Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 24 maj 2005

1 Originalspråk: spanska.

2 Schalottenlök är en lökväxt som tillhör samma art som gul lök (Allium cepa L.) och vitlök (Allium sativum), som används som smaktillsats. Den härstammar från Centralasien och namnet kommer från den gamla palestinska staden Askalon, där den odlades.

3 Rådets direktiv 70/458/EEG av den 29 september 1970 om saluföring av utsäde av köksväxter (EGT L 225, s. 7; svensk specialutgåva, område 3, volym 3, s. 95) (nedan kallat utsädesdirektivet).

4 Rådets direktiv 92/33/EEG av den 28 april 1992 om saluförande av annat föröknings- och plantmaterial av grönsaker än utsäde (EGT L 157, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 42, s. 107) (nedan kallat plantmaterialdirektivet).

5 Domstolen har till dags dato inte tolkat något av dessa direktiv utan endast vid två tillfällen slagit fast att Republiken Italien har åsidosatt sina skyldigheter enligt fördraget genom att inte införliva dem i tid: utsädesdirektivet genom dom av den 26 februari 1976 i mål 52/75, kommissionen mot Italien (REG 1976, s. 277; svensk specialutgåva, volym 3, s, 41), och plantmaterialdirektivet genom dom av den 30 november 1995 i mål C-118/95, kommissionen mot Italien (REG 1995, s. I-4281).

6 I förslag till avgörande av den 28 april 2005 inför domen i de förenade målen C-346/03, Atzeni m.fl., och C-529/03, Scalas och Lilliu (målen anhängiga vid domstolen), punkt 104 och följande punkter, granskade jag samspelet mellan jordbruksproduktionen, den gemensamma marknaden och konkurrensen.

7 I artikeln nämns hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet, intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde eller alt skydda industriell och kommersiell äganderätt.

8 Artlistan är inte oföränderlig, eftersom ändringar förutses i artikel 2.1a (som infördes genom rådets direktiv 78/55/EG av den 19 december 1977 (EGT L 16, 1978, s. 23; svensk specialutgåva, område 3, volym 9, s. 158).

9 I artikel 2.1 definieras basutsäde (punkt B) och certiflerat utsäde (punkt C).

10 Det rör sig om dem som i artikel 2.1 D betecknas som semillas estándar (standardutsäde), vilket framgår av andra språkversioner än den spanska, som exempelvis den franska (semences standard), den engelska (standard seed), den tyska (Standardsaatgut), den italienska (sementi standard) eller den portugisiska (sementes-tipo). Detta avser utsäde med tillräcklig sortäkthet och enhetlighet, särskilt avsett för produktionen av grönsaker som uppfyller kraven avseende renhet, högsta inblandning av andra växtarter och lägsta grobarhet i bilaga 2 till direktivet, som kontrolleras officiellt genom stickprover i efterhand.

11 Det finns listor över sorter som godkänts officiellt för certifiering, kontroll som standardutsäde och saluföring (artikel 3.2).

12 EGT L 193, s. 33.

13 Med förökningsmaterial avses plantdelar och allt annat växtmaterial avsett för förökning och grönsaksproduktion, medan plantmaterial är hela plantor och delar av plantor, inbegripet ympmaterialet, avsedda för utplantering för grönsaksproduktion (artikel 3 a odl b).

14 Ministerkungörelsen offentliggjordes i Journal officiel de la République Française nr 127 av den 2 juni 1990.

15 Journal officiel de la République Française av den 23 augusti 1955.

16 Man tillämpar en metod med könlös förökning av flercelliga växter, genom naturlig eller artificiell delning av ett exemplar (utlöpare, lökar, knölar, rhizomer), som kan växa och under gynnsamma betingelser frambringa en ny individ.

17 EGT C 87 A, 1997, s. 1 och följande sidor, särskilt s. 4. Den franska regeringen har invänt mot detta införande med hänvisning till att det är rättsstridigt, men kritiken kan inte beaktas eftersom den inte framfördes i tid och på det sätt som anges i utsädesdirektivet.

18 Tjugonde utgåvan (EGT C 130 A, 1998, s. 5), tjugoförsta utgåvan (EGT C 167 A, 1999, s. 5), tjugoandra utgåvan (EGT C 308 A, 2003, s. 5) och tjugotredje utgåvan (EGT C 260 A, 2004, s. 8).

19 I beslutet om hänskjutande anger Conseil d'État den 28 februari 2001 (andra övervägandet) att sökandena i målet vid den nationella domstolen inte har angivit tidpunkten för talans väckande. Den franska regeringen har hänvisat till den 21 februari 2001 som den dag då företagen De Groot och Beio begärde att ministerkungörelsen skulle upphävas. Inte heller CERAFEL har i sin intervcntionsinlaga belyst denna fräga, och kommissionen, slutligen, daterar talan till den 26 februari 2001 (punkt 17 i det skriftliga yttrandet), samma dag som i det avseendet anges i förhandlingsrapporten (punkt 23).

20 I förslaget till avgörande 1 de ovannämnda milen Atzenl m.fl. och Scalas och Lilliu påpekade jag att jordbrukspolitiken är ett av de medel för integration som används för att uppnå gemenskapens ekonomiska mål (punkt 104).

21 I dom av den 20 maj 2003 i mål C-469/00, Ravil (REG 2003, s. I-5053), punkt 27, erinras om att det inom ramen för det genom artikel 234 EG inrättade samarbetet mellan de nationella domstolarna och EG-domstolen ankommer på EG-domstolen att ge den nationella domstolen ett användbart svar, så att den kan avgöra det mål som är anhängigt vid den och i förekommande fall omformulera tolkningsfrågan (dom av den 28 november 2000 i mål C-88/99, Roquettes Frères, REG 2000, s. I-10465, punkt 18) och beakta gemenskapsrättsliga regler som den nationella domstolen inte har nämnt i sin fråga (dom av den 18 maj 2000 i mål C-230/98, Schiavon, REG 2000, s. I-3547, punkt 37).

22 Den fria rörligheten för jordbruksprodukter består i obehindrade transporter från platsen för produktionen till platsen för bearbetning eller konsumtion. Detta enligt Lorvellec, L., i La liberté de circulation des marchandises agricoles, Derecho agrario ante el tercer milenio (VI Congreso Mundial de Derecho Agrario), utgiven av Universidad de Almería och Dykinson, S.L., Madrid 2002, s. 709.

23 Enligt tjugotredje skälet i utsädesdirektivet bör utsäde som uppfyller erforderliga krav inte underkastas några andra begränsningar än dem som föreskrivs i gemenskapens regler utan att det påverkar tillämpningen av [EG-]fördragets artikel 36 (nu artikel 30 EG i ändrad lydelse).

24 Dom av den 13 december 2001 i mål C-324/99 (REG 2001, s. I-9897).

25 Dom av den 11 juli 1974 i mål 8/74 (REG 1974, s. 837; svensk specialutgåva, volym 2, s. 343), punkt 5.

26 Punkt 48 i förslaget till avgörande i mål 317/95, Canadane Cheese Trading och Kouri (REG 1997, s. I-4681), avskrivet genom beslut av den 8 augusti 1997, eftersom den hänskjutande domstolen drog tillbaka tolkningsfrågorna.

27 Detta uttalas i dom av den 10 januari 1985 i mål 229/83, Leclerc (REG 1985, s. 1 j svensk specialutgåva, volym 8, s, 1), punkt 29.

28 Se punkt 33 i mitt förslag till avgörande i mål 398/98, kommissionen mot Grekland, i vilket dom meddelades den 25 oktober 2001 (REG 2001, s. I-7915).

29 Påpekas kan att enligt dom av den 24 november 1993 i de förenade målen C-267/91 och C-268/91, Keek och Mithouard (REG 1993, s. I-6097; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-431), faller nationella bestämmelser som reglerar vissa försäljningsformer utanför tillämpningsområdet för artikel 28 EG, förutsatt att de gäller för samtliga berörda näringsidkare som bedriver verksamhet inom det nationella territoriet och att de påverkar avsättningen av inhemska varor och varor från andra medlemsstater på samma sätt (punkterna 16 och 17).

30 Detta uttalande gjordes första gången i dom av den 20 februari 1979 i mål 120/78, Rewe (REG 1979, s. 649; svensk specialutgåva, volym 4, s. 377), punkt 8, som kallats Cassis de Dijon-målet, och har bekräftats vid flera tillfällen, exempelvis i dom av den 14 juli 1988 i mål 298/87, Smanor (REG 1988, s. 4489), punkt 15.

31 Som exempel kan nämnas dom av den 12 mars 1987 i mal 176/84, kommissionen mot Grekland (REG 1987, s. 1193), och i mål 178/84, kommissionen mot Tyskland (REG 1987, s. 1227; svensk specialutgåva, volym 9, s. 37), i vilka det slogs fast att de svarande medlemsstaterna hade åsidosatt sina skyldigheter enligt fördraget genom att inom sina territorier förbjuda saluföringen av öl från andra medlemsstater, som framställts med andra metoder än dem som föreskrevs i deras respektive lagstiftningar. I dom av den 14 juli 1988 i mål 407/85, 3 Glocken m.fl. (REG 1988, s. 4233; svensk specialutgåva, volym 9, s. 567), och i mål 90/86, Zoni (REG 1988, s. 4285), prövades det italienska system enligt vilket försäljningen av pasta framställd av mjukt vete eller en blandning av mjukt och hårt vete förbjöds. Av liknande innebörd är dom av den 14 juli 1994 i mål C-17/93, Van der Veldt (REG 1994, s. I-3537), där det slogs fast att en nationell bestämmelse som förbjöd saluföring av bröd och andra bageriprodukter med ett visst saltinnchåll utgör en åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ importbegränsning. Pressad skinka som framställts i Nederländerna av bitar av bogfläsk och förbudet mot saluföring av denna i Tyskland behandlades i dom av den 9 februari 1999 i mål C-383/97, Van der Laan (REG 1999, s. I-731). Republiken Italien fälldes för fördragsbrott I dom av den 19 juni 2003 i mål C-420/01, kommissionen mot Italien (REG 2003, s. I-6445), på grund av att handel med energidrycker med en viss koffeinhalt förblöds. Samma kritik riktades mot Danmark och Nederländerna i dom av den 23 september 2003 i mål C-192/01, kommissionen mot Danmark (REG 2003, s. I-9693), och av den 2 december 2004 i mål C-41/02, kommissionen mot Nederländerna (REG 2004, s. I-11373), på grund av att de villkorat handeln med näringsberikade livsmedel som saluförs lagenligt i andra medlemsstater av att det visats att denna förbättring svarade mot ett näringsmässigt behov hos befolkningen i dessa länder. Till samma kategori hör dom av den 29 april 2004 i mål C-387/99, kommissionen mot Tyskland (REG 2004, s. I-3751), och i mål C-150/00, kommissionen mot Österrike (REG 2004, s. I-3887), i vilka det slogs fast att dessa länder åsidosatt sina skyldigheter genom att systematiskt beteckna vitaminpreparat, som lagenligt såldes som kosttillskott i andra medlemsstater, som läkemedel.

32 Dom av den 26 november 1985 i mål 182/84 (REG 1985, s. 3731).

33 Dom av den 22 september 1988 i mål 286/86 (REG 1988, s. 4907; svensk specialutgåva, volym 9, s. 621).

34 Dom av den 22 oktober 1998 i mål C-184/96, kommissionen mot Frankrike (REG 1998, s. I-6197).

35 Dom av den 5 december 2000 i mål C-448/98, Guimont (REG 2000, s. I-10663).

36 Dom av den 16 januari 2003 i mål C-12/00, kommissionen mot Spanien (REG 2003, s. I-459), och i mål C-14/00, kommissionen mot Italien (REG 2003, s. I-513).

37 Den franska regeringen har hävdat att den rättspraxis som åberopats endast är tillämplig på bearbetade livsmedel och inte på schalottenlök. Mot detta kan invändas att EG-fördraget garanterar fri rörlighet för jordbruksprodukter oberoende av bearbetningsgraden.

38 I domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Frankrike konstaterades att en nationell lagstiftning som omöjliggör försäljningen av foie gras som framställts enligt reglerna i ursprungsmedlemsstaten, men inte helt uppfyller den importerande statens lagstiftning, kan anses utgöra ett åtminstone potentiellt hinder för handeln mellan staterna (punkt 18).

39 Domarna av den 12 mars 1987 i målen kommissionen mot Grekland, punkt 26, och kommissionen mot Tyskland, punkt 29, samt domarna i målen 3 Glocken m.fl., punkt 11, och Zoni, punkt 11, samtliga nämnda ovan.

40 Domarna i de likaså ovan nämnda målen Miro, punkt 22, Smanor, (punkterna 12 och 13, Guimont, punkt 26, kommissionen mot Spanien, punkterna 79 och 82, och av den 16 januari 2003 i målet kommissionen mot Italien, punkt 75.

41 Detta område har nämnts av representanten för den franska regeringen vid förhandlingen.

42 De förenade målen C-465/02 och C-466/03, Tyskland mot kommissionen och Danmark mot kommissionen, i vilka dom ännu inte meddelats.

43 I dom av den 10 november 1992 i mål C-3/91, Exportar (REG 1992, s. I-5529; svensk specialutgåva, volym 13, s. I-159), som bygger på dom av den 31 oktober 1974 i mål 16/74, Centrafarm (REG 1974, s. 1183), anges att artikel 36 i fördraget medger undantag från den fria rörligheten för varor bara om sådana undantag kan anses motiverade för att skydda de rättigheter som utgör det särskilda föremålet för industriell och kommersiell äganderätt (punkt 24).

44 Bland annat domen i de ovannämnda målen Smanor, punkt 18, och kommissionen mot Spanien, punkt 84.

45 Detta synsätt tillämpas i domarna i de ovannämnda målen Guimont, punkt 31, och kommissionen mot Spanien, punkt 86.

46 I domen i det ovannämnda målet Van der Laan konstaterades att konsumentskyddet kan säkerställas genom åtgärder som inte hindrar import av produkter som lagligen tillverkas och saluförs i andra medlemsstater, bland annat genom lämplig märkning av den sålda produkten (punkt 24). Den principen anges uttryckligen i punkterna 15 och 23 i domen i målet Smanor.

47 Detta uttalande upprepades i dom av den 12 september 2000 i mål C-366/98, Geffroy (REG 2000, s. I-6579), punkt 22. Andra exempel är domarna i de ovannämnda målen kommissionen mot Frankrike, punkt 23, Guimont, punkt 30, kommissionen mot Spanien, punkt 85, och av den 16 januari 2003 1 målet kommissionen mot Italien, punkt 80.

48 Före den senaste utvidgningen av gemenskapen, och med undantag för schalottenlök som odlats i Frankrike, representerade den utsädesbaserade odlingen 50 procent av gemenskapens produktion.