Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 15 maj 2012

1 Originalspråk: tyska.

2 Domstolens dom av den 15 november 2011 i mål C-256/11, Dereci m.fl. (REU 2011, s. I-1177).

3 Domstolens dom av den 8 mars 2011 i mål C-34/09, Ruiz Zambrano (REU 2011, s. I-11315).

4 EUT L 158, s. 7, och rättelser i EUT 229, s. 35, nyligen ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen (EUT L 141, s. 1).

5 Aufenthaltsgesetz, i dess lydelse enligt meddelandet av den 25 februari 2008 (BGBl. I, s. 162), som ändrades genom artikel 2.25 i lag av den 22 december 2011 (BGBl. I, s. 3044).

6 Freizügigkeitsgesetz/EU av den 30 juli 2004 (BGBl. I, s. 1950, på s. 1986), som ändrats genom artikel 14 i lag av den 20 december 2011 (BGBl. I, s. 2854).

7 Sidan 16 i beslutet att begära förhandsavgörande.

8 Se även för den jämförbara bestämmelsen i artikel 1.2 b i direktiv 90/364 dom av den 19 oktober 2004 i mål C-200/02 (REG 2004, s. I-9925), punkt 44.

9 Se i detta avseende Riesenhuber, K., Die Auslegung, i Riesenhuber, K., Europäische Methodenlehre, andra upplagan, Walter de Gruyter, Berlin/New York, 2010, 11 § punkt 37: Rättigheter måste alltid härledas ur den normativa delen i en rättsakt.

10 Se bland annat domstolens dom av den 18 maj 2000 i mål C-301/98, KVS International (REG 2000, s. I-3583), punkt 21, av den 23 november 2006 i mål C-300/05, ZVK (REG 2006, s. I-11169), punkt 15, och av den 29 januari 2009 i mål C-19/08, Petrosian m.fl. (REG 2009, s. I-495), punkt 34. Avseende de metodiska särdragen vid tolkningen av unionsrätten, se Wendehorst, C., Methodenlehre und Privatrecht in Europa i Jabloner, C., m.fl., Vom praktischen Wert der Methode, Festschrift für Heinz Mayer zum 65. Geburtstag, Manzsche Verlags- und Universitätsbuchhandlung, Wien, 2011, sidan 827 och följande sidor, avseende de specifika riskerna med flerspråkighet inom unionsrätten, se Müller, F., och Christensen, R., Juristische Methodik, volym II, Europarecht, andra upplagan, Duncker & Humblot, Berlin, 2007, punkterna 324–344.

11 Se s. 16 i beslutet att begära förhandsavgörande.

12 Se punkt 45 i dess skriftliga yttrande. Frågan avseende den betydelse som direktiv 2004/38 kan ha efter det att unionsmedborgaren senare återvänt till den medlemsstat i vilken vederbörande har sitt ursprung behöver inte utvecklas i förevarande fall, eftersom situationen är annorlunda i detta fall. Se avseende en sådan fråga domstolens dom av den 11 december 2007 i mål C-291/05, Eind (REG 2007, s. I-10719).

13 Domstolens dom av den 25 juli 2008 i mål C-127/08, Metock m.fl. (REG 2008, s. I-6241), punkt 93, och domstolens beslut av den 19 december 2008 i mål C-551/07, Sahin (REG 2008, s. I-10453), punkt 28.

14 Avseende begreppet förmånstagare i den mening som avses i direktiv 2004/38, se punkterna 25–45 i generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i mål C-434/09, McCarthy. (Dom av den 5 maj 2011, REU 2011, s. I-3375.)

15 Den hänskjutande domstolen har visserligen övervägt en sådan extensiv tolkning men har slagit fast att den snarare är långsökt (se s. 16 i beslutet att begära förhandsavgörande).

16 Se, exempelvis, domstolens dom av den 26 juni 2007 i mål C-305/05, Ordre des barreaux francophones et germanophone m.fl. (REG 2007, s. I-5305), punkt 28, och där angiven rättspraxis, och av den 19 november 2009 i de förenade målen C-402/07 och C-432/07, Sturgeon m.fl. (REG 2009, s. I-10923), punkt 48, avseende de grundläggande rättigheternas företräde och tolkning i enlighet med de grundläggande rättigheterna, se Jarass, H. D., EU-Grundrechte, C. H. Beck, München, 2005, § 3 punkt 7.

17 Generaladvokaten Kokott har i sitt förslag till avgörande i mål C-434/09, McCarthy, punkt 31, påpekat att ovannämnda direktiv som sådant är förenligt med primärrätten, vilket även, framför allt avseende de grundläggande rättigheterna, anges i skäl 31 i nämnda direktiv.

18 Avseende förhållandet till stadgan, se mitt förslag till avgörande av den 22 september 2011 i de förenade målen C-411/10 och C-493/10, N. S. m.fl. (dom av den 21 december 2011, REU 2011, s. I-13905), punkterna 142–148.

19 Se utöver redan nämnda domar, domen i målet Dereci (ovan fotnot 2), domen i målet Ruiz Zambrano (ovan fotnot 3) och domen i målet Zhu och Chen (ovan fotnot 8), domstolens dom av den 11 juli 2002 i mål C-60/00, Carpenter (REG 2002, s. I-6279), punkt 46, avseende friheten att tillhandahålla tjänster mot bakgrund av den grundläggande rättigheten till respekt för familjelivet och dom av den 5 maj 2011 i mål C-434/09, McCarthy, punkt 57.

20 Se domen i målet Ruiz Zambrano (ovan fotnot 3), punkt 42, enligt vilken nationella åtgärder inte får medföra att unionsmedborgare berövas möjligheten att faktiskt åtnjuta kärnan i de rättigheter som tillkommer dem i kraft av unionsmedborgarskapet.

21 Domen i målet Ruiz Zambrano (ovan fotnot 3), punkt 44.

22 Domen i målet Zhu och Chen (ovan fotnot 8), punkt 45.

23 Domen i målet Dereci m.fl. (ovan fotnot 2), punkterna 65–69.

24 Domen i målet Dereci (ovan fotnot 2), punkt 72.

25 Den hänskjutande domstolen har övervägt detta i avsnitt B.1 i sina frågor.

26 Se avseende tvisteföremålet Borowsky, M., i Meyer, J., Charta der Grundrechte der Europäischen Union, tredje upplagan, Nomos Verlagsgesellschaft, Baden-Baden, 2011, artikel 51, punkterna 29–31, Ehlers, D., Europäische Grundrechte und Grundfreiheiten, tredje upplagan, De Gruyter, Berlin, 2009, 14 §, punkt 53, och Jarass (ovan fotnot 16), 4 §, punkt 15.

27 Se avseende dess rättsliga karaktär domen i målet Zhu och Chen (ovan fotnot 8), punkterna 39–41, och domstolens dom av den 2 oktober 2003 i mål C-148/02, Garcia Avello (REG 2003, s. I-11613), punkt 24, samt Seyr, S., och Rümke, H.-C., Das grenzüberschreitende Element in der Rechtsprechung des EuGH zur Unionsbürgerschaft – zugleich eine Anmerkung zum Urteil in der Rechtssache Chen, EuR 2005, s. 667, och sidan 672 och följande sidor, Calliess, C., Der Unionsbürger: Status, Dogmatik und Dynamik, EuR 2007, s. 7, sidan 23 och följande sidor, och med hänvisning till skäl 2 i direktiv 2004/38 Graf Vitzthum, N., Die Entdeckung der Heimat der Unionsbürger, EurR 2011, s. 550, s. 555 och framför allt fotnot 29.

28 Se i detta avseende förklaringen till artikel 51 i stadgan i EGT C 303, 2007, s. 32.

29 Se, till exempel, domstolens dom av den 25 mars 2004 i mål C-71/02, Karner (REG 2004, s. I-3025), punkt 48 och följande punkter och där angiven rättspraxis, av den 11 juli 2002 i målet Carpenter (ovan fotnot 19), punkt 40, och av den 26 juni 1997 i mål C-368/95, Familiapress (REG 1997, s. I-3689), punkt 24.

30 Avseende en vidsträckt tolkning av begreppet inskränkning, se till exempel domstolens dom av den 26 oktober 2006 i mål C-192/05, Tas-Hagen und Tas (REG 2006, s. I-10451), punkt 30 och följande punkter och där angiven rättspraxis, och dom av den 18 juli 2006 i mål C-406/04, De Cuyper (REG 2006, s. I-6947), punkt 39. Se i detta avseende även generaladvokaten Bots förslag till avgörande av den 27 mars 2012 i mål C-83/11, Rahman m.fl., punkt 69.

31 Se kommissionens skriftliga yttrande, sidan 21 och följande sida.

32 Se i detta avseende Förbundsrepubliken Tysklands skriftliga yttrande, punkt 95 och följande punkter.

33 Se, för ett liknande resonemang, även i generaladvokaten Bots förslag till avgörande i mål Rahman m.fl. (ovan fotnot 30), punkt 78, i vilket det emellertid rör sig om uppehåll för familjemedlemmar i samma medlemsstat.

34 Avseende den uppehållsrättsliga relevansen i primärrätten jämförd med de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, se generaladvokaten Bots förslag till avgörande i mål Rahman m.fl. (ovan fotnot 30), punkterna 74 och 79.

35 Se, i detta avseende, Karpenstein, U., och Mayer, F. C., EMRK, C. H. Beck, München, 2012, artikel 8, punkterna 41–53 och där angiven rättspraxis, samt Grabenwarter, C., Europäische Menschenrechtskonvention, fjärde upplagan, C. H. Beck, München, 2009, 22 §, punkterna 16–19, samt allmänt avseende räckvidden av den rättighet som fastställs i artikel 8 i Europakonventionen, Europadomstolens dom av den 28 november 1996 i målet Ahmut mot Nederländerna, Recueil des arrêts et décisions 1996-VI, s. 2030, § 71, av den 19 februari 1996 i målet Gül mot Schweiz, Recueil des arrêts et décisions 1996-I, s. 174, § 38, och av den 21 december 2001 i målet Sen mot Nederländerna, Recueil des arrêts et décisions 2001-I, § 31.

36 Se mitt förslag till avgörande i de förenade målen N. S. m. fl. (ovan fotnot 18), punkt 143 och följande punkter.