Förslag till avgörande av generaladvokat Pedro Cruz Villalón föredraget den 9 januari 2014
1 Originalspråk: franska.
2 L 167, s. 10. Se, bland annat, dom av den 21 oktober 2010 i mål C‑467/08, Padawan (REU 2010, s. I‑10055), av den 16 juni 2011 i mål C‑462/09, Stichting de Thuiskopie (REU 2011, s. I‑5331), av den 9 februari 2012 i mål C‑277/10, Luksan, av den 26 april 2012 i mål C‑510/10, DR och TV2 Danmark, och av den 27 juni 2013 i de förenade målen C‑457/11‑C‑460/11, VG Wort m.fl.
3 Nedan kallade rättighetsinnehavarna.
4 Det bör understrykas att mycket likartade frågor har ställts i två andra mål som för närvarande är anhängiga vid domstolen, nämligen tolkningsfråga 2 i mål C‑314/12, UPC Telekabel Wien och tolkningsfråga 1 f i mål C‑463/12, Copydan Båndkopi. I det förstnämnda målet fann jag att det inte var nödvändigt att besvara denna fråga för att den hänskjutande domstolen skulle kunna avgöra tvisten vid den nationella domstolen. Förhandlingen i det andra målet kommer att äga rum den 16 januari 2014 och därefter åtföljas av mitt förslag till avgörande.
5 Frågan har även väckts utanför Europeiska unionen. Se, exempelvis, dom meddelad av Federal Court of Canada den 31 mars 2004 i mål BMG Canada Inc mot Doe, 2004 FC 488, [2004] 3 FCR 241, i vilken denna domstol uttalade sig för en tillämpning av undantaget för enskilt bruk på fildelning på Internet och närmare bestämt på nedladdning av verk genom P2P-nätverk. Detta avgörande motsägs emellertid av Kanadas federala appellationsdomstols dom av den 19 maj 2005 i mål BMG Canada inc mot Doe, 2005 FCA 193, [2005] 4 RCF 81, § 50-52.
6 I vissa medlemsstater (Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Konungariket Spanien, Republiken Italien, Republiken Portugal, Republiken Finland och Konungariket Sverige) utesluter nämligen den lag som säkerställer införlivandet av direktiv 2001/29 att undantaget för privatkopiering tillämpas på mångfaldigande från olagliga källor. Se Westkamp, G., The Implementation of Directive 2001/29/EC in the Member States, Part II, februari 2007 (http://ec.europa.eu/internal_market/copyright/docs/studies/infosoc-study-annex_en.pdf); Commission Staff Working Document, Report to the Council, the European Parliament and the Economic and Social Committee on the Application of Directive 2001/29/EC on the harmonization of certain aspects of copyright and related rights in the information society, 30 november 2007, SEC (2007) 1556. I Irland och Förenade kungariket existerar inte något undantag för privatkopiering. Angående situationen i Förenade kungariket, se Torremans, P. L. C., L’exception de copie privée au Royaume-Uni, i Lucas, A., m.fl. Les exceptions au droit d’auteur - États des lieux et perspectives dans l’Union européenne, Dalloz, 2012, s. 95.
7 Angående Frankrike, se särskilt dom meddelad av Conseil d’État den 11 juli 2008 i mål nr 298779, Syndicat de l’industrie de matériels audiovisuels, ECLI:FR:CESSR:2008:298779.20080711; RIDA, juli 2008, nr 217, s. 279. Angående följderna av denna dom, se Sirinelli, P., Chronique de jurisprudence, RIDA, januari 2013, nr 235, s. 275. För en översikt av rättspraxis från tvistemålsdomstolar, se Thoumyre, L., Peer-to-peer: l’exception pour copie privée s’applique bien au téléchargement, Revue Lam de l’immatériel, juli-augusti 2005, s. 23.
8 Se, emellertid, punkt 78 i förslag till avgörande av generaladvokat Trstenjak av den 11 maj 2010 i det ovannämnda målet Padawan.
9 För ett spektrum av ståndpunkter och argument se, bland annat, Colin, C., Étude de faisabilité de systèmes de licences pour les échanges d’œuvres sur Internet, Rapport pour la SACD/SCAM – Belgien 16 september 2011, CRIDS (http://www.crids.eu/recherche/publications/textes/synthese-sacd-scam.pdf/at_download/file), och More, K., Les dérogations au droit d’auteur – L’exception de copie privée, Presses universitaires de Rennes, 2009, s. 101.
10 I synnerhet är artikel 9.1 och 9.2 i konventionen relevanta vilka definierar upphovsmannens ensamrätt att återge skyddade litterära och konstnärliga verk och undantagen härifrån.
11 Enligt artikel 5.1 b i protokoll nr 28 om immaterialrätt till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EGT L 1, 3.1.1994, s. 194, nedan kallat EES-avtalet) har de fördragsslutande parterna förbundit sig att före den 1 januari 1995 ansluta sig till Bernkonventionen. Se även punkt 1 i rådets resolution av den 14 maj 1992 om förbättring av skyddet för upphovsrätten och närstående rättigheter (EGT C 138, s. 1). Vad gäller domstolens konstaterande av ett åsidosättande av denna anslutningsskyldighet, se domstolens dom av den 19 mars 2002 i mål C-13/00, kommissionen mot Irland (REG 2002, s. I-2943).
12 EGT L 336, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 38 s. 3 (nedan kallat TRIPS-avtalet).
13 EGT L 89, s. 6; svensk specialutgåva, område 5, volym 6, s. 60, nedan kallat WCT.
14 Artikel 9.1 i TRIPS-avtalet hänvisar till Bernkonventionen och artikel 13 i TRIPS-avtalet återger väsentligen ordalydelsen i artikel 9 i Bernkonventionen. Artkel 1.4 i WCT hänvisar också till Bernkonventionen och artikel 10 i WCT återger innehållet i artikel 9 i Bernkonventionen. Se även, i bilagan till WCT, de gemensamma förklaringar som diplomatkonferensen antog den 20 december 1996.
15 Som ska läsas särskilt mot bakgrund av skälen 21, 22, 32, 38, 39, 44 och 52 i samma direktiv.
16 EUT L 157, s. 45, rättelser i EUT L 195, 2.6.2004, s. 16 och i EUT L 204, 4.8.2007, s. 27.
17 Nedan kallad SONT.
18 Mål 246698/HA ZA 05-2233, LJN BD5690.
19 Mål 200.018.226/01, LJN BO3982.
20 Den hänskjutande domstolen har själv angett att svaret på den andra frågan är subsidiärt och underordnat svaret på den första frågan.
21 Min kursivering.
22 Direktiv 2001/29 använder inte uttrycket rätt till privatkopiering och avstår således från att ge sig in i doktrinens polemik om karaktären hos undantaget för privatkopiering. Se, bland annat, Sirinelli, P., La reconnaissance d’une garantie d’exception privée, Revue Lamy Droit de l’immatériel, oktober 2006, s. 21. Se även den redogörelse för denna som görs av More, K., anfört arbete, s. 85 och följande sidor där det föreslås att undantaget för privatkopiering ska förstås som ett legitimt, rättsligt skyddat intresse. Här ska det anmärkas att direktiv 2001/29 under vissa förutsättningar ålägger de medlemsstater som valt att införa undantaget för privatkopiering en skyldighet att inom rimlig tid vidta åtgärder som gör det möjligt för fysiska personer att utnyttja det. Se skäl 52 och artikel 6.4 i direktiv 2001/29.
23 Min kursivering.
24 Se skäl 32 i direktiv 2001/29 och domen i det ovannämnda målet Padawan, punkterna 41 och 42.
25 Skyldigheten att ta ut en avgift är en skyldighet att uppnå ett visst resultat. Se domen i det ovannämnda målet Stichting de Thuiskopie, punkt 34.
26 Se domen i det ovannämnda målet Padawan, punkterna 43 och 44.
27 Se domen i det ovannämnda målet Padawan, punkterna 46‑49.
28 Se domen i det ovannämnda målet Padawan, punkterna 51–59.
29 Se även artikel 10.3 i rådets direktiv 92/100/EEG av den 19 november 1992 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter och vissa upphovsrätten närstående rättigheter inom det immaterialrättsliga området (EGT L 346, s. 61) i dess lydelse enligt artikel 11.1 b i direktiv 2001/29.
30 Se domen i det ovannämnda målet Stichting de Thuiskopie, punkterna 19–21.
31 Villkoren fanns redan i kommissionens förslag. Se förslag av den 10 december 1997 till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, KOM(1997) 628 slutlig (EGT C 108, 1998, s. 6) och ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, KOM (1999) 250 slutlig (EGT C 180, 1999, s. 6).
32 Detta samband mellan de båda bestämmelserna framgår även av artikel 6.4 andra stycket och skäl 52 i direktiv 2001/29.
33 Se, för ett liknande resonemang, More, K., anfört arbete, s. 48 och följande sidor, samt Senftleben, M., Ni flexibilité ni sécurité juridique – Les exceptions au regard du triple test, i Lucas, A., m.fl., Les exceptions au droit d’auteur – État des lieux et perspectives dans l’Union européenne, A., Dalloz, 2012, s. 63.
34 Se, för ett liknande resonemang, Gaubiac, Y., La copie privée est-elle un cas spécial, i Droit et technique – Études à la mémoire du professeur Xavier Linant de Bellefonds, Lexis Nexis, 2007, s. 181.
35 Se domen i det ovannämnda målet Stichting de Thuiskopie, punkt 22.
36 Min kursivering.
37 Angående kontroversen om tolkningen av trestegstestet och särskilt frågan om huruvida de villkor som det innehåller ska betraktas som kumulativa eller ej – en fråga som inte behöver studeras inom ramen för förevarande mål – se bland annat Ficsor, M., Le test des trois étapes: pourquoi on ne signe pas la Déclaration de Munich, i Les exceptions au droit d’auteur – États des lieux et perspectives dans l’Union européenne, Lucas., A., Sirinelli, P. och Bensamoun, A., Dalloz, 2012, s. 55.
38 Nämnas bör särskilt rapporten från WTO:s specialgrupp av den 15 juni 2000, USA – Artikel 110 5 i lagen om upphovsrätt, WT/DS160/R. Rapporten anger bland annat (§ 6.181) att [u]ndantag eller inskränkningar anses inte ha en skadlig inverkan på det normala utnyttjandet av verk, om de begränsas till en räckvidd eller en grad som inte innebär konkurrens med ekonomiskt utnyttjande som inte åtnjuter dessa undantag. Rapporten nämner förslag som lades fram av en studiegrupp som hade bildats i syfte att förbereda konferensen om omarbetning av Bernkonventionen vilken hölls i Stockholm år 1967, där följande preciseras: Det är uppenbart att upphovsmännen måste förbehållas alla former av utnyttjande av ett verk, vilka har eller kan ha en avgörande ekonomisk eller praktisk betydelse. Sådana undantag som begränsar de möjligheter som dessa olika rapporter erbjuder upphovsmännen är oacceptabla.
39 Se dom av den 16 juli 2009 i mål C-5/08, Infopaq International (REG 2009, s. I-6569), punkt 31, och av den 4 oktober 2011 i de förenade målen C‑403/08 och C‑429/08, Football Association Premier League m.fl. (REU 2011, s. I‑9083), punkt 154.
40 Se domen i det ovannämnda målet Infopaq International, punkterna 27–29 och 31 samt följande punkter.
41 Se dom av den 30 juni 2011 i mål C‑271/10, VEWA (REU 2011, s. I‑5815), punkt 25.
42 Se dom av den 6 februari 2003 i mål C-245/00, SENA (REG 2003, s. I-1251), punkt 24.
43 Se domen i det ovannämnda målet Padawan, punkterna 29–32.
44 Se dom av den 7 december 2006 i mål C-306/05, SGAE (REG 2006, s. I-11519), punkterna 31, 33 och följande punkter, domen i de ovannämnda förenade målen Football Association Premier League m.fl., punkt 184, och dom av den 24 november 2011 i mål C‑283/10, Circul Globus Bucureşti (REU 2011, s. I‑12031), punkterna 31 och 32.
45 Se domen i det ovannämnda målet DR och TV2 Danmark, punkt 34.
46 Se dom av den 18 januari 1984 i mål 327/82, Ekro (REG 1984, s. 107), punkt 11, av den 19 september 2000 i mål C-287/98, Linster (REG 2000, s. I-6917), punkt 43, domarna i de ovannämnda målen Infopaq Inernational, punkt 27, VEWA, punkt 25, samt DR och TV2 Danmark, punkt 33.
47 Domstolen har funnit att dessa krav är nödvändiga i synnerhet vad gäller direktiv 2001/29, med hänsyn till ordalydelsen i skälen 6 och 21 i detta direktiv. Se domen i det ovannämnda målet Infopaq International, punkt 28. En sådan enhetlig tolkning är även ett villkor för att medlemsstaterna på ett konsekvent sätt ska kunna tillämpa de undantag och begränsningar såsom nämns i skäl 32 i direktiv 2001/29. Se domen i det ovannämnda målet Padawan, punkt 35.
48 Se, bland annat, dom av den 17 november 1983 i mål 292/82, Merck (REG 1983, s. 3781), punkt 12.
49 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 oktober 1982 i mål 283/81, Cilfit m.fl. (REG 1982, s. 3415; svensk specialutgåva, volym 6, s. 513), punkt 20, och av den 3 oktober 2013 i mål C‑583/11 P, Inuit Tapiriit Kanatami m.fl. mot parlamentet och rådet, punkt 50.
50 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 november 2012 i mål C‑370/12, Pringle, punkt 135, och domen i det ovannämnda målet Inuit Tapiriit Kanatami m.fl. mot parlamentet och rådet, punkt 50. Se även domen i det ovannämnda målet Circul Globus Bucureşti, punkterna 34 och 35.
51 Se, bland annat, domen i det ovannämnda målet Infopaq International, punkt 32, och dom av den 3 juli 2012 i mål C‑128/11, UsedSoft, punkt 42.
52 Se, bland annat, dom av 14 juli 1998 i mål C-341/95, Bettati (REG 1998, s. I-4355), punkt 20, av den 17 april 2008 i mål C-456/06, Peek & Cloppenburg (REG 2008, s. I-2731), punkt 30, och domen i det ovannämnda målet SGAE, punkt 35.
53 Se dom av den 12 september 2006 i mål C-479/04, Laserdisken (REG 2006, s. I-8089), punkt 39.
54 Se domen i det ovannämnda målet DR och TV2 Danmark
55 Se skäl 21 och artikel 2 i direktiv 2001/29.
56 Se skäl 32 och artikel 5 i direktiv 2001/29
57 Se skäl 38 i direktiv 2001/29.
58 Se skäl 38 i direktiv 2001/29.
59 Se skäl 39 i direktiv 2001/29.
60 Se skälen 35 och 38 i direktiv 2001/29. Min kursivering.
61 Detta är orsaken till att domstolen ansåg att den rimliga kompensation som föreskrivs i artikel 5.2 b i direktiv 2001/29 med nödvändighet ska beräknas med utgångspunkt i den skada som orsakats de skyddade verkens upphovsmän till följd av införandet av undantaget för privatkopiering. Se domen i det ovannämnda målet Padawan, punkterna 38–42. Min kursivering.
62 Det är också precis vad Conseil d’État i Frankrike slagit fast angående artiklarna L. 122-5 och L. 311 i lagen om immaterialrätt (code de la propriété intellectuelle) genom vilka artikel 5.2 b i direktiv 2001/29 införlivades i fransk rätt: Avgiften för privatkopiering har till enda syfte att kompensera upphovsmän, artister/uttolkare och producenter för den förlust av inkomster som är ett resultat av det lagliga bruket utan deras tillstånd av kopior av verk framställda på fonogram eller videogram uteslutande för enskilt bruk, se dom av Conseil d’État av den 11 juli 2008 i mål nr 298779, Syndicat de l’industrie de matériels audiovisuels, ECLI:FR:CESSR:2008:298779.20080711; RIDA, juli 2008, nr 217, s. 279. Angående följderna av denna dom, se Sirinelli, P., Chronique de jurisprudence, anfört arbete, s. 275.
63 Någon sådan intention framgår för övrigt inte alls av förarbetena till direktiv 2001/29.
64 I artikel 5.3 e i direktiv 2001/29 medges undantag från ensamrätten till mångfaldigande i det fall då användningen av ett skyddat verk eller alster sker i den allmänna säkerhetens intresse eller för att garantera ett korrekt genomförande av ett administrativt, parlamentariskt eller rättsligt förfarande utan att källans lagenlighet berörs.
65 EGT L 122, s. 42; svensk specialutgåva, område 17, volym 1 s. 111.
66 Detta stycke rör undantagen i artikel 5.2 a, c, d och e samt i artikel 5.3 a, b och e i direktiv 2001/29.
67 Det kan noteras att i andra lagtexter används termen den behörige användaren Se skälen 49 och 51 samt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, s. 20). I de franska versionerna av direktiven används konsekvent adjektivet légitime (övers. anm.).
68 Se, bland annat, domen i det ovannämnda målet Infopaq International, punkt 55, och där angiven rättspraxis.
69 Se, angående de undantag från rätten till mångfaldigande som anges i direktiv 2001/29, domen i det ovannämnda målet Luksan, punkt 101. Se även, på andra områden, domar av den 26 september 2013 i mål C‑476/11, HK Danmark, punkterna 46 och 47, och i mål C‑546/11, Dansk Jurist- og Økonomforbund, punkterna 41 och 42.
70 Se artikel 3 i direktiv 2001/29.
71 Se artikel 4 i direktiv 2001/29.
72 Undantaget för privatkopiering kan framställas så, att det just har införts för att undandra de kopior från rättsinnehavarens monopol som gjorts av användare mot vilka det inte är möjligt att opponera sig utan att inkräkta på privatlivet. Se Gaubiac, Y., anfört arbete och More, K. anfört arbete, s. 79 och följande sidor.
73 Domstolen har för övrigt redan funnit att direktiv 2001/29 inte ålägger medlemsstaterna någon skyldighet att delge personliga uppgifter i syfte att säkerställa ett effektivt skydd för upphovsrätten inom ramen för ett tvistemål. Se dom av den 29 januari 2008 i mål C-275/06, Promusicae (REG 2008, s. I-271).
74 Se härvidlag de olika åsikter som framförts av generaladvokat Trstenjak (punkterna 102–106 i förslag till avgörande av den 11 maj 2010 i det ovannämnda målet Padawan), och generaladvokat Jääskinen (punkt 44 i förslag till avgörande av den 10 mars 2011 i det ovannämnda målet Stichting de Thuiskopie).
75 Se skäl 32 i direktiv 2001/29.
76 Se domen i det ovannämnda målet Padawan, punkt 36.
77 Denna artikel med rubriken Kostnader för förfarandet har följande lydelse: Medlemsstaterna skall tillse att rimliga och proportionerliga kostnader för förfarandet och andra kostnader som har åsamkats den vinnande parten, i allmänhet, ersätts av den förlorande parten om det inte är oskäligt.
78 I artikel 1 i direktiv 2004/48 preciseras att direktivet gäller de åtgärder, förfaranden och sanktioner som är nödvändiga för att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter.
79 Det preciseras i artikel 2.1 i direktiv 2004/48 att direktivet är tillämpligt vid varje intrång i … immateriella rättigheter, oavsett om detta följer av gemenskapsrätten och/eller en medlemsstats nationella rätt.
80 Se dom av den 18 oktober 2011 i mål C‑406/09, Realchemie Nederland (REU 2011, s. I‑9773), punkt 47.
81 Dom av den 15 november 2012 i mål C‑180/11, Bericap Záródástechnikai, punkt 75.
82 Se domen i det ovannämnda målet Realchemie Nederland, punkt 48.
83 Se domen i det ovannämnda målet Realchemie Nederland, punkt 49.
84 Se domen i domen i det ovannämnda målet Bericap Záródástechnikai, punkt 78.
85 Se domen i domen i det ovannämnda målet Bericap Záródástechnikai, punkt 79.