Förslag till avgörande av generaladvokat PAOLO MENGOZZI föredraget den 3 september 2015

1 Originalspråk: franska.

2 Tidigare AlzChem Trostberg GmbH, tidigare AlzChem Hart GmbH.

3 T‑391/09, EU:T:2014:22.

4 Kommissionens beslut K(2009) 5791 slutlig av den 22 juli 2009 om ett förfarande enligt artikel 81 [EG] och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/39.396 – Kalciumkarbid- och magnesiumbaserade reagenser för stål- och gasindustrin).

5 Överträdelsen syftade till en uppdelning av marknader, fastställande av kvoter, fördelning av kunder, fastställande av priser och utbyte av känsliga affärsuppgifter om priser, kunder och försäljningsvolymer i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, utom Konungariket Spanien, Irland, Republiken Portugal och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

6 EGT C 45, 2002, s. 3.

7 Se artikel 1 f i det omtvistade beslutet.

8 Se skälen 226 och 227 i det omtvistade beslutet.

9 Se skälen 227, 228 och 235 i det omtvistade beslutet.

10 Se skäl 29 i det omtvistade beslutet.

11 Punkterna 149–157 i den överklagade domen.

12 Se ovan fotnot 6.

13 Punkt 211 i den överklagade domen.

14 Punkterna 227–236 i den överklagade domen.

15 Punkterna 272–275 i den överklagade domen.

16 Se punkt 2 i domslutet i den överklagade domen.

17 Dom kommissionen/Siemens Österreich m.fl. och Siemens Transmission & Distribution m.fl./kommissionen ( C-231/11 P–C-233/11 P, EU:C:2014:256).

18 Den andra grunden, vilken avsåg åsidosättande av rätten att yttra sig och av motiveringsskyldigheten, rörde den argumentering som klagandena hade anfört vid tribunalen på grundval av tribunalens dom i målet Siemens Österreich och VA Tech Transmission & Distribution/kommissionen ( T‑122/07–T‑124/07, EU:T:2011:70). Tribunalens dom i det målet upphävdes emellertid genom domstolens dom som anges ovan i fotnot 17.

19 Av detta uttalande, vilket hade bifogats till ansökan till tribunalen och till vilket tribunalen hänvisade i punkterna 91 och 102 i den överklagade domen, framgår att S. har angett följande: Under perioden 2003–2004, när leverantörerna av kalciumkarbid ställdes inför prissänkningar samtidigt som kostnaderna kraftigt ökade, bland annat kostnaderna för koks, sade jag ungefär följande till [L] [vd (Geschäftsführer) för SKW]: Även om våra konkurrenter i detta svåra läge skulle informera oss om att de vill ingå avtal, kommer vi inte att göra det. Och inte ni heller. Jag ska vara väldigt tydlig på denna punkt. Jag bad [L] att förmedla dessa instruktioner till sina medarbetare. [L] och dennes medarbetare var fullständigt medvetna om mina instruktioner om att följa konkurrensreglerna.

20 Se punkterna 105 och 107 i den överklagade domen.

21 Dom kommissionen/Stichting Administratiekantoor Portielje ( C‑440/11 P, EU:C:2013:514, punkterna 38 och 39 och där angiven rättspraxis).

22 Ibidem (punkt 40 och där angiven rättspraxis).

23 Ibidem, punkt 41 och där angiven rättspraxis.

24 Dom General Química m.fl./kommissionen ( C‑90/09 P, EU:C:2011:21, punkt 51 och där angiven rättspraxis).

25 Dom Elf Aquitaine/kommissionen ( C-521/09 P, EU:C:2011:620, punkt 58) och dom Schindler Holding m.fl./kommissionen ( C-501/11 P, EU:C:2013:522, punkt 112 och där angiven rättspraxis).

26 Dom General Química m.fl./kommissionen ( C‑90/09 P, EU:C:2011:21, punkt 76).

27 Se generaladvokaten Mazáks överväganden i punkt 36 i förslaget till avgörande i målet General Química m.fl./kommissionen ( C‑90/09 P, EU:C:2010:517) och punkt 109 i domstolens dom i samma mål (C‑90/09 P, EU:C:2011:21).

28 Se, för ett liknande resonemang, punkt 72 i generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet kommissionen/Stichting Administratiekantoor Portielje ( C‑440/11 P, EU:C:2012:763).

29 Se, bland annat, dom General Motors/kommissionen ( C‑551/03 P, EU:C:2006:229, punkt 51), dom Evonik Degussa/kommissionen ( C‑266/06 P, EU:C:2008:295, punkt 72) och dom Schindler Holding m.fl./kommissionen ( C‑501/11 P, EU:C:2013:522, punkterna 115 och 159).

30 Se punkt 78 i den överklagade domen.

31 Se punkt 146 i generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i de förenade målen Alliance One International och Standard Commercial Tobacco/kommissionen och kommissionen/Alliance One International m.fl. ( C-628/10 P och C-14/11 P, EU:C:2012:11).

32 Vad gäller ett moderbolags order till ett dotterbolag att det ska iaktta konkurrensreglerna, se generaladvokaten Mazáks överväganden i punkt 40 i förslaget till avgörande i målet General Química m.fl./kommissionen ( C‑90/09 P, EU:C:2010:517).

33 Slutsatsen i punkt 92 i den överklagade domen var förvisso begränsad till den instruktion som gavs år 2002 och till utövandet vid den tidpunkten, eftersom denna punkt endast rörde bedömningen av perioden före den 1 januari 2004. Detta ytterligare indicum styrkte emellertid, såsom jag har påpekat ovan i punkterna 33–35, de slutsatser som, genom det som jag benämnt den deduktiva metoden, överfördes på den efterföljande perioden, inbegripet överträdelseperioden.

34 C-501/11 P, EU:C:2013:522.

35 Ibidem, punkt 113. Se även punkterna 93–100 i generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i det målet Schindler Holding m.fl./kommissionen ( C‑501/11, EU:C:2013:248) och punkt 102 i generaladvokaten Kokotts förslag i de förenade målen Fresh Del Monte Produce/kommissionen och kommissionen/Fresh Del Monte Produce (C-293/13 P och C-294/13 P, EU:C: 2014:2439).

36 Se det uttalande som återges ovan i fotnot 19.

37 Domstolen har konsekvent underkänt detta argument och har slagit fast att vad gäller tillämpningen av det förbud mot konkurrensbegränsande samverkan som föreskrivs i unionsrätten räcker det att en åtgärd har vidtagits av en person som har behörighet att agera på företagets vägnar för att företaget ska kunna tillskrivas överträdelsen och att det inte är nödvändigt att företagets delägare eller ledning vidtagit, eller ens känt till, åtgärden. Se dom Musique Diffusion française m.fl./kommissionen ( 100/80–103/80, EU:C:1983:158, punkt 97) och dom Slovenská sporiteľňa ( C‑68/12, EU:C:2013:71, punkt 25).

38 För det fall att ett dotterbolag är helägt av moderbolaget skulle man till och med kunna fråga sig om en anställd vid dotterbolaget kan betraktas som anställd av koncernen och således kan likställas med moderbolagets anställda.

39 Se punkterna 129–131 i generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet Schindler Holding/kommissionen ( C-501/11 P, EU:C:2013:248).

40 Se ovan punkterna 23–25.

41 Se även punkt 100 i generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i de förenade målen Fresh Del Monte Produce/kommissionen och kommissionen/Fresh Del Monte Produce ( C-293/13 P och C-294/13 P, EU:C:2014:2439, punkt 100och där angiven rättspraxis).

42 Se dom Fresh Del Monte Produce/kommissionen och kommissionen/Fresh Del Monte Produce ( C-293/13 P och C-294/13 P, EU:C:2015:416, punkterna 96 och 97).

43 Se övervägandena i punkterna 100 och 101 i generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i de förenade målen Fresh Del Monte Produce/kommissionen och kommissionen/Fresh Del Monte Produce ( C-293/13 P och C‑294/13 P, EU:C:2014:2439), till vilka domstolen uttryckligen hänvisade i punkt 96 i dom Fresh Del Monte Produce/Commission och kommissionen/Fresh Del Monte Produce ( C-293/13 P och C‑294/13 P, EU:C:2015:416).

44 Vad gäller den hänvisning som vid förhandlingen gjordes till domen i de förenade målen BMW Belgium m.fl./kommissionen ( 32/78, 36/78–82/78, EU:C:1979:191) underkände tribunalen, i punkterna 114–117 i den överklagade domen, det argument som grundade sig på domen i det målet och konstaterade att den avsåg andra faktiska omständigheter. Klagandena har inte lagt fram några uppgifter som kan ifrågasätta denna bedömning.

45 Se ovan punkt 28 och där angiven rättspraxis samt dom General Química m.fl./kommissionen ( C‑90/09 P, EU:C:2011:21, punkt 73).

46 Se ovan punkt 28 och den rättspraxis som anges ovan i fotnot 29.

47 Se, bland annat, dom kommissionen/Stichting Administratiekantoor Portielje ( C‑440/11 P, EU:C:2013:514, punkt 59 och där angiven rättspraxis).

48 Se även, för ett liknande resonemang, dom FLSmidth/kommissionen ( C‑238/12 P, EU:C:2014:284, punkt 21).

49 Se skäl 229 i det omtvistade beslutet.

50 Se skäl 236 i det omtvistade beslutet.

51 Se även skäl 233 i det omtvistade beslutet. Det rörde sig bland annat om argumentet att SKW hade sålts med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2004, argumentet att SKW deltog i den konkurrensbegränsande samverkan i uppenbar strid med uttryckliga instruktioner och argumentet att Degussa var att likställa med en finansiell investerare.

52 Ingenstans i det omtvistade beslutet framgår det att kommissionen genom att använda metoden med dubbla grunder hade för avsikt att avstå från att enbart tillämpa presumtionen om ett avgörande inflytande. Se dom Alliance One International och Standard Commercial Tobacco/kommissionen och kommissionen/Alliance One International m.fl. ( C-628/10 P, EU:C:2012:11, punkt 50). Klagandena tillskrevs således ansvar på grundval av ägarpresumtionen, och de ytterligare uppgifter som åberopades bekräftade endast denna presumtion.

53 Se, bland annat, beslut The Sunrider Corporation/harmoniseringsbyrån ( C‑142/14 P, EU:C:2015:371, punkt 49 och där angiven rättspraxis).

54 Se, för ett liknande resonemang, dom General Química m.fl./kommissionen ( C‑90/09 P, EU:C:2011:21, punkt 107). För att kullkasta ägarpresumtionen, när det föreligger ett uppgiftsflöde som kan bekräfta den, ankommer det enligt min mening på moderbolaget att lägga fram tillräckliga bevis som visar att de uppgifter som utbyttes inte var relevanta.

55 Se, bland annat, dom FLSmidth/kommissionen ( C‑238/12 P, EU:C:2014:284, punkt 28), dom kommissionen/Stichting Administratiekantoor Portielje ( C‑440/11 P, EU:C:2013:514, punkt 71) och dom ENI/kommissionen ( C‑508/11 P, EU:C:2013:289, punkt 68 och där angiven rättspraxis).

56 Dom SKW Stahl-Metallurgie Holding och SKW Stahl-Metallurgie/kommissionen ( T‑384/09, EU:T:2014:27, punkt 240).

57 T‑395/09, EU:T:2014:23, punkterna 181–186.

58 Dom kommissionen m.fl/Siemens Österreich m.fl. ( C‑231/11 P–C‑233/11 P, EU:C:2014:256, punkt 105) och dom Quinn Barlo m.fl./kommissionen ( C‑70/12 P, EU:C:2013:351, punkt 46 och där angiven rättspraxis).

59 Dom kommissionen m.fl./Siemens Österreich m.fl. ( C-231/11P–C-233/11 P, EU:C:2014:256, punkt 106).

60 Se dom Alliance One International och Standard Commercial Tobacco/kommissionen och kommissionen/Alliance One International m.fl. ( C‑628/10 P och C-14/11 P, EU:C:2012:479, punkt 111 och där angiven rättspraxis).

61 Dom kommissionen m.fl./Siemens Österreich m.fl. ( C‑231/11 P–C‑233/11 P, EU:C:2014:256, punkt 102) och dom Areva m.fl./kommissionen ( C-247/11 P och C-253/11 P, EU:C:2014:257, punkterna 118 och 170).

62 Se dom kommissionen m.fl./Siemens Österreich m.fl. ( C‑231/11 P–C‑233/11 P, EU:C:2014:256, punkt 104 och där angiven rättspraxis) och mina överväganden i punkterna 141 och 142 i förslaget till avgörande i dessa mål (C‑231/11 P–C‑233/11 P, EU:C:2013:578).

63 Dom The Rank Group ( C‑259/10 och C‑260/10, EU:C:2011:719, punkt 62 och där angiven rättspraxis) och dom Solvay/kommissionen ( C‑455/11 P, EU:C:2013:796, punkt 109). Se även generaladvokaten Wahls förslag till avgörande i målet Total Marketing Services/kommissionen ( C-634/13 P, EU:C:2015:208, punkt 92).

64 Se, för ett liknande resonemang, punkt 61 i generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målen Alliance One International och Standard Commercial Tobacco/kommissionen och kommissionen/Alliance One International m.fl. ( C-628/10 P och C-14/11 P, EU:C:2012:11).

65 Dom E.ON Energie/kommissionen ( C‑89/11, EU:C:2012:738, punkterna 125 och 126) och dom kommissionen m.fl./Siemens Österreich m.fl. ( C‑231/11 P–C‑233/11 P, EU:C:2014:256, punkt 111).

66 Jag kan härvidlag inte underlåta att påpeka en viss motsägelse i kommissionens argumentering, när den, å ena sidan, har angett att tribunalen formulerade den kritiserade punkten på eget initiativ och, å andra sidan, har hävdat att det rör sig om ett åsidosättande som kunde ha åberopats i första instans.

67 Se, bland annat, dom Akzo Nobel Chemicals och Akcros Chemicals/kommissionen ( C‑550/07 P, EU:C:2010:512, punkterna 22 och 23) och dom Ferrero/harmoniseringsbyrån ( C‑552/09 P, EU:C:2011:177, punkt 39).