Förslag till avgörande av generaladvokat Christine Stix-Hackl föredraget den 12 april 2005

1 Originalspråk: tyska.

2 EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, omrade U, volym 13, s. 22.

3 forordning om ändring av bilaga I till rådets turordning (E.E.G) nr 2658/87 om tulltaxe-och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 292, s. 1).

4 Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering enligt den internationella konventionen av den 14 juni 1983, som godkändes av gemenskapen genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 om ingående av den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering samt upprättandet av ändringsprotokollet till denna konvention (EGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3).

5 EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4.

6 Förordning om ändring av förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 17,1997, S.1).

7 Förordning om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1).

8 Förordning om ändring av förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 9, 1997, s. 1).

9 Dom av den 22 oktober 1987 i mål 314/85, Foto-Frost (REG 1987, s. 4199; svensk specialutgåva, volym 9, s. 233).

10 Dom av den 6 oktober 1982 i mål 283/81, CILFIT m.fl. (REG 1982, s. 3415; svensk specialutgåva, volym 6, s. 513).

11 Se bland annat dom av den 10 april 1984 i mål 14/83, von Colson och Kamann (REG 1984, s. 1891; svensk specialutgåva, volym 7, s. 577), punkt 26, dom av den 12 juni 1990 i mål C-8/88, Tyskland mot kommissionen (REG 1990, s. I-2321), punkt 13, och dom av den 13 januari 2004 i mål C-453/00, Kühne & Heitz (REG 2001, s. I-837), punkt 20.

12 Jämför redan domen av den 5 februari 1963 i mål 26/62, Van Gend och boos (REG 1963, s. 3; svensk specialutgåva, volym 1, s. 161), punkt 16.

13 Jämför bland annat dom av den 7 oktober 2004 i mål C-247/02, Sintesi (REG 2001, s. I-9215), punkt 21, dom av den 18 mars 2001 i mål C-314/01, Siemens och ARGE Telekom (REG 2001, s. I-2549), punkt 33, dom av den 16 juli 1992 I mål C-343/90, Lourenço Dias (REG 1992, s. I-4673; svensk specialutgåva, volym 13, s. I-69), punkt 14, dom av den 27 oktober 1982 i de förenade målen 35/82 och 36/82, Elestina (REG 1982, s. 3723; svensk specialutgåva, volym 6, s. 555), punkt 8, och dom av den 24 maj 1977 i mål 107/76, Hoffmann-La Roche (REG 1977, s. 957; svensk specialutgåva, volym 3, s. 375), punkt 5.

14 Se bland annat dom av den 4 juni 2002 i mâl C-99/00, Lyckeskog (REG 2002, s. I-4839), punkt 14, dom av den 4 november 1997 i măi C-337/95, Parfums Christian Dior (REG 1997, s. I-6013), punkt 25, och dom i målet 107/76 (ovan fotnot 13), punkt 5.

15 Jämför dom av den 27 mars 1963 i de förenade målen 28/62-30/62, Da Costa (REG 1963, s. 60; svensk specialutgåva, volym 1, s. 171), domen i målet 283/81 (ovan fotnot 10), punkt 14, och domen i målet C-337/95 (ovan fotnot 14), punkt 29.

16 Domen i målet CILFIT (ovan fotnot 10), punkterna 16 och 21.

17 Domen i målet Foto-Frost (ovan fotnot 9), punkt 20.

18 Se domen i målet Foto-Frost (ovan fotnot 9), punkterna 15 och 17.

19 Se domen i målet Foto-Frost (ovan fotnot 9), punkt 14.

20 Se ovan punkt 39.

21 Dom av den 21 februari 1991 i de förenade målen C-143/88 och C-92/89, Zuckerfabrik (REG 1991, s. I-415; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-19), punkt 33, dom av den 9 november 1995 i mal C-455/93, Atlanta Fruchthandelsgesellschaft m.fl. (REG 1995, s. I-3761), punkt 30, och dom av den 17 juli 1997 i mål C-334/95, Krüger (REG 1997, s. I-4517), punkt 44.

22 Domen i målet Zuckerfabrik (ovan fotnot 21), punkt 23.

23 Frågan om och i vilken utsträckning domen i målet CILFIT eventuellt även är tillämplig pit frigör om ogiltighet, en fråga som hittills inte har klargjorts av domstolen, utgör föremålet för mål C-461/03. Gaston Schul Douane (EGT C 7, 19.1.2004, s. 24), som för närvarande är anhängigt vid domstolen. I detta mal om förhandsavgörande har nämligen College van Beroep voor het bedrijfsleven ställt frågan i vilken mån en domstol som är sista instans kan underlåta att tillämpa bestämmelser i en (gemenskapsrättslig) förordning utan att föra frågan om giltigheten vidare till domstolen för ett förhandsavgörande när EG-domstolen redan har förklarat motsvarande bestämmelser i en liknande förordning ogiltiga.

24 I delta fall föreligger ingel avgörande av domstolen avseende en praktiskt taget likalydande fråga om klassificering enligt KN såsom i domen i målet Da Costa, enligt vilken dom den inre grunden för skyldigheten för en domstol som är sista instans att till EG-domstolen överlämna en fraga om tolkningen av KN undantagsvis bortfaller. Jämför punkt 44 ovan samt domen i mål 28/62-30/62 (ovan fotnot 15) och domen i mil C-337/95 (ovan fotnot 14), punkt 29.

25 Se artiklarna 4.5 och 12.1 i tullkodexen.

26 Dom av den 29 januari 1998 i mål C-315/96, Lopex (REG 1998, s. I-317), punkt 19.

27 Jämför dom i målet Foto-Frost (ovan fotnot 9), punkt 16, dom av den 23 april 1986 i mål 294/83, Les Verts mot parlamentet (REG 1986, s. 1339; svensk specialutgåva, volym 8, s. 529), punkt 23, dom av den 25 juli 2002 i mål C-50/00 P, Unión de Pequeños Agricultures (REG 2002, s. I-6677), punkt 30, och dom av den 1 april 2001 i mål C-263/02 P, Jégo-Quéré (REG 2001, s. I-3425), punkt 30.

28 Jämför bland annat dom av den 21 mars 2000 i mål C-6/99, Greenpeace m.fl., (REG 2000, s. I-1651), punkt 53. och dom av den 25 oktober 1972 i mål 96/71, Hägeman mot kommissionen (REG 1972, s. 1005), punkterna 9-13.

29 Dom av den 18 oktober 1990 i de förenade målen 297/88 och C-197/89, Dzodzi (REG 1990, s. I-3763; svensk specialutgåva, volym 10, s. 531).

30 Se exempelvis även dom av den 17 juli 1997 i mål C-130/95, Giloy (REG 1997, s. I-4291), och dom av den 7 januari 2003 i mäl C-306/99, BIAO (REG 2003, s. I-1), särskilt punkt 87 och följande punkter).

31 Se uttryckligt uttalande i domen i målet Dzodzi (ovan fotnot 29), punkt 42.

32 Se dom av den 22 januari 2004 i de förenade målen C-133/02 och C-134/02, Timmermans (REG 2004, s. I-1125), punkterna 21-24.

33 Se exempelvis dom av den 17 ma) 2001 i mål C-119/99, Hewlett Packard (REG 2001, s. I-3981). Jämför också domen i målet C-6/99 (ovan fotnot 28), punkt 55.

34 Domen i målet CILFIT (ovan fotnot 10), punkterna 2-4.

35 Domen i målet CILFIT (ovan fotnot 10), punkterna 16 och 21.

36 Ibidem.

37 Domen i målet CILFIT (ovan fotnot 10), punkt 17.

38 Se domen i målet CILFIT (ovan fotnot 10), punkterna 18-20.

39 Se Bebr, The Rambling Ghost of Cohn-Bcedil: Acte Clair ami the Court of Justice, Common Market Law Reviewell Rev 342/1984, s. 342 (sidan 256 och följande sidor); Mancini/Keeling, Trom CILFIT to ERT: the Constitutional Challenge facing the European Court, WILL.

40 Sc I.enaerts/Arts, Europees Procesrecht, 2003, s. 88.

41 Domen i målet CILFIT (ovan fotnot 10), punkt 16.

42 Jämför generaladvokaten Capotortis förslag till avgörande föredraget den 13 juli 1982 i mulet CILFIT (ovan fotnot 10), punkt 4. För en diskussion om denna doktrins hclydelsc, se licbr (ovan fotnot 39), sidan 440 och följande sidor.

43 I domstolens fasta rättspraxis beskrivs denna uppgiftsfördelning s.i, all domstolens uppgift är begränsad till alt tolka relevanta gemenskapsrällsllga bestämmelser, medan det ankommer på dc nationella domstolarna att i det enskilda fallet tillämpa de gcmenskapsrältsliga bestämmelserna såsom de uttolkats av domstolen. Jämför bland annat med domen i målet Da Costa (ovan fotnot 15), s. 81, tlom av den 7 november 2002 1 de förenade målen C-260/00-C-263/00, Lohmann m.f. (REG 2002, s. I-10015), punkterna 26-28, dom av den 10 maj 2001 i de Klenade målen C-223/99 och C-260/99, Agorà och Excelsior (REG 2001, s. I-3605), punkterna 23 och 24, och dom av den 12 februari 1998 i mål C-366/96, Louiselle Cordelle (REG 1998, s. I-583), punkt 8.

44 Samma osäkerhet var uppenbar redan i parternas argumentering i målet CILFIT. Det gjordes bland annat gällande alt bestämmelser som är entydiga eller om vars betydelse inte någon som helst tvekan råder inte fordrar någon tolkning eller inte utgör någon fråga om tolkning och därför inte omfattas av skyldigheten att begära ett förhandsavgörande enligt artikel 234 tredje stycket. Det gjordes också gällande att även entydiga bestämmelser fordrar ett visst mått av tolkning, men alt skyldigheten att begära ett förhandsavgörande endast avser bestämmelser om vilkas tolkning det råder tvekan eller som innefattar verkliga och äkta problem. Se även ovan punkt 78, samt parternas yttranden i domen i målet CILFIT (ovan fotnot 10), sidan 3420 och följande sidor.

45 Se generaladvokaten Capotortis förslag till avgörande i målet CILFIT, (ovan fotnot 42, domen nämnd ovan i fotnot 10), punkt 4. Jämför även Pescatore, Interpretation of Community Law and the Doctrine of Acte Clair i Legal Problems of an Enlarged European Community, 1972, 27 (sidan 41 och sidan 43 och följande sida).

46 jämför punkt 78 ovan samt domen i målet CILFIT (ovan fotnot 10), punkterna 2 och 3.

47 Domen i målet CILFIT (ovan fotnot 10), punkt 16.

48 Angående bakgrunden till domen i målet CILFIT, se även generaladvokaten Tizzanos uttalanden i dennes förslag till avgörande föredraget den 21 februari 20(12 1 mål C-99/00 (domen nämnd ovan 1 fotnot 14), punkt 56 och följande punkter.

49 Jämför med Bebr (ovan fotnot 39), s. 459.

50 Se vad redan gcncraldvokalen Capotorti uttalade i sitt förslag till avgörande (ovan fotnot 43) i malet CILFIT, (oran fotnot 10), punkt 9. Se även Pescatore (ovan fotnot 45), s. 42.

51 Se härom nedan punkt 116 och följande punkter.

52 Kritik mot denna förutsättning med många exempel, se Wattel, Köbler, Cilfit and Welthgrove: We Can't Go On Meeting Like This, CML Rev. 2004, s. 177 (på s. 179).

53 Jämför generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande föredraget den 10 Juli 1997 i mål C-338/95, Wiener, dom av den 20 november 1997 (REG 1997, s. I-6495), punkt 65, och generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande (ovan fotnot 14) i mål C-99/00, punkt 75.

54 Se Rasmussen (ovan fotnot 39), s. 242.

55 Alla som har erfarenhet av rättstillämpning har naturligtvis erfarenhet av alt del finns bestämmelser vilkas innebörd direkt framstår som tydlig eller i vart fall efter en tolkning verkar vara klar eller till och med den enda som rimligen är möjlig. Problemet är emellertid — och det är just det problemet som föreligger även i domen i målet CILFIT — att den tolkning varigenom domaren drar sin slutsats inte är objektiv och inte på förhand bestämbar.

56 Pierre Pescatore har i Das Vorabentscheidungsersuchen — Die Entwicklung des Systems i 1952 — 2002: Fünfzigjälirigers Bestehen des Gerichtshofes der Europäischen Gemeinschaften (Kolloquium über die Zusammenarbeit zwischen dem Gerichtshof und den nationalen Gerichten),

57 Det ligger i rätlens natur all den är bunden till de språkliga uttrycksmöjligheterna, och att den därmed är otydlig och ofullkomlig i samma man som språkel självt. Juridik är heller ingen objektiv kunskap i naturvetenskaplig mening (varvid detta begrepp i naturvetenskapliga sammanhang endast skall användas med försiktighet). Rättstillämpning är därför i praktiken aldrig en ren kunskapsprocess eller en mekanisk subsumtion av rätlsfakta utan innehåller alltid även ett inslag av avgörande, sa som det också mycket vackert uttrycks i domstolsformeln slår fasl/dit pour droit. Jämför angående delta med Larenz och Canaris, Methodenlehre der Rechtswissenschaft; 3 uppi. 1995, sidan 28 och följande sidor, och Schübel-Pfister, Sprache und Gemenschaftsrecht: die Auslegung der mehrsprachig verbindlichen Rechtstexte durch den Europäischen Gerichtshof, 2004, sidan 112 och följande sida.

58 Se domen i målet CILFIT (ovan fotnot 10), punkt 20.

59 Det gir visserligen alt ange vilka tolkningsmetoder som skall vara tillåtna så som domstolen har gjort i målet CILFIT tor gemenskapsrättens del, men strängt laget leder heller inte tillämpningen av sådana metoder till ett enda riktigt resultat. Även om en viss rangordning görs av olika tolkningskriterier är det oundvikligt alt det kvarstår ett visst bedömningsutrymme. Utgångspunkten och — men om detta är de juridiska metodlärorna inte ense — slutpunkten för tolkningen är i allmänhet den språkliga text i vilken rätten harfall sill uttryck, men däremellan finns ett vidsträckt fäll med olika framkomliga vägar. Den som inte vill ta till sig dessa konstateranden redan pä metodologiska eller rättsteoreliska grunder miste åtminstone tillstå att tolkning, särskilt av gemenskapsrätten, utgör en process med många variabler som gör det sannolikt att två domstolar även med noggrant beaktande av gemenskapsrättens särdrag och tillämpliga tolkningsmetoder kan komma till olika tolkningsresultat.

60 På denna linje har Pescatore i anslutning till läran om acte clair uttalat, att en domares slutsats att det föreligger en klar rättslig bestämmelse egentligen är ett sätt att avsluta och avgöra en tolkningsdiskussion, eftersom domaren i realiteten avgör tvisten med sin egen tolkning av den rättsliga bestämmelsen: se Pescatore (ovan fotnot 45), s. 41.

61 Jämför även generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande (ovan fotnot 14) i mål C-99/00, punkt 75.

62 Jämför med Timmermans, Over de prejudiciële procedure en acte clair, i Mok-aria: opstellen aangeboden aan prof, mr. M. R. Mok ter gelegenheid van zijn 70e verjaardag, 2002, s. 349 (på s. 354) och Dauses, Vorabentscheidungsverfahren, 1 uppi. 1995, s. 113, samt Holoubek, Vorlageberechtigung und Vorlageverpflichtung i Das EuGH-Verfahren in Steuersachen, 2000, s. 45 (på s. 61).

63 Det Generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande (ovan fotnot 53) i mål C-338/95, punkt 64.

64 Dom av den 30 september 2003 i mål C-224/01, Köbler (REG 2003, s. I-10239), punkt 55. Kritik mot domen, se Wattel (ovan fotnot 52), s. 177 (på sidan 178 och följande sidor).

65 Och därmed helt överlata sållningen av tolkningsfrågor åt domstolen.

66 Se domen i målet CILFIT (ovan fotnot 10), punkt 10, dom av den 28 juni 1984 i mål 180/83, Moser (REG 1984, s. 2539), punkt 6, dom av den 5 oktober 1988 i mål 247/86, Alsatel (REG 1988, s. 5987), punkt 8, dom av den 27 oktober 1993 i mål C-127/92, Enderby (REG 1993, s. I-5535; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-383), punkt 10, dom av den 2 juni 1994 i mål C-30/93, ACATEL Electronics (REG 1994, s. I-2305), punkt 19, och dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkt 59.

67 Man ska inte heller bortse från att, som framgår av just domen i målet CILFIT, även domar måste tolkas. Innebörden av ett rättsfall och möjligheten att tillämpa det är ofta avgörande för lösningen av gemenskapsrättsliga frågor. Även i fall av acte éclairé kvarstår därför ibland för den nationella domstolen ett betydande utrymme för skönsmässig bedömning. Se angående detta Kanninen, La marge de manoeuvre de la juridiction suprême nationale pour procéder à un renvoi préjudiciel à la Cour de justice des Communautés européennes i Colneric m.fl. (Hrsg.), Une communauté de droit: Festschrift flir Gil Carlos Rodríguez Iglesias, 2003, s. 611 (på s. 616).

68 Samma sak gäller för övrigt i än högre grad skyldigheten för en nationell domstol som inte är sista instans att begära ett förhandsavgörande.

69 Se bland annat dom av den 7 februari 2002 mål C-276/00, Turbon International (REG 2002, s. I-1389), punkt 21, och domen i de förenade målen C-260/00-C-263/00 (ovan fotnot 43), punkt 30.

70 Se dom av den 28 april 1999 i mål C-405/97, Mövenpick Deutschland (REG 1999, s. I-2397), punkt 18.