Förslag till avgörande av generaladvokat Melchior Wathelet föredraget den 17 mars 2016

1 Originalspråk: franska.

2 Direktiv av den 24 juni 1988 för genomförandet av artikel 67 i fördraget (EGT L 178, s. 5; svensk specialutgåva, område 10, volym 1 s. 44).

3 Bestämmelser som följer av den version av nämnda lag som offentliggjordes den 27 februari 1997 (Bundesgesetzblatt I, s. 378) och senast ändrats genom den lag som åtföljde budgeten (Haushaltsbegleitgesetz) av den 29 december 2003 (Bundesgesetzblatt I, s. 3076) (nedan kallad ErbStG).

4 Modern och dottern var inte, i den mening som avses i 2 § första stycket punkt 1 ErbStG, bosatta i Tyskland och arvet efter dottern omfattade ingen utländsk egendom i den mening som avses i 2 § tredje tycket ErbStG (till skillnad från inhemsk egendom).

5 Dom Welte ( C‑181/12, EU:C:2013:662).

6 Dom kommissionen/Tyskland ( C‑211/13, EU:C:2014:2148, punkt 41).

7 Det hänvisas till domen Jäger ( C‑256/06, EU:C:2008:20, punkt 30 och följande punkter).

8 Kommissionen grundar sig på dom Welte ( C‑181/12, EU:C:2013:662, punkt 60).

9 Dom kommissionen/Frankrike ( C‑334/02, EU:C:2004:129, punkt 21); dom kommissionen/Grekland ( C‑155/09, EU:C:2011:22, punkt 39), och dom kommissionen/Österrike ( C‑10/10, EU:C:2011:399, punkt 23).

10 Se särskilt dom Barbier ( C‑364/01, EU:C:2003:665, punkt 58); dom van Hilten-van der Heijden ( C‑513/03, EU:C:2006:131, punkterna 40–42), dom Scheunemann ( C‑31/11, EU:C:2012:481, punkt 22), och dom Welte ( C‑181/12, EU:C:2013:662, punkt 20). För andra exempel när det gäller arvsskatt (eller gåvoskatt), se särskilt dom Geurts och Vogten ( C‑464/05, EU:C:2007:631), dom Jäger ( C‑256/06, EU:C:2008:20), dom Eckelkamp m.fl. ( C‑11/07, EU:C:2008:489), dom Arens-Sikken ( C‑43/07, EU:C:2008:490), dom Block ( C‑67/08, EU:C:2009:92), dom Mattner ( C‑510/08, EU:C:2010:216), dom Missionswerk Werner Heukelbach ( C‑25/10, EU:C:2011:65), dom Halley ( C‑132/10, EU:C:2011:586), dom kommissionen/Spanien( C‑127/12, EU:C:2014:2130), dom Welte ( C‑181/12, EU:C:2013:662), dom kommissionen/Tyskland ( C‑211/13, EU:C:2014:2148), dom Q ( C‑133/13, EU:C:2014:2460), och dom Grünewald ( C‑559/13, EU:C:2015:109). Se även de pågående målen Hünnebeck, C‑479/14 (mitt förslag till avgörande lästes upp den 18 februari 2016), och Sparkasse Allgäu, (se generaladvokaten Szpunar förslag till avgörande i mål Sparkasse Allgäu ( C‑522/14, EU:C:2015:786)).

11 Se dom Verkooijen ( C‑35/98, EU:C:2000:294, punkt 43); dom Manninen ( C‑319/02, EU:C:2004:484, punkt 29), och dom Hollmann ( C‑443/06, EU:C:2007:600, punkt 45).

12 Enligt 15 § första stycket ErbStG utgörs nära släktingar i skatteklass I av makar och partner, barn och makars barn, barnbarn eller makars barnbarn samt släktingar i rakt uppstigande led.

13 Se O’Shea, T., ECJ Nixes German Inheritance Valuation Rules, Tax Notes International, 11 februari 2008, s. 468 ff., Michel, V., Impôt sur les successions et situation du bien imposé, Europe, mars 2008, s. 16, Leistentritt, M., Die Gewährung von Begünstigungen im Erbschaftsteuerrecht als möglicher Verstoss gegen den freien Kapitalverkehr, European Law Reporter (ELR) 7-8/2008, s. 271 ff., Kemmeren, E.C.C.M., The Netherlands: Infringement Procedure on Tax Facilities in Respect of Country Estates situated in the Netherlands, ECJ - Recent Developments in Direct Taxation 2012, Linde Verlag, Wien 2013, s. 147–164.

14 Se, när det gäller ErbStG och frågan om dess förenlighet med unionsrätten, bl.a. Fraberger, F., Erbschaftssteuer und Gemeinschaftsrecht, SWI 1998, p. 30, Tumpel, M., Die europarechtlichen Vorgaben für eine Reform der Erbschafts- und Schenkungssteuer, SWI 2000, s. 27, Fellner, K., Erbschafts- und Schenkungssteuer: Bewertung von Auslandsimmobilien gemeinschaftsrechtswidrig?”, RdW 2005, s. 44, Fellner, K., Bewertung von Grundbesitz gemeinschaftsrechtswidrig?, SWK 2006, s. 571, Fraberger, F., Burgstaller, E. och Haslinger, K., Die Zukunft der Erbschafts- und Schenkungssteuer, taxlex 2007, s. 707, och särskilt s. 715, och Petritz, M., ErbStG: Der EuGH und die Generalanwältin zur Bewertung von ausländischem Vermögen – Die Rs Jäger und Bauer, RdW 2008/125, s. 174.

15 Dom Jäger ( C‑256/06, EU:C:2008:20, punkt 32), och generaladvokaten Mazáks förslag till avgörande inför domen Jäger ( C‑256/06, EU:C:2007:500, punkt 35).

16 Dom Welte ( C‑181/12, EU:C:2013:662, punkt 25) och dom kommissionen/Tyskland ( C‑211/13, EU:C:2014:2148, punkt 43).

17 Dom Kerckhaert och Morres ( C‑513/04, EU:C:2006:713, punkt 20), och dom Damseaux ( C‑128/08, EU:C:2009:471, punkt 26 och följande punkter).

18 Detta synsätt bekräftades i punkt 65 i domen Timac Agro Deutschland ( C‑388/14, EU:C:2015:829): då Förbundsrepubliken Tyskland inte utövar någon beskattningsrätt avseende inkomsterna från ett sådant fast driftställe, och det inte längre är tillåtet att dra av underskott från ett sådant driftställe i Tyskland, är situationen för ett fast driftställe beläget i Österrike inte jämförbar med den som gäller för ett fast driftställe beläget i Tyskland vad gäller de bestämmelser som Förbundsrepubliken Tyskland föreskriver i syfte att undanröja eller lindra dubbelbeskattning av det inhemska bolagets inkomster.

19 Se punkterna 27 och 64 i domen Timac Agro Deutschland ( C‑388/14, EU:C:2015:829).

20 Dom Test Claimants in Class IV of the ACT Group Litigation ( C‑374/04, EU:C:2006:773, punkt 74). För ett senare avgörande i vilket domstolen slagit fast att skillnaden i fråga om objektiv situation följer av att en medlemsstat avstår från att utöva sin beskattningsrätt på utdelningar som lämnats av bolag med säte i en annan medlemsstat till följd av en konvention om undvikande av dubbelbeskattning, se dom Kronos International ( C‑47/12, EU:C:2014:2200, punkterna 80–82).

21 Enligt den princip som slogs fast i punkt 24 i domen Nordea Bank Danmark ( C‑48/13, EU:C:2014:2087) och som tidigare hade tillämpats i domen Test Claimants in Class IV of the ACT Group Litigation ( C‑374/04, EU:C:2006:773)

22 Denna slutsats gäller endast för beskattningsåret 1999 (den andra tolkningsfrågan i det mål som ledde till domen Timac Agro Deutschland ( C‑388/14, EU:C:2015:829) eftersom beskattningsrätten hade utövats tidigare år och det därmed förelåg likvärdighet (den första tolkningsfrågan). Domstolen slog i punkt 28 i domen fast (och bekräftade därmed mitt förslag till avgörande) att genom att det medgivits samma fördel till såväl inhemska som utländska bolag har dessa likställts, och det förelåg därmed likvärdiga situationer.

23 Dom Nordea Bank Danmark ( C‑48/13, EU:C:2014:2087, punkt 24), och dom Timac Agro Deutschland ( C‑388/14, EU:C:2015:829, punkt 65).

24 Dom Bachmann ( C‑204/90, EU:C:1992:35, punkt 21), dom Krankenheim Ruhesitz am Wannsee-Seniorenheimstatt ( C‑157/07, EU:C:2008:588, punkt 43), dom kommissionen/Belgien ( C‑250/08, EU:C:2011:793, punkt 77), dom kommissionen/Ungern( C‑253/09, EU:C:2011:795, punkt 78), och dom K ( C‑322/11, EU:C:2013:716, punkt 71).

25 Dom Papillon ( C‑418/07, EU:C:2008:659, punkt 44), dom Aberdeen Property Fininvest Alpha ( C‑303/07, EU:C:2009:377, punkt 72), dom kommissionen/Belgien ( C‑250/08, EU:C:2011:793, punkt 71), dom Test Claimants in the FII Group Litigation ( C‑35/11, EU:C:2012:707, punkt 57), och dom K ( C‑322/11, EU:C:2013:716, punkt 66).

26 Generaladvokaten Mengozzis förslag till avgörande inför dom Welte ( C‑181/12, EU:C:2013:384, punkt 71) där han talar om direkt samband och logisk symmetri.

27 Se Steichen, A., Précis de droit fiscal communautaire, Éditions Saint Paul, 2015, s. 90.

28 Detta resonemang kunde ha föranlett domstolen att dra slutsatsen att de ifrågavarande situationerna inte var likvärdiga. Se, för ett motsvarande synsätt, dom Krankenheim Ruhesitz am Wannsee-Seniorenheimstatt ( C‑157/07, EU:C:2008:588, punkt 42). Jag konstaterar emellertid att domstolen i dessa mål kunde ha kommit fram till att situationerna i realiteten inte var likvärdiga, vilket utesluter förekomsten av en inskränkning i den fria rörligheten för personer och medför att en prövning av eventuella berättigande skäl onödiggörs (se punkterna 34–53 i förevarande förslag till avgörande).

29 Se dom Baars ( C‑251/98, EU:C:2000:205, punkt 40), dom Verkooijen ( C‑35/98, EU:C:2000:294, punkt 57), och dom Lenz ( C‑315/02, EU:C:2004:446, punkt 36).

30 Dom Bosal ( C‑168/01, EU:C:2003:479, punkt 35), och dom Lenz ( C‑315/02, EU:C:2004:446, punkt 36).

31 Dom K ( C‑322/11, EU:C:2013:716, punkt 70).

32 Punkt 61. Se Hintsanen, L., och Pettersson, K., The Implications of the ECJ Holding the Denial of Finnish Imputation Credits in Cross-Border Situations to Be Incompatible with the EC Treaty in the Manninen Case, IBFD, april 2006, s. 130, s. 132 och följande, (rather than simply dismissing the fiscal cohesion defence on the basis that the same tax and the same taxpayer criteria were not satisfied, the ECJ felt it necessary to examine the legislation in the light of its objective. Whilst not discussed in detail in the ECJ judgment, [the Opinion] suggests that the fiscal cohesion defence may be applied in wider circumstances than previously thought and even in situations in which one taxpayer’s tax burden is matched by another’s relief).

33 Dom Papillon ( C‑418/07, EU:C:2008:659, punkt 44 och där angiven rättspraxis), och dom K ( C‑322/11, EU:C:2013:716, punkt 69).

34 Se dom kommissionen/Förenade kungariket ( C‑172/13, EU:C:2015:50, punkt 24) med hänvisning till dom Marks & Spencer ( C‑446/03, EU:C:2005:763, punkt 51), dom Oy AA ( C‑231/05, EU:C:2007:439, punkterna 51, 57 och 60), och dom A ( C‑123/11, EU:C:2013:84, punkt 46). Se även dom X Holding ( C‑337/08, EU:C:2010:89, punkterna 28 och följande).

35 Domstolen har i domen Argenta Spaarbank ( C‑350/11, EU:C:2013:447, punkt 55), talat om inkomst som normalt får beskattas i den ena av dessa medlemsstater flyttas till den andra medlemsstaten.

36 Avsaknaden av möjlighet att välja mellan nationella system föranledde domstolen att inte godta motiveringen bibehållande av en balanserad beskattningsrätt i domen A ( C‑123/11, EU:C:2013:84, punkterna 48–55).

37 Se även dom kommissionen/Belgien ( C‑387/11, EU:C:2012:670, punkterna 76–79), och dom Emerging Markets Series of DFA Investment Trust Company ( C‑190/12, EU:C:2014:249, punkt 99).

38 Punkt 71 i domen F. E. Familienprivatstiftung Eisenstadt ( C‑589/13, EU:C:2015:612), bekräftar detta synsätt enligt följande: Republiken Österrike, som i dessa [dubbelbeskattnings]avtal har avsagt sig möjligheten att utöva sin beskattningsrätt på gåvor till personer som har hemvist i någon av de två andra medlemsstaterna, inte göra gällande en välavvägd fördelning av beskattningsrätten i syfte att ålägga stiftelser som lämnar gåvor till dessa personer en särskild skatt med motiveringen att dessa personer inte omfattas av dess beskattningsrätt. Den medlemsstaten har alltså valt den fördelning av beskattningsrätten som följer av själva bestämmelserna i de skatteavtal som Republiken Österrike har ingått med Konungariket Belgien respektive Förbundsrepubliken Tyskland.