Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 12 maj 2005

1 Originalspråk: spanska.

2 Rådets direktiv 76/207/EG av den 9 februari 1976 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT L 39, s. 40; svensk specialutgåva, område 13, volym 4, s. 78). Detta direktiv har ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 (EGT L 269, s. 15), som trädde i kraft den 5 oktober 2002.

3 EGT L 45, s. 19; svensk specialutgåva, område 13, volym 4, s. 78.

4 Dom av den 11 september 2003 i mål C-77/02, Stehlicke (REG 2003, s. I-9027), punkterna 48-51. Generaladvokaten Kokott har framfört samma uppfattning i sina förslag till avgörande i målen Wippel (dom av den 22 oktober 2004 i mål C-313/02, REG 2004, s. I-9483), punkt 64, och Hlozek (dom av den 9 december 2004 i mål C-19/02, REG 2004, s. I-0000), punkterna 96 och 97.

5 Cabeza Pereira, J., El derecho de la mujer a trabajar en igualdad: apuntes sobre el estado de la cuestión. Remta española de derecìw dei trabajo, nr 104, mars/april 2001, s. 211, fotnot 65, anser att direktiv 76/207 i vissa aspekter är mindre förmånligt än 1958 års ILO-konvenlion nr 111 om diskriminering vad avser anställning och yrkesutövning.

6 I ovannämnda direktiv 2002/73 har denna bestämmelse upphävts, men dess innehåll framgår av den nya lydelsen av artikel 3, eftersom det i artikel 3.1 c föreskrivs att diskrimineringsförbudet gäller i fråga om [a]nställnings- och arbetsvillkor, inklusive uppsägning och avskedanden, och löner enligt direktiv 75/117/EEG. Vidare föreskrivs i artikel 3.2 a en skyldighet för medlemsstaterna att upphäva lagar och andra författningar som strider mot principen om likabehandling.

7 Rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet (EGT L 6, 1979, s. 24; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 111).

8 Bestämmelserna pa detta område kompletteras genom rådets direktiv 86/378/EEG av den 24 juli 1986 om genomförandet av principen om likabeliandling av kvinnor och män i fråga om företags- eller yrkesbnserade system för social trygghet (EGT I. 225, s. 10; svensk specialutgåva, område 5, volym 4, s. 83), i dess lydelse eldigt rädets direktiv 96/97/EG av den 20 december 1996 (EGT I. 46, 1997, s. 20).

9 Riordinamento delle pensioni dell'assicurazione obbligatoria per l'invalidità, la vecchiaia e i superstiti (ordinarie tillägg till GURI nr 89 av den 15 april 1952).

10 Norme per il riordinamento del sistema previdenziale dei lavoratori privati e pubblici, a norma dell'articolo 3 della Legge 23 ottobre 1992, n° 421 (ordinarie tillägg till GURI nr 305 av den 30 december 1992).

11 Adeguamento delle strutture e delle procedure per la liquidazione urgente delle pensioni e per i trattamenti disoccupazione, e misure urgenti in materia previdenziale e pensionistica (ordinarie tillägg till GURI nr 114 av den 27 april 1981).

12 Approvazione del testo unico delle imposte sui redditi (ordinarie tillägg till GURI nr 302 av den 31 december 1986).

13 Armonizzazione, razionalizzazione e semplificazione delle disposizioni fiscali e previdenziali concernenti i redditi di lavoro dipendente e dei relativi adempimenti da parte dei datori di lavoro (ordinarie tillägg till GURI nr 219 av den 19 september 1997).

14 På italienska står det följande: ... al fine di incentivare l'esodo dei lavoratori...

15 Vilken bar följande lydelse: a) Trattamento di fine rapporto di cui all'articolo 2120 del Codice Civile e indennità equipollenti, comunque denominate, commisurate alla durata dei rapporti di lavoro dipendente, compresi quelli contemplati alle lettere a) e g) del comma primo dell'articolo 47, ancbe nelle ipotesi di cui all'articolo 2122 del Codice Civile; altre indennità e somme percepite una volta tanto in dipendenza della cessazione dei predetti rapporti, comprese l'indennità di preavviso, le somme risultanti dalla capitalizzazione di pensioni e quelle attribuite a fronte dell'obbligo di non concorrenza ai sensi dell'articolo 2125 del Codice Civile.

16 Balaguer Callejón, M.L., Derecho comunitario y derecho interno en la interdicción de la discriminación por razón de género, Revista de Derecho Constitucional Europeo, nr 1, januarijuni 2001, s. 383, anser all de gcmcnskapsrätlsliga bestämmelserna på detta område ofta är mer långtgående än bestämmelserna i vissa medlemsstater, särskilt när det gäller arbetsrätt.

17 Fray Luis de León, La perfecta casada, utgåva utarbetad av Javier San José Lera, Espasa Calpe, col. Austral, Madrid, 1992, s. 86.

18 Teresa de Ávila, Camino de perfección, utgåva utarbetad av María Jesús Mancho Duque, Espasa Calpe, col. Austral, Madrid, 1996, s. 81, fotnot 170, där det hänvisas till Códice de El Escorial.

19 Se López López, J., och Chacartegui Jávega, G, Las políticas de empleo comunitarias sobre inserción de la mujer en el mercado de trabajo. Del principio de igualdad retributiva en el Tratado de Roma a la constitucionalización comunitaria del principio de igualdad de trato y de oportunidades en el Tratado de Ámsterdam, Revista española de derecho del trabajo, nr 99, 2000, s. 5 och följande sidor.

20 Ordóñez Solís, D., La igualdad entre hombres y mujeres en el derecho europeo, Ministerio de Trabajo y Asuntos Sociales y Consejo General del Poder Judicial, Madrid, 1999, s. 44.

21 Rocella, M., och Treu, T., Diritto del Lavoro della Comunità Europea, andra upplagan Ceadm, Padua, 1995, Colina, M., Ramírez, J.M. och Sala Franco, T., Derecho Social Comunitario, andra upplagan, Tirant lo Blanch, Valencia, 1995, och Sciupere Navarro, A.V., i förordet till boken Cuestiones laborales de derecho social comunitário, skriven av Biurrun Abad, F.J., Melendez Morillo-Vclarde, L., och Pérez Campos, A.L.Aranzadi, Pamplona, 2002, s. 21-30.

22 EGT I. 169, 1987,5. 1.

23 EGT C 191, 1992, s. 1.

24 KOM(89) 471 slutlig.

25 Anistcrdamïbrdraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem, undertecknat i Amsterdam den 2 oktober 1997 (EGT C 340, s. 1).

26 Rodríguez-Pinero och Bravo-Ferrer, M.,Igualdad de género y políticas comunitarias, Relaciones Laborales, nr 6, 2000, s. 3 och följande sidor.

27 Enligt Ledere, S., L'égalité de traitement entre les hommes et les femmes: l'ascension d'un droit social fondamental, i samlingsverket L'Union européenne et les droits fondamentaux, Bruylant, Bryssel, 1999, s. 215 och s. 216, innebär denna nya bestämmelse att jämslälldhetsprincipens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta mer än sociala frågor, eftersom principen häri formuleras på ett positivt sätt och inte endast som en härledning av förbudet mot diskriminering.

28 EGT C 80, 2001, s. 1.

29 EGT C 310, 2004, s. 1.

30 Dom av den 15 juni 1978 i mal 149/77, Defrenne III (REG 1978, s. 1365; svensk specialutgåva, volym 4, s. 127), punkt 27. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 december 2002 I mäl C-442/00, Rodríguez Caballero (REG 2002, s. I-11915), punkt 32.

31 Pérez, del Rio, T., Una aproximación al derecho social comunitario, Tecnos, Madrid, 2000, s. 87.

32 Montoya Melgar, A., Galiana Moreno, J.M., och Semperc Navarro, A.V., Derecho Social Europeo, Tecnos, Madrid, 1994, särskilt andra kapitlet l.a acción comunitaria a favor de la igualdad laboral por razón de sexo, s. 49 och följande sidor.

33 Dom av den 8 april 1976 i mål 43/75, Defrenne II (REG 1976, 455; svensk specialutgåva, volym 3, s. 59).

34 Quintanilla Navarro, B., Discriminación retributiva. Diferencias salariales por razón de sexo, Marcial l'ons, Madrid, 1996, s. 63-168.

35 Dom av den 10 februari 2000 i mål C-50/96, Schröder (KEG 2000, s. I-743), punkt 57.

36 Dom av den 13 januari 2005 i mål C-356/03 (REG 2005, s. I-295).

37 Dom av den 28 september 1991 i mål C-200/91, Colorali Pension Trastees (REG 1994, s. I-4389; svensk.specialutgåva, volym 16, s. I-89), punkt 38.

38 Eilis, Evelyn, EC Sex Equality Law, andra upplagan, Collection Oxford EC Law Library, Ed. Clarendon Press, Oxford, 1998, s. 62. Se även Cruz Villalón, J., Los intersticios de penetración de la prohibición de discriminación en el derecho comunitario, i samlingsverket La igualdad de trato en el Derecho comunitario, Aranzadi, Pamplona, 1997, särskilt s. 38 och följande sidor.

39 Det framgår av rättspraxis att lön utgörs av till exempel reseförmåner, som ett järnvägsföretag beviljade sina anställda när dessa gick i pension och som även utsträcktes till att omfatta deras familjemedlemmar, vilket innebar alt även familjemedlemmar till kvinnliga tidigare arbetstagare måste beviljas dessa förmåner på samma villkor (dom av den 9 februari 1982 i mål 12/81, Garland, REG 1982, s. 359), ett företags pensionssystem, som upprättats genom avtal med arbetsmarknadens parter och som finansieras helt eller delvis av företaget (dom av den 13 maj 1986 i mål 170/84, Bilka, REG 1986, s. 1607; svensk specialutgåva, volym 8, s. 583), fortsatt löneutbetalning vid sjukskrivning (dom av den 13 juli 1989 i mål 171/88, Rinner-Kühn, REG 1989, s. 2743), avgångsvederlag för uppsägning av ekonomiska skäl, liksom avgångspension som utbetalas från ett privat yrkespensionssyslem (dom av den 17 maj 1990 i mål C-262/88, Barber, REG 1990, s. I-1889; svensk specialutgåva, volym 10, s. 407), ersättning som deltidsanställda ledamöter av företagsnämnder erhåller från arbetsgivaren i form av kompensationsledighet eller övertidsersättning på grund av att de deltar i utbildning som krävs för verksamheten inom företagsnämnden, trots att de under den tid utbildningen pågår inte utför någon arbetsuppgift enligt anställningsavtalet (dom av den 4 juni 1992 i mål C-360/90, Bötel, REG 1992, s. I-3589; svensk specialutgåva, volym 12, s. 1-127), rätten alt vara ansluten till ett yrkespensionssystem (dom av den 28 september 1994 i mål C-57/93, Vroege, REG 1994, s. I-4541, och i mål C-128/93, Fisscher, REG 1994, s. I-4583; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-127), avgångsvederlag (dom av den 14 september 1999 i mål C-249/97, Gruber, REG 1999, s. I-5295), jultillägg, som betalas ut för att uppmuntra framtida arbetsinsatser och trogen tjänst (dom av den 21 oktober 1999 i mål C-333/97, Lewen, REG 1999, s. I-7243), övergångspension, som betalas ut som komplement till avgångsvederlag (den ovan i fotnot 4 nämnda domen i målet Hlozek).

40 Dom av den 25 maj 1971 i mål 80/70 Defrenne I (REG 1971, s. 445; svensk specialutgåva volym 1, s. 569), punkt 6, av den 3 december 1987 i mål 192/85, Newstead (REG 1987, s. 4753), punkt 11, av den 22 december 1993 i mål C-152/91, Neath (REG 1993, s. I-6935; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-487), punkt 28, av den 23 oktober 2003 i de förenade målen C-4/02 och C-5/02, Schönheit och Becker (REG 2003, s. I-12575), punkt 56, och av den 30 mars 2004 i mål C-147/02, Alabaster (REG 2004, s. I-3101), punkt 42. Se även domarna i de ovannämnda målen Garland, punkt 5, Barber, punkt 12, och Coloroll Pension Trustees, punkt 77.

41 Domarna i de ovannämnda målen Garland, punkt 10, Barber, punkt 20, och Lewen, punkt 21.

42 I dom av den 27 juni 1990 i mål C-33/89, Kowalska (REG 1990, s. I-2591), punkt 12, fastställde domstolen att likalönsprincipen gäller för såväl privata arbetsgivare som offentliga myndigheter.

43 Durán López, F., La igualdad de trato cutre hombres y mujeres en la Directiva 76/207, de 9 de febrero de 1976, i samlingsverket Cuestiones actuales tlet Derecha del trabajo, Esetudios ofrecidos por los catedráticos españoles de Derecho del trabajo al profesor Manuel Alonso Olea, Ministerio de Trabajo y Seguridad Social, Madrid, 1990, s. 406 och följande sidor.

44 Dom av den 2 augusti 1993 i mal C-271/91, Marshall II (REG 1993, s. I-4367; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-315), punkt 19.

45 Dom av den 16 februari 1982 i mål 19/81, Durton (REG 1982, s. 551), och av den 26 februari 1986 i mål 151/81, Roberts (REG 1986, s. 703).

46 Dom av den 26 februari 1986 i mål 152/84, Marshall I (REG 1986, s. 723; svensk specialutgåva, volym 8, s. 457), punkterna 34 och 36, och domen i det ovannämnda målet Roberts, punkterna 34 och 35.

47 Recio Laza, A., ia seguridad social en la jurisprudencia comunitaria, La Ley, Madrid, 1986. Sc även Fernández Domínguez, J.J., La mujer ante el Derecho de la seguridad social. Antinuos y nuevos problemas de la igualdad de trato por razón de sexo. La Ley, Madrid, 1999.

48 Se bland annat dom av den 4 februari 1992 i mål C-243/90, Smithson (REG 1992, s. I-467), punkterna 12 och 14, av den 16 juli 1992 i de förenade målen C-63/91 och C-64/91, Jackson och Cresswell (REG 1992, s. I-4737), punkterna 15 och 16, och av den 19 oktober 1995 i mål C-137/94, Richardson (REG 1995, s. I-3407), punkterna 8 och 9. Med tillämpning av dessa kriterier har domstolen fastställt att direktivet materiellt sett inte omfattar till exempel en rabatt på priset för allmänna kommunikationsmedel för äldre personer (dom av den 11 juli 1996 i mål C-228/94, Atkins, REG 1996, s. I-3633), en tilläggsförmän till personer som inte har tillräckliga medel för att täcka sina behov (domen i de ovannämnda förenade målen Jackson och Cresswell), familjebidrag avsett att säkerställa familjens försörjning under barnens uppväxttid (dom av den 10 oktober 1996 i de förenade målen C-245/94 och C-312/94, Hoever och Zachow, REG 1996, s. I-4895) eller fördel vad beträffar försäkring vid ålderdom för personer som vårdat sina barn eller rätt till förmåner på grundval av perioder under vilka förvärvsarbete inte har utförts på grund av vård av barn (dom av den 13 december 1994 i mål C-297/93, Grau-Hupka, REG 1994, s. I-5535). Däremot har domstolen ansett att direktivet omfattar bidrag för vård av en invalidiserad person (dom av den 24 juni 1986 i mål 150/85, Drake (REG 1986, s. I-1995) och uppvärmningsbidrag på vintern till personer som har uppnått pensionsålder (dom av den 16 december 1999 i mål C-382/98, Taylor, REG 1999, s. I-8955).

49 Dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker (REG 1995, s. I-225), punkt 30, av den 13 februari 1996 i mål C-342/93, Gillespie m.fl. (REG 1996, s. I-475), punkt 16, och av den 27 oktober 1998 i mål C-411/96, Boyle m.fl. (REG 1998, s. I-6401), punkt 39.

50 Dom av den 9 februari 1999 i mål C-167/97, Seymour-Smith och Pérez (REG 1999, s. I-623), punkt 58, och domen i de ovannämnda förenade målen Schönheit och Becker, punkt 69.

51 Dom av den 30 november 1993 i mål C-189/91, Kirsammer- Hack (REG 1993, s. I-6185), punkt 22, av den 6 februari 1996 i mål C-457/93, Lewark (REG 1996, s. I-243), punkt 31, av den 17 juni 1998 i mål C-243/95, Hill och Stapleton (REG 1998, s. I-3739), punkt 34, av den 12 juli 2001 i mål C-189/01, Jippes (REG 2001, s. I-5689), punkt 129, och av den 20 mars 2003 i mål C-187/00, Kutz-Bauer (REG 2003, s. I-2741), punkt 50, samt domarna i de ovannämnda målen Rinner-Kühn, punkt 12, och Rodríguez Caballero, punkt 32.

52 Dom av den 19 november 1992 i mål C-226/91, Molenbroek (REG 1992, s. I-5943, punkt 13, och av den 6 april 2000 i mål C-226/98, Jørgensen (REG 2000, s. I-2447), punkt 41.

53 Dom av den 24 februari 1994 i mål C-343/92, Roks m.fl. (REG 1994, s. I-571), punkt 35, domen i det ovannämnda målet Jørgensen, punkt 42, och domen i de ovannämnda förenade målen Schönheit och Becker, punkt 85.

54 Dom av den 14 december 1995 i mål C-317/93, Nolle (RUG 1995, s. I-4625), punkt 33, och i mål C-444/93, Megner och Scheffel (REG 1995, s. I-4741), punkt 29, samt av den 9 september 1999 i mål C-281/97, Krüger (REG 1999, s. I-5127), punkt 28.

55 Dom av den 30 mars 1993 i mål C-328/91, Thomas m.fl. (REG 1993, s. I-1247), punkt 20, av den 11 augusti 1995 i mål C-92/94, Graham m.fl. (REG 1995, s. I-2521), punkt 11, av den 30 januari 1997 i mål C-139/95, Balestra (REG 1997, s. I-549), punkt 33, av den 23 maj 2000 i mål C-104/98, Buchner m.fl. (REG 2000, s. I-3625), punkt 25, och av den 4 mars 2001 i mål C-303/02, Haackert (REG 2001, s. I-2195), punkt 30.

56 Dom av den 9 november 1993 i mål C-132/92, Bilds Eve Walls (REG 1993, s. I-5579).

57 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 mars 2005 i mål C-196/02, Nikoloudi (REG 2005, s. I-1789), punkt 53, och domen i det ovannämnda målet Kutz-Baucr, punkt 59.

58 När kommissionen under den muntliga förhandlingen svarade på en fråga som jag ställde, preciserade den inte detta påstående. Inte heller anförde den några konkreta omständigheter till stöd för det, utan tog i stället fasta på de italienska bestämmelsernas neutrala karaktär.

59 Se bland annat dom av den 14 december 1993 i mål C-110/91, Moroni (REG 1993, s. I-6591: svensk specialutgåva, volym 14, s. I-453), punkterna 10 och 20, och av den 28 september 1994 i mål C-408/92, Smith m.fl. (REG 1994, s. I-4435), punkt 11.