Förslag till avgörande av generaladvokat Nial Fennelly föredraget den 16 september 1999

1 Originalspråk: engelska.

2 Dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921).

3 Dom av den 24 november 1993 i de förenade mSlen C-267/91 och C-268/91, Keck (RUG 1993, s. I-6097), nedan kallat Keck.

4 Dom av den 14 september 1999 i mål C-249/97, Gabriele Gruber mot Silhouette International Schmied (REG 1999, s. I-5295), punkt 32.

5 Dom av den 31 mars 1993 i mål C-19/92, Kraus (REG 1993, s. I-1663; svensk specialutgåva, volym 14, s. 167).

6 Se vidare punkt 22 nedan.

7 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Tesauro i mål C-292/92, Hunermund (REG 1993, s. I-6787), angående syftet med artikel 30 i EG-fördragct (nu artikel 28 EG i ändrad lydelse).

8 Dom i målet Bosman, ovan fotnot 1, punkt 96. På området fri etableringsrått, se dom av den 12 juli 1984 i mål 107/83, Klopp (REG 1984, s. 2971; svensk specialutgåva, volym 7, s. 653) och dom av den 30 april 1986 i mål 96/85, kommissionen mot Frankrike (REG 1986, s. 1475).

9 Se domar av den 7 mars 1991 i mål C-10/90, Masgio (REG 1991, s. I-1119), av den 7 juli 1988 i mål 143/87, Stanton (REG 1988, s. 3877; svensk specialutgåva, volym 9, s. 257), av den 15 februari 1996 i mål C-53/95, Kemmler (REG 1996, s. I-703) samt av den 28 mars 1996 i mål C-272/94, Guiot (REG 1996, s. I-905).

10 Se dom av den 15 oktober 1987 i mål 222/86, Heylens m.fl. (REG 1987, s. 4096; svensk specialutgåva, volym 9, s. 223), dom av den 7 maj 1991 i mål C-340/89, Vlassopoulou (REG 1991, s. I-2357) samt dom av den 28 november 1978 i mål 16/78, Choquet (REG 1978, s. 2293; svensk specialutgåva, volym 4, s. 235).

11 Se till exempel i målet Bosman, ovan fotnot 1, punkt 96 och dom av den 30 november 1995 i mål C-55/94, Gebhard (REG 1995, s. I-4165).

12 Domen i målet Keck, ovan fotnot 2, punkterna 16 och 17.

13 Dom av den 11 juli 1974 i mål 8/74, Dassonville (REG 1974, s. 837; svensk specialutgåva, volym 2, s. 343), punkt 5.

14 Dom av den 20 februari 1979 i mål 120/78, Rewe-Zentral AG (Cassis de Dijon) (REG 1979, s. 649; svensk specialutgåva, volym 4, s. 377), se vidare till exempel dom av den 11 juli 1985 i de förenade målen 60/84 och 61/84, Cinéthèque m.fl. (REG 1985, s. 2605; svensk specialutgåva, volym 8, s. 295), punkterna 21 och 22.

15 Dom av den 4 november 1997 i mâl C-337/95, Dior (REG 1997, s. I-6013), punkt 51. Marknadsföringsregler anses vara regler om försäljningsformer, se Hünermund, ovan fotnot 6.

16 Dom av den 9 juli 1997 i de förenade målen C-34/95—C-36/95, De Agostini (RUG 1997, s. I-3843), punkterna 42—44.

17 Dom av den 9 februari 1995 i mål C-412/93, Leclerc-Siplec (RUG 1995, s. I-179), punkterna 50—54 i förslaget.

18 Dom av den 10 maj 1995 i mål C-384/93 (RUG 1995, s. I-1141), punkterna 28 och 33—38. Det framgår vidare tydligt av domen att det faktum att restriktionen ålades av Jen stat dar den som tillhandahöll tjänsten hade sitt ursprung ansågs vara irrelevant, se punkterna 29—31.

19 Se till exempel dom av den 28 januari 1992 i mål C-204/90, Bachmann, (RUG 1992, s. I-249; svensk specialutgåva), dom av den 23 februari 1994 i mål C-419/92, Scholz (RUG 1994, s. I-505), dom av den 15 januari 1998 i mål C-15/96, Schöning-Kougebetopoulou (RUG 1998, s. I-47) och dom av den 7 maj 1998 i mål C-350/96, Clean Car Autoservice (RUG 1998, s. I-2521).

20 Vid diskussionen rörande praxis ansluter jag mig till det nu allmänna bruket att behandla mål rörande artiklarna 48 och 52 i EG-fördraget (nu artikel 43 EG i ändrad lydelse) som huvudsakligen likvärdiga i fråga om omfattning och verkningar. Se till exempel dom av den 20 maj 1992 i mål C-106/91, Ramrath (REG 1992, s. I-3351), punkt 17, domen i målet Kraus, ovan fotnot 4, domen i målet Bosman, ovan fotnot 1, punkt 97, se även förslag till avgörande av generaladvokaten Lenz inför domen i målet Bosman, punkt 165.

21 Mål 96/85, ovan fotnot 7, punkt 12.

22 Ovan fotnot 8.

23 Dom av den 7 juli 1988 i de förenade målen 154/87 och 155/87, Wolf m.fl. (REG 1988, s. 3897).

24 Ovan fotnot 8.

25 Dom av den 27 september 1988 i mål 81/87, Daily Mail (REG 1988, s. 5483; svensk specialutgåva, volym 9, s. 693), särskilt punkt 16. Målet rörde kravet på godkännande av Förenade kungarikets skattemyndigheter när bolag med säte där i skattehänseende ville upphöra att ha sitt säte där, genom att flytta sin centrala lednings och kontroll till en annan medlemsstat, utan att detta påverkade dess ställning som brittisk juridisk person och status som brittiskt bolag. Domstolen ansåg att de nationella reglerna i fråga inte utgjorde ett hinder för den fria etableringsrätten, då förhallandet mellan ett bolags säte och lokaliseringen av dess ledningsfunktioner fortfarande var en fråga som regleras i nationell rätt (punkterna 23 och 24).

26 Ovan fotnot 19.

27 Dom av den 16 juli 1998 i mål C-264/96, ICI (REG 1998, s. I-4695).

28 Dom av den 26 januari 1999 i mål C-18/95, Terhoeve (REG 1999, s. I-345). Som ett exempel på ett icke åtgärdat problem av detta slag, se dock dom av den 18 maj 1989 i mål 368/87, Hartmann (REG 1989, s. 1333).

29 De två kategorierna skulle kunna särskiljas endast om det visar sig att flertalet migrerande arbetstagare i ett land i själva verket var nationella medborgare som återvänt, såsom fallet till exempel kan vara i Irland för närvarande.

30 Ovan fotnot 24.

31 Masgio, ovan fotnot 8, punkt 18, Terhoeve, ovan fotnot 27, punkterna 39 ocit 40.

32 Daily Mail, ovan fotnot 24, punkt 16, ICI, ovan fotnot 26, punkt 21.

33 Klopp, ovan fotnot 7 och mål 96/85, ovan fotnot 7, punkterna 13 och 14, dom av den 16 juni 1992 i mål C-351/90, kommissionen mot Luxemburg (REG 1992, s. I-3945), punkterna 19 ff.

34 Dom av den 28 april 1977 i mål 71/76, Thieffry (REG 1977, s. 765; svensk specialutgåva, volym 3, s. 359), Heylens m.fl., ovan fotnot 9, dom av den 28 november 1989 i mål C-379/87, Groener (REG 1989, s. 3967), Vlassopoulou, ovan fotnot 9, Gebhard, ovan fotnot 10, dom av den 8 juli 1999 i mål C-234/97, Fernández de Bobadilla (REG 1999, s. I-4773).

35 Kraus, ovan fotnot 4, Choquet, ovan fotnot 9. Man kan också tillägga mål rörande vägran att erkänna arbetslivserfarenhet vid befordran eller i andra sammanhang, såsom i Scholz, ovan fotnot 18 och i Schöning-Kougcbctopoulou, men domstolen har ansett dessa mål innefatta dold diskriminering på grund av nationalitet.

36 Bosman, ovan fotnot 1; se också generaladvokaten Cosmas forslag till avgörande av den 18 maj 1999 i de förenade målen C-51/96 och C-191/97, Deliège, dom ännu ej meddelad; beträffande ett annat slags formellt ickediskriminerande hinder för att byta arbete, se generaladvokaten Albers förslag till avgörande av den 22 juni 1999 i mål C-176/96, Lehtonen, dom ännu ej meddelad.

37 Klopp, ovan fotnot 7, punkt 14.

38 Klopp, ovan fotnot 7, punkt 19.

39 Även om inte artikel 39 EG är lika tydlig som artikel 43 EG i detta avseende förutsätter jag att en nationell regel som begränsar arbetstagare till en enda anställning, utan möjlighet till ytterligare deltidsarbete i den staten eller annorstädes, omfattas av den artikelns tillämpningsområde.

40 Se främst Vlassopoulou, ovan fotnot 9, punkt 15. Detsamma framkommer e contrario i Groener, ovan fotnot 33, punkt 19, där det anges att sådana regler måste vara proportionerliga och ickediskriminerande. Se, med liknande verkan, Kraus, ovan fotnot 4, punkt 32, och Gebhard, ovan fotnot 10, punkt 37. Jämför uppfattningarna hos generaladvokaten Mayras i målet Thieffry, ovan fotnot 33, s. 790, och generaladvokaten van Gerven i målet Kraus. Argumentet om dold diskriminering är uppenbarligen mera lockande i mål då kvalifikationernas faktiska ursprung varit direkt avgörande för frågan om erkännande, som i Thieffry, Choquet, ovan fotnot 9, och Kraus.

41 Detta är den accepterade anledningen till att artikel 28 EG tillämpas på sådana bestämmelser, snarare än argumentet att importerade produkter är utsatta för dold diskriminering genom alla nationella produktregler eftersom det är avsevärt mindre sannolikt att dessa produkter uppfyller sådana krav. Se till exempel dom av den 6 juli 1995 i mål C-470/93, Mars (REG 1995, s. I-1923), punkt 13.

42 Domstolen hänvisade i målet Choquet, ovan fotnot 9, punkt 18, till behovet av att undvika att den prövning som redan gjorts dubbleras. Detta har varit ett fortlöpande tema i den rättspraxis som utvecklats sedan Heylens m.fl, ovan fotnot 9, se senast Fernández de Bobadilla, ovan fotnot 33, punkterna 32—34.

43 Se Bosman, ovan fotnot 1, punkterna 94—103, som diskuteras utförligare nedan. Beträffande användbarheten av en åtskillnad mellan begränsningar rörande tillträdet till en ekonomisk verksamhet och begränsningar för utövandet av aktiviteten, som föreslagits av generaladvokaten Lenz i målet Bosnian, se nedan. Regler av den typ som var i fråga i målet Klopp utgör också hinder för utflyttning, det vill säga etablering på annan ort, för en person som redan är etablerad i en medlemsstat som tillämpar sådana regler.

44 Ovan fotnot 4, punkt 20.

45 Ibidem, punkt 23, se också punkterna 18, 19, 21 och 22.

46 Ovan fotnot 9, punkt 4.

47 Ovan fotnot 4, punkt 32, kursiverat här.

48 Ovan fotnot 10, punkt 37, kursiverat här.

49 Ovan fotnot 1, punkt 96, kursiverat här. Domstolen hänvisade till domen i målet Maggio, ovan fotnot 8, punkterna 18 och 19, vilket rörde nationella regler som faktiskt gjorde åtskillnad mellan dem som hade utövat sin rätt till fri rörlighet, och dem som inte gjort detta.

50 Ibidem, punkt 97. Domstolen hänvisade till domen i målet Daily Mail, ovan fotnot 24, punkt 16.

51 Se dom i målet Choquet, ovan fotnot 9, och i målet Kraus, ovan fotnot 4. Se också analysen av målet Dior, ovan fotnot 14, och De Agostini, ovan fotnot 15.

52 Se domen i målet Bosman, ovan fotnot 1, punkt 103, och i målet Alpine Investments, ovan fotnot 17, punkt 38.

53 Se domen i målet Keck, ovan fotnot 2, punkt 14. Generaladvokaten Cosmas intar samma hållning beträffande behovet av ett kriterium för marknadstillträde i sitt förslag till avgörande inför domen i målet Dcliège, ovan fotnot 35, punkterna 65 och 66.

54 Bosman, fotnot 1, punkterna 205, 206 och 210 i förslaget tíll avgörande.

55 Ovan fotnot 35, punkt 48 i hans förslag tíll avgörande.

56 Se till exempel dom av den 14 juli 1994 i mål C-379/92, Peralta (RHG 1994, s. I-3453; svensk specialutgåva), punkt 24, dom av den 7 mars 1990 i mal C-69/88, Krantz (REG 1990, s. I-583), punkt 11, dom av den 13 oktober 1993 i mål C-93/92, CMC Motorradcenter (REG 1993, s. I-5009), punkt 12, dom av den 3 december 1998 i mål C-67/97, Ditlev Bluhmc (REG 1998, s. I-8033), punkt 22, dom av den 22 juni 1999 i mål C-412/97, ED (REG 1999, s. I-3845), punkt 11. Se också generaladvokat Jacobs kommentarer i punkterna 57 och 58 i hans förslag till avgörande inför domen i målet Alpine Investments, ovan fotnot 17, och mina kommentarer i punkt 19 i förslaget till avgörande inför domen i målet Ditlev Bluhme.