Förslag till avgörande av generaladvokat M. Poiares Maduro föredraget den 7 april 2005

1 Originalspråk: portugisiska.

2 Direktiv 90/435/EEG (svensk specialutgåva, område 9. volym 2, s. 25).

3 Domstolen erinrade om detta i dom av den 18 september 2003 i mål C-168/01, Bosal (REG 2003, s. I-9409), punkt 22.

4 Det skall erinras om alt Europeiska gemenskapernas kommission redan år 1969 föreslog regler för resultatutjämning där förluster i dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater beaktades (förslag till rådets direktiv om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EGT C 39, 1969, s. 7).

5 91/K 53/03 (EGT C 53,1991, s. 30). 1 delta förslag förordas tvä metoder, såväl för dotterbolag som för fasta driftställen. Enligt den ena metoden medges avdrag för förluster mot framtida vinster, vilket innebär en möjlighet alt från den skattepliktiga inkomsten i ett företag dra av förluster som uppkommit i sekundära etableringar i andra medlemsstater under förutsättning att vinsten från dessa driftställen — upp till det belopp som motsvarar de förluster som dragits av — senare räknas in i nämnda företags inkomst. Den andra metoden, avräkningsmetoden, innebär att resultaten frän samtliga utländska driftställen räknas in i förelagets resultat.

6 Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: En inre marknad utan företagsskattemässiga hinder — uppnådda resultat, pågående initiativ och uppgifter som återstår att lösa (KOM(2003) 726 slutlig).

7 Se, analogt, angående artikel 39 EG, dom av den 28 januari 1992 i mål C-204/90, Bachmann (REG 1992, s, I-249; svensk specialutgåva, tillägg s. 31), punkt 11. Se även dom av den 28 januari 1986 i mål 270/83, kommissionen mot Frankrike (REG 1986, s. 273; svensk specialutgåva, volym 8, s. 389), punkt 24, och av den 9 december 1981 i mål 193/80, kommissionen mot Italien (REG 1981, s. 3019), punkt 17.

8 Se, exempelvis, dom av den 15 maj 1997 i mål C-250/95, Futura Participations och Singer (REG 1997, s. I-2471), av den 16 juli 1998 i mål C-264/96, ICI (REG 1998, s. I-4695), den 18 november 1999 i mål C-200/98, X och Y (REG 1999, s. I-8261), och av den 14 december 2000 i mål C-141/99, AMID (REG 2000, s. I-11619).

9 Se härvid dom av den 13 juli 1993 i mål C-330/91, Commerzbank (REG 1993, s. I-4017), av den 29 april 1999 i mål C-311/97, Royal Bank of Scotland (REG 1999, s. I-2651), av den 21 september 1999 i mål C-307/97, Saint-Gobain ZN (REG 1999, s. I-6161), av den 8 mars 2001 i de förenade målen C-397/98 och 410/98, Metallgesellschaft m.fl. (REG 2001, s. I-1727), och domen i det ovannämnda målet Bosal (fotnot 3).

10 Bestämmelserna angående CFC (controlled foreign companies), vilka undantagsvis och på vissa villkor tillåter att vinsterna från utländska dotterbolag tas in i moderbolagets resultat om detta bolag har hemvist i Förenade kungariket, och detta oberoende av om någon utdelning har skett, skall inte behandlas här. Tillämpningen av dessa bestämmelser har ifrågasatts i ett mål som är anhängiggjort vid domstolen (mål C-196/04, Cadbury Schweppes och Cadbury Schweppes Overseas).

11 Domen i målet ICI (ovan fotnot 8).

12 Vad gäller detaljer angående reformen se Hicklcy, J. J. B., Worldwide Groups and UK Taxation after the Finance Act 2000, European Taxation, 2000, s. 466.

13 Dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93 (REG 1995, s. I-225), punkt 21. Se, senast, dom av den 7 september 2004 i mål C-319/02 (REG 2004, s. I-0000), punkt 19.

14 Dom av den 11 mars 2004 i mål C-9/02, De Lasteyrie du Saillant (REG 2004, s. I-2409), punkt 40).

15 Dom i målet Saint-Gobain ZN (ovan fotnot 9), punkt 35.

16 Dom i målet Bachmann (ovan fotnot 7), punkt 23.

17 Dom i målet Saint-Gobain ZN (ovan fotnot 9), punkt 57. Se även dom av den 21 mars 2002 i mat C-451/99, Cura Anlagen (REG 2002, s. I-3193), punkt 40.

18 Se, analogt, angående tekniska normer, dom av den 14 juli 1994 i mål C-379/92, Peralta (RKG 1994, s. I-3453; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-15), punkt 34. Se även på skatteområdet dom av den 12 maj 1998 i mål C-336/96, Gilly (REG 1998, s. I-2793), punkt 47.

19 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 juni 1978 i må! 1/78, Kenny (REG 1978, s. 1489; svensk specialutgåva, volym 4, s. 137), punkt 18. í den nya situation som rör rättigheterna enligt i det europeiska medborgarskapet, se fór samma slags resonemang dom av den 15 juli 2004 i mål C-365/02, Lindfors (REG 2001, s. I-7183), punkt 34.

20 För ett allmänt resonemang se dom av den 27 februari 1985 i mål 55/83, Italien mot kommissionen (REG 1985, s. 683), punkt 11.

21 Av de skäl som angivits i mitt Rirslag till avgörande infor domen i målet Carbonati Apuani (dom av den 9 september 2004 i mål C-72/03, REG 2001, s. I-0000, punkterna 46 och följande), föredrar jag begreppet transnationella situationer i detta sammanhang i stället för gränsöverskridande situationer eller gränsöverskridande verksamhet.

22 Enligt domstolen syftar artikel 43 EG huvudsakligen... till att inom området för verksamhet som egen före laga re genomföra likabehaudlingsprincipen som stadgas i artikel [12 EG] (domen i målet Royal Bank of Scotland (ovan fotnot 9), punkt 21).

23 Se exempelvis dom av den 21 juni 1974 i mål 2/74, Reyners (REG 1974, s. 631; svensk specialutgåva, volym 2, s. 309), punkt 16, och av den 18 juni 1985 i mål 197/84, Steinhauser (REG 1985, s. 1819; svensk specialutgåva, volym 8, s. 235), punkt 14. Generaladvokaten Tesauro fann i sitt förslag till avgörande i målet Collectieve Antennevoorziening Gouda (dom av den 25 juli 1991 i mål C-288/89, REG 1991, s. I-4007; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-331) att det framgår av domstolens rättspraxis att förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet spelar en absolut och avgörande roll inom ramen för etableringsfriheten (punkt 13).

24 För ett liknande resonemang se särskilt domen i målet Schumacker (ovan fotnot 13), punkt 26.

25 Dom av den 31 mars 1993 i mål C-19/92, Kraus (REG 1993, s. I-1663; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-167), punkt 32.

26 För ett liknande resonemang se generaladvokaten Légers förslag till avgörande i målet Wielockx (dom av den 11 augusti 1995 i mål C-80/94, REG 1995, s. I-2493, punkt 17).

27 Domen i målet ICI (ovan fotnot 8), punkt 21. Se redan dom av den 27 september 1988 i mål 81/87, Daily Mail och General Trust (REG 1988, s. 5483; svensk specialutgåva, volym 9, s. 693), punkt 16.

28 Se bland annat domarna i målen X och Y (ovan fotnot 8), punkt 27, Bosal (ovan fotnot 3), punkt 27, AMID (ovan fotnot 8), punkt 23, De Lasteyrie du Saillant (ovan fotnot 14), punkt 45, och beträffande fri rörlighet för kapital dom av den 6 juni 2000 i mål C-35/98, Verkooijen (REG 2000, s. I-4071), punkt 34, domen i målet Manninen (ovan fotnot 13), punkt 22, och dom av den 15 juli 2004 i mål C-315/02, Lenz (REG 2004, s. I-7063), punkt 20.

29 Se, för ett liknande resonemang, punkt 21 i generaladvokaten Fennellys förslag till avgörande i målet Graf (dom av den 27 januari 2000 i mål C-190/98, REG 2000, s. I-493).

30 Se beträffande denna fråga den kritiska analys som gjorts av Wattel, P. )., The EC Court's Attempts lo Reconcile lhe Treaty Freedoms with International Tax Law, Common Market Law Review, 1996, s. 223.

31 I OECD:s modell Rir skattcavlal beträffande inkomst och förmögenhet anges i artikel 24.1, i den version som offentliggjordes den 29 april 2000, att medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtalsslntande staten bli föremal för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden, särskilt såvitt avser hemvist, är eller kan bli underkastad.

32 Domen i målet Schumacker (ovan fotnot 13), punkt 37. För clt liknande resonemang, se domen i målet Wielockx (ovan fotnot 26), och dom av den 27 juni 1996 i mål C-107/94, Asscher (RFG 1996, s. I-3089).

33 För ett liknande resonemang, se Terra, B.J.M., och Wattel, P. J., European Tax law, Deventer, tredje upplagan, 2001, s. 46.

34 Se, för det senaste avgörandet, dom av den 1 juli 2004 i mål C-169/03, Wallentin (REG 2004, s. I-6443), punkt 15.

35 Förslag till avgörande i målet Wielockx (ovan fotnot 26), punkt 31 (se där angiven rättspraxis). För ett liknande resonemang se punkt 49 i generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande i målet Decker (dom av den 28 april 1998 i mål C-120/95, REG 1998, s. I-1831).

36 Se exempelvis domen i målet Royal Bank of Scotland (ovan fotnot 9), punkt 32. I sitt förslag till avgörande i det målet förklarar generaladvokaten Alber den rättspraxis som det där hänvisades till, med att de ifrågasatta åtgärderna utgjorde indirekt diskriminering. I princip kan en direkt diskriminering inte motiveras med stöd av tvingande hänsyn till allmänintresset (punkt 39).

37 Se, för det första, i fråga om fri rörlighet för varor dom av den 17 juni 1981 i mål 113/80, kommissionen mot Irland (REG 1981, s. 1625; svensk specialutgåva, volym 6, s. 145), punkt 11. Domstolens rättspraxis på detta område innehåller i och för sig exempel på resonemang som avviker från denna princip. Se, beträffande avfall, dom av den 9 juli 1992 i mål C-2/90, kommissionen mot Belgien (REG 1992, s, I-4431; svensk specialutgåva, volym 8, s. I-31).

38 Se, i detta av seende, de förslag som lämnats av generaladvokaten Jacobs i hans förslag till avgörande i målet Danner (dom av den 3 oktober 2002 i mål C-136/00, REG 2002, s. I-8147).

39 För de senaste avgörandena, se dom av den 5 oktober 2004 i mål C-442/02, CaixaBank France (REG 2004, s. I-8961), punkt 11, och beslut av den 17 februari 2005 i mål C-250/03, Mauri (REG 2005, s. I-1267), punkt 40.

40 Till förmån för ett särskilt synsätt beträffande etableringsfrihelen, se Mischo, J., Les restrictions à la liberté d'établissement: la nécessité d'une clarification, Mélanges en hommage à F. Schockweiler; Nomos, Baden-Baden, 1999, s. 445.

41 Se punkt 65 och följande punkter i förevarande förslag till avgörande.

42 Artikel 3.1 c EG.

43 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande i målet CaixaBank France (ovan fotnot 39).

44 Se exempelvis domen av den 28 januari 1986 i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 7).

45 Se exempelvis dom av den 6 juli 1995 i mål C-470/93, Mars (REG 1995, s. I-1923).

46 Se exempelvis domen i målet CaixaBank France (ovan fotnot 39).

47 Beträffande fri rörlighet för tjänster, se exempelvis dom av den 26 juni 2001 i mål C-70/99, kommissionen mot Portugal (REG 2001, s. I-4845), punkterna 25-27.

48 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 november 1993 i de Förenade målen C-267/91 och C-268/91, Keck och Mithouard (REG 1993, s. I-6097; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-431), generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande i målet Hiinermund m.fl. (dom av den 15 december 1993 i mål C-292/92, REG 1993, s. I-6787; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-467), samt generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande i målet CaixaBank France (ovan fotnot 39), punkterna 62 och 63.

49 Ovan fotnot 7.

50 Ovan fotnot 9.

51 Ovan fotnot 9.

52 Domen i målet kommissionen mol Frankrike (ovan fotnot 7), punkt 22.

53 Domen i målet Royal Bank of Scotland (ovan fotnot 9), punkterna 29 och 30.

54 Domen i målet Saint-Gobain ZN (ovan fotnot 9), punkt 44.

55 Punkt 48.

56 Se härvid dom av den 13 april 2000 i mill C-251/98, Baars (REG 2000, s. I-2787), punkterna 30 och 31, och domen i målet Asscher (ovan fotnot 32), punkt 42.

57 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 31 januari 1984 i de förenade målen 286/82 ocli 26/83, Luisi och Carbone (REG 1984, s. 377; svensk specialutgåva, volym 7, s. 473), av den 7 juli 1988 i mål 143/87, Stalllon (REG 1988, s. 3877; svensk specialutgåva, volym 9, s. 527), domen i målet Daily Mail and General Trust (ovan fotnot 27), dom av den 7 juli 1992 i mål C-370/90, Singh (REG 1992, s. I-4265; svensk specialutgåva, volym 13, s. I-19), av den 26 januari 1999 i mål C-18/95, Tcrhocve (REG 1999, s. I-345), och av den 11 juli 2002 i mål C-224/98, D'Hoop (REG 2002, s. I-6191).

58 Se generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande i målet ICI (ovan fotnot 8), punkt 18.

59 Domen i målet Futura Participations och Singer (ovan fotnot 8), punkt 26.

60 Se bland annat domen i målet Manninen (ovan fotnot 13), punkt 49.

61 Ovan fotnot 8.

62 Beträffande gränserna för medlemsstaternas skattemässiga suveränitet, se även domen i målet Gilly (ovan fotnot 18), punkt 48.

63 En stat som åtnjuter politisk och skattemässig suveränitet kan utöva en absolut beskattningsrätt inom sitt territorium, vilken utgör ett slags jakt på egna marker. Eu stat kan bland annat besluta alt det på dess territorium samtidigt skall förekomma två eller flera skattesystem som står mer eller mindre fria från varandra. Förhållandet dem emellan kan i förekommande fall regleras i avtal eller överenskommelser enligt nationell rätt. Däremot kan staten inte utöva någon beskattningsrätt utanför sitt territorium. Detta är de positiva och negativa aspekterna på begreppet skattemässig suveränitet. (Gest, G., och Texier, G., Droit fiscal international, PUF., Paris, andra upplagan, 1990, s. 17).

64 Ovan fotnot 9, punkt 29.

65 Se domen i målet Bachmann (ovan fotnot 7), punkt 23.

66 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Bosal (ovan fotnot 3), punkterna 38-40.

67 Se, för ett liknande resonemang, domen i malet Maninnen (ovan fotnot 13), punkt 38.

68 Domen i målet Bachmann (ovan fotnot 7) och dom av den 28 januari 1992 i mål C-300/90, kommissionen mot Belgien (REG 1992, s. I-305).

69 Domen i målet Bachmann (ovan fotnot 7), punkt 23.

70 Se bland annat generaladvokaten Fennellys förslag till avgörande i målet Metallgesellschaft m.fl. (ovan fotnot 9).

71 Med andra ord handlar det om att undvika att free movers förvandlas till free riders till följd av de friheter som utgör det eftersträvade syftet med den inre marknaden (enligt Cordewener, A., Dahlberg, M., Pistone, P., Reimer, E., Romano, C, The Tax Treatment of Foreign Losses: Ritter, M & S, and the Way Ahead, European Taxation, 2004, s. 221).

72 Domen i målet Lenz (ovan fotnot 28), punkt 37.

73 Se bland annat domen i målet Bosal (ovan fotnot 3), punkt 30 (och där angiven rättspraxis).

74 Se, imilalis mutandis, domen i målet Bosal (ovan fotnot 3), punkt 31.

75 Generaladvokaten Kokott crinrade i sitt förslag till avgörande i detta mal (ovan fotnot 13) i delta hänseende om alt domstolen har inskränkt begreppet skattesystemens inre sammanhang efter domen i målet Bachmann (ovan fotnot 7), punkt 53. Generaladvokaten angav att det stränga fasthållandet vid kriteriet att det skall röra sig om samma skattskyldig [leder] eventuellt till godtyckliga resultat (punkt 57 och de i följande punkter angivna exemplen).

76 För ett analogt resonemang se domen i målet Manninen (ovan fotnot 13), punkt 54, och generaladvokaten Fennellys förslag till avgörande i målet Metallgesellschaft m.fl, (ovan fotnot 9), punkt 32.

77 Se härvid dom av den 23 oktober 2003 i mål C-56/01, Inizan (REG 2003, s. I-12403), och av den 12 juli 2001 i mål C-157/99, Smits och Peerbooms (REG 2001, s. I-5473).

78 Det vill säga: den behörighet som medlemsstaterna behåller, avsaknad av gemenskapsharmonisering, de krav som följer av de grundläggande friheterna i gemenskapsrätten (se punkterna 21-24 i förevarande förslag till avgörande).

79 Se, analogt, generaladvokaten Lenz förslag till avgörande i målet Halliburton Services (dom av den 12 april 1994 i mål C-1/93 (REG 1994, s. I-1137; svensk specialutgåva, volym 15, s. I-71), punkt 40.

80 Uttrycket är hämtat frän Goldsmith, J.-C Intégration et consolidation des résultats en droit fiscal comparé (angående koncernbeskattning och beskattning av internationella bolag), La Semaine juridique (édition commerce et industriei, 1971, s. 156.

81 Dom av den 30 november 1995 i mål C-55/94. Gebliard (RF.G 1995, s. I-4165) punkt 25.

82 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Peralta (ovan fotnot 18), punkt 52.

83 EGT L 336, s. 15; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 64. Detta direktiv ändrades nyligen genom rådets direktiv 2004/56/EG av den 21 april 2004 (EUT L 127, s. 70).

84 Domen i målet Schumacker (ovan fotnot 13), punkt 45.

85 Domen i målet Futura Participations och Singer (ovan fotnot 8), punkt 36.