Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 23 oktober 2008

1 Originalspråk: franska.

2 Dessa jordägare utgörs av tretton fysiska personer och en stiftelse kallad MTK:n säätiö (nedan kallade jordägarna).

3 Sammanslutningen Maa- ja metsätaloustuottajain keskusliitto MTK ry (nedan kallad MTK). Denna sammanslutning företräder intressena för 163000 jordbrukare och skogsägare.

4 Förstainstansrättens beslut av den 22 juni 2006 i mål T-150/05, Sahlstedt m.fl. mot kommissionen (REG 2006, s. II-1851) (nedan kallat det överklagade beslutet).

5 Direktiv av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, s. 7; svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114) i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29 september 2003 (EUT L 284, s. 1) (nedan kallat direktivet).

6 EGT L 40, s. 1 (nedan kallat det omtvistade beslutet).

7 Se bland annat dom av den 13 mars 2008 i mål C-125/06 P, kommissionen mot Infront WM (REG 2008, s. I-1451), punkt 47 och där angiven rättspraxis.

8 Första skälet samt tredje–sjätte skälen.

9 Såsom klassificering av djurpopulationer enligt de ornitologiska kriterier som anges i bilaga 1 till rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (ETG L 103, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 161), information om flyttfågelarter som normalt finns på området men som inte omfattas av denna bilaga, klassificering av däggdjur, reptiler, amfibier, fiskar, ryggradslösa djur och växter som anges i bilaga 2 till direktivet samt andra viktiga djur- och växtarter som inte omfattas av denna bilaga.

10 Såsom områdets läge och en karta över området.

11 Medlemsstaterna har rekommenderats att överlämna information om [p]åverkan och aktiviteter i och omkring området. Medlemsstaterna har därför anmodats att lämna uppgifter om aktiviteter som hänger samman bland annat med jordbruk och skogsbruk, med fiske, jakt och skörd, med urbanisering, industrialisering, transport och kommunikation (se punkt 6.1 och bilaga E till kommissionens beslut 97/266/EG av den 18 december 1996 om ett formulär för upplysningar om områden som föreslagits som Natura 2000-områden (EGT L 107, 1997, s. 1, och särskilt s. 37)).

12 Artiklarna 20 och 21 i direktivet. Kommittén består av företrädare för medlemsstaterna och har en företrädare för kommissionen som ordförande.

13 Områden av gemenskapsintresse

15 Vissa jordägare åsyftas och identifieras i punkt 6.2.2.7 i ansökan genom vilken talan väckts.

16 Det förefaller som om förstainstansrätten inte undersökte stiftelsen MTK:n säätiös rättsliga ställning, vilken det ska erinras om också äger mark som omfattas av det omtvistade beslutet.

17 Se bland annat dom av den 20 november 1997 i mål C-188/96 P, kommissionen mot V. (REG 1997, s. I-6561), punkt 24, och av den 7 maj 1998 i mål C-401/96 P, Somaco mot kommissionen (REG 1998, s. I-2587), punkt 53.

18 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 25 oktober 2007 i mål C-167/06 P, Komninou m.fl. mot kommissionen, punkt 22 och där angiven rättspraxis.

19 Ibidem.

20 Jag hänvisar här till det skriftliga yttrande som lämnades med anledning av kommissionens invändning om rättegångshinder i första instans.

21 Se punkterna 68–70 i det skriftliga yttrandet respektive sidan 4 i överklagandet.

22 Punkterna 8–56 i överklagandet.

23 Domen i målet Infront WM (ovan fotnot 7), punkt 47 och där angiven rättspraxis.

24 Min kursivering.

25 Dom av den 11 november 1981 i mål 60/81, IBM mot kommissionen (REG 1981, s. 2639; svensk specialutgåva, volym 6, s. 225), punkt 10.

26 Jag hänvisar till följande uttalande av professor Guy Isaac:[E]n sökande kan bara beröras direkt av den angripna rättsakten om denna i sig direkt fråntar sökanden en rättighet eller ålägger honom en skyldighet, så att sökanden försätts i en situation som kan jämföras med den situation som sökanden skulle ha befunnit sig i om han varit den som rättsakten var riktad till (Isaac, G., Droit communautaire général, sjunde upplagan, Colin, Paris, 1999, s. 266).

27 Se dom av den 13 januari 2005 i mål C-117/03, Dragaggi m.fl. (REG 2005, s. I-167). Domstolen fastslog, i punkt 21 i domen, att de åtgärder för bevarande som avses i artikel 6.2–6.4 i direktivet är tillämpliga på områden som, i enlighet med artikel 4.2 tredje stycket i direktivet, har förts upp på listan över de områden som valts ut som områden av gemenskapsintresse och antagits av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 21 i direktivet.

28 Artikel 6.1 och 6.2 i direktivet.

29 Artikel 6.3 i direktivet.

30 Rådets direktiv av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (EGT L 298, s. 23; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 3), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997 (EGT L 202, s. 60).

31 Punkterna 47–52.

32 Dom av den 5 maj 1998 i mål C-386/96 P, Dreyfus mot kommissionen (REG 1998, s. I-2309), punkt 43 och där angiven rättspraxis, samt förstainstansrättens beslut av den 10 september 2002 i mål T-223/01, Japan Tobacco och JT International mot parlamentet och rådet, REG 2002, s. II-3259), punkt 46.

33 Se bland annat dom av den 13 maj 1971 i de förenade målen 41/70–44/70, International Fruit Company m.fl. mot kommissionen (REG 1971, s. 411), punkt 25, och av den 23 november 1971 i mål 62/70, Bock mot kommissionen (REG 1971, s. 897), punkterna 7 och 8.

34 Punkterna 59–63.

35 Se bland annat dom av den 21 januari 1999 i mål C-73/97 P, Frankrike mot Comafrica m.fl. (REG 1999, s. I-185). I det målet fann domstolen att kommissionens förordning (EG) nr 3190/93 av den 19 november 1993 om fastställelse av en enhetlig nedsättningskoefficient för att bestämma den kvantitet bananer som varje aktör i kategorierna A och B skall tilldelas inom ramen för tullkvoten för år 1994 (EGT L 285, s. 28) inte direkt påverkade aktörerna, eftersom det ankom på de behöriga nationella myndigheterna att med stöd av förordningen fastställa den slutliga kvantitet bananer som aktörerna hade rätt att importera under den aktuella perioden.

36 Min kursivering.

37 Se även dom av den 18 december 1997 i mål C-129/96, Inter-Environnement Wallonie (REG 1997, s. I-7411), punkt 45.

38 Se avsnitt 2.2 i överklagandet.

39 Se dom av den 14 september 2006 i mål C-244/05, Bund Naturschutz in Bayern m.fl. (REG 2006, s. I-8445), punkt 35.

40 Punkt 24.

41 Se i detta avseende artikel 2.3 i direktivet.

42 Se artiklarna 1 e, 1 i och 2.2 i direktivet. I enlighet med artikel 1 e i direktivet ska en livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när dess naturliga utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande och den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns, och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam enligt definitionen i artikel 1 i direktivet.

43 Riktlinjerna har titeln Skötsel och förvaltning av Natura 2000-områden. Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG, Luxemburg, 2000.

44 Se även dom av den 13 februari 2003 i mål C-75/01, kommissionen mot Luxemburg (REG 2003, s. I-1585), punkterna 41 och 42, och av den 20 oktober 2005 i mål C-6/04, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 2005, s. I-9017), punkterna 29–39.

45 Domen i målet kommissionen mot Förenade kungariket (ovan fotnot 43), punkt 25.

46 Ibidem, punkt 26.

47 Dom av den 7 september 2004 i mål C-127/02, Waddenvereniging och Vogelbeschermingsvereniging (REG 2004, s. I-7405), punkterna 52–60.

48 Punkt 30 i överklagandet.

49 Enligt denna bestämmelse ska domstolen om överklagandet är välgrundat upphäva förstainstansrättens avgörande. I ett sådant fall kan domstolen antingen själv slutligt avgöra målet, om detta är färdigt för avgörande, eller återförvisa målet till förstainstansrätten för avgörande.

50 Se bland annat dom av den 15 juli 1963 i mål 25/62, Plaumann mot kommissionen (REG 1963, s. 197, särskilt s. 223; svensk specialutgåva, volym 1, s. 181), och av den 13 december 2005 i mål C-78/03 P, kommissionen mot Aktionsgemeinschaft Recht und Eigentum (REG 2005, s. I-10737), punkt 33, samt domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Infront WM, punkt 70.

51 Se bland annat dom av den 17 januari 1985 i mål 11/82, Piraiki-Patraiki m.fl. mot kommissionen (REG 1985, s. 207), punkt 31, och av den 22 juni 2006 i de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 mot kommissionen (REG 2006, s. I-5479), punkt 60, samt domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Infront WM, punkt 71.

52 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Infront WM, punkt 72 och där angiven rättspraxis.

53 Dom av den 1 juli 1965 i de förenade målen 106/63 och 107/63, Toepfer och Getreide-Import Gesellschaft mot kommissionen (REG 1965, s. 525).

54 Dom av den 27 november 1984 i mål 232/81, Agricola commerciale olio m.fl. mot kommissionen (REG 1984, s. 3881), och i mål 264/81, Savma mot kommissionen (REG 1984, s. 3915).

55 Dom av den 18 november 1975 i mål 100/74, CAM mot kommissionen (REG 1975, s. 1393).

56 Se bland annat dom av den 26 november 1996 i mål C-68/95, T. Port (REG 1996, s. I-6065), punkt 40, och av den 10 juli 2003 i de förenade målen C-20/00 och C-64/00, Booker Aquaculture och Hydro Seafood (REG 2003, s. I-7411), punkt 67 och där angiven rättspraxis.

57 Dom av den 18 maj 1994 i mål C-309/89, Codorniu mot rådet (REG 1994, s. I-1853; svensk specialutgåva, volym 15, s. I-141). Se, till stöd för denna bedömning, studien av Cassia, P., L’accès des personnes physiques ou morales au juge de la légalité des actes communautaires, Dalloz, Paris, 2002, s. 752, punkt 968 och följande punkter.

58 Punkterna 3 och 6 i ansökan genom vilken talan väckts och punkt 66 i klagandenas skriftliga yttrande, som lämnades med anledning av kommissionens invändning om rättegångshinder.

59 Domstolens dom av den 14 december 1962 i de förenade målen 16/62 och 17/62, Confédération nationale des producteurs de fruits et légumes m.fl. mot rådet (REG 1962, s. 901, 919 och 920; svensk specialutgåva, volym 1, s. 145), domstolens beslut av den 18 december 1997 i mål C-409/96 P, Sveriges Betodlares och Henrikson mot kommissionen (REG 1997, s. I-7531), punkt 45, förstainstansrättens dom av den 11 februari 1999 i mål T-86/96, Arbeitsgemeinschaft Deutscher Luftfahrt-Unternehmen och Hapag-Lloyd mot kommissionen (REG 1999, s. II-179), punkt 55, och förstainstansrättens beslut av den 29 april 1999 i mål T-78/98, Unione provinciale degli agricoltori di Firenze m.fl. mot kommissionen (REG 1999, s. II-1377), punkt 36.

60 Se, för ett liknande resonemang, studien av Cassia, P., a.a., punkt 1226 och följande punkter.

61 Domstolens dom av den 7 december 1993 i mål C-6/92, Federmineraria m.fl. mot kommissionen (REG 1993, s. I-6357), punkt 17, förstainstansrättens dom av den 6 juli 1995 i de förenade målen T-447/93–T-449/93, AITEC m.fl. mot kommissionen (REG 1995, s. II-1971), punkt 62, förstainstansrättens beslut av den 30 september 1997 i mål T-122/96, Federolio mot kommissionen (REG 1997, s. II-1559), punkt 61, och förstainstansrättens dom av den 29 september 2000 i mål T-55/99, CETM mot kommissionen (REG 2000, s. II-3207), punkterna 23 och 24.

62 Dom av den 2 februari 1988 i de förenade målen 67/85, 68/85 och 70/85, Kwekerij van der Kooy m.fl. mot kommissionen (REG 1988, s. 219; svensk specialutgåva, volym 9, s. 305), punkterna 21–24, och av den 24 mars 1993 i mål C-313/90, CIRFS m.fl. mot kommissionen (REG 1993, s. I-1125; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-83), punkterna 28–30.

63 Dom av den 15 maj 2003 i mål C-193/01 P, Pitsiorlas mot rådet och BCE (REG 2003, s. I-4837).