Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 8 januari 2015

1 Originalspråk: franska.

2 Se Beaucillon, C., Les mesures restrictives de l’Union européenne, Bruylant, Bryssel, 2014, s. 445.

3 T‑563/11, EU:T:2013:429 (nedan kallad dom T‑563/11) och T‑592/11, EU:T:2013:427 (nedan kallad dom T‑592/11) (nedan kallade de överklagade domarna).

4 Nedan kallat SAPCO.

5 Jag vill emellertid påpeka att artikel 215 FEUF anges i beaktandemeningen till förordning nr 442/2011 utan att det preciseras huruvida åtgärderna kan härledas från punkt 1 eller 2 i den artikeln.

6 Tribunalen hänförde sig bland annat till domen Akzo Nobel m.fl./kommissionen (C‑97/08 P, EU:C:2009:536, punkterna 60–63).

7 Tribunalen hänförde sig till domen Elf Aquitaine/kommissionen (C‑521/09 P, EU:C:2011:620, punkt 62 och där angiven rättspraxis).

8 Tribunalen hänförde sig till domen Salabiaku mot Frankrike (7 oktober 1988, serie A nr 141‑A, § 28) och domen Klouvi mot Frankrike (nr 30754/03, § 41).

9 C‑376/10 P, EU:C:2012:138.

10 C‑376/10 P, EU:C:2011:786.

11 Rådet har exempelvis hänvisat till Haddad, B., Business Networks in Syria – The political economy of authoritarian resilience, Stanford University Press, 2012.

12 Kommissionen avser definitionen i Cabrillac, R., Dictionnaire du vocabulaire juridique, 2e éd., Litec, Paris, 2004, s. 301.

13 C‑204/00 P, C‑205/00 P, C‑211/00 P, C‑213/00 P, C‑217/00 P och C‑219/00 P, EU:C:2004:6.

14 Kommissionen har bland annat angett domen Öcalan mot Turkiet [GC], nr 46221/99, § 180, Europadomstolen 2005-IV.

15 Den ovan angivna domen Salabiaku mot France, § 28.

16 Domen Spector Photo Group och Van Raemdonck (C‑45/08, EU:C:2009:806, punkterna 43 och 44).

17 Se domen Sedghi och Azizi/rådet (T‑66/12, EU:T:2014:347, punkt 69).

18 Se domen Alchaar/rådet (T‑203/12, EU:T:2014:602, punkt 155).

19 C‑584/10 P, C‑593/10 P och C‑595/10 P, EU:C:2013:518.

20 C‑348/12 P, EU:C:2013:776.

21 Punkterna 89 och 105.

22 Se bland annat domen Bertelsmann och Sony Corporation of America/Impala (C‑413/06 P, EU:C:2008:392, punkt 44 och där angiven rättspraxis).

23 Dom Hüls/kommissionen (C‑199/92 P, EU:C:1999:358, punkt 65).

24 Dom BAI och kommissionen/Bayer (C‑2/01 P och C‑3/01 P, EU:C:2004:2, punkt 61).

25 C‑402/05 P och C‑415/05 P, EU:C:2008:461.

26 Domen Tay Za/rådet (EU:C:2012:138, punkt 53 och där angiven rättspraxis).

27 Min kursivering.

28 Rådets förordning av den 28 februari 2008 om förlängning och skärpning av de restriktiva åtgärderna mot Burma/Myanmar om upphävande av förrodning (EG) nr 817/2006 (EUT L 66, s. 1).

29 Rådets gemensamma ståndpunkt av den 27 april 2006 om förlängning av de restriktiva åtgärderna mot Burma/Myanmar (EUT L 116, s. 77).

30 Rådets gemensamma ståndpunkt av den 19 november 2007 om ändring av gemensam ståndpunkt 2006/318 (EUT L 308, s. 1).

31 Min kursivering.

32 Se Beaucillon, C., op. cit., s. 131.

33 Dom Tay Za/rådet (EU:C:2012:138, punkt 55).

34 Se Simon, D., Mesures restrictives (Myanmar), Revue Europe, maj 2012, nr 5, comm. 174, där det framhålls att domstolens lösning … innebär en begränsning av de personer som kan omfattas av åtgärderna genom att det krävs en viss intensitet i kopplingen.

35 I punkt 39 i förslaget till avgörande i målet Tay Za/rådet (EU:C:2011:786), beskrev generaladvokat Mengozzi anknytningen mellan klagandens fader, som var företagsledare, och regimen i den aktuella tredjestaten på följande sätt:35 I förevarande mål har det enligt rådets bedömning, som det saknas anledning att ifrågasätta, visat sig att klagandens far är associerad med den burmesiska regimen utan att för den skull tillhöra själva regeringen. Hans egenskap av person som är associerad med den burmesiska regimen följer av den reella nytta han drar av Burmas ekonomiska politik genom de båda företag han driver och det är i den meningen som det band han har till nämnda regim visar sig vara tillräckligt. Detta band är emellertid vad gäller klagandens far, även om det är tillräckligt, framför allt indirekt eftersom han beskrivs som en person som passivt drar nytta av en ekonomisk politik som han inte beslutar om.

36 Punkt 119. Min kursivering.

37 Punkterna 121–123.

38 Punkt 136. Min kursivering.

39 Min kursivering.

40 Punkterna 76 och 77.

41 Punkt 80.

42 Punkt 112.

43 Punkt 84.

44 Punkt 85.

45 Idem.

46 Punkt 88.

47 Punkt 89.

48 Punkt 90.

49 Min kursivering.

50 Min kursivering.

51 Se artikel 1.3 i beslut 2011/522. Min kursivering.

52 Se artikel 1.3 i förordning nr 878/2011. Min kursivering.

53 Se dom Mayaleh/rådet (T‑307/12 och T‑408/13, EU:T:2014:926, punkt 147).

54 Ibidem (punkt 148).

55 Se Beaucillon, C., op. cit., s. 485.

56 Se bland annat domen Artegodan/kommissionen (C‑221/10 P, EU:C:2012:216, punkt 94 och där angiven rättspraxis).

57 Enligt domstolen bör det erinras om att det … åvilar den person som åberopar vissa omständigheter till stöd för ett anspråk att bevisa att dessa är riktiga (se dom … Brunnhofer, C‑381/99, [EU:C:2001:358], punkt 52) och att, undantag från denna regel visserligen ska göras när anklagelsen rör allmänt kända omständigheter, men att det ankommer på domstolen i första instans att avgöra huruvida de aktuella omständigheterna är allmänt kända vilket utgör en bedömning av faktiska omständigheter som, utom i det fall då uppgifterna har missuppfattats, inte är underställd domstolens kontroll vid ett överklagande (se dom … harmoniseringsbyrån/Celltech (C‑273/05 P, [EU:C:2007:224], punkterna 39 och 45 och där angiven rättspraxis) (se beslut Provincia di Ascoli Piceno och Comune di Monte Urano/Apache Footwear m.fl., C‑464/07 P(I), EU:C:2008:49, punkt 9).

58 Se Belhadj, S., La Syrie de Bashar al-Assad–Anatomie d’un régime autoritaire, Belin, Paris, 2013, s. 267 och 268.

59 Ibidem (s. 270 och 271).

60 Ibidem (s. 272).

61 Ibidem. Trots en uttalad vilja att gå över från en reglerad och skyddad ekonomi till en öppen marknadsekonomi, anges att flertalet av de högsta företrädarna [som tillhör Baathpartiet] och inte minst Bashar [al-Assad] inte gör någon hemlighet av att de vill behålla full kontroll över den omvandlingen av de nationella ekonomiska strukturerna (s. 297 och 298).

62 Se Friberg Lyme, R., Sanctioning Assad’s Syria – Mapping the economic, socioeconomic and political repercussions of the international sanctions imposed on Syria since March 2011, Danish Institute for International Studies Report 2012:13. På s. 15 respektive s. 18 anges följande:The liberalisation process proved, however, selective and partial as the economy overall remained highly regulated and subsidized. … the economy remained restrained by a bloated, corrupt and ineffective public administration.The process [of liberalisation] largely benefitted the educated, urban, upper middle class and saw the rise of economic oligarchs who extracted considerable wealth from virtual monopolies on newly opened business opportunities, particularly in sectors like oil, telecoms, pharmaceuticals and chemicals, electronics, agro-business and tourism, while midrange investment activity was lacking.

63 Se Belhadj, S., op. cit., s. 344.

64 Se Syria Under Bashar (II): Domestic Policy Challenges, International Crisis Group, Middle East Report no 24, 11 februari 2004. P s. 3 respektive s. 11 anges följande:Syria developed a quasi-corporatist system, built around patron-client relations and a widespread network of economic allegiance and corruption.[T]he economic and the political are interlinked: deep public sector reforms would undermine patronage and clientelism. ... Likewise, widespread corruption is a central feature of the system, affecting all administrative levels and regulating entire facets of the economy. … [P]rivate sector businessmen who took advantage of economic liberalisation have become major beneficiaries of corruption. As a result, they have monopolised most of the new lucrative markets.

65 Se Friberg Lyme, R., op. cit. På s. 20 respektive s. 21 anges följande:[A]n organic alliance between elites within military, security and civilian state institutions and an emerging class of private sector entrepreneurs became a vital pillar of regime power. The selective liberalisation process provided instruments for co-opting and re-organising networks of allegiance and patronage as the resources generated by the economic openings and economic regulation were, first and foremost, exploited by regime elites and their close allies … The new organic networks often involved close kinship between security, military and state officials and a new generation of business entrepreneurs.The lion’s share of the new opportunities and market openings went to a small group of individuals associated with the regime, either through family ties and/or through public governmental positions in the military and security services. The new entrepreneurial elite received licensing and concessions within the public services and could delegate management to gain the most profitable projects, benefit from tailor-made regulation, and enjoy privileged access to foreign investments and expatriate Syrian and Arab business communities … They were therefore the ones largely benefitting from the opportunities arising from liberalisation, especially within sectors such as energy (oil and gas), telecoms and IT, duty free zones, pharmaceuticals, chemicals, electronics, agro-business, tourism and car dealerships. … These people therefore owed their fortunes (or large parts thereof) to their organic relationship with regime insiders. By gathering patronage networks ..., the regime not only undercut any other collective action to rally private sector businesspeople against the regime, but by creating strategic openings to benefit its allies (and family members), the regime also assured themselves of allies through interdependence.

66 Ibidem. På s. 24 anges följande:[T]he lucrative business openings, brought about by the liberalisation process, primarily benefitted an emerging entrepreneurial business class due to its organic and tightly knit (often family) ties to the inner core of the regime, creating a high degree of interdependence – and to some degree blurring of the distinction – between the two.

67 Ibidem. I fotnot 21 anges följande:– The new elites even challenged the Ba’ath traditionalists as they began seeking political representation. The party’s importance as a mobilising driver for the regime declined and was to some degree taken over by the new commercial elite. This was clearly demonstrated in the presidential referendum in 2007 where the business elite mobilised regime support, covering the costs of all meeting venues in the country. These networks have been highly active in organising and financing demonstrations and shabihas in favour of the regime during the uprising of 2011.

68 Se s. 7 i hans svarsinlaga till kommissionens inlaga.

69 Se Friberg Lyme, R., op. cit., I fotnot 20 anges följande:Membership of the chambers began in the 1980s where it became a de facto prerequisite for acquiring a commercial, industrial record and business licenses … … [T]he chambers of commerce have always been tied to the regime and have played a limited role in representing the interests of the wider merchant class.

70 Se punkt 33 i hans överklagande.

71 Se s. 3 i hans svarsskrivelse till kommissionens intervention.

72 Dom Hüls/kommissionen (EU:C:1999:358, punkt 65).