Endast den franska texten är giltig
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,
efter att i enlighet med ovan nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att inkomma med synpunkter, och med beaktande av dessa synpunkter, och
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Det förhandsbesked i skattefrågor som Luxemburg antagit den 3 september 2012 till förmån för Fiat Finance and Trade Ltd, och enligt vilket detta företag får fastställa sitt beskattningsunderlag på årsbasis för en period på fem år, utgör ett stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget, som är oförenligt med den inre marknaden och har genomförts olagligt av Luxemburg i strid med artikel 108.3 i EUF-fördraget.
Artikel 2
1. Luxemburg ska återkräva det oförenliga och olagliga stöd som åsyftas i artikel 1 från Fiat Finance and Trade Ltd.
2. Belopp som inte kan återkrävas från Fiat Finance and Trade Ltd enligt det återkrav som beskrivs i punkt 1 ska återkrävas från Fiat Chrysler Automobiles N.V.
3. De belopp som ska återkrävas ska innefatta ränta från och med den dag då de ställdes till stödmottagarnas förfogande till och med den dag de har återbetalats.
4. Räntan ska beräknas som kapitaliserad ränta enligt kapitel V i förordning (EG) nr 794/2004.
Artikel 3
1. Det återkrav av stöd som avses i artikel 1 ska genomföras omedelbart och effektivt.
2. Luxemburg ska säkerställa att detta beslut genomförs inom fyra månader efter den dag då detta beslut har delgivits.
Artikel 4
1. Luxemburg lämnar, senast två månader efter delgivningen av detta beslut, uppgifter gällande den metod som använts för att beräkna stödets exakta belopp.
2. Luxemburg ska hålla kommissionen underrättad om utvecklingen vad gäller de nationella åtgärder som har vidtagits för att genomföra detta beslut till dess att det återkrav som avses i artikel 1 har slutförts. Luxemburg ska på kommissionens begäran omgående lämna uppgifter om de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att följa detta beslut.
Artikel 5
Detta beslut riktar sig till Storhertigdömet Luxemburg.
1 Med verkan från och med den 1 december 2009 har artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget ersatts av artikel 107 respektive 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Innehållet i bestämmelserna är dock i sak oförändrat. I detta beslut bör hänvisningar till artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget i förekommande fall förstås som hänvisningar till artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Genom EUF-fördraget infördes också vissa terminologiska förändringar, så t.ex. ersattes gemenskapen av unionen och gemensamma marknaden av inre marknaden. I detta beslut används EUF-fördragets terminologi.
2 EUT C 369, 17.10.2014, s. 37.
3 Referens HT.4020 – Pratiques en matière de ruling fiscal (Praxis i fråga om förhandsbesked i skattefrågor).
4 De luxemburgska myndigheterna använder i sina skrivelser termen förhandsbeslut (décision anticipative) och inte förhandsbesked i skattefrågor (ruling fiscal). Dessa två uttryck syftar emellertid på samma typ av förfarande, som ger den skattskyldige en viss förutsebarhet beträffande hur bolagsskattelagen kommer att tillämpas under vissa givna förhållanden. I detta beslut används termen förhandsbesked i skattefrågor, med samma innebörd som förhandsbeslut.
5 Under ärendenummer SA.37267 (2013/CP) – Pratiques en matière de ruling fiscal – LU.
6 De luxemburgska myndigheterna hade strukit över precisa uppgifter, särskilt namn på företag och filialer.
7 Vissa delar av denna text har dolts, för att inte sprida konfidentiella uppgifter. Dessa delar har markerats med hakparenteser.
8 I frågan om kommissionens undersökning gällande FFT, inledde kommissionen ett nytt ärende och registrerade påminnelsen av den 7 april 2014 och all påföljande kommunikation under ärende SA.38375 (2014/CP) – Luxemburg – Påstått stöd till FFT.
9 Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EGT L 83, 27.3.1999, s. 1). Förordning (EG) nr 659/1999 har upphävts av rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 24.9.2015, s. 9), med verkan från och med den 14 oktober 2015. Alla förfaranderelaterade åtgärder under förfarandet har vidtagits i enlighet med förordning (EG) nr 659/1999. Alla hänvisningar till förordning (EG) nr 659/1999 ska förstås som hänvisningar till förordning (EU) 2015/1589 och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga II i den senare.
10 Se fotnot 2.
11 Se fotnot 2.
12 Se skäl 16.
13 Se fotnot 5.
14 Skrivelsen av den 24 mars 2015 översändes till kommissionen den 24 mars 2015, och sedan på nytt den 26 mars 2015.
15 Se Fiat Chrysler Automobiles årsrapport om verksamheten 2014. I detta beslut kan hänvisningar till Fiat S.p.A. läsas som hänvisningar till Fiat Chrysler Automobiles N.V., och omvänt.
16 Rapporten gällande internprissättning hänvisar ibland till FFT och ibland till FF&T, och syftar då på samma enhet.
17 Beskrivningen av de funktioner som utövas av Fiat S.p.A. som ingår i den version av det omtvistade förhandsbeskedet i skattefrågor som lämnats av Luxemburg, som beskrivs i beslutet att inleda granskningsförfarandet, var delvis överstrukna. Av Fiat S.p.A. har lagts till i denna beskrivning, på grundval av den opublicerade versionen av förhandsbeskedet i skattefrågor som lämnats av Luxemburg den 24 mars 2014.
18 Rapporten om internprissättning innefattar ingen motivering till detta påstående.
19 Det omtvistade förhandsbeskedet i skattefrågor upphör dock om de företeelser och förhållanden som beskrivs i ansökan visar sig vara ofullständiga eller felaktiga, om de centrala delarna i de faktiska transaktionerna avviker från beskrivningen i begäran om upplysningar eller om förhandsöverenskommelsen om prissättning inte längre står i överensstämmelse med nationell eller internationell rätt.
20 Skälen 44 till 46 i beslutet att inleda granskningsförfarandet ger en mera fördjupad förklaring till skatterådgivarens motiveringar till valet av denna metod för att fastställa FFT:s skattepliktiga vinst.
21 Se skäl 51.
22 Prissättningsmodellen för kapitaltillgångar används för att uppskatta en teoretisk avkastning på tillgångarna, närmare bestämt det egna kapitalet. Skälen 39 och 42 i beslutet att inleda granskningsförfarandet ger en mera detaljerad beskrivning av modellen.
23 Då FFT inte är en reglerad enhet, har skatterådgivarens tolkning av Basel 2-regelverket i fråga om antagandet av det omtvistade förhandsbeskedet i skattefrågor varken bestridits eller validerats av en tillsynsmyndighet för finansinstitut.
24 Baselkommittén för banktillsyn, internationell konvergens avseende kapitalmätning och kapitalstandarder – ett reviderat regelverk, juni 2004 (nedan kallat Basel 2-regelverket).
25 Eget kapital som används för att utöva funktioner verkar inte motsvara någon särskilt definierad regleringskategori för kapital.
26 Termerna eget kapital som exponeras för risk, minimikapitalkrav, minimikapitalkrav enligt Basel 2-regelverket, minimikapitalbas som exponeras för risk och minimikapitalbas används utan åtskillnad i rapporten om internprissättning men syftar på samma begrepp, nämligen FFT:s hypotetiska lagstadgade kapitalbas, så som skatterådgivaren uppskattat den genom analog tillämpning av Basel 2-regelverket.
27 Från FFT:s kapitalbas har dragits av värdet på ägarintressena i FFNA och FFC, eftersom avkastningarna på dessa består av utdelningar.
28 Eget kapital som täcker de utövade funktionerna är en annan benämning som skatterådgivaren använder för att beteckna eget kapital som används för att utöva funktioner, ett uttryck som skatterådgivaren infört i rapporten.
29 Skatterådgivaren använde den 25:te betapercentilen vid tillämpning av modellen för bedömning av kapitaltillgångar, eftersom skatterådgivaren ansåg att FFT bar begränsade risker.
30 Uppgifter som sammanställts av A. Damoradan, tillgängliga på adressen: http://pages.stern.nyu.edu/~adamodar/
31 Årligt genomsnitt 2011 EONIA-index (Euro OverNight Index Average).
32 Med ägarintresse avses en investering i ett företags aktier (eget kapital).
34 Skäl 54.
35 Finns på följande adress: http://www.impotsdirects.public.lu/legislation/legi11/Circulaire_L_I_R__n___164-2_du_28_janvier_2011.pdf
36 [K]oncernfinansieringsbolag bör förstås som enheter som i huvudsak utövar koncerninterna finansiella transaktioner, förutom innehav av andelar (cirkuläret, s. 1).
37 [K]oncernintern finanstransaktion bör förstås som verksamhet som består i beviljande av lån eller förskottering av medel till anknutna företag, som refinansieras genom medel och finansiella instrument såsom publik emission, privata lån, penningförskott eller banklån (cirkuläret, s. 1).
38 Två företag är anknutna när ett av företagen deltar direkt eller indirekt i det andra företagets förvaltning, kontroll eller kapital, eller när samma personer deltar direkt eller indirekt i de två företagens förvaltning, kontroll eller kapital (cirkuläret, s. 1).
39 Cirkulär, s. 2.
40 Ibid.
41 Ibid.
42 Cirkulär, s. 3.
43 Cirkulär, s. 4.
44 Cirkulär, s. 7.
45 Cirkulär, s. 5–8.
46 Skattemyndigheterna i länder som är medlemmar i OECD uppmuntras att följa dessa riktlinjer. I allmänhet tjänar riktlinjerna som referens, och har en klar inverkan på beskattningsmetoderna i OECD-länderna (och till och med i länder som inte är medlemmar i OECD).
47 Skattemyndigheter och lagstiftare känner till detta problem, och skattelagstiftningen tillåter i allmänhet att skatteförvaltningen korrigerar integrerade företags deklarationer som inte korrekt tillämpar internprissättningen, genom att ersätta internprissättningen med priser som motsvarar en uppskattning av de priser som skulle godtas av oberoende företag vid förhandling i en jämförbar situation enligt principen om armslängds avstånd.
48 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational enterprises and Tax administration, antagna i juli 1995.
49 OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational enterprises and Tax administration, antagna i juli 2010.
50 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EUT L 177, 30.6.2006, s. 1).
51 Dessa värden angavs av Luxemburg bland de upplysningar som lämnades den 24 mars 2015. Värdena i anknytning till beskattningsunderlaget är inte helt identiska med de skattepliktiga vinster som deklarerats i räkenskaperna.
52 Se skäl 21 i inledningsbeslutet.
53 Se skäl 24 i inledningsbeslutet.
54 Se skäl 51 i beslutet att inleda granskningsförfarandet, för finansiella uppgifter i anknytning till FFT för perioden 2009-2011 som presenteras i rapporten i fråga om internprissättning. I tabell 8 hänvisas till den terminologi som används i den årliga rapporten och i de uppgifter som angavs av Fiat den 31 mars 2015, terminologi som eventuellt inte exakt överensstämmer med den som används av skatterådgivaren i rapporten i fråga om internprissättning.
55 Luxemburg angav att garantiavgiften 2011–2013 betalats till Fiat S.p.A.; för 2010 fanns dessa uppgifter inte med i den årliga rapporten.
57 Siffror som är omgivna av en hakparentes bör läsas med prefixet ungefär. Dessa siffror avrundas till en multipel av 50, 500, 5000, 500000 eller 5000000.
59 Euro Medium Term Note – Europeiskt program för emittering av medelfristiga värdepapper.
60 Avkastning på eget kapital.
62 Kommissionens beslut 2014/200/EU av den 17 juli 2013 om den stödordning SA.21233 C/11 (f.d. NN/11, f.d. CP 137/06) som Spanien har genomfört – Skatteordning tillämplig för vissa finansiella leasingavtal, även känd som tax lease-systemet (EUT L 114, 16.4.2014, s. 1).
63 Kommissionens beslut 2008/283/EG av den 13 november 2007 om den stödordning som Belgien har genomfört till förmån för samordningscenter som är etablerade i Belgien och om ändring av beslut 2003/757/EG (EUT L 90, 2.4.2008, s. 7).
64 Kommissionens beslut 2006/621/EG av den 2 augusti 2004 om det statliga stöd som Frankrike genomfört till förmån för France Télécom (EUT L 257, 20.9.2006, s. 11).
65 Detta förklaras i rapporten om internprissättning med det faktum att investeringarna i FFNA och FFC ersätts med utdelningar.
66 Luxemburg hänvisar till ett meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 4 juni 2014 om arbetet i det gemensamma forumet för internprissättning i EU från juli 2012 till januari 2014 (COM(2014) 315 final).
67 Följande avsnitt citeras: 49 (xv). Det har fastställts att följande avdrag bör göras från det egna kapitalet, för att beräkna den riskvägda kapitaltäckningskvoten: Dessa avdrag kommer att bestå av: […] investeringar i dotterbolag som bedriver bank- och finansverksamheter som inte är konsoliderade i nationella system. Normal praxis kommer att vara att konsolidera dotterbolagen för att bedöma bankkoncerners kapitaltäckning. Om denna praxis inte följs, är det viktigt att göra ett avdrag för att undvika dubbelt utnyttjande av samma kapital i olika delar av koncernen. Avdragen för sådana investeringar kommer att göras enligt punkt 37 ovan. De tillgångar som motsvarar ägarintressen i dotterbolag vars kapital dragits av från moderbolagets kapital, ska inte räknas med i de totala tillgångarna vid beräkning av kvoten.
68 I artikel 57 föreskrivs att kreditinstitutens icke-konsoliderade kapitalbas inte omfattar l) Sådana ägarposter i andra kreditinstitut och finansiella institut som motsvarar mer än 10 % av deras kapital.
69 Orsaken till detta är koncernföretagens höga grad av integration, och Fiats historiska stöd till sina dotterbolag. Enligt FFT använder kreditvärderingsinstitut koncernredovisningen för att bedöma Fiat S.p.A.:s kreditbetyg.
70 FFT arbetar endast med stora finansiella institut inom euroområdet, främst där alternativ 1 (alternativet som tillåter referens till staten istället för till bankens kreditbetyg), har validerats av de nationella tillsynsmyndigheterna. Dessutom beviljar kapitalkravsdirektivet en riskviktning på 0 % för stater som emitterar obligationer i sin egen valuta oavsett kreditvärde (Bilaga VI, avdelning 1, punkt 1.2.4). Enligt FFT:s [och skatterådgivarens] tolkning av Basel 2-regelverket och CRD-reglerna, skulle en riskvikt som är ett pinnhål lägre än den som är tillämplig på den stat i vilken banken är verksam kunna tillämpas på de berörda bankerna. En sådan tillämpning av Basel 2-regelverket leder till valet av en riskvikt på 20 % för FFT:s exponeringar mot banker. Detta resonemang tillämpas samtidigt på FFT:s kreditrisker och motpartsrisker gentemot bankerna.
71 Baselkommittén för banktillsyn, internationellt regelverk för banksektorn (Basel 3).
72 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).
73 FFT stöder detta argument genom att hänvisa till punkt 5.3.2. i kommissionens meddelande av den 23 oktober 2011 om beskattning av företag på den inre marknaden (COM(2001) 582 final).
74 I detta sammanhang hänvisar FFT till kommissionens beslut om Umicore [kommissionens beslut av den 26 maj 2010 om statligt stöd som beviljats Umicore S.A., C 76/2003 (ex NN 68/2003)], där kommissionen bekräftar att en skattemässig förmån bör vara oproportionerlig för att undersökas mot bakgrund av bestämmelserna om statligt stöd.
75 Särskilt kommissionens beslut av den 28 oktober 2009 om det statliga stöd C 10/07 (f.d. NN 13/07) som Ungern genomfört för skatteavdrag för koncerninterna räntebetalningar (beslutet om skattesystem för räntebetalningar för koncerner i Ungern).
76 Kommissionens beslut 2009/809/EG av den 8 juli 2009 om stödordningen Groepsrentebox C 4/07 (f.d. N 465/06) som Nederländerna har för avsikt att genomföra (EUT L 288, 4.11.2009, s. 26) (Groepsrentebox-beslutet).
77 Kommissionens beslut 2004/77/EG av den 24 juni 2003 om den stödordning som Belgien har genomfört i form av ruling som tillämpas på amerikanska försäljningsbolag (EUT L 23, 28.1.2004, s. 14). Kommissionens beslut 2003/755/EG av den 17 februari 2003 om den stödordning som Belgien har genomfört till förmån för samordningscenter som är etablerade i Belgien (EUT L 282, 30.10.2003, s. 25). Kommissionens beslut 2003/501/EG av den 16 oktober 2002 om statlig stödordning C 49/2001 (ex NN 46/2000) – Samordningscentraler – genomförda i Luxemburg (EUT L 170, 9.7.2003, s. 20). Kommissionens beslut 2004/76/EG av den 13 maj 2003 om den stödordning som Frankrike har genomfört till förmån för samordningscentralerna och logistikcentrumen (EUT L 23, 28.1.2004, s. 1). Kommissionens beslut 2003/512/EG av den 5 september 2002 om den stödordning som Tyskland har genomfört till förmån för kontroll- och samordningscenter (EUT L 177, 16.7.2003, s. 17).
78 Se dom av den 2 september 2010 i mål C-399/08, Kommissionen mot Deutsche Post, ECLI:EU:C:2010:481, punkt 38 och där angiven rättspraxis.
79 Se dom av den 2 september 2010 i mål C-399/08, Kommissionen mot Deutsche Post, ECLI:EU:C:2010:481, punkt 39 och där angiven rättspraxis.
80 Se dom av den 15 november 2011 i de förenade målen C-106/09 P och C-107/09 P, Kommissionen mot Gibraltars regering och Förenade kungariket, ECLI:EU:C:2011:732, punkt 72 och där angiven rättspraxis.
81 Se dom av den 17 september 1980 i målet 730/79, Philip Morris, ECLI:EU:C:1980:209, punkt 11, och dom av den 15 juni 2000, i de förenade målen T-298/97, T-312/97 etc., Alzetta, ECLI:EU:T:2000:151, punkt 80.
82 Se dom av den 3 mars 2005 i målet C-172/03, Heiser, ECLI:EU:C:2005:130, punkt 40.
83 Se dom av den 8 september 2011 i förenade målen C-78/08-C-80/08, Paint Graphos m.fl. ECLI:EU:C:2011:550.
84 Se dom av den 8 september 2011 i förenade målen C-78/08-C-80/08, Paint Graphos m.fl. ECLI:EU:C:2011:550, punkt 65.
85 Se även dom av den 8 september 2011 i förenade målen C-78/08–C-80/08, Paint Graphos m.fl. ECLI:EU:C:2011:550, punkt 50.
86 Till denna kategori hör inkomster hänförliga till ett fast driftsställe i Luxemburg, inkomst från professionella tjänster som tillhandahålls i landet, utdelningar, ränta från delägarlån och ränta från obligationer, om betalningsombudet är staten, en fysisk person bosatt i Luxemburg eller ett företag med hemvist i Luxemburg, samt realisationsvinster från försäljning av andelar på 10 % eller mera i företag med hemvist i landet (med undantag för riskkapitalfonder).
87 2012 Solidaritetspåslaget ändrades från 5 % till 7 % fr.o.m. beskattningsåret 2013.
88 I och med de ändringar som infördes för beskattningsåret 2013 steg den sammanlagda inkomstskattesatsen från 28,80 % till 29,22 % för Luxemburg stad.
89 Dessutom omfattas företag i Luxemburg av en årlig nettoförmögenhetsskatt, som uppgår till 0,5 % av företagets världsomspännande nettoförmögenhet den 1 januari varje år.
90 Exempelvis ränteutgifter på tillgångar som genererar icke-skattepliktig inkomst eller närvaroarvoden, som inte är för företagets löpande verksamhet.
91 Systemet med skattekonsolidering tillämpas om ett visst antal villkor uppfylls: moderbolaget innehar, direkt eller indirekt, ett ägarintresse på minst 95 % i dotterbolagets kapital, sedan början av det bokföringsår under loppet av vilket ansökan om tillämpning av systemet för skattekonsolidering görs, dotterbolaget är en kapitalassociation med hemvist i Luxemburg och som är skattskyldigt i Luxemburg. Moderbolaget är också en kapitalassociation med hemvist i Luxemburg, som är skattskyldig i Luxemburg, eller en filial till ett företag som inte har hemvist i Luxemburg men som i det område där det är etablerat omfattas av en skatt som är jämförbar med bolagsskatten i Luxemburg, ansökan om skattekonsolidering avser minst fem budgetår.
92 Ett anknutet företag kan kompensera förluster som gjorts i vissa av dess anläggningar, med vinster som gjorts i andra. Skattekonsolidering jämställer en grupp av företag med en enda skattebetalare. Detta gör det möjligt att undanröja de nackdelar som grupper av företag upplever, som inte drabbar integrerade företag, i fråga om beskattning av inkomst. Skattekonsolidering utgör inte en stödåtgärd om en grupp av företag inte, när det väl konsoliderats, behandlas mera fördelaktigt än ett integrerat företag.
93 I allmänhet anses alla företag som har en inkomst vara i liknande situation i faktiskt och rättsligt hänseende, vad gäller direkt beskattning av företag.
94 FFT:s synpunkter gällande beslutet att inleda förfarandet, punkt 2.1.
95 FFT:s synpunkter gällande beslutet att inleda förfarandet, punkt 2.1.3.
96 Se fotnoterna nr 66 och 67.
97 Se dom av den 20 maj 2010 i målet C-138/09, Todaro Nunziatina & C., ECLI:EU:C:2010:291, punkt 21.
98 Stödordningen föreskrev att en positiv mellanskillnad mellan ränteinkomster och ränteutgifter i samband med koncerninterna finanstransaktioner skulle beskattas i en koncernräntebox, med 5 % i stället för den dåvarande normala bolagsskattesatsen på 25,5 % .
99 Groepsrentebox-beslutet, skäl 85.
100 Groepsrentebox-beslutet, skäl 101.
101 Groepsrentebox-beslutet, skäl 107.
102 Cirkuläret föreskriver att funktioner inom ramen för beviljande av lån till enheterna inom koncernen beträffande koncernfinansieringsbolag i sak är, jämförbara med oberoende finansinstituts funktioner som omfattas av finansinspektionens övervakning (Commission de Surveillance du Secteur Financier [CSSF]).
103 Se artikel 9 i OECD:s modell för skatteavtal.
104 I detta fall, gav åtgärden en möjlighet att från beskattningsunderlaget i Ungern dra av 50 % av beloppet av de nettoränteintäkter som mottagits från anknutna företag – dvs. 50 % av skillnaden mellan uppburen ränta från dessa företag och den ränta som betalats till dessa företag. Följaktligen beskattas endast hälften av de erhållna nettoränteintäkterna, medan den sammanlagda räntan skulle vara beskattningsbart vid normal tillämpning av skattesystemet. När det gäller de nettoränteintäkter som betalas av dotterbolagen ska dock 50 procent av de betalda nettoränteintäkterna läggas till det beskattningsbara underlaget. Följaktligen, istället för att dra av det sammanlagda beloppet av nettoräntor som betalats, som skulle ske under det normala skattesystemet, drar företagen av endast hälften av sitt beskattningsunderlag. Ordningen var endast tillämplig på ränta som erhållits från eller utbetalats till anknutna företag, och dess syfte är att minska skillnaden mellan det egna kapitalet och finansiering genom koncerninterna lån.
105 Luxemburgs synpunkter gällande beslutet att inleda förfarandet, punkt 73.
106 Andra uppsättningen av FFT:s synpunkter, punkterna 2.1.3 och 2.1.4.
107 Den första uppsättningen av synpunkter från FFT, punkt 60.
108 Som angivet i skäl 206.
109 Se även dom av den 4 juni 2015 i målet C-15/14 P Kommissionen mot MOL, ECLI:EU:C:2015:362, punkt 60. Se även dom av den 26 februari 2015 i målet T-385/12, Orange mot kommissionen, ECLI:EU:T:2015:117.
110 Mål C-39/94, SFEI e.a., ECLI:EU:C:1996:285, punkt 60. Mål C-342/96, Spanien mot kommissionen, ECLI:EU:C:1999:210, punkt 41.
111 Denna fördel bör inte vara oproportionerlig, så som FFT gör gällande i sina synpunkter (avsnitt 1.7.1 och 1.7.2). För att en ekonomisk fördel ska utgöra ett statligt stöd, räcker det att de villkor som nämns i artikel 107.1 i EUF-fördraget uppfylls. Umicore-beslutet [kommissionens beslut av den 26 maj 2010 om statligt stöd som beviljats Umicore S.A., C 76/2003 (f.d. NN 68/2003)] som citeras av FFT är inte relevant i det aktuella fallet, eftersom kommissionen inte är bunden av sin beslutspraxis [se skäl 202]. Skillnaderna mellan det aktuella ärendet och Umicore-ärendet gör att det inte går att dra paralleller mellan dessa två ärenden. Umicore-ärendet gällde befrielse från mervärdesskatt inom ramen för viss silverförsäljning till företag i andra medlemsstater. I december 2000 uppnådde belgiska skattemyndighetens Inspection spéciale des impôts (ISI) en förlikningsuppgörelse med företaget. En sådan uppgörelse utgjorde administrativ praxis för den belgiska skattemyndigheten, men endast i den mån den gällde de faktiska omständigheterna i ärendet, och inte skattenivån: Det är enligt artikel 84 i mervärdesskattelagen emellertid endast möjligt att ingå sådana uppgörelser om de inte innebär ett undantag från eller ändring av skatten. Enligt denna princip kan uppgörelsen alltså inte gälla beloppet för den skatt som följer av de konstaterade sakförhållandena utan endast gälla själva sakförhållandena. (punkt 154)
112 Se mål 173/73, Italien mot kommissionen, ECLI:EU:C:1974:71, punkt 13.
113 Se, till exempel, mål C-387/92, Banco Exterior de Espana, ECLI:EU:C:1994:100.
114 Se de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 ASBL mot kommissionen ECLI:EU:C:2006:416.
115 Ibid.
116 Kommissionens beslut 2003/757/EG av den 17 februari 2003 om den stödordning som Belgien har genomfört till förmån för samordningscenter som är etablerade i Belgien (EUT L 282, 30.10.2003, s. 25).
117 Se de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 ASBL mot kommissionen ECLI:EU:C:2006:416, punkterna 96 och 97.
118 Se de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 ASBL mot kommissionen ECLI:EU:C:2006:416, punkt 81.
119 Luxemburgs synpunkter gällande beslutet att inleda förfarandet, punkt 38 till 40.
120 Se skäl 102.
121 Se tabell 7.
122 Se skäl 64.
123 Se skäl 70.
124 För en beskrivning av TNMM, se skäl 91.
125 Kommissionen godtar inte FFT:s argument som presenteras i skäl 162, enligt vilket det faktum att TNMM används allt oftare skulle motivera att denna metod tillämpas. Detta påstående står i strid med FFT:s hänvisning till punkt 2.2 i OECD:s riktlinjer, som anges i skäl 161, enligt vilken urvalsmetoden alltid syftar till att hitta den lämpligaste metoden för ett specifikt fall. Syftet med OECD:s riktlinjer för internprissättning är inte förenligt med en tolkning enligt vilken den skattskyldige skulle kunna välja fritt bland olika metoder, utan hänsyn till omständigheterna i det aktuella fallet.
126 Detta står i kontrast till en situation där ett företag, även om det beviljar koncerninterna lån, begränsar sina funktioner till rygg-mot-rygg-transaktioner, för vilka ett fristående företag inte skulle acceptera att ge ersättning till en tredje part, eftersom sådana transaktioner inte har någon ekonomisk grund isolerad från andra funktioner och uppgifter (rygg-mot-rygg-transaktioner kan användas för att täcka risker som härstammar från annan verksamhet). Följaktligen kan sådana transaktioner, liksom andra funktioner, inte jämföras med ett kreditinstituts huvudsakliga funktioner. Transaktionerna kan inte prissättas korrekt på grundval av eget kapital eftersom olika indikatorer, i andra sektorer, kan vara mera lämpade, såsom avkastning på samlat kapital eller avkastning på försäljning.
127 Se skäl 114.
128 Se skälen 58 och 59.
129 Se även skäl 68 i beslutet att inleda förfarandet.
130 För andra exempel på skillnader mellan olika vinstnivåindikatorer, se särskilt McKinsey Working Papers on Risk, nummer 24, The use of economic capital in performance management for banks, januari 2011, i synnerhet grafisk framställning 10, s. 13.
131 I rapporten om internprissättning kommer skatterådgivaren fram till en riskersättning på 1726000 euro, om man på FFT:s redovisade kapital tillämpade en avkastning på 6,05 % på det egna kapital som beräknats av skatterådgivaren skulle riskersättningen ligga på 17392000 euro.
132 Se skäl 163.
133 Se punkt 2.97 i OECD:s riktlinjer.
134 Se punkt 2.86 i OECD:s riktlinjer.
135 Cirkuläret påpekar att de tillhandahållare av tjänster som det åsyftar i huvudsak utövade funktioner som liknar de funktioner som utövas av reglerade institut. Cirkuläret hänvisar även till möjliga tillägg till de kostnader som är knutna till beviljande av kredit och skyldigheten att respektera solvenskraven. Cirkuläret begränsar dock inte det egna kapital som ska ersättas till solvenskrav.
136 Se skäl 81.
137 Användningen av avkastning på lagstadgat kapital är i praktiken svårare på grund av de olika typerna av lagstadgat kapital som innehas av reglerade institutioner, såsom kapital av kategori (Tier) 1 och 2, medan eget kapital är den enda kapitaltyp som FFT har. Denna komplexitet betonas i Basel 3-regelverket. Reglerade finansinstitut rapporterar vanligtvis inte beloppet för det lagstadgade minimikapitalet, men detta kan ändå rekalkyleras. De rapporterar snarare den faktiska nivån på sitt lagstadgade kapital, vilken alltid är högre än det erforderliga minimikapitalet. Riskjusterad avkastning på kapital, som kan sägas likna avkastning på lagstadgat eget kapital, används ibland av reglerade institut för internprissättning. Detta används i så fall tillgång för tillgång snarare än som vinstindikator för institutet som helhet, och därför offentliggörs det i princip inte heller.
138 Se skäl 256.
139 Se tabell 6.
140 FMI WP/12/36, How Risky Are Banks' Risk Weighted Assets? Sonali Das et Amadou N.R. Sy, 2012, s. 6.
141 Skälen 58 och 59.
142 Se beslutet att inleda förfarandet, skäl 72.
143 Se skäl 167.
144 Ibid.
145 Skäl 98.
146 Se skäl 58.
147 Se fotnot 136.
148 I avsaknad av tillräckliga data för att beräkna en korrekt uppskattning av FFT:s lagstadgade minimikapital, skulle sektorns medeltal ha lett till ett lagstadgat minimikapital på 427 miljoner euro, se skäl 270, vilket är högre än FFT:s sammanlagda egna kapital på 287 miljoner euro.
149 Skäl 69 och tabell 1.
150 Se skäl 61.
151 Se skäl 97.
152 Se skäl 96.
153 Angett av Luxemburg i skäl 154.
154 Se skäl 154.
155 Se skäl 95.
156 Se skäl 165.
157 Soliditeten är den del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Eftersom resten av tillgångarna finansieras med skulder, är soliditeten ett mått på skuldsättningen, och omvänt, ett mått på ett företags kapitalisering.
158 I FFT:s fall är allt eget kapital eget kapital i kategori 1, eftersom FFT inte har instrument i andra kategorier.
159 Se skäl 268.
160 Beskrivs i skälen 121 till 126.
161 På grundval av FF:s bokföringssiffror som presenteras i tabellen i skäl 114.
162 De hypotetiska lagstadgade egna kapitalet på 427 miljoner euro skulle också vara högre än det egna kapital på 286 miljoner euro som FFT innehade vid tidpunkten för förvärv av FFNA och FFC.
163 Riktlinjerna avseende internprissättning är daterade 2011. Denna referensperiod har därför valts. I jämförelse var delindexets beta 1,3 under perioden 12 maj 2012 till 12 maj 2014.
164 Se tabell 6 om beslutet av inleda förfarandet.
165 Se tabell 4.
166 Se skäl 114.
167 Som anges i skäl 123.
168 Se skäl 155.
169 Se skäl 113 och 114.
170 Se tabellen i skäl 125.
171 Banken för internationell betalningsutjämning, 81:a årsrapporten, den 1 april 2010-31 mars 2011, 26 juni 2011, s. 90.
172 ECB, Financial Stability Review, december 2011, s. 130.
173 Deutsche Bank, European Banks: Running the Numbers: Spring edition, 5 april 2011. Den implicita kapitalkostnaden för europeiska banker uppskattas i en rapport från Deutsche Bank av den 20 mars 2015 till 10 %.
174 Den första uppsättningen av synpunkter från FFT, punkt 64, andra uppsättningen av FFT:s synpunkter, punkterna 1.8.1 och 3.1.8.
175 Huvudsakligen beslutet om skattesystem för räntebetalningar för koncerner i Ungern.
176 Se skäl 202.
177 Se även Groepsrentebox-beslutet, punkterna 80-82, och beslutet om skattesystem för räntebetalningar för koncerner i Ungern, punkterna 131 och 132.
178 Se mål C-81/10 P, France Télécom mot kommissionen ECLI:EU:C:2011:811, punkt 43, mål C-66/02 Italien mot kommissionen ECLI:EU:C:2005:768, punkt 34, Se även de förenade målen T-427/04 och T-17/05, Frankrike och France Télécom mot kommissionen ECLI:EU:T:2009:474, punkterna 207 och 215.
179 Luxemburgs synpunkter gällande beslutet att inleda förfarandet, punkt 28.
180 Se skäl 77.
181 Den första uppsättningen av synpunkter från FFT, punkt 60: den andra uppsättningen av synpunkter från FFT, punkt 1.4.
182 Avsnitt 7.2.1.1.
183 Cirkuläret, s. 3 och 4.
184 Luxemburgs synpunkter gällande beslutet att inleda förfarandet, punkt 34.
185 Luxemburgs synpunkter gällande beslutet att inleda förfarandet, punkt 36.
186 Numreringen är den samma som i förhandsbeskeden i skattefrågor så som de överlämnats till kommissionen av Luxemburg.
187 Sidan 34 i FFT:s rapport om internprissättning.
188 Se skäl 83.
189 Av dessa berörde två förhandsbesked i skattefrågor ansökningar från FFT och [företaget F], se skäl 28 och 29.
190 Kommissionens begäran av den 23 juni 2015 omfattar alla rapporter om internprissättning som lämnats av företaget, och meddelandet från Luxemburg av den 25 juni 2015 inbegriper ingen ytterligare rapport av denna typ.
191 Skrivelse från Luxemburg av den 24 mars 2015, svar på fråga 6.
192 Dom i de förenade målen C-78/08-C-80/08, Paint Graphos m.fl. ECLI:EU:C:2011:550, punkt 69.
193 Se dom i mål C-170/83, Hydrotherm, ECLI:EU:C:1984:271, punkt 11. Se dom i mål T-137/02,Pollmeier Malchow mot kommissionen, ECLI:EU:T:2004:304, punkt 50.
194 Se dom i mål C-480/09 P, Acea Electrabel Produzione SpA mot kommissionen, ECLI:EU:C:2010:787, punkt 47 till 55 och målet C-222/04 Cassa di Risparmio di Firenze SpA m.fl. ECLI:EU:C:2006:8, punkt 112.
195 Se skäl 110.
196 Se skäl 34.
197 Se analogt punkt 11 i domen i målet 323/82 Intermills ECLI:EU:C:1984:345, som lyder enligt följande: Det framgår av de upplysningar som lämnats av sökandena själva att såväl Intermills som de tre industribolagen till följd av omstruktureringen kontrolleras av den vallonska regionalförvaltningen och att Intermills till följd av att produktionsanläggningarna flyttades till de nya bolagen fortfarande har ett intresse i dessa bolag. Det måste således konstateras att dessa tre industribolag, trots det faktum att vart och ett av dem har status som självständig juridisk person i förhållande till det tidigare Intermillsbolaget, tillsammans utgör en enhetlig grupp, åtminstone i förhållande till stödet från de belgiska myndigheterna.
198 Se skäl 48.
199 Undantagen i artikel 107.2 i EUF-fördraget som gäller stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter, stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser, och stöd som ges till näringslivet i vissa områden i Förbundsrepubliken Tyskland. De är inte tillämpliga i detta ärende.
200 Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 24.9.2015, s. 9).
201 Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).
202 Luxemburgs synpunkter gällande beslutet att inleda förfarandet, punkt 104 ff. Luxemburg hänvisade till punkt 19 i uppförandekodgruppens (direkt beskattning av företag) rapport till Ekofinrådet (på engelska): With respect to the Luxembourg tax measure concerning companies engaged in intra-group financing activities the Group discussed the agreed description at the meeting on 17 February 2011. Luxembourg informed the Group that Circular No 164/2 dated 28 January 2011 determines the conditions for providing advance pricing agreements confirming the remuneration of the transactions. At the meeting on 11 April 2011, Luxembourg informed that Group that Circular No 164/2 bis dated 8 April 2011 ensured that advance confirmations granted prior to the entry into force of Circular No 164/2 would cease to be valid by 31 December 2011. With the benefit of this information, the Group agreed that there was no need for this measure to be assessed against the criteria of the Code of Conduct.
203 Se dom i mål C-5/89, kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland ECLI:EU:C:1990:320, punkt 17, målet C-310/99, Italien mot kommissionen ECLI:EU:C:2002:143, punkt 104.
204 Se dom i mål T-67/94, Ladbroke Racing mot kommissionen, ECLI:EU:T:1998:7, punkt 183. Se även domen i de förenade målen T-116/01 et T-118/01, P&O European Ferries (Vizcaya) SA och Diputacion Floral de Vizcaya mot kommissionen ECLI:EU:T:2003:217, punkt 202.
205 Se dom i mål T-290/97, Mehibas Dordstelaan mot kommissionen ECLI:EU:T:2000:8, punkt 59 och de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 ASBL mot kommissionen ECLI:EU:C:2006:416, punkt 147.
206 Ekofinrådets slutsatser av den 1 december 1997 om skattepolitik (EGT C 2, 6.1.1998, s. 1). Se även dokument som finns tillgängliga på följande adress: http://ec.europa.eu/taxation_customs/taxation/company_tax/harmful_tax_practices/index_fr.htm
207 Se generaladvokat Légers slutanförande i mål C-217/03, Belgien och Forum 187 ASBL mot kommissionen ECLI:EU:C:2006:89, punkt 376.
208 I tilläggsprotokollet nr 1 till OECD:s konvention av den 14 december 1960, har undertecknarna kommit överens om att Europeiska kommissionen ska delta i OECD:s arbete. Företrädare för Europeiska kommissionen deltar, vid sidan av medlemmarna, i diskussioner om OECD:s arbetsprogram och är knutna till det arbete som hela organisationen och dess olika organ utför. Även om kommissionens deltagande är mera omfattande än en observatörs deltagande, har kommissionen ingen rösträtt och deltar inte officiellt i antagandet av instrument som föreläggs rådet för antagande.
209 Kommissionens beslut av den 11 juli 2001 i ärende C 47/2001 (f.d. NN 42/2000) – Tyskland: utländska koncerners kontroll- och samordningscenter (EGT C 304, 30.10.2001, s. 2). Se beslut 2003/501/EG.
210 Se fotnot 105.
211 Även om det skulle handla om att det är omöjligt att återkräva stödet, och inte om svårighet att fastställa stödbeloppet.
212 Dom i de förenade målen T-427/04 och T-17/05, Frankrike mot kommissionen ECLI:EU:T:2009:474, punkt 297.
213 Dom i de förenade målen T-427/04 och T-17/05, Frankrike mot kommissionen ECLI:EU:T:2009:474, punkt 299.
214 Kommissionens meddelande om tillämpningen av bestämmelserna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag (EGT C 384, 10.12.1998, s. 3).
215 Dom i mål C-441/06, Kommissionen mot Frankrike, ECLI:EU:C:2007:616, punkt 29 och där angiven rättspraxis.
216 Se särskilt skälen 308 till 311.