Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 17 juli 2008

1 Originalspråk: italienska.

2 Dom av den 13 september 2006 i mål T-210/02, British Aggregates Association mot kommissionen (REG 2006, s. II-2789).

3 K(2002) 1478 slutlig, av den 24 april 2002 i ärendet om statligt stöd N 863/01 – Förenade kungariket/Skatt på ballast.

4 Dom av den 15 juli 1963 i mål 25/62, Plaumann mot kommissionen (REG 1963, s. 197; svensk specialutgåva, volym 1, s. 181).

5 Dom av den 28 januari 1986 i mål 169/84, Cofaz m.fl. mot kommissionen (REG 1986, s. 391; svensk specialutgåva, volym 8, s. 421).

6 Förordning nr 17 Första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 86 (EGT nr 13, s. 204; svensk specialutgåva, område 8, volym 1, s. 8). I denna rättspraxis hade domstolen slagit fast principen att om en förordning föreskriver processrättsliga skyddsregler för klagande företag som ger dessa rätt att begära att kommissionen konstaterar en överträdelse av gemenskapsrätten, ska dessa företag ha en möjlighet att föra talan till skydd för sina berättigade intressen. Även om domstolen underförstått konstaterade att bestämmelserna om statligt stöd i fördraget inte ger sådana processrättsliga skyddsregler som kan jämföras med dem som föreskrivs i förordning nr 17/62, påpekade den icke desto mindre att artikel [88.2] … i allmänna ordalag … [ger] de berörda företagen rätt att yttra sig till kommissionen.

7 Punkt 25.

8 Dom av den 15 juni 1993 i mål C-225/91, Matra mot kommissionen (REG 1993, s. I-3203; svensk specialutgåva, volym 14, s. 213).

9 Dom av den 19 maj 1993 i mål C-198/91, Cook mot kommissionen (REG 1993, s. I-2487; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-201).

10 Dom av den 13 december 2005 i mål C-78/03 P, kommissionen mot Aktionsgemeinschaft Recht und Eigentum (ARE) (REG 2005, s. I-10737).

11 Punkt 54 i den överklagade domen.

12 Dom av den 2 februari 1988 i de förenade målen 67/85, 68/85 och 70/85, Kwekerij Begroeders van der Kooy m.fl. mot kommissionen (REG 1988, s. 219; svensk specialutgåva, volym 9, s. 305).

13 Dom av den 11 februari 1999 i mål T-86/96, Hapag-Lloyd mot kommissionen (REG 1999, s. II-179).

14 Se punkt 15 i domen i målet Kwekerij van der Kooy m.fl. mot kommissionen och punkterna 45 och 46 i domen i målet Arbeitsgemeinschaft Deutscher Luftfahrt-Unternehmen och Hapag-Lloyd mot kommissionen. I den förstnämnda domen avvisade domstolen några nederländska växthusodlares talan mot det beslut genom vilket kommissionen hade konstaterat att den förmånstaxa som i Nederländerna tillämpades för leverans av naturgas för odling i uppvärmda växthus var oförenlig med den gemensamma marknaden. I den andra domen avvisade förstainstansrätten, på grund av att klaganden saknade talerätt, den talan som väckts mot ett beslut av kommissionen att inte godkänna förlängning av skattebestämmelser genom vilka ett system för särskild avskrivning av anskaffningskostnaden för vissa kategorier av handels- och fiskefartyg samt luftfartyg hade införts.

15 Dom av den 5 juni 1996 i mål T-398/94, Kahn Scheepvaart mot kommissionen (REG 1996, s. II-477).

16 Se punkt 41.

17 Dom av den 18 maj 1994 i mål C-309/89, Codorniu (REG 1994, s. I-1853; svensk specialutgåva, volym 15, s. 141), punkt 19.

18 Dom av den 22 juni 2006 i de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 mot kommissionen (REG 2006, s. I-5479), punkt 58 och följande punkter.

19 Det omtvistade beslutet i målet Cofaz avseende taxesystemet för priser på naturgas i Nederländerna avsåg en åtgärd av allmän räckvidd, men den fördel som var kopplad till tillämpningen av denna åtgärd avsåg, på grund av kännetecknen för den ifrågavarande marknaden, endast fyra aktörer.

20 Domstolen har i denna punkt slagit fast att ARE som är en sammanslutning med uppdrag att främja en viss kategori enskildas gemensamma intressen [endast kan] anses vara personligen berörd i den mening som avses i den rättspraxis som lagts fast i domen i det ovannämnda målet Plaumann mot kommissionen, om dess medlemmars marknadsposition väsentligen påverkas av det stödsystem som det omtvistade beslutet avser.

21 I domen i målet Waterleiding Maatschappij mot kommissionen åberopades denna risk av förstainstansrätten när denna avvisade klagandens argument vars syfte var att koppla samman skadan på de egna intressena enbart med egenskapen av skattskyldig för den avgift som tagits ut i det av kommissionen godkända skattesystemet (dom av den 16 september 1998 i mål T-188/95, REG 1998, s. II-3713).

22 Se förstainstansrättens dom av den 6 juli 1995 i de förenade målen T-447/93–T-449/93, AITEC m.fl. mot kommissionen (REG 1995, s. II-1971), punkt 60, och av den 22 oktober 1996 i mål T-266/94, Skibsværftsforeningen m.fl. mot kommissionen (REG 1996, s. II-1399), punkt 50.

23 Se exempelvis beslut av den 21 februari 2006 i mål C-367/04 P, Deutsche Post och DHL Express mot kommissionen (ej publicerat i rättsfallssamlingen), punkt 41, och dom av den 23 maj 2000 i mål C-106/98 P, Comité d’entreprise de la Société française de production m.fl. mot kommissionen (REG 2000, s. I-3659), punkt 41, och dom av den 22 november 2007 i mål C-525/04, Spanien mot Lenzing (REG 2007, s. I-9947), punkt 33.

24 Punkt 54.

25 I domen i det ovannämnda målet Comité d'entreprise de la Société française de production m.fl. mot kommissionen, i vilken förstainstansrättens avvisningsbeslut fastställdes, hade talan i första instans väckts av vissa fackföreningar och inte av konkurrenter till det stödmottagande företaget. I förstainstansrättens beslut av den 27 maj 2004 i mål T-358/02, Deutsche Post och DHL mot kommissionen (REG 2004, s. II-1565), i vilket förstainstansrätten ogillade den talan som väckts av vissa företag som var konkurrenter till det stödmottagande företaget, hade klagandena inte styrkt att stödet märkbart påverkat deras marknadsställning, utan hade endast gjort gällande sin ställning som konkurrenter. I förstainstansrättens dom av den 27 september 2006 i mål T-117/04, Werkgroep Commerciële Jachthavens Zuidelijke Randmeren m.fl. mot kommissionen (REG 2006, s. II-3861), i vilken förstainstansrätten dessutom avvisat talan, hade slutligen klagandena framfört vissa allmänna påståenden om stödåtgärdens inverkan på deras inkomster, vilka påståenden hade vederlagts av uppgifter som lämnats av kommissionen och av den berörda medlemsstaten.

26 Se domen i det ovannämnda målet, Spanien mot Lenzing, punkt 34.

27 Ibidem, punkt 35.

28 Punkt 110 i förslaget till avgörande.

29 I nämnda punkt påpekade domstolen, vid bedömningen av huruvida marknadsställningen för klagandens medlemmar kunde anses ha påverkats väsentligt av den stödordning som var föremål för det omtvistade beslutet, i punkt 72 följande: Även om vissa av ARE:s medlemmar är ekonomiska aktörer som kan anses utgöra direkta konkurrenter till mottagarna av de stöd som infördes genom lagen om regleringsåtgärder och även om deras konkurrensställning oundvikligen påverkas av det omtvistade beslutet... innebär detta inte att deras marknadsposition väsentligen påverkas av att de nämnda stöden beviljas, eftersom samtliga jordbrukare inom Europeiska unionen... kan utgöra konkurrenter till stödmottagarna enligt markförvärvsprogrammet.

30 Se, för ett liknande resonemang, senast domen i det ovannämnda målet Lenzing. Domstolen ansåg i denna dom att de omständigheter avseende marknadsstrukturen och det stödmottagande företagets tillämpade prispolitik, som inte avsåg klagandens specifika situation, räckte för att bevisa att klagandens marknadsställning påtagligt skadats.

31 Se, i detta avseende, exempelvis domen i målet Waterleiding Maatschappij mot kommissionen, punkt 80. Se dessutom, mer nyligen, förstainstansrättens dom av den 12 december 2006 i mål T-146/03, Asociación de Estaciones de Servicio de Madrid et Federación Catalana de Estaciones de Servicio mot kommissionen (REG 2006, s. II-98), punkt 52.

32 Jag påpekar i förbigående att BAA, fortfarande som svar på anslutningsöverklagandet, har kritiserat kommissionen för att felaktigt ha tolkat punkt 54 i den överklagade domen. Denna punkt har följande lydelse: Med den förevarande talan har sökanden inte bara ifrågasatt kommissionens beslut att inte inleda det formella granskningsförfarandet, utan även själva det omtvistade beslutet. Förstainstansrätten skall därför pröva huruvida sökanden har angett relevanta skäl för att AGL väsentligen kan påverka åtminstone en av dess medlemmars ställning på marknaden för ballast. I motsats till kommissionen anser klaganden att förstainstansrätten i denna punkt inte velat utesluta att rättspraxis i målen Cook och Matra ska kunna tillämpas i förevarande fall. Till skillnad från klaganden anser jag att den tolkning av punkt 54 i den överklagade domen som kommissionen har föreslagit är riktig och att förstainstansrätten faktiskt har uteslutit möjligheten att BAA ska kunna åberopa de villkor för upptagande till sakprövning som anges i domarna i målen Cook och Matra, åtminstone på grund av de grunder för överklagandet med vilka det omtvistade beslutet avses ifrågasättas i sak.

33 Se i detta avseende, om än med ett annat synsätt, generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i det ovannämnda målet ARE och det förslag till avgörande som generaladvokaten Bot föredrog den 6 mars 2008 i mål C-75/05 P, Tyskland mot Kronofrance (REG 2008, målet anhångigt vid domstolen).

34 Den möjlighet att på grundval av villkoren enligt rättspraxis i målen Cook och Matra väcka talan mot ett beslut enligt artikel 88.3 EG vari fastställs att det inte föreligger något stöd, som uttryckligen fastställts av förstainstansrätten (se förstainstansrättens dom av den 15 september 1998 i mål T-11/95, BP Chemicals mot kommissionen, REG 1998, s. II-3235, punkterna 165 och 166, och av den 23 oktober 2002 i de förenade målen T-346/99–T-348/99, Diputación Foral de Álava mot kommissionen, REG 2002, s. II-4259, punkterna 41 och 75–79), kan enligt min mening inte ifrågasättas om det godtas att kommissionen är skyldig att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 EG även i det fall i vilket det under den inledande undersökningen föreligger allvarliga svårigheter att kvalificera den undersökta åtgärden som stöd.

35 Se, analogt, dom av den 1 juni 2006 i de förenade målen C-442/03 P och C-471/03 P, P & O European Ferries (Vizcaya) mot kommissionen (REG 2006, s. I-4845), punkt 41 och följande punkter.

36 Se förstainstansrättens dom av den 29 september 2000 i mål T-55/99, CETM mot kommissionen (REG 2000, s. II-3207), punkt 40.

37 Se särskilt dom av den 17 juni 1999 i mål C-75/97, Belgien mot kommissionen (REG 1999, s. I-3671), punkt 33, och av den 15 december 2005 i mål C-148/04, Unicredito Italiano (REG 2005, s. I-11137), punkt 45.

38 Se domstolens dom av den 26 september 1996 i mål C-241/94, Frankrike mot kommissionen (REG 1996, s. I-4551), punkt 24, av den 1 december 1998 i mål C-200/97, Ecotrade (REG 1998, s. I-7907), punkterna 40 och 41, och domen i det ovannämnda målet Belgien mot kommissionen, punkt 26.

39 Se dom av den 22 november 2001 i mål C-53/00, Ferring (REG 2001, s. I-9067), punkterna 18–20 och 22.

40 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 juli 1974 i mål 173/73, Italien mot kommissionen (REG 1974, s. 709; svensk specialutgåva, volym 2, s. 321), punkt 33, domen i det ovannämnda målet Unicredito Italiano, punkt 51, och dom av den 6 september 2006 i mål C-88/03, Portugal mot kommissionen (REG 2006, s. I-7115), punkt 52. Det ska i detta avseende erinras om att detta synsätt följts även i dom av den 29 april 2004 i mål C-308/01, GIL Insurance m.fl. (REG 2006, s. I-4777), punkterna 65–78. Domstolen prövade där huruvida införandet av en högre mervärdesskattesats för vissa kategorier försäkringsavtal var berättigat med hänvisning till karaktären och strukturen i det nationella systemet för beskattning av försäkringspremier, och detta bortsett från bedömningen av huruvida det förelåg en selektiv fördel för de näringsidkare som var skattskyldiga enligt standardskattesatsen.

41 Se domen i det ovannämnda målet Portugal mot kommissionen, punkt 56.

42 Dom av den 8 november 2001 i mål C-143/99, Adria-Wien Pipeline och Wietersdorfer & Peggauer Zementwerke (REG 2001, s. I-8365).

43 Punkt 114 i den överklagade domen. Min kursivering.

44 Punkt 114.

45 Punkt 116.

46 Punkt 115.

47 Undantaget beviljas inom ramen för Strukturanpassungsgesetz (österrikisk lag om strukturanpassning) från år 1996 om företagens förbrukning av naturgas och elenergi. Domstolen slog fast att beviljandet av fördelar för företag vars huvudsakliga verksamhet är tillverkning av materiella varor inte rättfärdigas av karaktären på och den allmänna systematiken i det skattesystem som infördes med stöd av Strukturanpassungsgesetz.

48 Se exempelvis dom av den 13 februari 2003 i mål C-409/00, Spanien mot kommissionen (REG 2003, s. I-1487), punkterna 53 och 54.

49 Se domen i det ovannämnda målet Italien mot kommissionen, dom av den 29 februari 1996 i mål C-56/93, Belgien mot kommissionen (REG 1996, s. I-723), punkt 79, och av den 26 september 1996 i mål C-241/94, Frankrike mot kommissionen (REG 1996, s. I-4551), punkt 20.

50 Se exempelvis dom av den 30 november 1993 i mål C-189/91, Kirsammer-Hack (REG 1993, s. I-6185), punkterna 17 och 18, med hänvisning till kravet att använda statliga medel, eller domen i det ovannämnda målet Ferring avseende ersättning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, med avseende på frågan om det föreligger en fördel, eller också domen i det ovannämnda målet Adria-Wien Pipeline (särskilt punkt 52), och i allmänhet den rättspraxis som åberopats ovan i punkt 83, med hänvisning till villkoret avseende selektivitet.

51 Se exempelvis punkterna 128 och 130 i den överklagade domen.

52 Punkt 123 och följande punkter i den överklagade domen.

53 Enligt min mening är däremot den konsekvens förenlig med denna rättspraxis som följer av att miljöskatten definieras som en självständig skatteåtgärd, det vill säga möjligheten att rättfärdiga eventuella skillnader i behandling mellan företag eller produktion på grundval av karaktären på och strukturen hos denna åtgärd som är avsedd att vara ett system.

54 Se punkt 114 i den överklagade domen.

55 Denna slutsats finns i punkt 128 i den överklagade domen, i vilken förstainstansrätten har påpekat att [b]eslutet att införa en miljöskatt för enbart ballastsektorn … kan... inte ge någon anledning att ifrågasätta att AGL är förenlig med de eftersträvade miljömålen, även om det bakomliggande motivet med ett sådant val är att bibehålla vissa sektorers internationella konkurrenskraft.

56 Dom av den 27 januari 2000 i mål C-164/98 P, DIR International Film m.fl. mot kommissionen (REG 2000, s. I-447), punkterna 38 och 42.

57 Klaganden har i överklagandet angett skälen 10 och 16 i det omtvistade beslutet som ingår i redogörelsen för de faktiska omständigheterna.

58 Punkt 31 i det omtvistade beslutet.

59 Se exempelvis dom av den 16 maj 2000 i mål C-83/98 P, Frankrike mot Ladbroke Racing och kommissionen (REG 2000, s. I-3271), punkt 25.

60 Se exempelvis dom av den 14 februari 1990 i mål C-301/87, Frankrike mot kommissionen (REG 1990, s. I-307; svensk specialutgåva, volym 10, s. 303), punkt 49.

61 Se domen i det ovannämnda målet Frankrike mot Ladbroke Racing och kommissionen, punkt 25. Generaladvokaten Jacobs har i sitt förslag till avgörande, föredraget den 27 oktober 2005 i mål C-222/04, i vilket dom meddelades den 10 januari 2006, Cassa di Risparmio di Firenze m.fl. (REG 2006, s. I-289), punkterna 109–112, uttalat sig mot uppfattningen att tillerkänna kommissionen ett utrymme för skönsmässig bedömning i samband med de komplicerade ekonomiska bedömningar som krävs för att kvalificera den nationella åtgärden i fråga enligt artikel 87.1 EG.

62 Se domen i det ovannämnda målet C-56/93, Belgien mot kommissionen, punkt 11, och förstainstansrättens dom av den 15 september 1998 i de förenade målen T-126/96 och T-127/96, BFM och EFIM mot kommissionen (REG 1998, s. II-3437), punkt 81.

63 Se exempelvis domen i det ovannämnda målet Matra mot kommissionen, punkt 33.

64 Vad avser citatet från domen i det ovannämnda målet Matra mot kommissionen, som förekommer i punkt 118 i den överklagade domen, ska jag endast påpeka att den åberopade punkten i denna dom, i vilken det slås fast att kommissionen, vid tillämpningen av artikel [88].3 i fördraget, [ges] ett betydande utrymme för skönsmässig bedömning (punkt 24) uttryckligen grundas på ett rättsfall, domen av den 21 mars 1991 i mål C-303/88, Italien mot kommissionen (REG 1991, s. I-1433; svensk specialutgåva, volym 11, s. 115), punkt 34, i vilken ett sådant utrymme för skönsmässig bedömning tillerkändes med avseende på artikel 87.3 EG och inte artikel 88.3 EG. Samma rättsfall har för övrigt i ett motsvarande sammanhang citerats i punkt 12 i generaladvokaten Van Gervens förslag till avgörande, och denna gång hänvisades det korrekt till artikel 87.3 EG. Under dessa förhållanden kan det enligt min mening inte uteslutas att punkt 24 i domen i målet Matra mot kommissionen innehåller ett materiellt fel.

65 Se generaladvokaten Cosmas förslag till avgörande, föredraget i det ovannämnda målet Frankrike mot Ladbroke Racing och kommissionen, punkt 15.

66 Se domen i det ovannämnda målet Frankrike mot Ladbroke Racing och kommissionen, punkt 25.