lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 15 april 2010

CELEX
62008CC0334
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: tyska

2 Rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EGT L 253, s. 42).

3 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 130, s. 1).

4 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2028/2004 av den 16 november 2004 om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EUT L 352, s. 1).

5 Dom av den 18 oktober 2007 i mål C-19/05, kommissionen mot Danmark (REG 2007, s. I-8597).

6 Enligt denna bestämmelse, både i dess ursprungliga lydelse och i den lydelse som infördes genom förordning nr 2028/2004, fritas medlemsstaterna endast från skyldigheten att ställa belopp som motsvarar fastställda anspråk till kommissionens förfogande om dessa belopp inte kunde uppbäras på grund av force majeure eller av andra skäl som inte kan tillskrivas medlemsstaterna (i dess ursprungliga lydelse) eller av andra skäl som inte kan tillskrivas medlemsstaterna (i dess lydelse enligt förordning nr 2028/2004).

7 Dom av den 7 december 1993 i mål C-12/92, Huygen m.fl. (REG 1993, s. I-6381), punkt 30, och av den 29 september 1998 i mål C-263/97, First City Trading m.fl. (REG 1998, s. I-5537), punkt 41.

8 Beslut av den 5 mars 1993 i mål C-102/92, Ferriere Acciaierie Sarde mot kommissionen (REG 1993, s. I-801), punkt 20.

9 Fast rättspraxis, se exempelvis dom av den 5 februari 1987 i mål C-145/85, Denkavit (REG 1987, s. 565), punkt 11, av den 7 december 1993 i mål C-12/92, Huygen (REG 1993, s. I-6381), punkt 31, samt av den 5 oktober 2006 i mål C-105/02, kommissionen mot Tyskland (REG 2006, s. I-9659), punkt 89, och i mål C-377/03, kommissionen mot Belgien (REG 2006, s. I-9733), punkt 95.

10 Dom av den 15 december 1994 i mål C-195/91 P, Bayer mot kommissionen (REG 1994, s. I-5619), punkt 32, och beslut av den 18 januari 2005 i mål C-325/03 P, Zuazaga Meabe mot harmoniseringsbyrån (REG 2005, s. I-403), punkt 25.

11 Se artikel 7 (Excess of authority or contravention of instructions) i folkrättskommissionens förslag till bestämmelser om staters ansvar för folkrättsstridiga handlingar som har följande lydelse: The conduct of an organ of a State or of a person or entity empowered to exercise elements of the governmental authority shall be considered an act of the State under international law if the organ, person or entity acts in that capacity, even if it exceeds its authority or contravenes instructions.

12 Europadomstolen följde i nämnda mål den europeiska kommissionens för mänskliga rättigheter uppfattning (se dom av den 18 januari 1978 i mål 5310/71, Irland mot Förenade kungariket, Serie A, nr 25, § 159) och bekräftade år 1999 uttryckligen kommissionens dåvarande ståndpunkt (se dom av den 28 oktober 1999 i mål 28396/95, Wille mot Liechtenstein, Receuil des arrêts et décisions, 1999-VII, § 46).

13 Enligt fast rättspraxis ska frågan huruvida det föreligger ett fördragsbrott bedömas mot bakgrund av den situation som rådde i medlemsstaten vid utgången av den frist som har angetts i det motiverade yttrandet och domstolen ska inte beakta senare förändringar (se, för ett liknande resonemang, exempelvis dom av den 7 december 2000 i mål C-69/99, kommissionen mot Förenade kungariket, REG 2000, s. I-10979, punkt 22, av den 17 januari 2008 i mål C-152/05, kommissionen mot Tyskland, REG 2008, s. I-39, punkt 15, och av den 10 september 2009 i mål C-286/08, kommissionen mot Grekland, ej publicerat i rättsfallssamlingen, punkt 6).

14 Dom av den 8 juli 1999 i mål C-200/92 P, ICI mot kommissionen (REG 1999, s. I-4399), punkterna 31och 32, av den 8 juli 1999 i mål C-245/92 P, Chemie Linz mot kommissionen (REG 1999, s. I-4643), punkt 32, och av den 19 november 1998 i mål C-150/94, Förenade kungariket mot rådet (REG 1998, s. I-7235), punkt 36.

15 Se dom av den 23 februari 1961 i mål 30/59, De Gezamenlijke Steenkolenmijnen in Limburg mot höga myndigheten (REG 1961, s. 41; svensk specialutgåva, volym 1, s. 69), där intervenienten till stöd för partens argument till och med hade åberopat grunder som stred mot partens yrkanden och vilka parten uttryckligen ogillade, samt dom av den 15 juli 2004 i mål C-501/00, Spanien mot kommissionen (REG 2004, s. I-6717), punkt 131 och följande punkter.

16 Dom av den 24 mars 1993 i mål C-313/90, CIRFS m.fl. mot kommissionen (REG 1993, s. I-1125), punkterna 21 och 22, av den 15 juni 1993 i mål C-225/91, Matra mot kommissionen (REG 1993, s. I-3203), punkterna 11 och 12. Se även dom av den 10 februari 2009 i mål C-301/06, Irland mot parlamentet och rådet (REG 2009, s. I-593), punkt 57, i vilken domstolen ansåg att den omständigheten att intervenienten hade åberopat en ny grund inte ansågs utgöra föremål för talan, dock utan att närmare gå in på frågan i vilken omfattning intervention ska anses tillåten.

17 Generaladvokaten Darmons förslag till avgörande av den 22 januari 1987 i mål 233/85, Bonino mot kommissionen (REG 1987, s. 739), punkt 7.

18 Se även generaladvokaten Slynns förslag till avgörande av den 18 september 1986 i mål 253/84, GAEC de la Ségaude mot rådet och kommissionen (REG 1987, s. 123), samt generaladvokaten Gulmanns förslag till avgörande av den 1 juni 1994 i de förenade målen C-241/91 P och C-242/91 P, RTE och ITP mot kommissionen (REG 1995, s. I-743), punkt 23, varvid det i den tyska språkversionen av detta förslag till avgörande endast talas om ett åberopande av nya argument, medan begreppet grunder används i den franska språkversionen och den danska originalversionen.

19 Dom av den 12 november 1981 i de förenade målen 212/80–217/80, Salumi m.fl., även kallat Salumi II (REG 1981, s. 2735), punkt 9, av den 6 juli 1993 i de förenade målen C-121/91 och C-122/91, CT Control (Rotterdam) och JTC Benelux mot kommissionen (REG 1993, s. I-3873), punkt 22, av den 7 september 1999 i mål C-61/98, De Haan (REG 1999, s. I-5003), punkt 13, av den 14 november 2002 i mål C-251/00, Ilumitrónica (REG 2002, s. I-10433), punkt 29, och av den 1 juli 2004 i de förenade målen C-361/02 och C-362/02, Tsapalos och Diamantakis (REG 2004, s. I-6405), punkt 19.

20 Dom av den 15 juli 1993 i mål C-34/92, GruSa Fleisch (REG 1993, s. I-4147), punkt 22, av den 24 september 2002 i de förenade målen C-74/00 P och C-75/00 P, Falck m.fl. mot kommissionen (REG 2002, s. I-7869), punkt 119, liksom redan tidigare domen i målet Salumi II (ovan fotnot 19), punkt 9.

21 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 oktober 2006 i mål C-378/03, kommissionen mot Belgien (REG 2006, s. I-9805), punkt 44.

22 Dom av den 18 oktober 2007 i mål C-19/05, kommissionen mot Danmark (REG 2007, s. I-8597), punkt 32.

23 Domen i målet kommissionen mot Danmark (ovan fotnot 22), punkt 33 och följande punkter.

24 Eller, om administrativa eller rättsliga åtgärder vidtagits, från det att det slutliga avgörandet i ärendet har meddelats eller offentliggjorts.

25 Till exempel genom domstolsbeslut eller genom ett slutgiltigt beslut från de administrativa myndigheterna, såsom anges i artikel 17.2.

26 Se dom av den 18 oktober 2007 i mål C-19/05, kommissionen mot Danmark (REG 2007, s. I-8597), punkt 36.