följd av volym än i budgetpropositionen för 2010. Det beror i första hand på ett lägre utnyttjande av tandvårdsförmåner.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har budgeteringsmarginalen blivit 13,9 miljarder kronor större till följd av övriga faktorer.

En betydande del av utgiftsförändringarna till följd av övriga faktorer härrör från bedömningen av pensionssystemets utgifter. I budgetpropositionen för 2010 redovisades pensionssystemets utgifter med ett beräkningstekniskt antagande i avvaktan på ett arbete inom Försäkringskassan och pensionsgruppen med att utreda beräkningsmetoden för balanstalet. Det beräkningstekniska antagandet medför att den bedömda utgiftsnivån i pensionssystemet 2012 var högre än den skulle varit om utgifterna beräknats med balansering utan det beräkningstekniska antagandet. I den därpå följande vårpropositionen beräknades utgifterna i pensionssystemet utan beräkningstekniskt antagande. Övergången till att beräkna pensionssystemets utgifter enligt den överenskommelse som pensionsgruppen gjorde bedömdes medföra att utgifterna till följd av övriga faktorer blev ca 6,5 miljarder kronor lägre i 2010 års ekonomiska vårproposition än i budgetpropositionen för 2010.

Vidare har utfallet för 2012 på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, jämfört med ursprungligt anslagna medel för 2012.

2¶Utfallet för statens

budget

S kr . 2012/ 13: 101

2¶Utfallet för statens budget

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2012

Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska

Miljoner kronor

årsredovisningen för staten innehålla utfallet på

Skillnad budgetens inkomsttitlar, anslag och statens låne-

Ändrings mot behov. Statens lånebehov är detsamma som sal- Statens rings- statens

budget budget Utfall 2012 budget dot på statens budget men med omvänt tecken.

Totala inkomster 833 113 787 573 -45 540

Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo Statens skattein-

komster 813 303 792 653 -20 650 innebär att staten behöver öka sin upplåning.

Med statens budget menas den ursprungliga Övriga inkomster 19 810 -5 079 -24 890 budgeten sammanställd av riksdagen i december Totala utgifter 814 409 10 848 812 480 -1 929 2011 (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU10, rskr. Utgiftsområden 2011/12:113). När jämförelse görs mot totalt exkl. statsskulds-

räntor m.m. 794 788 4 848 783 706 -11 081 anvisade medel avses summan av både statens

Statsskuldsursprungliga budget och de ändringsbudgetar

räntor m.m. 21 870 6 000 27 381 5 511 som riksdagen fattat beslut om under året. En

Förändring av mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifi-

anslagskation av inkomster på statens budget och bilaga behållningar -2 814 2 814 2 Specifikation av utgifter på statens budget.

Myndigheters

m.fl. in- och ut-

låning i RGK,

netto 121 1 009 889

Kassamässig

2.1¶Saldot på statens budget 2012

korrigering 445 384 -61

Budgetsaldo 18 704 -24 907 -43 611

Budgetsaldot uppgick 2012 till -25 miljarder kronor (tabell 2.1). I budgeten beräknades saldot till 19 miljarder kronor. Saldot blev därmed Inkomster av skatt på kapital blev lägre 44 miljarder kronor sämre än beräknat i statens Inkomsterna i statens budget beräknades budget. Inkomsterna blev 46 miljarder kronor uppgå till 833 miljarder kronor. Utfallet blev lägre än beräknat och utgifterna blev 2 miljarder knappt 788 miljarder kronor, vilket är kronor lägre än vad som beräknades i statens 46 miljarder kronor lägre än beräknat. Statens budget. skatteinkomster blev 21 miljarder kronor lägre

och övriga inkomster blev 25 miljarder kronor

lägre än beräknat i budgeten. Det är främst in-

täkterna från skatt på kapital som blivit lägre

än budgeterat. Jämfört med budget-

propositionen för 2012 blev inkomsterna av

företagens inkomstskatt 14 miljarder kronor

S kr . 2012/ 13: 101

lägre än beräknat. En del förklaras av den svaga 26 Statsskulds-

räntor m.m. 21 870 6 000 27 381 5 511 konjunkturen 2012 men den större delen förklaras av att intäkterna för 2011, vilka även på- 10 Ekonomisk

trygghet vid sjukverkar intäkterna 2012, överskattades. Även

dom och handiskatteintäkterna från kapitalvinster och utdel- kapp 93 353 2 099 94 853 1 500 ningar blev högre än beräknat medan skattere- Övriga utgifter 443 625 1 372 445 137 1 512 duktionen för utgiftsräntor blev lägre än be-

Summa utgifter

räknat. m.m. på statens

budget 814 409 10 848 812 480 -1 929

Låg försäljning av statlig egendom under 2012

Inkomster av försåld egendom, som redovisas Lägre arbetslöshet än beräknat – sjukfallen ökar under övriga inkomster, var 15 miljarder kro- och blir längre nor lägre än beräknat eftersom försäljningen Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad av statlig egendom var låg under 2012. I bud- och arbetsliv blev 4 miljarder kronor lägre än i geten antas dessa inkomster beräkningstek- statens budget, eftersom arbetslösheten blev niskt uppgå till 15 miljarder kronor för varje år lägre än vad som beräknades. För utgiftsområde mellan 2012 och 2016. Det beräkningstekniska 13 Integration och jämställdhet blev utgifterna

1,6 miljarder kronor lägre än vad som beräknaantagandet speglar regeringens målsättning

des i budgeten. Förseningar i Migrationsverkets över tid. Därmed är försäljningsbeloppen och

ärendehantering på grund av det stora antalet tidpunkterna behäftade med stor osäkerhet.

asylsökande gör att utgifter som avser 2012

kommer i stället att betalas till kommunerna un-

Utgifterna för statsskuldsräntor högre än beräknat

der 2013. Inom utgiftsområde 9 Hälsovård,  övriga utgifter lägre än beräknat

sjukvård och social omsorg blev utgifterna Det slutliga utfallet för utgifter m.m. på statens

1,4 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget blev 812 miljarder kronor, vilket är

budget. Bland annat blev efterfrågan på tand- 2 miljarder kronor lägre än den ursprungliga

vårdsförmåner lägre än beräknat. Förändringar i budgeten för 2012. De sammanlagda utgifterna

valutakurser och framflyttning av stödutbetalför samtliga utgiftsområden exklusive stats-

ningar medförde att utfallet blev 1 miljard kroskuldsräntor m.m. blev 11 miljarder kronor lägre

nor lägre än beräknat i budgeten för utgiftsomän vad riksdagen anvisade i statens budget. Ut-

råde 23 Areella näringar, landsbygd och gifterna för statsskuldsräntor m.m. blev däremot

livsmedel. Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk nära 6 miljarder kronor högre än vad som ur-

trygghet för familjer och barn är det framför allt sprungligen anvisades på statens budget.

ett lägre uttag av föräldrapenning än beräknat Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor som gör att utgifterna blev lägre än vad som bemot statens budget räknades i budgeten. Antalet studerande med

Miljoner kronor

rätt till studiebidrag blev färre än vad som beräk-

Skillnad nades i budgeten. Det medförde att utgifterna

mot sta-

Statens Ändrings- tens för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 1 miljard Utgiftsområde budget budget Utfall budget

kronor lägre än beräknat. För utgiftsområde 14 Arbetsmarknad 26 Statsskuldsräntor m.m. blev utfallet i stället och arbetsliv 70 476 1 105 66 333 -3 843

5,5 miljarder kronor högre än beräknat i den ur- 13 Integration och

sprungliga budgeten. Jämfört med budgeten blev jämställdhet 8 374 5 6 753 -1 621

kursförlusterna 12,5 miljarder kronor högre än 09 Hälsovård,

beräknat. Samtidigt blev överkurser vid emission sjukvård och social omsorg 60 078 178 58 690 -1 388 9 miljarder kronor högre än beräknat, vilket på-

verkar skillnaden mellan utfall och budget åt 23 Areella näringar, landsbygd och motsatt riktning. På ändringsbudgeten anvisades livsmedel 17 733 12 16 387 -1 346 ytterligare 6 miljarder kronor för att finansiera 12 Ekonomisk kursförluster och förändringar i Riksgäldskontrygghet för famil-

torets låneplan. För utgiftsområde 10 Ekonojer och barn 76 717 75 579 -1 138

misk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 15 Studiestöd 22 184 78 21 068 -1 116

utgifterna 1,5 miljarder högre än beräknat i sta-

S kr . 2012/ 13: 101

tens budget. Utgifterna blev högre till följd av Övriga inkomster minskade med 38 miljarder fler nya sjukfall än beräknat, samtidigt som läng- kronor jämfört med 2011. Inkomster av såld den på sjukfallen har ökat. egendom minskade med 23 miljarder kronor.

Engångseffekter påverkar saldot positivt med Lägre utgifter för statsskuldsräntor än 2011 –

8 miljarder kronor övriga utgifter högre

Saldot på statens budget påverkades samman- De totala utgifterna för staten ökade med taget positivt av engångseffekter. De uppgick till 8 miljarder kronor (1,0 procent) mellan 2011 8 miljarder kronor under 2012. Bland annat läm- och 2012. Utgifterna för utgiftsområdena, exklunade Sveaskog en extra utdelning om 4 miljarder sive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., kronor. ökade med 17 miljarder kronor (2,2 procent)

medan Statsskuldräntor m.m. minskade med

7 miljarder kronor (20,6 procent) jämfört med 2.1.1 Statens budget 2011 och 2012 föregående år. Det lägre utfallet beror i huvudsak

på att valutakursförluster 2011 övergick till va- I tabell 2:3 redovisas utfallet på statens budget lutakursvinster 2012. för 2011 och 2012. Statens budget visar för 2012 ett underskott på 25 miljarder kronor, jämfört Ökade utgifter för drift och underhåll av vägar och med ett överskott på 68 miljarder kronor 2011 – järnvägar en försämring med 93 miljarder kronor.

Tabell 2.4 Utgifter

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2011 och 2012 Miljoner kronor Miljoner kronor Skillnad

Utgiftsområde Utfall 2012 Utfall 2011 mot 2011

Skillnad

Utfall 2012 Utfall 2011 mot 2011 22 Kommunikationer 42 861 38 734 4 128 Totala inkomster 787 573 872 417 -84 844 12 Ekonomisk trygghet för

familjer och barn 75 579 71 994 3 585 Statens skatteinkomster 792 653 839 974 -47 322

14 Arbetsmarknad och ar-

statsskuldsräntor m.m. 783 706 766 987 16 720

13 Integration och jämställd- Statsskuldsräntor m.m. 27 381 34 491 -7 110 het 6 753 4 968 1 785

Myndigheters m.fl. in- 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 381 34 491 -7 110 och utlåning i Riksgäld-

25 Allmänna bidrag till komskontoret, netto 1 009 1 600 -591

muner 85 138 88 023 -2 885 Kassamässig korrige-

Både skatteinkomster och övriga inkomster lägre

Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommuni-

än 2011

kationer ökade med 4 miljarder kronor Budgetens inkomster minskade med

(10,7 procent). Det beror på ökade utgifter för 85 miljarder kronor (9,7 procent) mellan 2011

framför allt drift- och underhåll av både vägar och 2012. Statens skatteinkomster minskade

och järnvägar. Inom utgiftsområde 12 Ekonomed 47 miljarder kronor (5,6 procent). Det be-

misk trygghet för familjer och barn blev utgiftror främst på lägre skatt på kapital och högre ut-

erna nästan 4 miljarder kronor (5,0 procent) betalningar till kommunerna. Direkta skatter på

högre än 2011. En orsak är att utgifterna för förarbete beräknas öka med 17 miljarder kronor

äldraförsäkring ökade med drygt en miljard kro- (3,4 procent) och indirekta skatter på arbete

nor eftersom fler barn föddes. En annan orsak är ökade med 13 miljarder kronor (3,2 procent).

att bostadsbidragen ökade, vilket beror på olika Skatt på kapital beräknas ha minskat med

regeländringar som trätt i kraft under året. Ut- 13 miljarder kronor (7,0 procent) och avgående

gifterna under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad poster och skatter till andra sektorer beräknas ha

och arbetsliv ökade med drygt 3 miljarder kro ökat med 28 miljarder kronor (3,7 procent).

S kr . 2012/ 13: 101

nor (5,3 procent), vilket framför allt beror på att Tabell 2.5 Skattereformer 2012

Miljarder kronor

antalet arbetslösa har ökat mellan åren. Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna social omsorg ökade med drygt 2 miljarder kro-

Skatt på arbete -1 nor (3,8 procent), bland annat ökade kostnader-

Skatt på kapital 2 na för statlig assistansersättning. Utgifterna för

Skatt på konsumtion och insatsvaror -5 utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Övriga skatter 0 ökade med nästan 2 miljarder kronor (35,9 procent). Hälften av ökningen beror på att Summa skattebeslut -4 en engångsutbetalning för hemutrustningslån Källa: Egna beräkningar. belastade budgeten 2012 till följd av en omläggning från lånefinansiering till anslagsfinansiering Intäkterna från skatt på konsumtion bedömdes av dessa lån. Den tillfälliga höjningen av statsbi- minska med 5,4 miljarder kronor till följd av fördrag till kommunerna upphörde 2012 varför ut- slaget om sänkt mervärdesskatt på restauranggifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag och cateringtjänster. till kommuner blev nästan 3 miljarder kronor De minskade intäkterna motverkas till viss del lägre än 2011. av intäkterna från skatt på kapital som bedömdes

bli 2 miljarder kronor högre till följd av förslaget

om schablonbeskattning av andelsägare i fonder

och införandet av investeringssparkonton.

2.2¶Inkomster på statens budget 2012

Makroekonomiska förutsättningar

Inkomsterna på statens budget 2012 blev 787,6 miljarder kronor, vilket är 45,5 miljarder Utvecklingen av skatteintäkterna beror i stor utkronor lägre än budget. Av denna differens ut- sträckning på hur ekonomin utvecklas. I tabell gör 15 miljarder kronor ett försäljnings- 2.6 redovisas några av de makroekonomiska förantagande som inte förverkligades. Statens skat- utsättningar som påverkar skatteintäkterna. De teinkomster uppgick 2012 till 792,7 miljarder ekonomiska antaganden som redovisas är deskronor och övriga inkomster till -5,1 miljarder amma som i 2013 års ekonomiska vårprokronor. position. I tabellen jämförs dessa med antagan-

I tabell 2.8 redovisas totala skatteintäkter och dena i budgetpropositionen för 2012. inkomster för 2011 och 2012. I tabellen redovi-

Tabell 2.6 Antaganden i 2013 års ekonomiska vårproposi-

sas även skillnaden mellan utfall och statens

tion jämfört med budgetpropositionen för 2012

budget. Statens budget för 2012 baseras på de

Procentuell utveckling om inget annat anges. prognoser som redovisades i budgetpro-

2011 2012 positionen för 2012.

1

2 Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal Timlön 2,7 2,9 skatter på löpande debiteringar av skatter som Diff. BP12 -0,4 0,0 avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms-

Utbetald lönesumma, skatteunderlag 5,6 3,9 terna har utvecklats jämfört med budgeten bör

Diff. BP12 0,7 0,8 beakta utvecklingen av makroekonomin och för- 3

Arbetslöshet 7,8 8,0 ändringar i regelverken.

Diff. BP12 0,3 0,2

Regeringen föreslog och aviserade i budget-

4

Arbetsmarknadspolitiska program 3,5 3,7 propositionen för 2012 skattereformer som

Diff. BP12 0,0 0,1 sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna

1 med 4 miljarder kronor. Hushållens konsumtionsutgifter 3,5 2,8

Diff. BP12 0,2 0,3

S kr . 2012/ 13: 101

5

7 Inkomstbasbelopp 52,1 54,6

1100 Direkta skatter på arbete

Diff. BP12 0,0 0,0

1110 Inkomstskatter nov 2013 Prisbasbelopp 42,8 44,0 1120 Allmän pensionsavgift nov 2013 Diff. BP12 0,0 0,0 1140 Skattereduktioner nov 2013 Inkomstindex 142,3 149,3 1200 Indirekta skatter på arbete Diff. BP12 0,0 0,0 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 2013

7 1240 Egenavgifter nov 2013 Skiktgräns 383,0 401,1

Löpande priser, procentuell förändring. 2 Enligt nationalräkenskapernas definition. 1320 Skatt på företagsvinster nov 2013 3 Arbetslöshet 15–74 år. 4 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 nov 2013 Procent av arbetskraften. Procent. 1350 Fastighetsskatt nov 2013 6 Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år. 7 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

1410 Mervärdesskatt, 1411 aug 2013

1600 Restförda och övriga skatter

En viktig variabel för prognosen på skatt på ar-

1620 Övriga skatter, hushåll maj 2014 bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin.

1630 Övriga skatter, företag maj 2014 Intäkterna påverkas också av konsumentprisin-

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

dex (KPI), som används för att justera skikt-

1810 Skatter till andra sektorer nov 2013 gränserna i skattesystemet. Om lönerna i sam-

1900 Periodiseringar

hället ökar mer än KPI, hamnar en större andel

1910 Uppbördsförskjutningar maj 2014 av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder

1920 Betalningsförskjutningar nov 2013 till högre skatteintäkter.

KPI används även till att omräkna skatte-

För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar satserna på skatt på energi. Hushållens konsumt-

fastställs utfallet i samband med den slutliga beionsutgifter påverkar intäkterna från såväl mer-

skattningen för 2012, vilket blir känt i november värdesskatt som punktskatter.

2013.

Lönesumman 2012 blev 0,8 procentenheter

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) högre än prognosen i budgetpropositionen för

och mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs 2012. Upprevideringen av lönesumman beror

utfallet i augusti 2013, när skattedeklarationerna främst på att arbetade timmar blev högre än för-

för juli är kända. väntat. Utfallet för BNP-tillväxten 2012 var

För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda 0,1 procentenheter lägre än prognosen i budget-

och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i propositionen för 2012.

maj 2014, beroende på omprövningar för hushåll

(inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel

1631). Detta innebär även att uppbörds-

Bedömningar om utfallet för 2012

förskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs

lika sent. Beloppen för 2011 och 2012 på in- För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen

komsttitlarna 1621, 1631 samt 1911 är således 1000 Statens skatteinkomster är de redovisade

fortfarande bedömningar vid tidpunkten för beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är

publicering av denna årsredovisning. kända vid tidpunkten för publicering av denna

årsredovisning. Däremot är det totala beloppet

för inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster

S kr . 2012/ 13: 101

Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning ras till största delen av att skatt på kapital blev för staten och slutligt utfall högre än beräknat.

För 2008 blev skillnaden mellan beräknat ut- I tabell 2.7 redovisas skillnaden mellan beräknat fall i årsredovisningen för staten och slutligt ututfall i årsredovisningen för staten och slutligt fall 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar utfall för åren 2006–2010. Skillnaden har uppgått 0,1 procent av statens skatteintäkter. Detta är i till mellan 0,7 och 11,6 miljarder kronor, vilket linje med prognos. motsvarar 0,1 till 1,5 procent av utfallet för sta- För 2009 blev skillnaden mellan beräknat uttens skatteintäkter. fall i årsredovisningen för staten och slutligt ut-

För 2006 blev skillnaden mellan beräknat ut- fall 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar fall i årsredovisningen för staten och slutligt ut- 1,1 procent av statens skatteintäkter. Det förklafall 6,7 miljarder kronor, vilket motsvarar ras främst av att skatt på kapital blev högre än 0,8 procent av statens skatteintäkter. Det förkla- beräknat. ras till största delen av att skatt på kapital blev För 2010 blev skillnaden mellan beräknat uthögre, vilket till viss del motverkades av att skatt fall i årsredovisningen för staten och slutligt utpå arbete blev lägre än beräknat. fall 11,6 miljarder kronor, vilket motsvarar

För 2007 blev skillnaden mellan beräknat ut- 1,5 procent av statens skatteintäkter. Det förklafall i årsredovisningen för staten och slutligt ut- ras främst av att skatt på kapital blev högre än fall 5,9 miljarder kronor, vilket motsvarar beräknat. 0,7 procent av statens skatteintäkter. Det förkla-

Tabell 2.7 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall

Miljarder kronor

S kr . 2012/ 13: 101

2.2.2 Totala skatteintäkter För de skatteintäkter som ännu inte är slut-

giltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till prognoser för 2012. 1 565,6 miljarder kronor, vilket är 21,8 miljarder Skatteintäkter är periodiserade skatter och kronor lägre än budget. Statens skatteintäkter, skatterna har en direkt koppling till den ekonodvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU- miska utveckling och de skatteregler som gäller skatter, kommunalskatt och avgifter till ålders- för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad pensionssystemet, beräknas uppgå till på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt 782,4 miljarder kronor, vilket är 30,7 miljarder på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror kronor lägre än i budgeten. samt restförda och övriga skatter. Summan av

Det är främst lägre intäkter från skatt på kapi- dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna. tal som förklarar avvikelserna gentemot budget, Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för vilket motverkas till viss del av att intäkter från de skatter som tillhör EU. Det kvarstående beskatt på arbete beräknas bli högre än budget. I loppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, utförligt. ålderspensionssystemet och staten.

I tabell 2.8 nedan redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot budget.

S kr . 2012/ 13: 101

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2011 och 2012

Miljarder kronor

S kr . 2012/ 13: 101

Skatt på arbete 4,5 miljarder kronor högre än vad som be-

räknades i budgeten. Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och Kommunal inkomstskatt indirekta skatter. Löner och andra ersättningar År 2012 beräknas intäkterna från den kommuför arbete är underlag för både direkta och indi- nala inkomstskatten uppgå till 559,8 miljarder rekta skatter, medan transfereringsinkomster, kronor. Jämfört med budget har intäkterna för såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- 2012 reviderats upp med 6,9 miljarder kronor. ersättning och pensioner, endast är underlag för Detta förklaras framförallt av att lönesumman direkt beskattning. Direkta skatter på arbete be- blev högre än budget. Upprevideringen av lönestår till största delen av kommunal och statlig summan beror främst på att arbetade timmar inkomstskatt. Under de direkta skatterna på ar- blev högre än förväntat. bete redovisas också skattereduktionerna.

Gemensamt för merparten av de skatter som Statlig inkomstskatt ingår i skatt på arbete är att de följer utveckling- Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas en av utbetalda löner och transfereringar. uppgå till 44,6 miljarder kronor 2012. I jämfö-

Posterna under direkta skatter fastställs i be- relse med 2011 är den statliga inkomstskatten skattningen 2013 och uppgifterna för 2012 är oförändrad. Prognosen för 2012 är 0,2 miljarder därmed ett bedömt utfall, grundat på en pro- kronor högre än budget, vilket är i linje med gnos. prognos.

År 2012 beräknas skatt på arbete uppgå till 935,5 miljarder kronor. Jämfört med budgeten Allmän pensionsavgift

Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvhar intäkterna reviderats upp med 7,5 miljarder kronor. sinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av

pensionsgrundande ersättningar och intäkterna

Den högre lönesummeutvecklingen har medfört att skatteintäkterna från direkta och indi- följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för

direkta skatter. Prognosen för 2012 beräknas bli rekta skatter (inklusive skattereduktioner) blev 1,2 respektive 6,3 miljarder kronor högre än 97,4 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor

högre än budget. budgeten. Skattereduktionen för husarbeten blev 4,5 miljarder kronor högre än budgeten, vilket

Skattereduktioner

minskar intäkterna från skatt på arbete med

År 2012 utgör den totala skattereduktionen samma belopp.

197,5 miljarder kronor, vilket är 6,7 miljarder

kronor högre än budget. Avvikelsen beror på

högre skattereduktion för husarbeten (ROT-

Direkta skatter

och RUT-avdrag), vilket svarade för

4,5 miljarder kronor, högre jobbskatteavdrag, De direkta skatterna på arbete består av in-

vilket svarade för 1,2 miljarder kronor och högre komstskatter till staten och kommuner, allmän

avdrag för allmän pensionsavgift, som svarade pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2011

för 1 miljard kronor. blev utfallet för de direkta skatterna

I jämförelse med 2011 ökar de totala skatte- 487,3 miljarder kronor. År 2012 beräknas intäkt-

reduktionerna med 8,4 miljarder kronor. Ökerna uppgå till 504,3 miljarder kronor. Att ut-

ningen förklaras av den högre lönesumman som vecklingstakten för de direkta skatterna inte fullt

ger ökat avdrag för den allmänna pensionsut följer lönesummans ökningstakt beror fram-

avgiften, högre jobbskatteavdrag på grund av fler för allt på högre skattereduktioner.

sysselsatta samt högre skattereduktion för

Sammantaget har de direkta skatterna 2012

husarbeten. Alla skattskyldiga som betalar allreviderats upp med ca 1,2 miljarder kronor jäm-

män pensionsavgift får en skattereduktion med fört med budget, vilket främst beror på att den

100 procent av pensionsavgiften, vilket innebär kommunala inkomstskatten blev 6,9 miljarder

att skattereduktion för allmän pensionsavgift bekronor högre än beräknat. Denna effekt mot-

räknas uppgå till 97,4 miljarder kronor. verkades dock av att skattereduktionen för husarbeten (ROT- och RUT-avdrag) blev

S kr . 2012/ 13: 101

Indirekta skatter från skatt på kapital för 2012 fortfarande är en

prognos. De indirekta skatterna på arbete utgör 46 procent av skatt på arbete och beräknas 2012 Skatt på kapital, hushåll uppgå till 431,2 miljarder kronor. Jämfört med Underlaget för hushållens skatt på kapital är netföregående inkomstår ökar intäkterna med tot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den 3,2 procent. Till skillnad från de direkta skatter- största delen av kapitalskatten kommer från reana, där merparten av intäkterna överförs till liserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna kan varikommunerna, tillfaller de indirekta skatterna hu- era kraftigt mellan åren, vilket leder till att även vudsakligen staten och ålderspensionssystemet. hushållens kapitalskatt varierar. Kapital-

vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av Arbetsgivaravgifter olika tillgångar samt när de ackumulerade vins- Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av terna realiseras. arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2012 är Utfallet för hushållens skatt på kapital beräk- 5,4 miljarder kronor högre än budget. Det hu- nas bli 24,6 miljarder kronor 2012. Det är vudsakliga skälet till de högre intäkterna är en 6,8 miljarder kronor lägre än budget. Revihögre lönesumma än beräknat. deringen beror framför allt på att hushållens in-

Jämfört med 2011 är utfallet 14,5 miljarder komsträntor nu bedöms bli lägre och av att inkronor högre, vilket motsvarar en ökning med täkterna från skatt på hushållens utgiftsräntor nu 3,4 procent. bedöms bli högre än vad som bedömdes i budge-

ten.

Särskild löneskatt

År 2012 beräknas den särskilda löneskatten bli Skatt på företagsvinster 37,7 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, intäkterna reviderats upp med 2,1 miljarder kro- föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar innor. Upprevideringen beror huvudsakligen på att komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beföretagens kostnader för pensionsförmåner till skattningen utgår från bolagens bokföringsde anställda reviderats upp. mässiga resultat, men vissa skattemässiga

justeringar görs för att få fram den beskattnings- Nedsättningar bara inkomsten. Jämfört med budgeten för 2012 beräknas ned- Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms sättningarna bli 0,8 miljarder kronor högre. bli drygt 95,1 miljarder kronor 2012. Jämfört

Nedsättningarna beräknas bli 1,2 miljarder med budgeten har prognosen reviderats ned med kronor högre jämfört med 2011. 14,4 miljarder kronor. Den lägre prognosen för

intäkterna förklaras av att BNP-tillväxten nu be-

döms bli väsentligt svagare än vad som bedöm- Skatt på kapital des i budgeten

Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på Avkastningsskatt hushållens kapitalinkomster, skatt på företags- Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensionsvinster samt kommunal fastighetsavgift och stat- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på tilllig fastighetsskatt. År 2012 beräknas skatt på ka- gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen bepital utgöra 11 procent av de totala skattein- ror avkastningsskatten på statslåneräntan året täkterna. Skatt på företagsvinster utgör mer än före beskattningsåret. Skattesatsen 2011 var hälften av skatt på kapital. 15 procent på pensionsförsäkringar och

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt 27 procent på kapitalförsäkringar. Från och med på företagsvinster är de skatter som uppvisar 2012 är skattesatsen på kapitalförsäkringar störst variationer över åren. Det är också för 30 procent. dessa skatter som prognososäkerheten är störst. Intäkterna från avkastningsskatten beräknas

De flesta skatter i undergruppen skatt på kapi- bli 10,3 miljarder kronor 2012, vilket är tal fastställs i den årliga beskattningenen i no- 0,1 miljarder kronor högre än i budgeten. vember året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fastställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna

S kr . 2012/ 13: 101

Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- hos både företag och hushåll och därmed lägre skatt intäkter från mervärdesskatt. Konjunktur- År 2008 avskaffades den statliga fastighets- inbromsningen ledde också till lägre användning skatten på bostäder och ersattes av en kommunal av olika energislag och därmed lägre intäkter från fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick energi- och koldioxidskatt. Dessutom gjorde 2012 till 6 825 kronor, dock högst 0,75 procent den svaga varuimporten att intäkterna från skatt av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- på import blev lägre än väntat. delen i hyreshus uppgick till 1 365 kronor per lägenhet, dock högst 0,4 procent av taxerings- Mervärdesskatt värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till Intäkterna från mervärdesskatten påverkas inkomstbasbeloppet. främst av hushållens konsumtion. Eftersom

Intäkterna från den kommunala fastighets- olika varu- och tjänstegrupper beskattas med avgiften 2012 beräknas uppgå till 15,9 miljarder olika mervärdesskattesatser beror intäkterna kronor, varav 13 miljarder kronor för småhus både på den totala konsumtionen och på samoch knappt 3 miljarder kronor från bostadsdelen mansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt i hyreshus. Jämfört med beräkningen till budge- tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket ten har prognosen reviderats upp med medför att intäkterna är starkt kopplade till pri- 0,5 miljarder kronor. sökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- konsumtion består skattebasen för mervärreshus som avser lokaler samt på industri- desskatt även av offentlig konsumtion, samt förfastigheter. Den statliga fastighetsskatten för brukning och investeringar i både privat och of- 2012 beräknas uppgå till 12,9 miljarder kronor, fentlig sektor. vilket är 0,1 miljard kronor högre än i budgeten. Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till

333,4 miljarder kronor 2012, vilket är Stämpelskatt 2,4 miljarder kronor lägre än budget. Det är en Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och följd av att hushållens konsumtion och företatomträtter och vid beviljande av inteckningar. gens investeringar ökade mindre än väntat under Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2012. 2012 blev 8 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än i budgeten. Det lägre utfallet beror på en sämre utveckling på fas- Punktskatter tighetsmarknaden än väntat, både vad gäller priser och omsättning på fastigheter. Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska

kompensera för de negativa externa effekter för Kupongskatt samhället som uppstår i samband med förbruk- Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i ning av vissa varor och tjänster. Punktbesvenska aktiebolag och svenska aktiefonder. skattning används för att påverka konsumtionen Skatten betalas av personer som är bosatta utom- i en för samhället önskvärd riktning, även om de lands och som fått utdelning från svenskt aktie- också har en klar offentligfinansiell betydelse. bolag. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och

Kupongskatten uppgick till 3,8 miljarder kro- energi. nor 2012, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än i Punktskatterna skiljer sig från exempelvis budgeten. mervärdesskatten i det avseende att de oftast är

baserade på konsumerad kvantitet i stället för på

marknadspris. Skatt på konsumtion och insatsvaror Intäkterna från punktskatterna uppgick 2012

till 122 miljarder kronor, vilket är 3,8 miljarder Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på im- kronor lägre än budget. port bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2012 uppgick intäkterna från Skatt på tobak skatt på konsumtion och insatsvaror till Intäkterna från skatt på tobak uppgick 2012 till 455,3 miljarder kronor, vilket är 6,9 miljarder nästan 12 miljarder kronor. Det är 0,1 miljard kronor lägre än i budgeten. Det svaga konjunk- kronor lägre än budget. turläget under 2012 medförde lägre konsumtion

S kr . 2012/ 13: 101

Skatt på alkohol na i den löpande redovisningen och den periodi- Skatt på alkohol gav intäkter på 12,3 miljarder serade intäkten. Betalningsförskjutningarna bekronor 2012, vilket är knappt 0,2 miljarder kro- står av skillnaden mellan in- och utbetalningar på nor högre än budget och förklaras av en något samtliga skattekonton och debiterade skatter. högre alkoholförsäljning.

Energi- och koldioxidskatt Uppskjuten beskattning Intäkterna från energiskatten uppgick till drygt 40 miljarder kronor och intäkterna från koldi- Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligoxidskatten till drygt 25 miljarder kronor 2012. heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av Intäkterna för båda dessa var ungefär olika typer av inkomster. Fysiska personer har 2,9 miljarder kronor lägre än väntat och förklaras t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av bl.a. av att den inbromsade konjunkturen med- en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av fört lägre användning av olika energislag. en privatbostad. De stora beloppen för upp-

skjuten beskattning för fysiska personer avser Skatt på import emellertid pensionerna, eftersom de beskattas Skatt på import blev 0,6 miljarder kronor lägre när pensionen faller ut och inte när pensionsän väntat 2012 och uppgick till drygt 5 miljarder rätterna tjänas in. Det gäller både det egna prikronor. Det lägre utfallet för skatt på import be- vata pensionssparandet, men framför allt avtalror på att varuimporten blev lägre. spensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp Övriga skatter beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av Intäkterna från övriga skatter uppgick 2012 till

delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessudrygt 7 miljarder kronor, vilket är knappt tom kan företag göra skattemässiga avskrivning- 0,1 miljarder kronor högre än väntat.

ar som är större än den beräknade ekonomiska

värdeminskningen (överavskrivningar).

Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs

Restförda och övriga skatter

av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 av-

snitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) Restförda skatter är nettot av restförda och av bör detta slag av uppskjuten beskattning undvi- Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland

kas. övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- De fordringar som är kopplade till olika forverkets tidigare fattade beskattningsbeslutsbeslut

mer av uppskjuten beskattning skulle egentligen samt diverse inkomster som förs till exempelvis påverka redovisningen av den offentliga sektorns Insättningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter,

nettoförmögenhet. Anledningen till att detta Avgifter till Kärnavfallsfonden m.fl. inte görs är att det inte finns någon samlad redo-

Restförda skatter är 1,4 miljarder kronor lägre

visning av den uppskjutna beskattningen. Det än budgeten och övriga skatter är 0,9 miljarder gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare kronor lägre än i budgeten. Tillsammans uppgick

ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att restförda och övriga skatter till 4,2 miljarder det är mycket svårt att beräkna den fordran som kronor 2012.

den offentliga sektorn har. Även om det för ett

visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta

medel till periodiseringsfonder vet man inte i vil-

Periodiseringar

ken utsträckning dessa återföringar kommer att

påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker År 2012 beräknas periodiseringarna uppgå till under år som företagen har förluster bidrar inte 10,3 miljarder kronor. Jämfört med budget har

återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man periodiseringarna för 2012 reviderats upp med måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran 10,1 miljarder kronor.

vilket gör skattningen än mer osäker.

De högre periodiseringarna beror på att uppbördsförskjutningar kom in betydligt högre än väntat i statens budget samtidigt som betalningsförskjutningarna kom in lägre. Uppbördsförskjutningarna visar skillnaden mellan inkomster-

S kr . 2012/ 13: 101

2.2.3 Övriga inkomster 2011. Att inkomsterna blev lägre beror huvud-

sakligen på att Inkomster av statens aktier mins- Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna In- kade med 5 268 miljoner kronor (19,6 procent) komster av statens verksamhet, Inkomster av mellan 2011 och 2012. försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Tabell 2.10 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i

SB Utfall Utfall-SB Utfall anslutning till skattesystemet och Utgifter som

2012 2012 2012 2011 redovisas som krediteringar på skattekonto. Det

Rörelseöverskott 5 660 8 043 2 383 6 699 totala utfallet för övriga inkomster 2012 uppgick

Överskott av statens till -5 079 miljoner kronor och är därmed sam-

fastighetsförvaltning 265 243 -22 313 mantaget 24 890 miljoner kronor lägre än vad

Ränteinkomster 6 794 5 823 -970 5 891 som beräknades i den ursprungliga budgeten.

Inkomster av statens Övriga inkomster blev 37 522 miljoner kronor

aktier 23 000 21 658 -1 342 26 926 lägre jämfört med föregående år.

Offentligrättsliga

avgifter 10 615 10 393 -222 10 219

Tabell 2.9 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor Försäljningsinkomster 120 64 -56 260

SB Utfall Utfall-SB Böter m.m. 1 877 1 458 -419 1 304

2012 2012 2012 Utfall 2011

Övriga inkomster av Inkomster av statens verksamhet 890 1 167 277 3 722 statens verksam-

Inkomster av statens

het 49 220 48 849 -371 55 333

verksamhet 49 220 48 849 -371 55 333

Inkomster av försåld egendom 15 000 322 -14 678 23 124

Rörelseöverskott

Återbetalning av lån Rörelseöverskottet uppgick till 8 043 miljoner

1 361 1 322 -39 1 452

kronor och är i och med det 2 383 miljoner kro- Kalkylmässiga inkomster 11 305 9 717 -1 588 11 086 nor (42,1 procent) högre än beräknat i statens Bidrag m.m. från budget. Årets rörelseöverskott blev EU 12 969 9 782 -3 187 12 328 1 344 miljoner kronor (20,1 procent) högre än Avräkningar m.m. 2011. Riksbankens inlevererade överskott uppi anslutning till gick till 7 500 miljoner kronor, vilket är skattesystemet -70 045 -74 928 -4 884 -70 768

2 300 miljoner kronor (44,2 procent) högre än Utgifter som re- beräknat. Överskottet utgör 80 procent av Riksdovisas som kre-

bankens genomsnittliga resultat under den senditeringar på skattekonto -144 -144 -112 aste femårsperioden, före boksluts-dispositioner

med mera. Det höga utfallet 2012 beror på att

Övriga inkomster 19 810 -5 079 -24 890 32 443

2011 års resultat blev väsentligt högre än beräk-

nat, främst på grund av justeringar för oreali-

serade vinster eftersom priserna på värdepapper

Inkomster av statens verksamhet

förändrats. Luftfartsverket har med anledning av

tidigare års underskott inte levererat in något Under inkomsttypen redovisas bland annat

rörelseöverskott under 2012. Sjöfartsverket har rörelseöverskott från statliga affärsverk, från

inte levererat in något rörelseöverskott under Riksbanken och från statens fastighets-

2012 eftersom affärsverket under 2011 redoviförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster,

sade ett negativt resultat. aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under inkomsttypen uppgick till 48 849 miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Inkomsterna av statens verksamhet blev 6 484 miljoner kronor (11,7 procent) lägre än

S kr . 2012/ 13: 101

Tabell 2.11 Rörelseöverskott 360 miljoner kronor (17,9 procent) lägre än be-

Miljoner kronor

räknat i statens budget. Årets ränteinkomster

SB Utfall Utfall-SB Utfall blev 68 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än

2012 2012 2012 2011

2011. Luftfartsverkets inlevererade överskott 11 -11

Tabell 2.12 Ränteinkomster

Affärsverket Svenska Miljoner kronor Kraftnäts inlevererade

SB Utfall Utfall-SB Utfall utdelning och inleve-

2012 2012 2012 2011 rans av motsvarighet till statlig skatt 436 378 -58 499 Räntor på näringslån 0 -1 0 -1 Sjöfartsverkets inleve- Räntor på studielån 4 615 4 066 -549 4 591 rerade överskott 12 -12

Övriga ränteinkomster 2 179 1 758 -421 1 300 Inlevererat överskott

Ränteinkomster 6 794 5 823 -970 5 891

av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 49 49 Inlevererat överskott Inkomster av statens aktier

av statsstödd export- Inkomster av statens aktier (utdelningar) uppkredit 1 116 115

gick till 21 658 miljoner kronor, vilket är Riksbankens inlevere-

1 342 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än berade överskott 5 200 7 500 2 300 6 200

räknat i statens budget. De utdelningar som bo-

Rörelseöverskott 5 660 8 043 2 383 6 699

lagen betalade ut under 2012 hänför sig till rä-

kenskapsåret 2011. Utbetalda utdelningar under Överskott av statens fastighetsförvaltning 2012 och 2011 redovisas i tabell 2.13. Överskottet av statens fastighetsförvaltning blev Utdelningen från LKAB uppgick under 2012 243 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kro- till 5 000 miljoner kronor, vilket är i samma nivå nor (8,3 procent) lägre än beräknat i statens som 2011. Bolaget redovisade ett resultat före budget. Under 2012 blev överskottet av statens skatter på 14 800 miljoner kronor 2011, vilket är fastighetsförvaltning 70 miljoner kronor en resultatförbättring med 19 procent jämfört (22,2 procent) lägre än 2011. Överskottet från med året innan. Det positiva resultatet förklaras i Statens fastighetsverk uppgick till 172 miljoner bolagets årsredovisning med historiskt höga kronor och överskottet från Fortifikationsverket järnmalmspriser och en stark efterfrågan på bouppgick till 72 miljoner kronor. Vad gäller över- lagets produkter. Från TeliaSonera uppgick utskottet från Statens fastighetsverk består det dels delningen till 4 601 miljoner kronor, vilket är i av en definitiv inleverans av avkastningskrav för samma nivå som 2011. Koncernen redovisade ett 2011 om 26 miljoner kronor, dels av en preli- resultat 2011 före skatter på 26 774 miljoner minär inleverans av avkastningskrav för 2012 om kronor, vilket är 10,6 procent lägre än 2010. 146 miljoner kronor. Vad gäller överskottet från Utdelningen från Sveaskog Holding AB upp- Fortifikationsverket består detta av dels en defi- gick till 4 473 miljoner kronor, vilket är nitiv inleverans av avkastningskrav för 2011 om 3 717 miljoner kronor högre än 2011. Den högre 21 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans utdelningen 2012 förklarar bolaget i sin årsav avkastningskrav för 2012 om 51 miljoner kro- redovisning med att soliditetsmålet ligger på nor. mellan 35 till 40 procent. Soliditeten uppgick

under 2011 till 54 procent. Ränteinkomster Från Vattenfall AB uppgick utdelningen till Ränteinkomsterna uppgick till 5 823 miljoner 4 433 miljoner kronor, vilket är 2 067 miljoner kronor och är därmed 970 miljoner kronor kronor lägre än 2011. Bolaget redovisade 2011 (14,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. ett resultat före skatter på 14 298 miljoner kro- Räntor på studielån uppgick till 4 066 miljoner nor, vilket är 43,5 procent lägre än 2010. kronor, vilket är 549 miljoner kronor Utdelningen från Akademiska hus uppgick till (11,9 procent) lägre än beräknat i statens budget. 1 245 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kro- Räntor på skattekonton m.m. (netto), som sor- nor högre än 2011. Bolaget redovisade 2011 ett terar under Övriga ränteinkomster, uppgick till resultat före skatter på 3 252 miljoner kronor, 1 651 miljoner kronor och är därmed vilket är 11,3 procent högre än 2010.

S kr . 2012/ 13: 101

Offentligrättsliga avgifter

Tabell 2.13 Aktieutdelning 2011 och 2012 Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Of-

Miljoner kronor

fentligrättsliga avgifter uppgick till

Utfall 2012 Utfall 2011 Skillnad

10 393 miljoner kronor och är därmed

från arbetslöshetskassor och 2534 Avgifter i Trans-

Apoteks-gruppen i Sv

väntat. Avgifterna i Transportstyrelsen uppgick Green Cargo

till 1 548 miljoner kronor, vilket är 104 miljoner Infranord (f.d. Banver-

kronor (6,3 procent) lägre än beräknat. Inkomsket)

terna på huvudgruppen blev 174 miljoner kronor Kasernen

(1,7 procent) högre än 2011.

är därmed 56 miljoner kronor (46,7 procent) Nordiska investeringsbanken lägre än vad som beräknats i statens budget. Av- Posten Norden AB vikelsen beror huvudsakligen på att Jordbruks- (Posten AB) 223 607 -384 verket inte haft inkomster från försäljning av of- Preaktio AB fentligt lagrade jordbruksprodukter under 2012. Rymdbolaget 10 -10 Det beror på att världsmarknadspriserna på

jordbruksprodukter varit höga, vilket innebär att SBAB

behovet av offentlig lagring varit lågt. Inkoms- SJ 12 90 -78

terna på huvudgruppen blev 196 miljoner kronor SKD-företagen AB

(75,3 procent) lägre än 2011. SOS Alarm 4 -4 Special-fastigheter AB 17 263 -246 Böter m.m. Statens väg och ba- Utfallet under inkomsthuvudgruppen Böter ninvest AB m.m. uppgick till 1 458 miljoner kronor, vilket är Sveaskog Holding AB 4473 756 3 717 419 miljoner kronor (22,3 procent) lägre än be- Svensk Bilprovning AB 34 134 -100 räknat i statens budget. Utfallet för inkomst-

titeln Sanktionsavgifter m.m. blev 308 miljoner Svensk Exportkredit

budgetens utgiftssida. Av medlen tillfördes 206 miljoner kronor till inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter m.m. som en inkomst och reste-

S kr . 2012/ 13: 101

rande 219 miljoner kronor tillfördes inkomsttitel 1 322 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kro- 6111 Gårdsstöd som en inkomst. nor (2,9 procent) lägre än vad som beräknats i

statens budget och 130 miljoner kronor Övriga inkomster av statens verksamhet (9,0 procent) lägre än 2011. Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 1 167 miljoner kronor under 2012, vilket är Tabell 2.15 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

277 miljoner kronor (31,1 procent) högre än beräknat i statens budget och 2 555 miljoner kro- SB Utfall Utfall-SB Utfall

2012 2012 2012 2011 nor (68,6 procent) lägre än 2011. Minskningen

Återbetalning av näberor huvudsakligen på att utfallet för 2011 inne-

ringslån 4 2 -2 5 fattade försäljning av frekvensutrymme för an-

Återbetalning av stuvändande av radiosändare, främst tillstånd för

dielån 1 284 1 180 -104 1 402 4 G. Inkomsterna från försäljningen uppgick till

Återbetalning av öv- 3 108 miljoner kronor. riga lån 73 140 67 46

Återbetalning av lån 1 361 1 322 -39 1 452

Inkomster av försåld egendom

Kalkylmässiga inkomster

Under denna inkomsttyp redovisas bland annat inkomster av försålda byggnader och ma-

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består skiner, mark och annan egendom som exem-

av vissa amorteringar och statliga pensionspelvis gruvegendom och aktier. Utfallet på

avgifter. Inkomsterna uppgick till 9 717 miljoner inkomsttypen uppgick till 322 miljoner kro-

kronor, vilket är 1 588 miljoner kronor nor, vilket är 14 678 miljoner kronor

(14,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. (97,9 procent) lägre än beräknat i statens bud-

Utfallet för Statliga pensionsavgifter blev get. Försäljningsinkomsterna i statens budget

9 191 miljoner kronor, vilket är 1 578 miljoner antas beräkningstekniskt uppgå till

kronor (14,7 procent) lägre än beräknat i statens 15 000 miljoner kronor per år under perioden

budget. Kalkylmässiga inkomster blev 20122016. Det beräkningstekniska antag-

1 369 miljoner kronor (12,3 procent) lägre än andet speglar regeringens målsättning över tid. 2011. Därmed är försäljningsbeloppen och tidpunkterna behäftade med stor osäkerhet. Tabell 2.16 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

Inkomsterna blev 22 802 miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall (98,6 procent) lägre än 2011. Skillnaden beror

2012 2012 2012 2011 huvudsakligen på att staten under 2011 genom-

Avskrivningar och förde försäljningar av aktier i Nordea och Telia-

amorteringar 536 526 -10 552 Sonera, vilket genererade inkomster på

varav avskrivningar på 18 982 miljoner kronor respektive 3 707 miljoner fastigheter 536 526 -10 552 kronor.

Statliga pensions-

avgifter 10 769 9 191 -1 578 10 534

Tabell 2.14 Inkomster av försåld egendom Kalkylmässiga inkomster 11 305 9 717 -1 588 11 086

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2012 2012 2012 2011 Statliga pensionsavgifter Inkomster av försåld Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen egendom 15 000 322 -14 678 23 124

uppgick till 9 191 miljoner kronor under 2012.

Den särskilda löneskatten på pensionskostnader Återbetalning av lån uppgick till 1 636 miljoner kronor och administ-

rationskostnaderna för det statliga tjänste- Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- pensionssystemet blev 187 miljoner kronor.

visas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studiemedel. Utfallet på inkomsttypen uppgick till

S kr . 2012/ 13: 101

Tabell 2.17 Statliga pensionsavgifter blockdatabasen, en databas över Sveriges jord-

Miljoner kronor

bruksmark. Regeringen beslutade att

SB Utfall Utfall-SB Utfall

425 miljoner kronor av korrigeringen skulle be-

2012 2012 2012 2011

lasta anslaget för finansiella korrigeringar på Statlig tjänste-

budgetens utgiftssida. Av dessa medel tillfördes pensionering 7 657 8 675

206 miljoner kronor inkomsttitel 2714 Sanktion- Särskild löneskatt på pensionskostnader 1 636 1 962 eringsavgifter m.m. som en inkomst och reste-

rande 219 miljoner tillfördes inkomsttitel 6111 Statlig grupplivförsäkring 48 48 Gårdsstöd som en inkomst, som alltså blev

högre än budgeterat. Premieskatt, gruppliv 38 37

Inkomsterna för 6113 Övriga interventioner Statlig personskadeförsäkring 9 9 blev 151 miljoner kronor, vilket är 329 miljoner

kronor lägre än i budgeten. Orsaken är främst Avdrag för administrations-kostnader -187 -190 att behovet av offentlig lagring varit lågt till följd

Administration, per- av fortsatt höga världsmarknadspriser.

sonskadeförsäkring -10 -8 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden

Statliga pensionsavgifter 10 769 9 191 -1 578 10 534 för jordbruket blev 252 miljoner kronor lägre än

i statens budget. Det lägre utfallet beror på nega-

tiva kurs-differenser till följd av kronans för-

stärkning gentemot euron. Ersättningar för bi-

Bidrag m.m. från EU

drag som Statens jordbruksverk betalat ut i

förskott i kronor till bidragsmottagarna, både Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m.

rekvireras och betalas ut i euro från EU:s jordfrån EU omfattar bidrag från olika EU-fonder

bruksfonder med viss eftersläpning. Bidragen inom EU:s budget. De största enskilda bidragen

från Europeiska regionala utvecklingsfonden finansieras av Europeiska regionala utvecklings-

samt Europeiska socialfonden blev 388 miljoner fonden, Europeiska socialfonden och Europeiska

kronor respektive 1 352 miljoner kronor lägre än jordbruksfonder. Bidragen är främst kopplade

beräknat i statens budget. Orsaken till de lägre till utgifter på anslag inom utgiftsområdena

utfallen är framför allt att rekvirerade medel inte 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional till-

utbetalats innan årets slut. Jämfört med 2011 växt, 22 Kommunikationer samt utgiftsområde

minskade därför även inkomsterna från Europe- 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

iska regionala utvecklingsfonden och Europeiska

Inkomsterna uppgick till 9 782 miljoner kro-

socialfonden med 842 miljoner kronor respeknor och är därmed 3 187 miljoner kronor

tive 1 189 miljoner kronor. (24,6 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Bidragen från EU:s jordbruksfonder mins- Jämfört med 2011 blev bidragen från EU

kade med 212 miljoner kronor jämfört med 2 546 miljoner kronor (20,7 procent) lägre.

2011. Det är framför allt gårdsstödet som blivit

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick

lägre under 2012, med 421 miljoner kronor. till 8 459 miljoner kronor, vilket är 814 miljoner

Detta beror främst på att kronans värde gentekronor lägre än budgeterat. Bidragen från EU till

mot euron är lägre 2012 jämfört med 2011. landsbygdsutvecklingen blev 576 miljoner kro-

nor lägre än beräknat, vilket främst beror på att

stödmyndigheterna (Jordbruksverket m.fl.) un-

der 2012 fokuserat mer på att besluta om nya

stöd än att fatta beslut om utbetalningar till på-

gående projekt. Anledningen är bland annat att

2013 är det sista året för beslut om nya stöd

inom nuvarande programperiod. Större delen av

utbetalningarna kommer att ske när stöd-

berättigade projekt slutredovisas under 2014 och

2015. Gårdsstödet blev 138 miljoner kronor

högre än budget. Sverige belastades med finansi-

ella korrigeringar under 2012 avseende stödåren

2005–2007 på grund av brister i den så kallade

S kr . 2012/ 13: 101

Tabell 2.18 Bidrag m.m. från EU Tabell 2.19 Avräkningar m.m. i anslutning till skatte-

Miljoner kronor systemet

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2012 2012 2012 2011 SB Utfall Utfall-SB Utfall

2012 2012 2012 2011

Bidrag från EU:s jordbruksfonder 9 273 8 459 -814 8 671 Tillkommande skatter 10 413 10 086 -326 10 285

Gårdsstöd 5 470 5 608 138 6 029 EU-skatter 7 395 6 930 -466 7 270

Övriga interventioner 480 151 -329 135

varav Jordbrukstullar Exportbidrag 1 1 0 1 och sockeravgifter 261 259 -1 259 Djurbidrag 158 312 154 307 Kommunala utjäm-

ningsavgifter 3 017 3 157 139 3 015

Offentlig lagring 12 63 51 -75

Utjämningsavgift för Övriga bidrag från

LSS-kostnader 3 017 3 157 139 3 015 Europeiska garantifonden för jordbruket 13 -239 -252 -226 Avräkningar -80 457 -85 015 -4 558 -81 053 Bidrag från EU till Intäkter som förs till landsbygdsutveckl- fonder -5 471 -7 291 -1 820 -4 422 ingen 3 140 2 564 -576 2 501

Kompensation för Bidrag från EU till mervärdesskatt -74 986 -77 724 -2 738 -76 631 fiskenäringen 102 2 -99 50

varav Avräknad mer- Bidrag från Europe- värdesskatt, statliga iska regionala ut- myndigheter -27 655 -28 199 -544 -26 944 vecklingsfonden 1 390 1 002 -388 1 844

varav Kompensation Bidrag från Europe- för mervärdesskatt, iska socialfonden 1 351 -1 -1 352 1 188 kommuner -47 331 -49 525 -2 194 -49 687 Bidrag till transeuro- Avräkningar m.m. i peiska nätverk 662 212 -450 419 anslutning till skatte-

systemet -70 045 -74 928 -4 884 -70 768

Övriga bidrag från EU 191 107 -84 155

Bidrag m.m. från EU 12 969 9 782 -3 187 12 328

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redo- Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EUvisas som krediteringar på skattekonto. Utfallet skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnaför Jämställdhetsbonus blev -144 miljoner kroder lagen (1993:387) om stöd och service för nor. De flesta av de krediteringar som tidigare vissa funktionshindrade. Dessutom ingår olika krediterades skattekonto har upphört eller flytavräkningar som avser dels intäkter som förs till tats till utgiftssidan på statens budget. fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner. I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -70 045 miljoner kronor. Utfallet blev -74 928 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev -4 884 miljoner kronor. Orsaken är främst högre kompensation för mervärdesskatt till kommuner. Jämfört med

2011 har Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ökat med 4 160 miljoner kronor. Avräkningar har ökat med 3 962 miljoner kronor, vilket främst beror på högre intäkter som förs till fonder.

S kr . 2012/ 13: 101

Tabell 2.20 Utgifter som redovisas som krediteringar på Skillnader till följd av den makroekonomiska ut-

skattekonto

vecklingen

Miljoner kronor

Skillnader till följd av makroekonomiska förut-

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2012 2012 2012 2011 sättningar medförde att utgifterna blev

2,6 miljarder kronor högre än i statens budget. Anställningsstöd 0 0 0

Utgifterna för statsskuldsräntor blev Jämställdhetsbonus -144 -144 -113

5,5 miljarder kronor högre än anvisat i statens

Utgifter som redovisas

budget dels till följd av lägre valutakursvinster än

som krediteringar på

skattekonto -144 -144 -112 beräknat, dels till följd av att kursförlusterna blev

betydligt högre. Kursförluster uppstår vid för-

tidsinlösen av lån som har en högre kupongränta

än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kurs-

förlusterna uppstod främst vid byten av obligat-

2.3¶Utgifter på statens budget 2012

ioner i samband med emissionen av ett nytt tioå-

rigt lån i oktober 2012 i stället för i början av Utgifterna på statens budget är indelade i 27 ut-

2013. Dessutom bidrog lägre marknadsräntor än giftsområden. Därutöver ingår även posterna

väntat till att kursförlusterna blev högre. De Förändring av anslagsbehållningar (endast vid

ökade utgifterna motverkades dock delvis av budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning

högre inkomster från överkurs vid emission, och Kassamässig korrigering på budgetens ut-

också de som följd av lägre räntor och ändrad giftssida.

låneplan. Det utgiftsmässiga utfallet på ränte-

anslaget påverkas av många tekniska faktorer till

följd av Riksgäldskontorets upplånings- och

2.3.1¶Makroekonomiska förutsättningar

skuldförvaltningsteknik. Hela skillnaden för

och beslut

statsskuldsräntorna klassificeras som makrobe-

roende, utom den del som beror på annat låne- Skillnaden mellan utfallet och de beräknade ut-

behov än beräknat, vilken redovisas under Övgifterna i den ursprungliga budgeten, som riks-

rigt. dagen sammanställde den 20 december 2011, re-

Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utdovisas i tabell 2.21.

giftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 3,5

Utfallet för utgiftssidan för statens budget

miljarder kronor lägre än i statens budget. För blev 1,9 miljarder kronor lägre än i den ur-

utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv sprungliga budgeten. I detta avsnitt delas skill-

blev utgifterna 3,8 miljarder kronor lägre. Det naden upp i tre kategorier: skillnad till följd av

beror i huvudsak på att färre personer deltagit i förändrade makroekonomiska förutsättningar,

program med aktivitetsstöd och att den öppna skillnad till följd av beslut fattade av Riksdagen,

arbetslösheten var lägre än beräknat. regeringen, EU eller Riksbanken samt skillnad

Utgifterna för Riksgäldskontorets nettotill följd av övriga förklaringsfaktorer(inkl. vo-

utlåning blev 0,6 miljarder kronor högre än i stalymförändringar).

tens budget, främst till följd av lägre valuta-

Tabell 2.21 Skillnad mellan utfall och budget för 2012 kursvinster vid omsättning av Riksbankens lån i

Miljarder kronor Riksgäldskontoret.

Makro-

förutsätt- Tabell 2.22 Makroekonomiska förutsättningar

2

Totalt ningar Beslut Övrigt Skillnad

utfall Utgiftsområden, exklu- Utfall SB Utfall 2012-

1 sive räntor -8,3 -3,5 0,7 -5,4 2011 2012 2012 SB 2012

Statsskuldsräntor m.m. 5,5 5,5 0,0 0,0 Procentuell förändring

från föregående år: Riksgäldskontorets

3 1 nettoutlåning 0,8 0,6 7,0 -6,8 BNP (fp) 3,7 1,3 0,8 -0,5

1 Summa utgifter -1,9 2,6 7,7 -12,2 KPI (årsgenomsnitt) 3,0 1,2 0,9 -0,3

1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Antal sysselsatta, Under Övrigt för Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehåll- 1 ningar med -2,8 miljarder kronor. 15–74 år 2,3 0,0 0,7 0,7 3 Riksgäldskontorets nettoutlåning inkl. en kassamässig korrigeringspost.

Nivåer:

S kr . 2012/ 13: 101

Arbetslöshet, 15-74 år, tiga värdepappersinnehav från obligationer till procent av arbets- placeringar i Riksgäldskontoret. Vidare gjorde

1,2 kraften 7,8 7,8 8,0 0,2

Island under 2012 återbetalningar i förtid av det Personer i åtgärder,

lån som Sverige utbetalade under perioden 2009 procent av arbets-

myndigheternas behållningar på räntekonton

4 SEK/USD 6,49 6,46 6,77 0,3

minskade med 0,4 miljarder kronor i stället för 3-mån ränta, års-

3,4 den ökning på 4 miljarder kronor som beräk-

genomsnitt 1,7 1,8 1,3 -0,6

nades i budgeten. 5-årig statsobligation,

4 Utfallet för alla utgiftsområden, exklusive utårsgenomsnitt 2,3 2,3 1,1 -1,2

giftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev Prisbasbelopp, tusen-

1 5,4 miljarder kronor lägre än beräknat i budgetals kronor 42,8 44,0 44,0 0,0 1 ten. För utgiftsområde 13 Integration och jäm- Källa: Statistiska centralbyrån 2 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande. 3 ställdhet blev utgifterna 1,6 miljarder kronor Utfallet för arbetslösheten har reviderats sedan SB 2012 och har höjts med 0,3 procentenheter 2011 och 2012. lägre än i statens budget. Förklaringen är främst 4 Källa: Riksbanken 5 försenade ersättningar till kommunerna för mot- Regeringens prognos i SB avser 6-månaders ränta.

tagna flyktingar. Skillnader till följd av beslut För utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna De totala utgifterna på statens budget blev 1,1 miljarder kronor lägre än i statens budget. I 7,7 miljarder kronor högre till följd av beslut. huvudsak förklaras avvikelsen av att medlen un-

Utgifterna för Riksgäldskontorets netto- der det nya anslaget 1:9 Ramöverenskommelse utlåning blev 7,0 miljarder kronor högre till följd om migrationspolitik inte har förbrukats. De åtav att Riksbanken beslutade om en utökning av gärder som ingår i överenskommelsen införs unlånet i Riksgäldskontoret. der 2013.

Det sammanlagda utfallet för samtliga utgifts- För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och områden, exklusive utgiftsområde 26 Stats- social omsorg blev utgifterna 1,0 miljard kronor skuldsräntor m.m., blev 0,7 miljarder kronor lägre än anvisat i statens budget. Avvikelsen behögre än beräknat i statens budget. Det förklaras ror på lägre utgifter för stimulansbidrag och åtframför allt av utgiftsområde 27 Avgiften till gärder inom äldrepolitiken, tandvårdsförmåner Europeiska gemenskapen, eftersom en extra ut- samt bidrag till folkhälsa och sjukvård. betalning gjordes på grund av en revidering av För utgiftsområde 23 Areella näringar, lands- BNI-baserna för tidigare år. Det beror också på bygd och livsmedel blev utfallet 0,9 miljarder beslutade ändringsbudgetar under året som på- kronor lägre än anvisat i statens budget. Avvikelverkat utgiftsnivån. I övrigt uppstod ett mindre serna förekommer främst på de anslag som fiantal avvikelser från anvisade medel, både posi- nansierar Landsbygdsprogrammet med både nattiva och negativa, som jämnade ut sig. ionella medel och EU-medel. Utfallet blev lägre

än anvisade medel eftersom utbetalningarna till Skillnader till följd av övriga orsaker projekt inom programmet har skett i en lång- Skillnader mellan utfall och budget som inte kan sammare takt än förväntat. hänföras till den makroekonomiska utvecklingen För utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för eller till beslut klassificeras som övrigt. familjer och barn blev utgifterna 0,6 miljarder

De totala utgifterna i statens budget minskade kronor lägre än anvisat i statens budget. till följd av övriga orsaker med 12,2 miljarder För utgiftsområde 16 Utbildning och univerkronor jämfört med den ursprungliga budgeten. sitetsforskning blev de totala utgifterna Utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är (inklusive kassamässig korrigering) blev framför allt två anslag som bidrar till skillnaderna 6,8 miljarder kronor lägre än i budgeten. Skillna- mellan statens budget och utfallet för utgiftsden för den kassamässiga korrigeringen var dock området. För anslaget 1:5 Utveckling av skolbara marginell. Huvudförklaringen till den lägre väsendet och annan pedagogisk verksamhet blev nettoutlåningen är att Exportkreditnämnden utgifterna 0,2 miljarder kronor lägre än anvisade ökade sin inlåning med 5,7 miljarder kronor. Det medel i statens budget. Det låga anslagsutnyttberor främst på att nämnden skiftat sina långfris- jandet 2012 beror främst på att kompetens-

S kr . 2012/ 13: 101

utveckling av lärare i yrkesämnen samt fortbild- fredsbevarande operationer blev betydligt lägre ning av matematiklärare och rektorer krävt pla- än vad som anvisades. Anledningen till detta är nering och framförhållning och därmed inte att FN inte rekvirerat medel i den omfattning hunnit komma igång fullt ut. En annan orsak till som beräknats. det låga anslagsutnyttjandet är att försöksverk- För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid samheten med ett fjärde tekniskt år i gymnasie- sjukdom och handikapp blev utfallet 0,8 miljarskolan haft ett lägre elevantal än vad anslaget var der kronor högre än beräknat i statens budget. beräknat för. Även för anslaget 1:10 Fortbildning Det beror framför allt på att utgifterna för anslaav lärare och förskolepersonal blev utgifterna get 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 0,2 miljarder kronor lägre än anvisat. Anledning- högre. I budgeten beräknades 36 miljoner utbeen är att antalet ansökningar under 2012 har varit talda sjukpenningdagar under 2012, men utfallet lågt inom såväl fortbildning av rektorer som av blev närmare 41 miljoner utbetalda sjukpenninglärare och fritidspedagoger. dagar.

Utfallet för utgiftsområde 5 Internationell För utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. samverkan blev 0,5 miljarder lägre än beräknat i blev utfallet i linje med anvisade medel. statens budget. Det förklaras av anslaget 1:1 Av- I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde m.m. gifter till internationella organisationer. Belast- finns detaljerade kommentarer till skillnaden ningen på anslaget påverkas både av valuta- mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungkursförändringar och antalet freds- och liga budgeten. säkerhetsfrämjande insatser. Utgifterna för FN:s

S kr . 2012/ 13: 101

2.3.2¶Sammanfattning

Tabell 2.23 Utgifter på statens budget 2012

Miljoner kronor

Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpoli-

S kr . 2012/ 13: 101

Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid anvisade medel redovisas i tabell 2.23. En högre sjukdom och handikapp blev utgifterna förbrukning än anvisade medel kan ske genom 94 853 miljoner kronor, vilket är 1 500 miljoner att utnyttja årets ingående anslagssparande, eller kronor högre än vad riksdagen anvisade i den uranslagskredit. Är dessa medel inte tillräckliga kan sprungliga budgeten. Framför allt blev utgifterna regeringen i vissa fall besluta om medgivet över- för sjukpenning och rehabilitering högre än beskridande. räknat i budgeten. På vårändringsbudgeten anvi-

sades ytterligare 2 099 miljoner kronor för att De totala utgifterna för staten lägre än budget täcka ett underskott från tidigare år. Utgifterna på statens budget uppgick till Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet 812 480 miljoner kronor. Det är 1 929 miljoner för familjer och barn blev utgifterna kronor (0,2 procent) lägre än beräkningen i sta- 75 579 miljoner kronor, vilket är 1 138 miljoner tens ursprungliga budget. I förhållande till totalt kronor lägre än vad som beräknades i statens anvisat belopp (statens budget och ändringsbud- budget. Det är framför allt ett lägre uttag av förgetar) blev utgifterna 12 776 miljoner kronor äldrapenning än beräknat som gör att utgifterna lägre än budgeterat. Trots att skillnaden mellan blev lägre. budget och utfall är liten på totalnivå finns det För utgiftsområdet 13 Integration och jämstora skillnader, som innebär både över- och un- ställdhet blev utgifterna 6 753 miljoner kronor, derskridanden i förhållande till budget, inom ut- vilket är 1 621 miljoner kronor lägre än anvisat i giftsområdena. budgeten. Förseningar i Migrations-verkets

ärendehantering på grund av det stora antalet Statsskuldsräntorna högre än beräknat asylsökande gör att utgifter som avser 2012 Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- kommer att betalas till kommunerna under 2013. räntor m.m. uppgick till 37 381 miljoner kronor, Utgifterna för utgiftsområde 15 Studiestöd vilket är 8 521 miljoner kronor högre än vad som uppgick till 21 068 miljoner kronor, vilket är beräknades i den ursprungliga budgeten. På hö- 1 116 miljoner kronor lägre än anvisat i statens ständrings-budgeten anvisades 6 000 miljoner budget. Det beror på att antalet studerande med kronor för att täcka ökade kostnader för kurs- rätt till det högre bidraget blev färre än beräknat förluster och kostnader för en ändrad låneplan. i budgeten. Utgifterna för kursförluster blev 12 526 miljoner Utgifterna för utgiftsområde 23 Areella näkronor högre än beräknat i statens budget, sam- ringar, landsbygd och livsmedel blev tidigt som inkomsterna av överkurser vid emiss- 16 387 miljoner kronor, vilket är 1 346 miljoner ion blev 9 022 miljarder kronor högre än beräk- kronor lägre än beräknat i budgeten. Det beror nat i budgeten. på förändringar i valutakurser och framflyttning

av stödutbetalningar.

Arbetslösheten lägre än beräknat dock fler och längre sjukfall än beräknat

Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad 2.3.3 Indragningar och arbetsliv uppgick till 66 633 miljoner kronor, vilket är 3 843 miljoner kronor lägre än i statens Enligt 3 kap 12 § budgetlagen (2011:203) får rebudget. Förklaringen är att arbetslösheten blev geringen besluta att medel på ett anvisat anslag lägre än vad som beräknades i budgeten. På inte ska användas, om det är motiverat av särvårändringsbudgeten anvisade riksdagen ytterli- skilda omständigheter i en verksamhet, av statsgare 1 105 miljoner kronor för bidrag till lönega- finansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. rantiersättning. Det gjordes med anledning av att Under 2012 har regeringen dragit in anslagsmeantalet anställda i företag som försatts i konkurs del om totalt 25 088 miljoner kronor. Det är en ökat mer än beräknat i budgeten. minskning med 14 287 miljoner kronor jämfört

Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård med 2011. De 25 största indragningarna svarar och social omsorg uppgick utgifterna till för 79 procent av totalbeloppet under 2012. I ta- 58 690 miljoner kronor, vilket är 1 388 miljoner bell 2.24 redovisas samtliga indragningar som är kronor lägre än beräknat i statens budget. Bland större än 200 miljoner kronor. annat blev efterfrågan på tandvårdsförmåner lägre än beräknat.

S kr . 2012/ 13: 101

De flesta indragningar av anslagsmedel rör an- Övriga indragningar 5 276 slagssparande Summa 25 088 Den största indragningen uppgick till 5 934 miljoner kronor och avser bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Den

2.3.4¶Överskridanden

näst största indragningen uppgick till 1 729 miljoner kronor och avser tandvårdsförmåner. Båda indragningarna avser indragning

Medgivna överskridanden

av anslagssparande från föregående år.

Enligt 3 kap 8 § budgetlagen (2011:203) får ett

Tabell 2.24 Indragningar 2012

Miljoner kronor anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, UO/Anslag motsvarande högst 10 procent av det anvisade

anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå 01 4:1 Regeringskansliet m.m. 210

ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp 06 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser 621

som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten.

Anskaffning av materiel och anlägg-

Med riksdagens bemyndigande får regeringen 06 1:3 ningar 395

även besluta att ett anslag som inte avser förvalt- 07 1:1 Biståndsverksamhet 341

ningsändamål får överskridas, om detta är nöd- 09 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. 1 729

vändigt för att i en verksamhet täcka särskilda 09 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 643 utgifter som inte var kända då anslaget anvisades

Kostnader för statlig assistansersätt- eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål 09 4:4 ning 300

med anslaget ska kunna uppfyllas. Regeringen

Stimulansbidrag och åtgärder inom fattade efter höständringsbudgeten för 2012 två 09 4:5 äldrepolitiken 306

beslut om medgivet överskridande.

Bidrag för arbetet med sjukskrivningar 10 1:6 inom hälso- och sjukvård 285 Tabell 2.25 Medgivna överskridanden 2012

12 1:2 Föräldraförsäkring 672 Miljoner kronor

Kommunersättningar vid flyktingmot- Medgivet över- Utnyttjat medgivet

UO/Anslag skridande överskridande 13 1:2 tagande 810

Etableringsersättning till vissa nyan- Bidrag till 13 1:3 lända invandrare 259 lönegaranti-

14 1:11 ersättning 450 343 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invand- Kostnader för

13 1:4 rare 354 vissa skade-

regleringar

Bidrag till arbetslöshetsersättning och 04 1:13 m.m. 9 8 14 1:2 aktivitetsstöd 5 934

Summa 459 351

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

Anm: För att fullgöra statens betalningsåtaganden har regeringen även i enlighet 14 1:3 program och insatser 623 med 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) gett Riksgäldskontoret rätt att (vid be-

hov) överskrida anslagen 1:1 Räntor på statsskulden och 1:3 Riksgäldskontorets 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 552

provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning (regerings- 15 1:2 Studiemedel m.m. 1 535 beslut 2011-12-22). Dessa båda medgivna överskridanden har inte utnyttjats

under 2012.

Utveckling av skolväsendet och annan 16 1:5 pedagogisk verksamhet 228 I statens budget anvisades 1 200 miljoner kro-

Fortbildning av lärare och förskoleper- nor på anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantier- 16 1:10 sonal 345

sättning under utgiftsområde 14 Arbetsmark- 17 13:1 Stöd till idrotten 250 nad och arbetsliv. I vårändringsbudgeten 21 1:5 Energiforskning 571 anvisades ytterligare 1 105 miljoner kronor. 23 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 251 Regeringen medgav dessutom att anslaget fick

Åtgärder för landsbygdens miljö och överskridas med 450 miljoner kronor (rege- 23 1:21 struktur 303 ringsbeslut den 15 november 2012). Hela an-

Från EU-budgeten finansierade åtgär- slagskrediten på 230,5 miljoner kronor utnytt-

der för landsbygdens miljö och struk-

jades och av det medgivna överskridandet 23 1:22 tur 620

utnyttjades 343 miljoner kronor. 26 1:1 Räntor på statsskulden 1 675

S kr . 2012/ 13: 101

Under utgiftsområde 4 Rättsväsendet anvisa- tetsrevisionens rapporter lämnar regeringen en des anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegle- redovisning av de rapporter som lämnats av ringar m.m. 37 miljoner kronor. På höständ- Riksrevisionen under räkenskapsåret och de rapringsbudgeten anvisades ytterligare 5 miljoner porter som lämnats tidigare men som regeringen kronor. Regeringen medgav dessutom att ansla- ännu inte slutbehandlat. I de fall regeringen lämget fick överskridas med 9 miljoner kronor (re- nat en skrivelse till riksdagen med anledning av geringsbeslut 7 februari 2013). Hela anslagskre- effektivitetsrapporten och regeringen därmed diten på 4 miljoner kronor utnyttjades och av anser frågan slutbehandlad, anges detta. I de fall det medgivna överskridandet utnyttjades ytterligare åtgärder vidtagits eller avses vidtas re- 8 miljoner kronor. dogörs för detta. När det gäller den årliga revis-

ionens revisionsberättelser redovisas dessa i de

fall revisionen lämnat en modifierad revisionsbe- 2.4 Utfall per utgiftsområde rättelse eller med upplysning. En redogörelse för

regeringens åtgärder med anledning av den årliga I följande avsnitt presenteras utfallet per utgifts- revisionen lämnas i budgetpropositionen. I biområde närmare. Tabellerna över anslagen visar i laga 4 finns en sammanställning över slutbehandhuvudsak utfallet på de största anslagen inom lade granskningsrapporter. utgiftsområdet. De visar även anslag vars utfall Efter de 27 utgiftsområdesavsnitten redogörs avviker från statens budget mer än 10 procent. för posterna Förändring av anslagsbehållningar, Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskronor visas dock endast om utfallet avviker mer kontoret, netto och Kassamässig korrigering, än 50 procent. Inledningsvis kommenteras skill- vilka ingår på budgetens utgiftssida. Avslutnader mellan budgeterade belopp och utfall. Av- ningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet slutningsvis jämförs även utfallet för 2012 med vid sidan av statens budget. utfallet 2011. En mer utförlig redovisning av samtliga anslag

Redovisningen per utgiftsområde omfattar finns i bilaga 2 och av samtliga beställningsutöver anslagsutfallet även utfall för de övriga bemyndiganden i bilaga 3. finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde. Dessutom lämnas redogörelser för Riksrevisionens iakttagelser avseende både årlig revision och effektivitetsrevision fördelad på berörda utgiftsområden. På detta sätt erhålls en samlad bild per utgiftsområde över i princip samtliga finansiella befogenheter som lämnats inom området och vilka iakttagelser Riksrevisionen gjort inom detsamma.

Redovisningen av finansiella befogenheter omfattar utfall avseende anslag, beställningsbemyndiganden, statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Även utfall för bemyndiganden om kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker redovisas. Flertalet av de finansiella befogenheterna lämnas i form av årliga bemyndiganden i samband med budgetpropositionen och ändringsbudgetar. I de fall bemyndigandet har lämnats i budgetpropositionen för 2012 eller i ändringsbudgetarna för detta år görs inte någon hänvisning till riksdagsbeslutet. Om däremot bemyndigandet har lämnats före 2012 görs en hänvisning.

Regeringen tillämpar följande ordning för hantering av Riksrevisionens iakttagelser i årsredovisningen för staten. När det gäller effektivi-

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.1¶Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.26 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för statsche- Beställningsbemyndiganden fen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för länsstyrelserna, allmänna val och stöd Tabell 2.27 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

till politiska partier ingår i utgiftsområdet.

Utestående

Utfallet uppgick till 11 529 miljoner kronor,

Beställnings- åtaganden vilket är 280 miljoner kronor (2,4 procent) lägre Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31 än vad som anvisades i statens budget. För ut- Allmänna val och demogiftsområdet blev utgifterna 341 miljoner kronor 6:1 krati 15 4 (3,0 procent) högre än 2011. 6:6 Stöd till politiska partier 171 127

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m.

Summa 186 131

uppgick till 6 473 miljoner kronor, vilket är 139 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i

Inom utgiftsområdet har beställningsbudgeten. Jämfört med 2011 blev utfallet för an-

bemyndiganden beslutats om 186 miljoner kroslaget 367 miljoner kronor högre och under 2012

nor. De utestående åtagandena uppgick till har antalet årsarbetskrafter ökat med 198 till

131 miljoner kronor. 4 427. En förklaring till ökningen är att anslaget minskade med 300 miljoner kronor under 2011

Garantier

medan dessa medel återfördes till anslaget 2012.

Ett nytt anslag fördes upp i budgeten för 2012

Tabell 2.28 UO 1 Garantier

anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag. Anslaget

Miljoner kronor

används främst för att täcka kostnader för sär-

Utestående skilt beslutat underhåll i Riksdagsförvaltningens Åtaganden

Garanti Garantiram 2012-12-31 fastigheter och bostadsrätter. Utfallet för ansla-

Kreditgarantier till get blev 52 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner 1

UD-anställda 50 0 kronor lägre än anvisat i budgeten. Det låga ut- 1

Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti fallet beror i huvudsak på generella förseningar i för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga

garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV) större fastighetsprojekt, vilket har lett till att arbeten inte har kunnat utföras i den utsträckning som planerats.

S kr . 2012/ 13: 101

Inomstatliga lån

Tabell 2.29 UO 1 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån Låneram Lån 2012-12-31 Riksdagsförvaltningens investeringar som används i verksamheten 100 56 Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 420 190

Summa 520 246

Riksdagen har beslutat om låneramar inom utgiftsområdet på 520 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2012 var 246 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2009:31 Tillsynen av överförmyndarna – uppföljningsgranskning

Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndarna. Granskningen är en uppföljning av den tidigare granskningen Länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare (RiR 2006:5).

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 1 avsnitt 8.5).

Regeringen har därefter lämnat ytterligare förslag till åtgärder i propositionen Ändring av viss länsstyrelseverksamhet (prop. 2011/12:31). I propositionen föreslås att länsstyrelsernas tillsyn över överförmyndarna ska koncentreras till sju länsstyrelser.

Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2011/12:KU2, rskr. 2011/12:135). Lagändringarna har trätt i kraft den 1 juli 2012. Regeringen har även tillsatt en utredning med syfte att skapa bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2013.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.2¶Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.30 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän of- Beställningsbemyndiganden fentlig förvaltning, inklusive utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik, fastighetsför- Tabell 2.31 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

valtning, finansiell tillsyn och finansförvaltning

Utestående m.m.

Beställnings- åtaganden

Utfallet uppgick till 13 511 miljoner kronor Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31 och blev därmed 152 miljoner kronor Verksamhetsstöd för den (1,1 procent) högre än vad som anvisades i sta- statliga budgetproces-

1:3 sen 45 0 tens budget och 640 miljoner kronor (5,0 procent) högre än 2011. 1:10 Bidragsfastigheter 30 0

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepension- Summa 75 0 er m.m. blev 11 271 miljoner kronor, vilket är 138 miljoner kronor högre än vad som anvisades

Inom utgiftsområdet har beställningsi budgeten.

bemyndiganden beslutats om 75 miljoner kro-

Utfallet för utgiftsområdet blev högre än för

nor. Det fanns inga utestående åtaganden vid ut- 2011. Det beror bland annat på att utgifterna för

gången av 2012. anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. ökade med 593 miljoner kronor (5,5 procent) jämfört med 2011. Ökningen beror främst på att för-

Utlåning

månsutbetalningarna har blivit högre, vilket beror både på en uppräkning av pensions- Tabell 2.32 UO 2 Utlåning förmånerna och på att det tillkommit fler Miljoner kronor pensionärer under 2012 med höga förmånsbe- Utlåning Låneram Lån 2012-12-31 lopp. 1

Kredit till Island EUR 495 EUR 205

2

Kredit till Irland EUR 600 EUR 300

3

Riksbanken 88 462

Riksgäldskontorets övertagande

av Venantius statsgaranterade

4

obligationslån 4 500 440

1

prop. 2010/11:132, bet. 2010/11:FiU36, rskr. 2010/11:310

2

prop. 2011/12:119, bet. 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209

3

Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

4

prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU2, rskr. 2006/07:80

S kr . 2012/ 13: 101

Sverige beslutade i samband med finanskrisen Garantikapital i Euro-

2008 att stödja Island med lån, för att motverka parådets utvecklings-

bank (CEB) 124 EUR 1 066 124 EUR

finanskrisens effekter. Totalt har Sverige lånat ut

Pensionsgaranti (inkl.

495 miljoner euro. Det svenska lånet lämnades

efterborgen) Akade-

som ett tillägg till Internationella valutafondens 10

miska Hus Obegränsad 48

(IMF) stöd och som del av de nordiska länder- 11

A/O Dom Shvetsii 100 21

nas krediter till Island. Under 2012 har Island

Summa 1 340 951

amorterat 290 miljoner euro. Lånet ska vara 1

Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin

återbetalt senast 2021. avser 31 december 2012.

Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut

Lånet till Irland är ett tillägg till det lånepaket

garantier för att skydda dessa insättare. som IMF och EU ställt ut till Irland på villkor Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter

om storleken på de skyddade tillgångarna.

att landet genomför ett ekonomiskt reformpro- 4

Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200

gram. Sveriges utbetalningar till Irland sker i fyra 6

prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2

7 delar efter att IMF och EU godkänt landets prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16

prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2

framsteg under reformprogrammet. De första 9

prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104 två delarna betalades ut under 2012. Lånet ska I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om

statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. vara återbetalt senast 2022. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12

2011.

Under 2007 övertog Riksgäldskontoret stats- 11

prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75 garanterade obligationslån från Venantius AB. Anm.: Avseende valutakurser användes kurser från Riksbanken per 2012-12-28,

Eur =8,341900

Av dem återstår 440 miljoner kronor. Skulden uppgick ursprungligen till drygt 4 100 miljoner En samlad redovisning av statens garantikronor och Venantius AB betalade in motsvaåtaganden lämnas i avsnitt 5.1. rande belopp till Riksgäldskontoret, som redovisade mot inkomsttitel. När lånen förfaller till betalning redovisas återbetalningen mot posten

Inomstatliga lån

kassamässig korrigering.

Tabell 2.34 UO 2 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Garantier

Inomstatliga lån Låneram Lån 2012-12-31

Statens fastighetsverks investe-

Tabell 2.33 UO 2 Garantier

ringar i fastigheter 12 300 11 612

Miljoner kronor

Fortifikationsverkets investeringar i

Utestående

Utestående åtaganden mark, anläggningar och lokaler 10 200 9 408

åtaganden utländsk

Riksrevisionen - anläggningstill- Garanti Garantiram 2012-12-31 valuta

gångar som används i verksamhet- Insättningsgarantin Obegränsad 1 225 531 en 15 5

Garanti till insättare i 7 AP-fondens investeringar i anutländska instituts läggningstillgångar som används i filialer i Sverige Obegränsad verksamheten 5 1

Investerarskyddet Obegränsad Summa 22 520 21 026

Garantier till banker m.m. för skuldförbin-

4¶Riksdagen har beslutat om låneramar på

delser Obegränsad 30 355

22 520 miljoner kronor inom utgiftsområdet.

Garantikapital i Euro-

peiska investerings- Utestående lån vid utgången av 2012 var

banken (EIB) 6 565 EUR 56 566 6 565 EUR 21 026 miljoner kronor.

Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) 1 963 EUR 16 917 1 963 EUR

Nordiska investeringsbanken, projektinvesteringslån 671 EUR 5 780 671 EUR

Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) 542 EUR 4 667 542 EUR

S kr . 2012/ 13: 101

Övriga krediter Avsättning för avveckling av lokaler

Riksrevisionen bedömer att myndigheten skulle

Tabell 2.35 UO 2 Övriga krediter

ha redovisat en övrig avsättning med ett väsent-

Miljoner kronor

ligt belopp för lokalkostnader i årsredovisningen

Utnyttjad kredit

2012. Myndigheten är under avveckling men är Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2012-12-31

bunden av ett hyresavtal till och med den 31 de- Insättningsgarantin Obegränsad 0

cember 2016. Myndigheten har uppskattat det Investerarskyddet Obegränsad 118

maximala beloppet avseende framtida hyror till Garantier till banker m.m. för 4,2 miljoner kronor. En tillförlitlig uppskattning skuldförbindelser Obegränsad 0

av det troliga utflödet av resurser som kommer Kredit för infriande av kapital-

att krävas för att reglera åtagandet borde redovigarantier till internationella fi-

1 sats som en avsättning. Om en avsättning hade nansiella institutioner Obegränsad 0

redovisats skulle flera delar av årsredovisningen Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie påverkats såsom övriga avsättningar, lokalkost-

garantireserv) Obegränsad 0 nader samt kapitalförändringen. För Riksgäldskontorets utlånings-

2 Bristande dokumentation avseende resultatredo-

verksamhet Obegränsad 0

visningen

7 AP-fondens kredit på räntekonto 185 63

Kompetensrådet för utveckling i staten behöver Kammarkollegiets behov av likvi-

enligt regleringsbrevet inte lämna en resultatreditet för inrättande av nya myndigheter 355 5 dovisning. Trots detta undantag från ekonomi- Statens tjänstepensionsverk - administrativa regelverket har myndigheten lämbehov av likviditet i pensionshan- nat en omfattande resultatredovisning. teringen 100 0

Myndigheten saknar dock dokumentation till Kammarkollegiets kredit för stat- stor del av informationen som lämnas i resultat-

3 liga försäkringssystemet 100 0

redovisningen. Summa 186 Kompetensrådet för utveckling i staten har 1 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2 2 också, avseende dess årsredovisning för 2012, Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211) 3 prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191 fått en revisionsberättelse med upplysning. Riks-

revisionen lämnar en upplysning när den bedö- Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsom- mer att det finns viktig och oväntad information rådet, bland annat för insättningsgarantin och i årsredovisningen som den vill fästa läsarens investerarskyddet. Totalt har krediter om uppmärksamhet på. Riksrevisionen lämnar föl- 186 miljoner kronor utnyttjats för utgiftsområ- jande upplysning av särskild betydelse. det. Av det avser 118 miljoner kronor investerar- Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på skyddet som använts till tidigare ersättningsfall. sidorna 46 och 47 i årsredovisningen som beskri- Det avser pengar som anslutna institut ännu inte ver att myndigheten för 2012 erhållit undantag har återbetalat. från 12 § anslagsförordningen (2011:223) när det

gäller avsättningar för omstruktureringar. Detta

har lett till att 2,4 miljoner kronor inte har av- Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision räknats anslaget 2012 utan kommer att avräknas

anslaget i avvecklingsmyndigheten 2013.

Kompetensrådet för utveckling i staten

Kompetensrådet för utveckling i staten har, avseende dess årsredovisning för 2012, fått en re- Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision visionsberättelse med reservation. Riksrevisionen uttalar sig med reservation om den drar slutsat- RiR 2011:29 Miljökrav i offentlig upphandling sen att det finns väsentliga fel men att de inte är – är styrningen mot klimatmålet effektiv? genomgripande för årsredovisningen eller om Riksrevisionen har granskat om regeringen, be- Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga rörda myndigheter och Miljöstyrningsrådet anoch ändamålsenliga revisionsbevis men drar slut- vänder styrmedlet miljökrav i offentlig upphandsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. ling på ett effektivt sätt så att det bidrar till Som grund för uttalande med reservation anger etappmålet för 2020 för det nationella miljökvali- Riksrevisionen följande. tetsmålet Begränsad klimatpåverkan.

S kr . 2012/ 13: 101

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Remed anledning av granskningsrapporten i Rege- geringen kommer att återkomma till riksdagen ringens skrivelse 2011/12:134. Gransknings- under 2013 med en särskild skrivelse om de rapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen eventuella åtgärder som regeringen avser att har lagt regeringens skrivelse till handlingarna. vidta med anledning av Riksrevisionens iaktta- (bet. 2012/13:FiU7 och rskr. 2012/13:39) gelser.

RiR 2011:30 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket – Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2012

Riksrevisionen har granskat om inriktningen av finanspolitiken i budgetpropositionen för 2012 stämmer överens med det finanspolitiska ramverket.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om tilllämpningen av det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen för 2012 (skr. 2011/12:148). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:FiU20, rskr. 2011/12:292).

RiR 2012:16 Statens tillsyn av information på tjänstepensionsmarknaden

Riksrevisionen har granskat Finansinspektionens och Konsumentverkets tillsyn av konsumentinformation på tjänstepensionsmarknaden.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens tillsyn av information på tjänstepensionsmarknaden (skr. 2012/13:91). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2012:19 SBAB – mervärde, mångfald och konkurrens?

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i och uppfyllelsen av målen för SBAB.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektivitet i och uppfyllelse av målen för SBAB (skr. 2012/13:119). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2012:24 Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2013

Riksrevisionen har granskat transparensen och tydligheten i regeringens redovisning av finanspolitiken i budgetpropositionen för 2013.

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.3¶Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslag

Tabell 2.36 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Utgiftsområdet utgörs i huvudsak av områdena beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter RiR 2010:18 informationsutbyte mellan mynsamt verkställighet och indrivning av skatter och digheter med ansvar för trygghetssystemen avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även Riksrevisionen har granskat informationsutbytet verksamhet avseende bland annat folkbokföring, mellan myndigheter med ansvar för trygghetssyfastighetstaxering och brottsbekämpning inom stem. skatte-, tull- och exekutionsområdet. Skatte- Regeringen har redovisat åtgärder med anledverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket ning av granskningsrapporten i budgetpropositär förvaltningsmyndigheter inom respektive om- ionen för 2013(prop. 2012/13:1 Finansplanen råde. Även Kustbevakningen har viss verksamhet avsnitt 12.4). Granskningsrapporten är därmed inom utgiftsområdet. slutbehandlad.

Utfallet uppgick till 10 272 miljoner kronor och blev därmed 94 miljoner kronor RiR 2012:1 Klimatrelaterade skatter (0,9 procent) högre än vad som anvisades i sta- Riksrevisionen har granskat användningen av tens budget. Utgifterna för utgiftsområdet blev klimatrelaterade skatter, främst energi- och kol- 362 miljoner kronor (3,7 procent) högre än dioxidskatt. 2011. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

med anledning av granskningsrapporten i skri-

Skatteverket har förtidsrekryterat

Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev velse Riksrevisionens rapport om klimatrelate-

rade skatter (skr. 2011/12:150). Gransknings- 6 911 miljoner kronor, vilket är 118 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga bud- rapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt skrivelsen till handlingarna geten. Under 2012 har ett anslagssparande om 104 miljoner kronor förbrukats. Det beror bland (bet. 2012/13:SkU6, rskr. 2012/13:89). annat på att Skatteverket har rekryterat personal RiR 2012:13 Skattekontroll av företag i stor omfattning. Myndigheten har även satsat Riksrevisionen har granskat Skatteverkets konpå utveckling vilket har lett till ökade konsult- troll av företag samt regeringens styrning av kostnader. Skatteverket i denna del.

Utgifterna på anslaget 1:2 Kronofogde- Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder myndigheten uppgick till 1 743 miljoner kronor, med anledning av granskningsrapporten i skrivilket är 16 miljoner kronor lägre än anvisat i velse Riksrevisionens rapport om skattekontroll budgeten. Därtill har myndighetens utvecklings- av företag (skr. 2012/13:48). Granskningsarbete lett till ökade konsultkostnader. Anslags- rapporten är därmed slutbehandlad. sparandet beror bland annat på försiktighet vad gäller ersättningsrekryteringar och försening av myndighetens planerade it-utveckling.

S kr . 2012/ 13: 101

RiR 2012:25 Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser

Riksrevisionen har granskat om regeringen har identifierat och analyserat kommunsektorns långsiktiga finansieringsproblem.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen under 2013 med en särskild skrivelse om de eventuella åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.4¶Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag

Tabell 2.37 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för Utgifterna för rättsliga biträden ökade jämfört med kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även 2011 verksamhet med inriktning på att avgöra rättsliga För anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. anvisatvister mellan enskilda, mellan enskilda och det des utökade medel i budgeten för 2012 och seallmänna samt att handlägga olika typer av ären- dan ytterligare 200 miljoner kronor i höständden ingår. Utgiftsområdet innefattar myndighet- ringsbudgeten. er inom polis- och åklagarväsendena, Sveriges Utfallet på anslaget blev 2 157 miljoner kro- Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom in- nor, vilket är 132 miljoner kronor högre än den går bland andra Rättsmedicinalverket, Brotts- ursprungliga budgeten. Det fanns ett negativt förebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten ingående överföringsbelopp 2012 och en del av

Utfallet uppgick till 38 213 miljoner kronor anslagskrediten har utnyttjats 2012. och blev därmed 342 miljoner kronor Jämfört med 2011 är utfallet för anslaget 1:12 (0,9 procent) högre än vad som anvisades i sta- Rättsliga biträden m.m. 155 miljoner kronor tens budget. För utgiftsområdet blev utgifterna högre 2012. Under 2012 ökade utgifterna för 1 049 miljoner kronor (2,8 procent) högre än rättshjälp, offentlig försvarare och målsägandebi- 2011. träde. Ökningen för offentligt försvar och mål-

sägandebiträde kan förklaras av en ökning av den Fortsatt satsning vid Polisen genomsnittligt debiterade tiden och av en Utfallet på anslaget 1:1 Polisorganisationen upp- taxeökning på drygt 3 procent. gick till 20 478 miljoner kronor, vilket är 411 miljoner kronor högre än den ursprungliga Kriminalvården budgeten. Utöver anvisade medel 2012 fanns ett Kriminalvårdens verksamhetskostnader minsanslagssparande från 2011 som till stor del har kade med ca 100 miljoner kronor mellan 2011 utnyttjats 2012. Under 2012 har Polisen gjort en och 2012. De minskade kostnaderna beror bl.a. särskild satsning på mer och ny kompetens, med på att kostnader för lokaler har minskat med totalt 160 miljoner kronor. Detta ska bidra till 53 miljoner kronor och övriga driftskostnader ett mervärde av den genomförda satsningen på har minskat med 57 miljoner kronor jämfört att Sverige ska ha 20 000 poliser, både vad gäller med 2011. Kriminalvårdens anslag belastades verksamhet och resultat. Utfallet på anslaget 2011 av engångskostnader för retroaktiva hyror ökade med 774 miljoner kronor jämfört med fö- för vissa anstalter samt avvecklingskostnad för regående år. en anstalt vilket påverkar jämförelsen mellan år.

S kr . 2012/ 13: 101

Medgivet överskridande för skaderegleringar

Anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar RiR 2010:10 Hanteringen av mängdbrott – en m.m. används för kostnader som uppkommer i kärnuppgift för polis och åklagare staten i samband med vissa skaderegleringar Riksrevisionen har granskat Polisens och m.m. Dessa kan till exempel röra ersättning en- Åklagarmyndighetens hantering av mängdbrott. ligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsbe- Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder rövanden och andra tvångsåtgärder eller skade- med anledning av granskningsrapporten i budstånd enligt bestämmelserna om fel och getpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 försummelse vid myndighetsutövning i skade- utg.omr. 4 avsnitt 2.4.3). Granskningsrapporten ståndslagen (1972:207). I den ursprungliga bud- är därmed slut-behandlad. geten anvisades 37 miljoner kronor. I höständringsbudgeten anvisades ytterligare 5 miljoner RiR 2010:23 Polisens brottsförebyggande arkronor. Regeringen medgav dessutom att ansla- bete – har ambitionerna uppnåtts? get fick överskridas med 9 miljoner kronor (re- Riksrevisionen har granskat polisens brottsföregeringsbeslut den 7 februari 2013). Hela anslags- byggande arbete. krediten på 4 miljoner kronor utnyttjades och av Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder det medgivna överskridandet utnyttjades 8 mil- med anledning av granskningsrapporten i budjoner kronor. Utgifterna för anslaget har blivit getpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) uthögre än beräknat eftersom antalet ärenden som giftsområde 4 avsnitt 2.5.2 Brottsförebyggande resulterat i höga ersättningsbelopp har ökat. arbete. Granskningsrapporten är därmed slut- Dessutom har antalet ärenden som innefattar behandlad. frihetsberövande blivit fler.

RiR 2010:26 Statens insatser för att komma åt

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

vinster från brottslig verksamhet – ett bättre samarbete ger högre utbyte

RiR 2009:12 Hanteringen av unga lagöverträ- Riksrevisionen har granskat statens insatser mot

dare – en utdragen process

vinning av brottslighet. Riksdagen har genom ett tillkännagivande begärt Regeringen har vidtagit åtgärder med anledatt regeringen ska återkomma till riksdagen med

ning av granskningsrapporten. Berörda myndigett förslag om en snabbare rättslig prövning av heter har bl.a. ett återrapporteringskrav i regleungdomsbrott (bet. 2010/11:JuU12, rskr.

ringsbrevet för 2011, 2012 och 2013 som innebär 2010/11:175). att myndigheterna ska redovisa och analysera de

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

åtgärder som myndigheten har vidtagit för att med anledning av tillkännagivandet i budgetpro- vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor positionen för 2013 (prop. 2012/13:1) utg.omr.

på såväl strategisk som operativ nivå. Myndig- 4 avsnitt 2.5.3). Granskningsrapporten är där- heterna ska också redovisa och kommentera det med slut-behandlad.

kvantitativa resultatet av myndighetens arbete

att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av

RiR 2010:3 Från många till en – sammanslag-

brott. Vidare har regeringen i Åklagarmyndigningar av myndigheter hetens och Ekobrottsmyndighetens reglerings- Riksdagen har genom ett tillkännagivande begärt

brev för 2013 kompletterat skrivning om brottsatt regeringen ska återkomma till riksdagen med utredning och lagföring med en skrivning om att en redovisning som visar i vilken utsträckning

myndigheten ska se till att utbyte av brottslig sammanslagningarna av Skatteverket, Försäk- verksamhet återförs. Som Riksrevisionen också ringskassan och Åklagarmyndigheten har lett till

har uppmärksammat i sin granskning, gav regeatt rättstillämpningen har blivit mer enhet- ringen 2009 berörda myndigheter i uppdrag att lig (framst. 2009/10:RRS30, bet. 2010/11:KU8,

bilda en myndighetsgemensam nationell specialrskr. 2010/11:155). istfunktion för brottsutbytesfrågor (dnr

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

Ju2008/8737/Å). En utvärdering av brottsutbymed anledning av granskningsrapporten och till- tesfunktionens verksamhet redovisades till regekännagivandet i budgetpropositionen för 2013

ringen i maj 2012. (prop. 2012/13:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.5.3). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.5¶Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslag

Tabell 2.38 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sve- del förklaras av att utgifterna för Sveriges avgift riges förhållande till och överenskommelser med till Förenta nationernas gemensamma kostnader andra stater och olika internationella organisat- för fredsbevarande operationer blev 273 miljoner ioner. kronor, vilket är 297 miljoner kronor

Utfallet för utgiftsområdet blev (52,1 procent) lägre än föregående år då utgif- 1 550 miljoner kronor och är därmed terna uppgick till 570 miljoner kronor. 474 miljoner kronor (23,4 procent) lägre än vad som anvisades på statens budget. Utgifterna är 342 miljoner kronor (18,1 procent) lägre än Beställningsbemyndiganden 2011.

Tabell 2.39 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Lägre utfall än beräknat för avgifter till internat-

ionella organisationer Utestående

Beställnings- åtaganden Utfallet på anslaget 1:1 Avgifter till internation- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31 ella organisationer uppgick till 984 miljoner kro- Samarbete inom nor, vilket är 464 miljoner kronor (32,1 procent) 1:11 Östersjöregionen 169 64 lägre än vad som anvisades i budgeten. Anslaget ska finansiera vissa obligatoriska avgifter som Inom utgiftsområdet har beställnings- Sverige är folkrättsligt bundet att betala via sitt bemyndiganden beslutats om 169 miljoner kromedlemskap i internationella organisationer. An- nor. De utestående åtagandena uppgick till slaget finansierar även Sveriges bidrag till vissa 64 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyngemensamma kostnader inom ramen för EU:s diganden och utestående åtaganden uppgick till gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik 105 miljoner kronor. Det är framför allt inom (GUSP). Belastningen på anslaget påverkas miljöområdet som de utestående åtagandena är främst av valutakursförändringar och antalet lägre än bemyndigandet, vilket beror på att det freds- och säkerhetsfrämjande insatser. råder osäkerhet kring tidpunkten för beslut om

Utgifterna på anslaget blev 363 miljoner kro- miljöinvesteringar. nor (27,0 procent) lägre än 2011, vilket till stor

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.6¶Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag

Tabell 2.40 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, tidigare beräknats. Den beror även på att Sverige samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsä- under 2012 deltagit med ett sjöövervakningskerhet. flygplan i EU:s marina insats Atalanta, utanför

Utfallet uppgick till 45 462 miljoner kronor, Somalias kust. Deltagandet finansierades genom vilket är 116 miljoner kronor (0,3 procent) lägre att anslaget på höständringsbudgeten tillfördes än vad som anvisades på statens budget. Under 60 miljoner kronor. Eftersom insatsen inleddes 2012 blev utgifterna för utgiftsområdet senare än planerat uppgick utgifterna för den 1 308 miljoner kronor (3,0 procent) högre än fö- svenska insatsen i Atalanta under 2012 endast till regående år. 26 miljoner kronor. Resterande del av insatsen

kommer att genomföras under 2013 då också Lägre kostnader än beräknat för insatsen i Afgha- resterande del av de medel som tillfördes på hönistan ständringsbudget beräknas förbrukas. Utfallet på anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbands- Utfallet på anslaget 2:5 Gemensam radiokominsatser uppgick till 1 485 miljoner kronor, vilket munikation för skydd och säkerhet uppgick till är 802 miljoner kronor (35,1 procent) lägre än 239 miljoner kronor och är därmed 139 miljoner vad som anvisats i budgeten. Skillnaden beror kronor (139,3 procent) högre än vad som anvibland annat på lägre utgifter än beräknat för in- sades på statens budget, vilket innebär att ansatsen i Afghanistan. slagssparande från tidigare år använts. Anslaget

har i huvudsak använts till att delfinansiera verk- Högre utgifter för samhällets beredskap avseende samheten Radiokommunikationssystemet för Kustbevakningen och Rakel skydd och säkerhet (Rakel), i övrigt är verksam-

Utfallet på anslaget 2:1 Kustbevakningen blev heten avgiftsfinansierad. Delfinansieringen var 1 062 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kro- nödvändig eftersom färre än väntat anslöt sig till nor (6,3 procent) högre än vad som anvisats på Rakel. statens budget. Skillnaden beror bl.a. på högre Utfallet på anslaget 2:3 Ersättning för rädddrift- och underhållskostnader av flygplan och ningstjänst m.m. uppgick till 136 miljoner krofartyg samt högre kapitalkostnader än vad som nor, vilket är 115 miljoner kronor (545 procent)

S kr . 2012/ 13: 101

högre än vad som anvisades på statens budget. På Beställningsbemyndiganden vår- och höständringsbudgetarna anvisades yt-

Tabell 2.41 UO 6 Beställningsbemyndiganden

terligare sammanlagt 122 miljoner kronor. Skill-

Miljoner kronor

naden mellan utfallet och statens budget beror i

Utestående huvudsak på att ersättning till Tjörns kommun

Beställnings- åtaganden reglerats med anledning av oljeutsläppet 2011. Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31

Anskaffning av materiel Högre utgifter för förbandsverksamheten än 2011 1:3 och anläggningar 46 100 29 112 med anledning av ny inriktning Vidmakthållande, av- Utfallet på anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och veckling m.m. av mate-

1:4 riel och anläggningar 16 400 14 286 beredskap ökade med 1 437 miljoner kronor (7,0 procent) jämfört med 2011. Det högre ut- Förebyggande åtgärder

mot jordskred och andra fallet följer av den nya försvarspolitiska inrikt-

2:2 naturolyckor 35 28 ningen mot ett mer användbart och tillgängligt

2:4 Krisberedskap 560 511 försvar vilken också föranlett att anslaget ökats

Strålsäkerhetsför 2012 i förhållande till tidigare år. Ökningen

3:1 myndigheten 60 51 har finansierats genom att bl.a. anslag för mate-

Summa 63 155 43 987

riel och forskning minskats. Utöver anslagsökningen finansieras den ändrade inriktningen genom effektiviseringar och rationaliseringar och Inom utgiftsområdet har beställningsdärpå följande omfördelning av medel inom an- bemyndiganden beslutats om 63 155 miljoner slaget. Verksamhetsvolymen ökar bland annat kronor. De utestående åtagandena uppgick till som en följd av att försvaret övergår till både 43 987 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bekontinuerligt och tidvis tjänstgörande gruppbe- myndiganden och utestående åtaganden uppgick fäl, soldater och sjömän, efter att totalförsvars- till 19 168 miljoner kronor och är huvudsakligen plikten inte längre tillämpas, med mindre än att hänförlig till anslaget 1:3 Anskaffning av materiel regeringen beslutar om det med hänsyn till Sve- och anläggningar. För detta anslag är skillnaden riges försvarsberedskap. Samtidigt har inte anta- mellan beslutat bemyndigande och utestående let civilanställda och yrkesofficerare minskat i åtagande 16 988 miljoner kronor. Avvikelsen beden utsträckning som planerats. Den högre am- ror dels på att beslutstidpunkten avseende vissa bitionen för insatsorganisationens tillgänglighet större materielanskaffningar har senarelagts, dels och användbarhet innebär vidare bland annat på förändringar inom stridsflygområdet. högre kostnader för övningsverksamhet.

Utfallet på anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser minskade med 529 miljoner kronor Garantier (26,3 procent) jämfört med 2011. Att utfallet

Tabell 2.42 UO 6 Garantier

blev lägre beror framför allt på lägre utgifter för

Miljoner kronor

insatserna i Afghanistan (ISAF) och Kosovo

Utestående åtaganden (KFOR). Skillnaden beror även på att utfallet Garanti Garantiram 2012-12-31 2011 inkluderade deltagande med flygsstrids-

Stiftelsen Gällöfsta

1 krafter i den av NATO ledda insatsen i Libyen. kurscentrum 24 10

1

prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74

S kr . 2012/ 13: 101

Inomstatliga lån lämnar en upplysning när den bedömer att det

finns viktig och oväntad information i årsre-

Tabell 2.43 UO 6 Inomstatliga lån

dovisningen som den vill fästa läsarens upp-

Miljoner kronor

märksamhet på. Riksrevisionen lämnar föl-

Inomstatliga lån Låneram Lån 2012-12-31

jande upplysning av särskild betydelse. Beredskapsinvesteringar inom ra-

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på men för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps-verksamhet 500 0 sidan 66 i årsredovisningen, som beskriver att

överskottet i den avgiftsfinansierade verksam- Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 350 170 heten beror på delfinansiering via anslagspost

2:5:3 Gemensam radiokommunikation för skydd

Summa 850 170

och säkerhet. Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Riksdagen har beslutat om låneramar på 850 miljoner kronor, exklusive den särskilda

RiR 2012:18 Bemanningen av marinens och

krediten för krig och krigsfara på

flygvapnets stående insatsförband

40 000 miljoner kronor. Utestående lån var

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens 170 miljoner kronor vid utgången av 2012.

bemanning av marinens och flygvapnets stående

insatsförband samt central insatsledning.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Övriga krediter

RiR 2012:5 Besparingar i försvarets materiel-

Tabell 2.44 UO 6 Övriga krediter

Miljoner kronor försörjning – regeringens genomförandegrupp

2008

Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2012-12-31 Riksrevisionen har granskat konsekvenserna av Försvarets materielverks behov de besparingar i försvarets materielförsörjning av rörelsekapital 12 000 753 som regeringen beslutade om 2008. Försvarsexportmyndighetens Regeringen har redovisat de åtgärder som rebehov av rörelsekapital 7 000 796 geringen vidtagit eller avser att vidta för rege- Summa 19 000 1 549 ringens styrning av materielförsörjningen i skri-

velsen Riksrevisionens rapport om

genomförandegruppen (skr. 2011/12:173). Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat öv-

Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. riga krediter om 19 000 miljoner kronor.

Utnyttjade krediter vid utgången av 2012

RiR 2012:11 Den nordiska stridsgruppen –

uppgick till 1 549 miljoner kronor

Nordic Battlegroup 2011

Riksrevisionen har granskat den nordiska strids- Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision gruppen – Nordic Battlegroup 2011.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

med anledning av granskningsrapporten i skri-

Myndigheten för samhällsskydd och bered-

velsen Riksrevisionens rapport om den nordiska

skap

stridsgruppen 2011 (skr. 2011/12:42). Gransk- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

ningsrapporten är därmed slutbehandlad. har, avseende dess årsredovisning för 2012, fått en revisionsberättelse med upplysning. Revisorn

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.7¶Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslag

Tabell 2.45 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar internationellt utveckl- joner kronor – från 5 081 miljoner kronor 2011

ingssamarbete. Det omfattar också reformsam- till 5 719 miljoner kronor 2012. Organisations-

arbete i Östeuropa. och temastödet avser bistånd bland annat inom

Utfallet uppgick till 30 197 miljoner kronor områdena demokratisk utveckling och mänskliga

och är därmed 67 miljoner kronor (0,2 procent) rättigheter, miljö och klimat, jämställdhet och

lägre än vad som anvisades på statens budget. År kvinnors roll i utveckling, ekonomisk tillväxt in-

2012 blev utgifterna för utgiftsområdet

klusive handel, HIV, aids och smittsamma sjuk- 998 miljoner kronor (3,4 procent) högre än

domar samt humanitärt bistånd. Under 2012 har 2011.

utgifterna för organisations- och temastöd

minskat med 353 miljoner kronor, från

Utfall för bistånd och Sida i linje med budget

3 425 miljoner kronor till 3 072 miljoner kronor. Utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet

Anslagstilldelningen för utgiftsområdet är huuppgick till 27 843 miljoner kronor, vilket är

vudsakligen baserad på bruttonational- 27 miljoner kronor lägre än vad som anvisades på

inkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens statens ursprungliga budget. Anslaget minskades

storlek bestäms utifrån den procentsats som med 324 miljoner kronor på höständrings-

riksdagen beslutat om för varje enskilt år och var budgeten för att finansiera ökade utgifter för er-

2012 en procent av BNI. Vid beräkningen av bisättningar och bostadskostnader under utgifts-

ståndsramen i budgetpropositionen används den område 8 Migration. Kostnaderna för

senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala flyktingmottagandet är förenliga med OECD:s

svenska biståndet under ett år rapporteras årligen biståndskommitté DAC:s kriterier för bistånd.

till OECD:s biståndskommitté DAC, som an- Utgifterna för anslaget 1:2 Styrelsen för internat-

svarar för att sammanställa medlems-ländernas ionellt utvecklingssamarbete (Sida) uppgick till

biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs 926 miljoner kronor och är därmed 20 miljoner

under senvåren efter avslutat budgetår. I den inkronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades

går samtliga kostnader, inklusive kostnader uni budgeten. Skillnaden beror delvis på att kost-

der andra utgiftsområden än utgiftsområde 7, naderna för personal vid Sida blivit lägre än pla-

som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s nerat på grund av försenade rekryteringar.

definition. Från biståndsramen görs avräkningar

dels för biståndsklassificerade kostnader inom

Ökat bistånd till Afrika jämfört med 2011

andra utgiftsområden, dels med belopp motsva- Jämfört med 2011 har anslaget 1:1 Biståndsverk-

rande de bilaterala skuldavskrivningarna som samhet ökat med 1 009 miljoner kronor (3,8 pro-

Sverige gör. cent). Det högre utfallet 2012 beror bland annat

på att biståndet till Afrika har ökat med 638 mil-

S kr . 2012/ 13: 101

Tabell 2.46 Utfall för bistånd 2003–2012

Miljoner kronor

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt utbetalt bistånd 1 19 388 19 996 25 120 29 161 29 320 31 607 34 713 32 651 35 360 35 483

Totalt bistånd i procent av BNI 2 0,79 0,78 0,94 1,02 0.93 0,98 1,12 0,97 1,02 0,99 1 Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gä ller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007. 2 Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används

Utgifterna inom andra utgiftsområden avser hu- Beställningsbemyndiganden vudsakligen kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd inom Tabell 2.47 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utrikesdepartementet samt den del av Sveriges

Utestående bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finan-

Beställnings- åtaganden sieras över EU:s reguljära budget. Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31

Biståndsramen för 2012 uppgår till 1:1 Biståndsverksamhet 44 535 38 071 35 800 miljoner kronor, vilket motsvarar en pro-

Riksrevisionen: Internatcent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I ionellt utvecklingssamtabell 2.46 redovisas DAC-rapporteringen för 1:5 arbete 30 20 åren 20032012. Det preliminära utfallet för Reformsamarbete i

2:1 Östeuropa 2 100 1 566 2012 är 0,99 procent av BNI enligt DAC:s redovisningsprinciper. Procentandelen för det preli- Summa 46 665 39 656 minära utfallet har beräknats med den senaste BNI-prognosen. Inom utgiftsområdet har beställnings-

bemyndiganden beslutats om 46 665 miljoner

Utfall avseende kapitaltillskott

kronor. De utestående åtagandena uppgick till Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta

39 656 miljoner kronor. Avvikelsen mellan beom ett kapitaltillskott om högst 400 miljoner

myndiganden och utestående åtaganden uppgick kronor till det statligt ägda bolaget Swedfund In-

till 7 009 miljoner kronor och är huvudsakligen ternational AB. Under 2012 har hela beloppet

hänförlig till anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. betalats till bolaget. Medlen har belastat anslaget

Avvikelsen är främst hänförlig till områdena Af- 1:1 Biståndsverksamhet.

rika, Asien och Latinamerika samt humanitära

För 2011 godkände riksdagen Sveriges med-

insatser och konflikthantering. Anledningen är verkan i kapitalhöjningar i Internationella åter-

bland annat en förändrad styrning av biståndet, uppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD),

vilket får till följd att flertalet av de nuvarande Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) och Inte-

samarbetsstrategierna är kortsiktigt förlängda ramerikanska utvecklingsbanken (IDB). God-

eller på väg att löpa ut. Mer långsiktiga åtaganden kännandet för Asiatiska utvecklingsbanken

ingicks inte under 2012. Under 2013 planeras (AsDB) gavs redan i samband med budgetpro-

flera nya strategier att tas fram vilket kan leda till positionen för 2010. Under 2012 har 15 miljoner

fler långsiktiga åtaganden för de geografiskt inkronor inbetalats till AsDB, 52 miljoner kronor

riktade delarna av biståndet. till AfDB, 10 miljoner kronor till IDB samt 48 miljoner kronor till IBRD.

S kr . 2012/ 13: 101

Garantier Kredit för infriande av Riks-

gäldskontorets garantier (ordi-

2 Tabell 2.48 UO 7 Garantier narie garantireserv) Obegränsad 0

Miljoner kronor eller annan angiven valuta Kredit för infriande av Sidas

2

garantier Obegränsad 0

Utestående

Utestående åtaganden

Summa 0

åtaganden utländsk

1 Garanti Garantiram 2012-12-31 valuta prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s.

290-292, rskr. 2001/02:34

2 Garantikapital, Internat- Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budionella återuppbygg- getlagen (2011:203). nads- och utvecklingsbanken (IBRD) 2 247 USD 11 794 1 810 USD Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Garantikapital, Afrikanska utvecklingsban- Styrelsen för internationellt utvecklings-

2 ken (AfDB) 937 UoA 9 380 937 SDR

samarbete

Garantikapital, Intera-

Styrelsen för internationellt utvecklingsmerikanska utvecklingsbanken (IDB) 538 USD 3 507 538 USD samarbete har, avseende dess årsredovisning för

2012, fått en revisionsberättelse med upplysning. Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken Riksrevisionen lämnar en upplysning när den (AsDB) 343 SDR 3 436 343 SDR bedömer att det finns viktig och oväntad in-

Garantier inom bi- formation i årsredovisningen som den vill fästa

4 ståndsverksamheten 10 000 3 259

läsarens uppmärksamhet på. Riksrevisionen läm-

EIB-lån inom ramen för nar följande upplysning av särskild betydelse. Lomé IV Bis och Coto-

5 Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på nou-avtalet 22 EUR 22 EUR

sidan 210 i årsredovisningen där det framgår att Nordiska investerings-

Sidas styrelse inte har gjort en bedömning av den banken, miljöinvesteringslån 104 EUR 280 104 EUR rättvisande bilden för de ekonomiska åtaganden Garantikapital, Multila- som ingåtts av Regeringskansliet inom de an-

terala investeringsorga- slagsposter som Regeringskansliet beslutar om,

6 net MIGA 16 USD 106 16 USD

men som Sida administrerar utbetalningar för.

Summa 31 762 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2 Institutet för utvärdering av internationellt 2 Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet afDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special utvecklingssamarbete

drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. 3 Institutet för utvärdering av internationellt utprop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2 4 prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88 vecklingssamarbete har, avseende dess årsredo- 5 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2. EIB ökade utlåningen mer än beräknat. Sveriges andel av detta åtagande uppgick till 23,912,227 euro per 31 dec 2012, visning för 2012, fått en revisionsberättelse med

vilket innebar att garantiramen överskreds. 6 upplysning. Riksrevisionen lämnar en upplysning prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 10,014 den 28/12 när den bedömer att det finns viktig och oväntad 2012. Anm.: Avseende valutakurser använder Riksgäldskontoret kurser från Riksbanken information i årsredovisningen som den vill fästa

per 2012-12-28, USD=8,6166, EUR=8,341900

läsarens uppmärksamhet på. Riksrevisionen läm-

nar följande upplysning av särskild betydelse.

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på

Övriga krediter

sidorna 12 och 20 i årsredovisningen som beskri-

ver att myndigheten för 2012 erhållit undantag

Tabell 2.49 UO 7 Övriga krediter

från 12 § anslagsförordningen (2011:223) när det

Miljoner kronor

gäller avsättningar för omstruktureringar. Detta

Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2012-12-31 har lett till att 6,9 miljoner kronor inte har av-

räknats anslaget 2012 utan kommer att avräknas

Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella anslaget i avvecklingsmyndigheten 2013.

1 finansiella institutioner Obegränsad 0

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.8¶Utgiftsområde 8 Migration

Anslag

Tabell 2.50 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migrat- kronor som anvisades på anslaget har inga medel ion till och från Sverige, flyktingpolitik inklusive förbrukats under 2012. Orsaken är att de övermottagande av asylsökande samt utlänningars enskomna åtgärderna kommer att införas först rätt att vistas i Sverige. under 2013 då regeringen aviserat att de kommer

Utfallet uppgick till 8 248 miljoner kronor att inrätta en fjärde migrationsdomstol och att och är därmed 820 miljoner kronor (9,0 procent) papperslösa invandrare ska få rätt till subventlägre än vad som anvisades i statens budget. Un- ionerad sjukvård och skolgång. der 2012 blev utgifterna för Migration 676 miljoner kronor (8,9 procent) högre än Antalet asylsökande ökade med 48 procent jämfört 2011. med 2011

Utgifterna på anslaget 1:1 Migrationsverket har Antalet asylsökande fler än väntat ökat med 288 miljoner kronor jämfört med Utgifterna på anslaget 1:2 Ersättningar och bo- 2011. Orsaken är även här främst utbyggnad av stadskostnader blev 4 103 miljoner kronor. Det är kapaciteten i Migrationsverkets mottagande och 125 miljoner kronor (3,1 procent) högre än anvi- prövning för att möta det ökade antalet asylsösat i statens budget. Orsaken till ökningen är att kande. Antalet anställda vid årets slut var antalet asylsökande blivit fler än vad regeringen 444 personer fler än 2011. antog i budgetpropositionen för 2012. För att Utgifterna under anslaget 1:2 Ersättningar och finansiera de ökade utgifterna anvisades ytterli- bostadskostnader blev 376 miljoner kronor gare 340 miljoner kronor i höständringsbudge- (10,1 procent) högre än föregående år. Orsaken ten. till ökningen är framför allt att antalet inskrivna

Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket personer i Migrationsverkets mottagande ökade uppgick till 2 589 miljoner kronor, vilket är från 36 768 till 43 222 personer under 2012, och 90 miljoner kronor (3,6 procent) högre än vad att antalet personer som valt att bo i anläggsom anvisades i budgeten. Orsaken är främst att ningsboende ökat från 21 376 till kapaciteten i mottagningssystemet byggts ut för 26 179 personer vid slutet av året. Ökningen av att möta det ökade antalet asylsökande. antalet inskrivna beror dels på att antalet asylsö-

År 2012 uppfördes anslaget 1:9 Ramöverens- kande ökat snabbare än Migrationsverkets kapakommelse om migrationspolitik på statens budget citetsökning, dels att personer som beviljats upför att finansiera åtgärder inom ramen för den pehållstånd har fått vänta längre på att migrationspolitiska överenskommelsen mellan kommunplaceras. En konsekvens av det ökade regeringen och Miljöpartiet. Av de 850 miljoner behovet av bostäder, samtidigt som det råder

S kr . 2012/ 13: 101

brist på bostäder, är bland annat att Migrations- anknytning utgör därmed den till antalet största verket måste upphandla så kallade tillfälliga bo- gruppen av personer som fick uppehållstillstånd enden, vilka är flera gånger dyrare än ordinarie under 2012. anläggningsboenden.

Under 2012 har Migrationsverket tagit emot 43 887 ansökningar om asyl, det är en ökning Beställningsbemyndiganden med 14 239 (48 procent) jämfört med föregående år. Som en följd av konflikten i Syrien har Tabell 2.51 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

antalet asylsökande därifrån ökat kraftigt och det

Utestående är den största gruppen med 7 814 sökande. Trots

Beställnings- åtaganden att få sökande från Balkanområdet beviljas asyl Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31 är det den näst största gruppen med 6 678 asyl- Från EU-budgeten finansökande. Antalet ansökningar från ensamkom- sierade insatser för asyl-

1:8 sökande och flyktingar 445 193 mande ungdomar och barn uppgår till 3 578, vilket är en ökning med 35 procent jämfört med föregående år. Inom utgiftsområdet har beställnings-

bemyndiganden beslutats om 445 miljoner kro-

Under 2012 har 36 526 asylärenden avgjorts av Migrationsverket i första instans, nor. De utestående åtagandena uppgick till

193 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyn- 12 576 personer har beviljats asyl (34 procent). Under samma period 2011 avgjorde Migrations- diganden och utestående åtaganden uppgick till

252 miljoner kronor. verket 30 404 ärenden varav 9 088 personer beviljades asyl (30 procent). Det är främst sökande från Somalia, Syrien och Afghanistan som bevil-

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

jats asyl under 2012.

Under 2012 beviljade Migrationsverket 16 543 personer arbetstillstånd, vilket är en ök- RiR 2012:23 Början på något nytt – Etable-

ringsförberedande insatser för asylsökande

ning med 1 821 personer (12,3 procent) jämfört med föregående år. Ökningen avser främst ar- Riksrevisionen har granskat mottagande-

systemet för asylsökande utifrån ett integratbetstillstånd för arbete utan krav på särskild yrkesutbildning, som har ökat med 2 382 personer ionsperspektiv. Granskningen har inriktats på

Migrationsverkets mottagande av asylsökande (49,8 procent). Under 2012 har Migrationsverket totalt beviljat 111 090 uppehållstillstånd. samt hur regeringens styrning och uppföljning

av systemet fungerar utifrån ambitionen om ti- Jämfört med 2011 är det en ökning med 17 956 tillstånd (19,3 procent). Antalet skydds- diga insatser för integration

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Rebehövande som fick uppehållstillstånd ökade med 4 679 personer (37 procent). geringen kommer att återkomma till riksdagen

med en särskild skrivelse om de åtgärder som re-

Under 2012 fick 41 156 personer arbets- och uppehållstillstånd på grund av familje- geringen avser att vidta med anledning av Riks-

revisionens iakttagelser. anknytning, vilket är en ökning med 27 procent jämfört med 2011. Kategorin med familje-

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.9¶Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslag

Tabell 2.52 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar hälso- och sjukvårds- statens budget. Staten och Sveriges Kommuner

politik, folkhälsopolitik, funktions- och Landsting (SKL) hade ingen överens-

hinderspolitik, politik för sociala tjänster – om- kommelse för 2012 avseende läkemedels-

sorg om äldre, individ och familjeomsorg, perso- förmånernas kostnader. Beräkningen i statens

ner med funktionsnedsättning samt barnrättspo- budget baserades därför på ersättningsnivån

litik. 2011. Utbetalningarna till landstingen har i stäl-

Utfallet uppgick till 58 690 miljoner kronor

let skett i form av ändringsbeslut för anslaget. och är därmed 1 388 miljoner kronor

Därför avviker utfallet från beräkningen i statens (2,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens

budget. budget. Jämfört med 2011 ökade utgifterna för

Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner utgiftsområdet med 2 152 miljoner kronor

m.m. uppgick till 4 950 miljoner kronor, vilket är (3,8 procent).

505 miljoner kronor lägre än anvisat i statens

budget. Avvikelsen förklaras av att efterfrågan

Skillnad mellan budget och utfall bland annat på

blev lägre än vad man räknande med i budgeten.

grund av tandvårdsförmåner och bilstöd

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedel-

åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 632 miljoner sförmånerna uppgick till 22 151 miljoner kronor,

kronor, vilket är 319 miljoner kronor lägre än vilket är 399 miljoner kronor lägre än anvisat i

S kr . 2012/ 13: 101

anvisat i budgeten. Avvikelsen hänför sig i hu- ökat (ersattes 2010 av lag [2010:111] om infö-

vudsak till investeringsstöd för nybyggnad och rande av socialförsäkringsbalken). Både antalet

ombyggnad till särskilt boende för äldre, ny- personer som beviljats assistansersättning, likbyggnad och ombyggnad till trygghetsboende som antal beviljade timmar per vecka och person

för äldre samt sammanhållen vård och omsorg

har stadigt ökat. I december 2012 hade om de mest sjuka äldre.

15 900 personer assistansersättning och de var i

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa

genomsnitt beviljade 118 timmar per vecka. och sjukvård uppgick till 1 313 miljoner kronor,

Schablonbeloppet som betalas ut för varje timme vilket är 399 miljoner kronor lägre än anvisat i

utförd assistans ökar varje år, liksom det högsta statens budget. Avvikelsen hänför sig i huvudsak

möjliga timbeloppet. För 2012 var schablonbetill äldrestöd.

loppet 267 kronor per timme och det högsta

Utfallet för anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri

möjliga timbeloppet 299 kronor. Andelen peruppgick till 916 miljoner kronor, vilket är

soner som har rätt till förhöjt timbelopp har 49 miljoner kronor mer än vad som anvisades på

också ökat under åren och uppgick 2012 till statens budget. Det beror på att sparande an-

9,5 procent. vänts till förbättringar inom den psykiska hel-

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa dygnsvården.

och sjukvård ökade med 405 miljoner kronor

Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i internat-

(44,6 procent). Ökningen förklaras framförallt ionella förhållanden uppgick till 698 miljoner

av regeringens satsningar på patientsäkerhet, kronor, vilket är 114 miljoner kronor mer än vad

kvalitetsregister och tillgänglighet. som anvisades på statens budget. På höständ-

Utfallet för anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri ringsbudgeten anvisades ytterligare 108 miljoner

ökade med 168 miljoner kronor (22,5 procent). kronor eftersom utgifterna ökat mer än beräk-

Insatserna har i stort sett bestått av en bred nat. Att utgifterna ökat beror dels på att fler län-

överenskommelse mellan regeringen och Sverider valt att debitera Sverige för tidigare års kost-

ges kommuner och landsting. Under 2012 beslunader för pensionärsvård under 2012, dels på att

tade regeringen om handlingsplanen PRIO psyersättningsvolymen varit större än beräknat.

kisk ohälsa 20122016.

Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer

Samtidigt minskade utgifterna på anslaget 1:5 med funktionsnedsättning uppgick till

Bidrag till läkemedelsförmånerna bl.a. med anled- 343 miljoner kronor, vilket är 87 miljoner kro-

ning av att högkostnadsskyddet för läkemedel nor mer än vad som anvisats i statens budget. På

med mera höjdes från 1 800 kronor till höständringsbudgeten anvisades ytterligare

2 200 kronor den 1 januari 2012. Höjningen av 70 miljoner kronor för att personer med funkt-

högkostnadsskyddet innebär ökade inkomster ionsnedsättning skulle kunna få bilstöd i den

för landstingen och därför reduceras bidraget för omfattning som efterfrågas. Anslagskrediten har

läkemedelsförmånerna. För att de ökade avgiftsäven utnyttjats. Antalet beslut om bilstöd upp-

intäkterna för läkemedelsförmånerna ska gick under 2012 till 3 400 stycken, vilket är en

komma landstingen till del har anslaget 1:1 minskning med 5 procent från föregående år.

Kommunalekonomisk utjämning under utgifts- Kostnaden för att anpassa bilar för funktions-

område 25 Allmänna bidrag till kommuner hindrade har ökat.

ökats.

Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. uppgick till 187 miljoner

kronor, vilket är 174 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Avvikelsen hänför sig i

huvudsak till övriga utvecklingsmedel.

Kostnader för assistansersättning och psykiatri ökade jämfört med 2011

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assi-

stansersättning ökade med 1 583 miljoner kronor

(8,0 procent) jämfört med 2011. Sedan lagen

(1993:389) om assistansersättning trädde i kraft

1994 har utgifterna för förmånen kontinuerligt

S kr . 2012/ 13: 101

Beställningsbemyndiganden Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Tabell 2.53 UO 9 Beställningsbemyndiganden

RiR 2010:19 Förberedelsearbetet i apoteksre-

Miljoner kronor

formen

Utestående

Regeringen redovisade vidtagna åtgärder med

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31 anledning av granskningsrapporten i Årsredo- 1:8 Bidrag till psykiatri 21 21 visning för staten 2011. Regeringen har därefter

Stimulansbidrag och gett en konsultfirma i uppdrag att bland annat

åtgärder inom äldrepoli- klargöra och analysera nuvarande konkurrens- 4:5 tiken 670 570

och marknadssituation på hela apoteksmark-

Forskningsrådet för ar- naden. Syftet med uppdraget är att säkerställa att

betsliv och socialveten-

regeringen får ett kvalificerat underlag för att 6:2 skap: Forskning 821 769

kunna ta ställning till vilka begränsningar som

Summa 1 512 1 360

bör kringgärda Apoteket AB:s verksamhet på

öppenvårdsmarknaden samt behovet av motsva- Inom utgiftsområdet har beställnings- rande begränsningar på slutenvårdsmarknaden. bemyndiganden beslutats om 1 512 miljoner Vid Apoteket AB:s årsstämma den 26 april kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2012 antogs en ny ägaranvisning. I ägaranvis- 1 360 miljoner kronor, vilket innebar en avvi- ningen förnyades den särskilda begränsning för kelse med 152 miljoner kronor. bolagets verksamhet som sattes i och med omre-

gleringen. I ägaranvisningens stadgas numera att

bolaget inte får nyetablera öppenvårdsapotek så Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision länge koncernens marknadsandel på öppenvårds-

apoteksmarknaden överstiger 36 procent. Smittskyddsinstitutet Regeringen har även den 7 februari 2013 över- Smittskyttsinstitutet har, avseende dess års- lämnat lagrådsremissen Ny myndighet för hälsoredovisning för 2012, fått en revisionsberättelse och vårdinfrastruktur till Lagrådet. I lagrådsremed reservation. Riksrevisionen uttalar sig med missen gör regeringen bedömningen att en ny reservation om den drar slutsatsen att det finns myndighet bör bildas. Den nya myndigheten bör väsentliga fel men att de inte är genomgripande ha samma uppgifter som Apotekens Service AB för årsredovisningen eller om Riksrevisionen har i dag, och bör inleda sin verksamhet den inte kunnat inhämta tillräckliga och ända- 1 januari 2014. målsenliga revisionsbevis men drar slutsatsen att Den 7 februari 2013 beslutade regeringen även möjliga fel inte är genomgripande. Som grund att tillsätta en särskild utredare som ska förbeför uttalande med reservation anger Riksrevis- reda och genomföra bildandet av en ny myndigionen följande. het för hälso- och vårdinfrastruktur (dir.

Tabell 1 på sidan 11 i resultatredovisningen 2013:15). redovisar myndighetens totala ekonomiska utfall Riksdagen behandlar under våren 2013 propogällande anslag, avgifter och extrafinansiering. sitionen Ny myndighet för hälso- och vårdinfra- Dessa uppgifter överensstämmer inte med vad struktur (prop. 2012/13:128). som är redovisat i de finansiella delarna av årsre- Regeringen bedömer mot bakgrund av detta dovisningen. Avvikelserna är väsentliga och har att granskningen inte föranleder några ytterligare inneburit att resultatredovisningens övriga un- åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses derliggande tabeller (tabellerna 6–9, 11, 12, därmed vara slutbehandlad. 14–16 och 19) med ekonomiskt utfall för alla verksamhetsområden innehåller motsvarande RiR 2012:10 Statens försäljningar av apotek avvikelser. Enligt 3 kap. 2 § förordningen Riksrevisionen har granskat om regeringen ut- (2000:605) om årsredovisning och budgetun- format och genomfört försäljningarna av apotek derlag bör en eventuell brist på överensstäm- i enlighet med riksdagens intentioner och om de melse mellan verksamhetens totala intäkter och redovisats på ett transparant och ändamålsenligt kostnader och årsredovisningens finansiella delar sätt. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder kunna förklaras och kommenteras vilket inte har med anledning av granskningsrapporten i skrigjorts i årsredovisningen. velsen Riksrevisionens rapport om statens för-

S kr . 2012/ 13: 101

säljningar av apotek (skr. 2012/13:33). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:SoU9, rskr. 2012/13:160).

RiR 2012:12 Tandvårdsreformen 2008 – når den alla?

Riksrevisionen har granskat om regeringens mål för den tandvårdsreform som genomfördes 2008 har uppnåtts och om statens insatser varit effektiva för att nå målen.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om det statliga tandvårdsstödet (skr. 2012/13:44).

Riksdagen har med anledning av regeringens skrivelse givit regeringen tillkänna att regeringen bör följa upp  om det allmänna tandvårdsbidraget och

högkostnadsskyddet är rätt utformade och

att de var för sig träffar rätt målgrupper och

är effektiva medel för att nå tandvårdslagens

(1985:125) mål om en god tandhälsa,  vilka förutsättningar som finns för en funge-

rande prisportal och hur systemet med refe-

renspriser påverkar patientens kostnader och

om det är ett effektivt medel för att ge pati-

enter rätt information för att kunna välja

tandvård till rätt pris, och  överväga behovet av att en myndighet får det

samlade ansvaret för att patienter får rätt in-

formation vid rätt tillfälle och vilken inform-

ation som bör ges så att patientens ställning

stärks (bet. 2012/13:SoU10, rskr.

2012/13:161).

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2012:20 Statens insatser inom ambulansverksamheten

Riksrevisionen har granskat statens insatser inom ambulansverksamheten. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser inom ambulansverksamheten (skr. 2012/13:113). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.10¶Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Anslag

Tabell 2.54 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid sjukdom ringsbelopp överfördes till 2012. På vårändringsoch handikapp, främst sjukpenning och sjuk- budgeten anvisades därför 2 099 miljoner kronor ersättningar. Det innefattar även myndigheterna för att reglera det negativa överföringsbeloppet. Försäkringskassan och Inspektionen för social- För de som fått tidsbegränsad sjukersättning i försäkringen. maximalt antal månader infördes den 1 januari

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 2012 nya ersättningsformer. De nya ersättnings- 94 853 miljoner kronor och blev därmed formerna innebär sjukpenning i särskilda fall, re- 1 500 miljoner kronor (1,6 procent) högre än habiliteringspenning i särskilda fall och boendevad som anvisades i statens budget. Det är tillägg. Under 2012 fick 1 000 personer sjuk-

eller rehabiliteringspenning i särskilda fall och främst utgifterna för sjukpenning som blev högre än anvisat. Utfallet blev dock 947 miljoner 3 300 personer boendetillägg. Totalt betalade kronor (1,0 procent) lägre än 2011. Det beror Försäkringskassan ut drygt 68 miljoner kronor i främst på att antalet personer med sjukersättning boendetillägg under 2012. minskat, bl.a. eftersom många övergått till ål- Anslaget 1:7 Bidrag till sjukskrivningsprocessen derspension. uppfördes på statens budget 2012. År 2011

ingick en del av dess kostnader i anslaget 1:1 Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering högre Sjukpenning och rehabilitering m.m. Syftet var att än budgeterat samla bidrag som lämnas till sjukskrivnings- Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabili- processen under ett anslag för att skapa större tering m.m. blev 24 957 miljoner kronor, vilket är transparens och bättre planeringsförutsättningar 2 338 miljoner kronor (10,3 procent) högre än för de verksamheter som finansieras med dessa vad som anvisades i budgeten. Det innebär att medel. Utfallet för anslaget uppgick till anslagskrediten på anslaget har utnyttjats. Utgif- 1 725 miljoner kronor, vilket är 717 miljoner terna blev högre eftersom det blev fler nya sjuk- kronor (29,4 procent) lägre än anvisat. Det beror fall än beräknat, samtidigt som längden för sjuk- framför allt på att bidraget till företagshälsovård fallen har ökat. blev lägre än budgeterat. Även för rehabilite-

Antalet nettodagar med sjukpenning ökade ringsgarantin blev utgifterna lägre än beräknat. även 2011, vilket innebar att ett negativt överfö- Rehabiliteringsgarantin innebär att landstingen

S kr . 2012/ 13: 101

får ekonomisk kompensation för kognitiv bete- Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan endeterapi (KBT) vid ångest, depression eller uppgick till 7 623 miljoner kronor, 247 miljoner stress och multimodal rehabilitering vid långva- kronor mer än 2011. Orsakerna till de ökade rig diffus smärta i rygg, axlar och nacke. Anled- kostnaderna är främst ökad administration till ningen till att utgifterna för 2012 minskat beror följd av ett antal reformer bland annat inom främst på att endast avslutade behandlingar ger sjukförsäkringsområdet, det familjepolitiska omersättning tidigare var det även påbörjade och rådet och tandvårdsområdet. höjda krav på omfattning av och innehållet i be- Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadehandlingarna. ersättningar m.m. uppgick till 3 953 miljoner

kronor, vilket är 202 miljoner kronor Utgifter för aktivitets- och sjukersättningar lägre än (4,9 procent) lägre än 2011. Minskningen beror 2011 på att antalet personer med arbetsskadelivränta Utfallet för utgiftsområdet blev 947 miljoner minskar för varje år. År 2012 hade kronor (1,0 procent) lägre än 2011. 47 540 personer arbetsskadelivränta i Sverige,

Jämfört med föregående år blev utfallet på an- jämfört med 52 200 vid motsvarande tidpunkt slaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 2011. Minskningen beror på att färre personer 976 miljoner kronor (4,1 procent) högre. Anta- ansöker om arbetsskadelivränta och att antalet let pågående sjukfall per månad har ökat samti- personer som inte längre har rätt till livräntan är digt som sjukfallen har blivit längre. Under 2012 fler än antalet personer som beviljas den. beräknas 284 800 sjukfall som blivit 30 dagar eller längre ha startat. Det är en ökning med unge- Ohälsotalet minskar samtidigt som sjukpenningtafär 2,9 procent jämfört med 2011. Av sjukfallen let ökar rörde 177 400 stycken kvinnor, medan

Tabell 2.55 Ohälsotal

107 400 rörde män.

I december 2012 hade 157 000 personer någon form av sjukpenning vilket kan jämföras med År 2012 År 2011 146 000 personer motsvarande månad 2011.

Ohälsotalet 27,0 27,7 Ökningen uppgår till 7,5 procent. Ökningen var därav kvinnor

32 32,7

8,5 procent för kvinnor och 6,5 procent för män.

därav män

Utfallet på anslaget 1:2 Aktivitets- och sjuker- 22,1 22,7 sättningar m.m. blev 3 767 miljoner kronor Sjukpenningtalet 7,7 6,8 (6,5 procent) lägre än 2011. I december 2012 därav kvinnor

9,8 8,6

hade 349 000 personer sjukersättning, varav

därav män

5,6 5,1

207 000 kvinnor och 142 000 män. Jämfört med december 2011 är det en minskning med 24 000 personer. Ohälsotalet visar antalet utbetalda dagar med

Antalet personer med aktivitetsersättning har sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliökat stadigt sedan förmånen infördes 2003. I de- teringspenning och sjukersättning/aktivitetscember 2012 var antalet personer med aktivitets- ersättning från socialförsäkringen. Ohälsotalet ersättning 29 000. Utfallet för anslaget 2012 blev relaterar till antalet personer i befolkningen mel- 3 767 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än för lan 1664 år. Alla dagar är omräknade till netto- 2011. Minskningen beror på att möjligheten att dagar. Det innebär till exempel att två dagar med nybevilja tidsbegränsad sjukersättning upphörde halv ersättning blir en dag. Ohälsotalet består till från och med den 1 juli 2008 och att de personer största delen av personer som har sjukersättning, som har beviljats ersättning successivt fasas ut ur en grupp vars antal förändras relativt långsamt. systemet. Många personer lämnar dessutom sju- Ohälsotalet fortsätter att minska även om kersättningen för att de övergått till ålderspens- minskningstakten har bromsat in. Ohälsotalet ion. Under 2012 övergick omkring för kvinnor minskar även om det fortfarande är 32 000 personer från sjukersättning till ålders- betydligt högre för kvinnor än för män. Skillnapension. Dessutom påverkar de sedan 1 juli 2008 den mellan könen har minskat något 2012. Unändrade kriterierna för beviljande av sjukersätt- der året minskade ohälsotalet med 2,4 procent. ning omfattningen av nya beviljanden. Det kan jämföras med 2011 då minskningen var

6,2 procent. Liksom 2011 beror minskningen

S kr . 2012/ 13: 101

uteslutande på att antalet personer med sjuker- Tabell 2.56 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

sättning minskar.

Utestående

Sjukpenningtalet anger hur många frånvaro-

Beställnings- åtaganden dagar som ersätts med sjukpenning eller rehabili- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31 teringspenning per person, exklusive försäkrade Bidrag för arbetet med med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning sjukskrivningar inom

1:6 hälso- och sjukvård 2 500 1 950 under en tolvmånadersperiod. Alla dagar är omräknade till nettodagar. Bidrag för sjukskriv-

1:7 ningsprocessen 1 005 1 005 Sjukpenningtalet minskade markant mellan

Summa 3 505 2 955

2002 och 2010, varefter det skett en ökning. Under 2012 har sjukpenningtalet fortsatt att öka och skillnaden mellan män och kvinnor har blivit Inom utgiftsområdet har beställningsstörre. Ökningen av sjukpenningtalet kan delvis bemyndiganden beslutats om 3 505 miljoner förklaras av att de försäkrade som nått maximal kronor. De utestående åtagandena uppgick till tid i sjukförsäkringen återgått i sjukskrivning ef- 2 955 miljoner kronor vilket innebär en avvikelse ter att ha deltagit i programmet arbetslivsintro- på 550 miljoner kronor. Avvikelsen är i sin helduktion hos Arbetsförmedlingen. Sjukfallen blir het hänförlig till anslaget 1:6 Bidrag för arbetet i genomsnitt längre för de försäkrade som åter- med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård. vänder till sjukpenningen jämfört med dem som Orsaken är att en planerad tvåårig överenskomutnyttjar försäkringen för första gången. Under melse inte genomfördes fullt ut. 2012 utgör gruppen återvändare 20 procent av ökningen.

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.11¶Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anslag

Tabell 2.57 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålder- medelbeloppet blev något högre än beräknat, dom (garantipension, bostadstillägg till pension- och de personer som får höga belopp blev fler ärer samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning medan de med låga belopp blev färre. År 2011 vid dödsfall (omställningspension, änkepension översteg dessutom utgifterna de disponibla medoch särskild efterlevandepension och garanti- len på anslaget så att ett negativt överföringsbepension till dessa förmåner). Inkomstrelaterad lopp på 36 miljoner kronor fördes över till 2012. ålderspension redovisas under avsnittet 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens Antalet garantipensionärer och genomsnittligt gabudget. rantipensionsbelopp minskar

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till 41 342 miljoner kronor och blev därmed ålderspension uppgick till 18 035 miljoner kro- 282 miljoner kronor (0,7 procent) högre än vad nor, vilket är 450 miljoner kronor (2,4 procent) som anvisades i statens budget. På höständrings- lägre än föregående år. Garantipensionen avräkbudgeten anvisades ytterligare 874 miljoner kro- nas mot inkomst- och tilläggspensionen och ganor. Jämfört med 2011 minskade utgifterna med rantipensionen minskar om dessa pensioner ökar 248 miljoner kronor (0,6 procent). i förhållande till prisbasbeloppets förändring.

Minskningen beror således på att inkomst- och Utfallet för bostadstillägg till pensionärer högre än tilläggspensionen har höjts. Dessutom har nya anvisat ålderspensionärer inkomstgrundad pension i Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pens- större omfattning än äldre ålderspensionärer. De ionärer uppgick till 7 949 miljoner kronor, vilket nya ålderspensionärerna har också högre genomär 306 miljoner kronor (4,0 procent) högre än snittlig inkomstpension än vad befintliga pensvad som ursprungligen anvisats. På höständ- ionärer har. Det är en allt större andel som har ringsbudgeten anvisades ytterligare 796 miljoner ett yrkesliv med pensionsgrundande inkomst kronor eftersom det utbetalade medelbeloppet bakom sig. Därför är det en lägre andel av de nya för bostadstillägg till pensionärer blev högre än pensionärerna som får garantipension. Antalet beräknat. Dessutom översteg utgifterna de dis- garantipensionärer minskar därför på lång sikt. ponibla medlen på anslaget 2011. Ett negativt Ungefär 806 000 ålderspensionärer hade garantiöverföringsbelopp på 489 miljoner kronor redo- pension vid utgången av 2012, vilket är 13 000 visades därför från utgången av 2011. Utgifterna färre än föregående år. Det genomsnittliga gaför anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd uppgick till rantipensionsbeloppet uppgår till 22 100 kronor 588 miljoner kronor, vilket är 42 miljoner kro- 2012, en minskning med 200 kronor sedan 2011. nor högre än anvisat. På ändringsbudgeten anvi- Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandesades ytterligare 78 miljoner kronor eftersom pensioner till vuxna uppgick till 14 226 miljoner

S kr . 2012/ 13: 101

kronor, vilket är 213 miljoner kronor lägre än Utlåning föregående år. Änkepension svarar för drygt

Tabell 2.59 UO 11Utlåning

90 procent av utgifterna under anslaget. Ef-

Miljoner kronor

tersom änkepensionssystemet är under avveckl-

Utlåning Låneram Lån 2012-12-31 ing sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt. Premiepensionssystemet 1 134

Antalet änkepensioner minskade mellan 2011 och 2012 med ca 10 000, till 310 000. Jämfört med 2011 ökade utgifterna för anslaget 1:3 Bo- Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision stadstillägg till pensionärer med 355 miljoner kronor (4,7 procent). Ökningen beror huvudsaklig- Pensionsmyndigheten en på en regeländring som höjer det maximala Pensionsmyndigheten har, avseende dess årsrebostadstillägget med 170 kronor per månad. En dovisning för 2012, fått en revisionsberättelse annan förklaring till ökningen är högre boende- med upplysning. Riksrevisionen lämnar en uppkostnader. Antalet bostadstillägg till pensionärer lysning när den bedömer att det finns viktig och ligger oförändrat på 264 000 stycken. Det ge- oväntad information i årsredovisningen som den nomsnittliga årsbeloppet har dock ökat med vill fästa läsarens uppmärksamhet på. Riksrevis- 5,1 procent jämfört med 2011. För 2012 var det ionen lämnar följande upplysning av särskild begenomsnittliga årsbeloppet 28 700 kronor. Ut- tydelse. fallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd är Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på 588 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kro- redovisning av inkomstpension i årsredovisningnor högre än föregående år. Antalet äldreför- en. Av Pensionsmyndighetens regleringsbrev sörjningsstöd har ökat med 7,5 procent jämfört framgår att inkomstpensionens finansiella ställmed 2011 och uppgår till 15 700 stycken 2012. ning och utveckling ska redovisas i ett särskilt

Det genomsnittliga årsbeloppet har ökat med avsnitt i resultatredovisningen. Redovisningen 1,7 procent och uppgår till 36 600 kronor 2012. regleras i Socialförsäkringsbalken (2010:110) Ökningen beror på att det är en något större an- samt förordningen (2002:780) om beräkning av del av dem som är födda 1938 eller senare som balanstal. Detta redovisas i årsredovisningen i får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem avsnitt 8 Resultatredovisning inkomstpensionssom är födda 1937 eller tidigare är de inte berät- systemet. Som framgår av årsredovisningen är tigade till hel garantipension efter att ha bott i redovisningen i detta avsnitt en sammanställning Sverige i 10 år. En annan förklaring till ökningen som delvis baseras på uppgifter från andra aktöär att årsbeloppet för skälig levnadsnivå har rer än Pensionsmyndigheten, den baseras också höjts. delvis på preliminära uppgifter. Revisionen har

omfattat uppgifter från och beräkningar utförda

av Pensionsmyndigheten. Uppgifter från andra Övriga krediter aktörer har inte reviderats av Riksrevisionen.

I avsnitt 8 redovisar Pensionsmyndigheten

Tabell 2.58 UO 11 Övriga krediter

jämförelsetal från tidigare års Orange rapport.

Miljoner kronor

Dessa jämförelsetal har inte reviderats av Riksre-

Utnyttjad kredit

visionen. I avsnitt 8.3 Prognos balanstalet redo- Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2012-12-31

visar Pensionsmyndigheten ett antal prognoser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 9 000 0 för balanstalets utveckling över ett antal år.

Detta avsnitt har inte reviderats av Riksrevision-

en. Riksdagen har beslutat om en räntekontokredit inom utgiftsområdet om 9 000 miljoner kronor för Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten var inte utnyttjad vid årsskiftet. Maximalt utnyttjad kredit under 2012 var 4 431 miljoner kronor.

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.12¶Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anslag

Tabell 2.60 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utfall-SB Procent

Utgiftsområdet omfattar bland annat barn- 202 miljoner kronor till jämställdhetsbonus bidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag. 2012. Från och med den 1 januari 2012 betalas

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till bonusen ut i direkt anslutning till uttag av för- 75 579 miljoner kronor. Det är 1 138 miljoner äldrapenning, utan ansökningsförfarande. Tidikronor (1,5 procent) lägre än vad som anvisades gare redovisades jämställdhetsbonusen som skati statens budget. För utgiftsområdet blev utgif- tereduktion på inkomsttitel 8123 terna 3 585 miljoner kronor (5,0 procent) högre Jämställdhetsbonus. Under 2012 krediterades än 2011. föräldrarnas skattekonton med 144 miljoner

kronor. Beloppet avser jämställdhetsbonus intjä- Färre barn än beräknat ledde till lägre utgifter än nad under 2011. budgeterat Utgifterna på anslaget 1:8 Bostadsbidrag har Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev ökat med 1 090 miljoner kronor (32,6 procent) 34 556 miljoner kronor, vilket är 908 miljoner jämfört med föregående år. Det beror framför kronor lägre än anvisat i statens budget. Orsaken allt på tre regeländringar som trädde i kraft den är att medelersättningen blev lägre än beräknat 1 januari 2012; det särskilda bidraget för hemmaoch att de uttagna föräldrapenningdagarna blev varande barn höjdes, den nedre gränsen för bofärre än vad som beräknades i budgeten. Utfallet stadskostnader för att en barnfamilj ska ha rätt för anslaget 1:1 Allmänna barnbidrag blev till bostadsbidrag sänktes och för hushåll utan 24 281 miljoner kronor, vilket är 205 miljoner barn höjdes den andel av bostadskostnaden som kronor lägre än anvisat i statens budget. Det be- berättigar till bidrag. ror på färre antal barn och därmed också färre Även anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev antal barnbidrag. I genomsnitt betalades 982 miljoner kronor (18,4 procent) högre än 1 670 913 barnbidrag ut per månad under 2012. 2011. Ökningen beror bland annat på löneök-

ningar och att antalet födda barn har ökat.

Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade jämfört med 2012

Att utgifterna för utgiftsområdet blev högre än för 2011 beror främst på att utgifterna på anslaget 1:2 Föräldraförsäkring ökade med 1 213 miljoner kronor (3,6 procent). Ökningen beror framför allt på högre medelersättning per dag, fler födda barn samt på fler uttagna föräldrapenningdagar. Av anslaget användes

S kr . 2012/ 13: 101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnets bästa?

Betänkandet Fortsatt föräldrar – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51) bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/12:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.5.2) bedömningen att det finns behov av mer stöd och rådgivning om civilrättslig underhållsreglering utanför underhållsstödet. Regeringen utreder för närvarande hur föräldrar kan få sådant stöd.

Regeringen kommer att återkomma till Riksdagen med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.13¶Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Anslag

Tabell 2.61 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utfall-SB Procent

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, po- slaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlitik mot diskriminering och jämställdhetspoli- lända invandrare blev lägre än beräknat, tik. 142 miljoner kronor (14,2 procent). Orsaken är

Utgifterna uppgick till 6 753 miljoner kronor ett lägre utnyttjande av etableringslotsarnas och är därmed 1 621 miljoner kronor tjänster och ett lägre antal nyanlända i etable- (19,4 procent) lägre än vad som anvisades i sta- ringsinsatser än väntat. tens budget. Jämfört med 2011 har utgifterna för Utfallet på anslaget 1:5 Hemutrustningslån området ökat med 1 785 miljoner kronor blev 103 miljoner kronor lägre än beräknat. An- (35,9 procent). ledningen är att amorteringarna av lån i Riks-

gäldskontoret blivit lägre än beräknat. Dessutom Försenade ersättningar för flyktingmottagande till blev utbetalda lån till kommun-mottagna flykkommunerna tingar, vilka är målgruppen för hemutrustnings- Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid lån, lägre än beräknat. flyktingmottagande blev 3 888 miljoner kronor, vilket är 867 miljoner kronor (18,2 procent) Ändrad finansieringsform för hemutrustningslån lägre än anvisat. Det lägre utfallet beror framför ledde till högre anslag 2012 allt på förseningar i Migrationsverkets ärende- Att utgifterna ökat 2012 jämfört med 2011 beror hantering på grund av det stora antalet asylsö- främst på att utgifterna för hemutrustningslån kande. Det innebär att ett stort antal beviljade till och med 2011 varit lånefinansierade, men i ansökningar som avser 2012 kommer att betalas och med den nya budgetlagen är de från och ut till kommunerna först under 2013. Det avser med 2012 i stället anslagsfinansierade. Under framför allt ersättningar för ensamkommande första kvartalet 2012 belastades anslaget därför barn och ungdomar på sammanlagt 851 miljoner med en engångsutbetalning på 1 000 miljoner kronor. Kommunerna tog under 2012 emot kronor för amortering av hemutrustningslån hos 18 791 personer, vilket är 1 191 personer fler än Riksgäldskontoret. beräknat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:3 Etablerings-

Utfallet på anslaget 1:4 Ersättning till etable- ersättning till vissa nyanlända invandrare har ökat ringslotsar och insatser för vissa nyanlända in- med 592 miljoner kronor jämfört med 2011. Anvandrare blev 456 miljoner kronor lägre ledningen är ett högre antal nyanlända invand- (50,6 procent) än beräknat. Även utfallet på an-

S kr . 2012/ 13: 101

rare och att dessa i högre utsträckning än tidigare Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision erhåller etableringsersättning.

Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till etable- RiR 2012:3 DO och diskrimineringsfrågorna ringslotsar och insatser för vissa nyanlända in- Riksrevisionen har granskat orsakerna till de inivandrare blev 323 miljoner kronor högre än tiala problem med långa handläggningstider och 2011. Orsaken är att fler invandrare får stöd av låg aktivitet i den egeninitierade tillsynen som etableringslotsar inom ramen för etableringspla- Diskrimineringsombudsmannen (DO) har haft. ner. Granskningen har också syftat till att bedöma

Utgifterna för anslaget 1:2 Kommun- vilka åtgärder som behövs för att DO ska kunna ersättningar vid flyktingmottagande blev bedriva ett effektivare arbete mot diskrimine- 311 miljoner kronor lägre jämfört med föregå- ring. ende år. Det lägre utfallet beror i huvudsak på Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens förseningarna i Migrationsverkets ärende- rapport om hur Diskrimineringsombudsmannen hantering, vilket medfört att ersättningar till kan bedriva ett effektivare arbete mot diskrimikommunerna, främst för ensamkommande barn nering (skr. 2011/12:177) redovisat sin syn på och ungdomar, förskjutits till 2013. Antalet Riksrevisionens iakttagelser. Granskningskommunmottagna flyktingar har ökat från rapporten är därmed slutbehandlad. 13 271 personer 2011 till 18 791 under 2012. An- Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till talet barn och ungdomar ökade från 5 818 till handlingarna (bet. 2012/13:AU1, rskr. 8 384, varav ensamkommande barn var 2012/13:122). 2 255 under 2011 och 2 207 under 2012.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.62 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31

Ersättning till etable-

ringslotsar och insatser

för vissa nyanlända 1:4 invandrare 750 366

Särskilda jämställd- 3:1 hetsåtgärder 478 310

Från EU-budgeten fi-

nansierade insatser för

integration av tredje- 1:6 landsmedborgare 62 49

Summa 1 290 725

Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 1 290 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 725 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 565 miljoner kronor och avser huvudsakligen anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare. Antalet nyanlända som har en etableringslots var färre än beräknat 2012 vilket förklarar skillnaden på 384 miljoner kronor mellan anslagets bemyndigandebelopp och de utestående åtagandena.

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.14¶Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslag

Tabell 2.63 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Europeiska socialfonden m.m. för perioden

1

1 Inkl. den svenska medfinansieringen

Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmark- tivitetsstöd ökade under 2012 jämfört med 2011. nad och arbetsliv och består i huvudsak av ar- Trots detta blev utgifterna för aktivitetsstöd betsförmedling, bidrag till arbetslöshetsersätt- lägre än beräknat, vilket förklaras av att en stor ning och utgifter för arbetsmarknadspolitiska del av ökningen bestod av deltagare som har program och insatser samt arbetsmiljö och ar- andra ersättningar än aktivitetsstöd som inte bebetsrätt. Vidare ingår bland annat Europeiska so- lastar anslaget samt att den genomsnittliga ercialfonden och bidrag till Samhall AB. Myndig- sättningen blev lägre än beräknat. heter inom området är bland annat Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för ar- Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska soci- betsmarknadspolitiska program och insatser blev alfonden i Sverige och Arbetsmiljöverket 1 222 miljoner kronor lägre än anvisat i budge-

Utfallet uppgick till 66 633 miljoner kronor, ten. Anledningen till detta är främst lägre kostvilket är 3 843 miljoner kronor (5,5 procent) nader för garantiprogrammen samt lägre kostnad lägre än vad som anvisades i statens budget. Jäm- för utbildning utanför garantierna och subventfört med 2011 blev utfallet för utgiftsområdet ionerade anställningar. 3 348 miljoner kronor (5,3 procent) högre. Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Sam-

hall m.m. blev 572 miljoner kronor lägre än anvi- Sammantaget lägre utgifter än budget men högre sat i statens budget. Detta beror på ett lägre antal lönegarantiersättning personer med tillfälliga anställningar inom Kul- Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslös- turarvslyftet än beräknat och att antalet anställhetsersättning och aktivitetsstöd blev ningar med lönebidrag och offentligt skyddat 31 004 miljoner kronor, vilket är 3 517 miljoner arbete har minskat. kronor (10,2 procent) lägre än vad som anvisa- Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarandes i budgeten. För arbetslöshetsersättningen tiersättning uppgick till 2 733 miljoner kronor, blev utgifterna 2 606 miljoner kronor lägre än vilket är 1 533 miljoner kronor (127,8 procent) beräknat, för aktivitetsstödet blev utgifterna högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I 911 miljoner kronor lägre än beräknat i budge- vårändringsbudgeten anvisades ytterligare ten. Förklaringen är bland annat att antalet ar- 1 105 miljoner kronor då antalet anställda i förebetslösa med arbetslöshetsersättning blev färre tag försatta i konkurs fortsatt att öka mer än beän beräknat. Antalet deltagare i program med ak- räknat. Även 2011 översteg utgifterna tilldelade

S kr . 2012/ 13: 101

medel ett negativt överföringsbelopp på Tabellen visar att det genomsnittliga antalet ar-

145 miljoner kronor fördes över till 2012. Rege- betslösa har ökat med 12 600 personer mellan

ringen medgav i november att anslaget fick över- 2011 och 2012. Antalet heltidsstuderande har

skridas med 450 miljoner kronor (regeringsbe- ökat med 5 000 personer mellan åren. Antalet

slut den 15 november 2012). Vid utgången av långtidsarbetslösa, det vill säga personer som va-

2012 hade en anslagskredit om 230,5 miljoner rit arbetslösa i mer än sex månader, har minskat

kronor utnyttjats samt ett medgivet överskri- något. Antalet arbetslösa personer med ut-

dande om 343 miljoner kronor. omnordiskt ursprung har ökat men har som an-

del av det totala antalet minskat mellan åren. An-

Fler förmedlare på Arbetsförmedlingen

talet personer med utomnordiskt ursprung i Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens för-

långtidsarbetslöshet har minskat. Ungdomar utvaltningskostnader har ökat med 1 428 miljoner

gör 38 procent av samtliga arbetslösa. Deras ankronor jämfört med 2011. Som en följd av ökade

tal har ökat 2012, men som andel av de arbetsresurser på Arbetsförmedlingens förvaltningsan-

lösa har ungdomarna minskat något mellan åren. slag har myndigheten kunnat öka antalet för-

Som andel av arbetskraften har ungdomsarbetsmedlare. Anslaget stärktes bl.a. för att förbättra

lösheten däremot ökat och uppgick till uppföljningen av arbetssökandet samt höja kvali-

23,7 procent under 2012. teten och aktivitetsnivån i insatserna för lång-

Av de öppet arbetslösa fick 38 procent arbetstidsarbetslösa. Under året ökade antalet anställda

löshetsersättning hösten 2012, vilket är en ökvid Arbetsförmedlingen med ca 1 600 årsarbets-

ning jämfört med föregående år. Den genomkrafter. Andelen deltagare i såväl jobb- och ut-

snittliga arbetslöshetsersättningen per dag ökade vecklingsgarantin som jobbgarantin för unga har

från 571 till 575 kronor per dag. Av de öppet arsom deltagit i arbetsplatsförlagda aktiviteter har

betslösa var i genomsnitt 179 636 sökande per ökat jämfört med 2011. Aktivitetsnivån inom

månad i ett arbetsmarknadspolitiskt program garantierna har dock inte ökat i någon större ut-

med aktivitets-stöd. Det är en ökning med sträckning. Antalet personliga möten har ökat

8 685 personer jämfört med 2011. Jobb- och utnågot.

vecklings-garantin är det största programmet

Tabell 2.64 Arbetslöshet inom Arbetsförmedlingen och svarade under

Antal per- Antal 2012 för 53 procent av det genomsnittliga antalet

soner Procent personer Procent

2012 2012 2011 2011 deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd.

Under 2012 deltog i genomsnitt 24 procent av Antal arbetslösa, 1574 år 403 000 390 400 de öppet arbetslösa eller deltagare i program med

- därav heltids- aktivitetsstöd i programmet. Både andelen utri-

studerande 125 600 31,2 120 600 30,9 kes födda och personer med funktionsnedsätt-

- därav personer ning har ökat i jobb- och utvecklingsgarantins

med utomnordiskt fas 1 och 2 under det senaste året. Andelen utriursprung 128 300 31,8 125 100 32,0

kesfödda deltagare var 32 procent och andelen

- därav långtids-

deltagare med funktionsnedsättning var 26 proarbetslösa 120 700 29,9 120 800 30,9

cent. Under året har en fortsatt förskjutning - därav långtids-

skett mot att en allt större andel av deltagarna arbetslösa personer med utomnordiskt varit i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2

ursprung 48 800 12,1 49 300 12,6 i mer än 450 ersättningsdagar och därmed deltar

- därav ungdomar, i sysselsättningsfasen. År 2012 ingick i genom-

1524 år 153 200 38,0 149 700 38,3 snitt per månad 31 400 personer i sysselsätt-

Arbetslösheten, ningsfasen jämfört med 27 000 personer 2011.

1574 år (arbets-

Andelen utrikesfödda deltagare var 32 procent lösa som andel av

och andelen deltagare med funktionsnedsättning

arbetskraften) 8,0 7,8

36 procent. Ungdomsarbetslös-

heten, 15-24 år Utgifterna på anslaget 1:3 Kostnader för ar-

(arbetslösa ung- betsmarknadspolitiska program och insatser ökade

domar som andel av

med 162 miljoner kronor mellan åren. Utgiftersamtliga ungdomar

na på anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. i arbetskraften) 23,7 22,8 Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2011 respektive 2012. ökade mellan åren med 641 miljoner kronor. An-

Källa: SCB

S kr . 2012/ 13: 101

tal beslut om program som ger anställningar med Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision subventionering av lönen till personer med funktionsnedsättning har sammantaget ökat RiR 2012:9 Effektivitetsmätning som metod jämfört med föregående år. Besluten avser bland för att jämföra arbetsförmedlingskontor annat lönebidrag, trygghetsanställning, utveckl- Riksrevisionen har granskat Arbetsingsanställning och offentligt skyddat arbete. förmedlingens resurseffektivitet i förmedlings- Antalet trygghets-anställningar har ökat och an- verksamheten och undersökt hur regeringen styr talet lönebidrag har minskat, vilket har lett till att Arbetsförmedlingens arbete för att åstadkomma sammansättningen av de olika lönestöden till en effektiv verksamhet. personer med funktionsnedsättning har föränd- Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder rats. med anledning av granskningsrapporten i skri-

Utgifterna på anslaget 1:11 Bidrag till lönega- velse (skr. 2012/13:29). Granskningsrapporten rantiersättning ökade med 903 miljoner kronor är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt remellan åren. Antalet personer som fick lönega- geringens skrivelse till handlingarna (bet. rantiersättning var 32 816 stycken under 2012, 2012/13:AU2, rskr. 2012/13:121). en ökning med 20,5 procent. Antalet företagskonkurser och företagsrekonstruktioner var RiR 2012:22 Mer att förenkla! – Administrat- 3 201 stycken, en ökning med 10,1 procent. ion i strukturfondsprojekt Även antalet dagar som ersättning betalades ut Riksrevisionen har granskat om regeringen, Råoch den genomsnittliga ersättningen per person det för Europeiska socialfonden (Svenska ESFökade, med 50,0 respektive 25,3 procent. För- rådet) och Tillväxtverket har använt de möjligändringen mellan åren beror bland annat på Saab heter som finns att förenkla strukturfondspro- Automobile AB:s företagsrekonstruktion hösten jektens administration. 2011 och efterföljande konkurs. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

med anledning av granskningsrapporten i skri- Beställningsbemyndiganden velse Riksrevisionens rapport om rapport om

administration i strukturfondsprojektet (skr. Tabell 2.65 UO 14 Beställningsbemyndiganden 2012/13:142). Granskningsrapporten är därmed

Miljoner kronor

slutbehandlad.

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31 RiR 2012:26 Etablering genom företagande –

Kostnader för arbets- är statens stöd till företagare effektiva för utri-

ner när de ska starta företag. I granskningen har

Europeiska socialfonden

undersökts om Arbetsförmedlingens arbets-

m.m. för perioden

marknadspolitiska program stöd till start av nä-

1:6 2007–2013 3 014 2 881

ringsverksamhet och det statliga bolaget Almis

Institutet för arbets-

velse Riksrevisionens rapport om etablering av

utrikes födda genom företagande (skr. Inom utgiftsområdet har beställnings-

2012/13:146). Granskningsrapporten är därmed bemyndiganden beslutats om 19 041 miljoner

slutbehandlad. kronor. De utestående åtagandena uppgick till 17 262 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 779 miljoner kronor och avser huvudsakligen anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.15¶Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anslag

Tabell 2.66 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för olika for- Lägre utgifter för räntor jämfört med 2011 mer av ekonomiskt stöd till enskilda under stu- De totala utgifterna på utgiftsområdet blev lägre dier, utgifter för vissa studiesociala insatser och jämfört med 2011. Det är framför allt utfallet på utgifter för hanteringen av studiestöden. För- anslaget 1:3 Studiemedelsräntor m.m. som blev valtningen av studiestöden sköts huvudsakligen 834 miljoner kronor lägre 2012 än föregående år av Centrala studiestödsnämnden. till följd av en lägre räntenivå.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till Utfallet på anslaget 1:2 Studiemedel m.m. 21 068 miljoner kronor och är därmed ökade med 283 miljoner kronor jämfört med fö- 1 116 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än vad regående år. Antalet studerande som fick studisom anvisades i statens budget. De totala utgif- emedel under 2012 var 467 156 stycken. Det är terna på utgiftsområdet blev 745 miljoner kronor en ökning med 2 020 personer jämfört med (3,4 procent) lägre jämfört med 2011. 2011. Utfallet har främst påverkats av att pris-

basbeloppet har ökat jämfört med 2011. Lägre utfall för studiemedel med den högre bi- Utfallet på anslaget 1:1 Studiehjälp m.m. blev dragsnivån 201 miljoner kronor lägre än föregående år. An- Utfallet på anslaget 1:2 Studiemedel m.m. upp- talet studerande som fick studiehjälp under 2012 gick till 12 697 miljoner kronor, vilket är var 444 554 stycken, vilket är en minskning med 1 082 miljoner kronor lägre än anvisat i den ur- 5 procent jämfört med 2011. Förändringen av sprungliga budgeten. Anslaget används till utgif- antalet personer med studiehjälp följer befolkter för studiebidrag, tilläggsbidrag och pensions- ningsutvecklingen i åldern 16–20 år. avgifter. För studiebidraget finns två olika nivåer: en generell nivå där bidragsdelen utgör Beställningsbemyndiganden 31,3 procent av totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och studielån) och en högre nivå Tabell 2.67 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

där bidragsdelen utgör 73 procent av totalbeloppet. Inom gruppen studerande med rätt till den Utestående

Beställnings- åtaganden högre bidragsnivån är det främst utgifterna för Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31 personer över 25 år som saknar slutbetyg från Bidrag till vissa studiegrundskola eller gymnasieskola, som är lägre än 1:5 sociala ändamål 7 3 anvisade medel. En liknande avvikelse finns sedan flera år, vilket främst beror på att antalet Inom utgiftsområdet har beställningsstuderande med rätt till den högre bidragsnivån bemyndiganden beslutats om 7 miljoner kronor. har varit färre än det antal studerande som ansla- De utestående åtagandena uppgick till get beräknats för. 3 miljoner kronor.

S kr . 2012/ 13: 101

Utlåning

Tabell 2.68 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning Låneram Lån 2012-12-31 Studielån 176 800 176 449

Låneramen för studielån uppgick till 176 800 miljoner kronor 2012. Utestående lån vid utgången av 2012 var 176 449 miljoner kronor.

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.16¶Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag

Tabell 2.69 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

S kr . 2012/ 13: 101

m.m. Övriga anslag 14 801 4 14 810 9 0,1 14 743

Summa 54 476 62 53 837 -639 -1,2 53 709

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, annan Minskade utgifter för yrkesinriktad gymnasial vuxpedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och enutbildning annan yrkesutbildning, högre utbildning och Utfallet på anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutforskning. Området omfattar även myndigheter bildning blev 947 miljoner kronor lägre än föreinom utbildnings- och forskningsområdet. gående år. Minskningen mellan åren beror främst

Utfallet uppgick till 53 837 miljoner kronor på att den satsning på yrkesinriktad gymnasial och är därmed 639 miljoner kronor (1,2 procent) vuxenutbildning (yrkesvux) som påbörjades lägre än vad som anvisades i statens budget. Ut- 2009 trappas ned. gifterna för utgiftsområdet blev 128 miljoner Utfallet på anslaget 1:10 Fortbildning av lärare kronor (0,2 procent) högre än 2011. och förskolepersonal blev 462 miljoner kronor

lägre än 2011. Från 2012 pågår det så kallade Lä- Lägre utgifter än beräknat för kompetensutveckling rarlyftet II. Det lägre utfallet jämfört med föreoch statligt stöd till vuxenutbildning gående år förklaras av att uppdraget har föränd- Till följd av den särskilda anslagsavräkningen för rats. universitet och högskolor, där anslaget avräknas i Utgifterna för anslaget 3:4 Rymdforskning och sin helhet när anslaget erhålls, blir det inga avvi- rymdverksamhet respektive anslaget 3:6 Rymdstykelser mellan budget och utfall. I det följande relsen: Avgifter till internationella organisationer kommuniceras de anslag där avvikelser finns. ökade med 167 miljoner kronor respektive

Utgifterna på anslaget 1:15 Statligt stöd till 439 miljoner kronor 2012 med anledning av att vuxenutbildning blev 2 083 miljoner kronor. Det riksdagen beslutade att ändamål och verksamär 169 miljoner kronor (7,5 procent) lägre än an- heter som avser Rymdstyrelsen och som tidigare visat i statens budget. Förklaringen till att utgif- finansierats under utgiftsområde 24 Näringsliv terna blev lägre än vad som anvisats beror främst skulle överföras till utgiftsområde 16 Utbildning på en förändrad utbetalningsrutin för statligt och universitetsforskning. stöd för yrkeshögskoleutbildning. Det beror Utfallet på anslaget 2:70 Särskilda utgifter också på en något lägre nyttjandegrad av antalet inom universitet och högskolor m.m. blev årsplatser inom yrkeshögskolan än beräknat. 176 miljoner kronor högre än föregående år. Ut-

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skol- gifterna har bland annat ökat vad gäller forskarväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev skolor för lärare och validering av yrkeslärare. 632 miljoner kronor, vilket är 224 miljoner kro- Medel har även utbetalats till Högskolan på Gotnor (26,2 procent) lägre än anvisat. Det låga an- land för kostnader som uppstår med anledning slagsutnyttjandet beror främst på att ny verk- av det planerade samgåendet med Uppsala unisamhet har krävt planering och framförhållning versitet. och därmed inte hunnit komma igång fullt ut. Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Det gäller bland annat kompetensutveckling av Forskning och forskningsinformation blev lärare i yrkesämnen samt fortbildning av mate- 235 miljoner kronor högre än föregående år. Anmatiklärare och rektorer. En annan orsak till det slaget förstärktes 2012 med 247 miljoner kronor låga anslagsutnyttjandet är att försöksverksam- för de särskilda satsningarna på infrastruktur heten med ett fjärde tekniskt år i gymnasiesko- inom ramen för de strategiska satsningarna och lan haft ett lägre elevantal än vad anslaget var be- för finansiering av forskning och forskningens räknat för. infrastruktur.

Utgifterna på anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 277 miljoner kro- Utfall avseende kapitaltillskott nor, vilket är 226 miljoner kronor (44,9 procent) Riksdagen beslutade i budgetpropositionen för lägre än anvisat i statens budget. Anledningen är 2012 om ett kapitaltillskott om högst att antalet ansökningar under 2012 har varit lägre 19 miljoner kronor till holdingbolag knutna till än förväntat inom såväl fortbildning av lärare och universitet och högskolor. Inom anslaget 3:13 förskolepersonal som rektorer. Särskilda uppgifter för forskningsändamål har

18 miljoner kronor använts för detta ändamål.

S kr . 2012/ 13: 101

Vidare bemyndigade riksdagen regeringen ende åtaganden understiger de beslutade be-

att besluta om ett kapitaltillskott om högst myndigandena med 682 miljoner kronor,

300 miljoner kronor till European Spallation 632 miljoner kronor respektive och 278 miljoner

Source ESS AB (ESS AB). Av anslaget 3:1 Ve- kronor. Skillnaden avseende anslaget 3:4 Rymd-

tenskapsrådet: forskning och forskning- forskning och rymdverksamhet beror på lägre nya

sinformation har 275 miljoner kronor använts åtaganden än planerat avseende ESA:s

för detta ändamål. (Eurpoean Space Agency) bärraketprogram.

Beställningsbemyndiganden Garantier

Tabell 2.70 UO 16 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.71 UO 16 Garantier

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utestående Utestående åtaganden

Beställnings- åtaganden Garanti Garantiram 2012-12-31 Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31

Pensionsgaranti (inkl. ef-

Specialpedagogiska terborgen), Chalmers Tek-

1 1:3 skolmyndigheten 12 9 niska Högskola AB Obegränsad 393

1

I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform

Utveckling av skolvä-

beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop.

sendet och annan peda- 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr 1991/92:350). Utfallet avser pensions- 1:5 gogisk verksamhet 312 286 skulden per den 31/12 2011.

Särskilda insatser inom 1:6 skolområdet 37 31

Fortbildning av lärare Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

1:10 och förskolepersonal 401 192

Statligt stöd till vuxen- RiR 2011:21 Användningen av basanslagen för

1:15 utbildning 2 900 2 622

forskning och forskarutbildning

Vetenskapsrådet: Forsk- Riksdagen har med anledning av regeringens

ning och forskningsin-

skrivelse Riksrevisionens rapport om använd- 3:1 formation 10 500 10 280

ningen av basanslaget för forskning och forskar-

Rymdforskning och

utbildning (skr. 2011/12:36) givit regeringen 3:4 rymdverksamhet 1 075 443

tillkänna att regeringen bör överväga om syste-

Vetenskapsrådet: Av-

gifter till internationella met för fördelning av basanslag är väl avvägt i re-

3:2 organisationer 978 890 lation till målet att varje universitet och högskola

Bidrag till vissa handi- ska ha förutsättningar att fatta långsiktiga beslut

kappåtgärder inom ut- om sin forskning och att värna om lärosätes in- 1:16 bildningsområdet m.m 77 0

tegritet gentemot sina samarbetspartner (bet.

Särskilda utgifter inom

2011/12:UbU8, rskr. 2011/12:152). universitet och högsko-

Regeringen behandlade tillkännagivandet i 2:70 lor m.m. 153 20

propositionen Forskning och innovation (prop.

Rymdstyrelsen: Avgifter

till internationella orga- 2012/13:30 avsnitt 6.2.2). Granskningsrapporten

3:6 nisationer 3 300 2 618 är därmed slutbehandlad.

Summa 19 745 17 391

RiR 2011:23 Lika betyg, lika kunskap? – En uppföljning av statens styrning mot en likvär-

Inom utgiftsområdet har beställnings-

dig betygssättning i grundskolan

bemyndiganden beslutats om 19 745 miljoner

Riksrevisionen har granskat statens insatser för kronor. De utestående åtagandena uppgick till

en likvärdig betygssättning i grundskolan. 17 391 miljoner kronor. Avvikelsen mellan be-

Riksdagen har med anledning av regeringens myndiganden och utestående åtaganden uppgick

skrivelse Riksrevisionens rapport om statens till 2 354 miljoner kronor och är huvudsakligen

styrning mot en likvärdig betygssättning i hänförlig till anslaget 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter

grundskolan (skr. 2011/12:57) givit regeringen till internationella organisationer, anslaget 3:4

tillkänna att regeringen bör se till att ett bedöm- Rymdforskning och rymdverksamhet och anslaget

ningsstöd för den nya betygsskalan skyndsamt 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning där utestå-

tas fram och görs tillgängligt där sådant material

S kr . 2012/ 13: 101

ännu inte finns (bet. 2011/12:UbU12, rskr. velse Riksrevisionens rapport om att styra själv- 2011/12:174). ständiga lärosäten (skr. 2011/12:170).

Skolverket har i uppdrag att utarbeta olika Vidare har regeringen behandlat frågan om former av stödmaterial för att underlätta lärarnas hur fördelningen av anslagsmedel till forskning arbete med bedömning och betygsättning när och forskning på forskarnivå bör utvecklas det gäller kunskapskraven B och D. I december (prop. 2012/13:30 avsnitt 6.2). Granskningsrap- 2012 publicerade Skolverket handledningen ”Be- porten är därmed slutbehandlad. tygsskalan och betygen B och D – en handled- Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till ning”. Skolverket har även i uppdrag att bl.a. handlingarna (bet. 2012/13:UbU1, rskr. fortsätta arbetet med olika former av kompe- 2012/13:113). tensutveckling och stöd till lärare inom området bedömning och betygsättning. Detta uppdrag RiR 2012:17 Godkänd? – Skolinspektionens ska redovisas senast den 16 juni 2014. Regering- prövningar av ansökningar från enskilda som en avser att återkomma i frågan. vill bli skolhuvudmän

Riksrevisionen har granskat prövningen av en- RiR 2012:4 Att styra självständiga lärosäten skilda som ansöker om att bli godkända som Riksrevisionen har inom ramen för sin strategi skolhuvudmän. Statens roll i utbildningssystemet granskat rege- Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder ringens styrning av verksamheten vid universitet med anledning av granskningsrapporten i regeoch högskolor samt hur lärosätena leder och föl- ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om jer upp sin verksamhet. Denna avslutande Skolinspektionens prövningar av ansökningar granskningsrapport tar sin utgångspunkt i tio från enskilda som vill bli skolhuvudmän (skr. granskningar som genomförts under perioden 2012/13:121). Granskningsrapporten är därmed 2007–2011. slutbehandlad.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skri-

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.17¶Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anslag

Tabell 2.72 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bland annat Beställningsbemyndiganden folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, teater, dans och musik, museer, ut- Tabell 2.73 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

ställningar samt trossamfund.

Beställnings- Utestående

Utfallet uppgick till 12 318 miljoner kronor

Anslag Anslagsnamn bemyndigande åtaganden och blev därmed 18 miljoner kronor

Konstnärlig gestaltning (0,1 procent) högre än vad som anvisades i sta-

av den gemensamma tens budget. Utgifterna för utgiftsområdet blev 4:2 miljön 10 4

utnyttjats. Den huvudsakliga förklaringen är

ökade lokalkostnader, vilket beror på tillfälligt Bidrag till riksdagspar-

tiers kvinnoorganisatökade hyreskostnader under 2012 med anled-

13:5 ioner 15 15 ning av nya landsarkivlokaler i Göteborg och

Bidrag till vissa teater-, Lund.

dans- och musikända-

Utgifterna för anslaget 13:1 Stöd till idrotten 2:2 mål 107 86

ökade med 250 miljoner kronor (17,2 procent)

Stöd till icke-statliga jämfört med föregående år. Det beror på att end- 1:5 kulturlokaler 9 7

S kr . 2012/ 13: 101

Inom utgiftsområdet har beställnings- ändamålsenliga revisionsbevis och Riksrevisionbemyndiganden beslutats om 429 miljoner kro- en bedömer att möjliga effekter av oupptäckta nor. De utestående åtagandena uppgick till fel kan vara både väsentliga och genomgripande. 349 miljoner kronor vilket är 80 miljoner kronor Som grund för att avstå från att uttala sig anför lägre än beslutande bemyndiganden. Riksrevisionen följande.

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på

sid 34 och 36 i årsredovisningen som beskriver

Utlåning

att Nämnden för hemslöjdsfrågor har undantag Tabell 2.74 UO 17 Utlåning från att lämna resultaträkning och balansräkning Miljoner kronor i årsredovisningen samt att nämndens anslag dis- Utlåning Låneram Lån 2012-12-31 poneras och redovisas av annan myndighet. Ef- RIKAB, täcka underskott på distri- tersom regleringsbrev Ku2011/1960/RFS ger butionskontot för tv-distribution 500 58 undantag från obligatoriska delar av en årsredo-

1 Nordiska museet 15 4 visning som behövs för att ge en rättvisande Summa 515 62 bild av nämndens finansiella ställning, resultat 1 och finansiering i enlighet med förordning (SFS prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:FiU11, rskr. 2004/05:54

2000:605) om årsredovisning och budgetun- Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om derlag, saknas grund för att göra ett uttalande en låneram om 500 miljoner kronor. Låneramen om den rättvisande bilden. är till för att täcka underskott på distributionskontot för tv-distribution. Dessutom beslutade riksdagen om en låneram på högst 15 miljoner Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision kronor för lån till viss ombyggnation av Nordiska Muséet i samband med införandet av fri RiR 2012:15 Staten på spelmarknaden entré på muséer. Utestående lån vid utgången av Riksrevisionen har granskat statens roll på spel- 2012 var 62 miljoner kronor. marknaden.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder Övriga finansiella befogenheter med anledning av granskningsrapporten i skri-

velse Riksrevisionens rapport om statens roll på Riksdagen beslutade för 2012 att 4 032 miljoner spelmarknaden (skr. 2012/13:52). Granskningskronor skulle tilldelas Sveriges Television AB rapporten är därmed slutbehandlad. (SVT), 2 620,5 miljoner kronor skulle tilldelas Sveriges Radio AB (SR) och 331,8 miljoner kronor skulle tilldelas Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Därutöver skulle SVT få ytterligare 60 miljoner kronor, SR få ytterligare 13 miljoner kronor och UR ytterligare 32 miljoner kronor. Riksdagen beslutade även att 541 miljoner kronor skulle överföras från rundradiokontot till det särskilda distributionskontot för finansiering av kostnader för tv-distribution. Vidare beslutades att SVT skulle anvisas 259,5 miljoner kronor och UR 11,1 miljoner kronor från distributionskontot. Samtliga medel har betalats ut till bolagen.

Riksrevisions iakttagelser – årlig revision

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Riksrevisionen har, avseende Nämnden för hemslöjdsfrågor redovisning för 2012, avstått från att uttala sig. Riksrevisionen avstår från att uttala sig om de inte kunnat inhämta tillräckliga och

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.18¶Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

Anslag

Tabell 2.75 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhälls- Räntebidraget har gradvis avvecklats vilket ger planering, bostadsmarknad, byggande, lantmäte- lägre utgifter riverksamhet och konsumentpolitik. Utgifterna för anslaget 1:4 Räntebidrag m.m.

Utfallet uppgick till 981 miljoner kronor, vil- blev 19 miljoner kronor, vilket är 158 miljoner ket är 172 miljoner kronor (14,9 procent) lägre kronor lägre än 2011. Stödet i form av räntebiän vad som anvisades i statens budget. Under drag för ny- och ombyggnad av bostäder har 2012 blev utgifterna för utgiftsområdet gradvis avvecklats och inga utbetalningar beräk- 129 miljoner kronor (11,6 procent) lägre än nas ske efter 2012. 2011.

Beställningsbemyndiganden

Utfallet för omstrukturering av kommunala bo-

stadsföretag lägre än anvisat Tabell 2.76 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utfallet på anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev endast 9 miljoner Utestående

Beställnings- åtaganden kronor, vilket är 91 miljoner kronor lägre än avi- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31 sade medel. Det låga utfallet beror på att inga Omstrukturering av nya ansökningar om stöd för omstrukturering av kommunala bostadsfö-

1:2 retag 70 19 de kommunala bostadsföretagen har hanterats under perioden. Ett tilläggsavtal har tecknats Bidrag till åtgärder mot

2:2 radon i bostäder 15 11 under året med Hagfors kommun om fortsatt

Stöd gällande utveckling rekonstruktion av kommunens bostadsföretag

1:10 i strandnära lägen 4 0 Hagforshem AB med en utbetalning om

Summa 89 30

9 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev endast 1 miljon kronor. Det låga utfallet beror på att bidrag beviljats för endast 155 hyresgarantier till 14 kommuner under 2012.

S kr . 2012/ 13: 101

Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 89 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till

30 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

59 miljoner kronor. Den högsta avvikelsen är hänförlig till anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag och beror på en låg tillströmning av ärenden under 2012.

Garantier

Tabell 2.77 UO 18 Garantier

Miljoner kronor

Utestående

Åtaganden Garanti Garantiram 2012-12-31

Kreditgaranti för ny- och ombyggnad av bostäder inklusive avlösen av kommunala borgensåtaganden 10 000 1 700 Kreditgaranti för förvärv av bostad 5 000 0

Summa 15 000 1 700

En samlad redovisning av statens garantiåtaganden lämnas i avsnitt 5.1.

Övriga krediter

Tabell 2.78 UO 18 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2012-12-31 Kredit för infriande av BKNs garantier Obegränsad 0

Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.19¶Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Anslag

Tabell 2.79 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för programperioden och utgifterna förskjuts ofta hållbara regionala tillväxtinsatser i form av pro- mellan åren. Under 2012 har anslagssparande jektverksamhet och olika former av regionala fö- från tidigare år finansierat vissa utgifter. retagsstöd och utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Utfallet uppgick till 3 408 miljoner kronor, Beställningsbemyndiganden vilket är 9 miljoner kronor (0,3 procent) högre

Tabell 2.80 UO 19 Beställningsbemyndiganden

än vad som anvisades i statens budget. År 2012

Miljoner kronor

blev utgifterna för utgiftsområdet 185 miljoner

Utestående kronor (5,8 procent) högre än 2011.

Beställnings- åtaganden

Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåt- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31 gärder blev 1 471 miljoner kronor, vilket är Regionala tillväxt- 64 miljoner kronor mindre än anvisat i statens 1:1 åtgärder 2 489 1 784 budget. På vårändringsbudgeten 2012 anvisade Europeiska regionala riksdagen ytterligare 25 miljoner kronor, ef- utvecklingsfonden peri-

1:3 oden 2007–2013 3 069 2 783 tersom omfattningen av Saab Automobile AB:s konkurs medfört ett stort behov av omställning Summa 5 558 4 567 och innovation i näringslivet. Att starta denna typ av insatser tar tid och därför har utgifterna Inom utgiftsområdet har beställningsvarit låga under 2012. bemyndiganden beslutats om 5 558 miljoner

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag upp- kronor. De utestående åtagandena uppgick till gick till 391 miljoner kronor, vilket är 4 567 miljoner kronor. Avvikelsen mellan be- 58 miljoner kronor lägre än anvisat. Transport- myndiganden och utestående åtaganden uppgick bidrag är en kompensation till företag i de fyra till 991 miljoner kronor och är främst hänförlig nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd till anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Uteav långa transportavstånd för varor och stimule- stående åtaganden för anslaget 1:1 Regionala tillrar till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. växtåtgärder under-stiger bemyndigandebeloppet Det lägre utfallet beror delvis på ett fortsatt med 705 miljoner kronor, vilket bland annat besämre ekonomiskt läge vilket läget påverkar fö- ror på att EU:s nuvarande strukturfondsperiod retagens försäljning negativt och leder till färre avslutas 2013. Nästa strukturfondsperiod omfattransporter. tar åren 2014–2020.

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013 blev 1 546 miljoner kronor vilket är 131 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget och 154 miljoner kronor högre än föregående år. Utgifterna avser vanligen fleråriga projekt under

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.20¶Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslag

Tabell 2.81 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar områdena miljöpolitik Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull och miljöforskning. Området miljöpolitik består natur blev 212 miljoner kronor (25,6 procent) bland annat av natur-, vatten och miljövård. lägre än 2011. Minskningen beror i huvudsak på Området miljöforskning består främst av forsk- att bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag, ning om miljö- och samhällsbyggande vid som tidigare redovisades under anslaget, flyttats Forskningsrådet för miljö, areella näringar och till anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattensamhällsbyggande (Formas). miljö, som ökade med 174 miljoner kronor.

Utfallet för utgiftsområdet Allmän miljö- och Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer naturvård uppgick till 4 831 miljoner kronor och minskade med 115 miljoner kronor jämfört med är därmed 194 miljoner kronor (3,9 procent) 2011. Anledningen är att utbetalningstakten av lägre än vad som anvisades i statens budget och beviljade bidrag från anslaget inte är jämnt förde- 238 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än 2011. lad över åren. Detta hänför sig till när och om

stödmottagaren vill ha förskottsutbetalning Försenade projekt medför lägre utfall (maximalt 75 procent av beviljat bidrag) eller om Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning stödmottagaren väntar att ansöka om utbetalav förorenade områden blev 421 miljoner kronor, ning till dess att projektet är slutfört. vilket är 51 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget och 235 miljoner kronor lägre än för 2011. Att utgifterna blev lägre än väntat beror på förseningar av ett antal projekt där finansiering sedan tidigare var beslutad. Saneringsverksamheten är till sin karaktär komplex, med många parter involverade. Projekten är som regel mycket kostsamma och pågår ofta under lång tid. Förseningar är inte ovanliga, och kan bl.a. bero på överklagade upphandlingar eller tillståndsprövningar.

S kr . 2012/ 13: 101

Beställningsbemyndiganden Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Tabell 2.82 UO 20 Beställningsbemyndiganden

RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter

Miljoner kronor

värda?

Utestående

Riksrevisionen har granskat Sveriges förväntade

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31 överskott av utsläppsutrymme under Kyotopro- 1:2 Miljöövervakning m.m. 82 27 tokollet.

Ärendet bereds fortsatt inom Regerings-

Åtgärder för värdefull 1:3 natur 190 186 kansliet.

Sanering och återställ-

ning av förorenade om- RiR 2012:2 Svensk klimatforskning – vad kos- 1:4 råden 718 675

tar den och vad har den gett?

1:5 Miljöforskning 102 35 Riksrevisionen har granskat hur mycket staten 1:10 Klimatanpassning 25 17 satsar på klimatforskningen, vilka områden

Åtgärder för havs- och forskningen är inriktad mot och vilka resultat 1:12 vattenmiljö 155 84 forskningen hittills har lett till.

Insatser för internation- Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder 1:13 ella klimatinvesteringar 1 150 866 med anledning av granskningsrapporten i skri-

Internationellt velse Riksrevisionens rapport Svensk klimat-

miljö- och kärnsäker-

forskning – vad kostar den och vad har den gett?

hetssamarbete med

handlingarna (bet. 2012/13:UbU3, rskr.

Forskningsrådet för

2012/13:151 och 152).

miljö, areella näringar

och samhällsbyggande: 2:2 Forskning 1 350 1 025 RiR 2012:27 Utsläppshandel för att begränsa

Summa 3 952 3 058 klimatförändringen – fungerar det?

Riksrevisionen har i samarbete med andra nat-

ionella revisionsorgan granskat den europeiska Inom utgiftsområdet har beställnings-

handeln med utsläppsrätter i sju stater, inklusive bemyndiganden beslutats om 3 952 miljoner

Sverige. kronor. De utestående åtagandena uppgick till

Ärendet bereds inom Regeringskansliet och 3 058 miljoner kronor. Avvikelsen mellan be-

regeringen kommer att återkomma till riksdagen myndiganden och utestående åtaganden uppgick

med en särskild skrivelse i frågan. till 894 miljoner kronor och är huvudsakligen

hänförlig till dels anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning, beroende på att viss långsiktig forsk-

ningsverksamhet inte kommit igång som planerat, dels anslaget 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar beroende på att förändringar

i marknadsvillkor och valutakurser har påverkat

förvärven av utsläppsrätter.

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.21¶Utgiftsområde 21 Energi

Anslag

Tabell 2.83 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, lägre än vad som anvisades i budgeten. Det är distribution och användning av energi och syftar framför allt stöd till biogas och andra förnybara till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens- gaser som blivit lägre än beräknat. kraft och försörjningstrygghet. Frågorna hante- Utfallet för anslaget 1:4 Stöd för marknadsinras av Statens energimyndighet, Energi- troduktion av vindkraft blev även det 36 miljoner marknadsinspektionen och Affärsverket Svenska kronor lägre än vad som anvisades i budgeten, kraftnät. vilket beror på att ett pilotprojekt om storskalig

Utfallet uppgick till 2 713 miljoner kronor vindkraft i fjällmiljö har blivit försenat. och blev därmed 159 miljoner kronor Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning ökade (5,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens med 85 miljoner kronor (7,2 procent) jämfört budget. Utgifterna för utgiftsområdet blev med 2011. Utfallet varierar något mellan åren be- 205 miljoner kronor (7,0 procent) lägre än 2011. roende på utvecklingen av de pågående projekten

Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning blev och när utbetalningar görs. 1 259 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror främst på förseningar i projekt, vilket medför en förskjutning av utbetalningar. Det beror också på ett indraget projekt som rörde så kallad svartlutsförgasning.

För anslaget 1:10 Elberedskap blev utfallet 201 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kronor lägre än anvisat. Skillnaden beror bl.a. på att installationer av reservelverk inte har kunnat genomföras i planerad omfattning och att miljötillstånd inte har lämnats för så kallade dödnätsstartprov. De medel som förbrukats har bland annat använts för ersättning till beredskapsreserven, övning och utbildning och säkerhetshöjande åtgärder.

Utgifterna på anslaget 1:9 Energiteknik blev 84 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor

S kr . 2012/ 13: 101

Beställningsbemyndiganden Riksdagens beslutade låneram inom utgiftsområdet uppgår till 300 miljoner kronor. Den har

Tabell 2.84 UO 21 Beställningsbemyndiganden

inte behövt utnyttjas.

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31 Inomstatliga lån

Regionala och lokala insatser för energieffek- Tabell 2.86 UO 21 Inomstatliga lån 1:2 tivisering m.m. 140 32 Miljoner kronor

Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 5 533 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 049 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 484 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:5 Energiforskning.

Utlåning

Tabell 2.85 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning Låneram Lån 2012-12-31 Delägarlån till bolag i vilka Svenska Kraftnät förvaltar statens aktier 300 0

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.22¶Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslag

Tabell 2.87 UO 22 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och utnyttjats. Investeringarna blir ofta framflyttade politiken för informationssamhället. på grund av bl.a. överklaganden.

Utfallet uppgick till 42 861 miljoner kronor Utfallet för anslaget 1:2 Banhållning uppgick och är därmed 200 miljoner kronor (0,5 procent) till 15 007 miljoner kronor, vilket är 277 miljoner lägre än vad som anvisades i statens budget. Jäm- kronor högre än budgeterat. Det högre utfallet fört med 2011 ökade utgifterna med beror på att investeringar från tidigare år flyttats 4 127 miljoner kronor (10,7 procent). fram och därför har anslagssparande från tidigare

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga in- år utnyttjats. Årets investeringar har genomförts frastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstra- enligt plan. fik, sjöfart och luftfart samt för byggande och Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockdrift av statliga vägar och järnvägar. Trafikver- holm blev 721 miljoner kronor, vilket är kets investeringsvolym bestäms av anvisade an- 519 miljoner kronor (41,8 procent) lägre än slag, de lån som Trafikverket tar upp och till- budgeterat. Av anvisat anslag avser 960 miljoner skott som erhålls via medfinansiering i form av kronor överskott från trängselskatten, avsatta externa bidrag. för att användas för Förbifart Stockholm och

andra väganknutna projekt i Stockholmsområdet Utfallet för både väg- och banhållning högre än i enlighet med den s.k. Stockholmsbudget överenskommelsen. Utfallet för anslaget 1:1 Väghållning uppgick till Den stora avvikelsen från anvisade medel be- 22 048 miljoner kronor, vilket är 484 miljoner ror på att beräkningen av anslagsmedel bestäms kronor högre än budgeterat. Att utfallet blev av hur stort överskottet från trängselskattesyhögre beror på förseningar av investeringar från stemet förväntas bli, inte av storleken på de årtidigare år. Till dessa utgifter har anslagssparande liga investeringarna. Medel för väginvesteringar

som inte utnyttjats resulterar i anslagssparande

S kr . 2012/ 13: 101

som kan användas kommande år. EU beviljar år- Tabell 2.88 Väghållning

Miljoner kronor

ligen bidrag till projekt och studier som ingår i

2012 2011

det transeuropeiska transportnätverket (TEN-

lastar sedan anslag 1:10 Från EU-budgeten

Bärighet och tjälsäkring 1 507 1 239 finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Bi-

Statsbidrag till enskild väg 1 044 995 dragen från EU utgör en medfinansiering som

Övrigt 609 497 utökar den totala ramen för investeringar i

Totalt 22 048 19 361

transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev

212 miljoner kronor, vilket är 137 miljoner kro-

nor lägre än vad som beräknades i statens bud-

Stora vägprojekt som ingår i den nationella plaget. Utfallet blev lägre än anvisat bl.a. till följd av

nen som pågått under 2012 är E18 Hjulsta-Kista senarelagda bidragsutbetalningar från EU.

och E20 Norra länken.

Utfallet för anslaget 2:5 Driftsäker och tillgäng-

Utfallet på anslaget 1:2 Banhållning blev lig elektronisk kommunikation blev 175 miljoner

1 532 miljoner kronor högre än 2011. Framför kronor, vilket är 10 miljoner kronor lägre än an-

allt ökade kostnaderna för drift, underhåll, travisat i statens budget. Avvikelsen beror på förse-

fikledning och återinvesteringar i det statliga ningar i ett antal större projekt. Av anslaget har

järnvägsnätet. Kostnaderna ökade med 40 miljoner kronor använts för bidrag till kanali-

993 miljoner kronor. Även utgifterna för invesation, det vill säga anläggning av rör eller lik-

steringar och förbättringar i det statliga järnnande som är avsedda för it-infrastruktur.

vägsnätet samt förbättrad miljö längs det befint-

liga statliga järnvägsnätet ökade. Dessa

Högre utgifter för investeringar i vägar och järnvä-

kostnader uppgick till 6 273 miljoner kronor

gar 2012 än 2011

2012, vilket är en ökning med 528 miljoner kro- Att utgifterna för 2012 blev högre än för 2011

nor (9,2 procent). beror framförallt på att utfallet för anslaget 1:1

Väghållning blev 2 687 miljoner kronor

Tabell 2.89 Banhållning

(13,9 procent) högre 2012 än 2011. Drift och Miljoner kronor

underhållskostnaderna för det statliga vägnätet

2012 2011 och tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till

Investeringar i nationell plan 6 273 5 745 9 309 miljoner kronor vilket är 547 miljoner

Drift, underhåll och trafikledning 6 974 5 981 kronor (6,2 procent) mer än 2011.

Räntor och återbetalning av lån 1 270 1 260

Kostnaderna för investeringar i den nationella

planen inkluderar både investeringar och förbätt- Bidrag till Inlandsbanan och

Öresundsbro Konsortiet 397 397 ringar i det nationella stamvägnätet och tillhö-

Övrigt 93 92 rande gång- och cykelvägar samt åtgärder för

förbättrad miljö längs det befintliga vägnätet. Totalt 15 007 13 475

Dessa kostnader uppgick till 7 164 miljoner kro-

nor, en ökning med 1 466 miljoner kronor Stora banprojekt som ingår i den nationella pla-

(25,7 procent) jämfört med 2011. Investeringar i nen och som har pågått under 2012 är Mälarba-

regional plan ökade med 245 miljoner kronor nan, Hallandsåsen och Ådalsbanan.

(11,3 procent) till 2 415 miljoner kronor.

S kr . 2012/ 13: 101

Beställningsbemyndiganden till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet upp-

Tabell 2.90 UO 22 Beställningsbemyndiganden

går vid utgången av 2012 till 5 061 miljoner kro-

Miljoner kronor

nor. Enligt de beräkningar som SVEDAB AB

Utestående

lämnat uppgår mervärdesskatten till 230 miljoner

Beställnings- åtaganden

Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-21 kronor och räntan till 1 579 miljoner kronor i 1:2 Banhållning 77 000 73 577 löpande priser, fram till den 31 december 2012. Utnyttjad ram exklusive dessa poster är därmed

Ersättning för särskilda

tjänster till funktions- 3 252 miljoner kronor i löpande priser. 2:2 hindrade 220 143 När Swedavia AB bildades 2010 tog bolaget Driftsäker och tillgäng- över Luftfartsverkets infrastrukturlån om

lig elektronisk kommu-

3 240 miljoner kronor. Fram till och med 2012

2:5 nikation 170 90

har Swedavia AB amorterat 2 322 miljoner kro-

1:1 Väghållning 40 000 32 185

nor. Under 2013 förväntas resterande del återbe-

1:7 Trafikavtal 3 500 2 814

talas.

Grundläggande betal- 2:3 tjänster 60 3

Garantier

Summa 120 950 108 812 Tabell 2.92 UO 22 Garantier

Miljoner kronor Utestående åtagan-

Inom utgiftsområdet har beställnings- den

Garanti Garantiram 2012-12-31

bemyndiganden beslutats om 120 950 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till Kreditgaranti till Öresundsbro

Konsortiets upplåning Obegränsad 22 168

108 812 miljoner kronor. Avvikelsen mellan be-

Kapitaltäckningsgaranti Ar-

myndiganden och utestående åtaganden uppgick

landabanan Infrastructure AB

till 12 138 miljoner kronor och är huvudsakligen 2

0

hänförlig till anslaget 1:1 Väghållning och ansla-

Kapitaltäckningsgaranti

get 1:2 Banhållning. Bakomliggande orsaker till 3

SVEDAB AB 0

detta är bland annat senareläggningar i investe-

Pensionsgaranti (inkl. efterringsverksamheten. borgen), Posten AB (inkl.

Posten Logistik AB, Posten

Meddelande AB) Obegränsad 6 268

Summa 28 435

Utlåning

prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379

prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97 Tabell 2.91 UO 22 Utlåning 3

prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50 Miljoner kronor I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om

statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150 bet. Utlåning Låneram Lån 2012-12-31 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12

2011. A-train AB 1 000 1 000

SVEDAB AB 5 300 5 061 Swedavia AB 2 313 918 Inomstatliga lån

Summa 8 613 6 979

1 Tabell 2.93 UO 22 Inomstatliga lån prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436 prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab Miljoner kronor AB är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt. 3

låneramar om 8 613 miljoner kronor för utlå-

Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga ning. Utestående lån vid utgången av 2012 var lån i eller utanför Riksgäldskontoret 335 0 6 979 miljoner kronor. Jämfört med 2011 har

Luftfartsverkets lån i och utanför ramen minskats i och med att Trafikverket tagit Riksgäldskontoret 1 500 0 över Botniabanans lån i Riksgäldskontoret. På så Statens järnvägars långfristiga lån sätt flyttas lånet över till inomstatliga lån. inkl. finansiell leasing 5 000 2 893

Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen Summa 49 135 42 882

1 SVEDAB AB, får enligt riksdagens beslut uppgå Lån för fortsatt utbyggnad av Botniabanan övertogs av Trafikverket 1 oktober

2012.

S kr . 2012/ 13: 101

Inom utgiftsområdet har låneramar för utlåning planering och klimatmål (skr. 2012/13:3). beslutats om 49 135 miljoner kronor. Utestå- Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. ende lån vid utgången av 2012 var Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till 42 882 miljoner kronor. Jämfört med 2011 har handlingarna (bet. 2012/13:TU2, rskr. ramen bland annat utökats i och med att Trafik- 2012/13:119). verket har tagit över Botniabanans lån i Riksgäldskontoret, eftersom det lett till att ramen RiR 2012:8 Citybanans regionala medfinansieflyttades från utomstatliga lån. ring

Riksrevisionen har granskat den regionala med- Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision finansieringen av citybanan.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder RiR 2010:27 Förvaltning av samhällsekono- med anledning av granskningsrapporten i skrimiska metoder inom infrastrukturområdet velse Riksrevisionens rapport om Citybanans Regeringen har i november 2012 beslutat om regionala medfinansiering (skr. 2012/13:15). ändringar i förordningen (2010:185) med in- Riksdagen har, bl.a. med anledning av regestruktion för Trafikverket genom att komplet- ringens skrivelse, givit regeringen tillkänna att tera med definitionen inklusive efterkalkylering tydliga principer bör utarbetas avseende medfioch succesiv kalkylering, i syfte att förtydliga nansiering för att komma tillrätta med de brister Trafikverkets arbete. som Riksrevisionens granskningar har påvisat

Granskningsrapporten är därmed slutbehand- när det gäller regeringens medfinansieringspolilad. tik (bet. 2012/13:TU2, rskr. 2012/13:119). Med

anledning av detta gav regeringen den 20 decem- RiR 2011:7 Trafikverkens produktivitet – hur ber 2012 Trafikverket i uppdrag att i sitt medfimycket infrastruktur får man för pengarna? nansieringsarbete arbeta efter vissa av regeringen Under 2012 har Produktivitetskommittén läm- angivna riktlinjer och utgångspunkter (dnr. nat sitt betänkande Vägar till förbättrad produk- N2012/6395/TE, och N2021/6434/TE). tivitet och innovationsgrad inom anläggnings- Granskningsrapporten är därmed slutbranschen (SOU 2012:39). Vidare har behandlad. regeringen gett Trafikverket i uppdrag att införa ett gemensamt styrramverk för drift och under- RiR 2012:14 Trafikverkets upphandling av håll av väg och järnväg. Granskningsrapporten är vägar och järnvägar – Leder den till högre därmed slutbehandlad. produktivitet?

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets och RiR 2011:4 IT inom statsförvaltningen – har regeringens insatser för att Trafikverkets uppmyndigheterna på ett rimligt sätt prövat frå- handling ska leda till hög produktivitet och kongan om outsourcing bidrar till en ökad effekti- kurrens. vitet? Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder E-delegationen har genomfört en förstudie om med anledning av granskningsrapporten i skrieffektivare it-drift som presenterades under vå- velse Riksrevisionens rapport om Trafikverkets ren 2012. Som ett resultat av denna förbereds för upphandling av vägar och järnvägar (skr. närvarande en fördjupad studie kring bl.a. ge- 2012/13:50). Granskningsrapporten är därmed mensamma sourcing-strategier. slut-behandlad.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2012:21 Statens satsningar på transportin- RiR 2012:7 Infrastrukturplanering – på väg frastruktur – valuta för pengarna?

mot klimatmålen? Riksdagens granskningsstrategi om infrastruktur Riksrevisionen har granskat regeringens styrning har omfattat totalt tolv granskningar varav några mot de transportpolitiska målen samt rapporte- har granskat större infrastrukturprojekt. I rapringen till riksdagen utifrån de transportpolitiska porten Statens satsningar på infrastruktur – mer målen och klimatmålen. valuta för pengarna? presenteras den avslutande

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder granskningen inom strategin, den så kallade slutmed anledning av granskningsrapporten i skri- granskningen. velse Riksrevisionens rapport om infrastruktur- Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.23¶Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Anslag

Tabell 2.94 UO 23 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad

Utgiftsområdet omfattar bland annat verksam- (främst Jordbruksverket) under 2012 prioriterat het inom områdena jordbruks- och trädgårdsnä- beslut om ansökningar om nya stöd, vilket medring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, lands- fört att beslut om utbetalningar till redan påbygd och rennäring samt samefrågor. gående projekt fördröjts. Anledningen är bland

Utfallet uppgick till 16 387 miljoner kronor annat att 2013 är det sista året för beslut om nya och är därmed 1 346 miljoner kronor stöd inom nuvarande programperiod. Större de- (7,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens len av utbetalningarna kommer att ske under budget. Jämfört med 2011 ökade utgifterna 2014 och 2015, när stödberättigade projekt slutinom området med 15 miljoner kronor. redovisas.

Utgifterna under anslaget 1:12 Intervention Starkare krona medför lägre gårdsstöd än budgete- och exportbidrag för jordbruksprodukter blev rat 147 miljoner kronor (45,5 procent) lägre än an- Utfallet för anslaget 1:11 Gårdsstöd och djurbi- visat i statens budget. Orsaken är främst att bedrag m.m. blev 5 922 miljoner kronor, vilket är hovet av offentlig lagring varit lågt till följd av 661 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än anvi- fortsatt höga världsmarknadspriser. sat i statens budget. Orsaken är i huvudsak att den svenska kronan blev starkare i förhållande Brister i blockdatabasen medförde finansiella kortill euro än beräknat i budgeten. Stödrätternas rigeringar värde är bestämda i euro men betalas ut i kronor. Jämfört med 2011 ökade utgifterna inom ut- Därför varierar de beroende på vilken kurs som giftsområdet med 15 miljoner kronor. Utfallet är fastställd vid utbetalningen. på anslaget 1:13 Finansiella korrigeringar m.m.

Utgifterna under anslagen 1:21 Åtgärder för ökade med 380 miljoner kronor. Orsaken är att landsbygdens miljö och struktur och 1:22 Från Sverige belastats med finansiella korrigeringar EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbyg- under 2012 avseende stödåren 20052007 på dens miljö och struktur blev 121 miljoner kronor grund av brister i den så kallade blockdatabasen, (3,9 procent) respektive 326 miljoner kronor en databas över Sveriges jordbruksmark. Rege- (10,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. ringen beslutade att 425 miljoner kronor av kor- Orsaken är främst att stödmyndigheterna rigeringen skulle belasta anslaget för finansiella

S kr . 2012/ 13: 101

korrigeringar 2012. Se även Böter m.m. samt Bi- Inom utgiftsområdet har beställningsdrag m.m. från EU under 2.2.3 Övriga inkoms- bemyndiganden beslutats om 8 085 miljoner ter. kronor. De utestående åtagandena uppgick till Utgifterna under anslaget 1:11 Gårdsstöd och 8 320 miljoner kronor vilket innebar att besludjurbidrag m.m. blev 425 miljoner kronor lägre tade bemyndiganden överskreds med jämfört med 2011. Det beror på att kronans 235 miljoner kronor. Överskridandet är hänförvärde gentemot euron var högre 2012 jämfört ligt till anslagen 1:21 Åtgärder för landsbygdens med 2011. Kursen för euro sjönk från 9,26 till miljö och struktur och 1:22 Från EU-budgeten 8,45 kronor mellan 2011 och 2012. finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur där de utestående åtagandena överstiger det beslutade bemyndigandebeloppet med Beställningsbemyndiganden 587 miljoner kronor respektive 270 miljoner kronor. Överskridandena beror i huvudsak på att Tabell 2.95 UO 23 Beställningsbemyndiganden beslut om ansökningar om nya stöd prioriterats

Miljoner kronor

för att kunna omhändertas inom EU:s nuva-

Utestående

rande programperiod. Utbetalningar av stöd i

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31 pågående ärenden har prioriterats ned. 1:2 Insatser för skogsbruket 70 22 Intervention och exportbidrag för jordbrukspro- Garantier 1:12 dukter 86 70 Från EU-budgeten fi- Tabell 2.96 UO 23 Garantier nansierade strukturstöd Miljoner kronor 1:15 till fisket m.m. 177 136

Utestående

Garanti åtaganden Åtgärder för landsbyg-

Garantiram 2012-12-31 1:21 dens miljö och struktur 3 170 3 757

Programgarantier 2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och sam- 1:28 finansierad forskning 1 200 688 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.24¶Utgiftsområde 24 Näringsliv

Anslag

Tabell 2.97 UO 24 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

handel samt handels- och investeringsfrämjande. verksamhet höjdes med 50 miljoner kronor 2012

Utfallet uppgick till 5 882 miljoner kronor jämfört med 2011. Anledningen var en särskild och är därmed 129 miljoner kronor (2,2 procent) satsning på exportfrämjande åtgärder för små lägre än vad som anvisades i statens budget. Jäm- och medelstora företag och att främja handeln fört med föregående år blev utgifterna för ut- med Irak och BRIC-länderna (Brasilien, Ryssgiftsområdet 538 miljoner kronor (10,1 procent) land, Indien och Kina). Under 2012 har högre. 213 miljoner kronor betalats ut till Sveriges ex-

portråd, vilket är 30 miljoner kronor högre än Förändrade rutiner medför lägre utfall än budget 2011. Utgifterna för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling m.m. blev 580 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor (10,6 procent) lägre än anvi- Beställningsbemyndiganden sat i statens budget. Skillnaden beror huvudsakligen på förändrade rutiner för förskottsutbetal- Tabell 2.98 UO 24 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

ningar av bidrag.

Utestående

Beställnings- åtaganden Kapitaltillskott till Ersättningsmark i Sverige AB Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2012-12-31

ger ökade utgifter

Verket för innovations- Jämfört med 2011 har anslaget 1:19 Kapitalinsat- system: Forskning och ser i statliga bolag ökat med 1 000 miljoner kro- 1:2 utveckling 2 500 1 560 nor för ett villkorat kapitaltillskott till Ersätt- Näringslivsutveckling

1:5 m.m. 650 462 ningsmark i Sverige AB. Bakgrunden är de tillgångs- och värdeförändringar som skett inom Sveriges geologiska

undersökning: Geovebolaget och den beskattning som uppkommer.

1:9 tenskaplig forskning 9 3 Bolaget har överlåtit 100 000 hektar till Natur-

Exportfrämjande verkvårdsverket att användas som ersättningsmark

2:3 samhet 20 0 vid bildandet av naturreservat.

Summa 3 179 2 025

S kr . 2012/ 13: 101

Inom utgiftsområdet har beställnings- Pensionsgaranti (endast efterborbemyndiganden beslutats om 3 179 miljoner gen), Svenska Skogsplantor Obegränsad 25 kronor. De utestående åtagandena uppgick till Pensionsgaranti SP Sveriges Tek-

niska Forskningsinstitut Obegränsad 21

2 025 miljoner kronor. Avvikelsen mellan beslutade bemyndiganden och utestående åtaganden Pensionsgaranti (endast efterbor-

gen), Teracom Obegränsad 1

uppgick till 1 154 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:2 Verket för in- Pensionsgaranti Svensk Maskin-

provning AB Obegränsad 5

novationssystem: Forskning och utveckling. Avvikelsen beror främst på att antalet nya åtaganden Summa 281 385

prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:NU1

under 2012 blev betydligt lägre än beräknat i av- 2

Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan.

3 vaktan på beslut om insatser till följd av den nya prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273

Anm: I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om forsknings- och innovationspolitiska proposit- statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. ionen (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3, 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12

2011.

rskr. 2012/13:151).

Utlåning Övriga krediter

Tabell 2.99 UO 24 Utlåning Tabell 2.101 24 Övriga krediter

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utlåning Låneram Lån 2012-12-31

upplåningsrätt i Riks-

2 SAS 749 0 gäldskontoret för ska- Summa 101 110 396 deutbetalning Obegränsad 0 1 prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11 2 prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar för utlåning om 101 110 miljoner kro-

Myndigheten för utländska investeringar i Svenor. Utestående lån vid utgången av 2012 var

rige har, avseende dess årsredovisning för 2012, 396 miljoner kronor.

fått en revisionsberättelse med reservation. Riks- Garantier revisionen uttalar sig med reservation om den

drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att

Tabell 2.100 UO 24 Garantier

de inte är genomgripande för årsredovisningen

Miljoner kronor

eller om Riksrevisionen inte kunnat inhämta till-

Utestående

räckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men

åtaganden Garanti Garantiram 2012-12-31 drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgri- Exportkreditgarantier 500 000 274 747 pande. Som grund för uttalande med reservation

anger Riksrevisionen följande. Investeringsgarantier 10 000 4 724

Myndigheten redovisar en felaktig upplupen Kreditgarantier till företag i for-

1 intäkt (redovisat under posten oförbrukade bidonsklustret för lån i EIB 20 000 0

drag med negativt belopp) i årsredovisningen Kreditgarantier till AB Svensk Exportkredit för upplåning 250 000 0 2012 på 1,9 miljoner kronor. Eftersom myndig- Grundfondsförbindelse Svenska heten inte har rätt till den upplupna intäkten

2 skeppshypotekskassan 350 350 borde verksamheten i stället ha finansierats med Grundfondsförbindelse Fonden för anslag. Konsekvensen är att utgående överföden mindre skeppsfarten 55 55 ringsbelopp på anslag 2:4 ap. 1 Investeringsfräm- Pensionsgaranti (endast efterbor- jande är för högt redovisad med 1,9 miljoner gen), Sveaskog AB Obegränsad 656 kronor. Beloppet kommer därför behöva avräk- Pensionsgaranti (endast efterbor- nas anslag i avvecklingsmyndigheten under 2013. gen), Vattenfall AB Obegränsad 491

Myndigheten för utländska investeringar i Pensionsgaranti (inkl efterbor- Sverige har också, avseende dess årsredovisning gen), Nordea AB (f.d Postgirot) Obegränsad 310

för 2012, fått en upplysning. Riksrevisionen läm-

S kr . 2012/ 13: 101

nar en upplysning när den bedömer att det finns RiR 2012:15 Staten på spelmarknaden viktig och oväntad information i årsredovisning- Riksrevisionen har granskat statens roll på spelen som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på. marknaden. Riksrevisionen lämnar följande upplysning av Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder särskild betydelse. med anledning av granskningsrapporten i skri-

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på velsen Riksrevisionens rapport om statens roll på sidorna 12 och 21 i årsredovisningen som beskri- spelmarknaden (skr. 2012/13:52). Granskningsver att myndigheten för 2012 erhållit undantag rapporten är därmed slutbehandlad. från 12 § anslagsförordningen (2011:223) när det gäller avsättningar för omstruktureringar. Detta RiR 2012:19 SBAB – mervärde, mångfald och har lett till att 2,5 miljoner kronor inte har av- konkurrens? räknats anslaget 2012 utan kommer att avräknas Riksrevisionen har granskat effektiviteten i och anslaget i avvecklingsmyndigheten 2013. uppfyllelsen av målen för SBAB.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

med anledning av granskningsrapporten i skri- Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision velsen Riksrevisionens rapport om effektivitet i

och uppfyllelse av målen för SBAB (skr. RiR:2012:6 Regelförenkling för företag – rege- 2012/13:119). Granskningsrapporten är därmed ringen är fortfarande långt från målet slutbehandlad. Riksrevisionen har granskat regeringens regelförenklingsarbete under perioden 2006–2010. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regelförenkling för företag (skr. 2012/13:5).

Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2012:13 Skattekontroll av företag

Riksrevisionen har granskat Skatteverkets kontroll av företag samt regeringens styrning av Skatteverket i denna del.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om skattekontroll av företag (skr. 2012/13:48). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.25¶Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Anslag

Tabell 2.102 UO 25 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens till bidragsberättigade kommuner skulle överbidrag till kommuner och landsting. stiga anvisade medel. Den utjämningsavgift som

Utfallet uppgick till 85 138 miljoner kronor övriga kommuner betalar till staten ökade med och är därmed 63 miljoner kronor högre än vad motsvarande belopp. som anvisades i statens budget. Under 2012 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 885 miljoner Tillfällig höjning av statsbidraget upphörde 2012 – kronor (3,3 procent) lägre än 2011. lägre utfall än 2011

Utgifterna för utgiftsområdet blev Kostnader för LSS högre än beräknat i budgeten 2 885 miljoner kronor lägre är 2011. Det beror Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning på att den tillfälliga höjningen av statsbidraget på syftar till att ge kommuner och landsting goda 3 000 miljoner kronor, som var en stabiliseringsoch likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Av politisk åtgärd, upphörde 2012. de anvisade medlen avsåg ungefär 58 324 miljoner kronor bidrag till kommunerna och 23 651 miljoner kronor bidrag till landsting- Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision en.

Anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS- RiR 2012:25 Den kommunala ekonomin och kostnader används för kostnadsutjämning mellan hållbara offentliga finanser kommuner för verksamhet enligt lagen Riksrevisionen har granskat om regeringen har (1993:387) om stöd och service till vissa funkt- identifierat och analyserat kommunsektorns ionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras långsiktiga finansieringsproblem. med en utjämningsavgift för kommuner, som Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Reredovisas på budgetens inkomstsida (inkomstti- geringen kommer att återkomma till riksdagen tel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader). senast den 20 april 2013 med en särskild skrivelse På höständringsbudgeten anvisades 63 miljoner om de eventuella åtgärder som regeringen avser kronor eftersom Statistiska Centralbyrån i juni att vidta med anledning av Riksrevisionens iakt- 2012 gjort slutliga beräkningar av LSS- tagelser. kostnaderna. Beräkningarna visade att bidraget

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.26¶Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Anslag

Tabell 2.103 UO 26 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar främst räntor på stats- ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under skulden men också Riksgäldskontorets provis- posten Räntor på in- och utlåning. Se tabell ionskostnader i samband med upplåning och 2.104 nedan. skuldförvaltning samt ett särskilt anslag för Utgifterna på anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgifts- uppgick till 0,6 miljoner kronor. I budgeten för området ingår inte under utgiftstaket för staten. 2012 anvisades 10 miljoner kronor. Anslaget Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen finns upptaget på statens budget för att vid be- (2011:203) besluta att anslag för räntor på stats- hov kunna användas för oförutsedda utgifter efskulden och andra utgifter för upplåning och ter att regeringen fattat beslut i varje enskilt fall. skuldförvaltning får överskridas om det är nöd- Under 2012 har 639 000 kronor betalats ut från vändigt för att fullgöra statens betalningsåtagan- detta anslag avseende fyra förlikningar. För att den. finansiera dessa utgifter ska indrag göras från ut-

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till giftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:11 Er- 27 381 miljoner kronor och är därmed sättningar för skador på grund av brott med 5 511 miljoner kronor (25,2 procent) högre än 8 709 kronor. Dessutom ska 500 000 kronor fivad som anvisades i statens budget. I höständ- nansieras från utgiftsområde 6 Försvar och samringsbudgeten tillfördes anslaget 1:1 Räntor på hällets krisberedskap, anslaget 1:1 Förbandsverkstatsskulden ytterligare 6 000 miljoner kronor. samhet och beredskap. Vidare ska 60 060 kronor Tillskottet motiverades i huvudsak av högre finansieras från utgiftsområde 4 Rättsväsendet, kursförluster vid byten av lån och högre valuta- anslaget 1:5 Sveriges Domstolar samt kursförluster för skulden i utländsk valuta. Ut- 70 185 kronor från utgiftsområde 9 Hälsovård, gifterna för utgiftsområdet blev 7 110 miljoner sjukvård och social omsorg, anslaget 5:2 Insatser kronor (20,6 procent) lägre än 2011. Utgifterna för att förverkliga konventionen om barnets rättigför statsskuldsräntor påverkas främst av ränteni- heter i Sverige. våer, växelkurser och statsskuldens storlek. Tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets Kursförlusterna högre än budgeterat upplånings- och skuldförvaltningsteknik påver- Utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden kar också ränteutgifterna. Redovisning mot an- blev 27 299 miljoner kronor, vilket är slag görs enligt utgiftsmässiga principer och är 5 599 miljoner kronor högre än anvisat i statens ett netto av inkomster och utgifter i upplånings- budget. Utgifterna för räntor på lån i svenska verksamheten. Därmed påverkas anslaget av rea- kronor blev som beräknat. Räntorna på lån i utliserade valutakursdifferenser, men inte oreali- ländsk valuta blev 178 miljoner kronor lägre än serade. Anslaget påverkas inte av väntat. Inkomsterna av överkurs vid emission Riksgäldskontorets nettoutlåning eftersom an- blev 9 022 miljoner kronor högre än beräknat. slaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som Det är en effekt av lägre marknadsräntor än beberor på att statsskulden ökar till följd av större räknat, i kombination med förändringar i Riksnettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av gäldskontorets låneplan.

S kr . 2012/ 13: 101

Tabell 2.104 Räntor på statsskulden 2008–2012, fördelning på anslagets komponenter

Miljarder kronor

Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall-SB

2008 2009 2010 2011 SB 2012 2012 2012

Räntor på lån i svenska kronor 39,1 25,0 22,8 29,3 28,9 28,9 0,0

1

1

1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (0,7 miljarder kronor 2012) är bruttoredovisade, till skillnad från i Riksgäldskontorets årsredovisning.

Tabell 2.105 Räntor och valutakurser 2008–2012 årsge- Kursförlusterna berodde främst på byten av ob-

nomsnitt

ligationer i samband med emissionen av ett nytt

tioårigt referenslån i oktober 2012. I budgeten

Utfall Utfall Utfall Utfall SB Utfall

2008 2009 2010 2011 2012 2012 beräknades att bytet skulle ske i början av 2013 i

stället. De lägre marknadsräntorna bidrog också Ränta 5 år % 3,8 2,5 2,3 2,3 2,3 1,1 till att kursförlusterna blev högre än väntat. By- Ränta 6 ten som leder till kursförluster gör att ränteutgifmån % 3,9 0,4 0,6 1,7 1,8 1,2 terna blir lägre kommande år, eftersom Riks- TCW- in- gäldskontoret ersätter lån som har höga årliga dex 127,1 140,2 129,2 122,3 122,7 120,9 räntebetalningar med lån som har lägre årliga SEK/EUR 9,61 10,62 9,54 9,03 9,12 8,71 räntebetalningar. Sett över en längre tidsperiod SEK/USD 6,59 7,66 7,20 6,50 6,41 6,78 påverkas alltså inte ränteutgifterna. 1 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor. Lägre utgifter för statsskuldsräntor än 2011

Utgifterna för utgiftsområdet blev Valutakursvinsterna (netto) blev 1 139 miljoner 7 110 miljoner kronor (20,6 procent) lägre än kronor lägre än beräknat, vilket medförde ett 2011. Det beror främst på att utgifterna på anhögre anslagsutfall med motsvarande belopp. slaget 1:1 Räntor på statsskulden blev Hur stora valutakursförluster respektive -vinster 7 075 miljoner kronor (20,6 procent) lägre. Andet blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller ledningen är i huvudsak att valuta-kursförluster och hur valutakurserna rört sig jämfört med när under 2011 övergick till valutakursvinster 2012. lånen togs upp. Dessutom påverkas posten av de Dessutom bidrog högre inkomster av överkurser derivataffärer som Riksgäldskontoret gör för att vid emission till att räntebetalningarna blev lägre. anpassa sammansättningen i valutaskulden till Det förklaras främst av att kupongräntan på gällande riktvärdet och till eventuella placeringar Riksgäldskontorets tioåriga referenslån låg bei utländska valutor. Den största avvikelsen från tydligt över marknadsräntorna under 2012. Åt beräkningen i budgeten avser kursförlusterna motsatt håll verkade att kursförlusterna blev (netto) som blev 12 526 miljoner kronor högre 2 729 miljoner kronor högre än 2011. Vidare än budgeterat. Kursförluster uppstår vid förtids- minskade statsskulden något under året, vilket inlösen av lån som har en högre kupongränta än marginellt bidrog till lägre ränteutgifter. marknadsräntan vid återköpstillfället, medan kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.27¶Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Anslag

Tabell 2.106 UO 27 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveri- budgetar på unionsnivå. Utfallet uppgick till ges betalningar till Europeiska kommissionen 31 452 miljoner kronor och är därmed avseende EU-budgeten. 161 miljoner kronor (0,5 procent) högre än vad

EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för som anvisades i statens budget. Jämfört med ett fastställt flerårigt budgettak, den fleråriga 2011 ökade avgiften till EU med 856 miljoner budgetramen. Avgiften kan förändras under året kronor (2,8 procent), vilket framför allt beror på och avvika från beräkningen i statens budget be- att den del av Sveriges avgift till EU-budgeten roende på ett flertal faktorer såsom faktisk upp- som är baserad på bruttonationalinkomsten börd av tullar och importavgifter, revideringar av (BNI) blev högre 2012. Sveriges avgift till EU medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), redovisas utförligare i avsnitt 6.6. Redovisning av revideringar av baser för mervärdesskatt, utfallet samtliga EU-medel. av EU-budgeten för tidigare år och ändrings-

S kr . 2012/ 13: 101

2.4.28¶Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.107 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2008–2012

Miljoner kronor

Anm: Skillnaden mellan utgående överföringsbelopp 2011 och ingående överföringsbelopp 2012 beror på att äldreanslaget 2:33 (2009 ) Högskolan i Kalmar: Grundutbildning korrigerats i budgetsystemet 2012.

I statens budget är budgeteringen av förbruk- nor) under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad ning av anslagsbehållningar inte fördelad per an- och arbetsliv. Behållningen på anslaget minskade slag utan tas upp under posten Minskning av an- med 2 397 miljoner kronor under 2012. Hela den slagsbehållningar. Posten beräknades till ingående anslagsbehållningen på 5 934 miljoner -2 814 miljoner kronor i budgeten för 2012. Det kronor drogs in. innebär en budgeterad minskning av anslagsbehållningarna. Posten utgör ett netto av anslags- Minskade indragningar av anslagsmedel jämfört behållningar från föregående budgetår, sparade med 2011 medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av Indragningar av anslagsmedel uppgick till anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga 23 361 miljoner kronor under året. Det är en utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbe- minskning med 15 969 miljoner kronor hållningar och utnyttjande av anslagskredit i ut- (40,6 procent) jämfört med 2011, då indragninggifterna för respektive anslag och utgiftsområde. arna var exceptionellt stora. I tabell 2.108 redovi- Vid budgeteringen beräknades en minskning av sas de anslag som uppvisade utgående anslagsbeanslagsbehållningar under utgiftsområde 26 hållningar överstigande 1 000 miljoner kronor Statsskuldsräntor m.m. på 48 miljoner kronor. under något av åren 2008–2012. Utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket. Anslagsbehållningen för anslaget 1:1 Sjukpen- Nettosumman av förändring av anslagsbehåll- ning och rehabilitering m.m. minskade från ningar 2012, exklusive utgiftsområde 26 Stats- -1 958 miljoner kronor 2011 till skuldsräntor m.m., framgår av tabell 2.107. -2 331 miljoner kronor 2012. Det är den lägsta

anslagsbehållningen 2012, det vill säga det största Anslagsbehållningarna minskade med 7 miljarder utnyttjandet av krediten på budgeten. Den kronor största ökningen av anslagsbehållning mellan Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 2012 och 2013 har anslaget 1:11 Gårdsstöd och 26, minskade under 2012 från 27 571 miljoner djurbidrag. Behållningen ökade från 251 miljoner kronor vid ingången av året till 20 490 miljoner kronor 2011 till 1 544 miljoner kronor 2012. kronor vid utgången av året. De minskade således med 7 081 miljoner kronor under året, jämfört med de 2 766 miljoner kronor som beräknades i budgeten.

Den största anslagsbehållningen i slutet av 2012 hade anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (3 517 miljoner kro-

S kr . 2012/ 13: 101

Tabell 2.108 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2008–2012

Miljoner kronor