lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Niilo Jääskinen föredraget den 13 mars 2014

CELEX
62012CC0562
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 EUT L 210, s. 25. Förordning nr 1083/2006 upphävdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, s. 320). Förordning nr 1803/2006 är emellertid, i tidsmässigt hänseende (ratione temporis), tillämplig i detta mål.

3 Dom av den 13 mars 2007 i mål C-432/05, Unibet (REG 2007, s. I-2271), punkt 42 och där angiven rättspraxis.

4 Ibidem.

5 EUT L 210, s. 19. Vid den muntliga förhandlingen anmärkte kommissionen att förordningen utgör lex specialis i fråga om Europeiska territoriella samarbetsprogram. Förordning 1080/2006 upphävdes med verkan från och med den 1 januari 2014 genom artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (EUT L 347, s. 289). Förordning nr 1803/2006 är emellertid, i tidsmässigt hänseende (ratione temporis), tillämplig i detta mål.

6 Enligt beslutet om hänskjutande antog kommissionen den 24 oktober 2012 beslut C(2012) 7497 om ändring av beslut K(2007) 6603.

7 Enligt artikel 64.1 i förordning nr 1083/2006 ska övervakningskommitténs ordförande vara en företrädare för medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten. Kommitténs sammansättning ska beslutas av medlemsstaten i samförstånd med förvaltningsmyndigheten. I artikel 64.2 i förordning nr 1083/2006 föreskrivs bland annat att en företrädare för kommissionen på eget initiativ eller på begäran av övervakningskommittén ska delta som rådgivare i övervakningskommitténs arbete.

8 Enligt kommissionens yttrande vid den muntliga förhandlingen antogs dock programdokumentet på grundval av artikel 5.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 av den 8 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden (EUT L 371, s. 1). Se även rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 av den 8 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden (EUT L 45, 2007, s. 3).

9 Enligt beslutet om hänskjutande anser Tartu Halduskohus att dessa bestämmelser utesluter tillämpning av förvaltningsprocesslagen på projekt som omfattas av det estnisk-lettiska programmet. Se vidare punkt 25 nedan.

10 Enligt den ändring som kommissionen företog den 15 november 2013 i sitt skriftliga yttrande innehöll den version av programdokumentet som, i tidsmässigt hänseende (ratione temporis), är tillämplig i förevarande mål inte orden till någon domstol, vilka har angetts inom hakparentes. I denna version anges i punkt 6.6 följande: Övervakningskommitténs beslut kan inte överklagas.

11 Se skäl 14 i förordning nr 1080/2006 och skäl 48 i förordning nr 1083/2006.

12 Klabbers, Jan, The Concept of Treaty in International Law, Kluwer, 1996, s. 21–25 och Möllers, Christoph, Transnationale Behördenkooperation Verfassungs- und völkerrechtliche Probleme transnationaler administrativer Standardsetzung, ZaöRV 65, 2005, s. 351.

13 Klabbers, ibidem s. 94–97.

14 Tribunalen var, självfallet, behörig att pröva mål mot unionsorgan redan innan det uttryckligen angavs i artikel 263 FEUF. Se dom av den 8 oktober 2008 i mål T-411/06, Sogelma (REG 2008, s. II-2771), punkterna 33–57.

15 Se beslut av den 4 juni 2012 i mål T‑395/11, Elti mot Europeiska unionens delegation i Montenegro, punkt 27.

16 Se artiklarna 55, 171 och 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, s. 1), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006 om ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EUT L 390, s. 1). Se även förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. Arbetsdokument del III. Byråer och andra organ som inrättats av Europeiska unionen och som är juridiska personer. COM(2012) 300 – maj 2012. Förordning nr 1605/2002 upphävdes delvis, med verkan från den 1 januari 2013, genom artikel 212 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, s. 1).

17 Inrättad genom rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3). Förordning 40/94 upphävdes i enlighet med artikel 166 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (kodifierad version) (EUT L 78, s. 1).

18 Inrättad genom rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt (EGT L 227, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 60, s. 196).

19 Inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002 av den 15 juli 2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet (EGT L 240, s. 1).

20 Inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, s. 1).

21 Se mitt förslag till avgörande i mål C‑270/12, Förenade kungariket mot parlamentet och rådet, punkterna 23, 73 och 74.

22 Se exempelvis dom av den 14 juni 2011 i mål C‑196/09, Miles m.fl. (REU 2011, s. I‑5105), punkt 39, av den 15 januari 1986 i mål 44/84, Hurd (REG 1986, s. 29; svensk specialutgåva, volym 8, s. 369), punkterna 3–6, 20 och 21, och av den 30 september 2010 i mål C‑132/09, kommissionen mot Belgien (REU 2010, s. I‑8695).

23 Se exempelvis domen i det ovannämnda målet Elti mot Europeiska unionens delegation i Montenegro.

24 Detta är Tartu Halduskohus tolkning av förvaltningsprocesslagen, vilken framgår av beslutet om hänskjutande.

25 Detta är ett relativt ovanligt händelseförlopp, men ett som domstolen har prövat tidigare. Se den välkända domen av den 15 maj 1986 i målet 222/84, Johnston mot Chief Constable of the Royal Ulster Constabulary (REG 1986, s. I-1651; svensk specialutgåva, volym 8, s. 597).

26 Dom av den 27 juni 2013 i mål C‑93/12, Agrokonsulting-04, punkt 36 och där angiven rättspraxis.

27 Se generaladvokaten Bots förslag till avgörande av den 14 mars 2013 i det ovannämnda målet Agrokonsulting-04.

28 Se dom av den 10 juli 2003 i mål C-15/00, kommissionen mot Europeiska investeringsbanken (REG 2003, s. I-7281), punkt 75 och där angiven rättspraxis. Principen tillämpades på Europeiska ekonomiska och sociala kommittén i dom av den 31 mars 2011 i mål T‑117/08, Italien mot Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (REU 2011, s. II‑1463), punkt 32.

29 Se, exempelvis, dom av den 4 juni 2009 i mål C-241/07, JK Otsa Talu (REG 2009, s. I-4323). I dom av den 19 september 2002 i målet C-336/00, Huber (REG 2002, s. I-7699) angav domstolen i punkt 40 följande: Den omständigheten att ett nationellt stödprogram godkänts av kommissionen innebär … inte att den skall anses utgöra en gemenskapsrättsakt. Såsom domstolen därefter angav i samma punkt innebär detta att det, i ett fall då ett avtal om stöd är oförenligt med det program som har godkänts av kommissionen, ankommer på de nationella domstolarna att dra konsekvenserna av detta mot bakgrund av den nationella rätten och att beakta den relevanta gemenskapsrätten vid tillämpningen av nationell rätt (min kursivering). Se även punkt 53 i generaladvokaten Albers förslag till avgörande i målet Huber. Följaktligen gjorde domen i målet Huber inte avsteg från regeln att den förvaltningsdomstol som prövar ett överklagande av ett beslut om avslag på en ansökan om stöd utöver de nationella grunderna för domstolsprövning ska iaktta allmänna unionsrättsliga principer och grundläggande rättigheter.

30 Se, för ett allmänt resonemang, dom av den 23 april 2009 i mål C-362/06 P, Sahlstedt m.fl. mot kommissionen (REG 2009, s. I-2903), punkt 43.

31 Dom av den 5 oktober 2010 i mål C‑400/10 PPU, McB (REU 2010, s. I‑8965).

32 Dom av den 22 december 2010 i mål C‑279/09, DEB (REU 2010, s. I‑13849), punkt 47. Se även dom av den 18 mars 2010 i de förenade målen C‑317/08C‑320/08, Alassini m.fl. (REU 2010, s. I‑2213), punkt 63. Exempel från Europadomstolens praxis är domen av den 23 oktober 1996 i målet Levages Prestations Services mot Frankrike, Recueil des arrêts et décisions 1996‑V, § 40 och av den 31 januari 2012 i målet Assuncao Chaves mot Portugal, nr 61226/08, § 71.

33 Se artikel 52.1 i stadgan.

34 Se domen i det ovannämnda målet JK Otsa Talu.

35 Se beslut av den 31 mars 2011 i mål C‑433/10 P, Mauerhofer mot kommissionen, punkt 58.

36 Dom av den 26 januari 2010 i mål C‑362/08 P, Internationaler Hilfsfonds mot kommissionen (REU 2010, s. I‑669), punkt 55 och där angiven rättspraxis.

37 Domarna i de ovannämnda målen Mauerhofer mot kommissionen, punkt 61, och Internationaler Hilfsfonds mot kommissionen.

38 Generaladvokaten Bots förslag till avgörande av den 5 juli 2012 i mål C‑402/11 P, Jager & Polacek mot harmoniseringsbyrån, punkt 42, med omnämnande av dom av den 11 november 1981 i mål 60/81, IBM mot kommissionen (REG 1981, s. 2639; svensk specialutgåva, volym 6, s. 225).

39 Dom av den 27 september 1988 i mål 114/86, Förenade kungariket mot kommissionen (REG 1988, s. 5289), punkt 13.

40 Enligt Liivimaa Lihaveis svar på de skriftliga frågor som ställdes av domstolen utväxlades e-postmeddelanden mellan förvaltningsmyndigheten för programmet och Estlands inrikesministerium i juli 2010, vari förvaltningsmyndigheten förklarade att det inom ramen för det estnisk-lettiska programmet inte fattas några förvaltningsbeslut angående beviljande eller avslag av projekt. Sökande som inte erhåller stöd mottar endast en skrivelse som förklarar varför de fått avslag på sin ansökan.

41 Se domen i det ovannämnda målet Förenade kungariket mot kommissionen, punkt 13. Vid den muntliga förhandlingen fördes en ingående diskussion om frågan huruvida förvaltningsmyndigheten är bunden av övervakningskommitténs beslut och huruvida den förra är behörig att åsidosätta avslag på bidragsansökningar som den senare har utfärdat. Detta förefaller mig knappast relevant, eftersom det enda meddelande som översändes till sökanden var den angripna skrivelsen. Vidare anges i punkt 5.8 i övervakningskommitténs arbetsordning att för det fall förvaltningsmyndigheten har väsentliga invändningar rörande huruvida ett beslut som fattats av övervakningskommittén är förenligt med de rättsliga grunderna för programmet, ska beslutet inte fattas förrän förvaltningsmyndigheten har klarlagt saken genom att kommunicera med de relevanta myndigheterna och organisationerna. ... Ett nytt beslut som fattas av övervakningskommittén ska beakta denna rapport.

42 Domen i det ovannämnda målet Unibet, punkt 65.

43 Domen i det ovannämnda målet Agrokonsulting-04, punkt 48, dom av den 14 december 1995 i mål C-312/93, Peterbroeck (REG 1995, s. I-4599), punkt 14 samt av den 29 oktober 2009 i mål C-63/08, Pontin (REG 2009, s. I-10467), punkt 47.

44 Domen i det ovannämnda målet Agrokonsulting-04, punkt 39.

45 Dom av den 21 november 1991 i mål C-269/90, Technische Universität München (REG 1991, s. I-5469; svensk specialutgåva, volym 11, s. I‑453), punkt 14.

46 Se, exempelvis, domen i det ovannämnda målet JK Otsa Talu.

47 Dom av den 19 december 2013 i mål C‑262/12, Vent de Colère m.fl., punkt 40 och där angiven rättspraxis.

48 Se i denna fråga exempelvis dom av den 19 oktober 1995 i mål C-137/94, Richardson (REG 1995, s. I-3407), punkt 37 och där angiven rättspraxis.