Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 4 juni 2015

1 Originalspråk: franska.

2 Förordning av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, s. 16).

3 Genomförandebeslut av den 2 juli 2012 om tillstånd att bevilja kompletterande nationellt direktstöd i Litauen för år 2012 (delgivet under nummer K(2012) 4391).

4 Av den 20 oktober 2011 (nedan kallat arbetsdokument DS2011/14/REV2).

5 Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska Unionen och om anpassning av fördragen (EUT L 236, 2003, s. 33) (nedan kallad 2003 års anslutningsakt).

6 I mål T‑386/13 yrkade distriktet Kėdainiai, Litauen (Kėdainių rajono Okainių ŽŪB) och 134 andra sökande att tribunalen skulle ogiltigförklara genomförandebeslut C(2012) 4391 – samma genomförandebeslut har ifrågasatts inom ramen för förevarande begäran om förhandsavgörande – och slå fast att artikel 132.2 sista stycket i förordning nr 73/2009 och en del av artikel 10.1 i samma förordning inte är tillämpliga enligt artikel 277 FEUF. Genom sitt beslut Kėdainių rajono Okainių m.fl./rådet och kommissionen ( T‑386/13, EU:T:2014:754) avvisade tribunalen talan på grund av att talan om ogiltigförklaring av nämnda beslut inte hade väckts inom de föreskrivna fristerna och att invändningen om rättsstridighet hade framställts under rättegången. I mål Litauen/kommissionen (T‑533/13) yrkade däremot Republiken Litauen att tribunalen skulle ogiltigförklara artikel 1.4 i kommissionens genomförandebeslut C(2013) 4487 final av den 19 juli 2013 om tillstånd att bevilja nationellt övergångsstöd i Litauen år 2013. Prövningen av det målet har vilandeförklarats till dess att EU-domstolen har tagit ställning till tolkningsfrågorna i förevarande mål.

7 Vad beträffar moduleringen yrkade Republiken Polen, i mål T-333/09 (dom Polen/kommissionen, T‑333/09, EU:T:2012:449), att tribunalen skulle ogiltigförklara bilaga I till kommissionens beslut 2009/444/EG av den 10 juni 2009 om fastställande av de belopp som medlemsstaterna ska tilldelas för åren 2009–2012 till följd av den modulering som föreskrivs i artiklarna 7 och 10 i rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 148, s. 29). Tribunalen tog inte uttryckligen upp frågan om nivåerna på direktstöden i den domen. I domen Agrargenossenschaft Neuzelle ( C‑545/11, EU:C:2013:169) hade domstolen även tillfälle att bedöma moduleringen och de ytterligare minskningarna av direktstöden i de gamla medlemsstaterna för åren 2009–2012, dock utan att ta upp frågan om nivåerna på direktstöden.

8 Förordningen av den 17 maj 1999 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (EGT L 160, s. 113).

9 Utom dem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar (EGT L 160, s. 80).

10 Förordning av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (EUT L 270, s. 1).

11 Enligt skäl 5 i förordning nr 1782/2003 infördes systemet för progressiv minskning av direktstöden obligatoriskt inom gemenskapen under perioden 2005–2012 för att uppnå en bättre balans mellan de politiska verktyg som avser att främja ett hållbart jordbruk och de som avser att främja landsbygdsutveckling. Besparingarna var avsedda att användas för att finansiera åtgärder inom landsbygdsutvecklingen.

12 Beslut om anpassning av akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen, till följd av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L 93, s. 1).

13 Förordning av den 22 mars 2004 om anpassning av förordning (EG) nr 1782/2003, förordning (EG) nr 1786/2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för torkat foder och förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden, med anledning av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till Europeiska unionen (EUT L 91, s. 1).

14 EUT L 43, s. 7.

15 Dom Meilicke ( C‑83/91, EU:C:1992:332, punkterna 22 och 24) och beslut Dhumeaux och Cie m.fl. ( C‑116/05, EU:C:2005:738, punkterna 18 och 19 samt där angiven rättspraxis).

16 Beslut Laguillaumie ( C‑116/00, EU:C:2000:350, punkt 16 och där angiven rättspraxis) och beslut Dhumeaux och Cie m.fl. ( C‑116/05, EU:C:2005:738, punkt 21). Se, för ett liknande resonemang, även mitt förslag till avgörande i målet Gullotta och Farmacia di Gullotta Davide & C. ( C-497/12, EU:C:2015:168, punkterna 88–94).

17 Beslut Laguillaumie ( C‑116/00, EU:C:2000:350, punkt 16 och där angiven rättspraxis), beslut Hanssens m.fl. ( C‑75/04, EU:C:2005:53, punkt 9) och beslut Dhumeaux och Cie m.fl. ( C‑116/05, EU:C:2005:738, punkt 21).

18 Se, för ett liknande resonemang, beslut Laguillaumie ( C‑116/00, EU:C:2000:350, punkterna 18 och 19).

19 Dom Sucrimex och Westzucker/kommissionen ( 133/79, EU:C:1980:104, punkt 15), dom IBM/kommissionen ( 60/81, EU:C:1981:264, punkt 9) och dom Schönberger/parlamentet ( C‑261/13 P, EU:C:2014:2423, punkt 13). Se även generaladvokaten Cruz Villalóns förslag till avgörande i målet Gauweiler m.fl. ( C‑62/14, EU:C:2015:7, punkt 74).

20 Dom Athinaïki Techniki/kommissionen ( C‑521/06 P, EU:C:2008:422, punkt 42) och dom NDSHT/kommissionen ( C‑322/09 P, EU:C:2010:701, punkt 48).

21 Det går att ta del av de sammanfattande protokollen från dessa möten på engelska på följande webbadress: http://ec.europa.eu/agriculture/committees/direct-payments-pre-2013-reform_en.htm.

22 Se, för ett liknande resonemang, dom Friesland Coberco Dairy Foods ( C‑11/05, EU:C:2006:312, punkterna 40 och 41) och generaladvokaten Cruz Villalóns förslag till avgörande i målet Gauweiler m.fl. ( C‑62/14, EU:C:2015:7, punkt 72). Enligt den domen kan slutsatsen av en kommitté som har inrättats genom unionsrätten, vilken inte är bindande för de nationella myndigheterna, inte bli föremål för en giltighetsprövning inom ramen för det förfarande som föreskrivs i artikel 267 FEUF.

23 31/86 och 35/86, EU:C:1988:211.

24 Se, för ett liknande resonemang, dom LAISA och CPC España/rådet ( 31/86 och 35/86, EU:C:1988:211, punkt 14).

25 Förordning av den 11 juli 2012 om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tillämpningen av direktstöd till jordbrukare avseende år 2013 (EUT L 204, s. 11).

26 Akt om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen (EUT L 157, s. 203) av den 21 juni 2005.

27 Skälen 2 och 7 i förordning nr 671/2012.

28 Se fotnot nr 7 i förevarande förslag till avgörande.

29 T-333/09, EU:T:2012:449.

30 När det gäller de olika ord som används i de litauiska versionerna av dessa förordningar, se punkterna 134–142 i förevarande förslag till avgörande.

31 Lydelsen i denna artikel i förordning nr 73/2009 har ändrats något jämfört med lydelsen i 2003 års anslutningsakt. Artikel 132.2 sista stycket i förordning nr 73/2009 innehåller således följande formulering: får inte överstiga den stödnivå som jordbrukaren skulle vara berättigad till enligt det motsvarande direktstödsystem som vid samma tidpunkt tillämpas i medlemsstater som inte är nya medlemsstater ….

32 Det ska påpekas att i vissa språkversioner används i det avseendet olika uttryck i artikel 10.1 och i artikel 132.2 sista stycket i förordning nr 73/2009 (särskilt den estniska och den finska versionen), medan uttrycken är desamma i flera andra språkversioner. Jag vill erinra om att i händelse av bristande överensstämmelse mellan språkversionerna av en unionsrättslig text, ska den aktuella bestämmelsen tolkas med hänsyn till systematiken i och ändamålet med de föreskrifter i vilka den ingår (dom Ivansson m.fl., C‑307/13, EU:C:2014:2058, punkt 40). Dessa enstaka språkliga skillnader kan följaktligen inte påverka detta konstaterande vad beträffar tolkningen av artikel 10.1 i förordning nr 73/2009.

33 Det går att ta del av rapporterna på engelska på följande webbadresser: http://ec.europa.eu/agriculture/cap-funding/beneficiaries/direct-aid/pdf/annex1-2005_en.pdf och http://ec.europa.eu/agriculture/cap-funding/beneficiaries/direct-aid/pdf/annex2-2005_en.pdf.

34 Olika metoder för att klassificera och mäta nivån på jordbruksstöd har utvecklats inom Världshandelsorganisationen (WTO) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Dessa metoder, i synnerhet WTO:s aggregerade stödmått (på engelska Aggregate Measurement of Support, AMS) och OECD:s uppskattningar av stödet till producenter (på engelska Producer Support Estimate, PSE), kan användas för att klassificera och jämföra stödnivåerna i olika länder. Dessa olika system har dock skapats för olika syften, och de ger mycket varierande resultat (se, för ett liknande resonemang, studien av Effland, A., Classifying and Measuring Agricultural Support: Identifying Differences Between the WTO and OECD Systems, EIB-74, U.S. Department of Agriculture, Economic Research Service, mars 2011; studien finns tillgänglig på följande webbadress: http://www.ers.usda.gov/media/129064/eib74.pdf). Dessa system kan inte som sådana användas vid tolkningen av begreppet nivå som används i förordning nr 73/2009.

35 Min kursivering.

36 Det ska erinras om att reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken skedde parallellt med anslutningsförhandlingarna med de nuvarande EU-10-medlemsstaterna.

37 Skälen 24 och 25 i förordning nr 1782/2003.

38 Se kommissionens dokument avseende systemet med samlat gårdsstöd, vilket finns tillgängligt på franska på följande webbadress: http://ec.europa.eu/agriculture/direct-support/pdf/factsheet-single-payment-scheme_fr.pdf. För de olika system som tillämpas i de 28 medlemsstaterna, se kartan på följande webbadress: http://ec.europa.eu/agriculture/direct-support/images/map-direct-payments_en.gif.

39 Detta system ger nämligen medlemsstaterna stor valfrihet. Såsom har påpekats i doktrinen, med beaktande av rådets förordning [nr 1782/2003] och samtliga tillämpningsföreskrifter, kommer man upp i sammanlagt omkring 500 artiklar och 50 bilagor som täcker två frikopplade system (samlat gårdsstöd och det förenklade systemet för de nya medlemsstaterna), 17 frikopplade system (varav sex är av övergångskaraktär), två modeller för frikoppling (en historisk och en regional), sex sätt att regionalisera (på historisk, schablonmässig, hybrid, statisk eller dynamisk grund och varianten för de nya medlemsstaterna), valmöjligheten med en uppskjuten frikoppling för mjölkbidrag, möjligheten att göra åtskillnad mellan arealer för permanent betesmark eller för odling av jordbruksgrödor, tio valmöjligheter med partiell återkoppling för viss produktion, en eventuell underlåtenhet att tillämpa frikopplingen under en övergångsperiod på tre år, möjligheten att inte frikoppla vissa stödsystem och slutligen, som kronan på verket, åtminstone tio olika typer av stödrättigheter inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd (Bianchi, D., La politique agricole commune (PAC). Toute la PAC, rien d’autre que la PAC, Bruylant, Bryssel, 2006, s. 294).

40 Det vill säga systemet före de minskningar som gjordes, bland annat genom infasning eller modulering.

41 Även efter detta datum får de medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning, enligt artikel 36 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, s. 608), besluta att fortsätta att tillämpa det systemet till och med den 31 december 2020. Enligt informationsmeddelandet från kommissionen av den 13 november 2014 rörande medlemsstaternas beslut om genomförande av det nya systemet för direktstöd (Decisions taken by Member States for the implementation of the new direct support system; informationsmeddelandet finns tillgängligt på engelska på följande webbadress: http://ec.europa.eu/agriculture/direct-support/direct-payments/docs/implementation-decisions-ms_en.pdf), har de tio medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning, däribland Republiken Bulgarien och Rumänien, alla beslutat att fortsätta att tillämpa detta system till och med år 2020.

42 Anpassningsmekanismen, vilken infördes för år 2013, är dock tillämplig i EU-10-medlemsstaterna utan några särskilda bestämmelser (se punkt 49 i förevarande förslag till avgörande).

43 Eftersom procentsatsen för modulering år 2011 var endast 9 procent för EU-15-medlemsstaterna och nivån på direktstödet i EU-10-medlemsstaterna var 80 procent av den nivå som tillämpades i EU-15-medlemsstaterna, står det klart att nivåerna på direktstödet i EU-15-medlemsstaterna och i EU-10-medlemsstaterna år 2011 fortfarande var mycket olika.

44 Artikel 132.2 sista stycket i förordning nr 73/2009 innehåller uppgiften med beaktande av, från och med 2012, tillämpningen av artikel 7 jämförd med artikel 10.

45 Se punkt 59 i förevarande förslag till avgörande.

46 Denna tolkning följer direkt av artikel 10.2 i förordning nr 73/2009, vars giltighet inte har ifrågasatts i förevarande förfarande. Enligt arbetsdokument DS2011/14/REV2 uppgick skillnaden mellan nivån på direktstöd till följd av infasningsmekanismen i EU-10-medlemsstaterna och nivån på direktstöd i EU-15-medlemsstaterna, med beaktande av eventuella minskningar i enlighet med artikel 7.1 i nämnda förordning, till noll år 2012, eftersom nivåerna i EU-15-medlemsstaterna och i EU-10-medlemsstaterna var lika med 90 procent. Eftersom den procentsats som ska beaktas uppgår till noll, uppgår även procentsatsen för modulering till noll avseende belopp på mellan 5000 euro och 300000 euro. Procentsatsen för progressiv modulering, det vill säga minskningen ökad med 4 procentenheter, avseende belopp som överstiger 300000 euro uppgår således till 4 procent.

47 Genomförandebeslut C(2012) 4391 rör endast Republiken Litauen, som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning. Prövningen av denna tolkning, vilken framgår redan av arbetsdokument DS2011/14/REV2, är således inriktad på dess effekter för de EU-10-medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning.

48 Enligt kommissionen tillämpades detta sektorsbaserade synsätt år 2012 i samtliga medlemsstater som har valt systemet för enhetlig arealersättning, däribland Republiken Litauen. Enligt denna institution har de kompletterande nationella direktstöden, inom ramen för systemet för enhetlig arealersättning, vissa specifika särdrag, eftersom de gör det möjligt för medlemsstaterna att stödja sektorer som i annat fall inte skulle erhålla något stöd i dessa medlemsstater. När en medlemsstat väljer systemet för enhetlig arealersättning, läggs alla utbetalningar som gjorts inom ramen för de europeiska stödsystemen samman för att delas upp i lika delar i förhållande till de hektar som kan beviljas stöd, varvid samtliga jordbrukare således erhåller ett enhetligt belopp per hektar i hela landet. De utbetalningar som görs inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd är mer differentierade, eftersom en medlemsstat kan bevilja ett större stöd till förmån för vissa sektorer, genom att differentiera beloppen för stödrättigheterna.

49 Dom Akzo Nobel Chemicals och Akcros Chemicals/kommissionen ( C‑550/07 P, EU:C:2010:512, punkterna 54 och 55 och där angiven rättspraxis), dom IBV & Cie ( C‑195/12, EU:C:2013:598, punkterna 49 och 50) och dom Feakins ( C‑335/13, EU:C:2014:2343, punkt 47).

50 Dom Arcelor Atlantique och Lorraine m.fl. ( C‑127/07, EU:C:2008:728, punkt 25), dom IBV & Cie ( C‑195/12, EU:C:2013:598, punkt 51) och dom Feakins ( C‑335/13, EU:C:2014:2343, punkt 49).

51 Se, för ett liknande resonemang, dom Polen/rådet ( C‑273/04, EU:C:2007:622, punkterna 87 och 88) och dom Polen/kommissionen ( C‑335/09 P, EU:C:2012:385, punkterna 100 och 101).

52 Det ska noteras att de EU-10-medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning har behållit möjligheten att bevilja kompletterande stöd även efter infasningsperioden. Skäl 8 i förordning nr 671/2012 har följande lydelse: De nya medlemsstaterna fick till följd av infasningen av direktstöden i dessa medlemsstater rätt att bevilja kompletterande nationella direktstöd. Denna möjlighet kommer inte längre att finnas kvar 2013, då direktstöden i de nya medlemsstaterna enligt tidsplanen gradvis kommer att ha införts fullt ut. I de nya medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning har de kompletterande nationella direktstöden inneburit ett viktigt inkomststöd för jordbrukare i vissa sektorer. … Av denna anledning och för att undvika en plötslig och väsentlig sänkning av stödet under 2013 inom de sektorer som fram till 2012 mottog kompletterande nationella direktstöd … bör dessa medlemsstater ges möjlighet att, med kommissionens tillstånd, bevilja jordbrukare nationellt övergångsstöd för 2013. Möjligheten att bevilja sådant nationellt övergångsstöd förlängdes på nytt genom förordning nr 1307/2013 för perioden 2015–2020.

53 Se punkt 104 i förevarande förslag till avgörande.

54 Dom Bavaria och Bavaria Italia ( C‑343/07, EU:C:2009:415, punkt 81) och dom Panellinios Syndesmos Viomichanion Metapoiisis Kapnou ( C‑373/11, EU:C:2013:567, punkt 40).

55 Dom Jippes m.fl. ( C‑189/01, EU:C:2001:420, punkt 80), dom Spanien/kommissionen ( C‑304/01, EU:C:2004:495, punkt 23), dom Unitymark och North Sea Fishermen’s Organisation ( C‑535/03, EU:C:2006:193, punkt 55), dom Bavaria och Bavaria Italia ( C‑343/07, EU:C:2009:415, punkt 82) och dom Panellinios Syndesmos Viomichanion Metapoiisis Kapnou ( C‑373/11, EU:C:2013:567, punkt 41).

56 Dom Premis Medical ( C‑273/09, EU:C:2010:809, punkt 30).

57 Bland annat den bulgariska, den tyska, den franska, den litauiska och den nederländska språkversionen.

58 Den spanska, den tjeckiska, den danska, den estniska, den grekiska, den engelska, den italienska, den lettiska, den maltesiska, den polska, den portugisiska, den rumänska, den slovakiska, den slovenska, den finska och den svenska språkversionen.

59 Min kursivering och överstrykning. Den litauiska rättelsen av den 18 februari 2010 (EUT L 43, s. 7) innehöll ett fel. Trots att uppgiften om år 2012 hade införts i slutet av bestämmelsen, hade den inte tagits bort i början av meningen. Av det skälet var det nödvändigt att den 15 maj 2013 göra en andra rättelse till den litauiska språkversionen av artikel 132.2 sista stycket i förordning nr 73/2009 (EUT L 130, s. 60).

60 Min kursivering och överstrykning.

61 Antingen ordet dydis som sådant eller i dess böjda form dydžio.

62 Se, bland annat, dom Ivansson m.fl. ( C‑307/13, EU:C:2014:2058, punkt 40).

63 Se, bland annat, dom Frankrike/rådet ( C‑479/07, EU:C:2009:131).