Årsredovisning för staten 2015

Regeringens skrivelse

2015/16:101 Årsredovisning för staten 2015

Regeringens skrivelse 2015/16:101

Årsredovisning för staten 2015

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 april 2016

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2015. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Bilagor Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Bilaga 5 Tabellsamling Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 7 Ordlista

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2016

Sammanfattning

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2015 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

Procent Procent Den offentliga sektorn uppvisade balans i 1 2

2015 av BNP 2014 av BNP finanserna för 2015. Det innebär att de offentliga

Den offentliga sektorns finanserna kraftigt förstärktes jämfört med 2014.

finansiella sparande 0 0,0 -61 -1,6 Utgifterna under utgiftstaket uppgick till Statens

27,3 procent av BNP. Underskottet i statens budgetsaldo -33 -0,8 -72 -1,8

budget uppgick till 33 miljarder kronor, vilket är

Utgiftstak 1 158 27,9 1 107 28,3 en förbättring med 39 miljarder kronor jämfört

Takbegränsade med 2014. utgifter 1 135 27,3 1 096 28,0

Resultaträkningen uppvisade ett underskott

Statens nettoförmögenhet -422 -10,2 -418 -10,7 på 10 miljarder kronor. Jämfört med 2014

Statsskuld 1 352 32,5 1 347 34,4 förbättrades resultatet med 57 miljarder kronor.

Årets underskott Statsskulden ökade med 5 miljarder kronor till

i resultaträkningen -10 -0,2 -67 -1,7 1 352 miljarder kronor vid utgången av 2015. 3

Utlåning 434 10,4 415 10,6 Som andel av BNP minskade statsskulden från

4

Garantiförbindelser 1 876 45,2 1 727 44,1 34,4 procent 2014 till 32,5 procent 2015. 1

Prel. BNP för 2015 uppgår till 4 155miljarder kronor (löpande priser). I följande tabell redovisas några nyckeltal av- 2 Rev. BNP för 2014 uppgår till 3 915 miljarder kronor (löpande priser). 3 Inklusive utlåning till Riksbanken.

seende det ekonomiska utfallet 2015 jämfört 4

Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. med 2014.

Statsskuldsräntor

m.m. 21 22 3 Den offentliga sektorn uppvisade balans i

Förändring av finanserna för 2015 Det innebär att de offentliga

anslagsbehållningar -5 finanserna kraftigt förstärktes jämfört med 2014.

Riksgäldskontorets

Det genomsnittliga finansiella sparandet nettoutlåning 0 10 22 2006–2015 uppgick till 0,3 procent av BNP. En

Kassamässig samlad bedömning av måluppfyllelsen för 2015 korrigering 0 -7 0 visar att det finansiella sparandet avvek tydligt

Budgetsaldo -33 -33 -72

från den målsatta nivån, trots den betydande 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av

riksdagen i december 2014. förbättringen av det finansiella sparandet jämfört

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med med 2014. Det förklaras delvis av den utdragna summan. lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, delvis av de ofinansierade åtgärder Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå som den förra regeringen genomförde. till 837 miljarder kronor. Utfallet blev knappt

860 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder

kronor högre än beräknat i statens budget. Utgiftstaket för staten Skatteinkomsterna för staten blev 35 miljarder

kronor högre än beräknat. Det är främst skatt på

Utgiftstaket för staten

kapital som blivit högre än beräknat. Övriga

Miljarder kronor

inkomster blev drygt 12 miljarder kronor lägre

2015 2014 än beräknat. Det beror främst på att inga större

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 123 1 103 försäljningar av egendom gjordes under 2015. Tekniska justeringar 2 4 Utgifter m.m. i statens budget uppgick till Finanspolitiskt motiverad ändring 33 892 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder Utgiftstak, slutligt fastställt 1 158 1 107 kronor högre än den av riksdagen beslutade

budgeten för 2015. Med riksdagens beslut om Takbegränsade utgifter 1 135 1 096

ändringar i statens budget anvisades sammanlagt Budgeteringsmarginal 23 11

ytterligare 36 miljarder kronor. I förhållande till Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,0 1,0 totalt anvisade medel (statens budget och

ändringar i statens budget) blev utgifterna

14 miljarder kronor lägre. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket

Statens budgetsaldo blev därmed -33 miljarder för 2015 uppgick till 1 158 miljarder kronor.

kronor, vilket är lika med det budgeterade Enligt utfallet för statens budget uppgick de

beloppet. utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 135 miljarder kronor, dvs. 23 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

Finansiella intäkter och kostnader,

Kapital och skulder

netto -16 -15

Nettoförmögenhet -422 -418

Årets underskott -10 -67

Fonder 153 147 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med

och kostnader i resultaträkningen, uppgår till

Periodavgränsningsposter 82 82 10 miljarder kronor och innebär en förbättring

Summa kapital och skulder 1 610 1 540

med 57 miljarder kronor jämfört med 2014.

Garantiförbindelser 1 623 1 513 Skatteintäkterna ökade med 108 miljarder

Övriga ansvarsförbindelser 49 41 kronor.

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med

Skatteintäkterna uppgick till 1 138 miljarder summan. kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden

Kostnaderna för transfereringar, exklusive mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda avsättningar till fonder, uppgick till 962 miljarder värde (motsvarande eget kapital i ett företag), kronor, en ökning med 33 miljarder kronor blev negativ och uppgick till -422 miljarder jämfört med 2014. kronor vid utgången av 2015, vilket motsvarar

Kostnaderna för statens egen verksamhet 10,2 procent av BNP. I förhållande till 2014 uppgick till 259 miljarder kronor, vilket mot- försämrades nettoförmögenheten med 4 milsvarar en ökning med 7 miljarder kronor jämfört jarder kronor. med 2014. Den konsoliderade statsskulden ökade med

Resultat från andelar i hel- och delägda företag 5 miljarder kronor till 1 352 miljarder kronor vid uppgick till -4 miljarder kronor, vilket är en utgången av 2015. Lån i svenska kronor ökade minskning med 16 miljarder kronor jämfört med med 17 miljarder kronor och lån i utländsk 2014. valuta minskade med 11 miljarder kronor.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till knappt -16 miljarder kronor, vilket är en försämring med 1 miljard kronor jämfört med 2014. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 22 miljarder kronor, vilket är en minskning med 10 miljarder kronor jämfört med 2014.

Statliga garantier Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Statliga garantiåtaganden

Miljarder kronor

Nationella intygandet grundas på ansvariga

2015 2014

myndigheters förvaltningsförklaringar, intygan- Insättningsgarantin 1 501 1 389 den och bedömningar avseende hanteringen av Investerarskyddet EU-medel samt revisionens utlåtanden från Kreditgarantier 244 206 granskningar varpå regeringen lämnar följande Garantier om tillförsel av kapital 122 122 intygande:

Pensionsgarantier 9 8

Rättvisande räkenskaper

Övriga garantier 1 2

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om-

Totalt 1 876 1 727

fattande resultat- och balansräkning samt en

kassamässig redovisning, har upprättats enligt Statliga garantiåtaganden ökade med 149 mil- god redovisningssed. Regeringen bedömer att jarder kronor jämfört med 2014 och uppgick till räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. 1 876 miljarder kronor vid utgången av 2015. Som andel av BNP ligger de statliga garanti- Betryggande intern styrning och kontroll åtagandena på drygt 45 procent. Insättnings- Det finns ett ramverk för staten som syftar till garantin uppgick till 1 501 miljarder kronor, att säkerställa en betryggande intern styrning vilket är en ökning med 112 miljarder kronor och kontroll av EU-medlen. jämfört med 2014. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 244 miljarder Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

kronor, vilket innebär en ökning med 38 miljarder kronor i förhållande till 2014. Garantier

2015 2014 om tillförsel av kapital uppgick till 122 miljarder

Betalningar till EU 44 42 kronor och är oförändrade jämfört med 2014.

Betalningar från EU 10 12 Den samlade risken i statens garantier och

Nettoflöde från statens budget till EU 34 30

utlåning bedöms som låg.

Garantiåtagandena i denna tabell avviker från de garantier som redovisas inom linjen till Sveriges avgift till EU uppgick till 44 miljarder balansräkningen. Avvikelsen avser garantier för kronor. Bidragen från EU uppgick till 10 milvilka avsättning görs i balansräkningen. jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från

statens budget till EU uppgick till 34 miljarder

kronor, vilket är en ökning med ca 5 miljarder Statlig utlåning kronor jämfört med 2014. Ökningen jämfört

med 2014 förklaras främst av tidigareläggning av

Statens utlåning

delar av 2016 års avgift till 2015. År 2014 och

Miljarder kronor

2015 betalade Sverige in en högre EU-avgift än lån/ändamål 2015 2014

vanligt eftersom den rabatt som Sverige erhåller Lån till Riksbanken 241 227 på mervärdesskatte- och BNI-avgiften fr.o.m. Studielån 179 174 2014 försenats till följd av att ratificeringen av Lån till andra stater 6 6 Rådets beslut om Unionens egna medel ännu

Övriga lån 8 8 inte avslutats.

Summa 434 415

Statens utlåning uppgick till 434 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestöds nämndens studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.

Årsredovisning för staten

Årsredovisning för staten 2015

Regeringen ska varje år senast den 15 april året avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsefter budgetåret lämna en årsredovisning för upplysningar. staten till riksdagen. Resultaträkningen ger underlag för bedöm-

Årsredovisningen för staten 2015 har ning av statens samlade inflöde och förbrukning upprättats i enlighet med bestämmelserna i av resurser. Värdet av statens tillgångar och budgetlagen (2011:203) och enligt god redo- skulder per den 31 december 2015 redovisas i visningssed. Regeringen bedömer att års- balansräkningen. Finansieringsanalysen visar redovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs bild av det ekonomiska resultatet och ställningen utfallet för 2015 i resultat- och balanssamt förvaltningen av statens tillgångar. räkningarna, finansieringsanalys och noter med

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- utfallet för 2014. visningen omfattar myndigheterna, inklusive Statens budget omfattar samtliga inkomster affärsverken, under riksdagen och regeringen. och utgifter som påverkar statens lånebehov. I Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens tillgång hos staten. utfall för 2015 dels med inkomsterna och

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungsamt betalningar som redovisas av Riksbanken liga budgeten för 2015, dels med utfallet för och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller 2014. ingår premiepensionssystemets tillgångar och Ekonomistyrningsverket och Riksgäldsskulder med dess avkastning i konsolideringen. kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse

Redovisningen omfattar all verksamhet i de (Fi2016/00751/BATOT). ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till Olika avgränsningar av staten statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika fall där informationen inte varit tillräcklig har utgångspunkter beroende på att informationen kompletterande information inhämtats. Under- har olika syften. Avgränsningen av staten kan laget har kompletterats med ekonomiska därmed variera. Ett annat skäl till skillnader händelser som inte har redovisats av myndig- mellan olika redovisningar är att olika principer heterna, framför allt beräkningar av skatte- tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. intäkter som ännu inte har debiterats. Beroende på utgångspunkt kan en enskild

Redovisningen utgår från vedertagna ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser redovisnings- och värderingsprinciper som i så och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade redovisningarna. över tiden. En utveckling av den statliga Informationen om det ekonomiska utfallet i redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande staten utgör även underlag för nationalprinciper och förutsättningar beskrivs i räkenskaperna som är en statistisk samman-

ställning i kontoform över den samlade svenska ledningarnas intygande om att myndighetens ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning årsredovisning ger en rättvisande bild. av staten utgår från definitioner etc. som följer En kvalitetskontroll sker även genom rekommendationer från FN samt etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband Europaparlamentets och rådets förordning (EU med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsnr 549/2013) om det europeiska national- och arbete och genom Finansdepartementets arbete regionalräkenskapssystemet i europeiska med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att rapporterade finansiella information överensaffärsverken inte ingår i dess avgränsning av stämmer med deras respektive årsredovisningar, staten. formella kontroller, motpartsavstämning av

mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets-

kontroller och analys av poster samt Underlag för och kvalitetssäkring av årets dokumenterade metoder för de beräkningar och skrivelse förutsättningar som gäller för konsoliderings-

arbetet. Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Riksrevisionens årliga revision Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella Granskning av myndigheternas årsredovisningar befogenheter i form av beställningsbemyndi- 2015 ganden, garantier etc. Vidare omfattar det Riksrevisionen har inom ramen för den årliga resultaträkning, balansräkning och finansierings- revisionen granskat 229 myndigheters årsredoanalys, statsskuldens utveckling samt redovis- visningar för 2015. ning av avgifter till och bidrag från EU. Riksrevisionen uttalar sig med avvikande Riksgäldskontorets underlag omfattar redovis- mening när det finns väsentliga fel som är ning och riskanalys av statliga garantier och genomgripande och årsredovisningen som helhet utlåning. Redovisningen har i övrigt komplette- därigenom inte ger en rättvisande bild. rats eller tagits fram internt inom Revisionsberättelse med reservation lämnas när Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga av skatteintäkter och uppföljningen av över- och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar skottsmålet. Stora delar av skatteintäkterna för slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. 2015 bygger fortfarande på en prognos (se Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsför att beräkna skatteintäkterna i årsredovis- enliga revisionsbevis och bedömer att möjliga ningen för staten är desamma som används för effekter av oupptäckta fel kan vara både att ta fram prognoser i regeringens budgetpro- väsentliga och genomgripande. I vissa fall lämnar positioner. När det gäller uppföljningen av Riksrevisionen en revisionsberättelse med överskottsmålet utgår denna dels från officiell standardutformning men vill ändå lyfta fram statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de viktig information och lämnar därför en indikatorer som regeringen använder för att följa upplysning i revisionsberättelsen. upp överskottsmålet i budgetpropositionen och För 2015 har Riksrevisionen lämnat revisionsden ekonomiska vårpropositionen. Hur upp- berättelse med reservation för tretton myndigföljningen sker beskrivs närmare i regeringens heter: Försvarets materielverk, Kriminalvården, skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i 2010/11:79). Västmanlands län, Myndigheten för ungdoms-

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen och civilsamhällesfrågor, Regionala etikprövför staten sker dels genom Riksrevisionens årliga ningsnämnden i Umeå, Sameskolstyrelsen, revision av myndigheterna och deras årsredo- Sametinget, Statens beredning för medicinsk och visningar, vilka ligger till grund för resultat- och social utvärdering, Statens va-nämnd, Styrelsen balansräkningarna, finansieringsanalysen samt för internationellt utvecklingssamarbete, utfallet för statens budget, dels myndighets- Tillväxtverket och Uppsala universitetet.

Femton myndigheter har erhållit revisionsberättelse med upplysning. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2011–2015. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Den stora ökningen mellan 2013 och 2015 beror på att Riksrevisionen har ändrat utformningen av revisionsberättelsen, som fr.o.m. 2014 innehåller fem olika uttalanden i stället för ett, vilket medför mer preciserade uttalanden. Ökningen är således inte någon indikation på försämrad kvalitet i myndigheternas årsredovisningar. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 2011–2015

2011 2012 2013 2014 2015 Summa 4 4 7 15 13

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av politiska skäl. Om målet om 1 procents sparande de tre budgetpolitiska målen för 2015, den skulle gälla för varje enskilt år skulle finansoffentliga sektorns finansiella sparande och politiken behöva stramas åt när konjunkturen utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett försvagas för att säkerställa att det årliga målet budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form nås. Finanspolitiken skulle då förstärka av ett balanskrav som inte följs upp i denna konjunkturförsvagningen istället för att skrivelse, utan i 2016 års ekonomiska stabilisera den. Det finns således goda skäl för att vårproposition. formulera ett mål för den offentliga sektorns

finansiella sparande som ett genomsnitt över en

konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen

gör det samtidigt svårare att löpande följa upp 1.1 Den offentliga sektorns om målet uppnås. Eftersom sparandet kan

finansiella sparande tillåtas avvika från den målsatta nivån ett enskilt

år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på målet i efterhand utvärderas. Målet för det tre år, ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparandet omfattar hela den offentliga finansiella sparande. År 2007 fastställde sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionsriksdagen efter en teknisk justering att målet systemet och kommunsektorn. Affärsverken skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP ingår enligt nationalräkenskapernas definition över en konjunkturcykel i stället för 2 procent inte i den statliga sektorn utan räknas till (bet. 2006/2007:FiU20). företagssektorn.

Definitioner av finansiellt sparande och målet för Det finansiella sparandet 2015 den offentliga sektorns finansiella sparande Den offentliga sektorn uppvisade balans i Det finansiella sparandet för den offentliga finanserna 2015. I prognosen i den av riksdagen sektorn är resultatet av samtliga transaktioner beslutade budgeten beräknades ett underskott på som påverkar den offentliga sektorns finansiella 46 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP, nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner det finansiella sparandet blev således högre med som köp och försäljning av aktier och andra motsvarande belopp. I huvudsak blev finansiella tillgångar påverkar således inte det inkomsterna från skatter och avgifter högre än i finansiella sparandet. Detsamma gäller beräkningarna i budgeten för 2015. Detta värdeförändringar på tillgångar och skulder. förklaras dels av en engångsvis inbetalning av

Att målet för den offentliga sektorns bolagsskatt som ökade inkomsterna med finansiella sparande är formulerat som ett 15 miljarder kronor mer än beräknat, dels av att genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 skatteinkomsterna från hushållens kapitalvinster procent av BNP är motiverat av stabiliserings- och konsumtion underskattades. Även transfer-

eringar till offentliga sektorn underskattades till transparent och att det finns tydliga principer för följd av en återbetalning på ca 5 miljarder kronor hur målet följs upp. Regeringen använder därför från AFA Försäkring. Till viss del vägdes ett antal indikatorer för att följa upp underskattningen av inkomsterna upp av att måluppfyllelsen. även utgifterna underskattades i prognosen i För att i efterhand avgöra om det finansiella budgeten. Avvikelsen för utgifterna rör i första sparandet i den offentliga sektorn varit i linje hand kommunsektorns konsumtionsutgifter. med målet för det finansiella sparandet använder Utfallet för 2015 innebär att den offentliga regeringen som en indikator ett genomsnitt för sektorns finanser kraftigt förstärktes jämfört det finansiella sparandet under de tio senaste med 2014, se tabell 1.1. åren, vilket för den aktuella perioden omfattar

åren 2006–2015. Syftet med denna bakåt-

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

blickande redovisning är att bedöma om det

Miljarder kronor

funnits systematiska fel i finanspolitiken som

2015 2015 Utfall- 2014

minskar sannolikheten för att målet nås i

Beslutad Utfall Beslutad Utfall

Ca 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2015 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, och utgifterna inte påverkades av konjunkturavkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.

läget eller engångseffekter. Det strukturella Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

sparandet är inte en del av den officiella

statistiken och kan beräknas på flera olika sätt. Både staten och kommunsektorn redovisade

Det gör att nivån på det strukturella sparandet underskott medan ålderspensionssystemet

kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att uppvisade ett överskott 2015. Jämfört med

det inte finns något allmänt accepterat utfall. prognosen i den beslutade budgeten för 2015,

Den s.k. sjuårsindikatorn beräknas delvis blev utfallet för det finansiella sparandet högre

utifrån prognoser för det finansiella sparandet än beräknat för samtliga sektorer. Beräkningen

och redovisas därför inte i skrivelsen Årsredoför statens finansiella sparande svarade för

visning för staten. Indikatorn redovisas emellermerparten av prognosavvikelsen, vilket förklaras

tid i 2016 års ekonomiska vårproposition, som av de högre skatteinkomsterna som nämns ovan

en del i den framåtblickande uppföljningen. samt att ränteutgifterna blev lägre än förväntat.

Det är samtidigt viktigt att dessa indikatorer Jämfört med 2014 förstärktes det finansiella

inte tillämpas allt för mekaniskt eftersom sparandet för samtliga delsektorer, se tabell 1.2.

finanspolitiken då riskerar att bl.a. förstärka Tabell 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna konjunktursvängningarna i stället för att dämpa Miljarder kronor dem. Regeringens utgångspunkt är därför att

2015 2015 Utfall- 2014 inriktningen på finanspolitiken ska bedömas

Beslutad Utfall Beslutad Utfall

budget budget med en bred ansats där olika mål och

restriktioner ställs mot varandra. Staten -44 -4 39 -49 Ålderspensionssystemet 3 8 5 4 Kommunsektorn -6 -4 2 -16

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om inte annat anges

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Finansiellt sparande 1,8 2,2 3,3 2,0 -0,7 0,0 -0,1 -0,9 -1,4 -1,6 0,0

Varav staten 0,4 1,0 2,1 1,1 -0,7 -0,4 -0,3 -1,1 -1,2 -1,3 -0,1

Varav ålderspensions- 1,0 1,0 1,1 0,9 0,2 0,2 0,5 0,3 -0,1 0,1 0,2

systemet

Varav kommunala 0,4 0,1 0,1 -0,1 -0,2 0,2 -0,3 -0,1 -0,1 -0,4 -0,1

sektorn Bakåtblickande 0,3 tioårssnitt

1

Strukturellt sparande 2,4 1,7 1,9 2,4 1,5 1,7 0,9 0,3 -0,8 -1,0 0,2

2 BNP-gap -1,5 1,0 2,7 0,4 -6,6 -2,8 -1,4 -2,4 -2,5 -2,0 -0,9 1 Procent av potentiell BNP. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns sparandet jämfört med 2014. Det förklaras delvis finansiella sparande till och med 2015 av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de Såväl det finansiella sparandet som det offentliga finanserna, delvis av de ofinansierade strukturella sparandet försämrades märkbart åtgärder som den förra regeringen genomförde. I mellan 2006 och 2014 (se tabell 1.3). den ekonomiska vårpropositionen för 2016 Minskningen av det finansiella sparandet under redovisar regeringen sin bedömning av hur en denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till återgång till målet ska ske. sparandet i staten, som minskade från 1,0 till 1,3 procent av BNP. Sparandet i ålderspensionssystemet minskade från 1,0 till 0,1 procent av BNP, medan kommunsektorns sparande varierade kring noll procent av BNP under dessa år. Mellan 2014 och 2015 förstärktes dock den offentliga sektorns finansiella sparande avsevärt. Det största bidraget kom från staten, vars sparande ökade med 1,2 procent av BNP. Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2006–2015 uppgick till 0,3 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,4 procent av BNP i genomsnitt och sparandet i såväl staten som i kommunsektorn uppgick till -0,1 procent av BNP i genomsnitt. Samtidigt var resursutnyttjandet lägre än normalt och BNP-gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått till -1,5 procent av potentiell BNP under den aktuella tidsperioden. Resursutnyttjandet bedöms ännu inte ha varit balanserat 2015.

Det strukturella sparandet stärktes med 1,2 procent av potentiell BNP mellan 2014 och 2015, men understeg den målsatta nivån med 0,8 procent av potentiell BNP.

En samlad bedömning av måluppfyllelsen för 2015 visar att det finansiella sparandet avvek tydligt från den målsatta nivån, trots den betydande förbättringen av det finansiella

1.2¶Utgiftstaket för 2015

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 894 931 949 971 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 Tekniska justeringar -24 -24 0 -14 0 6 13 10 2 4 2

1 Reella justeringar -11 33 Utgiftstak, slutligt fastställt 870 907 938 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 1 158 Takbegränsade utgifter 864 895 910 943 965 986 989 1 022 1 067 1 096 1 135 Budgeteringsmarginal 6 12 28 14 24 38 74 62 28 11 23 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 1 Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor efter förslag i BP07 och utgiftstaket för 2015 höjdes med 33 miljarder kronor efter förslag i VÄB15. Dessa är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Anm.: För åren 1997–2004 se Årsredovisning för staten 2009.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- vilket innebär att även myndigheternas utnyttperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande jande av ingående anslagssparande och anslagsrestriktionen som i termer av totala utgifter kredit ingår i de takbegränsade utgifterna. begränsar budgetprocessen från det att utgifts- I budgetpropositionen för 2012 föreslog taket fastställs till dess att budgetåret är slut. regeringen att utgiftstakets nivå för 2015 skulle Därmed understryks behovet av prioriteringar uppgå till 1 123 miljarder kronor. Riksdagen mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspek- beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har tivet skapar dessutom förutsättningar för att vissa budgetförändringar föranlett tekniska undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska grund av en god konjunktur) används för att justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra finansiera permanent högre utgifter. I och med en lika stram begränsning för de offentliga detta begränsas också möjligheterna att bedriva utgifterna efter justeringen som före de fören destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på ändringar som föranleder justeringen. För att budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits. den förändring som ger upphov till justeringen

Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade åtagande som främjar budgetdisciplinen och offentliga sektorns utgifter eller det offentliga stärker trovärdigheten i den ekonomiska finansiella sparandet, som på de takbegränsade politiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, nivåerna på beslutade utgiftstak justerats dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt håll- tekniskt vid flera tillfällen. Utöver de tekniska bara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även justeringarna har utgiftstakets nivå 2015 även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl med statliga utgifterna och kan bidra till att förhindra anledning av den förändring av finanspolitikens en utveckling där skatteuttaget stegvis måste inriktning som regeringen föreslog i 2015 års höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100).

De takbegränsade utgifterna omfattar Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftsutgiftsområde 1–25 och 27 samt utgifterna för takets nivå medför, till skillnad från tekniska ålderspensionssystemet vid sidan av statens justeringar, en reell förändring av utgiftstakets budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor begränsande effekt på de takbegränsade m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna. utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i De tekniska justeringar som gjorts sedan begränsad omfattning på kort sikt kan påverka utgiftstaket för 2015 ursprungligen fastställdes dessa utgifter. De takbegränsade utgifterna redovisas i tabell 1.5. Tekniska justeringar görs i

budgetpropositionen och det är praxis att de Nivån på utgiftstaket 2015 har höjts med årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder 33 miljarder kronor av finanspolitiskt kronor. Den finanspolitiskt motiverade höj- motiverade skäl. ningen av utgiftstakets nivå föreslogs i Enligt utfallet för statens budget 2015 uppgick propositionen Vårändringsbudget för 2015 de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de tak- (prop. 2014/15:99). begränsade utgifterna, till 1 134,9 miljarder

kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med

Tabell 1.5 Tekniska justeringar samt finanspolitiskt

en marginal på 23,1 miljarder kronor (se tabell

motiverad ändring av utgiftstakets nivå för 2015

1.6).

Miljarder kronor

De takbegränsade utgifterna blev 18,3 mil- 2015

jarder kronor högre än den av riksdagen antagna

Ursprungligt fastställt utgiftstak (Budgetpropositionen för

budgeten för 2015. Detta förklaras främst av

2012) 1 123

högre utgifter inom utgiftsområde 25 Allmänna Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2013 bidrag till kommuner (10,6 miljarder kronor), Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrad utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska fastighetsavgift 0,55 unionen (4,1 miljarder kronor) och utgifts- Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,20 område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

(3,1 miljarder kronor). Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt utjämningsbelopp Sverige-Danmark 0,13 Inom några utgiftsområden blev utgifterna Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt lägre än i den av riksdagen antagna budgeten för grundavdrag till pensionärer 1,10 2015, bl.a. utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och Ny nivå i budgetpropositionen för 2013 1 125 arbetsliv (2,8 miljarder kronor), utgiftsområde

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2014

(2,3 miljarder kronor) och utgiftsområde 22 Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt grundavdrag till pensionärer 2,43 Kommunikationer (1,6 miljarder kronor).

I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redo- Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,16

visas skillnader mellan utfall och budgeterade Ändrade principer för förlusthantering på studielån -0,80

belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Ny nivå i budgetpropositionen för 2014 1 127

Tabell 1.6 Takbegränsade utgifter

Tekniska justeringar i den beslutade budgeten för 2015

Miljarder kronor

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,25

SB Utfall Utfall-SB Utfall

1

2015 2015 2015 2014 Reglering kommunalekonomisk utjämning: stegvis slopat avdrag för privat pensionsspanade -2,27 Utgifter exkl.

2 Ny nivå i bet. 2014/15:FiU1 1 125 statsskuldsräntor 848,7 867,4 18,7 837,5 Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen Ålderspensionssystemet Vårändringsbudget för 2015 vid sidan av statens

budget 267,8 267,5 -0,4 258,0 Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval 33 Takbegränsade utgifter 1 116,6 1 134,9 18,3 1 095,5 Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2015 1 158 Budgeteringsmarginal 41,4 23,1 - 18,3 11,5

Slutligt utgiftstak 1 158 Utgiftstak 1 158 1 158 0 1 107

1

Den av riksdagen i december 2014 fastställda budgeten för 2015, dvs. exkl.

riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för

Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2015 2015.

2

Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. höjts med 2 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dessa tekniska

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan justeringar hänför sig till budgetförändringar

av statens budget uppgick till 267,5 miljarder som föranlett justering av statsbidragen till

kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än kommuner och landsting. Till exempel leder en

beräkningen i budgeten för 2015. höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras, vilket har föranlett en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket.

Budgeteringsmarginalens användning (prop. 2014/15:99). Slutligen föreslog regeringen

i Extra ändringsbudget för 2015 (prop. Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2015 på 2105/16:47) ytterligare medel till kommuner och den nivå som regeringen föreslog i budget- landsting med anledning av flyktingsituationen. propositionen för 2012. Budgeteringsmarginalen

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från

uppgick då till 57,2 miljarder kronor. I utfallet

fastställandet av utgiftstaket för 2015 till utfallet för 2015

för 2015 uppgick budgeteringsmarginalen till

Miljarder kronor

23,1 miljarder kronor. Det betyder att budgete-

2015 ringsmarginalen har blivit 34,1 miljarder kronor

Budgeteringsmarginal i budgetpropositionen för 2012 57,2

mindre sedan utgiftstaket för 2015 fastställdes.

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket Reformer -43,5 de statliga utgifterna som högst kan uppgå till Reviderad pris- och löneomräkning 8,1 och nivån bör fastställas så att den stödjer målet Övriga makroekonomiska förändringar 6,9 för det finansiella sparandet och långsiktigt Volymförändringar -41,8 hållbara offentliga finanser. Efter att 1

Övrigt 3,1 utgiftstakets nivå har fastställts av riksdagen bör

Finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstaket 33,0 det dock inte betraktas som ett mål för den

Total förändring av budgeteringsmarginalen -34,1

faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver

Budgeteringsmarginal i utfallet för 2015 23,1

anpassas till bl.a. den makroekonomiska

1

Inklusive förändring av anslagsbehållningar. utvecklingen.

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina-

I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av len, dvs. högre utgifter. budgeteringsmarginalen fördelar sig på budgeteffekter av förslag till ny politik, reviderad Reviderade bedömningar av de makropris- och löneomräkning, reviderade makro- ekonomiska förutsättningarna har medfört att ekonomiska förutsättningar, förändrat antal budgeteringsmarginalen blivit 6,9 miljarder personer som tar emot ersättning från olika kronor större. Det beror bl.a. på lägre utgifter transfereringssystem (volymförändringar), öv- för studiemedelsräntor till följd av lägre riga faktorer samt den finanspolitiskt motiverade marknadsräntor, lägre utgifter för ekonomisk höjningen av utgiftstakets nivå. Uppdelningen av trygghet vid ålderdom till följd av att budgeteringsmarginalens samlade förändring prisbasbeloppet successivt har reviderats ner enligt de olika kategorierna i tabell 1.8 är en sedan budgetpropositionen för 2012 och lägre bedömning som baseras på motsvarande utgifter i ålderspensionssystemet vid sidan av redovisning för 2015 i de vårpropositioner och statbudgeten till följd av att inkomstindex och budgetpropositioner som regeringen lämnat till balansindex successivt har reviderats ner sedan riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2015 bedömningen i budgetpropositionen för 2012. föreslogs. Ändrade makroekonomiska förutsättningar har

Sammantaget har 43,5 miljarder kronor av vidare medfört högre utgifter inom vissa budgeteringsmarginalen använts för de reformer områden, i första hand arbetsmarknadsområdet. (netto, med hänsyn tagen till beslut om finansie- I 2013 års ekonomiska vårproposition bedömdes ring genom minskade utgifter) som regeringen utvecklingen på arbetsmarknaden bli sämre än i föreslagit och riksdagen beslutat om sedan tidigare bedömningar, med högre utgifter för utgiftstaket fastställdes. I budgetpropositionen arbetslöshetsförsäkringen och de arbetsför 2013 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. marknadspolitiska garantiprogrammen under de rättsväsendet, migration, arbetsmarknads- därpå följande åren. politiken samt inom forskning och utbildning Reviderade bedömningar av antalet personer (prop. 2012/13:1). I budgetpropositionen för som tar emot ersättning från olika transfere- 2014 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. ringssystem (volymförändringar) har medfört familjepolitiken, arbetsmarknadspolitiken samt att budgeteringsmarginalen blivit 41,8 miljarder inom forskning och utbildning (prop. kronor mindre. Det är i första hand antalet 2013/14:1). I propositionen Vårändringsbudget personer i systemet för sjuk- och rehabiliför 2015 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. teringspenning som i prognoserna för 2015 arbetsmarknadspolitiken, samt inom successivt bedömts vara fler. Mätt som helårsutbildnings- och infrastrukturområdena ekvivalenter uppgick antalet ersättnings-

mottagare 2015 till ca 220 000, vilket är och livsmedel med ca 2,1 miljarder kronor, till ca 55 procent fler än bedömningen i budget- följd av förseningar med anledning av att EUpropositionen för 2012. Även inom sjuk- och kommissionen inte beslutat om programmen aktivitetsersättningen var antalet personer fler inom fonderna, vilket medförde att dessa inte 2015 än vad som bedömdes för 2015 i kunde påbörjas som planerat under 2015. Vidare budgetpropositionen för 2012. Sammantaget har utfallet för 2015 på flera områden blivit lägre, blev utgifterna för utgiftsområde 10 Trygghet till följd av övriga faktorer, jämfört med vid sjukdom och handikapp ca 22,0 miljarder ursprungligt anvisade medel för 2015. Orsakerna kronor högre för 2015 än i budgetpropositionen till att medel inte utnyttjats som planerat för 2012 till följd av volymförändringar. Vidare beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. var antalet inskrivna asylsökande i migrations- De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad verkets mottagningssystem samt antalet mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade personer i etableringsinsatser under 2015 medel, till följd av övriga faktorer, är väsentligt fler än bedömningen för 2015 i utgiftsområdena 14, 16, 22, 23 och 27. budgetpropositionen för 2012. Det gäller även exklusive den stora ökning av antalet asylsökande som inträffade i slutet av 2015. I budgetpropositionen för 2016, när antalet asylsökande under ca halva året 2015 var känt, bedömdes antalet asylsökande för 2015 uppgå till ca 85 000, vilket är ca 150 procent fler än bedömningen för samma år i budgetpropositionen för 2012. På motsvarande sätt bedömdes i budgetpropositionen för 2016 att antalet personer i etableringsinsatser för 2015 skulle uppgå till ca 48 000, vilket är ca 180 procent mer än bedömningen i budgetpropositionen för 2012. Sammantaget bedöms att utgifterna under utgiftsområdena 8 Migration och 13 Integration och jämställdhet (inklusive avräkning av kostnader för asylmottagande från biståndsutgifterna under utgiftsområde 7 Bistånd i enlighet med OECD:s biståndskommitté DAC:s definition) har blivit ca 12 miljarder kronor högre 2015 till följd av volymförändringar jämfört med budgetpropositionen för 2012.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför förändringar till följd av övriga faktorer att budgeteringsmarginalen blivit 3,1 miljarder kronor större, vilket är en effekt av att förändringar på olika områden delvis tar ut varandra. Förskottsbetalningar av vissa utgifter 2015 i stället för 2016, bl.a. EU-avgiften, bidrar till att utgifterna för 2015 blev högre av övriga orsaker än i bedömningen för 2015 i budgetpropositionen för 2012 (se avsnitt 2.3.2). Det motverkas bl.a. av lägre utgifter under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd

2¶Utfallet för statens

budget

2¶Utfallet för statens budget

Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2015

Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska

Miljoner kronor

årsredovisningen för staten innehålla utfallet på

Skillnad budgetens inkomsttitlar, anslag och statens

Statens Ändrings Utfall mot statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som budget -budget 2015 budget saldot i statens budget men med omvänt tecken. Totala inkomster 837 017 859 529 22 512 Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet

Statens att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo skatteinkomster 859 116 894 127 35 011 innebär att staten behöver låna. Övriga inkomster -22 099 -34 597 -12 498

Med statens budget menas den ursprungliga

Totala utgifter m.m. 869 586 35 565 892 179 22 594

budgeten sammanställd av riksdagen i december

Utgiftsområden exkl. 2014 (bet. 2014/15:FiU10, rskr. 2014/15:29). statsskuldsräntor Med totalt anvisade medel menas däremot m.m. 853 331 26 765 867 409 14 078 summan av både statens ursprungliga budget och Statsskuldsräntor de beslut om ändringar i budgeten som m.m. 20 526 8 800 21 936 1 410 riksdagen har fattat under året. En mer utförlig Förändring av redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av anslagsbehållningar -4 593 4 593 inkomster i statens budget och bilaga 2 Riksgäldskontorets

nettoutlåning 322 10 094 9 773 Specifikation av utgifter i statens budget.

Kassamässig

korrigering 0 -7 260 -7 260

Budgetsaldo -32 569 -32 650 -81

2.1¶Saldot i statens budget 2015

Höga inkomster från skatt på företagsvinster 2015

Budgetsaldot blev -33 miljarder kronor 2015 Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå (tabell 2.1). I den av riksdagen beslutade till 837 miljarder kronor. Utfallet blev budgeten beräknades saldot till -33 miljarder 860 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder kronor. Saldot blev därmed i princip samma som kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna beräknat. Inkomsterna blev 23 miljarder kronor för staten blev 35 miljarder kronor högre än högre och även utgifterna blev 23 miljarder beräknat och övriga inkomster blev 12 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens kronor lägre än beräknat. Det är främst skatt på budget. kapital som blivit högre än beräknat. Det beror

främst på högre inkomster från skatt på

företagsvinster än väntat.

Övriga inkomster blev drygt 12 miljarder

kronor lägre än den av riksdagen beslutade

budgeten för 2015. Det beror främst på att inga

större försäljningar av egendom gjordes under

2015. Beräkningstekniskt antogs inkomster från

försäljning av egendom uppgå till 15 miljarder sjukvård och social omsorg blev 3 miljarder kronor i statens budget för 2015. kronor högre än anvisat. Även utgifterna för

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. Internationellt bistånd blev 3 miljarder kronor som har mer än 1 miljard kronor i skillnad högre och tillsammans blev utfallet för dessa mellan statens budget och utfallet. utgiftsområden 20 miljarder kronor högre än vad

som anvisades i den ursprungliga budgeten.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor

Detta förklaras till största delen av ökade bidrag

mot statens budget

till kommunsektorn till följd av

Miljoner kronor

flyktingsituationen och att förtida utbetalningar

Skillnad

Statens Ändrings Utfall mot statens gjordes 2015 inom vissa områden för att undvika Utgiftsområde budget budget 2105 budget

ett överskridande av utgiftstaket 2016. 7 Internationellt I förhållande till det totalt anvisade beloppet, bistånd 29 509 -229 32 213 2 704

dvs. den ursprungliga budgeten och de ändringar 8 Migration 17 433 1 440 18 725 1 292 i budgeten som riksdagen beslutat om, blev

9 Hälsovård, utgifterna 13 miljarder kronor lägre. Den största sjukvård och social

skillnaden mellan det totalt anvisade beloppet omsorg 61 898 2 870 64 979 3 080

och utfall är utgifterna för statsskuldsräntor

10 Ekonomisk

m.m. som blev 7 miljarder kronor lägre än totalt trygghet vid

sjukdom och anvisat. Utgifterna för Arbetsmarknad och funktionsned- arbetsliv blev 4 miljarder kronor lägre än totalt

sättning 100 474 2 561 102 603 2 129

anvisat. 13 Integration och

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget

22 Kommunikationer 48 871 579 47 242 -1 629

för 2015 och 2014. Statens budget visar för 2015

23 Areella näringar, ett underskott på 33 miljarder kronor, jämfört

landsbygd och

med ett underskott på 72 miljarder kronor 2014,

livsmedel 15 656 25 13 398 -2 258

vilket är en förbättring med nästan 40 miljarder

25 Allmänna bidrag

kronor.

till kommuner 91 441 10 663 102 037 10 596 26 Statsskulds- Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2015 och 2014 räntor m.m. 20 526 8 800 21 936 1 410

Miljoner kronor

27 Avgiften till

Skillnad Europeiska unionen 40 126 3 728 44 232 4 105 Utfall 2015 Utfall 2014 mot 2014 Riksgäldskontorets Totala inkomster 859 529 790 210 69 320 nettoutlåning 322 10 094 9 773

Statens skatteinkomster 894 127 801 952 92 175 Kassamässig korrigering 0 -7 260 -7 260 Övriga inkomster -34 597 -11 743 -22 854 Övriga utgifter 338 497 2 918 342 431 3 935 Totala utgifter m.m. 892 179 862 404 29 776 Summa utgifter m.m. Utgiftsområden exkl. i statens budget 869 586 35 565 892 179 22 594 statsskuldsräntor m.m. 867 409 837 546 29 863

Statsskuldsräntor m.m. 21 936 3 325 18 610

Flyktingsituationen och förtida betalningar Riksgäldskontorets

nettoutlåning 10 094 22 023 -11 929

medförde att de totala utgifterna blev högre än

Kassamässig

anvisat

korrigering -7 260 -491 -6 768

Utgifterna i statens budget uppgick till

Budgetsaldo -32 650 -72 194 39 544

892 miljarder kronor. Det är 23 miljarder kronor (2,6 procent) högre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. De allmänna bidragen till Skatteinkomsterna ökade men statens övriga kommunerna blev 11 miljarder kronor högre, inkomster minskade Avgiften till Europeiska unionen blev 4 miljarder Statens inkomster ökade med 69 miljarder kronor högre och utgifterna för Hälsovård, kronor mellan 2014 och 2015. Statens

Tabell 2.4 Utgifter

skatteinkomster ökade med 92 miljarder kronor

Miljoner kronor

(11,5 procent).

Skillnad

Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade

Utgiftsområde Utfall 2015 Utfall 2014 mot 2014 skatter för 2015, beräknas öka med drygt

7 Internationellt bistånd 32 213 31 027 1 186 82 miljarder kronor (9,9 procent). Direkta

8 Migration 18 725 12 551 6 174 skatter på arbete beräknas öka med 31 miljarder kronor (5,9 procent) och indirekta skatter på 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg 64 979 61 589 3 390 arbete beräknas öka med 35 miljarder kronor

10 Ekonomisk trygghet vid (7,6 procent). Skatt på kapital beräknas ha ökat

sjukdom och med 26 miljarder kronor (12,7 procent) och

funktionsnedsättning 102 603 99 036 3 567 Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas

12 Ekonomisk trygghet för öka med 33 miljarder kronor (7,0 procent). Vid familjer och barn 82 931 80 809 2 121 beräkning av statens skatteintäkter avgår

13 Integration och kommunala inkomstskatter, som ökade med jämställdhet 15 362 12 225 3 138 34 miljarder kronor, och avgifter till 14 Arbetsmarknad och

är främst att avräkningar m.m. i anslutning till 23 Areella näringar, skattesystemet och utgifter som redovisas som landsbygd och livsmedel 13 398 16 203 -2 805 krediteringar på skattekontot ökat 2015. 25 Allmänna bidrag till

kommuner 102 037 93 599 8 438 Utgifterna ökade bl.a. på grund av ökat antal 26 Statsskuldsräntor m.m. 21 936 3 325 18 610 asylsökande 27 Avgiften till Europeiska Utgifterna i statens budget ökade med nästan unionen 44 232 41 553 2 679 30 miljarder kronor (3,5 procent) mellan 2014 Riksgäldskontorets och 2015. Utgifterna för Statsskuldsräntorna nettoutlåning 10 094 22 023 -11 929 m.m. ökade med nästan 19 miljarder kronor. Kassamässig korrigering -7 260 -491 -6 768 Utgifterna för utgiftsområdena Migration samt Övriga utgifter 215 763 216 673 -909 Integration och jämställdhet ökade tillsammans

Summa utgifter m.m.

med drygt 9 miljarder kronor (37,6 procent). i statens budget 892 179 862 404 29 776 Även de allmänna bidragen till kommunerna ökade sammanlagt med drygt 8 miljarder kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av ett tillfälligt

2.1.1¶Analysen påverkas av att riksdagen

stöd till kommuner och landsting med nästan

röstade för ett annat budgetförslag

10 miljarder kronor (9,0 procent) med anledning

än budgetpropositionen

av att antalet asylsökande ökade kraftigt under hösten 2015. Riksgäldskontorets nettoutlåning

Vid riksdagens behandling av minskade med nästan 12 miljarder kronor

budgetpropositionen för 2015 frångicks den (4,6 procent) jämfört med föregående år framför

praxis som tidigare tillämpats vid allt med anledning av ändrade redovisnings-

budgetomröstningar, vilket fick till följd att principer för studielån 2014.

riksdagen röstade för ett annat budgetförslag än Tabell 2.4 visar de poster på budgetens regeringens. Förutom ekonomiska och politiska

utgiftssida som hade störst förändringar av

konsekvenser har riksdagens beslut även fått utfallet mellan 2014 och 2015.

konsekvenser för analysen av utfallet för statens

budget. På inkomstsidan av statens budget är

oppositionspartiernas budgetalternativ som regel

beräknade på en mer aggregerad nivå än

inkomstberäkningen i budgetpropositionen.

Detta innebär att den beslutade

inkomstberäkningen är mer aggregerad än

normalt och att redovisningen och analysen av

skillnaden mellan statens budget och utfall är 1200 Indirekta skatter på arbete 486 102

mindre detaljerad än normalt. 1

1210 Arbetsgivaravgifter 478 343 -14 000

På utgiftssidan har riksdagens beslut fått 1240 Egenavgifter 13 697

konsekvensen att anvisade medel i statens

1260 Avgifter till budget till flertalet utgiftsområden skiljer sig premiepensionssystemet -33 813 -1

från budgetpropositionen. Skillnaderna beror 1270 Särskild löneskatt 42 565

framför allt på att fördelningen av medel på

1280 Nedsättningar -15 365 befintliga anslag skiljer sig åt, men även på

1290 Tjänstegrupp liv 675 skillnader i vilka anslag som fördes upp på

1300 Skatt på kapital 190 422

budgeten. I bilaga 1 till finansutskottets

1310 Skatt på kapital. Hushåll 41 042 -130 sammanställning av riksdagens beslut om statens

1320 Skatt på företagsvinster 95 119 990 budget för 2015 redovisas avvikelsen mellan

det inte finns några detaljerade beräknings-

1380 Arvsskatt 0

underlag till den budget som riksdagen

1400 Skatt på konsumtion och

beslutade. Riksdagens budgetbeslut grundar sig insatsvaror 493 874 dock på samma makroförutsättningar som låg 1410 Mervärdeskatt 371 046 400 till grund för budgetpropositionen, vilket

1420 Skatt på alkohol och tobak 24 940

innebär att det är möjligt att förklara skillnaden

1430 Energiskatt 41 757 -360

mellan den beslutade budgeten och det

1440 Koldioxidskatt 25 057

beräknade utfallet för 2015 på en övergripande

1450 Övriga skatter på energi och

nivå.

miljö 5 034 -667

1470 Skatt på vägtrafik 19 037

1480 Övriga skatter 7 004

De största skillnaderna mellan beslutad budget

1500 Skatt på import 5 956

och budgetpropositionen

1600 Restförda och övriga skatter 3 407

Inkomster 1700 Avgående poster, skatter till EU -5 956

Inkomstsidan domineras av en stor skillnad 1800 Avgående poster, skatter till mellan den beslutade budgeten och budget- andra sektorer -877 921 -3 682 propositionen. I budgetpropositionen föreslog 1900 Periodiseringar -2 957 201 regeringen att nedsättningen av socialavgifter för 2000 Inkomster av statens unga skulle trappas av. Förslaget fanns inte med i verksamhet 33 650 den beslutade budgeten. Nedtrappningen av 3000 Inkomster av försåld egendom 15 000 nedsättningen beräknades tillföra staten 4000 Återbetalning av lån 876 ytterligare 14 000 miljoner kronor i inkomster i 5000 Kalkylmässiga inkomster 9 998 form av arbetsgivaravgifter.

6000 Bidrag m.m. från EU 10 333

7000 Avräkningar m.m. i anslutning Tabell 2.5 Statens budget för 2015 till skattesystemet -83 524

Miljoner kronor

8000 Utgifter som redovisas som

Riksdagens Avikelser

krediteringar på skattekonto -8 432

beslut från BP

2015 2015

Inkomster i statens budget

1000 Statens skatteinkomster 859 116 -17 057 (kassamässigt) 837 017 -17 057

Källa: Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU10. 1100 Direkta skatter på arbete 566 190 1

I beslutad budget för 2015 redovisas inkomstförsvagningen av att behålla ned-

sättningen av socialavgifter för unga under inkomstgrupp Arbetsgivaravgifter

Utgifter beräknades kosta 1 870 miljoner kronor under Budgetpropositionen innehöll sammanlagt 2015. I budgetpropositionen föreslogs även att förslag om utgifter som uppgick till Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag skulle 17 043 miljoner kronor mer än den beslutade höjas med 898 miljoner kronor. Det var budgeten. De utgiftsområden där skillnaderna 414 miljoner kronor mer än riksdagens beslut. var störst är 9 Hälsovård, sjukvård och social I budgetpropositionen ingick förslag om flera omsorg, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, höjningar av anslagen på utgiftsområde 20 20 Allmän miljö- och naturvård, Allmän miljö- och naturvård. Totalt uppgick 22 Kommunikationer och 25 Allmänna bidrag skillnaden mellan budgetpropositionen och av till kommuner. Skillnaderna mellan beslutad riksdagen beslutad budget till 1 540 miljoner budget och budgetpropositionen redovisas i kronor. I budgetpropositionen föreslog tabell 2.7. regeringen att anslaget 1:16 Skydd av värdefull

I budgetpropositionen föreslog regeringen att natur skulle anvisas ytterligare 640 miljoner utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social kronor för att öka skyddet av värdefulla omsorg skulle anvisas 64 441 miljoner kronor, områden. Regeringen föreslog även att anslaget vilket var 2 543 miljoner kronor mer än vad som 1:3 Åtgärder för värdefull natur skulle anvisas beslutades av riksdagen. Skillnaden beror ytterligare 350 miljoner kronor och att ett nytt framför allt på två anslag. Regeringen föreslog i anslag skulle uppföras på budgeten, under budgetpropositionen 1 000 miljoner kronor för utgiftsområdet. Anslaget skulle ha benämnts att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Klimatinvesteringar i kommuner och regioner Dessa medel skulle tillföras anslaget 1:6 Bidrag och anvisats 200 miljoner kronor. Den beslutade till folkhälsa och sjukvård. På samma anslag budgeten var sammantaget på samma nivåer som föreslogs även ytterligare 400 miljoner kronor tidigare år för utgiftsområdet, förutom medel till till insatser som rör barnmorskor, förlossnings- anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie där riksdagen vård och för att stärka kvinnors hälsa. Förslagen beslutade anvisa ytterligare 115 miljoner kronor fanns inte med i den beslutade budgeten. jämfört med både föregående år och regeringens Regeringen ville också genomföra en satsning på förslag. ökad bemanning och kvalitet i äldrevården. För utgiftsområde 22 Kommunikationer Därför föreslog regeringen att anslaget 4:5 beror nästan hela skillnaden på 1 207 miljoner Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken kronor mellan budgetpropositionen och den skulle tillföras 2 000 miljoner kronor. Riksdagen beslutade budgeten på olikheter i förslagen för beslutade om andra åtgärder under anslaget som anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens beräknades kosta 947 miljoner kronor, dvs. transportinfrastruktur. Regerinen föreslog att en 1 053 miljoner kronor mindre än förslagen i satsning om 1 240 miljoner kronor skulle göras budgetpropositionen. för förstärkt underhåll av järnvägen, vilken inte

Regeringen föreslog i budgetpropositionen ett ingick i riksdagens beslut. flertal nya insatser under utgiftsområde Utgiftsområdet 25 Allmänna bidrag till 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Sammanlagt kommuner påverkas av olika förslag som finns i uppgick skillnaden mellan regeringens förslag budgetpropositionen respektive i av riksdagen och den beslutade budgeten till 4 063 miljoner beslutad budget, då kommunerna och kronor. Regeringen föreslog bl.a. att en 90- landstingen bl.a. kompenseras för beslut som dagarsgaranti för arbetslösa unga skulle införas. påverkar deras skatteunderlag negativt och av Som en del av 90-dagarsgaratin ämnade förslag som aktualiserar den kommunala regeringen introducera traineejobb som skulle finansieringsprincipen. I budgetpropositionen innehålla både utbildning och arbete. Totalt fanns ett förslag om att ta bort den nedsatta beräknades 90-dagarsgarantin inklusive arbetsgivaravgiften för unga. Därför föreslog traineejobben kosta 787 miljoner kronor under regeringen att kommunerna och landstingen 2015. Förslaget fanns inte med i den beslutade skulle kompenseras med 1 500 miljoner kronor budgeten för utgiftsområdet. Skillnaden mellan under 2015, då de har anställda som omfattas av av riksdagen beslutad budget och nedsättningen. Regeringen ville också införa ett budgetpropositionen beror även på att förhöjt grundavdrag för personer äldre än 65 år. regeringen föreslog en höjning av ersättnings- Det skulle ha lett till minskade skatteintäkter i nivåerna i A-kassan. Den höjda ersättningen kommunerna och därför skulle de ha

kompenserats med 1 913 miljoner kronor under merparten av dessa förslag var den inriktning av 2015. Totalt uppgick skillnaden mellan den ekonomiska politiken som regeringen budgetpropositionen och riksdagens beslut till redovisade i budgetpropositionen för 2015. 3 050 miljoner kronor. I samband med budgetpropositionen för 2016

lämnade regeringen i vanlig ordning även en

höständringsbudget (prop. 2015/16:2). Därefter Beslutad budget och ändringarna i statens lämnade regeringen även propositionen Extra budget under 2015 ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47)

med ytterligare förslag till ändringar i statens Till följd av den unika situation som uppkom vid budget till följd av den uppkomna riksdagens beslut om statens budget för 2015 flyktingsituationen under hösten. lämnade regeringen i propositionen I det följande redovisas översiktligt Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) ändringarna av den beslutade budgeten. förslag till mer omfattande ändringar av budgeten än normalt. Utgångspunkten för

Inkomster

Tabell 2.6 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2015 i propositionen Vårändringsbudget för 2015

Miljoner kronor

Bruttoeffekt av

Förändring åtgärder på

I statens ursprungliga budget för 2015 redovisas inkomstförsvagningen av att behålla nedsättningen av socialavgifter för unga under inkomstgrupp Arbetsgivaravgifter 1210 och inte under inkomstgrupp Nedsättningar 1280. Eftersom effekten av förslaget att ta bort nedsättningen av socialavgifter för unga redovisas under inkomstgrupp Nedsättningar 1280 i ny beräkning i vårändringsbudget blir inkomstgrupp Nedsättningar 1280 i den ursprungliga budgeten och i vårändringsbudgeten inte helt jämförbara med varandra. För att dessa skulle ha varit jämförbara borde inkomstförändringen ha redovisats på inkomstgrupp 1280 även i den ursprungliga budgeten. Därmed skulle det ha redovisats ett belopp på ca -27 miljarder kronor i stället för nuvarande 15,4 miljarder kronor, dvs. ytterligare ca 12 miljarder kronor vilket motsvarar effekten av att inte trappa ned nedsättningen fr.o.m. den 1 januari 2015.

Tabell 2.6 visar den ändrade beräkningen av nedsättningen av socialavgifter för unga fr.o.m. inkomsterna i statens budget till följd av den 1 augusti 2015 (inkomsttitel 1280 förslagen i propositionen Vårändringsbudget för Nedsättningar). 2015. Beräkningarna påverkas förutom av Övriga regeländringar till följd av ändringar i regeländringar även av en ny bedömning av den statens budget under 2015 har inte beaktats i makroekonomiska utvecklingen och andra analysen av inkomstsidan eftersom de inte har ekonomiska förutsättningar. haft någon väsentlig betydelse för utfallet 2015.

Den regeländring som haft störst påverkan på Bruttoeffekten av regeländringarna utfallet för statens budget är beslutet att minska beräknades till 6,7 miljarder kronor och

nettoeffekten, inklusive indirekta effekter, Inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till beräknades till 5,4 miljarder kronor. kommuner kompenserades kommunerna med

863 miljoner kronor till följd av utfasningen av Utgifter nedsättningen av socialavgifter för unga. För utgiftssidan lämnades i propositionen Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Vårändringsbudget för 2015 förslag om ändrade tillfördes 8 800 miljoner kronor, i huvudsak för utgiftsramar samt ändrade och nya anslag inom att hantera valutakursförluster. 24 av de 27 utgiftsområdena. Undantagna Propositionen Höständringsbudget för 2015 förändring var utgiftsområde 3 Skatt, tull och innebar att anvisade medel ökade med exekution, utgiftsområde 19 Regional tillväxt 5 554 miljoner kronor netto. Framför allt ökade och utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska anvisade medel på utgiftsområde 9 Hälsovård, unionen. Förändringarna innebar att anvisade sjukvård och social omsorg och 27 Avgiften till medel ökade med 19 050 miljoner kronor netto. Europeiska unionen. Inom utgiftsområde 9

Störst skillnad jämfört med den ursprungligen Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisade beslutade budgeten blev det på utgiftsområdena riksdagen 948 miljoner kronor till kostnader för 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, statlig assistansersättning. Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 27 Avgiften till Europeiska unionen ökade funktionsnedsättning, 14 Arbetsmarknad och anvisade medel med 3 728 miljoner kronor, arbetsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner och vilket motsvarade den utnyttjade anslagskrediten 26 Statsskuldsräntor m.m. för anslaget 2014.

De budgeterade utgifterna inom utgifts- Med anledning av flyktingsituationen under område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg hösten 2015 beslutade riksdagen den ökade med 1 922 miljoner kronor. Den största 10 december 2015 att anvisa ytterligare delen av dessa medel, 1 690 miljoner kronor, 10 961 miljoner kronor i statens budget efter avsåg bidrag för läkemedelsförmånerna med förslag i propositionen Extra ändringsbudget för anledning av en ny överenskommelse mellan 2015 (prop. 2015/16:47, bet. 2015/16:FiU18, regeringen och Sveriges Kommuner och rskr. 2015/16:94). Medlen avsåg ett tillfälligt Landsting och introduktionen av nya läkemedel stöd till kommuner och landsting med under slutet av 2014. Vidare ingick en satsning 9 800 miljoner kronor, 961 miljoner kronor för på 200 miljoner kronor för insatser för ersättningar och bostadskostnader för barnmorskor, förlossningsvården och kvinnors asylsökande samt 200 miljoner kronor för stöd hälsa. I budgetpropositionen beräknades till det civila samhällets insatser för asylsökande. helårseffekten för denna satsning till 400 miljoner kronor. Även satsningen på ökad bemanning inom äldrevården presenterades i propositionen Vårändringsbudget för 2015 med en halvårseffekt på 1 000 miljoner kronor. Satsningen finansierades framför allt genom omprioriteringar från andra satsningar inom utgiftsområdet.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökades med 2 561 miljoner kronor. Ökningen var framför allt hänförlig till ökade kostnader för sjukpenning och rehabilitering.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökades med 1 531 miljoner kronor. Bland annat tillfördes medel till traineejobb, utbildningskontrakt, extratjänster och förändringar av ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen, dvs. motsvarande de förslag som lämnats i budgetpropositionen.

Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015

Miljoner kronor

Skillnad Utgiftsområde BP¹ SB² SB-BP VÄB³ HÄB4 EÄB5 Totalt ÄB

1 Rikets styrelse 12 413 12 199 -215 104 104

2 Samhällsekonomi och

6 Försvar och samhällets

9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg 64 441 61 898 -2 543 1 922 948 2 870 10 Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och

funktionsnedsättning 101 016 100 474 -542 2 561 0 2 561

11 Ekonomisk trygghet vid

ålderdom 38 166 38 015 -151 133 462 595 12 Ekonomisk trygghet för familjer

16 Utbildning och

universitetsforskning 64 153 63 636 -517 336 336 17 Kultur, medier, trossamfund

och fritid 13 151 12 785 -366 351 200 551 18 Samhällsplanering, bostads-

försörjning och byggande samt

23 Areella näringar, landsbygd och

Totalt 890 900 873 857 -17 043 19 050 5 554 10 961 35 565

Budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1). ² Statens budget för 2015 (bet. 2014/15:FiU10, rskr. 2014/15:29). ³ Propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15: 255). Regeringen lämnade förslag om anslagsförändringar om 18,8 miljarder kronor. Utöver regeringens förslag anvisade ytterligare 200 miljoner kronor för insatser till ideella organisationer inom utgiftsområde 17. ⁴ Propositionen Höständringsbudget för 2015 (prop.2015/16:2, bet. 2015/16:FiU11, rskr. 2015/16: 19. ⁵ Propositionen Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47, bet. 2015/16:FiU18, rskr. 2015/16:93).

2.2 Inkomster i statens budget 2015 nedsättning av socialavgifterna för unga i två steg

och sänkt avdrag för pensionssparande. I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster Makroekonomiska förutsättningar och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög intäkterna redovisar skatterna det år de avser, grad den underliggande ekonomiska utveckldvs. det år den skattepliktiga händelsen äger ingen. I tabell 2.9 redovisas några av de makroerum. Statens skatteinkomster för 2015 är ett konomiska förutsättningar som påverkar skatteslutligt utfall, medan skatteintäkterna till stor del intäkterna. De ekonomiska antaganden som är en prognos och blir definitiva först ett och ett redovisas är desamma som i 2016 års ekohalvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller nomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa främst de årligt fastställda inkomstskatterna för med de antaganden som låg till grund för individer och företag. En fullständig redovisning beslutad budget för 2015, dvs. de av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns makroförutsättningar som redovisades i i bilaga 1. budgetpropositionen för 2015.

En viktig variabel för prognosen på skatt på

arbete är utvecklingen av lönesumman i ekono- 2.2.1 Prognosförutsättningar min. Lönesumman 2015 blev 0,1 procentenheter

lägre än prognosen i budgetpropositionen för Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal 2015. skatter på löpande debiteringar av skatter som Konsumentprisindex, KPI, påverkar avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig terna har utvecklats jämfört med budgeten bör inkomstskatt styrs av KPI. Om lönerna i beakta utvecklingen av makroekonomin och samhället ökar med mer än KPI-utvecklingen förändringar i regelverken. plus 2 procentenheter, hamnar en större andel av

Beslutad budget för 2015 omfattade inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till skattereformer som sammanlagt bedömdes höja högre skatteintäkter. KPI används även till att skatteintäkterna med 6 miljarder kronor, medan omräkna skattesatserna för skatt på energi. Peripropositionen Vårändringsbudget för 2015 oden juni 2014–juni 2015 var KPI-utvecklingen innehöll reformer som bedömdes höja betydligt svagare än vad som förväntades i skatteintäkterna med 7 miljarder kronor. beslutad budget för 2015. I stället för en

uppgång om 0,7 procent var KPI-

Tabell 2.8 Skattereformer 2015 i beslutad budget för 2015

utvecklingen -0,4 procent.

och i propositionen Vårändringsbudget för 2015

BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i

Miljarder kronor

ekonomin. Utfallet för den nominella BNP- Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna tillväxten 2015 blev 1,1 procentenheter starkare BB15 VÄB15 Total än vad som förväntades i beslutad budget för Skatt på arbete 3 7 10 2015. En bidragande förklaring är en stark

utveckling av de fasta bruttoinvesteringarna, som Skatt på kapital - - -

påverkar i sin tur intäkterna från mervärdeskatt. Skatt på konsumtion

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källa: Egna beräkningar.

De ökade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om för 2015 påverkar huvudsakligen skatt på arbete. De nämnvärda regelförändringar som påverkar inkomster från skatt på arbete 2015 är slopad

Tabell 2.9 Antaganden i 2016 års ekonomiska

för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster,

vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2015

ett fastställt utfall för 2015 eftersom det avser de

Procentuell utveckling om inget annat anges

belopp som har betalats in till staten.

2014 2015

I tabellen nedan redovisas berörda

1 BNP, marknadspris 3,9 6,0

inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall.

Timlön 1,7 3,3

som ännu saknar utfall för 2015

Arbetslöshet 7,9 7,4

1120 Allmänpensionsavgift dec 16 Diff. BP15 0,0 0,1

4 1140 Skattereduktioner dec 16 Arbetsmarknadspolitiska program 3,7 3,7

1200 Indirekta skatter på arbete

Diff. BP15 -0,1 -0,1

1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 16 Hushållens konsumtionsutgifter 3,0 3,7

1240 Egenavgifter dec 16 Diff. BP15 -0,7 -1,1

1270 Särskild löneskatt, 1274 dec 16 Kommunal medelutdebitering 31,9 32,0

1280 Nedsättningar, 1283-1284 dec 16 Diff. BP15 0,0 0,1

1300 Skatt på kapital

Statslåneränta 1,6 0,6

1310 Skatt på kapital, hushåll dec 16 Diff. BP15 -0,2 -1,1

1320 Skatt på företagsvinster dec 16 KPI juni-juni 0,2 -0,4

1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 dec 16 Diff. BP15 0,0 -1,1

1350 Fastighetsskatt dec 16 Inkomstbasbelopp 56,9 58,1

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Diff. BP15 0,0 0,0

1410 Mervärdesskatt, 1411 sep 16 Prisbasbelopp 44,4 44,5 1600 Restförda och övriga skatter

Diff. BP15 0,0 0,0 1620 Övriga skatter, hushåll maj 17

Inkomstindex 155,6 158,9 1630 Övriga skatter, företag maj 17

Diff. BP15 0,0 0,0 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

Skiktgräns 420,8 430,2 1810 Skatter till andrasektorer nov 16

Diff. BB15 0,0 0,0 1900 Periodiseringar

Övre skiktgräns 602,6 616,1 1910 Uppbördsförskjutningar maj 17

Diff. BP15 0,0 0,0 1920 Betalningsförskjutningar nov 16 Löpande priser, procentuell förändring. Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har Enligt nationalräkenskapernas definition. utfall för 2015. Arbetslöshet 15–74 år. Procent av arbetskraften. Medelvärde under året, procent.

6¶För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar

Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år. 7

Tusental kronor. fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga

Här redovisas skiktgränsen som gäller enligt beslutad budget för 2015, då den skiljer sig från det förslag som låg i budgetpropositionen för 2015. Tusental beskattningen för 2015, vilken blir känd i

kronor. december 2016.

Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218)

fastställs utfallet i augusti 2016 när skattedeklarationerna för juli blir kända. För mer- Bedömningar om utfallet för 2015 värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i september 2016. För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är maj 2017, beroende på omprövningar för hushåll kända vid tidpunkten för publiceringen av denna (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel årsredovisning. Däremot är det totala beloppet 1631). Detta innebär även att uppbörds-

förskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs budget och utfall har varierat mellan 0,4 och lika sent. Beloppen för 2014 och 2015 på 1,5 procent av utfallet för statens skatteintäkter. inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således Vanligtvis förklaras skillnaden av avvikelser på fortfarande bedömningar vid tidpunkten för skatt på kapital, som är den mest volatila och publiceringen av denna årsredovisning. svårbedömda av alla skatterna.

Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna

I tabell 2.11 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren 2009–2013. Skillnaden mellan

Tabell 2.11 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2009–2013

Miljarder kronor

inkomster samt avvikelser mot beslutad budget. De totala skatteintäkterna 2015 beräknas uppgå För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga till knappt 1 795 miljarder kronor. Detta är utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoknappt 49 miljarder kronor högre än i beslutad ser för 2015, dvs. en stor del av skatteintäkterna budget för 2015. Statens skatteintäkter, dvs. de 2015 är fortfarande prognoser. totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, Skatteintäkter är periodiserade skatter och kommunalskatt och avgifter till skatteintäkternas utveckling har en direkt koppålderspensionssystemet, beräknas uppgå till ling till den ekonomiska utvecklingen och de drygt 912 miljarder kronor. Statens förväntade skatteregeler som gäller för det aktuella året. skatteintäkter är därmed 50 miljarder kronor Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudhögre än i beslutad budget för 2015. Förväntade grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt intäkter 2015 för såväl skatt på kapital och på konsumtion och insatsvaror, samt restförda konsumtion inklusive insatsvaror är högre i och övriga skatter. Summan av dessa skatter förhållande till beslutad budget, medan utgör de totala skatteintäkterna. förväntade intäkter från skatt på arbete var i linje Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för med beslutad budget. Den beloppsmässigt de skatteintäkter som bidrar till att finansiera största positiva avvikelsen, jämfört med avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den beräkningen i beslutad budget, återfinns inom offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur skatteintäkter på kapital och det förklaras av en särredovisas på kommunsektorn, åldersengångshändelse. I avsnitten som följer förklaras pensionssystemet och staten. avvikelserna mer utförligt.

Tabell 2.12 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med statens budget för 2014 och beslutad budget för 2015

Miljarder kronor

Skillnad mot Skillnad mot Beräknat utfall Utfall beslutad budget statens budget Inkomstår 2015 2014 2015 2014

Periodiseringar -18,0 -27,6 -15,0 -17,8

Skatt på arbete Kommunal inkomstskatt

År 2015 beräknas intäkterna från den kommu- Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala nala inkomstskatten uppgå till drygt skatteintäkterna och kan delas in i direkta och 636 miljarder kronor. Jämfört med beslutad indirekta skatter. Löner och andra ersättningar budget har intäkterna för 2015 reviderats ned för arbete är underlag för både direkta och indi- med drygt 1 miljard kronor. Det förklaras rekta skatter, medan transfereringsinkomster, framför allt av att lönesumman blev lägre än vad såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- som bedömdes i beslutad budget. ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete Statlig inkomstskatt består till största delen av kommunal och statlig Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha inkomstskatt. Under de direkta skatterna på uppgått till 51,5 miljarder kronor 2015. I jämföarbete redovisas också skattereduktionerna. relse med beslutad budget för 2015 har den stat-

Gemensamt för merparten av de skatter som liga inkomstskatten reviderats upp endast maringår i skatt på arbete är att de följer utveck- ginellt. Skiktgränserna för 2015 är fastställda och lingen av utbetalda löner och transfereringar. har inte ändrats efter beslutad budget för 2015.

Posterna under direkta skatter fastställs 2016 och uppgifterna för 2015 är därmed bedömt Allmän pensionsavgift utfall, grundat på en prognos. Den allmänna pensionsavgiften tas ut på

År 2015 beräknas skatt på arbete ha uppgått förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften till drygt 1 051 miljarder kronor. Jämfört med utgörs av pensionsgrundande ersättningar och beslutad budget för 2015 har intäkterna intäkterna följer därför utvecklingen av reviderats ned marginellt med knappt 1 miljard skatteunderlaget för direkta skatter. Utfallet för kronor. De direkta skatterna har reviderats ned 2015 beräknas bli drygt 108 miljarder kronor, bl.a. till följd av lägre lönesumma. Samtidigt har vilket är 1 miljard kronor lägre än beräknat i de indirekta skatterna reviderats upp till följd av beslutad budget för 2015. att nedsättningen av socialavgifter för unga reducerades den 1 augusti 2015, i enlighet med Skattereduktioner vad regeringen föreslog i propositionen År 2015 beräknas den totala skattereduktionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99). uppgå till knappt 235 miljarder kronor, vilket är

2,5 miljarder kronor högre än i beslutad budget. Skattereduktionerna blev också högre än

Avvikelsen beror främst på ett högre beräknat beräknat i beslutad budget, vilket minskar

utfall för ROT-avdraget, som är en del av intäkterna från skatt på arbete.

husavdraget. En lägre subventionsgrad för ROT-

avdraget har införts fr.o.m. 2016, vilket troligen Direkta skatter kan förklara att ROT-avdraget ökade kraftigt

under slutet av 2015. De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän

Indirekta skatter

pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2014 blev utfallet för de direkta skatterna drygt 530 miljarder kronor. År 2015 beräknas de De indirekta skatterna på arbete utgjorde

47 procent av skatt på arbete och beräknas 2015 direkta skatterna uppgå till drygt 561 miljarder

ha uppgått till drygt 490 miljarder kronor. Till kronor.

skillnad från de direkta skatterna där merparten

Jämfört med beslutad budget för 2015 har de direkta skatterna 2015 reviderats ned med av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller knappt 5 miljarder kronor, vilket dels beror på de indirekta skatterna huvudsakligen staten och att den kommunala inkomstskatten blev lägre, ålderspensionssystemet. dels på att skattereduktionerna blev högre än

Arbetsgivaravgifter

förväntat i beslutad budget för 2015.

Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av

arbetsgivaravgifter. För 2015 är utfallet nästan

fullständigt. Arbetsgivaravgifterna 2015 uppgick

till knappt 492 miljarder kronor. En jämförelse

mellan beräknat utfall och beslutad budget Skatt på hushållens kapital försvåras av att inkomstförsvagningen av att Underlaget för hushållens skatt på kapital är behålla nedsättningen av socialavgifter för unga nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. redovisas under inkomstgrupp Arbetsgivar- Den största delen av kapitalskatten kommer från avgifter i den beslutade budgeten. Medan realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna har effekten av förslaget om att slopa nedsättningen varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att av socialavgifter för unga i två steg fr.o.m. den 1 även hushållens kapitalskatt varierar. Kapitalaugusti, i enlighet med propositionen vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99), olika tillgångar samt på när de ackumulerade redovisas under inkomstgrupp Nedsättningar i vinsterna realiseras. beräknat utfall. För att dessa skulle vara Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till jämförbara med varandra skulle inkomst- knappt 51 miljarder kronor 2015. Det är nästan förändringen i beslutad budget ha bokförts 10 miljarder kronor högre än i beslutad budget. under posten Nedsättningar. Revideringen beror framför allt på att hushållens

kapitalvinster bedöms bli betydligt högre Särskild löneskatt jämfört med tidigare bedömning. Utfallet för År 2015 beräknas den särskilda löneskatten bli 2014 avseende hushållens kapitalvinster kom in 38,5 miljarder kronor. Jämfört med beslutad betydligt högre än förväntat. Detta i budget har intäkterna reviderats ned med drygt kombination med en fortsatt gynnsam 4 miljarder kronor. Nedrevideringen beror utveckling på bostads- och aktiemarknaden huvudsakligen på att företagens kostnader för ligger bakom bedömningen i beräknat utfall för pensionsförmåner till de anställda har reviderats 2015. ned.

Skatt på företagsvinster

Nedsättningar Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, Jämfört med beslutad budget för 2015 beräknas föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar innedsättningarna uppgå till knappt 20 miljarder komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. kronor. Beslut om att slopa nedsättningen av Beskattningen utgår från bolagens bokföringssocialavgifter för unga i två steg fr.o.m. den 1 mässiga resultat, men vissa skattemässiga justeaugusti, i enlighet med vad regeringen föreslog i ringar görs för att få fram den beskattningsbara propositionen Vårändringsbudget för 2015, inkomsten. innebär att nedsättningarna har reviderats ned. Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till

drygt 119 miljarder kronor 2015 och detta är

drygt 24 miljarder kronor högre än i beslutad Skatt på kapital budget för 2015. Den slutgiltiga taxeringen för

2014 visade på högre företagsskatteintäkter än Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- förväntat. Detta föranledde ett nivåskifte uppåt vinster, skatt på hushållens kapitalinkomster för de framtida förväntade intäkterna från samt kommunal fastighetsavgift och statlig företagsbeskattningen. Men den främsta fastighetsskatt. År 2015 beräknas skatt på kapital förklaringen är att en enskild koncern gjorde utgöra ca 12,6 procent av de totala oväntade stora vinster 2015 som togs upp till skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör beskattningen 2015. drygt hälften av skatt på kapital.

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt Avkastningsskatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensionsstörst variationer över åren. Det är också för och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på tilldessa skatter som prognososäkerheten är störst. gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen

De flesta skatter i undergruppen skatt på ka- beror avkastningsskatten på statslåneräntan året pital fastställs i den årliga beskattningen i före beskattningsåret. Skattesatsen 2015 är december året efter inkomståret. Undantagen är 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 prokupongskatten och stämpelskatten, som fast- cent på kapitalförsäkringar. ställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna Intäkten från avkastningsskatten blir knappt från skatt på kapital för 2015 fortfarande är en 9 miljarder kronor 2015, en minskning från prognos. drygt 10 miljarder kronor året innan. Detta kan i

all väsentlighet knytas till en nedgång i både på den totala konsumtionen och på samstatslåneräntan under 2014. mansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt

tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket Kommunal fastighetsavgift och statlig medför att intäkterna är starkt kopplade till prifastighetsskatt sökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- konsumtion består skattebasen för mervärten på bostäder och ersattes av en kommunal desskatt även av offentlig konsumtion, samt fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick förbrukning i icke skattepliktig verksamhet i 2015 till 7 262 kronor, dock högst 0,75 procent både privata företag och offentlig sektor, dvs. av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- verksamhet där ingående mervärdesskatt inte är delen i hyreshus uppgick till 1 243 kronor per avdragsgill. lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxerings- Intäkterna från mervärdesskatten beräknas ha värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till uppgått till 381 miljarder kronor 2015, vilket är inkomstbasbeloppet. 10 miljarder kronor högre än beräknat i beslutad

Intäkterna från den kommunala fastighets- budget för 2015. Att intäkterna blev så mycket avgiften och statliga fastighetsskatten beräknas högre beror på att återhämtningen i den svenska uppgå till knappt 33 miljarder kronor 2015. konjunkturen blev starkare än väntat. Dessutom Jämfört med prognosen i beräknad budget för var sammansättningen i hushållens konsumtion 2015 har prognosen reviderats upp med drygt en gynnsam för mervärdesskatteintäkterna miljard kronor. eftersom konsumtionen av bilar och sällan-

köpsvaror var särskilt hög.

Stämpelskatt

Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och Punktskatter tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för kompensera för de negativa externa effekter för 2015 blev knappt 11 miljarder kronor, vilket är samhället som uppstår i samband med förbrukknappt 2 miljarder kronor högre än i beslutad ning av vissa varor och tjänster. Punktbeskattbudget för 2015. ning används för att påverka konsumtionen i en

för samhället önskvärd riktning, även om de Kupongskatt också har en klar offentligfinansiell betydelse. Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. energi. Punktskatterna skiljer sig från exempelvis Skatten betalas av personer som är bosatta ut- mervärdesskatten i det avseendet att de oftast är omlands och som fått utdelning från svenska baserade på konsumerad kvantitet i stället för på aktiebolag. marknadspris.

Kupongskatten uppgick till knappt 5 miljarder Intäkterna från punktskatterna sammantaget kronor 2015, vilket är marginellt högre än uppgick 2015 till 128 miljarder kronor, vilket är beräknat i budgeten för 2015. 1 miljard kronor lägre än i beslutad budget för

2015. Inom punktskatterna har utfallen

emellertid kommit in både högre och lägre än Skatt på konsumtion och insatsvaror väntat.

Utfallet för intäkterna från skatt på tobak och Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på im- alkohol blev högre än väntat och har sin port bildar tillsammans skatt på konsumtion och förklaring i skattehöjningar. insatsvaror. År 2015 beräknas intäkterna från Intäkterna från skatt på energi uppgick 2015 skatt på konsumtion och insatsvaror uppgå till till 41 miljarder kronor och det är 1 miljard 509 miljarder kronor, vilket är 9 miljarder kronor kronor lägre än väntat. Det är framför allt högre än i beslutad budget för 2015. användningen av el i bostadssektorn som blivit

betydligt lägre än väntat och som förklarar de

Mervärdesskatt

lägre intäkterna från skatt på energi. Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna

Restförda och övriga skatter påverka redovisningen av den offentliga sektorns

nettoförmögenhet. Anledningen till att detta Restförda skatter är nettot av restförda och av inte görs är att det inte finns någon samlad redo- Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland visning av den uppskjutna beskattningen. Det övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare verkets tidigare fattade beskattningsbeslut samt ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att diverse inkomster som exempelvis Insätt- det är mycket svårt att beräkna den fordran som ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av- den offentliga sektorn har. Även om det för ett gifter till Kärnavfallsfonden m.fl. visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta

Tillsammans uppgick restförda och övriga medel till periodiseringsfonder vet man inte i skatter till knappt 8 miljarder kronor 2015. vilken utsträckning dessa återföringar kommer Restförda skatter är 4 miljarder kronor lägre än att påverka skatteintäkterna. Om återföringen beräknat medan övriga skatter är 12 miljarder sker under år som företagen har förluster bidrar kronor högre än väntat i beslutad budget för inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. 2015. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skatte-

fordran vilket gör skattningen än mer osäker.

Periodiseringar

2.2.3¶Övriga inkomster

Periodiseringarna består av uppbörds- och betalningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna visar skillnaden mellan inkomsterna i den lö- Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av pande redovisningen och den periodiserade in- försåld egendom, Återbetalning av lån, täkten. Betalningsförskjutningarna består av Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från skillnaden mellan in- och utbetalningar på samt- EU. Dessutom ingår inkomsttyperna liga skattekonton och debiterade skatter. Avräkningar i anslutning till skattesystemet och

Periodiseringarna väntas 2015 ha uppgått Utgifter som redovisas som krediteringar på till -18 miljarder kronor, vilket är 15 miljarder skattekonto. Det totala utfallet för övriga kronor lägre än väntat. inkomster 2015 uppgick till -34 513 miljoner

kronor och var därmed 12 414 miljoner kronor

lägre än vad som beräknades i den ursprungliga Uppskjuten beskattning budgeten. Övriga inkomster blev

22 770 miljoner kronor lägre jämfört med 2014. Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, och framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskrivningar).

De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen

Tabell 2.13 Övriga inkomster, sammanfattning

Inkomsterna inom inkomsttypen uppgick till

Miljoner kronor

38 970 miljoner kronor, vilket är 5 320 miljoner SB Utfall Utfall-SB Utfall kronor (15,8 procent) högre än beräknat i 2015 2015 2015 2014 statens budget för 2015.

Inkomster av

Inkomsterna av statens verksamhet blev statens verksamhet 33 650 38 970 5 320 41 712 2 742 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än Inkomster av 2014. Utfallet för Rörelseöverskott blev försåld egendom 15 000 134 -14 866 182 2 834 miljoner kronor högre än 2014. Även Återbetalning av Inkomster av statens aktier blev 7 085 miljoner lån 876 912 36 945 kronor högre än föregående år. Den Kalkylmässiga huvudsakliga anledningen till att utfallet för inkomster 9 998 9 748 -250 9 868 inkomsttypen blev lägre än 2014 är att utfallet Bidrag m.m. från för Övriga inkomster av statens verksamhet blev EU 10 333 9 733 -600 11 864

12 005 miljoner kronor lägre än 2014. Det beror Avräkningar m.m. på införandet av en ny kreditmodell för i anslutning till

studielånen 2014 vilket medförde en skattesystemet -83 524 -85 855 -2 331 -76 313

engångsinbetalning på 11 700 miljoner kronor. Utgifter som redovisas som krediteringar på Högre rörelseöverskott skattekonto -8 432 -8 155 277 0 Rörelseöverskotten uppgick till 6 983 miljoner Övriga inkomster -22 099 -34 513 -12 414 -11 743 kronor, vilket är 2 834 miljoner kronor

(68,3 procent) högre än 2014.

Tabell 2.15 Rörelseöverskott

Inkomster av statens verksamhet

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall- Utfall Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelse- 2015 2015 SB 2015 2014 överskott från statliga affärsverk och Riksbanken Affärsverket svenska samt överskott av statens fastighetsförvaltning. kraftnäts inlevererade

utdelning och inleverans Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieut-

av motsvarighet till delningar från bolag med statligt ägande, offent-

statlig skatt 475 553 ligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter

Inlevererat överskott av och övriga inkomster av statens verksamhet. Riksgäldskontorets

garantiverksamhet 18 42

Tabell 2.14 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Inlevererat överskott av Miljoner kronor statsstödd exportkredit 100 254

SB Utfall Utfall-SB Utfall

Inlevererat överskott

2015 2015 2015 2014

från övriga myndigheter 2 290 Rörelseöverskott 6 983 4 149

Riksbankens Överskott av statens inlevererade överskott 4 100 3 300 fastighetsförvaltning 260 488

Rörelseöverskott 6 983 4 149

Ränteinkomster 1 345 2 074 Inkomster av statens

Affärsverket svenska kraftnät redovisade 2014 aktier 19 521 12 436

681 miljoner kronor i resultat efter finansiella Offentligrättsliga

poster, vilket är en försämring med 169 miljoner avgifter 8 490 8 308

kronor jämfört med året innan. Av affärsverkens Försäljningsinkomster 68 62

utdelningspolicy framgår att 65 procent av Böter m.m. 1 243 1 130

resultatet ska utdelas till staten. Detta innebär att Övriga inkomster av

affärsverken levererade in 475 miljoner kronor i statens verksamhet 1 060 13 065

utdelning till staten under 2015. Utdelningen var

Inkomster av statens

78 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än 2014.

verksamhet 33 650 38 970 5 320 41 712

Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för

varje kvartal redovisa resultatet för det svenska

systemet för statsstödda exportkrediter.

Föregående års överskott inlevereras och Lägre kostnadsräntor på skattekontot redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick Ränteinkomster uppgick till 1 345 miljoner 2014 till 100 miljoner kronor och inlevererades kronor, vilket är 729 miljoner kronor 2015. Det inlevererade överskottet 2015 är (35,1 procent) lägre än föregående år. 154 miljoner kronor (60,6 procent) lägre än det

Tabell 2.16 Ränteinkomster

överskott som inlevererades 2014.

Miljoner kronor

I propositionen Vårändringsbudget för 2015

SB Utfall Utfall- Utfall tillkom inkomsttiteln 2127 Inlevererat överskott

2015 2015 SB 2015 2014 från övriga myndigheter. År 2014 gjorde

Räntor på näringslån -1 -1 Exportkreditnämnden en analys av

Räntor på studielån 40 37 verksamhetens kapitalkrav och fann att kapitalet kunde minskas. Under 2015 levererade Övriga ränteinkomster 1 306 2 038 Exportkreditnämnden in 2 288 miljoner kronor Ränteinkomster 1 345 2 074 till staten i form av myndighetskapital på inkomsttitel 2127 Inlevererat överskott från

Övriga ränteinkomster uppgick till övriga myndigheter. Av beloppet hämtades

1 306 miljoner kronor, vilket är 729 miljoner 1 791 miljoner kronor från kontot i

kronor (35,1 procent) lägre än föregående år. Riksgäldskontoret. Det betyder att saldot för

Räntor på skattekonto sorterar under övriga statens budget endast påverkades med resterande

ränteinkomster och utgör 95,5 procent av del på 497 miljoner kronor.

utfallet för dessa inkomster. Skillnaden jämfört Riksbankens inlevererade överskott uppgick med föregående år beror framför allt på att

till 4 100 miljoner kronor, vilket är 800 miljoner

utfallet för kostnadsräntor vid underskott på kronor högre än föregående år. Det inlevererade

skattekontot uppgick till 1 415 miljoner kronor, överskottet uppgår till 80 procent av

vilket är 554 miljoner kronor lägre än föregående Riksbankens genomsnittliga resultat under den

år. senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m. Riksbanken Flera extraordinära inkomster av statens aktier redovisade ett positivt resultat på 3 267 miljoner under hösten 2015 kronor för 2014. Efter justeringar och Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består återföringar av bokslutsdispositioner uppgick av utdelning och andra inkomster från statligt resultatet till 9 019 miljoner kronor. Att ägda bolag. Den utbetalade utdelningen baseras resultatet blev så högt förklarar till stor del generellt på bolagens resultat från året innan. skillnaden på det inlevererade överskottet Inkomster av statens aktier uppgick till jämfört med 2014. 19 521 miljoner kronor, vilket är 7 085 miljoner

kronor (57,0 procent) högre än föregående år.

Lägre överskott av statens fastighetsförvaltning

Under hösten har extraordinära inkomster Överskotten av statens fastighetsförvaltning

inkommit från Akademiska hus AB, SJ AB och uppgick till 260 miljoner kronor, vilket är

Specialfastigheter AB. 228 miljoner kronor (46,6 procent) lägre än föregående år.

Överskottet från Statens fastighetsverk var 224 miljoner kronor. Överskottet består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2014 på 110 miljoner kronor, dels av en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2015 på 114 miljoner kronor. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 36 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2014 på 11 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2015 på 25 miljoner kronor.

Tabell 2.17 Aktieutdelning 2015 och 2014

Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till

Miljoner kronor

4 844 miljoner, vilket är identiskt med 2014. Utfall 2015 Utfall 2014 Skillnad Resultatet för koncernen uppgick 2014 till

Akademiska hus AB 5 945 1 374 4 571 15 599 miljoner kronor, vilket är 1 168 miljoner Apoteket AB 158 150 8 kronor (7,0 procent) lägre än 2013. Apoteket Produktion & Inlandsinnovation AB beslutade under 2014 Laboratie AB 3 -3 om en utdelning på 100 miljoner kronor. Apoteksgruppen i Beloppet betalades ut under 2015. Sverige Holding AB 4 -4 Under hösten 2015 inkom extraordinära AB Bostadsgaranti 138 9 129 inkomster från tre bolag. Specialfastigheter AB:s Ersättningsmark i årsstämma beslutade i april att återbetala Sverige AB 113 -113 aktiekapital till den enda aktieägaren, Svenska Fouriertransform 100 100 staten. Totalt innebar det att 2 071 miljoner Inlandsinnovation 100 100 kronor återbetalades utöver den ordinarie

utdelningen på 929 miljoner kronor. SJ AB Jernhusen AB 113 100 13

beslutade på en extrastämma i september om en Lernia AB 235 58 177

efterutdelning på 1 700 miljoner kronor till Luossavaara-

staten. Det innebär att aktieutdelningarna från SJ Kiirunavaara AB (LKAB) 139 3 500 -3 361 AB totalt uppgick till 1 930 miljoner kronor

2015. Även Akademiska hus AB beslutade om Metria 3 3

en extrautdelning. Totalt beslutade bolaget på Nordiska investeringsbanken 193 190 3 extrastämman i oktober att dela ut

6 500 miljoner kronor, varav 4 500 miljoner PostNord AB 78 -78

betalades ut under 2015. Resterande SBAB 502 502

2 000 miljoner kronor avser bolaget betala ut

Svenska

Rymdaktiebolaget 10 3 7 Högre inkomster från offentligrättsliga avgifter än

Svevia 120 120 2014

Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter var

Swedavia 231 231

8 490 miljoner kronor, vilket är 182 miljoner

2014. Taket för den inkomstrelaterade ersättning Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) har en i A-kassan höjdes i september 2015. Det

medförde att finansieringsavgiften som utdelningspolicy som innebär att utdelning till ägaren långsiktigt ska vara 30 till 50 procent av arbetslöshetskassorna betalar till staten ökade.

resultatet efter skatt. Utdelningen ska anpassas

Högre inkomster av felparkeringsavgifter

till en genomsnittlig resultatnivå över en

Statens försäljningsinkomster uppgick till konjunkturcykel. LKAB koncernens resultat

68 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor efter skatt uppgick för 2014 till 347 miljoner

(8,7 procent) högre än föregående år. I kronor, vilket är 5 685 miljoner kronor

inkomstgruppen försäljningsinkomster ingår (94,2 procent) lägre än 2013 års resultat.

även felparkeringsavgifter. Dessa förklarar Utdelningen från LKAB uppgick till sammanlagt

ökningen i inkomstgruppens utfall. 139 miljoner kronor 2015, vilket är 3 361 miljoner kronor lägre än 2014.

Högre inkomster från Böter m.m. på grund av beloppet utgör en beräkningsteknisk schablon ersättning för oljeutsläppet vid Tjörn 2011 på 15 000 miljoner kronor. Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till Inkomsterna för 2015 avser andelar av 1 243 miljoner kronor, vilket är 113 miljoner intäkter på de exportaffärer som Försvarskronor (10,0 procent) högre än föregående år. exportmyndigheten förvaltar (Gripenkontrakt- Det högre utfallet beror framför allt på att et) och överskott från försäljningar av fastigheter utfallet för inkomsttiteln 2713 Vattenförorenings- som Fortifikationsverket genomfört. avgifter m.m. blev 89 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror på att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tog emot Återbetalning av lån ersättning med anledning av att rättegångsprocessen mot den som orsakade oljeutsläppet Under inkomsttypen Återbetalning av lån utanför Tjörn 2011 avslutades. redovisas återbetalningar av olika typer av lån där

den största delen är återbetalning av Införandet av kreditmodell för studielånen 2014 studiemedel.

försvårar jämförelsen mellan åren

De övriga inkomsterna av statens verksamhet Tabell 2.19 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

uppgick till 1 060 miljoner kronor, vilket är 12 005 miljoner kronor lägre än 2014. SB Utfall Utfall-SB Utfall

2015 2015 2015 2014

Den stora skillnaden mellan åren förklaras av

Återbetalning av en engångsinbetalning på 11 700 miljoner kronor

näringslån 1 1 från Centrala studiestödsnämnden i januari 2014

Återbetalning av med anledning av att de införde en kreditmodell

studielån 711 818 för studielån, i enlighet med budgetlagens

Återbetalning av bestämmelser. Kreditmodellen innebär bl.a. att övriga lån 200 127 kapitaliserad ränta fr.o.m. 2014 lånefinansieras.

Återbetalning av lån 876 912 36 945

En engångseffekt uppstod eftersom Centrala studiestödsnämnden tog upp lån i

Återbetalning av lån lägre än föregående år

Riksgäldskontoret för ackumulerad kapitaliserad

Utfallet på inkomsttypen uppgick till ränta. Den ökade upplåningen motsvarades av en

912 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket

kronor (4,2 procent) högre än beräknat i statens innebar att budgetsaldot inte påverkades.

budget och 33 miljoner kronor (3,5 procent)

lägre än 2014.

Återbetalningen av studiemedel blev

Inkomster från försäljning av egendom

106 miljoner kronor lägre än 2014. Förändringen

mellan åren beror till största delen på att Under denna inkomsttyp redovisas bl.a.

amorteringarna för studiemedel har minskat inkomster av försålda byggnader och maskiner,

eftersom antalet återbetalningsskyldiga för mark och annan egendom som exempelvis

denna lånetyp, som avser lån upptagna före 1989, gruvegendom och aktier.

blir allt färre. Återbetalningen av övriga lån blev Tabell 2.18 Inkomster av försåld egendom 73 miljoner kronor högre än föregående år och Miljoner kronor avser bl.a. återbetalning av lån för svenska FN-

SB Utfall Utfall-SB Utfall styrkor.

2015 2015 2015 2014 Inkomster av försåld egendom 15 000 134 -14 866 182

Kalkylmässiga inkomster

Låga inkomster av försåld egendom 2015 Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består Inkomsterna av försåld egendom uppgick till av vissa amorteringar och statliga pensions- 134 miljoner kronor, vilket är 14 866 miljoner avgifter. kronor lägre än beräknat i statens budget och 49 miljoner kronor lägre än 2014. Det beräknade

Tabell 2.20 Kalkylmässiga inkomster

Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU

2015 2015 2015 2014

redovisas bidrag från olika EU-fonder inom Avskrivningar och

EU:s budget. De största enskilda bidragen amorteringar 154 541

erhålls från Europeiska regionala Avskrivningar på fastigheter 154 541 utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och

Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst Uppdragsmyndigheters komplementkostnader kopplade till utgifter på anslag under

utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, Statliga pensionsavgifter 9 594 9 327 utgiftsområde 19 Regional tillväxt,

Kalkylmässiga inkomster 9 998 9 748 -250 9 868 utgiftsområde 22 Kommunikationer samt

utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd

och livsmedel. Inkomsterna uppgick till 9 748 miljoner kronor,

vilket är 250 miljoner kronor (2,5 procent) lägre

Tabell 2.22 Bidrag m.m. från EU

än beräknat i statens budget för 2015. Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall De statliga pensionsavgifterna ökade 2015 2015 2015 2014

Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick Bidrag från EU:s

särskilda löneskatten på pensionskostnader

Djurbidrag 0 0

uppgick till 1 826 miljoner kronor.

Övriga bidrag från

Administrationskostnaderna för det statliga Europeiska tjänstepensionssystemet blev 188 miljoner garantifonden för

jordbruket 206 181

kronor. Jämfört med föregående år har avgifterna ökat med 267 miljoner kronor Bidrag från EU till

landsbygdsutveckling

(2,9 procent).

en 1 621 1 945

Tabell 2.21 Statliga pensionsavgifter Bidrag från EU till

fiskenäringen 103 38

Miljoner kronor

Bidrag från

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2015 2015 2015 2014 Europeiska regionala

utvecklingsfonden 509 1 395

Statlig tjänstepensionering 7 831 7 654 Bidrag från

Europeiska Särskild löneskatt på

socialfonden 524 1 982

pensionskostnader 1 826 1 747

Bidrag till Statlig

transeuropeiska grupplivförsäkring 49 49

nätverk 123 294 Premieskatt, gruppliv 38 38

Övriga bidrag från EU 253 45 Statlig

Bidrag m.m. från EU 10333 9733 -600 11864

personskadeförsäkring 50 49

Avdrag för

administrations- Inkomsterna uppgick till 9 733 miljoner kronor kostnader -188 -197 och är 600 miljoner kronor (5,8 procent) lägre Administration, än beräknat i statens budget för 2015. Jämfört personskadeförsäkring -12 -12 med 2014 blev inkomsterna 2 131 miljoner

Statliga pensionsavgifter 9 594 9 327 kronor (18,0 procent) lägre.

De flesta programmen inom den nya långtidsbudgeten för 2014–2020 var fortfarande i en uppstartsfas under 2015.

Bidragen från EU:s jordbruksfonder ökade jämfört och uppgick till 123 miljoner kronor. Bidrag från med 2014 EU har bl.a. utbetalats för finansiering av Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till projekten NEXT-ITS-North European Cross- 8 221 miljoner kronor 2015. Jämfört med 2014 Border ITS, The Bergslagen Freight Line ökade bidragen från EU:s jordbruksfonder med (utbyggnad till dubbelspår) samt Baltic Link, 111 miljoner kronor. Karlskrona-Gdynia (upprustning Emmaboda-

Inkomsterna för gårdsstödet uppgick till Karlskrona). 6 272 miljoner kronor och var 413 miljoner kronor högre än 2014. Ökningen beror till Högre inkomster från övriga bidrag från EU största delen på kursdifferenser mellan åren. Övriga bidrag från EU ökade med 208 miljoner Större del av stöden betalades ut i december kronor jämfört med 2014. Det beror bl.a. på 2014 och kom sedan in på inkomsttiteln i början bidrag från Asyl-, migrations- och av 2015. integrationsfonden (AMIF), inkomster från

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden Europeiska flyktingfonden III samt Europeiska för jordbruket var 206 miljoner kronor, vilket är fonden för integration av tredjelands- 13,7 procent högre än 2014. Löpande medborgare. redovisningar till EU:s jordbruksfonder (garantifonden för jordbruket och jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) sker i euro vilket innebär Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet att Sverige bär kursrisken. År 2015 uppgår kursvinsten för de belopp som EU betalade till Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- Sverige till ca 202 miljoner kronor. Den främsta skatter och utjämningsavgifter för LSSorsaken till vinsten är att gårdsstödet för kostnader (lagen om stöd- och service för vissa stödåret 2014 utbetalats med kursen 9,15 kronor funktionshindrade). Dessutom ingår olika per euro samtidigt som den svenska kronan har avräkningar som avser, dels intäkter som förs till stärkts i värde mot euron under vintern/våren fonder, dels kompensation för mervärdesskatt 2015 när inbetalningar inkom från EU för till statliga myndigheter och kommuner. förskotterade stöd.

Tabell 2.23 Avräkningar m.m. i anslutning till

Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen

skattesystemet

uppgick till 1 621 miljoner kronor. Utfallet avser

Miljoner kronor

den nya programperioden 2014–2020. Jämfört

SB Utfall Utfall-SB Utfall med 2014 minskade bidragen med 324 miljoner 2015 2015 2015 2014 kronor. Utfallet 2014 avsåg programperioden Tillkommande skatter 9 872 14 511 2007–2013.

EU-skatter 6 226 11 045

Momsbaserad EU-

Lägre inkomster från regionala utvecklingsfonden

avgift 0 5 252

och socialfonden än 2014

Tullmedel 6 194 5 724

Bidragen från Europeiska regionala

Jordbrukstullar och

utvecklingsfonden blev 509 miljoner kronor.

sockeravgifter 32 70

Jämfört med 2014 minskade inkomsterna med

Avgifter till EU:s

886 miljoner kronor (63,5 procent).

omstruktureringsfond

Bidragen från Europeiska socialfonden blev för sockersektorn 0 0 524 miljoner kronor, vilket är en minskning med Kommunala

perioden 2014–2020 varit i en uppstartsfas, vilket Intäkter som förs till innebär att ersättningar från EU inte rekvirerats i fonder -9 034 -7 655 någon stor utsträckning. Kompensation för

mervärdesskatt -86 692 -83 169

Bidragen till transeuropeiska nätverk var lägre Avräknad

mervärdesskatt, Bidragen till transeuropeiska nätverk blev

statliga myndigheter -29 312 -28 712

170 miljoner kronor (58,1 procent) lägre än 2014

Kompensation för Korttidsarbete 0 0

mervärdesskatt,

Ersättning för höga

kommuner -57 381 -54 458

sjuklönekostnader -2 0

Avräkningar m.m. i Utgifter som redovisas anslutning till som krediteringar på skattesystemet -83 524 -85 855 -2 331 -76 313 skattekonto -8 432 -8 155 277 0

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -83 524 miljoner kronor. Utfallet

blev - 85 855 miljoner kronor. Skillnaden mot

2.3¶Utgifter i statens budget 2015

beräkningen i statens budget blev

-2 331 miljoner kronor.

Utgifterna i statens budget är indelade i 27

Jämfört med 2014 ökade Avräkningar m.m. i

utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna anslutning till skattesystemet med

Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds- 9 542 miljoner kronor, vilket dels beror på att de

kontorets nettoutlåning och Kassamässig tillkommande skatterna från EU blivit

korrigering på budgetens utgiftssida. 4 639 miljoner kronor lägre. Orsaken är att den

Posten Förändring av anslagsbehållningar momsbaserade EU-avgiften inte längre redovisas

används endast vid budgetering. Utfallet som en EU-skatt. Avräkningarna för

påverkar anslagsbehållningarna för respektive kompensation för mervärdesskatt till

anslag. kommunerna ökade med 2 923 miljoner kronor,

vilket också bidrog till att minska inkomsterna på denna inkomsttyp.

2.3.1¶Utgifter i statens budget – sammanfattning

Utgifter som redovisas som krediteringar på

I tabell 2.25 jämförs utfallet för utgifterna, dvs.

skattekonto

den faktiska förbrukningen, dels med

ursprungligen anvisade medel (statens budget), Denna inkomsttyp omfattar utgifter som

dels med totalt anvisade medel (inklusive redovisas som krediteringar på skattekonton. De

ändringar av budgeten). En högre förbrukning flesta av de krediteringar som tidigare

än anvisade medel möjliggörs genom att utnyttja krediterades skattekonto hade innan 2015

ett eventuellt ingående anslagssparande eller en upphört eller flyttats till utgiftssidan i statens

anslagskredit. budget. För 2015 flyttades dock ett antal nedsättningar från indirekta skatter (se 1200

Indirekta skatter) till utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto, bl.a. Sjöfartsstöd

och Nystartsjobb. Detta är orsaken till varför krediteringarna ökat med 8 156 miljoner kronor

jämfört med 2014. Från och med 2016 redovisas dessa stöd på utgiftssidan i statens budget.

Tabell 2.24 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2015 2015 2015 2014

Anställningsstöd 0 0

Jämställdhetsbonus 0 0

Sjöfartsstöd -1 426 0

Nystartsjobb -6 670 0

Stöd till yrkesintroduktionsanstä llning -56 0

Tabell 2.25 Utgifter i statens budget 2015

Miljoner kronor

Statens Ändrings- Utfall-Statens Utfall-Totalt Utgiftsområde budget budget Totalt anvisat Utfall budget anvisat

1 Rikets styrelse 12 199 104 12 303 12 281 82 -22

2 Samhällsekonomi och

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 100 474 2 561 103 035 102 603 2 129 -432 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 38 015 595 38 611 38 136 120 -475 12 Ekonomisk trygghet för familjer och

17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid 12 785 551 13 336 13 281 495 -56 18 Samhällsplanering, bostads-

försörjning och byggande samt

23 Areella näringar, landsbygd och

Flyktingsituationen och förtida betalningar Nya och dyrare läkemedel, assistansersättningar medförde att de totala utgifterna blev högre än och förtida betalningar ger högre utgifter statens budget För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och Utgifterna i statens budget uppgick till social omsorg blev utgifterna 3 080 miljoner 892 179 miljoner kronor. Det är 22 594 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade i den kronor (2,6 procent) högre än vad som anvisats i ursprungliga budgeten. Det beror dels på att nya den ursprungliga budgeten. De allmänna och dyrare läkemedel och behandlingsmetoder bidragen till kommunerna blev 10 596 miljoner (t.ex. för Hepatit C) omfattades av en kronor högre, Avgiften till Europeiska unionen överenskommelse mellan staten och Sveriges blev 4 105 miljoner kronor högre och utgifterna Kommuner och Landsting, dels på att bidrag för för Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev Hepatit C-behandlingar under 2014 betalats ut 3 080 miljoner kronor högre än anvisat. Även till landstingen 2015, men även på att regeringen utgifterna för Internationellt bistånd blev beslutade att förtida betalningar på 2 704 miljoner kronor högre och tillsammans 1 819 miljoner kronor skulle göras 2015. I blev utfallet för dessa utgiftsområden ändringsbudget anvisades utgiftsområdet 20 485 miljoner kronor högre än vad som ytterligare 2 870 miljoner kronor. Av detta anvisades i den ursprungliga budgeten. De ökade anvisades bl.a. 1 690 miljoner kronor för bidragen till kommunerna var en följd av läkemedelsförmånerna och 948 miljoner kronor flyktingsituationen hösten 2015 medan övriga till kostnader för statlig assistansersättning. avvikelser till största delen förklaras med de förtida betalningar som gjordes inom dessa Fler sjuka än beräknat områden 2015 för att säkra tillräckliga marginaler För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid under utgiftstaket 2016. sjukdom och funktionsnedsättning blev

I förhållande till det totalt anvisade beloppet, utgifterna 102 603 miljoner kronor, vilket är dvs. den ursprungliga budgeten och de ändringar 2 129 miljoner kronor högre än vad riksdagen i budgeten som riksdagen beslutat om, blev anvisade. Det beror bl.a. på att fler personer fick utgifterna 12 971 miljoner kronor lägre. Den sjukpenning än beräknat i statens budget. I största skillnaden mellan det totalt anvisade ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare beloppet och utfall är utgifterna för 2 561 miljoner kronor. Statsskuldsräntor m.m. som blev 7 390 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för Färre kommunmottagna nyanlända än beräknat Arbetsmarknad och arbetsliv blev 4 343 miljoner Utfallet för utgiftsområde 13 Integration och kronor lägre än totalt anvisat. jämställdhet blev 1 385 miljoner kronor lägre än

anvisat i statens budget. Det beror på längre Förtida betalning till FN medförde högre utgifter handläggningstider för asylsökande hos Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Migrationsverket och därmed att färre nyanlända uppgick utgifterna till 32 213 miljoner kronor, invandrare än beräknat blev kommunmottagna. vilket är 2 704 miljoner kronor högre än i statens budget för 2015. Det beror framför allt på att Färre arbetslösa än beräknat medför lägre utgifter regeringen i december 2015 beslutade att betala än anvisat ut delar av Sveriges kärnstöd för 2016 i förtid. Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och Förtida betalningar har framför allt skett till arbetsliv blev utfallet 64 971 miljoner kronor, humanitära aktörer inom FN-systemet. vilket är 2 812 miljoner kronor lägre än vad som

anvisades av riksdagen i statens budget för 2015. Fler asylsökande medförde högre utgifter Detta trots att grundbeloppet och taket i a- Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick kassan höjdes fr.o.m. september. Det beror dels utgifterna till 18 725 miljoner kronor, vilket är på att antalet arbetslösa blev färre än beräknat, 1 292 miljoner kronor (8,2 procent) högre än i dels på att färre har varit berättigade till statens budget för 2015. Det beror framför allt arbetslöshetsersättning än beräknat. Det beror på att antalet asylsökande ökade mer än också på att antalet beslut om lönebidrag och beräknat. I ändringsbudget anvisades ytterligare lönegarantiersättning blev lägre än beräknat i 1 440 miljoner kronor. statens budget.

Färre studerande än beräknat emission eftersom marknadsräntorna blev lägre Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet än beräknat. I propositionen Vårändringsbudget 19 216 miljoner kronor, vilket är 1 086 miljoner för 2015 anvisades ytterligare 8 800 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den kronor med anledning av de stora valutaursprungliga budgeten. Det beror framför allt på kursförluster som berodde på kronans föratt antalet studerande blev färre än beräknat. svagning mot den amerikanska dollarn och

schweizerfrancen.

Lågt ränteläge medför lägre utgifter för

Kommunikationer än anvisat EU-avgiften högre än anvisat - förtidsbetalning för Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommu- 2016 nikationer uppgick till 47 242 miljoner kronor, Avgiften till Europeiska unionen uppgick till vilket är 1 629 miljoner kronor lägre än anvisat. 44 232 miljoner kronor, vilket är 4 105 miljoner En orsak till de lägre utgifterna är det låga kronor högre än vad riksdagen anvisat. I ränteläget som ledde till lägre räntekostnader på höständringsbudgeten anvisades anslaget infrastrukturlån med 803 miljoner kronor. ytterligare 3 728 miljoner kronor. Det högre

utfallet för anslaget beror framför allt på att Förseningar medförde lägre utgifter för gårdsstöd regeringen beslutade att belasta anslaget med en och EU-program för landsbygden. förtida betalning av EU–avgiften för 2016 om Utgifterna inom utgiftsområde 23 Areella 6 700 miljoner kronor. Hela beloppet belastar näringar, landsbygd och livsmedel uppgick till statens budget 2015. Eftersom förtida 13 398 miljoner kronor. Det är 2 258 miljoner betalningen inte rekvirerades 2015 utan kvarstod kronor lägre än anvisat i statens budget. Det på EU-kommissionens konto i beror framför allt på olika förseningar för Riksgäldskontoret över årsskiftet påverkas den utbetalningar av gårdsstöd och inom vissa delar Kassamässiga korrigeringsposten åt motsatt håll. av landsbygdsprogrammet.

Högre dollar- och eurokurs ökade Riksbankens lån

Ökning av antal asylsökande medförde högre Utfallet på posten Riksgäldskontorets bidrag till kommunerna nettoutlåning blev 9 773 miljoner kronor högre För utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kom- än anvisat. Det beror bl.a. på att lånen till muner uppgick utgifterna till 102 037 miljoner Riksbanken ökade med 9 966 miljoner kronor kronor, vilket är 10 596 miljoner kronor högre när de refinansierades. Eftersom lånen är än anvisat i den ursprungliga budgeten. Skillna- upptagna i US-dollar och euro påverkas den mot ursprunglig budget förklaras av två nettoutlåningen av ändrade valutakurser då beslut. Riksdagen beslutade att nedsättningen av enskilda lån refinansieras. socialavgifterna för unga skulle trappas av fr.o.m. den 1 augusti 2015. Eftersom kommunerna har många unga anställda kompenserades de med totalt 863 miljoner kronor för detta i samband med propositionen Vårändringsbudget för 2015. I en extra ändringsbudget i november beslutade riksdagen att anvisa ytterligare 9 800 miljoner kronor i ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen under hösten 2015.

Valutakursförluster medförde högre räntor på statsskulden än beräknat, trots låga räntor

Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 21 936 miljoner kronor, vilket är 1 410 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Valutakursförlusterna och kursförlusterna blev högre än beräknat. Åt motsatt håll verkade lägre räntor på lån i svenska kronor och överkurser vid

Utfall för 2015 och 2014 Kassamässig korrigering -7 260 -491 -6 768

Summa utgifter m.m. Tabell 2.26 Utfallet för statens budget 2015 och 2014 på statens budget 892 179 862 404 29 776

Miljoner kronor

Skillnad Utgiftsområde Utfall 2015 Utfall 2014 mot 2014 Högre utgifter för statsskuldsräntorna

Utgifterna i statens budget ökade med 1 Rikets styrelse 12 281 12 902 -622

29 776 miljoner kronor (3,5 procent) mellan 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14 442 14 122 320 2014 och 2015. Utgifterna för utgiftsområde 26

Statsskuldräntor m.m. blev 18 610 miljoner 3 Skatt, tull och exekution 10 754 10 384 370

kronor (559,6 procent) högre än 2014. 4 Rättsväsendet 40 429 40 194 235

Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med 5 Internationell samverkan 1 934 1 662 272

11 929 miljoner kronor (54,2 procent), till stor 6 Försvar och samhällets del beroende på engångseffekter under 2014. krisberedskap 48 271 47 978 293 7 Internationellt bistånd 32 213 31 027 1 186

Förtida betalningar av bistånd medför högre

8 Migration 18 725 12 551 6 174 utgifter 2015 9 Hälsovård, sjukvård och Utgifterna för utgiftsområde 7 Internationellt social omsorg 64 979 61 589 3 390 bistånd blev 1 186 miljoner kronor (3,8 procent) 10 Ekonomisk trygghet vid högre än 2014. Orsaken är att regeringen sjukdom och funktions-

beslutade att betala ut 2 498 miljoner kronor av nedsättning 102 603 99 036 3 567

det svenska kärnstödet för 2016 inklusive del av 11 Ekonomisk trygghet vid

utbetalningen till Europeiska utvecklingsfonden ålderdom 38 136 39 313 -1 177

i förtid. 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 82 931 80 809 2 121

Antalet asylsökande ökade

13 Integration och

Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna jämställdhet 15 362 12 225 3 138

högre än 2014. Ökningen uppgår till 6 174 mil- 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 64 971 66 901 -1 930 joner kronor (49,2 procent) och beror på att

antalet asylsökande till Sverige har ökat. 15 Studiestöd 19 216 19 953 -737 16 Utbildning och

Bidrag till läkemedelsförmånerna och statliga

universitetsforskning 62 954 59 419 3 535

assistansersättningar ökade

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 281 12 827 453 Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg ökade med 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och 3 390 miljoner kronor (5,5 procent). Bidrag till byggande samt läkemedelsförmånerna ökade med 2 922 milkonsumentpolitik 1 074 1 076 -2

joner kronor (13,6 procent). Det beror dels på 19 Regional tillväxt 2 243 2 879 -636 nya dyrare läkemedel och behandlingsmetoder, 20 Allmän miljö- och dels på att bidrag för Hepatit C-behandlingar för naturvård 5 938 5 085 853

2014 har betalats ut och även på förtida 21 Energi 2 291 2 858 -568 betalningar. Kostnaderna för statlig assistans- 22 Kommunikationer 47 242 45 962 1 281 ersättning ökade med 1 096 miljoner kronor 23 Areella näringar, (4,6 procent) på grund av fler utnyttjade timmar. landsbygd och livsmedel 13 398 16 203 -2 805 24 Näringsliv 5 475 5 439 36 Ökade utgifter för sjukpenning 25 Allmänna bidrag till Även utgifterna för utgiftsområde 10 kommuner 102 037 93 599 8 438 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 26 Statsskuldsräntor m.m. 21 936 3 325 18 610 funktionsnedsättning blev högre än 2014.

Utgifterna inom utgiftsområdet ökade med 27 Avgiften till Europeiska unionen 44 232 41 553 2 679 3 567 miljoner kronor (3,6 procent). Ökningen Summa 889 345 840 872 48 473 beror bl.a. på att fler har erhållit sjukpenning och

att fler har fått sjukpenning under en längre tid. Riksgäldskontorets nettoutlåning 10 094 22 023 -11 929

Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag Förseningar ger lägre utgifter för gårdsstöd och

ökade landsbygden

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, familjer och barn ökade utgifterna med landsbygd och livsmedel minskade utgifterna 2 121 miljoner kronor (3,6 procent). Utgifterna med 2 805 miljoner kronor (17,3 procent). Det för föräldraförsäkringen ökade med 973 miljoner beror till största delen beror på förseningar i kronor (2,6 procent), eftersom både ersätt- projekt, men även på problem med det nya it– ningen per dag blev högre och antalet uttagna system som ska betala ut gårdsstöd, vilket dagar blev fler än 2014. Utgifterna för innebar att utbetalningarna blev försenade. barnbidrag ökade med 544 miljoner kronor (2,2 procent) då antalet barn som är berättigade Bidrag till kommunerna ökade med drygt till barnbidrag ökade. 8 miljarder kronor

Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag Fler kommunmottagna ger högre utgifter till kommuner ökade med 8 438 miljoner kronor Utgifterna för utgiftsområde 13 Integration och (9,0 procent). Det beror dels på att kommujämställdhet ökade med 3 138 miljoner kronor nerna kompenserades med 9 800 miljoner (25,7 procent), vilket beror på att kommunerna kronor till följd av det ökade antalet asylsökande tagit emot fler nyanlända 2015 jämfört med under hösten 2015, dels på att kommunerna föregående år. kompenserades med 863 miljoner kronor på

grund av nedsättningen av socialavgifterna för Förbättrad arbetsmarknad medför färre arbetslösa unga trappades av fr.o.m. den 1 augusti 2015. Åt och lägre utgifter motsatt håll verkade att avdragsrätten för Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad pensionssparande begränsades. Detta medförde och arbetsliv blev 1 930 miljoner kronor att kommunerna fick ökade skatteinkomster, (2,9 procent) lägre än 2014, vilket framför allt vilket reducerade bidragen till kommunerna med beror på att antalet arbetslösa minskade till följd 2 571 miljoner kronor. av en förbättrad arbetsmarknad.

Valutakursförluster bidrog till högre räntor på Satsningar inom utbildningsområdet medför högre statsskulden

utgifter Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Inom utgiftsområde 16 Utbildning och ökade utgifterna med 18 610 miljoner kronor universitetsforskning ökade utgifterna med (559,6 procent). Det högre utfallet beror främst 3 535 miljoner kronor (5,9 procent). Den enskilt på höga valutakursförluster och höga kursstörsta orsaken till det högre utfallet är det s.k. förluster som påverkar anslaget räntor på Lågstadielyftet. Utgifterna för den nya statsskulden. I motsatt riktning påverkades satsningen uppgick till 1 987 miljarder kronor statsskuldsräntorna av låga marknadsräntor. 2015. Anslaget som finansierar utveckling av Utgifterna 2014 var historiskt låga. skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökade med 653 miljoner kronor (29,7 procent). Förtida betalning av EU-avgiften medför högre Av dessa utgifter användes bl.a. 200 miljoner utgifter kronor till kommuner som tagit emot en stor Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till andel asylsökande eller kommunplacerade barn Europeiska unionen blev 2 679 miljoner kronor och ungdomar. Även utgifterna för maxtaxa i (6,4 procent) högre än 2014. Det beror främst på förskola, fritidshem och annan pedagogisk att Sverige gjorde en förtida betalning till EUverksamhet ökade. kommissionens konto i Riksgäldskontoret på

6 700 miljoner kronor i december 2015, som Järnvägsinvesteringarna ökade avser del av BNI-avgiften för 2016. Utgifterna för utgiftsområde 22 Kommunikattioner ökade med 1 281 miljoner kronor Ny kreditmodell för studielån påverkar (2,8 procent). Det var framför allt utgifter för jämförelsen mellan åren utvecklingen av statens infrastruktur som ökade. Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning Dessa utgifter ökade med 1 172 miljoner kronor blev 11 929 miljoner kronor (54,2 procent) lägre (6,4 procent). 2015 jämfört med 2014. Det beror bl.a. på att

den nya kreditmodellen för studielån engångsvis

Tabell 2.27 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall

ökade nettoutlåningen för 2014. Åt motsatt håll

och budget för 2015

verkade refinansieringen av lånen till Riksbanken

Miljarder kronor

som ökade nettoutlåningen 2015.

Makro-

förutsätt

Totalt Volym1 ningar Beslut Övrigt2

Förtida betalning till EU ökade posten Kassa-

mässig korrigering Utgiftsområden,

3

exklusive räntor 18,7 5,6 -4,3 17,9 -0,4 Utfallet för den kassamässiga korrigeringsposten

blev 6 768 miljoner kronor lägre 2015 än 2014. Statsskuldsräntor

m.m. 1,4 0,0 1,4 0,0 0,0 Det beror till största delen på den förtida

Riksgäldskontorets betalningen till EU kommissionens konto i

4

nettoutlåning 2,5 0,0 10,5 0,0 -7,9 Riksgäldskontoret.

Summa utgifter 22,6 5,6 7,6 17,9 -8,3

1

Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar,

bl. a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en 2.3.2 Förklarande faktorer till person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på

styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de

avvikelserna mot budgeten makroekonomiska förutsättningarna.

2

Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar

enligt ursprunglig budget

3 Utgifterna i statens budget blev 22,6 miljarder Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

4

Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. kronor högre än den budget som riksdagen

ursprungligen fastställde. I detta avsnitt

analyseras hur stor del av denna skillnad som

Skillnader till följd av reviderade bedömningar av

beror på reviderade bedömningar dels av de

volymer i olika transfereringssystem

makroekonomiska förutsättningar, dels av

antalet personer som tar emot ersättning från

Utgifterna blev 5,6 miljarder kronor högre än i olika transfereringssystem (volymer). Vidare

statens budget till följd av ändrade bedömningar redovisas hur stor del av skillnaden som beror på

av antalet personer som tar emot ersättning från nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats

olika transfereringssystem (volymer), vilket i av riksdagen eller Riksbanken. Resterande

första hand förklaras av utvecklingen inom två skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och

utgiftsområden. redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna

Fler personer än beräknat i statens budget fördelas också på Utgiftsområden exklusive

erhöll sjukpenning och sjuk- och aktivitetsräntor, Statsskuldsräntor m.m. och

ersättning 2015. Det är den huvudsakliga Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet

förklaringen till att utgifterna under utgiftssammanfattas i följande tabell och kommenteras

område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom därefter.

och handikapp blev 2,1 miljarder kronor högre

än i den beslutade budgeten.

Det genomsnittliga antalet inskrivna asyl-

sökande personer i Migrationsverkets mot-

tagande uppgick till ca 100 000 personer 2015,

vilket är ca 17 000 fler än beräknat. Det är den

huvudsakliga förklaringen till att utgifterna

under utgiftsområde 8 Migration blev

1,2 miljarder kronor högre än i den beslutade

budgeten.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska

förutsättningar medförde att utgifterna blev

7,6 miljarder kronor högre än i statens budget.

Den största skillnaden återfinns på utgifterna

för Riksgäldskontorets nettoutlåning som blev

Tabell 2.28 Makroekonomiska förutsättningar

10,5 miljarder kronor högre än i statens budget.

Skillnad Det beror främst på att en svagare krona än utfall

Utfall SB Utfall 2015beräknat medfört att Riksbankens lån i

2014 2015 2015 SB 2015 Riksgäldskontoret blev 10,0 miljarder kronor

Procentuell förändring

högre när enskilda lån refinansierades till en

från föregående år: högre dollar- respektive eurokurs. 1

BNP (fasta priser) 2,3 3,0 4,1 1,1

Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive

1

KPI (årsgenomsnitt) -0,2 0,9 0,0 -0,9 utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev

Antal sysselsatta, 4,3 miljarder kronor lägre än i statens budget 1

15–74 år 1,4 1,4 1,4 0,0 beroende på makroutvecklingen. Utgifterna

Nivåer: inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

Arbetslöshet, 15–74 arbetsliv blev 2,8 miljarder kronor lägre, bl.a. till

år, procent av arbets-

makroekonomiska förutsättningar. Det beror

6-mån ränta, främst på att valutakursförlusterna (netto) blev 3

årsgenomsnitt 0,4 0,4 -0,3 -0,7 10,2 miljarder kronor högre än i budgeten.

5-årig statsobligation, Orsaken var att kronan försvagades kraftigt 3

årsgenomsnitt 0,9 1,0 0,1 -0,9 framför allt jämfört med dollarn. En bidragande 1

Källa: Statistiska centralbyrån.

2

Exklusive heltidsstuderande arbetssökande. orsak var även valutakursförluster i 3

Källa: Riksbanken. schweizerfranc på 5 miljarder kronor till följd av

det oväntade beslutet av Schweiz centralbank att

överge kopplingen till euron i januari 2015. Åt

Skillnader till följd av beslut

motsatt håll bidrog däremot marknadsräntorna

som blev markant lägre än i budgeten.

De totala utgifterna blev 17,9 miljarder kronor Ränteanslaget påverkas av många tekniska

högre än i statens budget till följd av beslut faktorer som beror på Riksgäldskontorets

fattade av riksdagen eller Riksbanken. upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Hela

Utfallet för samtliga utgiftsområden, exkluskillnaden för statsskuldsräntorna klassificeras

sive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., som makroberoende, utom den del som är en

blev till följd av beslut 17,9 miljarder kronor följd av ett annat lånebehov än beräknat. Denna

högre än beräknat i budgeten. De högre skillnad, som för 2015 endast var marginell,

utgifterna följer av att riksdagen har beslutat om redovisas under kategorin Övrigt.

högre anslagsnivåer som en följd av regeringens

förslag i propositionerna Vårändringsbudget för

2015 och Extra ändringsbudget för 2015.

Förslagen i vårändringsbudgeten har medfört

högre utgifter på ett flertal av budgetens utgifts-

områden. Sammantaget anvisade riksdagen

anslags-förändringar om 19,0 miljarder kronor.

Av dessa bedöms ca 7,7 miljarder kronor vara

förslag som kategoriseras som beslut.

Resterande del av anlagsförändringarna, ca

11,3 miljarder kronor, utgjordes av medel som i

propositionen föreslogs tillföras främst

regelstyrda transfereringsanslag till följd av

förändrade volymer (antaganden om antal

personer i olika transfereringssystem) eller

makroekonomiska förutsättningar utan att

någon ny reform föreslås.

Förslagen i Extra ändringsbudget för 2015 har

i första hand medfört högre utgifter under

utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner i form av ett tillfälligt stöd på kassamässiga korrigeringsposten blev 6,7 mil- 9,8 miljarder kronor till kommuner och jarder kronor lägre till följd av tidigareläggningen landsting med anledning av det stora antalet av en del av EU-avgiften för 2016 till 2015. Det asylsökande. Det utbetalades i december 2015 motverkas delvis av att en inleverans av men väntas i huvudsak användas under 2016. myndighetskapital från Exportkreditnämnden,

som till stor del finansierades från nämndens

kontobehållning i Riksgäldskontoret, medförde Skillnader till följd av övriga orsaker att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev

1,8 miljarder kronor högre. Av övriga orsaker blev utgifterna 8,3 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Utgifterna på budgetens utgiftsområden 2.3.3 Indragningar (exklusive statsskuldsräntor) blev sammantaget 0,4 miljarder kronor lägre än anvisade medel, Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får vilket är ett netto av flera motverkande faktorer. regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag Utgifterna blev ca 12 miljarder kronor högre inte ska användas, om det är motiverat av som en följd av de tidigareläggningar av utgifter särskilda omständigheter i en verksamhet eller av från 2016 till 2015 som regeringen genomförde i statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska slutet av 2015, med avsikten att skapa tillräckliga skäl. År 2015 har regeringen beslutat om indragmarginaler under utgiftstaket 2016. ning av anslagsmedel om totalt 31 036 miljoner

kronor, främst avseende anslagssparanden från

Tabell 2.29 Regeringsbeslut om förtida betalningar av

2014. Det är 9 577 miljoner kronor mer än 2014.

utgifter 2015

De 27 största indragningarna, som översteg

Miljarder kronor

100 miljoner kronor, svarar för 92 procent av

Förtida betalning totalbeloppet under 2015. I tabell 2.30 redovisas

anslagssparande

Totalt 12.0

Den största indragningen, som uppgick till

18 729 miljoner kronor, avser räntor på Det motverkas delvis av att utgifterna inom flera statsskulden. Den näst största indragningen utgiftsområden blev lägre än anvisat i statens gjordes av medel på anslaget för bidrag till budget till följd av övriga orsaker. Det gäller i arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och första hand följande utgiftsområden: uppgick till 2 067 miljoner kronor. Båda är

indragning av anslagssparande. – 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Tabell 2.30 Indragningar 2015

– 16 Utbildning och universitetsforskning. Miljoner kronor – 22 Kommunikationer. UO Anslag – 23 Areella näringar, landsbygd och 5 1:1 Avgifter till internationella organisationer 325

livsmedel. 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 256

6 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 135 – 27 Avgiften till Europeiska unionen.

8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 709 I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns 9 1:4 Tandvårdsförmåner 459 detaljerade kommentarer till skillnaden mellan 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 104 utfall och anvisat belopp i den ursprungliga

9 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 169 budgeten.

9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom

Riksgäldskontorets nettoutlåning och den äldrepolitiken 140 kassamässiga korrigeringsposten blev samman-

9 4:8 Ersättning för vanvård i den sociala barnlagt 7,9 miljarder kronor lägre än i statens och ungdomsvården 123 budget. Det förklaras i första hand av att den 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 251

Tabell 2.31 Medgivna överskridanden 2015

12 1:2 Föräldraförsäkring 509

Miljoner kronor

13 1:2 Kommunersättningar vid

flyktingmottagande 473 Medgivet Utnyttjat

överskridande medgivet 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända UO Anslag överskridande

invandrare 108

4 1:13 Kostnader för vissa 13 1:4 Ersättning till etableringslotsar och skaderegleringar

insatser för vissa nyanlända invandrare 148 m.m. 3 2

14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd 2 067 I statens budget anvisades 40 miljoner kronor på

14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar

program och insatser 597

m.m. som ligger under utgiftsområde 4

14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 282 Rättsväsendet. På höständringsbudgeten

14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 265 anvisades ytterligare 40 miljoner kronor på

15 1:2 Studiemedel 1 044 anslaget. Regeringen medgav i beslut den 4

16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan februari 2016 att anslaget fick överskridas med pedagogisk verksamhet 510 2,5 miljoner kronor (Ju2016/00417). Hela

16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 133 anslagskrediten på 8 miljoner kronor utnyttjades

och av det medgivna överskridandet utnyttjades

16 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning 122

2,1 miljoner kronor.

16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor 108 23 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur 350 Icke medgivna överskridanden

23 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder

2.3.4¶Överskridanden

Medgivna överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om ett medgivet överskridande för 2015.

Tabell 2.32 Icke medgivna överskridanden 2015

Miljoner kronor

Icke

Ingående Årets tilldel- Medgivet Totalt Utgående medgivet

överförings- ning enl. över- tilldelade Anslags- överförings över- UO Anslag Anslagsnamn belopp reg.brev skridande medel Utgifter kredit belopp skridande 16 1:4 Sameskolstyrelsen -0,31 34,08 33,78 40,97 3,41 -7,19 -3,78

Totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit Förutom anslagsutfallet redovisas, per för anslaget 1:4 Sameskolstyrelsen under utgifts- utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat område 16 Utbildning och universitetsforskning beställningsbemyndiganden samt bemyndihar överskridits med 3,78 miljoner kronor. ganden avseende statlig utlåning, garantier, Regeringen beslutade under 2015 om en höjd inomstatliga lån och övriga krediter. I anslagskredit för Sameskolstyrelsen motsvarande redovisningen framgår även hur bemyndiganden 10 procent, som uppgick till 3,41 miljoner att lämna kapitaltillskott till bolag eller kronor. utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av

Överskridandet beror på flera faktorer bl.a. bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiökade personalkostnader samt att Sameskol- ganden som riksdagen lämnar i samband med styrelsens intäkter från kommuner är svåra att besluten om statens budget och om ändringar i beräkna och under 2015 har intäkterna blivit denna. I redovisningen hänvisas inte till lägre än budgeterat. riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har

lämnats i samband med besluten om statens

budget för 2015 eller i beslut om ändring i

budgeten för detta år. Om däremot ett 2.4 Utfall per utgiftsområde bemyndigande har lämnats före 2015 görs en

hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras av samtliga beställningsbemyndiganden finns i utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bilaga 3. bild över hur regeringen har utnyttjat de Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsfinansiella befogenheter som regeringen har områdena följer en redogörelse för posterna inom respektive utgiftsområde. Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning visar utfallet för de största anslagen inom (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till anslag vars utfall avviker från statens budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas ursprungliga budget med mer än 10 procent. även Ålderspensionssystemet vid sidan av Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner statens budget (avsnitt 2.4.31). kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Under 2015 har ovanligt många anslag påverkats av ändringsbudgetar (se avsnitt 2.1.1). Med anledning av detta visar tabellerna också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen för 2015 (statens budget och ändringsbudgetarna) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprunglig budget och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2015 med utfallet 2014. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under utgiftsområdet. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.

2.4.1¶Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.33 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för stats- Tillsammans betalade Presstödsnämnden och chefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även Myndigheten för press, radio och tv under 2015 utgifter för bl.a. länsstyrelserna, allmänna val och ut driftsstöd om 436 miljoner kronor stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet. (464 miljoner kronor föregående år) till 87 (88

Utfallet uppgick till 12 281 miljoner kronor, föregående år) tidningar. De lägre utgifterna för vilket är 82 miljoner kronor (0,7 procent) högre driftsstödet 2015 förklaras främst av att än vad som anvisades i statens budget. Jämfört driftsstödet till storstadstidningar successivt med 2014 minskade utgifterna med 622 miljoner minskar på grund av ändringar i presstödskronor (4,8 procent). förordningen (1990:524) som infördes 2011.

Dessutom sjönk upplagorna för många Regeringskansliets utgifter minskade tidningar. Under 2015 fick 137 tidningar distri- Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. butionsstöd. Sammanlagt betalades distributblev 6 834 miljoner kronor, vilket är ionsstöd om 51 miljoner kronor ut, vilket är ca 135 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad 4 miljoner kronor mindre än 2014. Denna som anvisades i budgeten. Jämfört med 2014 minskning förklaras framför allt av att blev utfallet 92 miljoner kronor lägre. Skillnaden tidningarnas upplagor fortsätter att sjunka. mot föregående år beror på minskade personalkostnader 2015. På grund av Valen 2014 påverkar jämförelsen mellan åren regeringsskiftet 2014 belastades anslaget med Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och avgångsvederlag 2014, vilket bidrog till tillfälligt demokrati blev 53 miljoner kronor, vilket är högre personalkostnader än 2015. 577 miljoner kronor lägre än 2014. År 2014

inföll val till såväl Europaparlamentet som till Utgifterna för presstöd minskar då upplagorna riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige fortsätter sjunka vilket förklarar den stora skillnaden mellan åren. Utfallet för anslaget 8:2 Presstöd uppgick till 487 miljoner kronor för 2015. Det är 80 miljoner kronor (14,2 procent) lägre än anvisat i statens Beställningsbemyndiganden budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna för presstödet 32 miljoner kronor lägre. Presstödet Tabell 2.34 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

omfattar driftsstöd och distributionsstöd till företag som ger ut dagstidningar. Utgifterna för Utestående

Beställnings- åtaganden såväl driftsstödet som distributionsstödet Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31 minskade jämfört med 2014. I juli avvecklades

6:6 Stöd till politiska partier 171 129 Presstödsnämnden och verksamheten fördes över till Myndigheten för press, radio och tv.

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett felaktiga med samma belopp. Årets kapitalbeställningsbemyndigande på 171 miljoner förändring påverkas inte av felet. kronor. De utestående åtagandena uppgick till 129 miljoner kronor. Skillnaden mellan Länsstyrelsen i Västmanlands län bemyndigandet och de utestående åtagandena Länsstyrelsen i Västmanlands län har fått en uppgick till 42 miljoner kronor. revisionsberättelse med reservation och

upplysning av särskild betydelse avseende sin

årsredovisning för 2015. Som grund för Garantier uttalande om reservation anger Riksrevisionen

följande.

Tabell 2.35 UO 1 Garantier

Länsstyrelsen i Västmanlands län har per den

Miljoner kronor

31 december 2015 belastat anslaget 5:1

Utestående

Länsstyrelserna m.m., ap 15 under utgiftsområde

åtaganden Garanti Garantiram 2015-12-31 1 Rikets styrelse med förskottsbetalningar om Kreditgarantier till 1 328 tkr som avser länsstyrelsegemensamma UD-anställda 50 0 utvecklingsprojekt. Enligt 12 § 2 st. anslags- 1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti

förordningen (2011:223) ska förvaltningsutgifter för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV). redovisas mot anslag under det budgetår som

kostnaderna hänför sig till. Effekten av den

felaktiga anslagsbelastningen är att 1 306 tkr inte Inomstatliga lån har förts bort som en indragning i enlighet med

7 § anslagsförordningen.

Tabell 2.36 UO 1 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Upplysning av särskild betydelse

Inomstatliga lån Låneram Lån 2015-12-31

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Riksdagsförvaltningens Länsstyrelsen i Västmanlands län i sin årsredoinvesteringar som används i

visning redovisar ett väsentligt underskott i den verksamheten 100 53

avgiftsfinansierade verksamheten inom djur- Riksdagsförvaltningens

skyddsområdet. Som framgår av myndighetens investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 500 398 beskrivning har myndigheten, på grund av

otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte

Summa 600 451

getts möjlighet att efterleva det ekonomiska

målet. Riksdagen har beslutat om låneramar på 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Utestående lån vid utgången av 2015 var

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fått en 451 miljoner kronor.

revisionsberättelse med upplysning avseende sin

årsredovisning för 2015.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Länsstyrelsen i Västernorrlands län i sin årsredo- Länsstyrelsen i Jämtlands län har fått en

visning redovisar ett väsentligt underskott i den revisionsberättelse med reservation avseende sin

avgiftsfinansierade verksamheten inom djurårsredovisning för 2015. Som grund för

skyddsområdet. Som framgår av myndighetens uttalande om reservation anger Riksrevisionen

beskrivning har myndigheten, på grund av följande.

otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisar i getts möjlighet att efterleva det ekonomiska

resultaträkningen Intäkter av bidrag till ett för

målet. lågt belopp om 13 665 tkr och Medel som erhållits från myndighet för finansiering av

Sametinget

bidrag med motsvarande för högt belopp.

Sametinget har fått en revisionsberättelse med Redovisningen innebär att verksamhetsutfallet

reservation avseende sin årsredovisning för 2015. samt saldot i transfereringsavsnittet också är

Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sametinget borde ha belastat anslaget 1:23 Främjande av rennäringen m.m., ap. 2, under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2015 med ytterligare 1 700 tkr. Myndigheten borde ha utbetalat 1 133 tkr i rovdjursersättning till stödmottagare under 2015 och då ha avräknat anslagsposten. 567 tkr avseende foderersättning borde ha avräknats anslagsposten när slutlig rekvisition erhölls från stödmottagare under 2015. Myndigheten har delvis beskrivit förhållandet avseende rovdjursersättningen i not 28 på s. 73 i årsredovisningen.

Sametinget anger i not till anslagsredovisningen att myndigheten inte har gjort några åtaganden med stöd av 17 § andra stycket anslagsförordningen (2011:223) för anslaget 1:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling

samt internationellt kulturutbyte och samarbete, ap. 5, under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Sametinget har under 2015 fattat beslut om bidrag som ska finansieras med 2016 års tilldelade medel på anslagsposten till ett värde av 13 592 tkr.

Om utbetalningar och avräkning av anslag hade skett i rätt tid, skulle Sametinget ha överskridit den av regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget, 1:23 Främjande av rennäringen m.m., ap. 2, under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel med 1 311 tkr.

Sametinget har enligt undantagsregeln i 17 § andra stycket anslagsförordningen (2011:223) rätt att ingå åtaganden för anslaget 1:2 Bidrag till

allmän kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte och samarbete, ap. 5, under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid om ca 1 440 tkr. Sametinget har under 2015 fattat beslut om bidrag som ska finansieras med 2016 års tilldelade medel på anslagsposten till ett värde av 13 592 tkr. Myndigheten har därmed ingått åtaganden utöver det generella bemyndigandet med 12 152 tkr.

2.4.2¶Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.37 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän Beställningsbemyndiganden offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning

Tabell 2.38 UO 2 Beställningsbemyndiganden

och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga

Miljoner kronor

tjänstepensionerna, statistik och fastighets-

Utestående förvaltning.

Beställnings- åtaganden

Utfallet uppgick till 14 442 miljoner kronor Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31 och blev därmed 158 miljoner kronor 1:10 Bidragsfastigheter 30 0 (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett 320 miljoner kronor (2,3 procent) högre.

beställningsbemyndigande på 30 miljoner

kronor. Bemyndigandet har inte utnyttjats 2015.

Utfallet för statliga tjänstepensioner något lägre än budgeterat men högre än 2014

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner

Utlåning

m.m. blev 12 135 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än Tabell 2.39 UO 2 Utlåning budgeterat. Det beror på att kostnaderna för Miljoner kronor eller annan angiven valuta förmåner kopplade till statlig grupplivförsäkring Utlåning Låneram Lån 2015-12-31 och statlig personskadeförsäkring blev lägre än 1

Kredit till Irland EUR 600 5 519 väntat. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 2

Riksbanken 241 089 278 miljoner kronor (2,3 procent). Det beror på

Summa 246 608

att förmånsbeloppen ökade överlag som följd av

1 Prop. 2011/12:119, bet. 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209. att de indexeras upp med prisbasbeloppets 2 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). utveckling. Dessutom tillkommer fler individer och nivån på de nytillkomnas förmåner är Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket dessutom generellt sett högre då deras löner varit som IMF och EU gett, på villkor att Irland högre. genomför ett ekonomiskt reformprogram.

Utfallet för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar blev 258 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner efter att IMF och EU godkänt landets framsteg kronor (15,4 procent) lägre än anvisat i statens under reformprogrammet. De första två delarna budget. Det beror framför allt på det extraordi- betalades ut under 2012 och de andra två under närt låga ränteläget, vilket i sin tur medfört att 2013. Lånet på motsvarande 5 519 miljoner mycket begränsade marknadsföringsinsatser har kronor ska vara återbetalt senast 2022. gjorts i samband med emission av premielån. I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas Dessutom har lägre it-kostnader avseende lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår hårdvara, licenser och it-konsulter medfört lägre till 208 491 miljoner kronor, utan valutaomkostnader 2015 än beräknat. värdering. Jämfört med 2014 ökade utlåningen

till Riksbanken med 9 966 miljoner kronor. I

ovanstående tabell redovisas lånen valuta- Inomstatliga lån omvärderade till bokslutskurs.

Tabell 2.41 UO 2 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån Låneram Lån 2015-12-31

Garantier

Statens fastighetsverks Tabell 2.40 UO 2 Garantier investeringar i fastigheter 13 600 11 946

Miljoner kronor eller annan angiven valuta Fortifikationsverkets investeringar i

Utestående mark, anläggningar och lokaler 11 700 10 233

Utestående åtaganden

Statens järnvägars långfristiga lån

åtaganden utländsk Garanti Garantiram 2015-12-31 valuta exkl. finansiell leasing 2 915 1 158

1 Riksrevisionen - Insättningsgarantin Obegränsad 1 500 736

anläggningstillgångar som används Garanti till insättare i

i verksamheten 15 8 utländska instituts

2 Sjunde AP-fondens investeringar i filialer i Sverige Obegränsad

3 anläggningstillgångar som används Investerarskyddet Obegränsad

i verksamheten 5 0 Garantier till banker

Summa 28 235 23 345

m.m. för skuldförbindelser Obegränsad 0

Garantikapital i Riksdagen har beslutat om låneramar på Europeiska investerings- 28 235 miljoner kronor inom utgiftsområdet.

banken (EIB) EUR 6 565 59 969 EUR 6 565

Utestående lån vid utgången av 2015 var

Garantikapital i Nordiska

23 345 miljoner kronor.

investeringsbanken (NIB) EUR 1 963 17 935 EUR 1 963

Nordiska investeringsbanken, projektinvesteringslån EUR 671 5 566 EUR 609

Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 4 947 EUR 542

Garantikapital till Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 1 130 EUR 124

Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska Hus Obegränsad 74

A/O Dom Shvetsii 100 1

Summa 1 590 358

Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2014. Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare. Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. Prop. 2008/09:116, bet. 2008/09:FiU36, rskr. 2008/09:200. Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16. Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2014. Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75. Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2015. EUR=9,135

Övriga krediter Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

handlingarna (bet. 2015/16:FiU8, rskr.

Tabell 2.42 UO 2 Övriga krediter

2015/16:15).

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

RiR 2015:9 Transparensen i Årsredovisning

Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2015-12-31

1 för staten 2014 Insättningsgarantin Obegränsad 0

Riksrevisionen har granskat Årsredovisningen

2 Investerarskyddet Obegränsad 119

för staten 2014. Garantier till banker m.m. för

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

3 skuldförbindelser Obegränsad 0

rapport om Transparensen i Årsredovisning för Kredit för infriande av

staten 2014 (skr. 2015/16:42) redovisat vilka kapitalgarantier till

åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med internationella finansiella

4 institutioner Obegränsad 0 anledning av granskningsrapporten. Gransk- Kredit för infriande av ningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksgäldskontorets garantier Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

5 (ordinarie garantireserv) Obegränsad 0

handlingarna (bet. 2015/16:FiU12, rskr.

För Riksgäldskontorets 2015/16:146).

6 utlåningsverksamhet Obegränsad 0 7 AP-fondens kredit på räntekonto 40 0

RiR 2015:16 Statens finansiella tillgångar –

Kammarkollegiets behov av något att räkna med? likviditet för inrättande av nya

Riksrevisionen har granskat hur regeringen och myndigheter 355 0

Statistiska centralbyrån redovisar statens

Statens tjänstepensionsverk -

finansiella tillgångar och skulder. Granskningen behov av likviditet i

pensionshanteringen 100 15 har undersökt om redovisningen uppfyller

Kammarkollegiets kredit för rimliga krav på transparens och om värderingen statliga försäkringssystemet 100 0 är relevant samt håller god kvalitet. Summa 135 Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

1 rapport om Statens finansiella tillgångar (skr. Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 2 Lagen (1999:158) om investerarskydd. 3 2015/16:61) redovisat vilka åtgärder som Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. 4 Prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. vidtagits eller avses vidtas med anledning av 5 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). granskningsrapporten. Granskningsrapporten är 6 Budgetlagen (2011:203), förordningen (2011:211) om utlåning och garantier. 7 därmed slutbehandlad. Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

handlingarna (bet. 2015/16:FiU16, rskr. Riksdagen har beviljat krediter inom utgifts-

2015/16:147). området, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2015:3 Den officiella statistiken – en rättvisande bild av samhällsutvecklingen?

Riksrevisionen har granskat om systemet för den officiella statistiken används ändamålsenligt i förhållande till de syften som ligger till grund för denna statistiks särställning.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den officiella statistiken (skr. 2014/15:141) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.4.3¶Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslag

Tabell 2.43 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring, fastighetstaxering och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område. Även Kustbevakningen har viss verksamhet inom utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 10 754 miljoner kronor och blev därmed 180 miljoner kronor (1,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 370 miljoner kronor (3,6 procent).

Skatteverket och Tullverket utnyttjade anslagssparande 2015

Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 7 193 miljoner kronor, vilket är 106 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget och 223 miljoner kronor högre än föregående år. Skatteverket har under året förbrukat anslagsparande från tidigare år. Anslagssparandet har bl.a. använts till att upprätthålla nivån i kontrollverksamheten.

Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogdemyndigheten uppgick till 1 787 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Utfallet blev 24 miljoner kronor högre än föregående år.

Utfallet för anslaget 1:3 Tullverket uppgick till 1 774 miljoner kronor. Det är 92 miljoner kronor högre än anvisat i budgeten och 123 miljoner kronor högre än föregående år. Tullverket inledde året med ett anslagssparande på 90 miljoner kronor. Anslagssparandet har under året förbrukats för fortsatt arbete med införandet av unionstullkodexen och utveckling av ett nytt tulldatasystem.

2.4.4¶Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag

Tabell 2.44 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kronor högre än vad som anvisades i statens kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även budget och 230 miljoner kronor (3,0 procent) verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister högre än 2014. En stor del av det högre utfallet mellan enskilda samt mellan enskilda och det 2015 beror på ökade personalkostnader, framför allmänna ingår. Utgiftsområdet innefattar allt inom anstaltsverksamheten. Medelbeläggmyndigheter inom polisen och åklagarväsendet, ningen på anstalter och häkten minskade från 84 Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. till 79 procent, vilket beror på att antalet platser Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, ökade. Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Färre avgjorda brottsskademål medförde lägre

Utfallet uppgick till 40 429 miljoner kronor brottsskadeersättning och blev därmed 329 miljoner kronor Utfallet för anslaget 1:11 Ersättning för skador på (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens grund av brott blev 98 miljoner kronor vilket är budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 25 miljoner kronor (20,2 procent) lägre än vad 235 miljoner kronor (0,6 procent) högre. som anvisades i statens budget. Utfallet blev

13 miljoner kronor (11,7 procent) lägre än Färre anställda vid polisen föregående år vilket beror på att antalet avgjorda Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten ärenden minskade med 741 stycken (7,5 prouppgick till 20 758 miljoner kronor, vilket är cent). Under 2015 avgjordes 9 055 ärenden. 401 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än vad Samtidigt har ärendebalansen, där ärenden under som anvisades i statens budget. Antalet beredning och ärenden färdiga för avgörande, årsarbetskrafter vid Polismyndigheten uppgick ökat med 1036 ärenden till 2 900 stycken 2015. till 25 055 personer 2015. Det är en minskning Även den längre handläggningstiden förklarar med 593 personer (2,3 procent). Under 2015 har det lägre utfallet. En ansökan om brottsskadeavgångarna varit högre än föregående år och ersättning tog i genomsnitt 86 dagar (81 dagar) Polismyndigheten har inte hunnit rekrytera i att handlägga. motsvarande omfattning.

Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre

Antalet platser i kriminalvården ökade än anvisat och högre än 2014 Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. 7 974 miljoner kronor. Det är 89 miljoner blev 2 544 miljoner kronor, vilket är 76 miljoner

kronor (3,1 procent) högre än vad som anvisades Beställningsbemyndiganden

i statens budget. Jämfört med 2014 blev

Tabell 2.45 UO 4 Beställningsbemyndiganden

utgifterna 112 miljoner kronor (4,6 procent)

Miljoner kronor

högre. Ökningen beror delvis på att tim-

Utestående kostnadsnormen för rättsliga biträden höjdes.

Beställnings- åtaganden Utgifterna för offentligt försvar, målsäganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31

och förvaltararvoden i konkurser stod för den 1:18 Från EU-budgeten

största delen av ökningen på anslaget. finansierade insatser

avseende EU:s inre

Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa

säkerhet 20 0 skaderegleringar m.m. blev 90 miljoner kronor,

vilket är 50 miljoner kronor (124,3 procent)

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett högre än ursprungligen anvisade medel. Anslaget

beställningsbemyndigande på 20 miljoner används bl.a. för ersättning vid frihetsins-

kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till kränkningar, frihetsberövanden och andra

nationellt ansvarig för EU:s fond för inre tvångsåtgärder. Det används också till skade-

säkerhet. Under 2015 har arbetet med att ta fram stånd på grund av fel eller försummelse vid

ett system för förvaltning och kontroll av myndighetsutövning. Det är framför allt

fondens medel påbörjats. Inga åtaganden som utgifterna för ersättning vid frihetsinskränkning

medför framtida utgifter har gjorts under 2015. som ökat under året. Under 2015 avgjordes

2 201 ärenden där ersättning utbetalades, vilket

innebär en ökning med 14,8 procent jämfört

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

med 2014. Andelen ärenden där ersättning för

frihetsinskränkning beviljats har de senaste tre

Kriminalvården

åren varit ca 90 procent. Regeringen medgav i

Kriminalvården har fått en revisionsberättelse beslut den 4 februari 2016 att anslaget fick

med reservation avseende sin årsredovisning för överskridas med 2,5 miljoner kronor

2015. Som grund för uttalande om reservation (Ju2016/00417). Hela anslagskrediten på

anger Riksrevisionen följande. 8 miljoner kronor utnyttjades och av det

I Kriminalvårdens årsredovisning saknas medgivna överskridandet utnyttjades

ledningens intygande om att årsredovisningen 2,1 miljoner kronor.

ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat

och av kostnader, intäkter och myndighetens

Europeiska fonden för inre säkerhet

ekonomiska ställning i enlighet med 2 kap. 8 § Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten

förordningen (2000:605) om årsredovisning och

finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet

budgetunderlag. blev 1 miljon kronor, vilket är 16 miljoner

kronor lägre än vad som anvisades i proposit-

Polismyndigheten

ionen Vårändringsbudget för 2015. Anslaget är

Polismyndigheten har fått en revisonsberättelse nytt för 2015 och ska användas för utgifter för

med upplysning avseende sin årsredovisning för verksamhet som bedrivs inom ramen för inre

2015. säkerhet och administration av fonden. Fonden

är kopplad till EU:s fleråriga budgetram 2014–

Övrig upplysning

2020 och har inte kommit igång än. Under 2015

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att har Polismyndigheten arbetat med att ta fram

Polismyndigheten i sin årsredovisning redovisar system för förvaltning och kontroll av fondens

stora underskott i vissa offentligrättsliga medel.

verksamheter. På grund av att det råder osäker-

het kring vilka ekonomiska mål som gäller för

verksamheterna har Polismyndigheten inte getts

möjlighet att efterleva det övergripande målet

om full kostnadstäckning i avgiftsbelagd

verksamhet.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2015:4 Återfall i brott - hur kan samhällets samlade resurser användas bättre?

Riksrevisionen har granskat vilka insatser som Kriminalvården och övriga myndigheter har genomfört inför frigivning och under övervakning efter villkorlig frigivning i syfte att minska risker för återfall i brott.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om återfall i brott (skr. 2015/16:27) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:JuU8, rskr. 2015/16:34).

RiR 2015:21 It-relaterad brottslighet - polis och åklagare kan bli effektivare

Riksrevisionen har granskat om Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har beredskap för att ändamålsenligt och effektivt handlägga och utreda it-relaterade brott. Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.

2.4.5¶Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslag

Tabell 2.46 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Beställningsbemyndiganden Sveriges förhållande till och överenskommelser

Tabell 2.47 UO 5 Beställningsbemyndiganden

med andra stater och internationella

Miljoner kronor

organisationer.

Utestående

Utfallet uppgick till 1 934 miljoner kronor,

Beställnings- åtaganden vilket är 15 miljoner kronor (0,8 procent) högre Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31 än vad som anvisades i statens budget. Jämfört 1:11 Samarbete inom med 2014 blev utfallet 272 miljoner kronor Östersjöregionen 160 199 (16,3 procent) högre.

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett Försvagad krona medför högre avgifter till FN och beställningsbemyndigande på 160 miljoner andra internationella organisationer kronor. De utestående åtagandena uppgick den Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till sista december till 199 miljoner kronor, vilket internationella organisationer uppgick till innebar att bemyndigandet överskreds. 1 398 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor (5,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget får användas för utgifter för Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, RiR 2015:8 Arktiska rådet - vad Sverige kan Europarådet, Organisationen för säkerhet och göra för att möta rådets utmaningar samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och Riksrevisionen har redovisat sammanfattande OECD. iakttagelser och rekommendationer till

Riksdagen beslutade i propositionen regeringen när det gäller organisation, Vårändringsbudget för 2015 att anslaget skulle finansiering, prioriteringar av projekt, anvisas ytterligare 87 miljoner kronor med implementering av rekommendationer och anledning av att den försvagade kronkursen internationella avtal inom Arktiska rådet. ledde till högre avgifter än vad regeringen Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens tidigare hade bedömt. rapport Arktiska rådet - vad Sverige kan göra för

Jämfört med föregående år blev utfallet för att möta rådets utmaningar (skr. 2015/16:34) anslaget 295 miljoner kronor (26,7 procent) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses högre. Det beror främst på att avgifterna till vidtas med anledning av granskningsrapporten. FN:s fredsbevarande operationer blev Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 216 miljoner kronor högre än 2014. Dessa Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till avgifter uppgick till 611 miljoner kronor 2015. handlingarna (bet. 2015/16:UU11, rskr.

2015/16:151).

2.4.6¶Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag

Tabell 2.48 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, Då ingen insats genomfördes under året samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och användes inte heller de anvisade 900 miljoner elsäkerhet. kronorna.

Utfallet uppgick till 48 271 miljoner kronor och blev därmed 181 miljoner kronor Högre utgifter för anskaffning av materiel och (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens anläggningar budget. Jämfört med 2014 blev utfallet Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel 293 miljoner kronor (0,6 procent) högre. och anläggningar blev 9 845 miljoner kronor. Det

är 68 miljoner kronor (0,7 procent) högre än Utökad utbildnings- och övningsverksamhet anvisade medel. I utgifterna ingår bl.a. leveranser Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och av modifierad korvett Visby, JAS 39 C/D, beredskap uppgick till 24 885 miljoner kronor, radarjaktrobot Meteor, mörkerstridsutrustning vilket är 521 miljoner kronor (2,1 procent) samt bandvagn 410. Under året har anslaget även högre än vad som anvisades i budgeten och använts till att hantera leveransförseningar. Detta 1 402 miljoner kronor (6,0 procent) högre än är den främsta orsaken till att utfallet blev högre föregående år. Försvarsmakten disponerade än anvisat. inför 2015 ett anslagsparande på 248 miljoner Utfallet för anslaget 1:4 Vidmakthållande, kronor på anslaget. Att utgifterna ökade beror avveckling m.m. av materiel och anläggningar blev framför allt på att utgifterna för materiel- 6 745 miljoner kronor, vilket är 198 miljoner underhåll ökade som en följd av den mer kronor (3,0 procent) högre än anvisat. Utfallet omfattande utbildnings- och övningsverksam- följer Försvarsmaktens långsiktiga plan för heten. vidmakthållandet av materielet.

Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 923 miljoner Inga större katastrofer 2015 medförde låga kronor, vilket är 956 miljoner kronor ersättningar till kommunerna för räddningstjänst (50,9 procent) lägre än vad som anvisades i Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för budgeten och 49 miljoner kronor (5,0 procent) räddningstjänst m.m. uppgick till 11 miljoner lägre än föregående år. Skillnaden i förhållande kronor, vilket är 10 miljoner kronor till budgeten beror i huvudsak på att regeringen (49,1 procent) lägre än vad som anvisades i valt att reservera 900 miljoner kronor av anslaget statens budget. Anslagets utfall är beroende av för en eventuell insats med Nordic Battlegroup vilka händelser som inträffar och som ger rätt till 15 (NBG 15). NBG 15 är en av EU:s snabb- ersättning. Under 2015 har kommunerna inte insatsstyrkor som ska kunna vara på plats i ett genomfört några större insatser som faller inom krisområde inom 10 dagar efter ett EU-beslut. ramen för anslaget. Utfallet för anslaget är

117 miljoner kronor lägre än föregående år. Det Garantier beror på att kommunerna kompenserades för de

Tabell 2.50 UO 6 Garantier

utgifter som uppstod i samband med

Miljoner kronor

skogsbranden i Västmanland under 2014.

Utestående

åtaganden

Garanti Garantiram 2015-12-31 Beställningsbemyndiganden 1

Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 24 9

1

Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74.

Tabell 2.49 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående Inomstatliga lån

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31

Tabell 2.51 UO 6 Inomstatliga lån

1:3 Anskaffning av materiel

Miljoner kronor

och anläggningar 66 000 63 848

Inomstatliga lån Låneram Lån 2015-12-31 1:4 Vidmakthållande,

avveckling m.m. av Beredskapsinvesteringar inom

materiel och ramen för Myndigheten för

anläggningar 19 500 16 756 samhällsskydd och beredskaps

verksamhet 300 0 2:2 Förebyggande åtgärder

mot jordskred och andra Summa 300 0

naturolyckor 30 21

Krig, krigsfara eller andra 2:4 Krisberedskap 712 634 utomordentliga förhållanden 40 000 0 3:1 Strålsäkerhets-

myndigheten 55 46

Riksdagen har beslutat om låneramar på

Summa 86 297 81 305

300 miljoner kronor för inomstatliga lån,

exklusive den särskilda krediten för krig och Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Det fanns beställningsbemyndiganden på 86 297 miljoner inga utestående lån vid utgången av 2015. kronor. De utestående åtagandena uppgick till 81 305 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden Övriga krediter uppgick till 4 992 miljoner kronor och är

Tabell 2.52 UO 6 Övriga krediter

huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:3

Miljoner kronor

Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2015-12-31 och anläggningar.

Försvarets materielverks behov För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och av rörelsekapital 12 000 4216

anläggningar är skillnaden mellan beslutat

Försvarsexportmyndighetens bemyndigande och utestående åtaganden behov av rörelsekapital 7 000 46 2 152 miljoner kronor. Försvarsmaktens

Summa 19 000 4262

planering innehåller ett stort antal projekt som ska beställas eller omförhandlas under året. Det

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat är även ett stort antal åtaganden som ska infrias,

övriga krediter på 19 000 miljoner kronor. varför det kan bli variationer i utfallet för de

Utnyttjade krediter vid utgången av 2015 utestående åtagandena i förhållande till

uppgick till 4 262 miljoner kronor. bemyndigandet.

För anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar uppgick Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 2 744 miljoner kronor. Försvarets materielverk Det beror främst på att Försvarsmakten inte Försvarets materielverk har fått en ingick nya åtaganden i planerad omfattning, på revisionsberättelse med reservation avseende sin grund av den pågående förändringen av årsredovisning för 2015. Som grund för försvarslogistiken.

uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Försvarets materielverk har redovisat erhållna royalty, viten och skadeersättningar om 650 miljoner kronor som förutbetalda intäkter i balansräkningen istället för att redovisa dem som intäkt av avgifter i resultaträkningen. Om redovisningen gjorts korrekt skulle årets över- /underskott i resultaträkningen ökat med 50 miljoner kronor, och balanserat över-/underskott i balansräkningen ökat med 600 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2015:2 Kontrollen av försvarsunderrättelseverksamheten

Riksrevisionen har granskat kontrollen av försvarsunderrättelseverksamheten.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om kontroll av försvarsunderrättelseverksamheten (skr. 2014/15:142) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FöU2, rskr. 2015/16:30).

RiR 2015:11 Regeringens styrning av SOS Alarm - viktigt för människors trygghet

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av SOS Alarm.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av SOS Alarm (skr. 2015/16:50) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FöU4, rskr. 2015/16: 189).

RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete - skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar

Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas krisberedskapsarbete.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om länsstyrelsernas krisberedskapsarbete (skr. 2015/16:88) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.4.7¶Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslag

Tabell 2.53 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar internationellt ramen under ett år rapporteras årligen till utvecklingssamarbete. OECD:s biståndskommitté DAC, som ansvarar

Utfallet blev 32 213 miljoner kronor, vilket är för att sammanställa medlemsländernas 2 704 miljoner kronor (9,2 procent) högre än biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs vad som anvisades i statens budget. Jämfört med under våren efter avslutat budgetår. I den ingår 2014 blev utfallet 1 186 miljoner kronor samtliga kostnader, inklusive kostnader under (3,8 procent) högre. andra utgiftsområden än utgiftsområde 7

Internationellt bistånd, som klassificeras som Förtida betalningar medför högre utgifter 2015 bistånd enligt DAC:s definition. Utgifterna Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen uppgick till 31 009 miljoner kronor, vilket är kostnader för asylsökande från biståndsländer 2 672 miljoner kronor (9,4 procent) högre än (utgiftsområde 8 Migration), administration av anvisat i den ursprungliga budgeten och bistånd inom Utrikesdepartementet samt den 1 153 miljoner kronor (3,9 procent) högre än del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma 2014. Orsaken till det högre utfallet är att bistånd som finansieras över EU:s reguljära regeringen i december 2015 beslutade att Sida budget. skulle betala ut 2 498 miljoner kronor av bl.a. Biståndsramen för 2015 uppgår till Sveriges kärnstöd för 2016 i förtid. Det har 40 445 miljoner kronor, vilket motsvarar främst betalats ut till humanitära aktörer inom en procent av BNI enligt ENS1995. I tabell 2.54 FN-systemet som FN:s flyktingkommissarie redovisas DAC-rapporteringen för åren 2006– (UNHCR) och FN:s fond för katastrofbistånd 2015. Det preliminära utfallet för 2015 är (CERF) men även till Europeiska 1,40 procent av BNI enligt ENS2010 i enlighet utvecklingsfonden (EUF). med DAC:s redovisningsprinciper.

Höjd biståndsram 2015

Anslagen för utgiftsområdet är huvudsakligen baserade på bruttonationalinkomstens (BNI) utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det internationella regelverket i Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS). Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Biståndsramen för 2015 var 1,0 procent av BNI enligt ENS1995 eller 0,96 procent av BNI enligt ENS2010. ENS2010 infördes 2014. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Den totala svenska bistånds-

Tabell 2.54 Utfall för bistånd 2006–2015

Miljoner kronor

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Totalt utbetalt bistånd 29 161 29 320 31 607 34 713 32 651 35 360 35 468 37 954 42 756 59 780

Totalt bistånd i procent av BNI 1,02 0.93 0,98 1,12 0,97 1,02 0,97 1,01 1,09 1,40

Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

Beställningsbemyndiganden Garantier

Tabell 2.55 UO 7 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.56 UO 7 Garantier

Miljoner kronor Miljoner kronor eller annan angiven valuta

Utestående Utestående

Beställnings- åtaganden Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31 åtaganden utländsk

Garanti Garantiram 2015-12-31 valuta 1:1 Biståndsverksamhet 71 071 56 190

Garantikapital, 1:5 Riksrevisionen:

Internationella

Internationellt

återuppbyggnads- och

utvecklingssamarbete 25 21

utvecklingsbanken Summa 71 096 56 211 (IBRD) USD 2 247 17 977 USD 2 152

Garantikapital,

Afrikanska

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om utvecklingsbanken

2

beställningsbemyndiganden på 71 096 miljoner (AfDB) SDR 971 10 850 SDR 937 kronor. De utestående åtagandena uppgick till Garantikapital,

56 211 miljoner kronor. Skillnaden mellan Interamerikanska

utvecklingsbanken

bemyndiganden och utestående åtaganden 3

(IDB) USD 538 4 123 USD 494

uppgick till 14 885 miljoner kronor och var

Garantikapital, Asiatiska

huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1

utvecklingsbanken

Biståndsverksamhet. De största beloppsmässiga 4

(AsDB) SDR 343 4 151 USD 497

skillnaderna inom detta anslag är relaterade till Garantier inom områdena Afrika, Asien, Stöd genom svenska biståndsverksamheten 10 000 3 739 organisationer i det civila samhället, Globala EIB-lån inom ramen för insatser för socialt hållbar utveckling samt Lomé IV Bis och

Cotonou-avtalet EUR 152 247 EUR 27

Reformsamarbete i Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. Nordiska

Investeringsbankens

miljöinvesteringslån EUR 104 194 EUR 21

Garantikapital

Multilaterala

investeringsorganet

MIGA USD 16 135 USD 16

Summa 41 416

Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB

räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special

drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2,

rskr. 2012/13:91).

prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88.

prop. 2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41.

prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.

prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är

1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 11,58 den 30 december

2015.

Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2015.

USD=8,3524.

EUR=9,135.

SDR=11,5836.

Övriga krediter

Tabell 2.57 UO 7 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2015-12-31 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella

1

institutioner Obegränsad 0 Kredit för infriande av Sidas

2 garantier Obegränsad 0

Summa 0

1 Prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34. 2 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida)

Sida har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sida har per den 31 december 2015 överskridit den av regeringen beslutade bemyndiganderamen för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen, ap 3, under utgiftsområde 5 Internationell samverkan med 42 531 tkr. Överskridandet redovisas inte i bemyndiganderedovisningen eftersom myndigheten i årsredovisningen har tagit hänsyn till omförhandlingar av avtal som har gjorts i februari 2016, dvs. efter räkenskapsårets slut.

2.4.8¶Utgiftsområde 8 Migration

Anslag

Tabell 2.58 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör Det genomsnittliga antalet inskrivna personer i utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige Migrationsverkets mottagandesystem uppgick samt frågor som rör mottagande av asylsökande. till 100 166 personer, vilket är 16 866 fler än

Utfallet uppgick till 18 725 miljoner kronor beräknat. För att finansiera de högre utgifterna och är därmed 1 292 miljoner kronor beslutade riksdagen om ändringar i statens (7,4 procent) högre än vad som ursprungligen budget under våren och hösten 2015 och anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 anvisade sammantaget ytterligare 1 438 miljoner blev utgifterna 6 174 miljoner kronor kronor. Det stora antalet asylsökande under (49,2 procent) högre. hösten, särskilt antalet ensamkommande barn

och unga, har medfört ökade utgifter på anslaget. Antalet årsarbetskrafter vid Migrationsverket Många ansökningar om ersättningar från ökade med 28 procent kommunerna har ännu inte behandlats, Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket samtidigt som vissa ersättningar söks i uppgick till 4 719 miljoner kronor 2015, vilket är efterskott, och kommer därför att belasta 180 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad anslaget först 2016. som ursprungligen anvisades i budgeten och 1 111 miljoner kronor högre (30,8 procent) än 2014. Orsaken till att utgifterna ökat mellan åren är främst att det skett en utbyggnad av kapaciteten inom mottagande- och prövningsverksamheten vid Migrationsverket för att möta det kraftigt ökade antalet asylsökande. Jämfört med 2014 ökade personalkostnaderna med drygt 697 miljoner kronor (29 procent) till 3 131 miljoner kronor. Antalet årsarbetskrafter ökade från 4 174 till 5 330 (27,7 procent) i slutet av året.

Fler asylsökande medför högre ersättningar och bostadskostnader än anvisat

Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 12 405 miljoner kronor. Det är 1 544 miljoner kronor (14,2 procent) högre än ursprungligen anvisat i statens budget.

Tabell 2.59 Asylsökande m.m. 2015

slutet av 2015. Den stora ökningen av antalet

Antal personer

asylsökande har inneburit att Migrationsverket 2015 2014 Förändring Förändring

har behövt upphandla ett stort antal Antal asylsökande boendeplatser som har varit dyrare än jan-dec 162 877 81 301 81 576 100,3%

Migrationsverkets basbestånd. - varav kvinnor 48 149 26 484 21 665 81,8%

År 2015 ansökte 162 877 personer om asyl i - varav män 114 728 54 817 59 911 109,3% Sverige, vilket är en ökning med 81 576

- varav ens. barn (100,3 procent) jämfört med föregående år. Till och ungdomar 35 369 7 049 28 320 401,8%

följd av konflikten i Syrien är syriska

- varav flickor 2 847 1 363 1 484 108,9% medborgare fortsatt den största gruppen med - varav pojkar 32 522 5 686 26 836 472,0% 51 338 ansökningar, vilket är en ökning med

67,9 procent. Antalet asylansökningar från

Avgjorda Afghanska medborgare uppgår till 41 564, vilket asylärenden 58 802 53 503 5 299 9,9% är en ökning med 1 239,0 procent. Antalet -varav bifall 32 631 31 220 1 411 4,5% ansökningar från ensamkommande barn och -bifallsandel 55% 58% unga ökade från 7 049 till 35 369, vilket är en

ökning med 401,8 procent jämfört med

Beviljade uppehållstillstånd föregående år. Majoriteten (66,4 procent) av de

till ensamkommande barnen kommer från flyktinganhöriga 16 251 13 100 3 151 24,1%

Afghanistan.

År 2015 avgjorde Migrationsverket 58 802 December December Föränd- Föränd- asylansökningar varav 32 631 beviljades

2015 2014 ring ring %

uppehållstillstånd (55,0 procent). År 2014 Boende i avgjorde Migrationsverket 53 503 Migrationsverkets

asylansökningar varav 31 220 beviljades

mottagningssyste

1 uppehållstillstånd (58,0 procent). Sökande från m 181 890 79 387 102 503 129,1% - varav med Syrien och Eritrea samt statslösa beviljades flest uppehållstillstånd 13 937 12 460 1 477 11,9% uppehållstillstånd 2015. - varav ens. barn År 2015 beviljades 43 414 personer arbets-

och ungdomar 33 634 5 055 28 579 565,4% och uppehållstillstånd på grund av

familjeanknytning, vilket är en ökning med Anläggnings- 2,3 procent jämfört med 2014. Ökningen avser boende (ABO) 101 120 52 674 48 446 92,0% främst uppehållstillstånd för anhöriga till

Eget boende 47 724 24 179 23 545 97,4% asylsökande som ökat med 3 151 (24,1 procent). Övrigt boende 33 046 2 534 30 512 1204,1% Kategorin med familjeanknytning utgör den till

1 Sammanställningen över 2015 och 2014 utgår från situationen den sista antalet största gruppen av personer som 2015 december respektive år. Källa: Migrationsverket. beviljades uppehållstillstånd.

Migrationsverket beviljade 13 313 personer Antalet ensamkommande barn och unga ökade arbetstillstånd 2015, vilket är en ökning med med över 400 procent 1 268 personer (10,1 procent) jämfört med Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och föregående år. bostadskostnader ökade med 5 090 miljoner

EU-finansierade insatser för asylsökande och

kronor (69,6 procent) jämfört med 2014. Ersättningarna till asylsökande, kommuner och flyktingar lägre än budget landsting ökade med 3 269 miljoner kronor Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i (65,4 procent) och utgifterna för utlänningsärenden blev 128 miljoner kronor lägre

än statens budget. Orsaken är att färre anläggningsboende ökade med 1 821 miljoner

asylansökningar avgjordes än beräknat på grund kronor (78,7 procent). Antalet inskrivna i

av den ansträngda situationen under hösten. mottagningssystemet uppgick i slutet av året till 181 890 personer. Det är en ökning med 102 503 Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för personer jämfört med 2014. Antalet personer i avvisade och utvisade blev 69 miljoner kronor anläggningsboende ökade med över 90 procent lägre än väntat. Antalet utresor ökade dock 2015

från 8 006 till 10 663. från cirka 53 000 år 2014 till drygt 101 000 i

Utgifterna för anslaget 1:8 Från EU-budgeten

finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

blev 159 miljoner kronor lägre än beräknat. Orsaken är att det tagit längre tid än väntat att uppfylla ett antal villkor som krävdes innan regeringen formellt kunde utse Migrationsverket till ansvarig myndighet för Asyl-, migrationsoch integrationsfonden (AMIF). Ett av villkoren för att kunna betala ut medel från AMIF var att det nationella programmet för Sverige skulle vara antaget av EU kommissionen., vilket skedde först i augusti 2015.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.60 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31 1:8 Från EU-budgeten

finansierade insatser för

asylsökande och

flyktingar 198 1

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 198 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor. Arbetet med bidragsansökningar från EU:s Asyl-, migrationsoch integrationsfond (AMIF) har inte startat under året. Då ingen utlysning av medel har kunnat genomföras under 2015 har inga nya utestående åtaganden uppstått. De utestående åtaganden som finns rör EU:s tidigare ramprogram Solidaritet om hantering av flyktingströmmar och beräknas infrias under 2016.

2.4.9¶Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslag

Tabell 2.61 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar hälso- och beräknas leda till högre utgifter 2016 för sjukvårdspolitik, folkhälsopolitik, tandvårdsförmånerna på grund av justerade funktionshinderspolitik, politik för sociala referenspriser. tjänster, omsorg om äldre, individ- och Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för familjeomsorg, stöd till personer med läkemedelsförmånerna uppgick till funktionsnedsättning samt barnrättspolitik. 24 469 miljoner kronor, vilket är 3 509 miljoner

Utfallet uppgick till 64 979 miljoner kronor kronor högre än anvisat i statens budget. Staten och är därmed 3 080 miljoner kronor och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (5,0 procent) högre än vad som anvisades i ingick 2015 den första överenskommelsen om statens budget. Jämfört med 2014 ökade bidragen för läkemedelsförmånernas kostnader utgifterna med 3 390 miljoner kronor sedan 2011. Skillnaden mot den ursprungliga (5,5 procent). budgeten beror på att nya och dyrare läkemedel

och behandlingsmetoder (t.ex. för Hepatit C) Högre utfall än budgeterat för läkemedels- omfattats av den nya överenskommelsen, att förmånerna, men lägre för tandvårdsförmåner landstingen fick 657 miljoner kronor i bidrag för Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner Hepatit C-behandlingar utförda 2014 samt att uppgick till 5 271 miljoner kronor, vilket är bidraget för läkemedelsförmånerna för både 514 miljoner kronor lägre än anvisat i statens oktober och november 2015, i enlighet med budget. Utfallet påverkas framför allt av hur regeringens beslut, betalades ut i december 2015. många som utnyttjar tandvårdsstödet, vilket är Det innebär att bidrag har betalats ut för svårt att prognostisera. Utgifterna påverkades sammanlagt 13 månader under 2015, i stället för även av att referenspriserna för tandvårdsstödet de 12 månader som var planerade vid ändrades i september 2014 (TLVFS 2014:1), budgeteringen. Den extra utbetalningen uppgick vilket sammantaget ledde till lägre utgifter för till 1 819 miljoner kronor. staten. Att utgifterna blivit lägre än anvisat beror Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i internaockså på en senareläggning av de nya tionella förhållanden uppgick till 457 miljoner referenspriserna från Tandvårds- och kronor, vilket är 155 miljoner kronor lägre än läkemedelsförmånsverket. Uppdateringen av vad som anvisades i statens budget. Den föreskriften (TLVFS 2015:1) trädde i kraft först lagstiftning som reglerar kostnader för sjukvård den 15 januari 2016. Den nya föreskriften inom andra EES-länder, lagen (2013:514) om

landstingens och kommunernas kostnadsansvar beviljade timmar ökade från 123,9 timmar per för viss vård i utlandet (kostnadsansvarslagen) vecka i december 2014 till 127,1 timmar per och lagen (2013:513) om ersättning för vecka i december 2015. kostnader till följd av vård i ett annat land inom Schablonbeloppet som Försäkringskassan Europeiska ekonomiska samarbetsområdet betalar ut för varje timme utförd assistans ökar (ersättningslagen), har fått större effekt tidigare varje år, detsamma gäller det högsta möjliga än beräknat, vilket har lett till lägre kostnader än timbeloppet. För 2015 var schablonbeloppet budgeterat. Turistvård står för den största 284 kronor per timme och det högsta möjliga minskningen på grund av att timbeloppet 318 kronor. Det genomsnittliga kostnadsansvarslagen innebär att landsting och timbeloppet i assistansersättningen 2015 var kommuner fått kostnadsansvar för denna vård. 287 kronor. Schablonbeloppet för 2014 var En del av de utgifter som tidigare belastade 280 kronor per timme och det högsta möjliga anslaget belastar nu landstingen, vilket ersätts timbeloppet 314 kronor. Det genomsnittliga genom det generella statsbidraget. timbeloppet i assistansersättningen 2014 var Ersättningslagen innebär att kostnader för 283 kronor. planerad sjukvård inom andra EES-länder ersätts upp till den nivå som vården hade kostat om den Utfallet för stimulansbidrag lägre än 2014 hade getts i Sverige. Före den 1 oktober 2013 Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av ersattes de faktiska vårdkostnaderna enligt socialt arbetet m.m. blev 394 miljoner kronor, vårdlandets utgiftsnivå. vilket är 93 miljoner kronor (19,2 procent) lägre

än anvisat i statens budget. Arbetet med HälsaFörMig kom igång under andra Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och halvåret 2015 åtgärder inom äldrepolitiken blev 245 miljoner Utfallet för anslaget 1:12 E-hälsomyndigheten kronor lägre än 2014. Även utfallet för anslaget uppgick till 78 miljoner kronor, vilket är 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev lägre 36 miljoner kronor (31,5 procent) lägre än vad (368 miljoner kronor) 2015 än 2014. Från båda som anvisades i statens budget. Det låga utfallet anslagen betalades prestationsbaserad ersättning kan till stor del förklaras av att upphandlingen av ut till kommunerna och landstingen för internethälsoplattformen HälsaFörMig överenskommelsen mellan staten och Sveriges försenats. Arbetet med plattformen påbörjades Kommuner och Landsting om en satsning på först under andra halvåret 2015. sammanhållen vård av de mest sjuka äldre.

Utfallet för anslaget 2:2 Insatser för Satsningen var tidsbegränsad mellan 2010–2014. vaccinberedskap uppgick till 1 miljon kronor, År 2014 betalades sammanlagt ca 1 000 miljoner vilket är 84 miljoner kronor (98,3 procent) lägre kronor ut uppdelat på de två anslagen med än vad som anvisades i statens budget. Anslaget anledning av överenskommelsen. har endast använts till förberedelser för att ingå avtal med vaccinproducenter om pandemivaccin. Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.62 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Utgifterna för assistansersättningen fortsätter att

Miljoner kronor

öka

Utestående Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig

Beställnings- åtaganden assistansersättning uppgick till 24 890 miljoner Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31 kronor. Det är 469 miljoner kronor 1:8 Bidrag till psykiatri 21 17 (1,9 procent) högre än budgeterat. Anslaget

2:2 Insatser för tillfördes medel i propositionen vaccinberedskap 510 0 Vårändringsbudget för 2015 då anslagskrediten 4:5 Stimulansbidrag och var belastad och utgifterna beräknades bli högre åtgärder inom

äldrepolitiken 500 430 än anvisade medel i budgeten.

Under december 2015 hade 16 142 personer 4:7 Bidrag till utveckling av

socialt arbete m.m. 50 50 assistansersättning, vilket är en marginell

7:2 Forskningsrådet för minskning (16 personer) mot december

hälsa, arbetsliv och föregående år. Det genomsnittliga antalet välfärd: Forskning 961 934 beviljade timmar per vecka och person fortsatte

Summa 2 043 1 431 dock att öka. Det genomsnittliga antalet

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision beställningsbemyndiganden på 2 043 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till RiR 2015:12 Patientsäkerhet – har staten gett 1 431 miljoner kronor. Skillnaden mellan tillräckliga förutsättningar för en hög bemyndiganden och utestående åtaganden patientsäkerhet? uppgick till 612 miljoner kronor. Huvuddelen av Riksrevisionen har granskat om staten har gett skillnaden avser anslaget 2:2 Insatser för vårdgivarna tillräckliga förutsättningar att främja vaccinberedskap. Orsaken är att det pågående en hög patientsäkerhet. uppdraget till Folkhälsomyndigheten att Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens säkerställa tillgång till vaccinbehandling för hela rapport om patientsäkerhet (skr. 2015/16:53) befolkningen vid en pandemi inte är avslutat och redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses att avtal med ett vaccinföretag inte har slutits vidtas med anledning av granskningsrapporten. under 2015 Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

handlingarna (bet. 2015/16:SoU9, rskr. Inomstatliga lån 2015/16:163).

Tabell 2.63 UO 9 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Inomstatliga lån Kredit 2015-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 350 58 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 350 1

Summa 700 59

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)

SBU har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

SBU har felaktigt avräknat anslaget 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, ap 1, under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg med ett för högt belopp om 256 tkr som borde ha finansierats med bidrag. Då myndighetens utgående anslagssparande överstiger 3 procent innebär effekten av den felaktiga redovisningen också att motsvarande belopp inte har förts bort som en indragning i enlighet med 7 § anslagsförordningen (2011:233).

2.4.10¶Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Anslag

Tabell 2.64 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid (12,6 procent) lägre än vad som anvisades i sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. statens budget och 309 miljoner kronor sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- (10,1 procent) lägre än 2014. Det lägre utfallet och sjukersättning, handikappersättning och beror främst på att endast 21 miljoner kronor av bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området 308 miljoner kronor betalades ut till landstingen omfattar även myndigheterna Försäkringskassan avseende den rörliga delen i överenskommelsen och Inspektionen för socialförsäkringen. mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till effektiv sjukskrivningsprocess 2014–2015. 102 603 miljoner kronor och blev därmed 2 129 miljoner kronor (2,1 procent) högre än Fortsatt ökade utgifter för sjukpenning jämfört med vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år 2014 blev utfallet 3 567 miljoner kronor Jämfört med föregående år blev utfallet på (3,6 procent) högre. Det beror främst på att anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. utgifterna för sjukpenning ökade. 4 335 miljoner kronor (13,4 procent) högre.

Ökningen förklaras av ett ökat inflöde av sjukfall Utgifterna för sjukpenning ökade och en ökad varaktighet. Inflödet uppvisar ett Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och likartat mönster för kvinnor och män, men med rehabilitering m.m. blev 36 635 miljoner kronor, stor nivåskillnad då kvinnorna är nästan dubbelt vilket är 2 024 miljoner kronor (5,8 procent) så många. För båda könen gäller att psykiatriska högre än vad som anvisades i statens budget. I diagnoser ökar snabbare än övriga diagnoser. propositionen Vårändringsbudget för 2015 Även sjukfallens varaktighet hänger samman anvisades anslaget ytterligare 2 482 miljoner med ett ökat inflöde av psykiatriska diagnoser kronor då utgifterna för sjukpenning har ökat eftersom dessa i regel blir längre än genomsnittet mer än beräknat främst på grund av ett ökat av samtliga sjukfall. Ökningen i inflöde och antal sjukfall. varaktighet har medfört en ökning av antalet

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och pågående sjukfall. Andelen pågående sjukfall sjukersättningar m.m. blev 50 550 miljoner med psykiatriska diagnoser var 43 procent i kronor. Det är 523 miljoner kronor september 2015. (1,0 procent) högre än vad som anvisades i Under året startade i genomsnitt 32 000 statens budget. I vårändringsbudgeten anvisades sjukfall per månad för kvinnor och 18 000 för anslaget ytterligare 60 miljoner kronor då män. I juli år 2015 var varaktigheten i genomsnitt beräkningen av antagandeinkomst för sjuk- och 54 dagar, en ökning med nästan 3 dagar för aktivitetsersättning beräknades öka. kvinnor och 2 dagar för män.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för Antalet personer som fick sjukpenning ökade sjukskrivningsprocessen blev 2 747 miljoner från 202 000 i december 2014 till 220 000 kronor. Det är 395 miljoner kronor personer för samma månad 2015, vilket är en

ökning med 7 procent för män och 10 procent minskade med knappt 9 procent mellan 2014 för kvinnor. Den största ökningen gäller och 2015. Minskningen förklaras med att sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall personer i denna grupp når pensionsålder och då längre än ett år. Där har antalet personer ökat fasas ut från förmånen. År 2015 var antalet med 18 procent sedan december 2014. personer med egenlivränta enligt äldre regelverk

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och 26 142, vilket innebär en minskning med drygt sjukersättningar m.m. blev 278 miljoner kronor 7 procent jämfört med 2014. Bland de övriga (0,5 procent) lägre än för 2014. Det beror i arbetsskadeersättningarna, som utgör 4 procent huvudsak på en minskning i antalet personer av utgifterna, står efterlevandelivräntorna för den som uppbär sjukersättning. Sjukersättning största delen. De övriga utgifterna uppgick till beviljas till personer som är mellan 30 och 64 år 129 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning och har varaktigt nedsatt arbetsförmåga. De med 2,4 procent. flesta har kvar ersättningen tills de fyller 65 år och går i pension, vilket innebär att det är inflödet till förmånen som är intressant. Under Sjukpenningtalet för kvinnor ökar mer än för män 2015 fick 11 700 personer sjukersättning för

Tabell 2.65 UO 10 Ohälsomått

första gången. Det är en minskning jämfört med 2014, då 13 100 nybeviljades ersättning. År 2015 År 2014 Minskningen beror till stor del på ett lägre antal

Ohälsotalet 28,0 27,3 övergångar från sjukpenning till sjukersättning.

därav kvinnor 33,8 32,8 Antalet personer med aktivitetsersättning därav män 22,4 22,1

ökade däremot under motsvarande period.

Sjukpenningtalet 10,5 9,4 Aktivitetsersättning ges till personer i åldrarna

därav kvinnor 13,7 12,2 19–29 år vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga.

Under 2015 har 8 700 personer, 4 100 kvinnor därav män 7,3 6,7

Källa: Försäkringskassan. och 4 600 män, beviljats aktivitetsersättning. Det kan jämföras med 8 400 personer för år 2014.

Ohälsotalet är ett mått som fångar utvecklingen Den vanligaste orsaken till att

inom hela sjukförsäkringen under en 12aktivitetsersättning beviljas är nedsatt

månadersperiod. Det definieras som antal arbetsförmåga. Det är också den kategorin som

utbetalda nettodagar med sjukpenning, ökar mest.

arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning,

I december 2015 uppgick antalet personer

sjukersättning och aktivitetsersättning per som erhöll aktivitets- och sjukersättning till

registrerad försäkrad (16–64 år). Alla dagar är 345 045, varav 201 133 var kvinnor och 143 912

omräknade till nettodagar, t.ex. två dagar med var män. Jämfört med december 2014 minskade

halv ersättning blir en dag. I december 2015 var antalet kvinnor med 3,0 procent och antalet män

ohälsotalet 28,0 dagar per försäkrad, vilket är en med 2,4 procent.

ökning från 27,3 dagar 2014.

I november 2015 uppgick antalet pågående

Ohälsotalet är något högre för kvinnor, och sjukfall till 193 372 personer, vilket är

skillnaden har blivit större under det senaste året. 9,7 procent högre än i november 2014 då

Ohälsotalet för kvinnor har ökat med 3 procent motsvarande siffra var 176 293 personer. Utfallet

de senaste tolv månaderna medan män under för pågående sjukfall sker med tre månaders

samma period har ökat med 2 procent. eftersläpning.

Sjukpenningtalet anger hur många frånvaro-

Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskade-

dagar som ersätts med sjukpenning eller ersättningar m.m. uppgick till 3 397 miljoner

rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad kronor, vilket är 213 miljoner kronor

(16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller (5,9 procent) lägre än 2014. Utgifterna för

aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till egenlivräntorna enligt nuvarande lagstiftning står

nettodagar. för ca 85 procent av de totala utgifterna.

I december 2015 var sjukpenningtalet 10,5 Utgifterna minskade från 2,8 miljarder kronor

dagar, vilket är en ökning med 12 procent sedan 2014 till 2,6 miljarder kronor 2015.

december 2014. Kvinnor har i likhet med tidigare Egenlivräntorna enligt äldre regelverk står för

år ett högre sjukpenningtal (13,7) än män (7,3). ca 11 procent av utgifterna. Även dessa

Ökningen är störst bland kvinnor och gäller

framför allt psykiatriska diagnoser. Dessa är nu RiR 2015:19 Rehabiliteringsgarantin den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i fungerar inte – tänk om eller lägg ner pågående sjukfall, både för kvinnor och män. Riksrevisionen har granskat vad det är i

utformningen och genomförandet av

rehabiliteringsgarantin som hindrar att målet om Beställningsbemyndiganden arbetsåtergång för personer med psykisk ohälsa

uppfylls.

Tabell 2.66 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

Miljoner kronor

rapport om rehabiliteringsgarantin (skr.

Utestående

2015/16:109) redovisat vilka åtgärder som

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31 vidtagits eller avses vidtas med anledning av 1:6 Bidrag för granskningsrapporten. Granskningsrapporten är

sjukskrivningsprocessen 3 250 2 951 därmed slutbehandlad.

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 3 250 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 951 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 299 miljoner kronor.

Övriga krediter

Tabell 2.67 UO 10 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad

kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2015-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 100 77

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2015:7 Aktivitetsersättning – en ersättning utan aktivitet?

Riksrevisionen har granskat om systemet med aktivitetsersättning är effektivt för att aktivera unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning (skr. 2015/16:37) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:SfU9, rskr. 2015/16:126).

2.4.11¶Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anslag

Tabell 2.68 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid Höjda ersättningar och fler pensionärer som är ålderdom (garantipension, bostadstillägg till berättigade till bostadstillägg pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till ersättning vid dödsfall (omställningspension, pensionärer uppgick till 8 589 miljoner kronor, änkepension och särskild efterlevandepension vilket är 251 miljoner kronor (3,0 procent) samt garantipension till dessa förmåner). högre än vad som anvisats i den ursprungliga

Inkomstrelaterad ålderspension redovisas budgeten. Det beror dels på ökade ersättningsunder avsnittet 2.4.31 Ålderspensionssystemet nivåer, dels på att fler pensionärer än beräknat vid sidan av statens budget. fått bostadstillägg. Anslaget anvisades ytterligare

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 126 miljoner kronor i propositionen 38 136 miljoner kronor och blev därmed Vårändringsbudget för 2015 med anledning av 120 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad att den del av bostadskostnaden som ersätts via som anvisades i statens budget. Jämfört med bostadstillägg höjdes från 93 procent till 2014 minskade utgifterna med 1 172 miljoner 95 procent, upp till ett tak på 5 000 kronor och kronor (3,0 procent). månad fr.o.m. den 1 september 2015. I

propositionen Höständringsbudget för 2015 Höjd inkomstpension medför lägre utgifter för anvisades ytterligare 462 miljoner kronor till garantipension följd av att antalet pensionärer med Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till bostadstillägg ökade mer än beräknat. ålderspension uppgick till 15 761 miljoner Utgifterna för anslaget blev 96 miljoner kronor, vilket är 118 miljoner kronor kronor (1,1 procent) högre än 2014. Ökningen (0,7 procent) lägre än det anvisade beloppet. Det beror huvudsakligen på att bostadstillägget beror framför allt på att antalet förmånstagare höjdes, men också på att fler pensionärer får blev lägre än beräknat. Utgifterna blev även bostadstillägg. En annan förklaring till ökningen 778 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än är högre boendekostnader för pensionärerna. föregående år. Minskningen beror bl.a. på att Antalet pensionärer med bostadstillägg inkomstpensionen har höjts mer än uppgick under 2015 till 291 000 personer, en prisbasbeloppet. Garantipension avräknas mot ökning med 5 000 personer jämfört med 2014. höjd inkomstpension. För 2015 var det genomsnittliga årsbeloppet

Ungefär 770 000 ålderspensionärer hade 29 500 kronor, en ökning med 500 kronor eller garantipension vid utgången av 2015, vilket är 1,7 procent jämfört med 2014. 17 000 färre än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 20 200 kronor 2015, en minskning med 600 kronor jämfört med 2014.

Lägre utgifter då färre får änkepension Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 12 427 miljoner kronor, Pensionsmyndigheten vilket är 608 miljoner kronor (4,7 procent) lägre Pensionsmyndigheten har fått en än föregående år. Änkepension svarar för den revisionsberättelse med upplysning avseende sin större delen av utgifterna under anslaget. årsredovisning för 2015. Eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet personer Särskild upplysning med änkepension successivt. Mellan 2014 och Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att 2015 minskade de med ca 11 000 personer, till avsnitt 8 i resultatredovisningen innefattar, i 276 000 personer, vilket medför att de totala enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en utgifterna för anslaget minskade. redovisning av inkomstpensionens finansiella

ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, Ökat antal personer med äldreförsörjningsstöd utöver information från myndighetens medför högre utgifter finansiella redovisning, även information från De personer som är över 65 år och bosatta i andra aktörer samt prognosuppgifter. Sverige men som inte får sina grundläggande Riksrevisionens granskning har omfattat försörjningsbehov tillgodosedda genom andra redovisade utfall och beräkningar från förmåner inom det allmänna pensionssystemet Pensionsmyndigheten. Uppgifter från andra är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet aktörer och prognoser har inte granskats av för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd är Riksrevisionen. 803 miljoner kronor, vilket är 79 miljoner kronor (10,9 procent) högre än föregående år. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 9,5 procent jämfört med 2014 och uppgick till 20 800 personer 2015. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 1,6 procent och uppgick till 39 100 kronor 2015. Ökningen beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år utan det krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. En annan förklaring till ökningen är ökad asylinvandring.

Övriga krediter

Tabell 2.69 UO 11 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2015-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 8 000 0

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten utnyttjades inte vid årsskiftet. Maximalt utnyttjad kredit 2015 var 1 267 miljoner kronor.

2.4.12¶Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anslag

Tabell 2.70 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, och nästan tio gånger fler grundnivådagar än föräldraförsäkring och bostadsbidrag. män. Under 2015 betalades föräldrapenning för

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 52,9 miljoner dagar ut, vilket är 2 procent fler än 82 931 miljoner kronor. Det är 194 miljoner 2014. Ökningen i antal föräldrapenningdagar är kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades främst en följd av att antalet födda barn har stigit i statens budget. Jämfört med 2014 blev de senaste åren. utgifterna 2 121 miljoner kronor (2,6 procent) Även utgifterna för den tillfälliga föräldrahögre. penningen ökade, med 265 miljoner kronor

jämfört med 2014. Av nettodagarna för tillfällig Utgifterna för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning 2015 avsåg 88 procent föräldrapenning lägre än beräknat men högre än delförmånen vård av barn. Rekordmånga 2014 nettodagar betalades ut i delförmånen under Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev mars 2015. Flera faktorer påverkar utnyttjandet 38 627 miljoner kronor, vilket är 377 miljoner av förmånen. Antal barn i befolkningen har ökat, kronor (1,0 procent) lägre än anvisat i statens influensaaktiviteten var hög under första budget. Det beror främst på att utgifterna för kvartalet 2015 och föräldrars benägenhet att föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning använda förmånen har ökat i samband med att blev lägre än beräknat. förenklingar i att begära ersättning genomfördes

Utgifterna ökade dock med 973 miljoner 2013. kronor (2,6 procent) jämfört med 2014. Utgifterna för föräldrapenningen, som utgjorde Underhållsstödet och vårdbidraget blev högre än 72,6 procent av utgifterna för anslaget, ökade anvisat och högre än 2014 med 675 miljoner kronor. Ökningen beror dels Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev på att det betalades ut drygt 1 miljon fler 2 256 miljoner kronor, vilket är 192 miljoner föräldrapenningdagar, dels på att den totala kronor (9,3 procent) högre än anvisat i statens medelersättningen ökade med 0,5 procent. Den budget. Det beror till största delen på att totala genomsnittliga medelersättningen per dag underhållsstödet höjdes med 300 kronor per för föräldrapenningen ökade från 527 kronor månad och barn från den 1 september 2015. I 2014 till 530 kronor 2015. År 2015 var den propositionen Vårändringsbudget för 2015 genomsnittliga medelersättningen för kvinnor anvisades därför anslaget ytterligare 207 miljoner 491 kronor per dag och för män 652 kronor per kronor. dag. Skillnaden förklaras dels av inkomst- Jämfört med föregående år ökade utgifterna skillnader mellan könen, dels av att kvinnor med 196 miljoner kronor (9,5 procent). använder nästan tre gånger fler lägstanivådagar Ökningen beror till stor del på att

underhållsstödet höjdes. Antalet barn som Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision berättigar till underhållsstöd ligger kvar på samma nivå som förra året. RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnets

Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev bästa? 15 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor Riksrevisionen har granskat om underhållsstödet (58,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. är ett ändamålsenligt verktyg inom den Det beror på att antalet barn som adopteras har ekonomiska familjepolitiken och om systemet minskat över tid och att antalet beviljade hanteras effektivt. adoptionsbidrag därmed är färre. Regeringen har redovisat vissa vidtagna

Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funk- åtgärder med anledning av granskningsrapporten tionshindrade barn blev 3 548 miljoner kronor, i Årsredovisning för staten under åren 2010– vilket är 139 miljoner kronor (4,1 procent) 2014. högre än anvisat i statens budget. Orsaken till Betänkandet SOU 2011:51 Fortsatt föräldrar det högre utfallet är en fortsatt ökning av – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets andelen barn vars föräldrar beviljas vårdbidrag. skull, bereds fortfarande inom Regeringskansliet. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 223 miljoner kronor eftersom utgifterna för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 12) vårdbidrag för barn i åldern 10–19 år ökade. bedömningen att det finns behov av mer stöd

Utgifterna ökade med 254 miljoner kronor och rådgivning om civilrättslig (7,7 procent) jämfört med 2014. Antalet barn underhållsreglering utanför underhållsstödet. med vårdbidrag fortsatte att öka under 2015 till Regeringen lämnade i september 2015 ungefär 59 900. Sedan höjningen av åldergränsen propositionen Ökad reglering av barns underhåll från 16 till 19 år genomfördes 2003 har ökningen utanför underhållsstödet (prop. 2014/15:145) till varit störst i den äldsta åldersgruppen och riksdagen. De föreslagna bestämmelserna, som uppgick i december 2015 till ungefär 17 000 till viss del tillgodoser Riksrevisionens barn. Vårdbidrag är vanligare bland pojkar än rekommendationer träder i kraft den 1 april 2016 flickor i alla åldersgrupper. Det är vanligast med (bet. 2015/16:SfU7, rskr. 2015/16:40). vårdbidrag bland barn i åldern 10–14 år. Antalet I sammanhanget bör även nämnas den nybeviljade vårdbidrag har ökat sedan 2009. År lagändring i socialtjänstlagen (2001:453) som 2015 uppgick antalet nybeviljade vårdbidrag till trädde i kraft den 1 juli 2014 som innebär att ca 10 900 och den vanligaste diagnosgruppen var kommuner ska vara skyldiga att bereda föräldrar psykiska sjukdomar och syndrom. Av de möjlighet att i samarbetssamtal ta upp frågor föräldrar som får vårdbidrag är 84 procent som gäller barnets försörjning om föräldrarna så kvinnor. önskar.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet och Utgifterna för barnbidrag ökade jämfört med 2014 regeringen kommer att återkomma till riksdagen Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag ökade om ytterligare åtgärder. med 544 miljoner kronor (2,2 procent) jämfört med föregående år. Ökningen beror på att antalet barn i åldrar berättigade till barnbidrag har ökat.

Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår ökade med 143 miljoner kronor (2,1 procent) jämfört med 2014. Ökningen beror bl.a. på löneökningar och att antalet födda barn har ökat.

2.4.13¶Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Anslag

Tabell 2.71 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-

1:2 Kommunersättningar vid

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, ökade med 4 693 från 46 504 personer 2014 till politik mot diskriminering och jämställdhets- 51 197 personer 2015. Antalet barn och unga politik. ökade från 18 310 till 20 549, varav

Utgifterna uppgick till 15 362 miljoner kronor ensamkommande barn och unga ökade från och är därmed 1 385 miljoner kronor 3 396 till 3 794. (8,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens

Tabell 2.72 Kommunmottagna m.m. 2015

budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med

Antal personer

3 138 miljoner kronor (25,7 procent).

Anslag 2015 2014 Förändring Förändring

Färre kommunmottagna än beräknat för 2015

Antal

men fler än 2014

kommunmottagna

Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid jan-dec 51 197 46 504 4 693 10,1% flyktingmottagande blev 8 967 miljoner kronor, -varav män 29 671 27 078 2 593 9,6% vilket är 483 miljoner kronor (5,1 procent) lägre

-varav kvinnor 21 526 19 426 2 100 10,8% än vad som anvisades i statens budget. Kommunerna tog under 2015 emot 51 197

1 Antal personer , vilket är ca 8 000 personer färre än

kommunmottagna beräknat i statens budget. Jämfört med 2014 blev under 18 år 20 549 18 310 2 239 12,2% kommunersättningar vid flyktingmottagande -varav pojkar 11 556 10 173 1 383 13,6% 1 999 miljoner kronor högre (28,7 procent). Det

-varav flickor 8 993 8 173 820 10,0% högre utfallet beror på att kommunerna tagit emot fler nyanlända invandrare 2015 jämfört

Antal med föregående år. Antalet kommunmottagna

ensamkommande

1 Under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet redovisas enbart de som Migrationsverket beviljat uppehållstillstånd och som omfattas av Färre än beräknat i etableringsinsats men fler än förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa förra året utlänningar. Statens utgifter för de som inte beviljats uppehållstillstånd

Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning

eller inte tagits emot av en kommun redovisas under utgiftsområde 8

till vissa nyanlända invandrare blev 342 miljoner

Migration.

kronor (8,5 procent) lägre än anvisat i statens

budget. Orsaken är ett lägre antal nyanlända i Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision etableringsinsatser än beräknat. Detta förklaras bl.a. av att antalet uppehållstillstånd blev lägre än RiR 2015:13 Regeringens väntat på grund av ökade handläggningstider hos jämställdhetssatsning – tillfälligheter eller Migrationsverket. Jämfört med 2014 ökade långsiktiga förbättringar? utgifterna med 1 002 miljoner kronor (37,3 pro- Riksrevisionen har granskat regeringens satsning cent). Orsaken är att antalet nyanlända i på särskilda jämställdhetsåtgärder under etableringsuppdraget ökade från i snitt 36 478 perioden 2007–2014. deltagare 2014 till 48 358 deltagare 2015. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

rapport om regeringens jämställdhetssatsning Tjänsten etableringslots avslutades 2015 (skr. 2015/16:52) redovisat vilka åtgärder som Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till vidtagits eller avses vidtas med anledning av etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända granskningsrapporten. Granskningsrapporten är invandrare blev 579 miljoner kronor därmed slutbehandlad. (22,2 procent) lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2015. Orsaken är RiR 2015:17 Nyanländas etablering – är främst att tjänsten etableringslots avslutades statens insatser effektiva? under 2015. Jämfört med 2014 har dock Riksrevisionen har granskat om statens insatser utgifterna ökat med 388 miljoner kronor. är effektiva för att undanröja hinder och skapa

förutsättningar för en snabb och ändamålsenlig

etablering för nyanlända invandrare. Rapporten Beställningsbemyndiganden är en slutgranskning och bygger på nio tidigare

granskningar och intervjuer med bl.a.

Tabell 2.73 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Regeringskansliet och berörda myndigheter.

Miljoner kronor

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

Utestående

rapport om statens insatser för etablering av

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31 nyanlända (skr. 2015/16:58) redovisat vilka 1:4 Ersättning till åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med

etableringslotsar och anledning av granskningsrapporten. Gransk-

insatser för vissa

ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

nyanlända invandrare 3 500 468

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till 3:1 Särskilda

handlingarna (bet. 2015/16:AU6, rskr.

jämställdhetsåtgärder 27 11

2015/16:172).

Summa 3 527 479

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 3 527 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 479 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 048 miljoner kronor. Större delen av skillnaden härrör från bemyndigandet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare. Anledningen är att tjänsten etableringslots har avslutats under året och större delen av bemyndigandet var avsett för den tjänsten.

2.4.14¶Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslag

Tabell 2.74 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2015 2015 2015 2015 2015 2014 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 236 210 7 467 231 3,2 6 919 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd 30 411 880 28 988 -1 423 -4,7 30 067 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program

och insatser 9 276 354 8 891 -385 -4,2 8 662 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 17 712 17 160 -552 -3,1 17 549 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden

2014–2020 186 50 85 -101 -54,5 9 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 775 1 231 -544 -30,6 1 587 1:12 Europeiska socialfonden m.m. för perioden

1

2007–2013 160 112 -48 -29,9 1 132

Övriga anslag 1 028 37 1 037 9 0,9 974

Summa 67 783 1 531 64 971 -2 812 -4,1 66 901

1 Inkl. den svenska medfinansieringen. Utgiftsområdet omfattar områdena arbets- Antalet arbetslösa minskade med cirka 25 000 marknad och arbetsliv och består i huvudsak av Tabell 2.75 visar arbetsmarknadsstatistik från utgifter för matchning av arbetssökande och Arbetskraftsundersökning (AKU) som görs av lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, Statistiska centralbyrån (SCB). Statistiken är arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning från helårsundersökningarna för 2015 och 2014. och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

Utfallet uppgick till 64 971 miljoner kronor, vilket är 2 812 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 1 930 miljoner kronor (2,9 procent) lägre.

Tabell 2.75 Arbetslöshet

Antal 2015 Antal 2014

personer Procent Kvinnor Män personer Procent Kvinnor Män Antal arbetslösa, 15–74 år 386 100 180 300 205 800 411 000 188 800 222 300

- varav heltidsstuderande 125 600 32,5 62 300 63 300 135 300 32,9 65 900 69 400 - varav personer med utomnordiskt ursprung 153 100 39,7 73 200 80 000 145 900 35,5 69 300 76 500 - varav långtidsarbetslösa 109 700 29,8 46 300 63 400 116 700 28,4 49 800 67 000

- varav långtidsarbetslösa personer med

utomnordiskt ursprung 55 200 14,3 24 500 30 700 53 600 13,0 24 400 29 200 - varav ungdomar, 15–24 år 132 100 34,2 62 700 69 400 152 600 37,1 70 200 82 400 Arbetslösheten, 15–74 år (arbetslösa som

andel av arbetskraften) 7,4 7,2 7,5 7,9 7,7 8,2 Ungdomsarbetslösheten, 15–24 år (arbetslösa ungdomar som andel av samtliga ungdomar i arbetskraften) 20,3 19,4 21,2 22,9 21,5 24,3 Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2014 respektive 2015. Källa: Statistiska centralbyrån. Det genomsnittliga antalet arbetslösa 15–74 år Lägre utgifter för arbetslöshetsersättning och enligt AKU minskade med 24 900 personer aktivitetsstöd mellan 2014 och 2015. Antalet arbetslösa som är Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslösheltidsstuderande minskade med 9 700 personer hetsersättning och aktivitetsstöd blev 28 988 milmellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. joner kronor, vilket är 1 423 miljoner kronor personer som varit arbetslösa i mer än sex (4,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens månader, minskade med 7 000 personer jämfört budget. Riksdagen beslutade även om en ökning med 2014. Antalet arbetslösa personer med av anslaget med 880 miljoner kronor i utomnordiskt ursprung ökade med 7 200 propositionen Vårändringsbudget för 2015 med personer och antalet personer med utom- anledning av ett flertal reformer inom nordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet ökade arbetsmarknadsområdet. Det lägre utfallet beror med 1 600 personer jämfört med 2014. framför allt på att färre har varit berättigade till Ungdomar 15–24 år utgör 34,2 procent av arbetslöshetsersättning. Grundbeloppet och samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar taket i a-kassan höjdes fr.o.m. september 2015 minskade med 20 500 personer mellan åren, men färre personer fick arbetslöshetsersättning. varav antalet män minskat mer än antalet Antalet personer som fick arbetslöshetskvinnor. ersättning har minskat med 7,4 procent jämfört

med 2014. En orsak till det lägre utfallet för

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökade

aktivitetsstöd är att antalet deltagare i

2015

arbetsmarknadspolitiska program har minskat Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens

bl.a. till följd av en förbättrad arbetsmarknad. förvaltningskostnader blev 7 467 miljoner kronor,

Utgifterna för anslaget minskade med vilket är 231 miljoner kronor (3,2 procent)

1 079 miljoner kronor jämfört med 2014. Det är högre än anvisade medel i statens budget och

en minskning av utgifterna för främst 547 miljoner kronor högre än 2014. Riksdagen

arbetslöshetsersättningen men även för beslutade i propositionen Vårändringsbudget för

aktivitetsstödet. Andelen av de öppet arbetslösa 2015 om en ökning av anslaget med 210 miljoner

som fick ersättning uppgick under perioden kronor med anledning av satsningarna på

oktober 2014–september 2015 till ca 41 procent. traineejobb, utbildningskontrakt och extra-

Motsvarande period året innan var andelen tjänster samt för etableringsuppdraget. Till följd

43 procent. av förstärkningen bedrev Arbetsförmedlingen under 2015 ett rekryteringsarbete. Antalet Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program årsarbetskrafter ökade med 885 och uppgick vid och insatser lägre än budget men högre än 2014 utgången av 2015 till 12 337 årsarbetskrafter. Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för

arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev

8 891 miljoner kronor, vilket är 385 miljoner

kronor (4,2 procent) lägre än anvisat i statens

budget. Utgifterna under anslaget påverkas

Tabell 2.76 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser

varav utrikesfödda i jobb- och

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2014 respektive 2015 beräknad utifrån Arbetsförmedlingens Månadsstatistik. Källa: Arbetsförmedlingen.

främst av omfattningen av de arbetsmarknads-

Färre i anställning med lönebidrag jämfört med

politiska programmen. I propositionen

föregående år

Vårändringsbudget för 2015 anvisades

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall 354 miljoner kronor med anledning av nya

m.m. blev 17 160 miljoner kronor, vilket är reformer. Det lägre utfallet beror bl.a. på att

552 miljoner kronor lägre än anvisat i statens antalet subventionerade anställningar inte ökat i

budget. Det lägre utfallet beror främst på att samma omfattning som beräknat. Dessutom har

antalet beslut om lönebidrag blev färre än vad införandet av de nya formerna av anställnings-

som bedömdes vid budgetberäkningen. Antalet stöd, extratjänster och traineejobb, tagit längre

deltagare med lönebidrag har minskat samtidigt tid än förväntat. Utgifterna för anslaget ökade

som den totala ersättningen till arbetsgivare har dock med 230 miljoner kronor jämfört med

minskat. 2014.

Utgifterna för anslaget minskade med

I tabell 2.76 visas statistik om deltagandet i

389 miljoner kronor jämfört med föregående år. arbetsmarknadspolitiska program. Av de

De särskilda subventionerade anställningarna för inskrivna arbetslösa deltog i genomsnitt

arbetssökande med funktionsnedsättning som 48 procent i arbetsmarknadspolitiska program

medför nedsatt arbetsförmåga, dvs. anställningar under 2015. Det är en något högre andel än

med lönebidrag, trygghetsanställning, 2014. Antalet utrikesfödda i program med

utvecklingsanställning och offentligt skyddat aktivitetsstöd ökade med 11,7 procent jämfört

arbete, minskade sammantaget för 2015. med 2014.

Minskningen avser antalet anställningar med Det största programmet, sett till antal lönebidrag, offentligt skyddat arbete och

deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som

utvecklingsanställningar. En ökning har dock svarade för 59 procent av det genomsnittliga

skett av antalet trygghetsanställningar. antalet deltagare i samtliga program med

aktivitetsstöd. Antalet deltagare i jobb- och Färre företagskonkurser under 2015

utvecklingsgarantins fas 1 och 2 var i genomsnitt Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till

66 396 personer, vilket är en minskning med lönegarantiersättning uppgick 2015 till

3,3 procent jämfört med 2014. Andelen kvinnor 1 231 miljoner kronor, vilket är 544 miljoner

var 45 procent och andelen män 55 procent. År kronor (30,6 procent) lägre än anvisat i statens

2015 ingick i genomsnitt 36 885 arbetssökande budget. Antalet personer som omfattades av

per månad i sysselsättningsfasen, vilket är en lönegarantin minskade 2015.

ökning med 7,3 procent jämfört 2014. I tabell 2.77 visas omfattningen av löne-

Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar garantiersättningen och antalet konkurser och

var i genomsnitt 27 011 personer. Det är en rekonstruktioner.

minskning med 18,6 procent jämfört med 2014.

Tabell 2.77 Bidrag till lönegarantiersättning

Beställningsbemyndiganden

2015 2014 Antal personer med lönegarantiersättning 19 728 23 708 Tabell 2.78 UO 14 Beställningsbemyndiganden Antal företagskonkurser och Miljoner kronor företagsrekonstruktioner 2 704 3 080 Utestående

Beställnings- åtaganden Genomsnittligt antal dagar 60 63

Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31 Genomsnittlig ersättning per person 72 837 74 473

1:3 Kostnader för arbets- Källa: Kammarkollegiet.

marknadspolitiska

program och insatser 7 010 4 112 Utgifterna för anslaget minskade med

1:4 Lönebidrag och 356 miljoner kronor mellan åren 2014 och 2015. Samhall m.m. 13 000 11 751 Antalet personer som fick lönegarantiersättning 1:6 Europeiska socialfonden 2015 var 19 728, en minskning med 16,8 procent. m.m. för perioden

2014–2020 2 000 1 865 Det genomsnittliga antalet dagar som ersättning betalades ut minskade till 60 dagar. Den 1:7 Institutet för

arbetsmarknadspolitisk genomsnittliga ersättningen per person

utvärdering 9 7 minskade med 2,2 procent och uppgick till

1:10 Bidrag till Stiftelsen 72 837 kronor. Antalet företagskonkurser och

Utbildning Nordkalotten 33 33 företagsrekonstruktioner var färre än 2014 och

2:1 Arbetsmiljöverket 18 18 minskade med 12,2 procent till 2 704 stycken.

Summa 22 071 17 787

Lägre utgifter för Europeiska socialfonden

Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om m.m. för perioden 2014–2020 blev 101 miljoner beställningsbemyndiganden på 22 071 miljoner kronor (54,5 procent) lägre än anvisat i statens kronor. De utestående åtagandena uppgick till budget och uppgick till 85 miljoner kronor. 17 787 miljoner kronor. Skillnaden mellan Anslaget anvisades även ytterligare medel i bemyndiganden och utestående åtaganden propositionen Vårändringsbudget för 2015 för uppgick till 4 284 miljoner kronor. Skillnaden att påskynda genomförandet av EU:s för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadssysselsättningsinitiativ för unga och det politiska program och insatser beror på att nationella socialfondsprogrammet i övrigt. Det bemyndigandet ökade med 2 000 miljoner lägre utfallet beror på att systemet för kronor för 2015 för att täcka åtagande för ärendehandläggning inte kunnat färdigställas regeringens reformer, t.ex. traineejob för enligt plan och att tillräcklig volym därför inte arbetslösa ungdomar. Reformerna infördes dock har kunnat nås. först under hösten, vilket ledde till att de

Utfallet för anslaget 1:12 Europeiska utestående åtagandena inte hunnit öka i samma socialfonden m.m. för perioden 2007–2013 blev takt som bemyndigandet var avsett. Det finns 48 miljoner kronor (29,9 procent) lägre än också en stor osäkerhet i budgeteringen av de anvisat i statens budget och uppgick till utestående åtagandena för utgiftsområdet då 112 miljoner kronor. År 2015 fanns ett negativt dessa bl.a. beror på längden och omfattningen av ingående överföringsbelopp på ca 30 miljoner besluten om insatser och vid vilken tidpunkt kronor. En förklaring till det lägre utfallet är att arbetsgivare och anordnare av insatser rekvirerar beviljade bidrag inte har använts fullt ut. bidrag.

Jämfört med 2014 blev utgifterna 75 miljoner kronor högre för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 men Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision 1 020 miljoner kronor lägre för anslaget 1:12 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007– RiR 2015:1 Utbildningsstödet till varslade vid 2013. Volvo Cars – omskolad till arbete?

Riksrevisionen har granskat effekterna av det

arbetsmarknadspolitiska projektet Volvo Cars

och dess underleverantörer. Projektet riktade sig

till personer som varslades vid Volvo med

underleverantörer 2008 och 2009 och genom-

fördes av Arbetsförmedlingen, Skolverket och Svenska ESF-rådet med stöd från Europeiska Globaliseringsfonden (EGF).

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars (skr. 2014/15:111) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:AU3, rskr. 2015/16:1).

RiR 2015:22 Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning – vilka hänsyn tas till arbetsmarknadens behov?

Riksrevisionen har granskat om arbetsmarknadsutbildningen regionalt och lokalt används för att underlätta matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare genom att möta arbetsmarknadens behov.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning (skr. 2015/16:154) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.4.15¶Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anslag

Tabell 2.79 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar utgifter för grundskolenivå och gymnasial nivå för vuxna ekonomiskt stöd till enskilda under studier och studerande som saknar fullständig grundskoleutgifter för vissa studiesociala insatser. Området eller gymnasieutbildning som blev lägre än omfattar även utgifter för att hantera beräknat. Antalet studerande blev färre än det studiestöden, vilket huvudsakligen sköts av antal studerande som anslaget beräknades för, Centrala studiestödsnämnden (CSN). Även vilket är den främsta förklaringen till det lägre ärendehanteringen inom Överklagandenämnden utfallet. En ytterligare förklaring till det lägre för studiestöd ingår i utgiftsområdet. utfallet är att rekryteringen av studerande med

Utfallet uppgick till 19 216 miljoner kronor utbildningskontrakt inte kommit igång som och blev därmed 1 086 miljoner kronor planerat. (5,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna Högre avsättningar för kreditförluster 737 miljoner kronor (3,7 procent) lägre. Utfallet för anslaget 1:3 Avsättning för

kreditförluster blev 395 miljoner kronor Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i (28,8 procent) högre än i statens budget och statens budget uppgick till 1 767 miljoner kronor. I Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till propositionen Vårändringsbudget för 2015 13 037 miljoner kronor, vilket är 1 252 miljoner anvisade riksdagen ytterligare 419 miljoner kronor (8,8 procent) lägre än anvisat i statens kronor. Det var framför allt hänförligt till att det budget. Anslaget används till utgifter för budgeterade förslaget om slopad åldersstudiebidrag, tilläggsbidrag och pensionsavgifter. avskrivning för studieskulder inte skulle I propositionen Vårändringsbudget för 2015 genomföras. Åldersavskrivningen av studielån anvisade riksdagen ytterligare 400 miljoner sker därmed alltjämt vid utgången av det år då kronor som en följd av ett flertal satsningar låntagaren fyller 67 år. inom utgiftsområde 16 Utbildning och Avsättning görs för konstaterade förluster på universitetsforskning. utlåning t.o.m. 2013 och för förväntade förluster

För studiebidraget finns två olika nivåer: en på utlåning fr.o.m. 2014. Den årliga avsättningen generell nivå där bidragsdelen utgör ca för förväntade förluster motsvarar 7,3 procent av 30 procent av totalbeloppet för studiemedel utlånade medel. Utlåningen av studiemedel (studiebidrag och studielån) och en högre nivå ökade med 15 procent jämfört med 2014, vilket där bidragsdelen utgör ca 70 procent av total- bl.a. förklaras av att möjligheterna att ta lån blev beloppet. Det är främst utgifterna för studerande fler och att beloppen höjdes. med rätt till den högre bidragsnivån som blev lägre än beräknat. Inom denna grupp är det huvudsakligen utgifterna för studier på

Små förändringar för studiehjälp och studiemedel hantering av studielånen 2014. Det uppstod en jämfört med 2014 övergångseffekt vid betalning av ränta till Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev Riksgäldskontoret på ca 600 miljoner kronor då 41 miljoner kronor lägre än föregående år och bl.a. bruttoredovisningen av studiemedelsräntor uppgick till 3 324 miljoner kronor. Det totala avskaffades. antalet studerande som fick studiehjälp under Utfallet för anslaget 1:8 Centrala studiestöds- 2015 var 398 162 stycken. Det är en minskning nämnden blev 95 miljoner kronor (32,9 procent) med 2,0 procent jämfört med 2014. Antalet lägre än 2014. De anvisade medlen minskade studerande med studiehjälp har minskat under 2015 med 155 miljoner kronor med anledning av de senaste tre åren. Förändringen följer att vissa administrationsavgifter för studielån befolkningsutvecklingen i åldern 16–20 år. Det höjdes. Inkomsterna disponerades av utbetalda beloppet har minskat med 1 procent. myndigheten under 2015. Orsaken till att utbetalat belopp inte har minskat i motsvarande omfattning som antal studerande är att fler studerande har beviljats extra tillägg Beställningsbemyndiganden och lärlingsersättning jämfört med 2014.

Tabell 2.80 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel

Miljoner kronor

motsvarar utfallet föregående år. Det totala

Utestående antalet studerande som fick studiemedel under

Beställnings- åtaganden 2015 var 475 863 stycken. Det är en minskning Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31 med 1,3 procent, jämfört med 2014. 1:6 Bidrag till vissa Minskningen av antalet studerande med studiesociala ändamål 4 3 studiemedel på gymnasial nivå är den främsta förklaringen till att det totala antalet studerande Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett med studiemedel minskade under 2015. beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. Utbetalade bidrag minskade som en följd av De utestående åtagandena uppgick till 3 miljoner färre studerande med studiemedel. Studiemedlen kronor. är till övervägande del rättighetsstyrda. Utgifterna påverkas framför allt av antalet studerande med studiebidrag och tilläggsbidrag Utlåning men även av andra faktorer såsom beslut om antal platser eller ändrade belopp, de studerandes Tabell 2.81 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor

studietakt och studietid samt den allmänna prisutvecklingen i samhället genom att Utlåning Låneram Lån 2015-12-31 studiebidraget och tilläggsbidraget är indexerade Studielån 206 000 204 810 med prisbasbeloppet.

Låneramen för studielån uppgick till Lägre utgifter med anledning av förändringar 206 000 miljoner kronor. Utestående lån vid Utfallet för det nya anslaget 1:4 Statens utgifter

utgången av 2015 var 204 810 miljoner kronor. för studiemedelsräntor blev 803 miljoner kronor, vilket är 817 miljoner kronor lägre än 2014. Skillnaden förklaras främst av en förändrad

2.4.16¶Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag

Tabell 2.82 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2015 2015 2015 2015 2015 2014 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk

verksamhet 3 711 -152 2 851 -860 -23,2 2 198 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet 468 415 -53 -11,4 415 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk

2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 559 -1 1 557 -1 -0,1 1 523 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 984 1 984 0 0,0 1 969 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 848 22 1 870 22 1,2 1 840 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på

forskarnivå 2 043 2 143 100 4,9 2 008 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 905 -4 1 916 11 0,6 1 872 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 455 1 455 0 0,0 1 463 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 600 -20 1 580 -20 -1,2 1 629 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 531 1 531 0 0,0 1 520 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad

nivå 1 250 2 1 252 2 0,1 1 236 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 047 1 047 0 0,0 1 035 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 382 -3 1 379 -3 -0,2 1 354 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på

forskarnivå 1 458 1 458 0 0,0 1 460 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 055 5 1 063 8 0,8 1 058 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa kronor. Minskningen omfattade ett flertal olika särskilda utbildningsformer och annan insatser. pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och Utfallet för anslaget 1:6 Särskilda insatser eftergymnasial yrkesutbildning samt högskole- inom skolområdet blev 415 miljoner kronor, utbildning och forskning. Området omfattar vilket är 53 miljoner kronor (11,4 procent) lägre även myndigheter inom utbildnings- och än anvisat i statens budget. Anslaget används forskningsområdet. främst för utgifter för särskilda insatser inom

Utfallet uppgick till 62 954 miljoner kronor skolområdet för elever med funktionsoch blev därmed 682 miljoner kronor nedsättning och för utgifter för statsbidrag för (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens insatser för elever med funktionsnedsättning budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med eller med andra särskilda behov. En orsak till det 3 535 miljoner kronor (5,9 procent). lägre utfallet är att elevantalet sjunkit över tid,

För universitet och högskolor belastas vilket har lett till att nyttjandegraden på anslaget anslagen till forskning och forskarutbildning när har minskat. anslaget erhålls. Till följd av den särskilda Utfallet för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, anslagsredovisningen blir det därför inga fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. skillnader mellan budget och utfall. I det följande blev 3 934 miljoner kronor, vilket är kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där 121 miljoner kronor lägre än anvisat, men avvikelser finns. 245 miljoner kronor (6,6 procent) högre än

2014. Skillnaderna avser främst statsbidrag till Utgifterna för utveckling av skolväsendet blev huvudmän i förskolan för insatser som syftar till lägre än anvisat i statens budget att minska barngruppernas storlek. Anslaget Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av anvisades medel för detta ändamål 2015. Det skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet lägre utfallet jämfört med anvisat i statens blev 2 851 miljoner kronor, vilket är budget förklaras av att huvudmännen ansökt om 860 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än bidrag i lägre grad än beräknat. anvisat. Anslaget används bl.a. för utgifter för att Utgifterna för anslaget 1:10 Fortbildning av främja utveckling av skolväsendet, vissa särskilda lärare och förskolepersonal blev 287 miljoner utbildningsformer och annan pedagogisk kronor, vilket är 69 miljoner kronor (19,3 proverksamhet. Anslaget används även för utgifter cent) lägre än anvisat i statens budget. I för administration, uppföljning och utvärdering propositionen Vårändringsbudget för 2015 av uppdrag och satsningar, utredningar samt minskades anslaget med 61 miljoner kronor, bl.a. statsbidrag och stipendier. med anledning av en indragen satsning på

Det lägre utfallet jämfört med anvisade medel vidareutbildning av förskolelärare i syfte att ge i statens budget förklaras bl.a. av att huvudmän behörighet att undervisa i årskurs 1–3. (t.ex. kommuner och enskilda huvudmän inom skolväsendet) har rekvirerat statsbidrag i mindre Högre utgifter för vuxenutbildning jämfört med omfattning än planerat för karriärsteg för lärare, budget men lägre än 2014 statsbidrag för sommarskola eller undervisning Utgifterna för anslaget 1:14 Statligt stöd till under andra skollov och försöksverksamhet med vuxenutbildning blev 2 568 miljoner kronor. Det ökad undervisningstid i svenska eller svenska är 173 miljoner kronor (7,2 procent) högre än som andraspråk för nyanlända elever i anvisat i statens budget. Riksdagen beslutade vid grundskolan. Även statsbidrag för behörighets- behandlingen av propositionen Vårändringsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen, budget för 2015 om en ökning av anslaget med fortbildning av matematiklärare och för 301 miljoner kronor för att bl.a. bidra till en vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ökad volym av utbildningsplatser i komvux och har rekvirerats i en mindre omfattning. En satsningen på yrkesinriktad gymnasial vuxenytterligare förklaring till det lägre utfallet är att utbildning (yrkesvux) och för att möjliggöra flera uppdrag inte kom igång som planerat. studier inom ramen för utbildningskontrakt. Vidare beslutade riksdagen med anledning av Utfallet för anslaget blev 218 miljoner kronor propositionen Vårändringsbudget för 2015 att lägre än föregående år. anslaget skulle minskas med 152 miljoner År 2015 betalades 1 680 miljoner kronor ut i

statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar.

Myndigheten för yrkeshögskolan betalade ut kronor (21,4 procent) högre än anvisat i statens medel för 27 014 årsplatser, vilket är en ökning budget. Anslaget används för avgifter till med 1 674 årsplatser jämfört med föregående år. internationella organisationer och avser Statens skolverk betalade ut 412 miljoner kronor långsiktiga åtaganden. Utfallet påverkades av som avser statsbidrag för yrkesinriktad och viss BNP-utvecklingen och valutakurser. Riksdagen teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå och anvisade ytterligare 46 miljoner kronor vid statsbidrag för kommunal vuxenutbildning på behandlingen av propositionen Vårändringsgymnasial nivå. Från anslaget betalades även budget för 2015 med anledning av att åtagandena medel ut för bl.a. statsbidrag för lärlings- bedömdes bli högre än enligt tidigare utbildning för vuxna, statsbidrag för utbildning beräkningar till följd av en förstärkning av som kombineras med traineejobb och för schweizerfrancens valutakurs gentemot den satsningen på utbildningskontrakt. För svenska kronan. satsningen på utbildningskontrakt blev utfallet lägre än beräknat på grund av att endast ett fåtal Fler anställda i lågstadiet gav en ökning av utgifkommuner hade kommit i gång med satsningen. terna med 2 miljarder kronor jämfört med 2014

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av En miljard till forskningsanläggningen European skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet Spallation Source blev 653 miljoner kronor (29,7 procent) högre Utfallet för anslaget 2:6 Lunds universitet: än 2014. Ökningen jämfört med föregående år Forskning och utbildning på forskarnivå blev avser bl.a. utgifter för karriärsteg för lärare, 100 miljoner kronor (4,9 procent) högre än gymnasial lärlingsutbildning och medel till de anvisat i statens budget. Under 2015 överfördes kommuner som tagit emot en stor andel 512 miljoner kronor från anslaget till European asylsökande och kommunplacerade barn och Spallation Source ESS AB 2015. Av dessa medel ungdomar. Till de kommuner som under 2015 var 100 miljoner kronor ett ingående tagit emot en stor andel asylsökande och överföringsbelopp 2015 på anslagsposten kommunplacerade barn och ungdomar i åldern Internationell forskningsanläggning. Medel till 1–19 år utbetalades 200 miljoner kronor från ESS utbetalades även från anslaget 3:1 anslaget. Medlen betalades ut 2015, men avses Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- täcka kostnader som kan förväntas uppstå 2016. information med 468 miljoner kronor. Utfallet för det nya anslaget 1:18

Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter Lågstadielyftet blev 1 987 miljoner kronor. inom universitet och högskolor blev 501 miljoner Anslaget används främst för utgifter för att öka kronor, vilket är 73 miljoner kronor antalet anställda i förskoleklassen och lågstadiet. (12,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utbetalningarna av statsbidrag till huvudmän för Det lägre utfallet avser bl.a. medel för de lägre årskurserna i grundskolan och integrationssatsningar. motsvarande skolformer gällde för ansökningar

Utfallet för anslaget 2:65 Särskilda medel till som avsåg bidragsåret 2015/16. universitet och högskolor blev 786 miljoner kronor. Det är 106 miljoner kronor (15,6 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 194 miljoner kronor (32,7 procent) högre än föregående år. Riksdagen anvisade ytterligare 125 miljoner kronor på anslaget vid behandlingen av propositionen Vårändringsbudget för 2015 för en kvalitetsförstärkning av högskoleutbildning inom humaniora och samhällsvetenskap samt lärar- och förskollärarutbildningar.

Högre avgifter till internationella organisationer på grund av valutakursförändring

Utfallet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer blev 340 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner

Beställningsbemyndiganden 920 miljoner kronor. Av detta har endast

7 miljoner kronor utnyttjats då Skolverket ännu

Tabell 2.83 UO 16 Beställningsbemyndiganden

inte har haft behov av mer.

Miljoner kronor

Det beslutade bemyndigandet för anslaget

Utestående

1:18 Lågstadielyftet uppgick till 2 000 miljoner

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31 kronor. Skolverket betalade i december ut bidrag

1:5 Utveckling av för alla ansökningar som avser bidragsåret

skolväsendet och annan 2015/16. Därför har det inte funnits något behov pedagogisk verksamhet 2 716 1 771

av beställningsbemyndigandet under året.

1:6 Särskilda insatser inom För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning

skolområdet 34 31

och forskningsinformation beror skillnaden på

1:7 Maxtaxa i förskola,

3 322 miljoner kronor bl.a. på att utrymmet för

fritidshem och annan

att bevilja bidrag till internationella toppforskare

pedagogisk verksamhet

m.m. 415 270 blev mindre än vad som förutsågs vid

1:10 Fortbildning av lärare beräkningen av bemyndigandet. Även en annan

och förskolepersonal 266 74 hantering av rådsprofessorsprogrammet och 1:14 Statligt stöd till register för forskning bidrog till att

vuxenutbildning 3 725 3 712 bemyndigandet inte utnyttjades fullt ut.

1:17 Skolforskningsinstitutet 5 0

1:18 Lågstadielyftet 2 000 0

Garantier

2:64 Särskilda utgifter inom

universitet och

högskolor 60 42 Tabell 2.84 UO 16 Garantier

Miljoner kronor

3:1 Vetenskapsrådet:

Forskning och Utestående åtaganden

forskningsinformation 20 084 16 762 Garanti Garantiram 2015-12-31

3:2 Vetenskapsrådet: Pensionsgaranti (inkl.

Avgifter till efterborgen) Chalmers

1

internationella Tekniska Högskola AB Obegränsad 378

1

organisationer 1 835 1 634 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform

beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 3:4 Rymdforskning och 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser

rymdverksamhet 1 600 1 218 pensionsskulden per den 31 december 2013.

3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter

till internationella

organisationer 2 000 1 775 Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

4:1 Internationella program 153 90

Summa 34 893 27 380 Uppsala universitet

Uppsala universitet har fått en revisions-

berättelse med reservation avseende sin Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om

årsredovisning för 2015. Som grund för beställningsbemyndiganden på 34 893 miljoner

uttalande om reservation anger Riksrevisionen kronor. De utestående åtagandena uppgick till

följande. 27 380 miljoner kronor. Skillnaden mellan

Uppsala universitets årsredovisning, inlämnad bemyndiganden och utestående åtaganden

till regeringen den 22 februari 2016, saknar namn uppgick till 7 513 miljoner kronor och hänför sig

på en av styrelsens ledamöter på huvudsakligen till anslaget 1:5 Utveckling av

underskriftssidan, vilket krävs enligt 2 kap. 8 § skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet,

förordningen (2000:605) om årsredovisning och anslaget 1:18 Lågstadielyftet och anslaget 3:1

budgetunderlag. Före avgivande av

Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings-

revisionsberättelsen har Riksrevisionen dock information.

erhållit revisionsbevis för att samtliga

För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet

styrelseledamöter har tagit ansvar för och annan pedagogisk verksamhet beror

årsredovisningen, genom att samtliga skillnaden på 945 miljoner kronor framför allt på

styrelseledamöter har undertecknat arkivuppdraget Samverkan för bästa skola.

exemplaret av årsredovisningen. Bemyndigandet uppgick för uppdraget till

Sameskolstyrelsen på grund av otydligheterna i den ekonomiska Sameskolstyrelsen har fått en revisionsberättelse styrningen inte getts möjlighet att efterleva det med reservation avseende sin årsredovisning för ekonomiska målet. 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Regionala etikprövningsnämnden i Lund

Sameskolstyrelsen har inte i resultatredo- Regionala etikprövningsnämnden i Lund har fått visningen redovisat totala anslagsintäkter en revisionsberättelse med upplysning avseende uppdelat på verksamhetsområden, i enlighet med sin årsredovisning för 2015. kraven i 3 kap 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Detta gör Upplysning av särskild betydelse att myndigheten redovisar felaktiga intäkter, Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att kostnader och utfall på samtliga verksamhets- Regionala etikprövningsnämnden i Lund i områden i resultatredovisningen. årsredovisningen redovisar ett väsentligt

Sameskolstyrelsen har överskridit av underskott i den avgiftsfinansierade verksamregeringen beslutad anslagskredit med 3 781 tkr heten för etikprövning av forskning som avser avseende anslag 1:4 Sameskolstyrelsen, ap 1, människor. Som framgår av myndighetens under utgiftsområde 16 Utbildning och beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, universitetsforskning. Myndigheten har beskrivit på grund av otydligheterna i den ekonomiska förhållandet i årsredovisningen, orsakerna till styrningen inte getts möjlighet att efterleva det överskridandet beskrivs i not 23. ekonomiska målet.

Statens skolverk Regionala etikprövningsnämnden i

Statens skolverk har fått en revisionsberättelse Stockholm med upplysning avseende sin årsredovisning för Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm 2015. har fått en revisionsberättelse med upplysning

avseende sin årsredovisning för 2015.

Övrig upplysning

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Upplysning av särskild betydelse Statens skolverk i årsredovisningen redovisar ett Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att underskott i den avgiftsfinansierade Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm i verksamheten som avser handläggning av årsredovisningen redovisar ett väsentligt lärarlegitimationer. Verksamheten ska underskott i den avgiftsfinansierade verkfinansieras med avgifter och till full samheten för etikprövning av forskning som kostnadstäckning, dock har myndigheten rätt att avser människor. Som framgår av myndighetens utöver avgifterna använda anslagsmedel. Det beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, finns således inget faktiskt underskott i på grund av otydligheterna i den ekonomiska verksamheten. På grund av denna otydlighet i styrningen inte getts möjlighet att efterleva det den ekonomiska styrningen gällande full ekonomiska målet. kostnadstäckning har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Regionala etikprövningsnämnden i Umeå

Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg fått en revisionsberättelse med reservation och Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg har upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. fått en revisionsberättelse med upplysning Som grund för uttalande om reservation anger avseende sin årsredovisning för 2015. Riksrevisionen följande.

Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har Upplysning av särskild betydelse överskridit den av regeringen beslutade Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att anslagskrediten med 79 tkr. Myndigheten har Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg i beskrivit förhållandet i sin årsredovisning. årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verk- Upplysning av särskild betydelse samheten för etikprövning av forskning som Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att avser människor. Som framgår av myndighetens Regionala etikprövningsnämnden i Umeå i beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, årsredovisningen redovisar ett väsentligt

underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.

Regionala etikprövningsnämnden i Linköping

Regionala etikprövningsnämnden i Linköping har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Linköping i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.

Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala

Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.

2.4.17¶Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anslag

Tabell 2.85 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. Anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn folkbildning, ungdomsfrågor, det civila anvisades 105 miljoner kronor i den extra samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och ändringsbudgeten för att underlätta musik samt museer och utställningar. organisationers insatser för asylsökande och

Utfallet uppgick till 13 281 miljoner kronor deras arbete med etableringen av nyanlända. och blev därmed 495 miljoner kronor Utbetalningar har gjorts till bl.a. Svenska Röda (3,9 procent) högre än vad som anvisades i korset, Svenska kyrkan, Rädda barnen och statens budget. Jämfört med 2014 ökade statsbidragsberättigade trossamfund. utgifterna med 453 miljoner kronor Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom (3,5 procent). folkbildningen anvisades 75 miljoner kronor i den

extra ändringsbudgeten för att studieförbunden Extra medel tillförda med anledning av ska kunna stärka sina insatser för asylsökande migrationen och nyanlända boende på anläggningsboenden. Riksdagen beslutade att anvisa anslagen 13:1 Stöd till idrotten, 13:6 Insatser för den ideella Bidrag till folkhögskolor och studieförbund m.m. sektorn och, det i propositionen Vårändrings- fick extra medel budget för 2015 nya anslaget, 14:3 Särskilda Utfallet för anslag 14:1 Bidrag till folkbildningen insatser inom folkbildningen extra medel om blev 3 626 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner totalt 262 miljoner kronor för att stödja insatser högre än vad som anvisades i statens budget. för asylsökande och nyanlända som bor kvar i Anslaget anvisades motsvarande ökning på anläggningsboende. I den extra ändrings- utfallet i propositionen Vårändringsbudget för budgeten anvisades 200 miljoner kronor fördelat 2015 som är tänkt att gå till fler utbildningspå de tre anslagen. Bidragen betalades till platser i folkhögskolan. Bidrag har betalats ut till organisationerna och avräknades anslagen under Folkbildningsrådet som i sin tur beslutar om december 2015 men avses även täcka kostnader bidrag till folkhögskolor, studieförbund m.m. som kan förväntas uppstå 2016. Resterande 62 miljoner kronor fördelades om från anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet.

Anslaget 13:1 Stöd till idrotten anvisades 20 miljoner kronor i den extra ändringsbudgeten för att ge asylsökande i Sverige förutsättningar att engagera sig i idrottsrörelsen.

Beställningsbemyndiganden Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om

en låneram på högst 20 miljoner kronor för lån

Tabell 2.86 UO 17 Beställningsbemyndiganden

till viss ombyggnation av Nordiska museet och

Miljoner kronor

klimatanpassning av arkiven. Utestående lån vid

Utestående

utgången av 2015 var 20 miljoner kronor.

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31 1:3 Skapande skola 100 0

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

1:5 Stöd till icke-statliga

kulturlokaler 9 7 2:2 Bidrag till vissa teater-, Myndigheten för ungdoms- och

dans- och civilsamhällesfrågor musikändamål 137 102

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-

3:1 Bidrag till litteratur och frågor har fått en revisionsberättelse med

kulturtidskrifter 25 20

reservation avseende sin årsredovisning för 2015. 5:2 Ersättningar och bidrag

Som grund för uttalande om reservation anger

till konstnärer 136 96

Riksrevisionen följande. 7:2 Bidrag till

Myndigheten för ungdoms- och civil-

kulturmiljövård 80 72

samhällesfrågor har utan medgivande överskridit 12:2 Bidrag till nationell och

anslaget 1:1 Integrationsåtgärder, ap 13, under

internationell

ungdomsverksamhet 100 100 utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 13:2 Bidrag till allmänna med 34 tkr.

samlingslokaler 32 28 13:3 Bidrag för kvinnors Statens historiska museer

organisering 29 20 Statens historiska museer har fått en 13:5 Bidrag till revisionsberättelse med upplysning avseende sin

riksdagspartiers årsredovisning för 2015.

kvinnoorganisationer 15 15 14:1 Bidrag till

Upplysning av särskild betydelse

folkbildningen 13 0

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att 14:2 Bidrag till

myndigheten i sin årsredovisning redovisar de

kontakttolkutbildning 30 20

negativa ackumulerade resultaten av

Summa 706 480

myndighetens avgiftsbelagda verksamheter.

Därutöver redogörs för de åtgärder som Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om vidtagits för att vända de negativa resultaten och beställningsbemyndiganden på 706 miljoner därmed på sikt arbeta bort de negativa kronor. De utestående åtagandena uppgick till ackumulerade resultaten. 480 miljoner kronor, vilket är 226 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden. Bidragen för höstterminen 2015 och vårterminen Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision 2016 för anslaget 1:3 Skapande skola beslutades våren 2015, vilket innebär att insatserna kunde RiR 2015:5 Digitalradio – varför och för vem? påbörjas under 2015. Det i sin tur betyder att Riksrevisionen har granskat om staten har bemyndigandet inte behövde utnyttjas. bidragit till en effektiv övergång till marksänd

digitalradio.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens Utlåning rapport om digitalradio (skr. 2015/16:25)

redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses

Tabell 2.87 UO 17 Utlåning

vidtas med anledning av granskningsrapporten.

Miljoner kronor

Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utlåning Låneram Lån 2015-12-31

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till Stiftelsen Nordiska museet 20 20 handlingarna (bet. 2015/16:KU6, rskr.

2015/16:138).

2.4.18¶Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Anslag

Tabell 2.88 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för enskilda hushålls räkning. Garantierna ges som samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, ett stöd när ett hushåll har ekonomisk förmåga lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. att klara av ett eget boende, men ändå har Området innefattar bl.a. myndigheterna svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden. Boverket och Lantmäteriet. Utfallet för anslaget 1:10 Stöd gällande

Utfallet uppgick till 1 074 miljoner kronor, utveckling i strandnära lägen uppgick till vilket är 134 miljoner kronor (11,1 procent) 4 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. (80,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna med Eftersom det vid årets början fanns ett 2 miljoner kronor (0,2 procent). anslagsparande på 6,6 miljoner kronor, behövde

inte anslagets kredit utnyttjas. Kommuner, Låg tillströmning av ansökningar till olika länsstyrelser, kommunala samverkansorgan och stödprogram regionala självstyrelseorgan kan ansöka om stöd Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av till planeringsinsatser för att klarlägga om det kommunala bostadsföretag blev 93 miljoner finns lämpliga områden för att utveckla kronor lägre än anvisat. Kommunerna får stöd landsbygden inom strandnära lägen. Antalet för att underlätta ekonomiskt nödvändiga ansökningar uppgick till 5 under 2015 och totalt omstruktureringar av kommunala bostads- rörde det sig om 2 miljoner kronor i bidrag. Det företag eller för att på annat sätt minska har dock inte funnits tillräckligt med medel på bördorna av deras åtaganden för boendet. Stöd anslaget för att kunna bevilja stöd till någon av får bara ges om statens och kommunens de ansökningar som kom in 2015. Flera åtaganden har reglerats i ett avtal mellan kommuner har efter kontakt med Boverket valt parterna. År 2015 tecknades inga nya avtal. Vid att avstå från att ansöka. utgången av 2015 återstår tre aktiva avtal, ett Anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler med Ånge, ett med Hagfors och ett med Sorsele. fördes upp i propositionen Vårändringsbudget

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för 2015. Totalt anvisades anslaget 15 miljoner för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, varav 3 miljoner kronor förbrukades kronor, vilket är 42 miljoner kronor lägre än vad 2015. Sammanlagt inkom 24 ansökningar om som anvisats i statens budget. Boverket har bidrag varav Boverket beviljade 3 stycken. under 2015 beviljat 110 garantier till 14 kommuner, jämfört med 179 garantier till 16 kommuner för 2014. Anslaget används för statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för

Beställningsbemyndiganden Övriga krediter

Tabell 2.89 UO 18 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.91 UO 18 Övriga krediter

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utestående Utnyttjad kredit

Beställnings- åtaganden Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2015-12-31 Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31

Kredit för infriande av 1:2 Omstrukturering av 1

Boverkets garantier Obegränsad 0

kommunala 1

Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 §

bostadsföretag 60 11 budgetlagen (2011:203). 1:4 Innovativt byggande 10 6 1:10 Stöd gällande utveckling

i strandnära lägen 2 0 Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision 1:11 Utvecklingsprojekt för

jämställda offentliga Statens va-nämnd

rum 10 6 1:13 Upprustning av Statens va-nämnd har fått en revisionsberättelse

skollokaler 150 4

med reservation avseende sin årsredovisning för Summa 232 27 2015. Som grund för uttalande om reservation

anger Riksrevisionen följande. Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om Årsredovisningen för Statens va-nämnd beställningsbemyndiganden på 232 miljoner inkom till regeringen den 23 februari 2016. kronor. De utestående åtagandena uppgick till Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om 27 miljoner kronor. Skillnaden mellan årsredovisning och budgetunderlag ska bemyndiganden och utestående åtaganden myndigheten senast den 22 februari lämna en uppgick till 205 miljoner kronor. Den största årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen skillnaden är på anslaget 1:13 Upprustning av har lämnats för sent och kan därmed inte anses skollokaler och beror främst på att förordningen avlämnad i enlighet med förordningens villkor. trädde i kraft den 1 november 2015, vilket medförde att få beslut om framtida åtaganden hann fattas. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2015:14 Överskuldsättning – hur fungerar Garantier samhällets stöd och insatser?

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Tabell 2.90 UO 18 Garantier skuldsaneringssystemet.

Miljoner kronor

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens

Utestående rapport om samhällets stöd till överskuldsatta

åtaganden Garanti Garantiram 2015-12-31 (skr. 2015/16:66) redovisat vilka åtgärder som Kreditgarantier för ny- och vidtagits eller avses vidtas med anledning av ombyggnad av bostäder m.m. 10 000 1 489 granskningsrapporten. Granskningsrapporten är

2015/16:167).

2.4.19¶Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Anslag

Tabell 2.92 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för det relativt låga utfallet på 93 miljoner kronor

hållbara regionala tillväxtinsatser i form av som är 148 miljoner kronor lägre än anvisat i

projektverksamhet och olika former av regionala statens budget.

företagsstöd och utbetalningar från Europeiska

regionala utvecklingsfonden.

Beställningsbemyndiganden

Utfallet blev 2 243 miljoner kronor, vilket är

458 miljoner kronor (17,0 procent) lägre än vad Tabell 2.93 UO 19 Beställningsbemyndiganden

som anvisades i statens budget. Jämfört med Miljoner kronor

2014 blev utgifterna 636 miljoner kronor Utestående

Beställnings- åtaganden (22,1 procent) lägre.

Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31

1:1 Regionala

Färre beviljade transportbidrag

tillväxtåtgärder 2 895 1 934 Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxt-

1:4 Europeiska regionala åtgärder blev 1 410 miljoner kronor, vilket är

utvecklingsfonden 60 miljoner kronor lägre än anvisat i statens perioden 2014–2020 3 550 3 164

budget. Summa 6 445 5 098

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag

uppgick till 354 miljoner kronor, vilket är

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om 47 miljoner kronor lägre än anvisat.

beställningsbemyndiganden på 6 445 miljoner Transportbidrag är en kompensation till företag i

kronor. De utestående åtagandena uppgick till de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar

5 098 miljoner kronor. Skillnaden mellan till följd av långa transportavstånd för varor.

bemyndiganden och utestående åtaganden Bidraget ska också stimulera höjd förädlingsgrad

uppgick till 1 347 miljoner kronor. i områdets näringsliv. Orsaken till utfallet var

Övervägande delen av de stöd som beslutas bl.a. förseningar av utbetalningar.

inom ramen för anslaget 1:1 Regionala

tillväxtåtgärder är antingen fleråriga

Lägre utfall för 2015 då regionalfonden är mellan

samverkansprojekt med många olika offentliga

olika programperioder

och privata aktörer eller fleråriga Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala

företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta utvecklingsfonden perioden 2007–2013 blev

beslut om framtida åtaganden mot anslaget har 385 miljoner kronor, vilket är 204 miljoner

därför små möjligheter att påverka stödens kronor lägre än anvisat i statens budget och

utbetalnings takt. Behovet av att fatta långsiktiga 966 miljoner kronor lägre än föregående års

beslut, med stöd av bemyndigande, har varit utfall. Det beror på att programperioden

mindre än vad som tidigare beräknats. avslutats.

Verksamheten inom regionalfondsprogram-

Utbetalningar från anslaget 1:4 Europeiska

men, som finansieras av anslaget 1:4 Europeiska

regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020

regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020, är fortfarande i uppstartsfasen vilket förklarar

omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Beslut om projekt inom ramen för framför allt det nationella regionalfondsprogrammet har blivit försenade vilket förklarar att behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.

2.4.20¶Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslag

Tabell 2.94 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

1:14 Internationellt miljösamarbete 34 22 53 19 55,0 24

Utgiftsområdet omfattar områdena miljöpolitik Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och och miljöforskning. Området miljöpolitik avser återställning av förorenade områden blev bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och 446 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner vattenvård. Området miljöforskning består kronor (6,1 procent) högre än anvisat i statens främst av forskning om miljö- och samhälls- budget. Naturvårdsverket har fattat 51 beslut om byggande vid Forskningsrådet för miljö, areella åtgärder för att återställa och sanera förorenade näringar och samhällsbyggande (Formas). områden 2015 jämfört med 40 beslut 2014.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till Naturvårdsverket och länsstyrelserna har under 5 938 miljoner kronor och är därmed året arbetat med att minska de oförbrukade 597 miljoner kronor (11,2 procent) högre än vad bidragen för efterbehandlingen. De har 2015 som anvisades i statens budget. Jämfört med fördelat 99 procent av tillgängliga medel att 2014 blev utfallet 853 miljoner kronor jämföra med 92 procent 2014. (16,8 procent) högre. Utfallet för anslaget 1:7 Avgifter till

internationella organisationer blev 203 miljoner Medel som tillförts i vårändringsbudgeten kronor, vilket är 20 miljoner kronor (10,8 promöjliggör fler beslut om bidrag cent) högre än anvisat i statens budget. De flesta Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull avgifterna är angivna i andra valutor än svenska natur blev 738 miljoner kronor, vilket är kronor. Den relativt svaga kronkursen bidrog till 88 miljoner kronor (13,6 procent) högre än att utfallet blev högre än beräknat. anvisat i statens budget. Anslaget anvisades

Fortsatt ökning av efterfrågan på Supermiljöbils-

ytterligare 110 miljoner kronor i propositionen

premien

Vårändringsbudget för 2015. Det medförde att

Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie Naturvårdsverket kunde öka antalet beslut om

blev 347 miljoner kronor vilket är 132 miljoner bidrag till länsstyrelserna, stiftelser och en lokal

kronor (61,4 procent) högre än anvisat i statens förvaltningsorganisation. Av de extra medlen

budget och 230 miljoner kronor högre än 2014. som anvisades i vårändringsbudgeten fördelades

År 2014 förbrukades medlen innan året var slut. 87 miljoner kronor till länsstyrelserna för bl. a.

Genom ändring i förordningen (2011:1590) om skötsel av naturreservat och underhåll av

supermiljöbildpremie möjliggjorde regeringen Naturvårdsverkets byggnader.

utbetalning av bidrag 2015 avseende

bidragsberättigade bilar som ställts på efter Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om augusti 2014. Även 2015 visade sig efterfrågan på beställningsbemyndiganden på 5 525 miljoner supermiljöbilspremien öka, vilket resulterade i kronor. De utestående åtagandena uppgick till att anslaget anvisades ytterligare 132 miljoner 4 113 miljoner kronor. Skillnaden mellan kronor i höständringsbudgeten. Supermiljöbils- bemyndiganden och utestående åtaganden premien uppgick till maximalt 40 000 kronor per uppgick till 1 412 miljoner kronor. fordon under 2015. Skillnaden för anslaget 2:2 Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Utfallet för Hållbara städer negativt Forskning var den enskilt största. Anledningen är Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer att vid tidpunkten för budgeteringen är en blev -6 miljoner kronor vilket innebär att staten betydande andel av utlysningarna av forskningshar haft högre inkomster på anslaget än utgifter. medel för de kommande åren ännu inte Inkomsterna under anslaget beror på att återkrav planerade. Detta medför svårigheter att fullt ut av tidigare utbetalade bidrag översteg utbetalade förutse kommande åtaganden, framför allt för bidrag under 2015. Den vanligaste orsaken till den senare delen av perioden. återkrav är att bidragstagaren inte har fullgjort de åtaganden som utgjorde grunden för rätten till bidrag. Anslaget utnyttjades inte för nya Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision ansökningar under 2015.

Utfallet för anslaget 1:16 Skydd av värdefull Naturvårdsverket natur uppgick till 955 miljoner kronor, vilket är Naturvårdsverket har fått en revisionsberättelse 240 miljoner kronor mer än budgeterat. Anslaget med upplysning avseende sin årsredovisning för tillfördes 245 miljoner kronor i propositionen 2015. Vårändringsbudget för 2015. Totalt har ca 25 000 hektar mark säkrats för naturvårds- Upplysning av särskild betydelse ändamål 2015, vilket är ca 10 000 hektar mer än Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att 2014. Naturvårdsverket år 2013 överskred befogen-

heten avseende åtaganden för anslaget 1:2 Beställningsbemyndiganden Miljöövervakning m.m., ap. 6, under utgifts-

område 20 Allmän miljö och naturvård. Vid

Tabell 2.95 UO 20 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor utgången av år 2015 är effekten av detta att

bemyndiganderamen enligt undantagsregeln i

Utestående

Beställnings- åtaganden 17 § andra stycket anslagsförordningen

1:12 Åtgärder för havs- och

vattenmiljö 215 199 Upplysning av särskild betydelse 1:13 Insatser för internationella Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att

klimatinvesteringar 1 700 1 385 Kemikalieinspektionen i sin årsredovisning 1:14 Internationellt redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet

miljösamarbete 23 3 där avgifterna inte disponeras. Det finns ett stort 1:16 Skydd av värdefull natur 45 41 överskott för allmänkemikalieavgifter respektive 1:18 Klimatinvesteringar i ett stort underskott för bekämpningsmedels-

kommuner och regioner 300 187 avgifter. På grund av otydligheter i den 2:2 Forskningsrådet för miljö, ekonomiska styrningen för dessa resultat-

areella näringar och

områden har myndigheten inte getts möjlighet

samhällsbyggande:

att efterleva de ekonomiska målen. Forskning 1 600 1 071

Summa 5 525 4 113

Riksrevisionens iakttagelser -effektivitetsrevision RiR 2015:10 Transporter av farligt avfall –

fungerar tillsynen?

RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter Riksrevisionen har granskat om regeringen och värda? Hanteringen och rapporteringen av de ansvariga myndigheterna har överblick och en Sveriges Kyotoenheter. effektiv tillsyn över gränsöverskridande och Riksrevisionen har granskat Sveriges förväntade nationella transporter av farligt avfall. överskott av utsläppsutrymme under Regeringen har i skrivelsen om tillsyn över Kyotoprotokollet. Riksdagen har med anledning transporter av farligt avfall (skr. 2015/16:45) av granskningsrapporten gett regeringen redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses tillkänna att hanteringen av överskottet av vidtas med anledning av granskningsrapporten. utsläppsutrymme ska underställas riksdagen för Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. beslut. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder handlingarna (bet. 2015/16:MJU7, rskr. och hur överskottet av utsläppsutrymme ska 2015/16:45). hanteras i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81), i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20) samt i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg. omr. 20)

Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndigheten att genomföra de förslag i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering den 3 november 2015. Hur Sveriges innehav av kyotoenheter från klimatprojekt utomlands ska hanteras har ännu inte underställts riksdagen för beslut.

Regeringen gav i 2016 års regleringsbrev uppdrag till Statens energimyndighet att utreda hur de utsläppsminskningsenheter som har erhållits och erhålls genom programmet för internationella klimatinsatser bör bokföras och redovisas inom staten. I utredningen ingår att analysera värdet på enheterna så att ett värde kan fastställas per den 31 december 2016. Uppdraget ska genomföras i dialog med Ekonomistyrningsverket och ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 15 september 2016.

2.4.21¶Utgiftsområde 21 Energi

Anslag

Tabell 2.96 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, Omfördelning av anslag i statens budget distribution och användning av energi och syftar Anslaget 1: 11 Laddinfrastruktur minskades med till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens- 75 miljoner kronor i propositionen Vårändringskraft och försörjningstrygghet. Det är främst budget för 2015, vilket var samma belopp som Statens energimyndighet, Energimarknadsin- anvisades i den ursprungliga budgeten. spektionen och Affärsverket svenska kraftnät Satsningen genomfördes i stället inom ramen för som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom det nya anslaget, 1:18 Klimatinvesteringar i området. kommuner och regioner under utgiftsområde 20

Utfallet uppgick till 2 291 miljoner kronor Allmän miljö- och naturvård. och blev därmed 179 miljoner kronor (7,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna Beställningsbemyndiganden med 568 miljoner kronor (19,9 procent).

Tabell 2.97 UO 21 Beställningsbemyndigande

Miljoner kronor

Lägre utfall inom insatser för energieffektivisering

Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för Utestående

Beställnings- åtaganden energieffektivisering blev 195 miljoner kronor, Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31 vilket är 48 miljoner kronor (19,7 procent) lägre 1:2 Insatser för än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre energieffektivisering 384 115 utfallet är framför allt att medfinansiering av det 1:3 Stöd för nationella regionalfondsprogrammet blev marknadsintroduktion av

vindkraft 8 4 25 miljoner kronor lägre än beräknat på grund av förseningar. Medfinansieringen uppgick till 1:4 Energiforskning 3 500 1 902 15 miljoner kronor 2015. 1:8 Energiteknik 140 130

1:9 Elberedskap 330 159

Lägre utfall för forskningsprojekt 2015

1:10 Avgifter till Internationella Utfallet för anslaget 1:4 Energiforskning blev organisationer 30 28 1 140 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner 1:12 Laddinfrastruktur 150 0 kronor lägre än anvisat. Det lägre utfallet beror

Summa 4 542 2 338

delvis på hög arbetsbelastning kopplat till det nationella regionfondsprogrammet.

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om Utfallet för anslaget blev 261 miljoner kronor beställningsbemyndiganden på 4 542 miljoner

lägre än föregående år. Det beror framför allt på

kronor. De utestående åtagandena uppgick till att utfallet 2014 belastades med utgifter gällande

2 338 miljoner kronor. Skillnaden mellan forskningsprojekt för 2013.

bemyndiganden och utestående åtaganden

uppgick till 2 204 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:5 Energiforskning. Skillnaden på 1 598 miljoner kronor för detta anslag beror till stor del på att bemyndigandet innefattade planerade åtaganden för storskaliga demonstrationsanläggningar. Några större sådana åtaganden har dock inte ingåtts 2015.

Utlåning

Tabell 2.98 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning Låneram Lån 2015-12-31 Delägarlån till bolag i vilka Svenska Kraftnät förvaltar statens aktier 300 0

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 300 miljoner kronor. Låneramen utnyttjades inte 2015.

Inomstatliga lån

Tabell 2.99 UO 21 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån Låneram Lån 2015-12-31 Affärsverket svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 10 300 5 087

Inom utgiftsområdet har riksdagen fastställt en låneram på 10 300 miljoner kronor för Svenska kraftnät. Utestående lån vid utgången av 2015 var 5 087 miljoner kronor.

2.4.22¶Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslag

Tabell 2.100 UO 22 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och kronor, vilket är 2 228 miljoner kronor politiken för informationssamhället. (10,3 procent) lägre än anvisat i statens budget.

Utfallet uppgick till 47 242 miljoner kronor Räntekostnaderna blev 803 miljoner kronor och är därmed 1 629 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget på grund av (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens det låga ränteläget under 2015. År 2014 budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med utnyttjades en anslagskredit på 906 miljoner 1 281 miljoner kronor (2,8 procent). kronor under anslaget, 2015 blev i stället

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga utgående överföringsbelopp ett anslagssparande infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägs- på 1 321 miljoner kronor. Båda dessa faktorer trafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och medför att utfallet blev lägre än anvisat i statens driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket budget. Trafikverket investerar bestäms av anvisade Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av anslag, de lån som Trafikverket tar upp och statens transportinfrastruktur blev 20 706 miljoner tillskott de får via medfinansiering i form av kronor, vilket är 1 124 miljoner kronor externa bidrag. Utfallet som redovisas här är (5,7 procent) högre än anvisat i den ursprungliga endast den verksamhet som är finansierad med budgeten. I propositionen Vårändringsbudget anslag. för 2015 anvisades ytterligare 620 miljoner

Från och med 2014 redovisas den största kronor för att förstärka underhållet av järnvägen. delen av utgiftsområdet på två trafikslags- Utgifterna för transportinfrastruktur förskjuts överskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av ofta mellan åren. statens transportinfrastruktur används för Utfallet för anslaget 1:5 Ersättning till viss investeringar och andra åtgärder för att utveckla kanal- och slussinfrastruktur uppgick till transportsystemet och anslaget 1:2 89 miljoner kronor, vilket är 74 miljoner kronor Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur lägre än anvisat. Utgifterna avser statsbidrag för används för att vidmakthålla den befintliga att täcka underskott vid drift av Trollhätte kanal infrastrukturens funktion. och Säffle kanaler. Under 2015 har Sjöfartsverket

återbetalat en del av anslagsmedlen, eftersom alla Lågt ränteläge medför lägre utgifter för utveckling utgifter inte fick finansieras med anslag. Detta av statens transportinfrastruktur förklarar skillnaden mellan utfallet och anvisat i Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens statens budget. Det förklarar också skillnaderna i transportinfrastruktur blev 19 491 miljoner utfall mellan 2015 och 2014.

TEN-T bidrag Svårt att göra jämförelser mellan åren

Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen Eftersom underindelningen av anslagen bidrag till projekt och studier för investeringar i förändrats mellan åren är det svårt att göra transportinfrastruktur som ingår i det trans- jämförelser mellan åren på lägre nivå än europeiska transportnätverket (TEN-T). Bidrag- anslagsnivå. I tabell 2.101 och tabell 2.102 en från EU redovisas på inkomstsidan av statens jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella statens transportinfrastruktur och 1:2 projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur Från EU-budgeten finansierade stöd till Trans- med motsvarande anslags- och eller delposter för europeiska nätverk. Bidragen från EU är med- 2014. I flera fall är det omöjligt att jämföra finansiering som utökar den totala ramen för posterna med varandra, i dessa fall redovisas de Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. på olika rader i tabellerna. Utfallet för anslaget blev 123 miljoner kronor,

Tabell 2.101 Utveckling av statens transportinfrastruktur

vilket är 225 miljoner kronor (64,7 procent)

Miljoner kronor

lägre än anvisat i statens budget. Att utfallet blev

2015 2014 lägre än budgeterat beror främst på att färre projekt beviljats bidrag i utlysningen för 2014. Investeringar i regional plan 2 958 2 404 Utfallet minskade med 186 miljoner kronor Räntor och återbetalning av lån (60,2 procent) jämfört med 2014. för järnvägar 1 452 1 412

Räntor och återbetalning av lån

Trängselskatt i Stockholm

för vägar 306 307 Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i

Bidrag till Inlandsbanan och Stockholm blev 825 miljoner kronor, vilket är Öresundsbrokonsortiet 476 431 2 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än anvisat.

Delsumma 5 192 4 554

Anslaget används huvudsakligen till

Större järnvägsinvesteringar investeringar i Förbifart Stockholm och andra enligt nationell plan 8 269 väganknutna projekt i Stockholmsområdet, i

Större väginvesteringar enligt enlighet med den s.k. Stockholms- nationell plan 2 368 överenskommelsen. Anslaget finansierar även

Trimning och effektivisering samt system- och administrationskostnader för miljöinvesteringar 1 998 trängselskattesystemet i Stockholm. De anvisade Planering, stöd och medlen i statens budget är en beräkning av hur myndighetsutövning 1 010 stora intäkterna från trängselskattesystemet Järnvägsinvesteringar i nationell förväntas bli. Det största objektet i plan 7 207 Stockholmsöverenskommelsen är E4 Förbifart Väginvesteringar i nationell plan 5 584 Stockholm som är en ny sträckning för E4 väster Övrigt 654 590 om Stockholm. Arbetsplanen vann laga kraft Delsumma 14 299 13 381 under senvåren 2014. I oktober 2014 beslutade

Summa anslag, utveckling av

regeringen att frysa produktionen. Frysningen statens transportinfrastruktur 19 491 17 935 upphävdes fr.o.m. den 1 januari 2015 och

Äldre anslag 385 produktionen återupptogs.

Summa 18 319

Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg blev 825 miljoner kronor, vilket är

Utfallet för anslag 1:1 Utveckling av statens 64 miljoner kronor (7,2 procent) lägre än anvisat. Anslaget används i huvudsak till transportinfrastruktur blev 19 491 miljoner

kronor. Under 2014 användes även en del av det investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg. Några sådana investeringar är Västlänken och en under 2013 års budget uppförda anslaget 1:1 ny vägtunnel under och järnvägsbro över Göta (2013) Väghållning till viss del för utveckling av älv vid Marieholm. Anslaget finansierar även statens transportinfrastruktur. Sammantaget

innebär det att utgifterna för utveckling av system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Göteborg. Anslags- transportinfrastrukturen ökade med 1 172 mil-

joner kronor (6,4 procent). konstruktionen är densamma som för trängselskatteanslaget för Stockholm. De största utgifterna under anslaget är större

järnvägsinvesteringar enligt nationell plan. Dessa

utgifter uppgick till 8 269 miljoner kronor, eller kronor. Under 2014 användes även en del av det 42 procent av utgifterna under anslaget. Stora under 2013 års budget uppförda anslaget banprojekt som ingår i den nationella planen och 1:1 (2013) Väghållning för vidmakthållande av som pågick under 2015 är: statens transportinfrastruktur. Sammantaget – Citybanan i Stockholm, en 6 kilometer lång innebär det att utgifterna för vidmakthållande

pendeltågstunnel under centrala ökade med 163 miljoner kronor (0,8 procent). Stockholm, med två nya stationer: Drift och underhållsutgifterna för det statliga Stockholm City och Stockholm Odenplan.

vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar Dessutom byggs en 1,4 kilometer lång

uppgick till 10 333 miljoner kronor, vilket är järnvägsbro i Årsta.

1 000 miljoner kronor (10,7 procent) högre än

– Tunneln genom Hallandsåsen.

2014. Utgifterna för drift, underhåll och – Dubbelspår på hamnbanan i Göteborg. I trafikledning på järnväg minskade med

dag har järnvägslänken mellan Göteborgs

165 miljoner kronor (2,2 procent) och uppgick hamn och övriga Sverige enkelspår på den

till 7 346 miljoner kronor 2015. nästan 10 kilometer långa banan.

– Södra Marieholmsbron, en ny bro över Beställningsbemyndiganden

Göta älv med gång- och cykelbana samt

Tabell 2.103 UO 22 Beställningsbemyndiganden

spår.

Miljoner kronor

– Dubbelspår mellan Strängnäs och Härad.

Utestående

Beställnings- åtaganden

Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31 Större väginvesteringar enligt nationell plan uppgick till 2 368 miljoner kronor eller 12 procent av 1:1 Utveckling av statens

transportinfrastruktur 94 800 84 906 anslaget. Stora vägprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2015 är: 1:2 Vidmakthållande av

statens – E4 Förbifart Stockholm. transportinfrastruktur 18 008 17 464

– Riksväg 40 Ulricehamn (Rångedala - 1:7 Trafikavtal 7 500 6 408

Hester).

1:11 Trängselskatt i Stockholm 12 500 10 929 – E4 Sundsvall.

1:14 Trängselskatt i Göteborg 4 000 2 540 – Bättre vägar för tyngre trafik mellan

2:2 Ersättning för särskilda

Kaunisvaara och Svappavaara. Till följd av

tjänster till

att brytningen av järnmalm har minskat har funktionshindrade 170 167

förutsättningarna för vägprojekten ändrats

2:3 Grundläggande och förbifarterna är avbrutna. Övriga

betaltjänster 36 33

byggnationer som har påbörjats längs sträckan färdigställs. 2:5 Driftsäker och tillgänglig

elektronisk kommunikation 110 71

– Riksväg 56 Stingtorpet-Tärnsjö.

Summa 137 124 122 518

Tabell 2.102 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om

Miljoner kronor

beställningsbemyndiganden på 137 124 miljoner 2015 2014

kronor. De utestående åtagandena uppgick till Drift och underhåll av vägar 10 333 9 333

122 518 miljoner kronor. Skillnaden mellan Bärighet och tjälsäkring av vägar 1 787 1 767 bemyndiganden och utestående åtaganden Drift, underhåll och trafikledning uppgick till 14 606 miljoner kronor och är på järnväg 7 346 7 511 huvudsakligen hänförlig till anslaget

transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan

Summa 20 543

beslutat bemyndigande och utestående

åtaganden till 9 894 miljoner kronor. Det beror Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av bl.a. på att avtalen om medfinansiering har ökat statens transportinfrastruktur blev 20 706 miljoner jämfört med tidigare beräkningar och att

räntekostnaderna för upptagna lån blev lägre än Garantier väntat på grund av den låga marknadsräntan.

Tabell 2.106 UO 22 Garantier

För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm Miljoner kronor eller annan angiven valuta och anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg beror

Utestående skillnaden på att investeringar förskjutits och åtaganden

Garanti Garantiram 2015-12-31 avtal därmed inte tecknats som planerat.

Kreditgaranti till

Öresundsbro Konsortiets Utlåning 1

upplåning Obegränsad 18 512 Tabell 2.104 UO 22 Utlåning Kapitaltäckningsgaranti Miljoner kronor Arlandabanan

2

Infrastructure AB Utlåning Låneram Lån 2015-12-31

1 Kapitaltäckningsgaranti A-train AB 1 000 1 000 3

SVEDAB AB

2 Svedab AB 5 800 5 396

Pensionsgaranti (inkl. Summa 6 800 6 396 efterborgen), Posten AB 1 (inkl. Posten Logistik AB, Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. 2 4 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab Posten Meddelande AB) Obegränsad 6 033 AB är 3361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt. 5

Garantikapital Eurofima CHF 42 354

Kreditgaranti Eurofima CHF 52 438 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 6 800 miljoner kronor för utlåning. Summa 24 983

1

Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. Utestående lån vid utgången av 2015 var 2

Prop. 1995/96:65, bet. 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97.

3 6 396 miljoner kronor. Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50.

4

I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om

Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet.

1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 Svedab AB (Svedab), får enligt riksdagens beslut

december 2014.

5 uppgå till 3 361miljoner kronor i 2009 års priser Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr.

1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna uppgick vid utgången av 2015 till 5 396 miljoner förvaltades av affärsverket Statens järnvägar.

Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2015. kronor. Enligt Svedab uppgick mervärdesskatten CHF=8,428701. till 230 miljoner kronor och räntan till 1 752 miljoner kronor i löpande priser, fram till

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

den 31 december 2015. Utnyttjad ram exklusive dessa poster var därmed 3 413 miljoner kronor i

Transportstyrelsen

löpande priser, vilket motsvarades av

Transportstyrelsen har fått en revisionsberättelse 3 311 miljoner kronor i 2009 års priser.

med upplysning avseende sin årsredovisning för

2015.

Inomstatliga lån

Tabell 2.105 UO 22 Inomstatliga lån Upplysning av särskild betydelse Miljoner kronor Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Inomstatliga lån Låneram Lån 2015-12-31 Transportstyrelsen inte har någon Vissa infrastrukturprojekt 43 000 41 507 bemyndiganderam kopplad till anslaget 1:8 Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga Supermiljöbilspremie, ap 1, under utgiftsområde lån i eller utanför Riksgäldskontoret 835 0 20 Allmän miljö- och naturvård. Det framgår av Luftfartsverkets lån i och utanför årsredovisningen att det vid årsskiftet fanns Riksgäldskontoret 1 500 0 1 479 fordon som var berättigande till Summa 45 335 41 507 supermiljöbilspremie 2015 men som inte hade

fått den. Dessa utestående premier uppgår till

maximalt 58 771 tkr och belastar 2016 års anslag. Riksdagen har fattat beslut om låneramar på

Eftersom grunden för premien regleras av en 45 335 miljoner kronor. Utestående lån vid

förordning har Transportstyrelsen ingen utgången av 2015 var 41 507 miljoner kronor.

möjlighet att påverka hur många fordon som blir

berättigade till stöd.

2.4.23¶Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Anslag

Tabell 2.107 UO 23 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet Förseningar i program för landsbygden inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, Utfallet för anslaget 1:18 Åtgärder för fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd landsbygdens miljö och struktur blev och jakt samt rennäring och samefrågor. 1 789 miljoner kronor. Det är 951 miljoner

Utfallet uppgick till 13 398 miljoner kronor kronor (34,7 procent) lägre än anvisat i statens och är därmed 2 258 miljoner kronor budget och 1 286 miljoner kronor (41,8 procent) (14,4 procent) lägre än vad som anvisades i lägre än föregående år. Anslaget används främst statens budget. Jämfört med 2014 minskade för utgifter för nationell medfinansiering av utgifterna inom området med 2 805 miljoner åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet kronor (17,3 procent). för Sverige för perioderna 2007–2013 och 2014–

2020. Det låga utfallet beror i huvudsak på Lägre utgifter för gårdsstöd förseningar inom vissa delar av programmet för Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev perioden 2014–2020. 5 607 miljoner kronor, vilket är 490 miljoner Utgifterna för anslaget 1:19 Från EUkronor (8,0 procent) lägre än anvisat i statens budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet miljö och struktur blev 1 427 miljoner kronor, 542 miljoner kronor (8,8 procent) lägre. Det vilket är 657 miljoner kronor (31,5 procent) lägre utfallet förklaras främst av att lägre än anvisat. Anledningen till minskningen är utbetalningarna blev försenade på grund av att it- förseningar inom vissa delar i programmet för system för kontroll och handläggning av programperioden 2014–2020. Utfallet blev ansökningar ännu inte var i full funktion. Även 913 miljoner kronor (39,0 procent) lägre än kursdifferenser påverkar anslaget. Den 2014. försvagade kronkursen ledde till högre utgifter 2015, vilket påverkade utfallet åt motsatt håll.

Försenad start av havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020

Utfallet för anslaget 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. blev 51 miljoner kronor. Det är 92 miljoner kronor (64,2 procent) lägre än anvisat. Orsaken till det lägre utfallet är att programstarten dröjde fram till hösten 2015.

Beställningsbemyndiganden Garantier

Tabell 2.108 UO 23 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.109 UO 23 Garantier

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utestående Utestående

Beställnings- åtaganden åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2015-12-31 Garanti Garantiram 2015-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 120 46 Programgarantier 1 1:11 Intervention för Kreditgarantier för

jordbruksprodukter m.m. 102 68 mjölkföretag 500 0 1:13 Strukturstöd till Summa 500 1

fisket m.m. 194 0 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 915 0 Övriga krediter

1:18 Åtgärder för landsbygdens

Tabell 2.110 UO 23 Övriga krediter

miljö och struktur 13 306 418

Miljoner kronor

1:19 Från EU-budgeten

finansierade åtgärder för Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2015-12-31

landsbygdens miljö och struktur 9 682 286 Viltvårdsfondens kredit i

Riksgäldskontoret 5 0

1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 175 115 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 400 733

Summa 25 894 1 665

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 25 894 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till

1 665 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 24 229 miljoner kronor och var främst hänförlig till anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Huvudelen av bemyndigandena för dessa två anslag avser ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige 2014– 2020. Anslagen ska gälla för hela programperioden och ett bemyndigande finns eftersom landsbygdsprogrammet till stor del består av fleråriga åtaganden. Det låga utnyttjandet av bemyndigandena beror dels på att de avser hela programperioden dels på att vissa beslut blivit försenade.

2.4.24¶Utgiftsområde 24 Näringsliv

Anslag

Tabell 2.111 UO 24 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik kronor anvisades i propositionen för utrikeshandel samt politik för handels- och Vårändringsbudget för 2015. Anslaget användes investeringsfrämjande. för bidrag till V.S. VisitSweden AB och 2015 har

Utfallet uppgick till 5 475 miljoner kronor, hela det anvisade beloppet rekvirerats. V.S. vilket är 166 miljoner kronor (3,1 procent) VisitSweden AB:s uppdrag är att marknadsföra högre än vad som anvisades i statens budget. Sverige som resmål och hjälpa till att bygga Jämfört med 2014 blev utfallet 36 miljoner varumärket Sverige internationellt. kronor (0,7 procent) högre. Utfallet för anslaget 1:15 Konkurrensverket

uppgick till 175 miljoner kronor vilket är Regeringen genomförde satsningar för att stärka 40 miljoner kronor lägre än anvisat i den Sveriges konkurrenskraft ursprungliga budgeten. I september bildades År 2015 uppgick utfallet för anslaget 1:5 Upphandlingsmyndigheten. Näringslivsutveckling till 345 miljoner kronor. Upphandlingsstödet utfördes innan dess av Det är 53 miljoner kronor mer än vad riksdagen Konkurrensverket. I vår- och anvisade i den ursprungliga budgeten. I höständringsbudgeten flyttades sammanlagt propositionen Vårändringsbudget för 2015 28 miljoner kronor från Konkurrensverkets anvisades anslaget ytterligare 50 miljoner kronor förvaltningsanslag till det nya anslaget 1:23 för att stärka Sveriges konkurrens- och Upphandlingsmyndigheten, då pengarna innovationskraft. Hela beloppet betaldes ut som bedömdes höra till funktionen för bidrag till insatser som syftar till att stärka upphandlingsstöd. Det förklarar till stor del Sveriges konkurrens- och innovationskraft. Från varför anslagsutfallet blev lägre än ursprungligen anslaget har 30 miljoner kronor betalats ut i budgeterat. bidrag till Almi Företagspartner AB (Almi) för förlusttäckning för innovationslån och Kostnaderna för finansiering av 44 miljoner kronor till Verket för rättegångskostnader lägre än beräknat innovationssystem (Vinnova) för två Utfallet för anslaget 1:21 Finansiering av digitaliseringsprojekt samt diverse mindre övriga rättegångskostnader uppgick till 2 miljoner bidrag. kronor, vilket är 16 miljoner kronor

Utfallet för anslaget 1:7 Turistfrämjande (87,6 procent) lägre än vad som beräknades i uppgick till 140 miljoner kronor, vilket är budgeten. Föregående år uppgick utfallet för 30 miljoner kronor högre än anvisat i den anslaget till 1 miljon kronor. Utfallet för anslaget ursprungliga budgeten. Ytterligare 30 miljoner

beror på utgången i olika domstolsförhandlingar Garantier och är därför svårt att beräkna i förväg.

Tabell 2.113 UO 24 Garantier

Utfallet för anslaget 1:22 Bidrag till

Miljoner kronor

företagsutveckling och innovation uppgick till

Utestående 269 miljoner kronor. Det är 71 miljoner kronor

åtaganden mer än anvisat i den ursprungliga budgeten. Garanti Garantiram 2015-12-31 Anslaget användes för att lämna bidrag till Almi. Exportkreditgarantier 500 000 259 497 Anslaget anvisades ytterligare 71 miljoner

Investeringsgarantier 10 000 4 6 33 kronor i propositionen Vårändringsbudget för

Grundfondsförbindelse 2015 i syfte att säkerställa utrymme för nya Svenska uppgifter och att Almis verksamhet fortsatt kan skeppshypotekskassan 350 350 fokuseras till tidiga skeden av företags Grundfondsförbindelse Fonden utveckling. Av beloppet skulle 20 miljoner för den mindre skeppsfarten 55 55 kronor användas för Almis rådgivning till Pensionsgaranti (endast

3

efterborgen), Sveaskog AB Obegränsad 560 företagare med utländsk bakgrund.

Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande Pensionsgaranti (endast

3

efterborgen), Vattenfall AB Obegränsad 1 254 verksamhet uppgick till 308 miljoner kronor,

Pensionsgaranti (inkl vilket är 64 miljoner kronor högre än anvisat i

efterborgen), Nordea AB (f.d den ursprungliga budgeten. Den största delen av 3

Postgirot) Obegränsad 231 anslaget, 265 miljoner kronor, betalades ut i

Pensionsgaranti (endast bidrag till Sveriges export- och investeringsråd. efterborgen), Svenska Pengarna används bl.a. till att identifiera små och Skogsplantor Obegränsad 22 medelstora svenska företag med exportpotential Pensionsgaranti SP Sveriges

3

Tekniska Forskningsinstitut Obegränsad 18 och erbjuda dessa företag rådgivning och komptensutveckling i syfte att förbereda dem Pensionsgaranti (endast

3

efterborgen), Teracom Obegränsad 2 för internationalisering av sin verksamhet.

Pensionsgaranti Svensk Anslaget anvisades ytterligare 69 miljoner 3

Maskinprovning AB Obegränsad 4 kronor i propositionen Vårändringsbudget för