Förslag till avgörande av generaladvokat M. Poiares Maduro föredraget den 30 september 2009

1 Originalspråk: franska.

2 I § 27 första stycket i den federala österrikiska lagen om medborgarskap (Staatsbürgerschaftsgesetz, nedan kallad StbG, BGBl. 1985, s. 311) föreskrivs följande: Den som på begäran, genom förklaring eller uttryckligt samtycke, erhåller ett utländskt medborgarskap förlorar sitt österrikiska medborgarskap såvida han inte uttryckligen har beviljats rätten att behålla sitt österrikiska medborgarskap.

3 Dom av den 20 september 2001 i mål C-184/99, Grzelczyk (REG 2001, s. I-6193), punkt 31, och av den 11 september 2007 i mål C-76/05, Schwarz och Gootjes-Schwarz (REG 2007, s. I-6849), punkt 86.

4 Dom av den 5 juni 1997 i de förenade målen C-64/96 och C-65/96, Uecker och Jacquet (REG 1997, s. I-3171), punkt 23, av den 2 oktober 2003 i mål C-148/02, Garcia Avello (REG 2003, s. I-11613), punkt 26, av den 12 juli 2005 i mål C-403/03, Schempp (REG 2005, s. I-6421), punkt 20, av den 26 oktober 2006 i mål C-192/05, Tas-Hagen och Tas (REG 2006, s. I-10451), punkt 23, av den 1 april 2008 i mål C-212/06, Gouvernement de la Communauté française och Gouvernement wallon (REG 2008, s. I-1683), punkt 39, av den 22 maj 2008 i mål C-499/06, Nerkowska (REG 2008, s. I-3993), punkt 25.

5 Se domen i det ovannämnda målet Garcia Avello, punkterna 20–29.

6 Se dom av den 16 januari 1997 i mål C-134/95, USSL nr 47 (REG 1997, s. I-195), punkt 23, av den 11 oktober 2001 i de förenade målen C-95/99–C-98/99 och C-180/99, Khalil m.fl. (REG 2001, s. I-7413), punkt 69, och av den 25 juli 2008 i mål C-127/08, Metock m.fl. (REG 2008, s. I-6241), punkt 77.

7 Som domstolen uttryckligen har kvalificerat den (se dom av den 11 juli 2002 i mål C-224/98, D’Hoop (REG 2002, s. I-6191), punkt 29.

8 Se domarna i de ovannämnda målen Garcia Avello, punkt 24, och Gootjes-Schwartz, punkt 87, dom av den 15 mars 2005 i mål C-209/03, Bidar (REG 2005, s. I-2119), punkt 33, domen i det ovannämnda målet Schempp, punkterna 17–18, och domen i det ovannämnda målet Nerkowska, punkterna 26–29.

9 Se domen i det ovannämnda målet Schempp, punkterna 13–25.

10 Se domen i målet Nerkowska (ovan fotnot 4), punkterna 20–29.

11 Se domen i det ovannämnda målet Garcia Avello, punkterna 20–39.

12 Den andra meningen i artikel 17 EG infördes genom Amsterdamfördraget.

13 Se i detta hänseende analysen av Schönberger, C., European Citizenship an Federal Citizenship. Some Citizenship Lessons of Comparative Federalism, REDP, volym 19, nr 1, 2007, s. 61, och av samma författare, Unionsbürger: Europasföderales Bürgerrecht in vergleichender Sicht, Tübingen, 2005.

14 Se i detta hänseende sammanställningen av Iliopoulous, A., Libre circulation et non-discrimination, éléments du status de citoyen de l’Union européenne, Bruylant, 2008.

15 Som domstolen själv har påpekat (se dom av den 17 december 1980 i mål 149/79, kommissionen mot Belgien (REG 1980, s. 3881; svensk specialutgåva, s. 443), punkt 10, liksom tidigare internationella domstolen (se domen i målet Nottebohm (andra delen), dom av den 6 april 1955, CIJ (REG 1955, s. 4, särskilt s. 23): är nationalitet … ett rättsligt band som grundas på social anknytning, verklig solidaritet när det gäller tillvaron, intressen och känslor, förenat med ömsesidiga rättigheter och skyldigheter).

16 Se yttrande av den 7 februari 1923 angående dekret om medborgarskap som utfärdats i Tunisien och Marocko, serie B nr 4 (1923), särskilt s. 24.

17 Se domen i målet Nottebohm (andra delen) (ovan fotnot 15), särskilt s. 20 och 23.

18 Se dom av den 20 februari 2001 i mål C-192/99, Kaur (REG 2001, s. I-1237), punkt 20.

19 Se texten (EGT C 191, 1992, s. 98): Konferensen förklarar att när det i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen hänvisas till medborgare i medlemsstaterna ska frågan om en persons medborgarskap i en viss medlemsstat avgöras uteslutande genom hänvisning till den berörda medlemsstatens egen lagstiftning. Medlemsstaterna kan upplysningsvis i en förklaring till presidiet ange vilka personer som i förhållande till gemenskapen ska anses vara deras medborgare; de kan vid behov ändra denna förklaring.

20 Se beträffande förklaringarnas juridiska värde mitt förslag till avgörande i målet som gav upphov till dom av den 18 december 2007 i mål C-64/05 P, Sverige mot kommissionen (REG 2007, s. I-11389), punkt 34.

21 Se domen i det ovannämnda målet Kaur, punkt 24.

22 Se dom av den 7 juli 1992 i mål C-369/90, Micheletti (REG 1992, s. I-4239; svensk specialutgåva, s. I-11), punkt 10, av den 11 november 1999 i mål C-179/98, Mesbah (REG 1999, s. I-7955), punkt 29, och domen i det ovannämnda målet Kaur, punkt 19.

23 Se domen i det ovannämnda målet Kaur.

24 Se dom av den 13 december 2005 i mål C-446/03, Marks & Spencer (REG 2005, s. I-10837), punkt 29.

25 Se domen i det ovannämnda målet Garcia Avello, punkt 25.

26 Se domen i det ovannämnda målet Tas-Hagen, punkterna 21–22, och domen i det ovannämnda målet Nerkowska, punkt 23.

27 Domen i det ovannämnda målet Micheletti, punkt 10. Se, för en fastställelse av denna princip, vidare domarna i de ovannämnda målen Mesbah, punkt 29, och Kaur, punkt 19.

28 Se domen i det ovannämnda målet Micheletti m.fl. Det ska erinras om att Konungariket Spanien i det målet vägrade en italiensk medborgare som samtidigt hade argentinskt medborgarskap att åtnjuta etableringsfriheten, med motiveringen att han enligt spansk lagstiftning ansågs vara en argentinsk medborgare, eftersom han hade sitt hemvist i det landet. Se även domen i det ovannämnda målet Garcia Avello, punkt 28, och dom av den 19 oktober 2004 i mål C-200/02, Zhu och Chen (REG 2004, s. I-9925), punkt 39.

29 För en fördjupad analys av sambanden och skillnaderna mellan nationalitet och medborgarskap, se Closa, C., Citizenship of the Union and Nationality of the Member States, CMLRev, 1995, s. 487.

30 Weiler, J., The Constitution of Europe, Cambridge University Press, 1999, s. 344.

31 Se bland annat domen i det ovannämnda målet D’Hoop, dom av den 23 mars 2004 i mål C-138/02, Collins (REG 2004, s. I-2703), av den 7 september 2004 i mål C-456/02, Trojani (REG 2004, s. I-7573), domen i det ovannämnda målet Bidar och dom av den 18 november 2008 i mål C-158/07, Förster (REG 2008, s. I-8507).

32 Se i denna riktning bland annat Hall, S., Loss of Union Citizenship in Breach of fundamental Rights, ELR, 1996, s. 129, Kotalakidis, N., Von der nationalen Staatsangehörigkeit zur Unionsbürgerschaft: die Person und das Gemeinwesen, Nomos Verlagsgesellschaft, Baden-Baden, 2000, s. 305–316.

33 Se dom av den 20 februari 1975 i mål 21/74, Airola mot kommissionen (REG 1975, s. 221).

34 Denna bestämmelse lyder nämligen enligt följande: Envar stat är berättigad att genom sin lagstiftning bestämma, vilka som äro medborgare i staten. Denna lagstiftning bör erkännas av övriga stater, såframt den står i överensstämmelse med internationella konventioner, internationell sedvänja och allmänt erkända rättsgrundsatser på medborgarskapsrättens område (Nationernas förbunds fördragssamling, nr 179, s. 89).

35 Se bland annat dom av den 24 november 1992 i mål C-286/90, Poulsen och Diva Navigation (REG 1992, s. I-6019; svensk specialutgåva, volym 13, s. I-189), punkterna 9 och 10, och av den 16 juni 1998 i mål C-162/96, Racke (REG 1998, s. I-3655), punkterna 45 och 46.

36 Se artikel 8.2 b i konventionen om minskning av antalet statslösa respektive artikel 7.1 b i den europeiska konventionen om medborgarskap.

37 Se de Groot, G. R., The relationship between nationality legislation of den Member States of the European Union and European citizenship, i La Torre, M., (red.), European citizenship: an institutional challenge, Kluwer Law International, 1998, s. 115 och följande sidor, särskilt s. 123 och 128–135, Zimmermann, A., Europaïsches Gemeeinschaftsrecht und Staatsangehörigkeitsrecht der Mitgliedstaaten unter besonderer Berücksichtigung der Probleme mehrfacher Staatsangehörigkeit, EuR, 1995, nr 1/2, s. 54 och följande sidor, särskilt s. 62–63.

38 Se de Groot, G. R., anfört arbete, s. 136–146.

39 Se domen i det ovannämnda målet Michelatti, punkterna 10–12.

40 För andra exempel, se De Groot, G. R., anfört arbete.

41 Att besluta något annat i denna fråga skulle även på visst sätt innebära att det ursprungliga bandet med medborgarskapet inte helt upplöstes genom förvärvet av det tyska medborgarskapet. I annat fall är det svårt att förstå varför Republiken Österrike, med förevändningen att vilja undvika statslöshet och följden av detta som innebär förlust av unionsmedborgarskapet, skulle vara den enda medlemsstat som har skyldigheter när det gäller den aktuella sökandens anspråk på att få tillbaka medborgarskapet i en medlemsstat.

42 Det skulle kunna vara godtagbart att medlemsstaterna, i framtiden, beslutar att förvärv av medborgarskap i en medlemsstat aldrig kan medföra förlust av medborgarskap i en annan medlemsstat. Detta är emellertid inte en skyldighet som, enligt min uppfattning, kan anses följa av de aktuella fördraget (se för de skäl som skulle motivera ett sådant initiativ från medlemsstaternas sida Kochenov, D., A Glance at Nationality/EU Citizenship Interaction (Using the Requirement To Renounce Community Nationality upon Naturalizing in the Member State of Residence as a Pretext) talk at the 11th bi-annual EUSA Conference, april 2009, Los Angeles CA (ännu ej publicerad)).