Tribunalens dom (fjärde avdelningen) den 16 september 2013

I mål T‑380/10,

TRIBUNALEN (fjärde avdelningen), sammansatt av ordföranden I. Pelikánová samt domarna K. Jürimäe (referent) och M. van der Woude, justitiesekreterare: handläggaren S. Spyropoulos,

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 27 mars 2012,

följande

Dom

Bakgrund till tvisten

Förfarandet och parternas yrkanden

Rättslig bedömning

A – Förstahandsyrkandet om delvis ogiltigförklaring av det angripna beslutet

1. Den första grunden: Ett fel vid beräkningen av böterna till följd av att värdet av sökandenas försäljning av sanitetsporslin på den italienska marknaden beaktades

a) Redogörelse för den rättspraxis som avser förekomsten av och bevis för en överträdelse av artikel 101.1 FEUF

b) Kortfattad redogörelse för de bedömningar som ledde till att kommissionen ålade sökandena sanktioner i det angripna beslutet för deras deltagande i en överträdelse i Italien

c) Prövning av den bevisning som kommissionen beaktade för att fastställa en överträdelse avseende sanitetsporslin i Italien från den 15 mars 1993 till den 9 november 2004

Huruvida sökandena under det administrativa förfarandet bestred att det skett en överträdelse avseende sanitetsporslin i Italien från den 15 mars 1993 till den 9 november 2004

Det bevismaterial som beaktades i det angripna beslutet för att fastställa att det förelåg en överträdelse avseende sanitetsporslin i Italien från den 15 mars 1993 till den 9 november 2004

– Bevisen för att det förelåg en kartell avseende sanitetsporslin inom Euroitalia och Michelangelo, vad beträffar de möten under vilka sökandena var den enda tillverkaren av sanitetsporslin som närvarade

– Bevisen för att det förelåg en kartell avseende sanitetsporslin inom Euroitalia och Michelangelo, vad beträffar de möten under vilka sökandena närvarade tillsammans med andra tillverkare av sanitetsporslin

2. Den andra grunden: Underlåtenhet att vid beräkningen av bötesbeloppet beakta den omständigheten att sökandena beviljades delvis immunitet mot böter med avseende på den överträdelse som begåtts i Belgien och i Frankrike

3. Den tredje grunden: Kommissionen slog felaktigt fast att sökandena endast var det andra företaget, och inte det första, att inge bevis till kommissionen som hade ett betydande mervärde, i den mening som avses i punkt 21 i 2002 års meddelande om samarbete

4. Den fjärde grunden: Retroaktiv tillämpning av 2006 års riktlinjer

B – Andrahandsyrkandet: Nedsättning av de böter som sökandena ålades

1. Konsekvenserna av de fel som kommissionen begick vad beträffar bötesbeloppen

2. De ytterligare argument som sökandena har åberopat till stöd för sitt yrkande om nedsättning av böterna

Rättegångskostnaderna

1 Rättegångsspråk: engelska