2010 års redogörelse för företag med statligt ägande

Regeringens skrivelse 2009/10:140

2010 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2009/10:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 17 juni 2010

Maud Olofsson

Eskil Erlandsson

(Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de företag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2009/10.

Innehållsförteckning

1¶Inledning

Riksdagen har fattat beslut om att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och innehåll. Syftet är att beskriva statens företagsägande och de värden som finns i de statligt ägda företagen. Verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande utgör regeringens årliga redogörelse (bilagan).

Verksamhetsberättelsen liksom delårsrapporterna finns tillgängliga på regeringens webbplats: www.regeringen.se.

I det följande lämnas uppgifter om hur förvaltningen av statens företagsägande utvecklades under 2009 och fram till och med maj 2010. I redovisningen ingår dels information om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om organisationen Svenska Skeppshypotekskassan.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen för statens ägarpolicy och hur förvaltningen och företagen utvecklats under året. Värdeskapande är ett övergripande mål för förvaltningen av företag med statligt ägande. För staten som företagsägare innebär det bland annat att ge företagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och att fortsätta konkurrera på sina marknader, för att företagen i förlängningen ska kunna bidra till att behålla och skapa nya jobb. Det är inte självklart att staten ska äga dessa företag, men så länge staten är ägare är det viktigt att staten fortsätter att vara aktiv, agerar på ett professionellt sätt och är tydlig i sin ägarroll. För regeringen innebär det bland annat att gå igenom portföljen av företag för att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, men också att gå igenom företagens olika uppdrag och inriktningar.

En annan del av arbetet med att gå igenom det statliga ägandet är att se över statlig affärsverksamhet som bedrivits i myndighetsform, som kan leda till att nya statligt ägda företag bildas samtidigt som konkurrensen förbättras på vissa marknader.

I verksamhetsberättelsen finns ett avsnitt om hållbar utveckling som beskriver hållbarhetsarbetet i de statligt ägda företagen. Denna gång beskrivs bland annat hur de statligt ägda företagen arbetar för att bekämpa korruption och mutor. Dessutom finns det ett avsnitt som beskriver innehållet i de statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar ur ett branschperspektiv.

En konsoliderad balans- och resultaträkning redovisas. Könsuppdelad statistik finns för VD, ledningsgrupp och styrelse. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som utbetalats till revisorer presenteras.

I avsnittet om den statliga ägarförvaltningen finns information om Näringsdepartementets förvaltningskostnader för bland annat interna kostnader och köpta tjänster.

Liksom tidigare år i regeringens rapportering till riksdagen finns företagspresentationer som innehåller en sammanfattad ekonomisk redovisning, en presentation av företagets verksamhet och mål samt en utvärdering av det gångna verksamhetsåret. Mål såsom finansiella mål, verksamhetsmål och samhällsekonomiska/sektorpolitiska mål redovisas

och utvärderas. I syfte att tydliggöra bakgrunden och motiven till att staten äger de enskilda företagen inleds varje företagspresentation med en ingress som ger en översiktlig bild av företagets historik och verksamhet. Som ett komplement till denna översikt finns propositionsförteckningar för respektive företag. I företagspresentationen finns även information om de styrelser som utsetts på årsstämmorna under våren 2010.

Därutöver redovisas styrelseledamöternas och ordförandens arvoden. Av presentationen framgår också om företaget har en etikpolicy, jämställdhetspolicy, miljöpolicy, ett miljöledningssystem, redovisning enligt IFRS (International Financial Reporting Standards) och hållbarhetsredovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative) samt könsfördelning för företagets anställda, ledningsgrupp och styrelse. För att den intresserade själv ska kunna finna mer information om respektive företag finns även information om företagens webbadresser.

En namnförteckning över bolagsstämmovalda styrelseledamöter redovisas. Information lämnas om tid för inval i styrelse, födelseår samt nuvarande titel eller sysselsättning.

Bilagan (verksamhetsberättelsen) finns endast i det tryckta dokumentet och finns inte i det elektroniska dokumentet av skrivelsen.

Bilaga

Ekonomi i korthet

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE – EKONOMISK FAKTA

1) Exklusive företagen inom finanssektorn (SEK och SBAB).

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 5

Bilaga

2

Staten är en betydande företagsägare i Sverige. I den statliga bolagsportföljen finns 57 hel- och delägda företag, tre är börsnoterade. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare. Det övergripande målet för regeringen är att

företagen ska skapa värde och i förekommande fall se till

att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

FÖRORD

2009 – ett år med många utmaningar!

Staten är med sina 57 statligt ägda företag Sveriges största företagsägare. Företagen representerar stora värden, cirka 620 miljarder kronor, och är stora arbetsgivare med många medarbetare runt om i Sverige. Företagen ägs gemensamt av svenska folket. Det är ett stort och viktigt ansvar att förvalta alla dessa företag.

VÄRDESKAPANDE SOM ÖVERGRIPANDE MÅL HÅLLBARHETSRAPPORTERING ENLIGT GRI

Det är viktigt med framtidstro, som företagsägare innebär det I november 2007 beslutade regeringen som första land i världen bland annat att ge företagen förutsättningar och möjligheter att att alla företag med statligt ägande skulle presentera en hållbarutvecklas, att fortsätta konkurrera på sina marknader, för att i hetsredovisning enligt GRI:s internationella riktlinjer. Vi ser nu förlängningen bidra till att behålla och skapa nya jobb. flera andra länder följa vårt exempel och ställer liknande krav. I

december när priser delades ut för bästa hållbarhetsredovisning FÖRSÄLJNINGAR OCH NYA FÖRTYDLIGADE UPPDRAG av FAR SRS vann LKAB kategorin ”Stora företag” och Swedfund Det är inte självklart att staten ska äga alla dessa företag, men kategorin ”Små & medelstora företag”. Det gör mig glad och jag så länge staten äger är det viktigt att staten fortsätter att vara vet att det ligger mycket arbete bakom. aktiv, agerar på ett professionellt sätt och är tydlig i sin ägar- I princip alla statligt ägda företag gör en hållbarhetsredovisroll. För regeringen innebär det bland annat att gå igenom ning enligt GRI:s riktlinjer. 45 av 48 företag (94 procent) av de portföljen av företag för att pröva skälen för fortsatt statligt statligt ägda företagen presenterade för 2009 en hållbarhetsreägande, men också att gå igenom företagens olika uppdrag dovisning enligt GRI. Bland börsens 100 största företag gör 30 och inriktningar. Under mandatperioden har det arbetet hit- procent en hållbarhetsredovisning enligt GRI. Uppsala universitills resulterat i försäljningar av företagen Vin & Sprit och tet har på vårt uppdrag tittat närmare på redovisningens fak- Vasakronan, försäljning av statens aktier i OMX, minskat tiska effekter på hållbarhetsarbetet. Vi kan se att kravet på redoägande i TeliaSonera, och ett samgående mellan svenska Pos- visning har lett till ett ökat engagemang och medvetenhet för ten och Post Danmark men också förnyade och förtydligade frågeställningarna, ett mer strukturerat arbete och mer struktuuppdrag, bland annat för Vattenfall och för Sveaskog. Reger- rerade processer, och att hållbarhetsfrågorna har kommit upp på ingen har också genomfört en omfattande omstrukturering agendan och blivit mer prioriterade hos både styrelse och ledning. av Apoteket som resulterat i en försäljning av apotek. I början av året öppnade de första nya privata apoteken sedan 1971. FÖREDÖMEN AVSEENDE JÄMSTÄLLDHET Apoteket har med detta gått från att vara ett monopolföretag Jag gläder mig åt att arbetet med att öka andelen kvinnor i företagens till att bli ett mindre företag med samhällsuppdrag, samtidigt styrelser har gett resultat. Andelen kvinnor som är styrelseordfösom vi har fått fler aktörer och mer konkurrens på apoteks- rande har ökat från 22 procent 2006 till i år 34 procent, att jämföra marknaden. med 3 procent bland börsbolagen. Samtidigt är nästan hälften, 49

procent, av styrelseledamöterna i de helägda statliga företagen kvin- NYA FÖRETAG BILDADE nor, att jämföra med börsbolagens 21 procent. Det visar att det finns En annan del av arbetet med att gå igenom det statliga ägandet många kvalificerade kvinnor som är beredda att ta ansvar i styrelsearär också att se över annan statlig affärsverksamhet som bedri- betet. Här är statligt ägda företagen verkliga föredömen. vits i myndighetsform, som kan leda till att nya statligt ägda Men självfallet finns det mer att göra, exempelvis är andelen företag bildas samtidigt som vi får förbättrad konkurrens på kvinnor som är VD:ar alldeles för låg och även andelen kvinnor i vissa marknader. Under mandatperioden har antalet företag i ledningsgrupperna, även om den ökar glädjande nog, från 31 proden statliga företagsportföljen ökat. Under 2010 bildades Infr- cent i fjol till 35 procent i år. Steg för steg förbättras jämställdheanord AB av verksamheter som tidigare ingick i Banverket Pro- ten i de statligt ägda företagen. Långsiktigt arbete ger resultat. duktion och Swedavia AB som består av flygplatsverksamheten som tidigare bedrevs inom Luftfartsverket. 2009 bildades Vec- Stockholm i juni 2010 tura Consulting AB och Svevia AB från verksamhet som tidigare ingick i Vägverket och Banverket. Dessutom bildades Fouriertransform AB i slutet av 2008 för att investera i forsknings- och utvecklingsverksamhet inom fordonsklustret. Maud Olofsson

Näringsminister

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 7

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Händelser i korthet

Statliga företag bäst på hållbarhetsredovisning

När branschorganisationen för rådgivare och revisorer, FAR, i december delade ut pris för bästa hållbarhetsredovisning vann statligt ägda företag. I kategorin Stora företag vann LKAB och i kategorin Små & medelstora företag vann Swedfund.

SBAB har ansökt om tillstånd Seminarium om ersättningar och anställningsvillkor

att bedriva bankrörelse I början av december arrangerade Näringsdepartementet ett seminarium om ersättnings- SBAB har i december lämnat in en ansökan frågor med anledning av regeringens riktlinjer för ersättningar för ledande befattnings-

havare som beslutades i april 2009. till Finansinspektionen om tillstånd att bedriva bankrörelse. Enligt de nya riktlinjerna ska bland annat ledande befattningshavare i företag med

statligt ägande inte längre kunna ges rörlig lön.

Akademiska Hus skärper Bilprovningen målet för köpt energi får konkurrens

Akademiska Hus nya mål är att minska I december 2009 beslutade riksmängden köpt energi per kvadratmeter med dagen att från och med den 1 juli 40 procent till år 2025 jämfört med år 2000. 2010 konkurrensutsätta den En fortsatt utveckling av tekniska lösningar svenska fordonsbesiktningsmarkska göra att fastighetsbolagets byggnader i naden och ge regeringen rätt att allt högre utsträckning kan producera sin öka eller minska statens ägande i egen energi och därmed blir självförsörjande. Bilprovningen.

Nytt specialistnätverk Kungsbrohuset invigt Nyemission och inom hållbarhetsfrågor - trippelt miljöklassat försäljningsmandat för SAS

Under året har nätverket träffats flera Jernhusen invigde i maj 2010 Kungsbrohu- Under våren deltog staten i en nyemission i gånger för att utbyta erfarenheter från set i Stockholm. Huset präglas av miljösmar- SAS. Regeringen har också begärt och fått de olika företagen med statligt ägande. ta lösningar bland annat sker uppvärmingen mandat från riksdagen att vid lämplig tid- Ämnen som har stått på programmet genom att värmen används från de cirka 20 punkt minska statens ägande i SAS. har varit bland annat ”värdeskapande 000 pendlare som dagligen passerar centralindikatorer”, ”organisation” och ”leveran- stationen. Ytterligare ett exempel är att huset törer och leverantörsuppföljning”. kyls ner av vatten från Klara sjö.

8 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Landets bästa webbplats

Web Service Award är ett pris som tilldelas

webbplatser som ger bästa service. Operan

tog hem priset i kategorin ”samhällskommu-

nikation” för andra året i rad och den här

gången fick Operan dessutom en hedersut-

märkelse. Cirka 270 000 svenskar har be-

dömt webbplatser enligt kriterierna använ-

darvänlighet, information, design och

kontaktmöjligheter. 14 webbplatser var nomi-

nerade i fyra olika kategorier

Green Cargo deltar i europeisk allians

I februari 2010 bildade Green Cargo tillsammans med sex andra ledande europeiska järnvägsföretag alliansen Xrail. Målet är att göra internationella godstransporter på järnväg mer kundvänliga och effektiva. Xrail vill öka järnvägens konkurrenskraft och därmed minska antalet lastbilar på vägarna och värna om miljön.

SP – numera dotterbolag till RISE

Den 2 november 2009 undertecknades aktieöverlåtelseavtalet mellan svenska staten och RISE Fouriertransform investerar varigenom det helstatliga forskningsinstitutet SP blev ett helägt dotterbolag till RISE. Sammanslag- Under det första verksamhetsåret har ca ningen är ett led i den omstrukturering av industriforskningsinstituten som staten sedan många år 40 projekt analyserats. I oktober gjordes drivit i syfte att uppnå en sammanhållen, konkurrenskraftig och internationellt slagkraftig svensk den första företagsinvesteringen, 60 miljoner industriforskningskoncern. kronor investerades i Powercell Sweden AB.

Nya företag bildade 2010 Styrelsekraft Bättre mat i offentlig sektor

Den 1 januari 2010 bildades Infranord AB av I september startade ALMI Styrelsekraft, ett Svenska Miljöstyrningsrådet har fått Jord- Banverket Produktions tidigare verksamhet. nationellt program för att få fler kvinnor i bo- bruksdepartementets uppdrag att öka Infranord AB levererar kompletta lagsstyrelser. Programmet möjliggör för minst kunskapen om offentlig upphandling av järnvägstekniska tjänster och entreprenader. 200 kvinnor att delta i ett exklusivt mentor- mat. Detta är en del av satsningen ”Sve- Den 1 april 2010 bolagiserades flygplats- program, samt tilldelas stipendier på 10 000 rige – det nya matlandet” och Svenska verksamheten inom Luftfartsverket och blev kronor för en valfri styrelseutbildning. Insat- Miljöstyrningsrådet får två miljoner kronor det statligt ägda företaget Swedavia AB med sen riktar sig till kvinnor med erfarenhet av extra av regeringen för ändamålet. ansvar för fjorton flygplatser. ledande befattningar och hög kompetens.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 9

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

VisitSweden värd för miljösymposium

FN och European Travel Commission, ETC, arrangerade ett internationellt Apoteket Påfågeln miljösymposium om turism i Göteborg i september 2009. VisitSweden var, nu privat

tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland, värd på uppdrag av FN:s Den 17 januari 2010 turistorganisation UNWTO och ETC. Näringsminister Maud Olofsson invigde nyinvigde socialminister konferensen, där drygt 150 svenska och internationella delegater samlats för Göran Hägglund apoteket att diskuterar hur hållbar utveckling ska samverka med ekonomisk tillväxt Påfågeln på Kungsholmen i inom turistindustrin. Stockholm som var det första apotek som överlämnats från staten till en ny ägare. I november 2009 offentliggjordes att staten sålt de åtta apotekskluster som varit till försäljning. Det totala försäljningspriset uppgick till 5,9 miljarder kronor.

Förtydligat uppdrag för Vattenfall

Regeringen vill med prop. 2009/10:179

Förtydligande av uppdraget för Vattenfall AB

tydliggöra den strategiska inriktningen för

Vattenfall. Vattenfalls uppdrag ska vara att

generera en marknadsmässig avkastning

genom att bedriva energiverksamhet så att

bolaget tillhör de bolag som leder

utvecklingen mot en miljömässigt hållbar

energiproduktion.

Nytt spelansvarsverktyg Forskningsuppdrag till Riktlinjer för de nordiska Svenska Spel har i samarbete med Uppsala Universitet alkoholmonopolen

Spelinstitutet utvecklat ett nytt

Näringsdepartementet har givit Företagseko- Under 2009 påbörjade Systembolaget till-

spelansvarsverktyg, Stödkontakten. Där

nomiska institutionen vid Uppsala Universitet sammans med de nordiska alkoholmonopo-

kan spelare få individuella råd om sitt i uppdrag att undersöka vilka effekterna av len ett arbete för att ta fram en gemensam

spelande via telefon, e-post, sms och ges

regeringens krav på hållbarhetsredovisning nordisk uppförandekod med tillhörande rikt-

möjlighet att boka tid via Internet. har haft på företagens hållbarhetsarbete. linjer. CSR (Corporate Social Responsibility)

Tjänsten innefattar även en livechat samt

Studien består både av en enkätstudie och var också temat för två träffar som Systembo-

diskussionsforum. kvalitativa intervjuer. Rapporten kommer att laget hade med sina dryckesleverantörer un-

presenteras senast den 30 juni 2010. der mars 2009.

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

1 000 000 000 ton

LKAB:s malmhamn i Narvik uppnådde i mars 2010 den magiska gränsen 1 000 000 000 ton lastad järnmalm sedan starten för verksamheten den 4 januari 1903.

Förändrat uppdrag för Fler kvinnor i skogen

Sveaskog Sveaskog står bakom en informationssats-

ning för att locka fler kvinnor till skogliga yr-

I mars 2010 överlämnade regeringen prop.

2009/10:169 Förändrat uppdrag för Svea- ken. Under en vecka i augusti ordnades före-

läsningar, möten med yrkesverksamma

skog AB till riksdagen. Förslaget innebär att

bolagets framtida inriktning och uppdrag ska kvinnor inom skogsbranschen, studiebesök

och aktiviteter som till exempel vargsafari.

renodlas. Sveaskog ska generera en mark-

Målgruppen var de som går i årskurs två på

nadsmässig avkastning och vara en obero-

ende aktör med kärnverksamhet inom samhällsvetarprogrammet eller på något na-

turbruksgymnasium och syftet var förstås att

skogsbruk utan egna stora intressen som

slutanvändare av skogsråvara. få fler att upptäcka hur många intressanta LKAB planerar för tre nya yrken med skogsanknytning som finns.

järnmalmsgruvor

Under 2010 planerar LKAB att öppna ett dagbrott i Gruvberget vid Svappavaara, sex mil sydost om Kiruna. Miljödomstolsprövning skedde i mars. Dessutom kommer LKAB i år att lämna in en ansökan om att tömma vattnet från dagbrottet Leväniemi, som stängdes i mitten av 1980-talet av konjunkturskäl. Produktion planeras kunna komma igång inom 3–5 år. Ytterligare en högintressant fyndighet i Svappavaaraområdet är Mertainen. Ansökan om provbrytning kommer att lämnas in under 2010.

Vasallen fick utökat uppdrag Statens Bostadsomvandling Havsbaserad vindkraftspark

Det utvidgade uppdraget innebär bland an- nu i 107 kommuner Vattenfall och ScottishPower Renewables nat att bolaget på kommersiella villkor kan har i januari 2010 tilldelats rättigheterna

Statens Bostadsomvandling har under 2009 göra kompletterande förvärv och utveckla att utveckla en stor havsbaserad vind-

fått ett utvidgat uppdrag. Bolaget kan nu verfastigheter som ägs av staten och av företag ka i svaga kommuner med vikande befolk- kraftspark utanför Englands östkust. Anmed statligt ägande för att senare sälja fastig- läggningen kommer ha potential att pro-

ningsunderlag, även om kommunen inte har heterna. Detta innebar också att det statligt ett avtal med Statens bostadskreditnämnd, ducera hushållsel för mer än fyra miljoner ägda fastighetsbolaget Kasernen blev en del hushåll årligen.

BKN. Detta innebär att 107 kommuner nu av Vasallen. kan ta del av bolagets tjänster.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 11

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010 12 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

Statens ägarpolicy 2010

Aktivt ägande med värdeskapande i fokus

1)

Staten är en betydande bolagsägare i Sverige. Inom Regeringskansliet förvaltas 57 bolag, varav 43 är helägda och 14 är delägda.

Bolagen representerar stora värden och är stora arbetsgivare. Dessutom ägs de ytterst av hela svenska folket gemensamt. Staten har därför ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare.

I statens ägarpolicy redogör regeringen för sina uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och sin inställning i viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av samtliga statligt ägda bolag. Vägledande princip har varit att undvika upprepningar och dubbleringar av sådant som regleras i exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) eller aktiebolagslagen (2005:551).

Regeringen avser att i samråd med övriga ägare verka för att ägarpolicyn även tillämpas i delägda bolag. Dessutom finns ytterligare bolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet vilka på motsvarande sätt ska tillämpa statens ägarpolicy.

1. Regeringens uppdrag och mål

1.1 INLEDNING För mer information se respektive bolagssida, sid 46-95. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens Regeringen anser att staten i princip inte ska äga bolag som tillgångar så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens möjliga och – i förekommande fall – att de särskilt beslutade - om företaget inte har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt samhällsuppdragen utförs. att klara på något annat sätt.

Staten äger såväl stora som små bolag i ett flertal branscher. Regeringen anser att det statliga ägandet av bolag ska minska, Flera av bolagen har en stark marknadsposition inom respektive men så länge bolagen ägs av staten ska den aktiva förvaltningen bransch. Det uppskattade sammanlagda värdet av de av Reger- fortsätta på ett professionellt sätt med värdeskapande som överingskansliet förvaltade statligt ägda bolagen uppgick i juni 2010 gripande mål. Det är viktigt att staten hanterar sin ägarroll på till cirka 620 miljarder kronor. ett ansvarsfullt, transparent och tydligt sätt. Statens ägarför-

Huvuddelen av de statligt ägda bolagen verkar på fullt konkur- valtning ska fortlöpande anpassas till de ökade och förändrade rensutsatta marknader där staten som ägare aktivt driver värde- krav som ställs. skapande åtgärder, såsom exempelvis olika strukturåtgärder. Statens bolagsstyrning ska också vara tydlig och skötas mål-

Det finns bolag som inom ramen för affärsmässighet dess- medvetet. Bolagsstyrningen utövas främst på bolagsstämmor, utom ska bidra till att särskilt beslutade samhällsuppdrag utförs. genom en professionell och strukturerad styrelsenominerings- Slutligen finns det vissa företag som verkar på marknader med process med nominering och utvärdering av styrelseledamöter särskilda förbehåll där staten på ett påtagligt sätt styr verksam- och genom dialog med styrelseordförande. Ägarpolicy med riktheten och där konkurrens helt eller delvis saknas. linjer och en effektiv kapitalstruktur är andra viktiga verktyg.

1) Skeppshypotekskassan är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning, men räknas in bland de statligt ägda bolagen och ska följa statens ägar-

policy i tillämpliga delar som om det vore ett aktiebolag. Per 31 december 2009 fanns 52 bolag med statligt ägande i portföljen med statligt ägda bolag, under 2010 har tre nya bolag bildats (Infranord, Swedavia och Bolaget för den europeiska spallationskällan) därtill har Apoteket AB omstrukturerats vilket flera nya bolag har bildats (se sid 97-99).

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 13

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

Målet att skapa värde medför krav på långsiktighet, effektivitet, lönsamhet, utvecklingsförmåga samt ett hållbart miljömäs- ORGANISATION sigt och socialt ansvarstagande.

Uppföljning och utvärdering av bolagen sker bland annat genom Riksdagen ekonomiska analyser, branschanalyser och olika typer av rapporter från bolagen. Även mål utöver ekonomiskt värdeskapande följs Regeringen upp och utvärderas. Inom uppdraget ryms även att utveckla statens ägarpolicy och tillämpa den i majoritetsägda2) bolag med stat-

Regeringskansliet ligt ägande. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn tillämpas. Regeringen Näringsdepartementet Övriga departement med redogör för förvaltningen av bolag med statligt ägande i sin årliga företagsansvar skrivelse till riksdagen. Skrivelsen består huvudsakligen av verk- Enheten för statligt ägande samhetsberättelsen för företag med statligt ägande.

1.2¶REGERINGENS FÖRVALTNINGSMANDAT

Statens medel och dess övriga tillgångar står till regeringens dis- som gäller statens företagsägande som ställer krav på en enhetlig position enligt 9 kap. 8 § regeringsformen (RF). Enligt 9 kap. 9 § ägarpolitik. Näringsministern har även ansvaret för förvalt- RF ska riksdagen i den omfattning som behövs fastställa grun- ningen av huvuddelen av bolagen med ett statligt ägande. derna för förvaltningen av statens egendom och förfogandet Statsrådet Mats Odell har ett förordnande enligt 7 kap. 5 § RF att över denna. Detta är ramen för det förvaltningsmandat reger- i Näringsdepartementet ansvara för förvaltningen av Arbetslivsingen har för förvaltningen av företag med statligt ägande. Upp- resurs, Bilprovningen, Nordea Bank, SBAB och TeliaSonera, som draget innebär att regeringen under vissa förutsättningar behö- regeringen av riksdagen bemyndigats att förändra ägandet i, ver riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av enligt tabell nedan. företagets inriktning, kapitaltillskott samt för försäljningar och köp av aktier eller andra förändringar av ägandet. 1.3 BEMYNDIGANDEN

I lagen (1996:1059) om statsbudgeten anges att regeringen får Riksdagen har bemyndigat regeringen att minska eller avveckla sälja statens aktier eller andelar i företag där staten har mindre ägandet i Arbetslivsresurs, Nordea Bank, SBAB och TeliaSonera. än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar om inte Dessutom har riksdagen bemyndigat regeringen att minska riksdagen beslutat annat. Regeringen får därmed inte utan riks- ägandet i Posten Norden till lägst 34 procent. När det gäller SEK dagens godkännande minska statens ägarandel i företag där sta- (AB Svensk Exportkredit) finns två befintliga bemyndiganden, ten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga dels prop. 1995/96:141,1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302 som aktier eller andelar. Riksdagsbeslut krävs inte för utdelningar, bemyndigar regeringen att minska ägandet i bolaget till lägst 34 eftersom det ingår i den löpande förvaltningen. Det krävs inte procent, dels prop. 2002/03:142, 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244 heller riksdagsbeslut för förvärv, avyttringar eller nedläggningar i vilken riksdagen godkände regeringens förslag som innebär att som företag genomför inom den verksamhetsinriktning som staten tills vidare blir ensam ägare i bolaget. riksdagen beslutat. För en sammanställning över propositioner Under 2009 och 2010 har riksdagen även bemyndigat regerom de enskilda bolagen se sidorna 110-111. Statsministern har ingen att förändra ägandet i Bilprovningen och SAS, enligt med stöd av 7 kap. 5 § RF givit näringsministern ansvaret i frågor tabell nedan.

BEMYNDIGANDEN ATT FÖRÄNDRA DET STATLIGA ÄGANDET

Nuvarande Bemyndigande att

2) Bolag som staten genom sitt ägande har ett bestämmande inflytande över på motsvarande sätt som anges i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551). 14 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

2. Regeringskansliet

2.1¶REGERINGSKANSLIETS FÖRVALTNINGSORGANISATION

Inom enheten för statligt ägande på Näringsdepartementet BOLAG – ANSVARSFÖRDELNING finns samlade resurser och kompetens för förvaltningen av de statligt ägda bolagen. Denna ordning ger goda förutsättningar Näringsdepartementet – Näringsdepartementet – för att bedriva en enhetlig ägarpolitik med tydliga mål och rikt- Enheten för statligt ägande Övriga enheter linjer för bolagen. Enheten för statligt ägande ansvarar för för- Akademiska Hus ALMI valtningen av merparten av de statligt ägda bolagen som förval- Arbetslivsresurs Arlandabanan Infrastrucure tas av Regeringskansliet. Sammantaget förvaltar Bilprovningen Botniabanan Näringsdepartementet 41 bolag. För 16 bolag ligger ansvaret för Bostadsgaranti Innovationsbron förvaltningen på andra departement. Dessa bolag förvaltas av Dom Shvetsii Norrland Center Utrikesdepartementet, Socialdepartementet, Finansdeparte- Fouriertransform SVEDAB mentet, Utbildningsdepartementet, Miljödepartementet, Inte- Green Cargo SweRoad grations- och jämställdhetsdepartementet och Kulturdeparte- Göta kanalbolaget VisitSweden mentet. Infranord 1)

I Regeringskansliet finns anställda som är styrelseledamöter i Jernhusen Finansdepartementet vissa av de statligt ägda bolagens styrelser. Denna styrelsemedver- Lernia Statens Bostadsomvandling kan innebär bland annat att statens krav på kunskap om verksam- LKAB Svenska Spel heten tillgodoses och kommunikationen mellan bolagen och äga- Nordea Bank ren underlättas. Det finns sammanlagt 29 anställda i Posten Norden Utbildningsdepartementet Regeringskansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag och Preaktio 2) Bolaget för den europeiska av dessa är 12 kvinnor och 17 män. Regeringen ser kontinuerligt över RISE spallationskällan 1) hur bolagsstyrningen och förvaltningsmodellen kan utvecklas. Rymdbolaget

Regeringen har dessutom inrättat ett särskilt råd, Rådet för Samhall Integrations- och försäljning av aktier i bolag med statligt ägande (dir. 2007:130). SAS jämställdhetsdepartementet Rådet ska vara ett stöd vid regeringens beredning av försälj- SBAB Miljömärkning Sverige ningsbeslut och avge yttrande på begäran av bolagsansvarigt SJ statsråd. SOS Alarm Miljödepartementet

Specialfastigheter Svenska Miljöstyrningsrådet 2.2 FÖRVALTNINGSKOSTNADER Sveaskog Swedesurvey Statens förvaltningskostnad för företag med statligt ägande Svenska Skeppshypotekskasuppgick under 2009 till 81,8 (133,0) miljoner kronor, varav 52,8 san Socialdepartementet (108,5) miljoner kronor avsåg externt köpta tjänster och utred- Svevia Apotekens Service ningar, exklusive de direkta försäljningsomkostnader som Swedavia 1) Apoteket Produktion & avräknats direkt mot försäljningsinkomsterna. De interna kost- TeliaSonera Labratorier naderna för Näringsdepartementets enhet för statligt ägande Teracom Systembolaget omfattar huvudsakligen lönekostnader men också andra Vasallen löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Köpta Vattenfall Kulturdepartementet tjänster innefattar främst arvoden inom finansiell, ekonomisk Vectura Consulting Dramaten och juridisk rådgivning samt framställandet av verksamhetsbe- Zenit Shipping 3) Operan rättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för företag med Voksenåsen statligt ägande. De interna förvaltningskostnaderna för företag som förvaltas på andra departement redovisas inte här då de Utrikesdepartementet främst består av lönekostnader som även hänförs till respektive SEK departements övriga arbetsuppgifter. Swedfund

1) Bolag under avveckling.

2) Vilande bolag under 2009.

3) Nybildade bolag 2010.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 15

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

3. Ramverk för bolag med statligt ägande

De statligt ägda bolagen lyder under samma lagar som

RAMVERK

privatägda bolag. Beslut som ägaren tar och som rör bolagen följer de förvaltningsregler som finns inom

Statens ägarpolicy

Regeringskansliet.

Svensk kod för bolagsstyrning

3.1 SAMMA LAGSTIFTNING FÖR ALLA BOLAG Förvaltning skild Lagstiftning, ABL, De statligt ägda bolagen lyder under samma lagar som privatägda från reglering konkurrens etc. bolag, till exempel aktiebolagslagen, årsredovisnings-, konkurrens-, bokförings- och insiderlagstiftningen. Bolag verksamma Regeringens inom en viss sektor kan exempelvis också lyda under särskild Riksdagsbeslut

förvaltningsmandat sektorslagstiftning, till exempel postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Ansvaret för sådana regleringar ligger på andra enheter inom Regeringskansliet än Näringsdepartementets enhet för statligt ägande.

troll av bland annat korssubventionering. En öppen redovisning 3.2 AKTIEBOLAGSLAGEN ska gälla för vilka medel som tillförts och hur de används. Krav Aktiebolagslagen utgör det centrala ramverket för bolagen. Stat- på särredovisning finns också för verksamhet som bedrivs av ligt ägda bolag lyder liksom privatägda bolag under aktiebo- bland annat monopolföretag och andra företag i särställning, lagslagen och det finns inte några särregler för statligt ägda när dessa även bedriver konkurrensutsatt verksamhet. Reglerna bolag, utom att Riksrevisionen har rätt att utse revisorer i bola- finns i det så kallade transparensdirektivet och har införts i gen. I bolagsordningen anges föremålet för bolagets verksamhet svensk lagstiftning genom lagen (2005:590) om insyn i vissa och följer de riksdagsbeslut som fattats beträffande bolaget i finansiella förbindelser m.m. fråga.

3.5¶KONFLIKTLÖSNING VID OFFENTLIG SÄLJVERKSAMHET

3.3¶EU:S BESTÄMMELSER OM STATLIGT STÖD PÅ MARKNADEN

Det finns vissa bestämmelser som tar sikte på kapitaltillskott De statligt ägda bolag där staten har ett dominerande inflytande och andra ekonomiska förmåner från staten. I praktiken gäller omfattas av en reglering i konkurrenslagen (2008:579) som reglerna om statligt stöd för allt stöd från staten till företag, trädde i kraft den 1 januari 2010. Stockholms tingsrätt får på såväl statligt ägda som privata, och baseras på EU:s bestämmel- talan av Konkurrensverket förbjuda ett sådant företag att i en ser om statligt stöd. Dessa regler är särskilt viktiga eftersom sta- verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett ten som aktieägare kan behöva lämna kapitaltillskott. Syftet visst förfarande om det snedvrider förutsättningarna för en med reglerna är att förhindra att en medlemsstat snedvrider effektiv konkurrens eller om det hämmar förekomsten eller konkurrensen genom stöd som stärker den inhemska industrins utvecklingen av en sådan konkurrens. Samma gäller också för konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlems- landstingsägda och kommunalägda bolag. Denna reglering går stat. Enligt EU:s regelverk ska den så kallade marknadsekono- dock utöver den som gäller för andra företag enligt konkurmiska investerarprincipen (Market Economy Investor Principle, renslagen. MEIP) tillämpas vid insatser av ägarkapital i statligt ägda bolag. Normalt är MEIP uppfylld om det kapitaltillskott som lämnats 3.6 OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS sker på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepte- Genom att de statligt ägda bolagen förvaltas av Regeringskansrats av en privat investerare. Om medlemsstaten vid tidpunkten liet, som är en statlig myndighet, kan en handling som förvaras för kapitaltillskottet har anledning att tro att insatsen långsik- och enligt särskilda regler anses inkommen till, eller upprättad i tigt kan ge tillräcklig avkastning, utgör det därmed inte olagligt Regeringskansliet, vara allmän handling. Under vissa förutsättstatsstöd. ningar kan uppgifterna i en allmän handling hållas hemliga.

Uppgifterna kan bland annat hållas hemliga för att skydda det 3.4 REDOVISNING AV ALLMÄNNA MEDEL allmännas eller en enskilds ekonomiska intressen. Vissa uppgif- För företag som uppnår viss omsättning per år och som mottar ter kan vara känsliga affärsuppgifter. Det skulle därför i vissa medel eller andra förmåner från det allmänna, gäller särskilda fall kunna skada bolaget om uppgifterna lämnas ut. Det innebär regler för redovisning av finansiella förbindelser. Reglerna är att den som vill ta del av en handling kan begära att få tillgång uppställda för att EU-kommissionen ska kunna få insyn för kon- till uppgifterna, men Regeringskansliet måste enligt offentlig-

16 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

hets- och sekretesslagen (2009:400) göra en skadeprövning innan handlingen kan lämnas ut. Uppgifterna kan normalt lämnas ut om det kan ske utan skada för staten eller för de bolag som uppgifterna rör.

3.7¶INTERNATIONELLT SAMARBETE

Sverige har aktivt deltagit i utvecklingen av OECD:s Guidelines on Corporate Governance of State-Owned Enterprises. Riktlinjerna togs fram 2005, som inte är bindande, är ett väl använt stöd för att utveckla olika staters förvaltning av sina statligt ägda bolag. Den svenska regeringens principer för bolagsstyrning följer i stort dessa riktlinjer. Intresset för riktlinjerna och styrning av statligt ägda bolag är stort i många länder inom och utanför OECD. Riktlinjerna finns på www.oecd.org/dataoecd/46/51/34803211.pdf.

Vidare har Sverige aktivt deltagit i utvecklingen av OECD:s A Guide for State Ownership – Accountability and Transparency. Denna guide handlar om att sätta upp tydligaoch uppföljningsbara mål för det statliga ägandet och för de statligt ägda bolagen. Den hanterar också frågor om rapportering och uppföljning.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 17

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

4. Bolagsstyrning och förhållandet mellan ägare, styrelse och företagsledningar

4.1 TILLÄMPNING AV SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING externa faktorer som rör bolagen beaktas och värderas, vilket I statligt majoritetsägda bolag ska Koden tillämpas. I övriga kan leda till bedömningen att ett bolag har behov av att tillföras bolag verkar staten i dialog med övriga delägare för att Koden ytterligare kapital eller att utdela kapital. ska tillämpas. Kodens övergripande syfte är att bidra till en för- För alla bolag bör ägaren och bolaget ta ställning till det bättrad styrning av svenska aktiebolag. Koden behandlar det enskilda bolagets behov av kapital och kapitalstruktur. Bolaget beslutssystem genom vilket ägarna direkt eller indirekt styr bör vara så effektivt kapitaliserat som möjligt för att med hänbolaget. Reglerna berör de enskilda bolagsorganens organisation syn till bolagets rörelserisk kunna bedriva sin verksamhet. Hänoch arbetsformer samt samspelet mellan dessa. Koden ska til- syn måste också tas till framtida kapitalbehov. lämpas enligt principen ”följ eller förklara”. En reviderad Kod Flera av de statligt ägda bolagen med särskilt beslutade samträdde i kraft den 1 februari 2010. I vissa frågor har regeringen hällsuppdrag saknar lån, det vill säga är i princip helt finansiefunnit skäl att, i överensstämmelse med Kodens princip ”följa rade av eget kapital. Även i denna typ av bolag måste dock ställeller förklara”, motivera vissa avvikelser från Koden. Nedan ning tas till hur stort totalt eget kapital bolaget bör ha för att så framgår regeringens motivering till avvikelserna. effektivt som möjligt kunna bedriva sin verksamhet. Det finns

ingen anledning för ägaren att ha mer kapital bundet i verksam- 4.2 BOLAGSSTÄMMAN heten än som behövs för att nå de mål som ställts upp. Vid Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det bedömningen av en lämplig kapitalstruktur måste även hänsyn forum där aktieägarna formellt utövar sitt inflytande. tas till möjligheten för ägaren att lämna kapitaltillskott.

Utöver reglerna i aktiebolagslagen och Koden gäller följande För att kapitalet i ett bolag ska användas så effektivt som möjprinciper för stämmor i bolag med statligt ägande. Riksdagsleda- ligt måste ägaren beräkna en kostnad för kapitalet. Kapitalkostmöter har rätt att närvara vid bolagsstämmor i de bolag där sta- naden ger motiv för bolaget att sträva efter ett effektivt kapitalten äger minst 50 procent av aktierna, under förutsättning att utnyttjande samt att, utifrån begränsade resurser, prioritera bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 bolagets kapital till exempel när det gäller investeringar. Kapianställda. Det är styrelsens ansvar att underrättelse om tid och talkostnaden måste minst motsvara den riskfria räntan, annars plats för bolagsstämman skickas till riksdagens centralkansli i har bolaget inte något incitament att finansiera sin verksamhet anslutning till utfärdandet av kallelsen till stämman. Riksdags- med något annat än ägarens kapital, det vill säga genom lånat ledamöters önskan att närvara på bolagsstämman ska i förväg kapital. Kostnaden för eget kapital måste överstiga den riskfria anmälas till styrelsen och anmälan bör vara styrelsen tillhanda räntan tillräckligt mycket för att motsvara risken i bolaget och senast en vecka före bolagsstämman. skapa rätt ekonomiska signaler i verksamheten.

I de statligt ägda bolagen bör allmänheten bjudas in att närvara. De statliga ägda bolagen bör anordna någon form av 4.5 EKONOMISKA MÅL I STATLIGT ÄGDA BOLAG arrangemang i samband med årsstämman där även allmänheten Syftet med att fastställa ekonomiska mål är ur ett ägarperspekbereds möjlighet att ställa frågor till bolagsledningen. tiv att:

Årsstämmorna i bolag med statligt ägande ska äga rum före —F|^Xefg|__Ti|eWXf^TcTaWXZXab`TggfgleX_fXbV[YŒeXgTZf_XWden 30 april och utdelning ska ske senast två veckor efter respek- ning arbetar mot ambitiösa och långsiktiga mål. tive årsstämma. Se sidan 123 för information om datum för bola- —Hcca~XǁX^g\iTai|aWa\aZTi^Tc\gT_ZXab`TggglW_\ZZŒeT gens årsstämmor. kostnaden för eget kapital.

—;~__TUb_TZXgfǀaTaf\X__Te\f^c~Xae\`_\Za\i~! 4.3 BOLAGSORDNING —G\__YŒef|^eT|ZTeXa[~__UTeTbV[YŒehgf|ZUTeThgWX_a\aZTe Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksam- med hänsyn tagen till bolagets framtida kapitalbehov och hetsföremål och övriga angivna ramar. Regeringskansliet till- finansiella ställning. handahåller en mall för bolagsordning för de statligt ägda bola- —@Œ]_\ZZŒeTbV[haWXe_|ggT`|ga\aZhccYŒ_]a\aZbV[hgi|eWXgen. Mallen bygger på aktiebolagslagens regler för ring av bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå. marknadsnoterade bolag, Koden och statens ägarpolicy.

De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kate- 4.4 KAPITALSTRUKTUR I STATLIGT ÄGDA BOLAG gorier: Statens bolagsstyrning syftar till att de statligt ägda bolagen —?ŒafT`[Xgf`~_g\__XkX`cX_Ti^Tfga\aZc~XZXg^Tc\gT_X__Xe över tiden har en effektiv kapitalstruktur. Prövning och ställ- rörelsemarginal) ningstaganden om kapitalisering och nivån på en effektiv kapi- —>Tc\gT_fgeh^gheg\__XkX`cX_fb_\W\gXgX__Xee|agXg|V^a\aZfZeTW talstruktur måste göras kontinuerligt mot bakgrund av —HgWX_a\aZf`~_g\__XkX`cX_TaWX_TiaXggbi\afgX__XeXZXg omvärldsförändringar och förändrade verksamhetsförutsätt- kapital) ningar för bolagen. Detta innebär att en mängd interna och Vilket mål och vilken definition som används i varje specifikt

18 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

bolag kan variera. Skillnaden beror bland annat på bolagets Styrelsens ordförande branschtillhörighet, verksamhetens struktur, bolagets finan- Styrelsens ordförande väljs av bolagsstämman. Styrelseordföransiella situation och i vilken mognadsfas bolaget befinner sig. des särskilda roll behandlas i Koden. Om ordföranden lämnar sitt Generellt sett ska bolaget sträva efter att få en balans mellan uppdrag under mandattiden ska ägaren snarast välja ny ordföverksamhetsrisken och den finansiella risken i bolaget. Dessa rande på en extra bolagsstämma. Detta är ett avsteg från Koden ska tillsammans ge en rimlig total risk i bolaget. som anger att styrelsen kan utse ordföranden inom styrelsen. En

Kortfattat bestäms målen enligt följande: särskild uppgift som åligger styrelseordföranden är det så kallade —=h[ŒZeXe\f^Xa\Ub_TZXg|eWXfgb[ŒZeX|e^Tc\gT_^bfgaTWXa! samordningsansvaret. Styrelsen ska genom styrelseordföranden —=h[ŒZeX^Tc\gT_^bfgaTWXa|eWXfgb[ŒZeX_|ZZfZb_iXgYŒe_Œa- samordna sin syn med företrädare för ägaren när bolaget står

samhetsmålet. inför särskilt viktiga avgöranden. Det är styrelsen som har att —=h[ŒZeXeŒeX_fXe\f^WXfgb[ŒZeXTaWX_XZXg^Tc\gT_^e|if! bedöma i vilka fall samordning ska ske av styrelseordföranden —=h_|ZeXg\__i|kg\Ub_TZXgWXfgb[ŒZeX^TahgWX_a\aZfTaWX_Xa inför ett visst styrelsebeslut.

vara. De ekonomiska målen beslutas av bolagsstämman. Målen bör revideras då bestående förändringar sker, till exempel att lön- Styrelseledamöters oberoende samheten i en bransch långsiktigt sjunker eller att ränteläget En avvikelse i förhållande till Koden är att styrelseledamöters långsiktigt har förändrats. oberoende i förhållande till staten som större ägare inte redovi-

sas. Koden är huvudsakligen riktad mot bolag med ett spritt 4.6 OM STYRELSEN ägande. Skälet till Kodens krav på att bolag ska ha minst två sty- Styrelsens ansvar relseledamöter som är oberoende i förhållande till större aktieä- Styrelsen ansvarar för att de bolag där staten har ägarintressen gare och att samtliga styrelseledamöters oberoende till större sköts föredömligt inom de ramar lagstiftningen, ägarens anvis- ägare ska redovisas är i huvudsak för att skydda minoritetsägare. ningar och ägarpolicy ger. I statligt helägda bolag samt i statligt delägda bolag med få delä-

gare saknas därför skäl att redovisa denna form av oberoende. I Styrelsenomineringsprocessen marknadsnoterade bolag där staten har ett ägarintresse redovi- Regeringens mål är att styrelserna ska ha hög kompetens som är sas dock styrelseledamöternas oberoende i förhållande till deläväl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och garen staten. framtida utmaningar. Ledamöterna förväntas ha hög integritet och motsvara de krav på gott omdöme som förväntas av företrä- Styrelsens sammansättning dare för staten. Utgångspunkten för varje nominering av en styrelseledamot ska

För de statligt ägda bolagen som inte är marknadsnoterade vara kompetensbehovet i respektive bolags styrelse. Det är vikersätter principerna nedan Kodens regler som berör beredning tigt att styrelsens sammansättning är sådan att styrelsen alltid av beslut om nominering av styrelseledamöter och revisorer. har sådan branschkunskap eller annan kompetens som är direkt

För dessa bolag tillämpas enhetliga och gemensamma princi- relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärlden per för en strukturerad styrelsenomineringsprocess. Syftet är förändras. För att komma i fråga för ett styrelseuppdrag fordras att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens en hög kompetens inom relevant löpande affärsverksamhet, styrelser. I marknadsnoterade bolag där staten har ett betydande affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor eller inom ägarintresse utser staten dock en ledamot i respektive valbered- andra relevanta områden. Därutöver krävs en stark integritet ning. Valberedningen är i första hand ett beredande organ för och förmåga att se till bolagets bästa. Varje styrelseledamot ska bolagsstämman i nomineringsfrågor. kunna göra självständiga bedömningar av bolagets verksamhet.

Styrelsenomineringsprocessen koordineras av enheten för För att uppnå effektiva styrelser bör antalet ledamöter inte statligt ägande inom Näringsdepartementet. För varje bolag vara för många. Antalet ledamöter bör normalt vara 6–8 persoanalyserar en arbetsgrupp kompetensbehovet utifrån bolagets ner. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i verksamhet, situation och framtida utmaningar samt respektive styrelserna samt att det inte ska väljas någon vice styrelseordföstyrelses sammansättning. Därefter fastställs eventuella rekry- rande. teringsbehov och rekryteringsarbetet inleds. Urvalet av ledamö- Sammansättningen av varje styrelse ska också vara sådan att ter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta till vara på balans uppnås avseende bakgrund, kompetensområde, erfarenkompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med het och kön. För att uppnå balans avseende könsfördelning är olika bakgrund och erfarenheter. När processen avslutats ska målsättningen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 progjorda nomineringar offentliggöras enligt Koden. Genom ett cent. enhetligt och strukturerat arbetssätt tillförsäkras kvalitet i hela nomineringsarbetet.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 19

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

Styrelsens arbetsformer långsiktiga affärsstrategin och tar på detta sätt tillvara på nya Regeringen anser att det är varje styrelses ansvar att bedöma affärsmöjligheter på marknader där anställda, affärspartners, behovet av att inrätta särskilda utskott. I de fall utskott inrättas kunder och leverantörer ställer allt högre krav. ska Kodens och aktiebolagslagens principer vara vägledande för Statligt ägda bolag ska ha en genomtänkt och förankrad policy dess arbete. Även i övrigt ska Kodens principer vara vägledande och strategi för att hantera miljöhänsyn och socialt för styrelsens arbetsformer. ansvarstagande såsom etik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter,

bekämpning av korruption samt jämställdhet och mångfald. Verkställande direktör Arbetet ska kommuniceras såväl externt som internt. De statligt En av styrelsens viktigaste uppgifter är att utse och entlediga ägda bolagen förväntas bedriva ett aktivt arbete i dessa frågorså verkställande direktören. Enligt Koden kan verkställande direk- väl i de egna företagen som i samarbete med affärspartners, kuntören ingå i styrelsen men får inte vara dess ordförande. Reger- der och leverantörer. ingen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verkstäl- Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att driva arbetet lande direktörens roller och därför ska inte verkställande med frågor som rör hållbar utveckling, miljömässigt och socialt direktören vara ledamot i styrelsen. ansvar framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rappor-

tering och uppföljning. Till stöd för detta beslutade regeringen i Utvärdering av styrelserna november 2007 om riktlinjer för extern rapportering med utö- Styrelsens arbete ska utvärderas årligen. Enligt Koden är det sty- kade informationskrav för hållbarhetsredovisning med bland relseordförandens uppgift att tillse att utvärderingen genomförs annat krav på att de statligt ägda bolagen ska presentera en hålloch att valberedningen informeras om utvärderingens resultat. barhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative’s (GRI)

I de statligt helägda bolagen ska Regeringskansliet i stället för internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning. valberedningen informeras om utvärderingens resultat. I Reger- En viktig del i arbetet med hållbarhetsfrågor är att bolagen ingskansliets arbete med styrelsenomineringsprocessen görs stödjer och följer de universella riktlinjer som finns kring miljödessutom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda hänsyn, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, och bekämpning av bolags styrelser. korruption. Särskilt viktigt är detta för bolag som har verksam-

het eller upphandling i länder som brister i efterlevnad av Styrelsens arvoden grundläggande internationella ramverk. De universella riktlin- Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och jerna är OECD:s riktlinjer för multinationella företag och de tio det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelsens arvoden principerna i FN:s Global Compact (www.unglobalcompact. bestäms av bolagsstämman. Även arvoden till styrelseledamöter org). Dessa bägge verktyg bygger på internationella konventiosom arbetar i särskilt inrättade utskott inom styrelsen ska ner och avtal och har formulerats för företag av företag i samarbestämmas genom beslut på bolagsstämma. För att utskottsar- bete med stater och det civila samhället. Genom sin globala vodering ska utgå ska arbetet i utskottet vara av betydande inriktning ger de ett utmärkt stöd för såväl privata som statligt omfattning. Arvoderingen kan även tidsbegränsas vid perioder ägda bolag. av hög arbetsbelastning. Till anställda i Regeringskansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag utgår inget styrelse- eller Föredöme i jämställdhetsarbetet utskottsarvode från bolaget. De statligt ägda bolagens styrelser och ledningar ska vara ett

Inför beslut på stämman om styrelsens arvoden ska en analys föredöme i jämställdhetsarbetet. Regeringen ser det som en fortgöras där arvodenas nivå jämförs med arvodena i andra jämför- löpande och angelägen uppgift att ta till vara den kompetens bara bolag. Arvodena ska vara konkurrenskraftiga, men inte och erfarenhet som både kvinnor och män har, inte minst marknadsledande. Arvoden i de statligt ägda bolagen presente- genom tillsättningar på chefsnivå. Regeringen anser att det är av ras på respektive bolags sida (sid. 46-95). stor vikt att öka andelen kvinnor i företagsledande ställning. De

Enligt aktiebolagslagen kan bolagsstämman besluta om even- statligt ägda bolagen ska aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor. tuell ersättning till arbetstagarrepresentanter. Huvudprincipen Precis som staten som ägare ska vara ett föredöme genom en hög i statligt ägda bolag är att sådan ersättning inte utgår. andel kvinnor i styrelserna, är det angeläget att de statligt ägda

bolagen driver utvecklingen mot att även öka andelen kvinnor i 4.7 FÖREDÖME SOM BOLAGSÄGARE företagsledande befattningar.

Föredöme i miljömässigt och socialt ansvar

Bolags miljömässiga och sociala ansvar blir allt viktigare i ett Föredöme i arbetet för mångfald och mot diskriminering affärsstrategiskt perspektiv för dess långsiktiga förmåga att kon- Regeringen anser att arbetet med mångfald är viktigt och förutkurrera om kunder och skapa värde för sina ägare. Framtidens sätter att bolagen med statligt ägande beaktar detta i sin verkbolag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del i den samhet och personalpolitik. En ökande internationalisering

20 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

ställer krav på hög och bred kompetens hos de anställda. Mångfaldsarbetets övergripande mål är att alla nuvarande och framtida medarbetares kompetens och erfarenheter ska tillvaratas i verksamheten och att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder inte förekommer i förhållande till vare sig anställda, affärspartners, kunder och leverantörer eller andra som bolagen kommer i kontakt med.

Extern rapportering

Ledord för förvaltningen av de statligt ägda bolagen är öppenhet, aktivt ägande samt ordning och reda. De statligt ägda bolagen ägs ytterst gemensamt av det svenska folket, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning. De statligt ägda bolagen ska, utöver gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presentera årsredovisning, kvartalsrapporter samt bokslutskommuniké enligt de regler som gäller för marknadsnoterade bolag.

Rapporteringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bolagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av bolagens verksamhet och uppsatta mål. Regeringen beslutade den 29 november 2007 om riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Riktlinjerna kompletterades då med utökade och tydligare informationskrav avseende hållbarhetsinformation. Regeringen förstärkte därmed sina högt ställda ambitioner på området genom att ställa tydligare krav på rapportering och redovisning av arbetet med hållbarhetsfrågorna i de nya riktlinjerna. För mer information, se riktlinjer för extern rapportering i sin helhet, sid. 124-126.

Ersättningar till ledande befattningshavare

Regeringen beslutade den 20 april 2009 om nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Rimliga ersättningar är viktigt för förtroendet för näringslivet i stort och utgör för staten en central del i bolagsstyrningen. Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara bolag utan präglas av måttfullhet. Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. För riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande i sin helhet se sid. 129-130.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 21

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

5. Uppföljning och utvärdering

5.1¶ÖPPEN OCH TRANSPARENT RAPPORTERING ARVODESÖVERSIKT – BOLAGENS ERSÄTTNING TILL REVISORER 2009

Regeringen lämnar årligen en skrivelse om företag med statligt Övriga Andel totala

Revisions - konsult - Andel revisions-

ägande till riksdagen i syfte att ge en samlad och tydlig bild av intäkter, tjänster, Totalt, revision, arvoden, förvaltningen och för att ge möjlighet att utvärdera hur förvalt- Företag Tkr Tkr Tkr % %

BDO 704 0 704 100 0

ningen har utvecklats under året. I skrivelsen redovisas bland

intressenter och ingår också som bilaga i regeringens årliga skri- Summa exkl. Riksrevisionen 199 766 146 851 346 617 58 100

Riksrevisionen 2 432 115 2 547 95 velse till riksdagen. Regeringskansliet publicerar dessutom fyra delårsrapporter per år om utvecklingen i de statligt ägda bolagen.

5.2¶VAL AV REVISORER

Revisorernas uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. skott eller annan lämplig funktion inom bolaget. Regerings- Ansvaret för val av revisorer ligger alltid hos ägaren och val av kansliets förvaltare och handläggare följer upphandlingsprocesrevisorer beslutas på årsstämman. Det gäller dock inte Riksrevi- sen från upphandlingskriterier till urval och utvärdering. Det sionens revisorer, vars uppdrag följer av lagen (2002:1022) om slutliga beslutet fattas sedan av ägaren på årsstämman. För det revision av statlig verksamhet m.m. Vanligen hanteras det prak- fall omval av revisorer övervägs, utvärderas alltid revisorernas tiska arbetet med upphandlingen av de revisorer som väljs av arbete. Riksrevisionen kan förordna en eller flera revisorer att bolagsstämman av bolagets ekonomiavdelning, ett revisionsut- delta i den årliga revisionen.

22 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

5.3¶KÖNSFÖRDELNING I STYRELSERNA

Av de stämmovalda styrelseledamöterna var per den 31 maj 2010 KÖNSFÖRDELNING I STYRELSERNA i genomsnitt andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 Antal styrelser1) 2006 2007 2008 2009 K = Kvinnor % M = Män %

50 procent i de statligt ägda bolagen. I de statligt helägda bolagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent. I 41 40 (38 föregående år) av de statligt ägda företagen uppnåddes mål- 30 sättningen om balans avseende könsfördelning, det vill säga att 20 andelen av vardera könet var minst 40 procent. I 13 företag upp-

10 nåddes inte målsättningen, i 11 av dessa företag var det övervikt av män, det vill säga mer än 60 procent män och mindre än 40 0

0–19 K 20–39 K 40–60 K 61–80 K 81–100 K procent kvinnor. I två av dessa företag var det övervikt av kvin- 100–81 M 80–61 M 60–40 M 39–20 M 19–0 M nor. Se figur ”Könsfördelning i styrelserna”. 1) Baserat på antal styrelseuppdrag tillsatta av bolagsstämman. Redovisningen ovan

omfattar samtliga bolag med statligt ägande exklusive Zenit Shipping, Stattum

Under 2009 bestod styrelserna i bolag med statligt ägande i och det vilande bolaget Preaktio. snitt av 6,5 (6,8) ledamöter. Styrelsernas storlek varierar från 4 till 10 ledamöter.

KÖNSFÖRDELNING VD OCH LEDNINGSGRUPP1)

2009 -12-31 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31

I tolv av företagen finns ingen ledningsgrupp utöver VD. 1) Utvärderingen omfattar företag där statens ägarandel är större än 20 procent, exklusive avvecklingsföretag. 2) Exklusive VD.

KÖNSFÖRDELNING – LEDAMÖTER UTSEDDA AV BOLAGSSTÄMMAN

2010-05-31 2010-05-31 2009-05-31 2008-06-05 2007-05-27 2006-12-31 Kvinnor (K), Män (M) K, st M, st Totalt K, % M, % K, % M, % K, % M, % K, % M, % K, % M, % Hel- och delägda företag

utsedda av bolagsstämman

Helägda företag

utsedda av bolagsstämman

Regeringen eftersträvar balans avseende könsfördelning i styrelserna i de statligt ägda företagen. Per den 31 maj 2010 var andelen kvinnor 46 procent och andelen män var 54. I de helstatliga företagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent. Andelen styrelseordföranden som var kvinnor uppgick till 33 procent. Redovisningen ovan omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive avvecklingsbolaget Zenit Shipping och det vilande bolaget Preaktio.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 23

Bilaga

STATEN ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

Staten ansvarsfull och aktiv som ägare

Staten är en av Sveriges största företagsägare. Direkt- statlig affärsverksamhet som bedrivs i myndighetsform, vilket

kan innebära att nya statligt ägda företag uppstår genom bolagi-

ägandet av företag värderades i juni 2010 till cirka 620

seringar. Genomgångarna kan också leda till förändringar eller miljarder kronor. förtydliganden av vissa statligt ägda företags uppdrag. Redovis-

ningen till riksdagen sker per företag och i takt med att den GENOMGÅNG AV DET STATLIGA ÄGANDET individuella genomgången av ett företag är klar. Det är viktigt Staten är en av Sveriges största företagsägare, det är dock inte att så länge staten äger företagen att de ges möjlighet att utvecksjälvklart att staten ska fortsätta att äga alla dessa företag. Reger- las och växa för att fortsätta att skapa värde för ägaren. ingen anser att staten i princip inte ska äga företag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens - om MINSKAT STATLIGT ÄGANDE företaget inte har ett särskilt samhällsupdrag som är svårt att Regeringen uttryckte i propositionen ”Försäljning av vissa statklara på något annat sätt. En del i att vara en ansvarsfull och ligt ägda företag” (prop. 2006/07:57) sin avsikt att minska äganaktiv ägare är att gå igenom det statliga ägandet och pröva skälen det av Civitas Holding (som ägde Vasakronan), Nordea Bank, till fortsatt statligt ägande. Resultatet av en genomgång kan leda OMX, SBAB, TeliaSonera och Vin & Sprit. Vad gäller Imego till att regeringen lägger fram förslag till riksdagen om avyttring fanns ett bemyndigande sedan tidigare att få avyttra hela eller av hela eller delar av ett statligt ägt företag. Försäljningar kom- delar av statens aktieinnehav (prop. 2004/05:80, 2004/05:UbU15, mer att ske, när tidpunkten är den rätta, allt i syfte att skapa rskr. 2004/05:289). Under 2008 utnyttjade regeringen sina mesta möjliga värde för svenska folket. När frågan om försälj- bemyndiganden att avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i ning är aktuell innebär beredningsprocessen att varje försälj- OMX, Civitas Holding (som ägde Vasakronan), Vin & Sprit och ning anpassas till rådande marknadsläget så att försäljningarna Imego. Statens aktier i Venantius överfördes i december 2008 till kan ge bästa möjliga affärsmässiga utfall. En annan del i att vara AB Sveriges Exportkredit (SEK) i samband med att regeringen en ansvarsfull och aktiv ägare är att är gå igenom företagens bemyndigades att öka utlåningskapaciteten för SEK för att inriktningar och samhällsuppdrag, men också att se över annan underlätta för industrin att fortsätta att investera

Förändringar i det statliga ägandet 2006–2010

16 oktober 2006 20 juni 2007 23 juli 2008 1 sept 2008

Minskat statligt Riksdagsmandat för Regeringsbeslut om Regeringsbeslut

ägande i budgetpro- försäljning av vissa försäljning av Vin & om försäljning

positionen statligt ägda företag Sprit till franska Vasakronan till

Pernod Ricard AP Fastigheter

3 maj 2007 27 februari 2008

Försäljning av aktier Staten säljer sina i TeliaSonera aktier i OMX

2006 2007 2008

24 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

STATEN ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

såväl näringsliv som samhälle.

I samband med samgåendet mellan Posten med Post Danmark och bildandet av det nya postföretaget Posten Norden (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253), bemyndigades regeringen att minska statens ägande till lägst 34 procent av rösterna i Posten Norden. Under 2010 har riksdagen även beslutat om bemyndigande att minska eller förändra ägandet i SAS AB, (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220) och i Bilprovningen (prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162). Regeringen fortsätter genomgången av resterande företag i den statliga företagsportföljen.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER HITILLS UNDER MANDATPERIODEN

Under mandatperioden har regeringen hittills genomfört för- Statsrådet Mats Odell i samband med försäljningen av Vin & Sprit till säljningar av statligt ägda företag till ett totalt värde av 119,1 mil- Pernod Ricard. jarder kronor, inklusive nettoskulder m.m. Försäljningsintäkterna från dessa försäljningar uppgår till 98,9 miljarder kronor, (prop.2008/09:86, bet.2008/09:NU12, rskr.2008/09:125). Statens exklusive nettoskulder m.m. Försäljningsintäkterna har använts aktier i SP avyttrades till RISE under hösten 2009 (prop. till att amortera på statsskulden för att därigenom minska sta- 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) som en del i tens skuldsättning och räntekostnader. Statsrådet Mats Odell den pågående omstruktureringen av industriforskningsinsti- har i regeringen ansvarat för genomförandet av försäljningar av tuten i syfte att stärka konkurrensen och en uthållig tillväxt i statligt ägda företag.

10 november 2008 1 januari 2009 12 februari 2009 1 januari 2010 18 februari 2010 1 april 2010

Kapitaltillskott till Svevia och Vectura Nyemission i SAS Infranord bildas Nyemission i SAS Swedavia bildas ALMI och SEK Consulting bildas

17 januari 2010

Första privatägda

apoteket öppnas

sedan 1971

18 december 2008 13 mars 2009 24 juni 2009 22 mars 2010

Fouriertransform Nyemission i Posten och Post Nya förtydligade bildas Nordea Bank Danmark bildar uppdrag för Posten Norden Vattenfall och

Sveaskog

2009 2010

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 25

Bilaga

STATEN ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

FÖRÄNDRADE OCH FÖRTYDLIGADE UPPDRAG lingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Syftet SBAB är att tydliggöra Vattenfalls strategiska inriktning, i enlighet Riksdagen beslutade i prop. 2008/09:104 att utvidga uppdraget med vad som presenterades på bolagets årsstämma 2009. Ett för SBAB. En utvidgning av verksamheten förutsätter dock att förtydligande av Vattenfalls uppdrag rekommenderades av Finansinspektionen bevilja nödvändiga tillstånd. Syftet med det Riksrevisionen i rapporten Vattenfall – med vind i ryggen? utvidgade uppdraget är att förbättra SBAB:s lönsamhet och där- (RiR 2007:29). med dess värde vid en försäljning (prop. 2008/09:104, bet. 2008/09:FiU39, rskr. 2008/09:217). Övriga

Dessutom, i syfte att bättre kunna tillvarata och utveckla vär- Sveaskog dena i företagen, beslutade riksdagen att uppdraget för Vasallen Sveaskogs förändrade uppdrag innebär att verksamhet ska base- skulle utvidgas och att aktierna i Kasernen skulle överlåtas till ras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkast- Vasallen (prop. 2008/09:172, bet. 2008/09:FiU41, rskr. ning. Sveaskog ska vara en oberoende aktör med kärnverksam- 2008/09:263). het inom skogsbruk utan egna stora intressen som slutanvändare Därtill har riksdagen godkänt att förändra uppdragen i ytterav skogsråvara. Sveaskog bör också kunna bedriva närliggande ligare företag, för ALMI kring upphandling av rådgivningsresurverksamhet om det bidrar till att öka bolagets avkastning. Dess- serna i koncernen och för Innovationsbron om förtydligad utom ska Sveaskog även fortsättningsvis genom försäljning av inriktning och målgrupp för företaget. Därtill har riksdagen mark på marknadsmässiga villkor möjliggöra omarronderingar godkänt att vidga Swedfunds uppdrag genom övertagandet av och tillköp för enskilt skogbruk, särskilt i glesbygd. Försäljning ansvaret för de så kallade Startprogrammen (Swedpartnership) av mark ska ske till dess att tio procent av den areal bolaget hade från Sida. 2002, vid bolagets bildande, är avyttrad. Sveaskogs uppdrag att tillhandahålla ersättningsmark ska upphöra och bolaget ska RIKSREVISIONENS GRANSKNING överföra 100 000 hektar produktiv skogsmark till staten för att Riksrevisionen har inom ramen för sin effektivitetsrevision användas som ersättningsmark för att underlätta skydd av granskat regeringens bolagsförsäljningar vilket resulterat i fölskogsmark. jande granskningsrapporter: Regeringens försäljning av åtta

procent av TeliaSonera (RiR 2008:12), Regeringens försäljning av Vattenfall V&S Vin & Sprit AB (RiR 2009:9) samt Regeringens försäljning Vattenfalls förtydligade uppdrag innebär att det ska generera av Vasakronan (RiR 2010:2). Det framgår av rapporterna att en marknadsmässig avkastning genom att bedriva energiverk- regeringen genomfört försäljningarna i enlighet med gällande samhet så att bolaget tillhör ett av de bolag som leder utveck- lagstiftning och riksdagsbeslut.

GENOMFÖRDA FÖRSÄLJNINGAR

I maj 2007 såldes 8% av statens aktier i TeliaSonera och statens

ägarandel minskade från 45,3% till 37,3%. Priset var 50 kr per aktie

och 359 236 578 aktier såldes. Likviden för försäljningen uppgick

till cirka 17,9 miljarder kronor.

I februari 2008 sålde statens samtliga sina 7 993 466 aktier i

OMX för 265 kr per aktie. Likviden blev 2 118 miljoner kronor.

I juli 2008 såldes V&S Vin&Sprit Aktiebolag för 55 miljarder kro-

nor. I transaktionen ingick även aktier i Beam Global Spirits & Wine,

Inc. för cirka 3 miljarder kronor.

I september 2008 såldes Civitas Holding Aktiebolag (bolaget som

ägde samtliga aktier i Vasakronan) för cirka 41 miljarder kronor.

Köparen tog över skulder i Civitas Holding/Vasakronan motsvarande

16,5 miljarder kronor.

26 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

STATEN ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

Regeringens redogörelse med anledning av Riksrevisionens iakttagelser avseende statligt ägda bolag sker i budgetpropositio- NYA FÖRETAG BILDADE UNDER MANDATPERIODEN nen. I år har Riksrevisionen bland annat publicerat granskningsrapporterna Vasakronan (RiR 2010:2) samt Sveaskog AB och dess Bolaget för den europeiska spallationskällan uppdrag (RiR 2010:8), vilka regeringen kommer att redogöra för Bolaget ska planera och bygga den europeiska spallationskällan i budgetpropositionen för 2011. i Lund med ett centrum för databearbetning i Köpenhamn.

Inledningsvis ägs företaget av svenska staten men avsikten är att NYA STATLIGT ÄGDA FÖRETAG danska staten ska gå in som delägare, och med tiden även andra Under mandatperioden har fler nya företag bildats från verk- delägare. samheter som tidigare bedrivits i myndighetsform på ett eller annat sätt. Skälen för bolagiseringarna har främst varit att öka Fouriertransform förutsättningarna för konkurrensneutralitet, öka produktivite- Fouriertransform är ett statligt venture ten på marknaden samt skapa effektivitetsvinster för samhället. capitalbolag vars uppdrag är att bidra Under 2008 bildades Fouriertransform för att investera i forsk- till att stärka det svenska fordonsklustrets internationella konkurnings- och utvecklingsverksamhet inom fordonsklustret. Före- renskraften. Detta görs genom att på kommersiella grunder tilltaget är del av regeringens åtgärder för att möta utmaningarna handahålla kapital i olika former som t.ex. aktiekapital, vinstaninom svensk fordonsindustri. delslån och optioner samt att vara en aktiv ägare som tillför

Under 2009 bildades företaget Svevia av den verksamhet som kompetens till varje projekt. tidigare bedrivits inom affärsenheten Vägverket Produktion. Företaget Vectura Consulting som bildades i januari 2009, är en Infranord sammanslagning av verksamheter som tidigare ingått som Företaget bildades genom att affärsenheten affärsdrivande enheter inom Vägverket och Banverket. Banverket Produktion bolagiserades. Kärn-

I januari 2010 bildades företaget Infranord när affärsenheten verksamheten är att bygga, förbättra och modernisera järnvägs- Banverket Produktions tidigare verksamhet överfördes i aktie- infrastruktur. 2009 hade bolaget cirka 3 000 anställda och bolagsform. I april 2010 bildades företaget Swedavia när flyg- omsättningen uppgick till 4,3 miljarder kronor. platsverksamheten vid Luftfartsverket bolagiserades och bolaget som ska planera och bygga en forskningsanläggning för den Svevia europeiska spallationskällan. Företaget bildades genom en bolagisering av

affärsenheten Vägverket Produktion. Svevias OMSTRUKTURERING AV APOTEKET TILL FÖLJD AV affärsidé är att bygga och sköta om Sveriges vägar och infra- OMREGLERING AV APOTEKSMARKNADEN struktur genom att bedriva entreprenad-, service-, och uthyr- I samband med den omreglering av apoteksmarknaden som ningsverksamhet inom trafik-, mark-, bygg-, och anläggningsomgenomförts och som möjliggör för nya aktörer att etablera sig på rådet. 2009 hade bolaget drygt 2 800 anställda och omsatte 7,9 apoteksmarknaden har ägandet och verksamheten i Apoteket miljarder kronor. omstrukturerats. Under omregleringen har flera nya bolag bildats, bland annat Apoteksgruppen i Sverige Holding (tidigare Swedavia Apoteket Omstrukturering), Apotekens Service samt Apoteket Företaget bildades genom att flygplatsverk- Produktion & Laboratorier. samhet vid Luftfartsverket bolagiserades. Apoteket Omstrukturering Aktiebolag (OAB) har varit moder- Swedavia äger, driver och utvecklar 14 flygplatser och har ca bolag för Apoteket under omregleringsperioden. OAB har haft 2 600 medarbetare. Omsättningen är på årsbasis ca 5 miljarder ansvaret för att omstrukturera Apoteket och för att skapa förut- kronor. sättningar för en väl fungerande konkurrens på en omreglerad apoteksmarknad. I april 2010 blev Apoteket åter direktägt av sta- Vectura Consulting ten och OAB ombildades till ett holdingbolag; Apoteksgruppen Vectura Consulting bildades genom en bolagii Sverige Holding. Denna koncern ska möjliggöra för småföreta- sering och sammanslagning av Vägverket Kongare att driva apotek med stöd av en gemensam organisation för sult och Banverket Projektering. Bolagets kärnverksamhet utgår inköp, distribution och IT med mera. från tjänsteområdena utredning och analys, projektering, pro- Nödvändig infrastruktur och servicefunktioner för samtliga jekt- och byggledning samt drift och underhåll inom både vägapotek verksamma på den omreglerade svenska apoteksmarkna- och järnvägssektorn. Under 2009 hade företaget drygt 1000 den har överförts till Apotekens Service. Apotekens Service AB anställda och omsatte ca 1,1 miljard kronor. ägs sedan mars 2010 direkt av staten.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 27

Bilaga

24 HÅLLBAR UTVECKLING

» Arbete med hållbarhetsfrågorna är ett pågående arbete med förbättring i fokus. Rapporteringen både driver arbetet framåt och ökar transparansen! «

Näringsminister Maud Olofsson

Statligt ägda företag ska vara föredömen

De statligt ägda företagen ska vara föredömen vad FÖREDÖMEN PÅ HÅLLBARHETSREDOVISNING

Regeringens riktlinjer bygger på principen ”följa eller förklara”,

gäller miljöansvar och socialt ansvar. De riktlinjer

som innebär att ett företag kan göra avvikelser från riktlinmed krav på rapportering som införts har bidragit till jerna om en tydlig förklaring anges. För 2009 publicerade i förbättring av företagens hållbarhetsarbete och ökat princip alla statligt ägda företag, 94 procent (45 av 48), en håll-

barhetsredovisning enligt GRI, vilket är en förbättring jämfört transparensen. med 14 procent 2007. Detta kan jämföras med börsens 100

största företag där cirka 30 procent av företagen hållbarhetsre- Företagens miljöansvar och sociala ansvar, de så kallade hållbar- dovisar enligt GRI, vilket i och för sig är en förbättring från 15 hetsfrågorna, blir allt viktigare i ett affärsstrategiskt perspektiv procent 2007. Genomgången av de statligt ägda företagens för företags långsiktiga förmåga att konkurrera om sina kunder hållbarhetsredovisningar visar att flera företag har ökat sin och skapa långsiktigt värde för sina ägare. Framtidens företag ser ambition under 2009 jämfört med föregående år, genom att en integrering av dessa frågor som en självklar del av sin långsik- höja sin redovisningsnivå från ’C’ till ’B’. På uppdrag av Närtiga affärsstrategi för att ta tillvara på nya affärsmöjligheter på ingsdepartementet har Uppsala universitet under våren marknader där anställda, affärspartners, kunder och leverantö- genomfört en forskningsstudie för att undersöka vilka effekter rer ställer allt högre krav. De statligt ägda företagen ska vara som kravet på redovisning har haft på hållbarhetsarbetet i föredömen för andra företag och leda denna utveckling. företagen. Resultaten visar på ökad prioritet för hållbarhetsfrå-

gorna hos styrelse och ledning och ett mer strukturerat arbete ÄGARSTYRNING OCH RAPPORTERING och mer strukturerade processer i företagen. Regeringen beslutade i november 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen med utökade STYRELSENS ANSVAR ENLIGT ÄGARPOLICY informationskrav för hållbarhetsredovisning. Enligt dem ska de Hållbarhetsfrågorna är en bolagstyrningsfråga och riktlinjerna statligt ägda företagen inför årsstämman samtidigt med årsredo- för extern rapportering ingår i ägarpolicyn som sedan tidigare visningen publicera en oberoende bestyrkt och kvalitetssäkrad fastslagit att de statligt ägda företagen ska ta ett såväl miljöanhållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative’s rikt- svar som socialt ansvar och vara föredömen inom jämställdhetslinjer (GRI). En ökad och förbättrad redovisning driver utveck- och mångfaldsarbetet. Staten som ägare kan utvärdera och följa lingen och arbetet med hållbarhetsfrågorna framåt. Genom att upp företagens arbete och styrelsernas ansvar genom att granska använda GRI, den etablerade internationella standarden för och följa upp hållbarhetsrapporteringen. Företagen har själva hållbarhetsredovisning, som utgångspunkt ges möjlighet till bäst kunskap om vilka frågor som är mest relevanta och väsentjämförelser mellan företag inom branscher och sektorer både liga bland annat utifrån de branscher företagen är verksamma i. nationellt och internationellt. Företagens hållbarhetsarbete kan Arbetet med hållbarhetsfrågor ska vara ett pågående arbete, därmed bedömas både av ägare och andra intressenter. För sta- utifrån varje företags förutsättningar och utmaningar. Förbättten som ägare har hållbarhetsfrågorna och uppföljning av håll- ringen som ska vara i fokus och kraven på rapportering är verkbarhetsarbetet en självklar plats som en del av en god ägarstyr- tyg för att driva utvecklingen framåt. Genom ett kontinuerligt ning. De statligt ägda företagen ska vara föredömen och för förbättringsarbete stärks förutsättningarna för ett långsiktigt staten som ägare är det viktigt att kunna följa upp detta. värdeskapande i företagen.

28 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

ANALYS OCH DIALOG MED INTRESSENTER barhetsfrågorna hjälpa företag att identifiera hållbara Även om kunskap om viktiga hållbarhetsfrågor finns internt i affärsmöjligheter och nya behov och på så sätt bidra till en hållföretagen är dialogen med företagens intressenter viktig. bar utveckling. Genom att företagen i en intressent- och materialitetsanalys identifierar sina viktigaste intressenter och förtroendefrågor TRANSPARENS OCH FÖRTROENDE GENOM RAPPORTERING skapas en agenda med prioriteringar för förändring. Resultaten Genom en öppen kommunikationsprocess parallellt med hållfrån intressentdialogerna kan redovisas i hållbarhetsredovis- barhetsarbetet skapas förtroende för företagets arbete. Transpaningen som ett sätt att ytterligare öka transparensen. rens ger intressenterna insyn i det pågående arbetet, och gör det

Intressentdialogerna bidrar till att fånga upp förväntningar möjligt att följa stegvisa förbättringar och bättre förstå vilka och kritiska synpunkter men även möjligheter som kan uppstå utmaningar företagen möter. genom hållbarhetsarbetet. Staten är en viktig intressent i egen- De statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar ska vara skap av ägare, och i ägarpolicyn (sid.9–23) framförs regeringens kvalitetssäkrade genom oberoende granskning och ska publicesyn och förväntningar på de statligt ägda företagen kring bland ras inför årsstämman samtidigt som årsredovisningen, eftersom annat hållbarhetsfrågor. Genom att föra dialog också med de andra det tillsammans med den finansiella rapporteringen utgör grunintressenterna kan utvecklingen av hållbarhetsarbetet förstärkas den för utvärdering av företagen. ytterligare, liksom förtroendet från omgivningen generellt.

INTERNATIONELL UTBLICK

RISK OCH MÖJLIGHET Den svenska regeringens riktlinjer för statligt ägda företag var Genom att vara lyhörd för förväntningarna på företagets miljö- bland de första nationella riktlinjerna för hållbarhetsrapportemässiga och sociala agerande kan ett företag identifiera och han- ring för företag. Initiativet harmoniserar med den internatiotera frågor som kan komma att bli kritiska längre fram. Det kan nella utvecklingen där hållbarhetsfrågorna ges allt större vikt, förebygga incidenter som leder till negativ uppmärksamhet som och där rapporteringsfrågorna är alltmer viktiga. I flera länder i kan skada företagets förtroende från omgivningen och miss- Europa finns numera riktlinjer och andra regleringar för att gynna företagets affärsmässiga utveckling, som vid konsument- företag ska rapportera sitt hållbarhetsarbete, exempelvis i Danbojkotter eller offentliga missförtroendeförklaringar. mark ska de 1100 största bolagen rapportera om sitt hållbarhets-

Ett företag som har ett medvetet hållbarhetsarbete kan i stäl- arbete och i Holland ska de statligt ägda företagen hållbarhetslet få en kvalitetsstämpel som ger ökad konkurrenskraft och rapportera enligt GRI. Många överstatliga organisationer har positivt påverkar varumärket när både kunder och medarbetare antagit eller uppdaterat riktlinjer för företag vad gäller socialt aktivt väljer att belöna det arbetet. En effektiv hushållning med ansvar, miljöansvar och bolagsstyrningsansvar. Dessa initiativ naturresurser, såsom energibesparingar och minskad material- skapar en länk mellan internationella konventioner och företaförbrukning, kan ge direkta ekonomiska fördelar, vilket attrahe- gens ansvar genom att översätta allmänna principer till mer rar investerare. Långsiktigt kan en ökad medvetenhet om håll- konkreta riktlinjer för företagens agerande.

VIKTIGA NORMSÄNDARE t Global Compact är ett globalt FN-initiativ som bygger på tio princi- Riktlinjerna för de statligt ägda företagens hållbarhetsrapportering per inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption som harmoniserar med många av de internationella normerna, och blir formulerats utifrån FN:s kärnkonventioner. Företag som ansluter sig sålunda en del av en internationell strävan om en mer hållbar utveck- till Global Compact arbetar för att integrera principerna i sina egna ling. Några viktiga internationella normsändare är: verksamheter. Sedan starten 2000 har antalet medlemmar stadigt t OECD:s riktlinjer för multinationella företag var ett tidigt initiativ ökat och uppgår till över 4 000 företag från 120 länder. Bland de för att vägleda företag som agerar i en internationell miljö att efter- statligt ägda företagen finns Nordea, SAS, Sveaskog, SweRoad leva de internationella ramverken för hållbarhet och ansvarsfullt (anslutna 2009) och Vattenfall anslutna till Global Compact. företagande i alla delar av sin verksamhet. Riktlinjerna inkluderar t Global Reporting Initiative (GRI) är riktlinjer för rapportering av hållbland annat mänskliga rättigheter, miljö, konkurrens, korruption, barhetsarbete, som inkluderar socialt, miljömässigt och ekonomiskt skatt och produktansvar. Riktlinjerna är frivilliga men regeringen perspektiv. På så sätt är det ett stöd och verktyg för företag och förväntar sig att svenska företag följer dem. En uppdatering av rikt- organisationer att rapportera sitt arbete utifrån Global Compact och linjerna har påbörjas under 2010 och avslutas vid halvårsskiftet OECD:s riktlinjer. GRI syftar till att öka möjligheten att följa upp och 2011. utvärdera företagens hållbarhetsarbete och öka jämförbarheten.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 29

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

LKAB

När samspelet mellan ekonomi, miljö och det sociala är avgörande för framgång

LKAB är en internationell järnmalmskoncern med hjärtat uppe i Malmfälten. Där bryter och förädlar LKAB järnmalm med unika egenskaper, som utgör grundbulten i uppbyggnaden av samhällen världen över. LKAB:s verksamhet och framgång som pålitlig leverantör av kvalitetsledande järnmalmspellets är tätt sammanlänkat med ett ansvar för naturresurser och miljön, och är beroende av goda relationer med omgivningen – såväl med medborgarna i staden ovan gruvan som med medarbetarna.

ETT DRAMATISKT ÅR MED TUFFA BESLUT

Efter inledande starka ekonomiska resultat under 2008 avslutades året med en kraftigt vikande marknadssituation, och inledningen på 2009 innebar stora utmaningar.

Tack vare en stark finansiell ställning tog LKAB beslut om att fortsätta bygga lager av järnmalmsprodukter och råmalm, fortsätta de stora framtidsinvesteringarna för utökad kapacitet men samtidigt införa ett kraftfullt kostnadssänknings- och kapitaleffektiviseringsprogram.

”Det visade sig vara rätt beslut eftersom efterfrågan kraftigt tog fart under hösten och lagren tömts vid årets slut”, säger Lotta Fogde, kommunikationsdirektör på LKAB.

GEMENSAMMA INSATSER SKAPAR FLEXIBILITET växte upp till följd av gruvbrytningen måste flyttas om den ska kunna fort- OCH UTHÅLLIGHET PÅ LÅNG SIKT sätta eftersom de underjordiska malmkropparna lutar in under samhällena. Trots besluten om att bygga lager innebar den vikande efterfrågan att Förflyttningen av boplatser har pågått i många decennier allteftersom flera av LKAB:s produktionsanläggningar stängdes i omgångar under järnmalmsbrytningen skett på nya huvudnivåer. Inom de närmaste 20 det första halvåret. Dessutom genomfördes det första sommarstop- åren räknar LKAB med att cirka 3 000 människor behöver flytta. pet på 25 år i järnmalmsverksamheten. Det innebar att antalet viss- ”LKAB orsakar genom gruvbrytningen omvandlingar i samhällena, men tidsanställda och konsulter begränsades kraftigt. Samtidigt förde har inte rollen att planera och utföra förändringarna. Det är kommunerna LKAB en löpande dialog med medarbetarna och facket för att hitta som bestämmer över planeringen och hur det nya samhället ska se ut och långsiktiga lösningar för att behålla personalen och undvika varsel. fungera. LKAB deltar naturligtvis aktivt i det arbetet”, säger Lotta Fogde.

Genom gemensamma ansträngningar nåddes en lösning som inne- Dialog och transparens är avgörande för att skapa förståelse och bar att LKAB betalade lön under fyra extra lediga veckor under som- acceptans för dessa förändringar. Löpande hålls samråd med dem som maruppehållet, samtidigt som medarbetarna sköt på lönerevisioner berörs, men LKAB försöker också nå bredare i sin kommunikation. Webboch tog tid från tidsbanker. platsen LKAB Framtid och regelbundna tidningar till samtliga hushåll i

På så sätt kunde LKAB behålla kompetenta medarbetare och sam- Malmberget och Kiruna berättar om vad som är på gång och ger insyn i tidigt vara flexibla under perioden med lägre produktion. När efter- processerna. frågan steg fanns produktlager och personal på plats, och LKAB kunde ta marknadsandelar i uppgången. DET UNIKA ERBJUDANDET- MAGNETITEN

Att verksamheten fortsätter är till gagn för såväl ägaren, och indirekt SAMHÄLLEN I FÖRÄNDRING svenska folket, som för näringslivet i regionen och andra industrier, Samhällena runt LKAB:s järnmalmsfyndigheter, Malmberget och såsom stålindustrin. Kiruna, lever med verksamheten som närmaste granne, största arbets- Dessutom är järnmalmen i Malmfälten unik. Magnetitmalmen är mer givare och dominerande ekonomisk kraft i regionen. De samhällen som sällsynt och har egenskaper som ger både ekonomiska och miljömässiga

30 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

VINNARE FÖR BÄSTA REDOVISNINGEN - LKAB OCH SWEDFUND !

Flera av de statligt ägda företagen har under året uppmärk-

sammats för sitt hållbarhetsarbete i olika sammanhang.

I samband med FinForum utdelades FAR:s pris för bästa

hållbarhetsredovisning. I kategorin Stora företag vann LKAB

första pris med motiveringen att hållbarhetsredovisning på

ett strukturerat sätt visar hur koncernen arbetar med sina

väsentliga hållbarhetsfrågor ur perspektiven ekonomiska frå-

gor, miljöfrågor och sociala frågor. I kategorin Små & medel-

stora företag vann Swedfund första priset med motiveringen

att hållbarhetsredovisningen på ett intressant och trovärdigt

sätt beskriver verksamheten i ett hållbarhetskontext, och

övertygande redovisar hur strategier omsätts i resultat och

aktivt bidrar till hållbar utveckling. RISE placerade sig som

näst bäst i kategorin Små & medelstora företag.

fördelar. Magnetitmalmen genererar nämligen stora mängder värme i för- GENOM SAMARBETEN DRIVER LKAB ädlingsprocessen, vilket innebär att LKAB:s produktion kräver tillförsel av FORSKNINGEN FRAMÅT väsentligt mindre mängder fossila bränslen som olja och kol jämfört med Det internationella forskningsprojektet ULCOS (Ultra Low Carbon konkurrenterna, som har omagnetisk hematitmalm. dioxide Steel Making) har sedan 2004 arbetat för att ta fram helt ny

Magnetitbaserade pellets medför även stora miljöfördelar för LKAB:s teknik med målet att halvera ståltillverkningens koldioxidutsläpp. kunder. Med LKAB Green Pellets i masugnen reduceras utsläppen av kol- Totalt deltar 48 företag, organisationer, universitet och forskningsindioxid från gruva till råstål. Alternativen genererar upp till sju gånger stitut från 15 länder i projektet. Projektet samfinansieras av ULCOS högre koldioxidutsläpp. Därför vinner även klimatet på att så mycket som medlemmar och EU. LKAB är en av kärnmedlemmarna, och den möjligt av världens stål har sitt ursprung i Malmfältens gruvor. För precis enda järnmalmsleverantören. Samtliga tester sker i LKABs experisom stål- och järnmalmsmarknaden är världsomspännande, är också kli- mentmasugn i Luleå, och projektet är nu i fasen att testa de mest matfrågan global. lovande teknikerna.

LKAB Green Pellets hjälper gruv- och stålindustrin att minska sin miljö- Tillsammans med två medlemmar i ULCOS, Statoil och Höganäs påverkan och att bidra till en hållbar utveckling. Stålet, och därigenom undersöker LKAB just nu möjligheten att bygga ett järnverk i Norge i järnmalmen, är en nödvändig resurs när samhällen utvecklas och nya projektet Ironman. Genom att reducera syret i järnmalmen med samhällen byggs. Behoven är störst i regioner som växer snabbt och som naturgas i stället för med kol, kan koldioxidutsläppen vid ståltillverkhar stort behov av utveckling. Därför ser LKAB en ökad potential i tillväxt- ning minska med upp till 70 procent. Det planerade järnverket skulle marknader som Mellanöstern och Kina, och där skedde också flera nya bli ett av världens största för direktreduktion med naturgas med en affärer under 2009. kapacitet på cirka 1,6 miljoner ton förädlad pellets årligen.

”Men det är i Europa, där koldioxidutsläppen är prissatta som vi ser att kunderna efterfrågar mer information om miljöpåverkan från våra produkter. Vi kan visa på bättre resultat i livscykelanalyser och på sikt tror vi att det kan utvecklas till en viktig konkurrensfördel”, säger Lotta Fogde.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 31

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

HÅLLBARHETSARBETE I KINA

CSR och hållbarhetsarbete för statligt ägda företag i Kina

UTLÄNDSKA FÖRETAG FÖREBILDER I KINA finns en CSR-policy för statligt ägda kinesiska företag som innebär att de I ett land som Kina där den ekonomiska utvecklingen går väldigt fort, bland annat ska arbeta integrerat med hållbarhetsfrågorna och rapportera hinner ofta lagstiftningen och implementeringen av lagarna inte med. om sitt arbete. I policyn framhålls hållbarhetsarbetet som en bidragande fak- Mot bakgrund av detta har utländska företag i Kina länge arbetat tor till såväl innovationsförmåga som ett ökat krav vid internationella samarmed CSR-frågor, till stor del drivna av konsumenter och investerares beten. Utöver policyn finns även en rekommendation om att SASAC:s företag krav. Kinas regering ser att företagens arbete har fallit väl ut och vill inom tre år ska göra en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. gärna lyfta fram utländska företag som goda förebilder för kinesisk industri. Kina ser företagen som en resurs i arbetet med att åtgärda SVENSKT SAMARBETE MED KINA samhällsproblem, och CSR-begreppet i Kina blir därför något bredare När Kinas president Hu Jintao besökte Sverige i juni 2007 undertecknaän den traditionella definitionen. des ett samförståndsavtal (MoU) om ökat samarbete kring företagens

sociala ansvar. Det är det första och hittills enda avtal av detta slag som SASAC Kina ingått. Avtalet omfattar samarbete i frågor som arbetsvillkor, arbe- Sedan många år finns ett stort intresse från SASAC kring hur förvalt- tarskydd, industriella föroreningar, konsumenters rättigheter och antikorningen av statligt ägda företag i Sverige går till. SASAC är den centrala ruption. Avtalspart på kinesisk sida är handelsministeriet (MOFCOM, myndigheten i Kina som förvaltar de största statligt ägda företagen, däri- Ministry of Commerce). Under vice handelsminister Gao Huchengs besök bland flera av Kinas absolut största företag såsom exempelvis, China i Stockholm i juli 2009 undertecknades ett kompletterande MoU som Mobil, Sinopec, Baosteel, PetroChina och COSCO. Ett skäl till intresset närmare reglerar kontaktformerna när det gäller CSR och i mars 2010 är att den svenska modellen för styrning av statligt ägda företag har signerades en handlingsplan på CSR-området i samband med att Kinas ansetts vara en föregångare och bland annat varit modell för OECD:s vice president Xi Jinping besökte Sverige för firandet av 60 års bilaterala riktlinjer för corporate governance för statligt ägda företag. Det finns relationer mellan Sverige och Kina. I april 2010 inrättades ett CSR-center numera även ett intresse och utbyte kring hur CSR/hållbarhetsfrågor vid svenska ambassaden i Peking för att arbeta vidare med att utveckla hanteras i de statligt ägda företagen i Sverige och Kina. Sedan 2008 samarbetet inom CSR.

32 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

FORSKNINGSSTUDIE UPPSALA UNIVERSITET

Hållbarhetsfrågorna allt högre upp på den agendan

Preliminära resultat från Uppsala Universitets forskningsstudie av redo- KÄRNVERKSAMHETEN INTAKT visningskravets effekter visar på en utbredd medvetenhet om GRI, ökat När det gäller riktlinjernas påverkan på kärnverksamheten går det utrymme för hållbarhetsfrågor internt och en systematik i att identifiera ännu inte att identifiera något större genomslag. Det nya sättet att och samordna relevanta hållbarhetsfrågor. Studien som genomförts två år rapportera är hittills ett verktyg för ökad transparens men har inte efter att riktlinjerna om hållbarhetsrapportering införts visar också att det förändrat hur man gör affärer i någon större utsträckning. ännu inte går att spåra någon större påverkan på kärnverksamheten. ”Däremot lyfter flera bolag fram att det på sikt kan leda till stärkt

konkurrenskraft och göra bolagens produkter och tjänster mer attrak- ENKÄTER OCH INTERVJUER tiva för marknaden liksom påverka bolagens rykten positivt”, säger Forskargruppen vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala univer- Magnus Frostenson, forskare vid Uppsala universitet. sitet har på uppdrag av Näringsdepartementet undersökt vilka effekter riktlinjerna för hållbarhetsrapportering haft på kärnverksamheten, struk- ÖVERVÄGANDE POSITIVT turen och de interna processerna i de statligt ägda företagen. Genom Efter två år är det fortfarande tidigt att påvisa mer enkäter till både styrelseordförande och hållbarhetsansvarig tillsammans omfattande förändringar än ökad medvetenhet och med intervjuer med ett utvalt antal företag har gruppen försökt identifiera transparens, och attityderna till rapporteringskravet hur bolagens arbete påverkats. är blandade. De positiva reaktionerna överväger

dock. ÖKAD MEDVETENHET OCH FÖRBÄTTRAD SYSTEMATIK ”Några av de företag som har mest positiva erfarenheter har arbe- Studien visar att medvetenheten om frågorna är hög, samtliga styrelseord- tat med att utifrån GRI:s ramverk vidareutveckla indikatorerna för att föranden har kännedom om GRI:s riktlinjer och det går också att konstatera bättre reflektera deras verksamheter. För flera branscher saknas fortatt hållbarhetsfrågorna har lyfts fram tydligare på den interna agendan på farande specifika riktlinjer, och bolag har utgått från de generella grund av rapporteringskravet. Det finns också stöd för att arbetet enligt GRI riktlinjerna och översatt indikatorer till att bli relevanta för just deras har gett tydligare systematik i hållbarhetsprocesserna och hjälpt till att verksamhet. På så sätt kan de mäta utvecklingen inom de områden identifiera frågor för fortsatt arbete, som till exempel inköp och miljö- och som är mest relevanta för den egna verksamheten vilket innebär en kvalitetsfrågor i leverantörsledet. En annan tydlig signal i studien är att led- direkt nytta för bolagen”, framhåller Frostenson. ningens engagemang betraktas som avgörande för ett fungerande hållbarhetsarbete. Det ger mandat och stärker organisationens arbete.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 33

Bilaga

30 HÅLLBAR UTVECKLING

TEMA: BEKÄMPNING AV MUTOR OCH KORRUPTION

Krav på rapportering ger möjlighet till tydligare uppföljning av åtgärder för bekämpning av mutor och korruption

Korruption hindrar ekonomisk utveckling, skapar barri- När företag med statligt ägande med verksamhet eller upphand-

ling i länder som brister i efterlevnaden av grundläggande inter-

ärer som sätter marknadsekonomins funktion ur spel.

nationella ramverk är det särskilt viktigt att företaget har en väl Lagstiftningen och påföljderna för korruption skiftar förankrad policy och strategi för att hantera dessa frågor.

mellan olika länder, men företag är skyldiga att upp-

MARKNADSSITUATIONER MED ÖKAD RISK

rätthålla system som motverkar och säkerställer skydd Risken för korruption ökar då ett företag på ett eller annat sätt mot korruption. Genom tydlig intern styrning och rap- har en stark marknadsställning, eller verkar i en sektor med liten

konkurrens, med få aktörer och där leverantörer endast har en

portering kan de statligt ägda företagen redovisa vilka

ingång för att sälja sina produkter eller tjänster till slutkunder. åtgärder som vidtagits. I den statliga företagsportföljen finns företag som verkar under

lagstadgade monopol eller företag med dominerande ställning HINDER MOT EN EFFEKTIV MARKNAD på en marknad med tydligt reglerade förutsättningar, exempel- Korruption är ett stort problem i många länder. Korruption ska- vis Svenska Spel, Systembolaget, Bilprovningen och Apoteket. dar och försvagar demokratin och det politiska systemet, sätter Andra risksituationer är när produkter eller tjänster som ska marknadsekonomins funktionssätt ur spel och motverkar eko- inhandlas har ett högt ekonomiskt värde, men där inköpsbeslunomisk utveckling. Utbredd korruption undergräver rättssäker- ten är delegerade långt ner i organisationen. För organisationer heten för medborgarna och gynnar ett fåtal på bekostnad av och företag som agerar i länder med svagt rättsväsende eller lagsamhället i stort. Korruption hämmar också handel och investe- stiftning är det extra viktigt att kunna uppvisa tydliga åtgärder ringar eftersom företag är mindre intresserade av att satsa i län- för att upprätthålla en hög affärsetik i sina affärsrelationer. der eller regioner där korruption och mutor är vanligt förekommande. Statens ägarpolicy fastslår att de statligt ägda företagen VIKTIGA RAMVERK, RIKTLINJER OCH INSTRUMENT ska skötas föredömligt inom de ramar lagstiftningen ger och Sedan 1997 finns en OECD-konvention som omfattar bekämpning ligga i framkant i arbetet med hållbarhetsfrågor, inklusive bland av bestickning till utländska offentliga tjänstemän i internationella annat etik och bekämpning av korruption. Mutbrott och affärsförhållanden. Utöver OECD-länderna har ytterligare länder bestickning är ett lagbrott i svensk lagstiftning och i ett statligt undertecknat konventionen, såsom Brasilien och Sydafrika. Grunägt företag kan detta påverka förtroendet inte bara för det dat på denna konvention har riktlinjer mot korruption även införts enskilda företaget utan även för staten som företagsägare, och i OECD:s riktlinjer för multinationella företag. leda till misstro mot rättsstaten och det demokratiska systemet. Samma år, 1997, kom även en EU-konvention mot korruption.

GRÄNSDRAGNINGSPROBLEMATIK OCH INTERNATIONELLA MUTOR I FÖRSLAG TILL NY REGLERING

Lagstiftningen för mutbrott har uppfattats som svårtillgänglig och den har förändrats och där tydlighet särskilt efterfrågats för att otydlig. Därför inleddes i juni 2009 en offentlig utredning om mutor, skapa gemensamma spelregler internationellt. Ett är ’vårdslös Ju 2009:05, med syfte att tydliggöra lagstiftningen. Ett nytt lagför- finansiering av muta’ som siktar på att säkra att svenska företag slag har nyss lämnats och en förändring i lagen är att vänta under inte bidrar till mutbrott genom agenter och andra mellanmän. Enligt 2012. I förslaget samlas bestämmelserna om mutbrott i ett kapitel, förslaget blir det straffbart att av grov oaktsamhet främja givande tidigare var de fördelade på olika paragrafer i olika kapitel. av muta. Detta ställer krav på företag att ha en effektiv internkon-

”Remissförslaget behandlar fem typfall av otillåtna förmåner. Det troll och informera sig om hur pengar som betalas till agenter första fallet handlar om mutor till skada för huvudman, till exempel används. Det sista typfallet rör mutor vid idrottsevenemang och när en anställd tar emot förmåner för att sälja arbetsgivarens produk- andra tävlingar som är föremål för kommersiell vadslagning. Spelter eller tjänster billigare. Myndighetsutövning och offentlig upphand- marknaden uppgår till enorma belopp, vilket har ökat risken för ling är ett annat typfall där avsikt att påverka processerna är straff- uppgjorda matcher och mutor.” bart. Som ett tredje typfall inringas handlingar som utgör hinder för ”Vi ser en begränsad omfattning av korruptionsincidenter i Sverige fri konkurrens”, säger Henrik Karlsson, sekreterare i Utredningen om jämfört med andra länder. Genom ökad tydlighet vill vi förebygga att mutor och rådman vid Göteborgs tingsrätt. svenska företag överträder regler i brist på kunskap. God affärsetik

”De övriga två typfallen har aktualiserats i takt med att markna- kan också vara en konkurrensfördel,” lägger Henrik Karlsson till.

34 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING 31

TEMA: BEKÄMPNING AV MUTOR OCH KORRUPTION

MODELL FÖR INTERNT ARBETE MOT KORRUPTION BEGREPP – MUTOR OCH KORRUPTION

Det finns flera företeelser och begrepp som är kopplade till kor-

Styrelse ruption och transparens;

t ,PSSVQUJPO - anses föreligga när någon utnyttjar sin maktposition

för att gynna sig själv, t.ex. en beslutsfattare inom förvaltningen

eller en inköpschef i näringslivet, eller ett intresse som står

Policy om Utvärdering och

beslutsfattaren nära. Integritet är motsatsen till korruption.

korruption uppföljning

t .VUCSPUU - föreligger i svensk rätt om en arbetstagare, upp-

dragstagare m.fl. ”för sig själv eller för annan tar emot, låter åt

sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för

Whistlerblower

Ledning sin tjänsteutövning.”

funktion

t #FTUJDLOJOH - den som till arbetstagare m.fl. ”lämnar, utlovar

eller erbjuder, för denne själv eller för annan, muta eller annan

Förankring Rapportering av otillbörlig belöning för tjänsteutövningen” gör sig skyldig till

av riktlinjer oegentligheter bestickning.

t +ÊW - föreligger när det finns en ”omständighet som är ägnad

att rubba förtroendet för en beslutsfattare”, t.ex. därför att

han eller hon inte uppfattas vara opartisk.

Organisation t #JTZTTMPS - kan vara förtroendeskadliga och vetter därmed mot

jävsproblematiken. Ett exempel kan vara att en domare på fri-

tiden ger råd åt en organisation eller att en kommunanställd har

intressen i ett företag som kommunen anlitar. I bägge fallen kan

bisysslorna skada förtroendet för det allmänna, också om

beslutsfattaren inte tar några otillbörliga hänsyn i sin tjänst.

t *OUSFTTFLPOýJLUFS - ett vitt begrepp som används flitigt i den

anglosaxiska världen och täcker situationer, där en persons

Den är ett av flera instrument inom EU för att bekämpa korrup- oväld kan sättas i fråga. tion. Under 2003 antog EU ett rambeslut mot korruption inom t .JTTCSVLBWFHFONBLUTGÊS - inbegriper trolöshet mot huvud-

den privata sektorn. man, förskingring och liknande. Typiskt sett innebär dessa

Den första globala konventionen mot korruption, FN:s kon- brott att tillgångar förs över från en arbetsgivare till en

vention mot korruption, trädde i kraft i slutet av 2005. Sverige är anställd. Det kan dock finnas exempel på att förfarandet får ett av ca 140 länder som anslutit sig till konventionen. FN:s Glo- effekter av större räckvidd. Ett exempel är att en insamlingsbal Compact föregick konventionen och lade 2004 till en tionde chef på en biståndsorganisation berikar sig, t.ex. genom att

princip om bekämpning av korruption riktad till företag. utfärda falska fakturor. Sådan trolöshet kan skada hela organi-

Statens ägarpolicy fastställer de viktiga principer som skall til- sationens trovärdighet och kanske också bidra till att andra lämpas i statligt ägda företag. Den slår bland annat fast att det är liknande organisationer får svårare att samla in medel. styrelsens ansvar för att företagen har en förankrad policy och t 5SBOTQBSFOT - ett medel att bekämpa korruption, jäv och andra strategi för att hantera hållbarhetsfrågor, inklusive bekämpning intressekonflikter liksom andra dubiösa förfaranden, såsom

av korruption. försäljning av allmän egendom till underpris, tillsättning av

Det finns även en rad instrument mot korruption där närings- befattningar utan ett utlysningsförfarande (jfr. högre statliga

livet är initiativtagare. Institutet Mot Mutor (IMM), en ideell tjänster), bidrag i det dolda till politiska partier m.m. Samtinäringslivsorganisation, har tagit fram ”Vägledande etiska regler digt kan man säga att en omfattande öppenhet har ett egenför kontakt- och relationsfrämjande förmåner i affärsverksam- värde i ett demokratiskt samhälle.

het” och handledande dokument för hur ett företag tar fram och t w8IJTUMFCMPXJOHw - ett medel att avslöja dubiösa förfaranden.

följer upp en policy mot mutor. Internationella handelskamma- Skydd för ”whistleblowers” är effektivt därför att anställda ren (ICC) har utvecklat och antagit en ”ICC Rules of Conduct” vanligen har bäst insyn i sin arbetsgivares ljusskygga förehasom vänder sig dels till regeringar och internationella organisa- vanden (jfr. lex Bratt och lex Sarah). tioner, dels till medlemmarna med uppmaning till självsanering. Källa: Svenska avdelningen för Transparency International Inom ICC finns en särskild anti-korruptionskommission.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

32 HÅLLBAR UTVECKLING

TEMA: BEKÄMPNING AV MUTOR OCH KORRUPTION

KORRUPTION ÄR ETT GLOBALT PROBLEM fångar upp flera av dessa aspekter; hur många affärsenheter som Transparency International är en oberoende ideell organisation analyserats utifrån risk om korruption (SO2), andel medarbetare som bedriver opinionsbildning och sprider kunskap om effek- som utbildats i policy och rutiner mot korruption (SO3) och terna av korruption. Deras årliga korruptionsindex visar vilka åtgärder som vidtagits vid korruptionsincidenter (SO4). Lobbyländer som uppfattas ha en låg respektive hög nivå av korrup- ing och bidrag till politiska partier är frågor som internationellt tion. Totalt ingår 180 länder i indexet. sett rör sig i sfären kring korruptionsfrågor, men haft begränsat

I korruptionsindex för 2009 rankas Sverige som fjärde land i utrymme i den svenska debatten. världen efter Nya Zeeland, Danmark och Singapore när det gäl- En organisations kultur och värderingar kan vara starka verkler att förebygga och motverka korruption. Det betyder inte att tyg för att förebygga korruption. Genom formella riktlinjer och korruption inte förekommer i Sverige. Det finns ett stort mör- policy kan ledningen för en organisation tydliggöra sin inställkertal när det gäller anmälningar om korruptionsincidenter. ning och understryka dess vikt. Det utgör grunden i att bygga en

Ett annat verktyg för att identifiera korruptionsrisk i ett land kontrollmiljö för att följa upp organisationens förmåga att föreär den anti-korruptionsportal som Danmark, Norge, Sverige, bygga korruption. En annan grundläggande aspekt är att bedöma Storbritannien och Tyskland samfinansierar. Syftet är att under- i vilken utsträckning verksamheten exponeras mot eventuella lätta för mindre och medelstora att göra affärer i u-länder genom korruptionsrisker. Kontrollfunktioner, rapporteringsmekanisatt tillhandahålla information om korruption i ca 50 länder, och mer, utbildning och uppföljning är därefter centrala delar i ett genom verktyg för att utveckla interna riktlinjer mot korrup- systematiskt arbete med syfte att förebygga korruption. tion. Korruption tenderar att drabba de fattigaste människorna värst. KORRUPTIONSFRÅGOR I STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

Genomgången av de statligt ägda företagens hållbarhetsredovis- TYDLIGARE UPPFÖLJNING OCH RAPPORTERING ningar visar att ungefär var tredje företag har reflekterat över De statligt ägda företagen ska vara föredömen och uppvisa en korruptionsrisker kopplade till verksamheten, indikator SO2, hög transparens. Att följa lagar och regler är en grundförutsätt- och knappt var fjärde företag har ett mer systematiskt förhållning. Mutor och annan otillbörlig påverkan ska inte förekomma ningssätt till riskbedömning. i företag med statligt ägande eller annan statlig verksamhet. Sveaskog arbetar exempelvis kontinuerligt med riskanalyser

Nyckeltalen i GRI:s riktlinjer för hållbarhetsrapportering av affärsenheterna, och bedömer att det föreligger korruptions-

TELIASONERA

Systemen utgör plattformen men människorna skapar resultaten

Hög affärsetik är en prioriterad fråga hos TeliaSonera, vilket under- där vi agerar, vilket ger förutsättningar för samma höga standard inom stryktes i den analys som företaget genomförde 2009 för att ringa in de olika verksamheterna”, säger Luiga. viktiga ansvarsfrågor. En koncerngemensam uppförandekod som uppdaterades under

”TeliaSonera bedriver verksamhet i länder som rankas som både 2009 ger övergripande riktlinjer för medarbetares agerande och betohög och låg risk vad gäller korruption, men samma standard måste nar vikten av hög affärsetik. Samtliga medarbetare uppmanas att rapgälla för hela koncernen. Gemensamma riktlinjer och ett tydligt ställ- portera oegentligheter. Det finns även särskilda instruktioner för dem ningstagande hos den högsta ledningen mot alla former av korruption som arbetar med upphandling och med finansiell rapportering som gör affärsetiken till en levande del i kulturen och beteendet”, säger ger ytterligare vägledning för att motverka korruptionsrisker. Christian Luiga som är ansvarig för Corporate Control hos TeliaSonera. ”Genom koordinering av våra olika aktiviteter inom Corporate

Riskanalysen för korruption bygger på flera parametrar där externa Responsibility, riskanalys och kontrollaktiviteter skapar vi ett mer effekorganisationer, såsom Transparency International, utgör en informa- tivt system som är gemensamt för koncernen. Tillsammans med lokala tionskälla. Därutöver analyseras till exempel vilka kostnadsstrukturer ledningar, våra interna kontrollfunktioner och externa revisorer har vi tagit som finns och som potentiellt utgör risk i olika enheter samt erfaren- fram en gemensam bild av situationen. Det ger en effektivare process för heter från intern och extern revision. identifiering av var risker för korruption eller bristande kontroll finns och

”Vi eftersträvar lika system och processer på samtliga marknader var vi ska sätta in stöd och utbildning för att förbättra resultaten.”

36 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

TEMA: BEKÄMPNING AV MUTOR OCH KORRUPTION

FÅ RAPPORTERAR OM INCIDENTER

När det gäller åtgärder som vidtagits vid korruptionsincidenter,

indikator SO4, redovisar knappt var fjärde företag någon infor-

mation. I de flesta fallen anges endast upplysningen att inga kor-

ruptionsincidenter förekommit. Bilprovningen har hanterat fall

av bestickning som lett till förundersökning eller åtal. Företaget

klargör att rapporterade fall hanteras genom internutredning

och polisanmälan, och att medarbetare som bryter mot reglerna

riskerar uppsägning eller avsked. Inom Systembolaget finns

sedan 2005 en etisk rådgivare, som kan agera s.k. whistleblower-

funktion och ta emot misstankar om oegentligheter, men också

ge medarbetarna stöd och vägledning. Under 2009 vidarebeford-

rades sju frågor till den etiska rådgivaren, och medarbetare som

vänder sig dit är garanterade anonymitet. En incident under

2009 har lett till att Svenska Spel har sett över sina riktlinjer och

rutiner för representation och kontaktfrämjande förmåner och

väntas fatta beslut om nya instruktioner under 2010.

risk kopplade till det dotterbolag som köper in virke i Ryssland och Baltikum. Där genomförs utbildning i uppförandekoden årligen och under 2009 även en stickprovskontroll av en leverantör. Inom SEK förekommer en systematisk bedömning av risk i samband med kreditansökningar. SEK har klassificerat ett tjugotal länder och hundratals företag, banker, offentliga organisationer och kommuner utifrån flera hållbarhetsaspekter, däribland korruption. Dessa utgör underlag inför beslut om kreditgivning i ett så kallat trafikljussystem som signalerar

NY KOD GER STÖD TILL NÄRINGSLIVET

risknivå.

Sedan 2009 har en arbetsgrupp med representanter från REDOVISNING AV GRI-INDIKATORER näringslivet och branschföreningar, såsom Svenskt Näringsliv, Genomgången av de statligt ägda företagens hållbarhetsredovis- ICC, Svensk Handel och Bankföreningen, arbetat för att ta fram ningar visar att åtta av företagen har rapporterat att de har en vägledande kod kring gåvor och förmåner. utbildning av medarbetare i rutiner och riktlinjer mot korrup- ”Arbetsgruppen har arbetat fram koden tillsammans med IMM. tion, indikator SO3, och angett andel medarbetare som omfat- Det förslag till kod som nu går med i remissrundan är brett förtats. Därtill har ytterligare sex företag delvis rapporterat denna ankrat i näringslivet, och har diskuterats med representanter för indikator. Samhall har utvecklat en ny Uppförandekod och håll- en rad företag och branschorganisationer. Koden kommer att förbarhetspolicy, som introducerats i början av 2010. Den tydliggör valtas av IMM som ansvarar för att koden förblir ett levande företagets position angående mutor, bestickning och oetiska för- instrument som går i takt med utvecklingen”, säger Viveca Bergmåner, inklusive otillbörliga gåvor eller tjänster, och refererar stedt Sten, ledamot i Kodgruppen och chefsjurist hos Posten Nortill såväl Skatteverkets definitioner och beloppsgränser som till den. IMM rekommendationer. I samband med interna sälj- och ”Koden, tillsammans med lagförslagets förarbeten, ska ge företag inköpskonferenser har medarbetare informerats om Samhalls en tydligare och utförligare vägledning i frågor om förmåner och riktlinjer. Hos Bilprovningen råder nolltolerans mot mutor och mutor. Språket är mer modernt och tillgängligt än lagtexten och bestickning i samband med fordonsbesiktning, detta ingår både koden innehåller också olika varningsflaggor och förebyggande i rekryteringsprocesser med potentiella anställda samt som en åtgärder som ett företag kan vidta. Ett företag som följer koden håller del i grundutbildningen av nyanställda. SweRoad genomför sig utanför det straffrättsliga området, men en avvikelse från koden ingen regelbunden utbildning i korruptionsfrågor, däremot har behöver inte nödvändigt innebära en lagöverträdelse. Det är tydligt bolaget arbetat fram en rutin så att korruptionsfrågor diskuteras uttalat att koden ska vara en viktig rättskälla för domstolarna.” i samband med uppstart av ett projekt.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 37

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Vad rapporterar de statligt ägda företagen om i sina hållbarhetsredovisingar?

Olika branscher möter olika utmaningar och olika förtro- sument av energi. LKAB:s redovisning lyfter upp resultat från ener-

gieffektiviseringsprogram och initiativ för ökad tillgång på el från

endefrågor kopplade till vilka risker och utmaningar som

förnybara källor - som basindustrins investering i vindkraft.

finns i respektive branscher. Näringsdepartementet har uppdragit åt PWC att granska årets rapporter i förhål- DETALJHANDEL:4ZTUFNCPMBHFU"QPUFLFU4WFOTLB4QFM

För detaljhandelsföretagen är frågeställningar relaterade till deras

lande till branschspecifika frågor. Ägarens förväntningar

marknadsställning centrala. Deras samhällsuppdrag är att reducera är att företagen har identifierat sina viktigaste frågor och negativa konsekvenser för folkhälsan, såsom spelmissbruk eller

alkoholism. Kundnöjdhet är ett sätt att mäta förtroendet och

redovisar sitt arbete och resultat.

påverkar företagens handlingsutrymme. Generellt är transporter

och arbetsvillkor i leverantörskedjan också viktiga frågor. ENERGI: Vattenfall Apotekets läkemedelsombudsman hanterar frågor eller klago- Viktiga hållbarhetsfrågor för energisektorn är framförallt kli- mål angående leverantörsneutraliteten med syfte att säkerställa matpåverkan och förnybar energi, kärnkraftssäkerhet, kund- hög etik och rättvis behandling av leverantörer. Under 2009 nöjdhet och affärsetik. Vattenfalls fem övergripande strategiska behandlades fyra ärenden. Svenska Spel har infört åldersgränser målsättningar mäts delvis med GRI-indikatorer, däribland och oannonserade kontroller hos ombud för ett säkert spelande. kundnöjdhet. Fokus under året har varit arbetet med att för- Över 2 000 personer valde ett frivilligt avtal om avstängningar bättra drifts- och leveranssäkerheten genom utbyggnad av från kasinon vid tendenser till spelberoende. kraftnätet med kabel under mark, samt installation av mätut- Systembolaget driver ett nordiskt samarbete för en uppförustning för elkonsumtion hos kunder och ökad rådgivning om randekod för leverantörer, och Svenska Spel har inlett arbetet effektivitetsåtgärder. med en ny uppförandekod. Apoteket har gjort riskbedömningar

Inom ramen för klimatfrågor görs investeringar i alternativa av leverantörskedjan och inkluderar sin nya kod i alla nya avtal energikällor och i tekniker för lägre koldioxidutsläpp. De sam- med leverantörer. lade resultaten av dessa åtgärder mäts delvis i form av GRI-indikatorer för sänkta koldioxidutsläpp. FASTIGHETER:"LBEFNJTLB)VT4QFDJBMGBTUJHIFUFS

Vattenfall är medlem i Transparency Internationals svenska +FSOIVTFO7BTBMMFO avdelning. Med stöd av interna riktlinjer och utbildningar arbe- Verksamheterna för de statliga fastighetsbolagen skiljer sig åt, tar företaget för att förebygga korruption. Totalt hade 1 311 med- men gemensamma relevanta hållbarhetsfrågor är energi och kliarbetare utbildats i Vattenfalls Antitrust Compliance Pro- mat, kundnöjdhet, affärsetik, hållbara byggnader och leverangramme vid årets slut. törsfrågor, såsom relationen med bygg- och anläggningsföretag.

Rapportomfånget varierar mellan företagen, men en återkom- BASINDUSTRI:-,"# HSVWESJGUPDI4WFBTLPH TLPHTGÚSFUBH mande fråga är energianvändning och då främst arbetet med Viktiga frågor för Sveaskog och LKAB är bland annat säker energieffektiviseringar och att minska utsläpp från fossila arbetsmiljö, påverkan på natur och lokalsamhälle, klimat-, energi- bränslen. och avfallsfrågor. Rapporteringen visar att analys och bedömning Specialfastigheter är igång med att arbeta in ett miljömålsproav relevanta frågor väl överensstämmer med branschanalysen. gram i affärsplanerna med konkreta målsättningar för förnyelse-

Sveaskog har en central skyddskommitté med ansvar för en bar energi, minskad el- och värmeförbrukning och utfasning av intern utbildning i arbetsmiljö, anpassad till Sveaskogs verksam- fossila bränslen. Akademiska Hus har infört Energiportalen på het och riktad till samtliga personalansvariga chefer och skydds- flera campusområden, och genom analys av energianvändningen ombud. LKAB bedriver ett motsvarande program kallat ”Säker- identifierat förbättringsområden. Målet är att minska mängden heten först”. Resultaten av företagens arbete mäts i form av köpt energi med 30 procent till 2015, och 40 procent till 2025. nyckeltal för olyckor och sjukfrånvaro. Fastighetsbolagens rapporter kan bli ytterligare transparenta om

Påverkan på samhället skiljer sig mellan företagen. LKAB:s arbetet med affärsetiska frågor kopplade till korruption och risk. största utmaning är de omfattande samhällsförflyttningarna som krävs i takt med att järnmalmen bryts på nya, djupare nivåer och TELEKOM:5FMJB4POFSB5FSBDPN3ZNECPMBHFU påverkar bebyggelse och boende i Malmfälten (se sid xx). Sveaskogs TeliaSonera och Teracom har gemensamma frågeställningar påverkan på den biologiska mångfalden är en viktig fråga och före- kopplade till öppenhet och åsiktsfrihet. Teracom framhåller sin taget arbetar med att återskapa eller förstärka naturvärden i vissa uppgift att säkerställa tillgång till oberoende media och bidra skogsbestånd. Båda företagen uppvisar transparens om sin påver- till mediemångfald. För TeliaSonera innebär det säker datahankan och om samråd och samarbete med olika intressentgrupper. tering för att skydda kundernas integritet, och med GRI-indika- Energifrågor är en affärskritisk fråga för LKAB som är en storkon- torer redovisas ärenden kopplade till hantering av kunddata.

38 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

rapporterar efter indikatorer från GRI:s sektorsupplement för

*((#!!'N!!&('&$*'## finanssektorn och beskriver rutiner för att säkerställa att miljö-

relaterade, sociala och politiska risker bedöms i beslutsprocessen

för företagskrediter. Med hänsyn till den generella förtroende-

skada som finanskrisen resulterat i kan företagen bli ytterligare

transparenta i vilka åtgärder som görs för att öka kundnöjdhet

och stärka förtroendet, liksom i ersättningsfrågor i hållbarhets-

sammanhang.

TRANSPORT: SJ, Posten Norden, Green Cargo, SAS

Klimatfrågan har stort fokus i transportföretagens redovis-

SJ AB Hållbarhetsredovisning 2009 ningar. Det är ett pågående arbete att identifiera såväl befintliga

fördelar som utveckling av nya transporttjänster med mindre

miljöpåverkan. Tillsammans med kunder har Posten Norden Ökad tillgång till telekomtjänster ingår också som en viktig del i utvecklat ett antal miljötjänster där klimatkompensation ingår. Teracom och TeliaSoneras rapportering och tillgång till tjänster Green Cargo transporterar 90 procent med eltåg som drivs av på olika geografiska marknader och i olika priskategorier. energi från vattenkraft och vindkraft, därför fokuserar de resur-

Miljöpåverkan skiljer sig mellan verksamheterna, men mäts ser på effektivisering av de transporter som drivs med diesel. och följs upp i nyckeltal, exempelvis miljöpåverkan från resor SJ investerar i nya snabbtåg som innebär mindre energiföroch fastigheter. TeliaSonera har trefaldigat antalet videokonfe- brukning, trots att tågens hastighet ökar. I de nya tågen kan renser. Det har gett kostnadsbesparingar på 43 procent och dessutom inbromsningsenergin återföras till elnätet samtidigt minskat koldioxidutsläppen 32 procent. Rymdbolaget arbetar som de har effektivare komfortsystem och lägre luftmotstånd. även för att ta fram mer miljövänliga alternativ till det giftiga SAS har ett program för att minska energiförbrukningen som satellitbränslet, och för att hitta alternativa till asbest som finns löper fram till 2011. Insatser under året, som modifiering av flygi vissa raketmotorer. planen, effektivare färdplanering och erfarenhetsutbyte inom

Affärsetiska frågor i företagen inkluderar såväl mutor och Star Alliance minskade bränsleförbrukningen med en procent, korruption som ansvarsfull marknadsföring av tjänster. TeliaSo- vilket motsvarar kostnadsbesparingar på 70-80 miljoner kronor nera har en transparent rapportering om riskanalys, utbildning och 38 000 ton lägre koldioxidutsläpp. och åtgärder i inköpsorganisationen för att säkerställa affärsrationella beslut. För övriga företag finns det fortsatt utvecklings- KULTUR: Operan, Dramaten potential i rapportering om problematiken och åtgärder som Främst för Operan och Dramaten är samhällsuppdraget, tillvidtagits. gängliggörandet av kultur och kulturell mångfald. Genom redo-

visning av nyckeltal som antal egna produktioner, föreställ- FINANS:/PSEFB#BOL4&,4XFEGVOE#PTUBETHBSBOUJ4WFOTLB ningar, besökare och beläggningsgrad söker de båda 4LFQQTIZQPUFLTLBTTBO4#"#"-.* nationalscenerna spegla hur väl de lever upp till sina uppdrag. Bra bolagsstyrning, riskhantering och ersättningar är viktiga frå- Operans och Dramatens konstformer görs också tillgängliga gor för den finansiella sektorn, vilka också påverkar kundnöjdhe- genom sändningar över det digitala biografnätetet samt via Sveten. Ansvarsfull kreditgivning och indirekt social och miljöpåver- riges Radio och Sveriges Television. Opera och balett är en interkan genom investeringar är specifika utmaningar i sektorn. nationell konstart med regelbundna utbyten av konstnärliga

Alla företagen förklarar processen kring kreditgivning på ett team och gästsolister mellan scenerna. Vikten av samförstånd tydligt sätt, inklusive socialt och miljömässigt ansvar i proces- och tolerans lyfts därför fram i Operans hållbarhetsredovisning. sen. SEK tillämpar en systematik för risk kallad ”trafikljussyste- Under 2009 fastställde Operan etiska riktlinjer - ett styrdokumet” där länder och företag bedöms utifrån potentiella risker, ment som inkluderar etiskt ansvar vid bl.a resor, transporter, ITsom penningtvätt eller mänskliga rättigheter. användning m.m. Dramaten lyfter fram uppbyggnaden av ett

Svenska Skeppshypotekskassan arbetar för att redare ska ta ledningssystem för miljöarbetet i sin hållbarhetsredovisning, miljöhänsyn vid fartygsinvesteringar, och finansierar inte fartyg där de menar den största förändringspotentialen finns. Det som inte uppfyller miljökrav enligt regler och interna kriterier. handlar då inte minst om energiförbrukning och flygresor i sam- Särskilda prövningar görs av arbetsmiljö och mänskliga rättighe- band med turnéer och gästspel. Dramaten har en policy och en ter vid utlandsflagg. SBAB beskriver noggrant sin kreditbedöm- handlingsplan mot diskriminering och för att motverka trakasningsprocess med syfte att säkerställa att kunderna har ekono- serier, en etikpolicy som anger hur personalen ska förhålla sig miska förutsättningar för att klara sina åtagande. Nordea Bank till varandra, publiken och omvärlden.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 39

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Fortsatt förbättrad hållbarhetskommunikation

En genomgång av hållbarhetsredovisningarna från de statligt ägda företagen, se tabell sid 37, visar att 94 procent (45 av 48 före-

Kvalitetshöjning i rapporteringen tag) har för 2009 presenterat en separat eller integrerad hållbar-

hetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer, vilket är en förbättring ”Det är ett tydligt genomslag för riktlinjerna jämfört med 14 procent 2007, och jämfört med 89 procent 2008. när i princip samtliga statligt ägda företag rap- Bland börsens 100 största företag gör 30 procent en hållbarhetsporterar enligt de normgivande riktlinjerna för redovisning enligt GRI, vilket i och för sig är en ökning från 25 rapportering redan två år efter att de införts. procent 2008. Ett företag (Botniabanan) har inte gjort någon Det innebär att den så betydelsefulla trans- hållbarhetsredovisning enligt GRI men har ett omfattande

parensen förbättrats och det står klart att de statligt ägda företa- avsnitt i årsredovisningen som beskriver företagets hållbarhets-

gen generellt hävdar sig bättre på detta område än de flesta arbete och därför räknas in bland de företag som gjort en hållbörsnoterade bolagen,” säger Lars-Olle Larsson, ordförande i barhetsredovisning men inte enligt GRI:s riktlinjer. Ett företag juryn för FAR:s tävling om bästa hållbarhetsredovisning och part- (Arlandabanan) har angivit en förklaring till avvikelsen i bolagsner i PricewaterhouseCoopers. ”Under de senaste åren har ett styrningsrapporten, i enlighet med riktlinjernas ”följa och för-

flertal företagen i den statliga portföljen visat att de står sig väl i klara”. Det nybildade Fouriertransform har inte heller gjort

konkurrensen och vi har i FARS regi under de senaste åren pris- någon hållbarhetsredovisning 2009, men har angivt att de avser

belönat SAS, Vattenfall, Green Cargo, LKAB och Swedfund i täv- att göra en hållbarhetsredovisning 2010.

lingen om bästa hållbarhetsredovisning.” Enligt riktlinjerna ska hållbarhetsredovisningen vara kvali-

”Särskilt utmärkande för i år är ökningen av rapporteringen på tetssäkrad genom oberoende granskning, vilket de flesta företa-

tillämpningsnivå B i redovisningsramverket GRI. Mellan 2008 gen gjort, 83 procent, vilket kan jämföras med cirka 10 procent

och 2009 har B-rapporterna ökat från några enstaka till nära ett bland de 100 största börsnoterade företagen. tiotal, vilket är en tydlig ambitionsmarkör. Klättringen från nivå C Genomgången visar flera företag som har ökat sin ambition till nivå B kräver ett tydligare åtagande från ledningen i att sätta för redovisningen under 2009 jämfört med 2008, genom att höja

affären i ett hållbarhetssammanhang, liksom ett större krav på som redovisningsnivå från ’C’ till ’B’. Totalt 35 rapporterar enligt

transparens och fokus på väsentlighet. Det är uppmuntrande att ”C”, 8 enligt ”B” och 2 enligt ”A”. se bolagens arbete för att möta redovisningsprinciperna”, framhåller Larsson som förväntar sig att inom några år också kunna TELIASONERA ÅTER I FTSE4GOOD

prisbelöna ett svenskt statligt ägt företag i den världsomspän- TeliaSonera förlorade under 2008 sin plats i det internationella

nande redovisningstävlingen Globe Award. ”För detta krävs fort- hållbarhetsindexet FTSE4Good, med motiveringen att företaget

satt utveckling och integrering av hållbarhetsinformationen brast i transparens om hur koncernen arbetade för att motverka

också i årsredovisningen, ett arbete som några statliga bolag korruption och med mänskliga rättigheter. Genom aktiva dialo-

redan är på god väg med”, menar Lars-Olle Larsson som är ord- ger och ökad transparens om TeliaSoneras rutiner och arbetssätt

förande också i den internationella juryn för Globe Award. återfick de sin plats i FTSE4Good under 2009.

Nätverk för hållbarhetspecialister

Våren 2009 startade ett nätverk för hållbarhetsfrågor i de statligt ägda ”Det som varit särskilt värdefullt för oss är att få höra erfarenheter företagen. Syftet är träffas, bygga nätverk, utbyta erfarenheter, disku- från gästföreläsande entrepenadföretag vars verksamhet har likheter tera och fördjupa sig i olika sakfrågor. Ämnen som har stått på program- med vår. Ett annat exempel är den genomgång vi hade om sociala met har bland annat varit ”värdeskapande indikatorer”, ”organisation” frågor i utvecklingsländer, vilket gett en viss förståelse för olika prooch ”hur kan man jobba med leverantörer och leverantörsuppföljning”. blem man kan stöta på hos olika leverantörer.”

”Man får alltid med sig något att fundera över, och det är viktigt att ”Det som varit slående är att bolagen i nätverket ställs inför så många ställa sig frågan vad som är relevant för oss på Svevia, utifrån våra gemensamma utmaningar och frågeställningar – oberoende av storlek målsättningar”, säger Anders Lindström, miljö- och hållbarhetschef eller verksamhet. Genom att diskutera och dela erfarenheter med andra hos Svevia. ”Vi, liksom många andra, befinner oss i en uppbyggnads- CSR- eller hållbarhetsansvariga i bolagen har vi kunnat stötta varandra i fas i detta arbete och jag tar med mig nyheter från nätverket in i vår det interna arbetet och hitta argumenten som når ut i organisationen och interna arbetsgrupp i Svevia.” övertygar”, säger Michelle von Gyllenpalm, CSR-ansvarig på Vattenfall.

40 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

REDOVISNING AV HÅLLBARHETSRAPPORTERING 20091)

'ÚSFUBHTUBUFOTÊHBSBOEFMJOPNQBSFOUFT )ÌMMCBSIFUT GRI Nivå #FTUZSLU Publicering

redovisning2) 2009 Akademiska Hus (100%) Ja Ja B Ja Mars ALMI (100%) Ja (i ÅR) Ja C Ja Mars Apoteket (100%) Ja Ja B Ja Mars Arbetslivsresurs (100%) Ja (i ÅR) Ja C Ja Mars Arlandabanan Infrastructure (100%) Nej - - - - Bostadsgaranti (50%) Ja Ja C Ja Mars Botniabanan 3) (50%) Ja (i ÅR) Nej - - April Fouriertransform 4) (100%) Nej - - - - Green Cargo (100%) Ja (i ÅR) Ja B Ja Mars Göta Kanalbolaget (100%) Ja Ja C Nej Mars Innovationsbron (100%) Ja Ja C Ja Mars Jernhusen (100%) Ja (i ÅR) Ja C Ja Mars Dramaten (100%) Ja Ja C Ja Mars Operan (100%) Ja Ja C Ja Maj Lernia (100%) Ja (i ÅR) Ja C Ja Mars LKAB (100%) Ja (i ÅR) Ja C Ja Mars Nordea (19,9%) Ja Ja C Ja Februari Posten Norden (60,9%) Ja Ja C Ja Mars RISE (100%) Ja Ja C Ja Mars Samhall (100%) Ja (i ÅR) Ja C Ja Februari SAS (21,4%) Ja Ja Ja Mars Miljömärkning Sverige (10%) Ja Ja C Nej Mars SJ (100%) Ja Ja B Ja Mars SOS Alarm (50%) Ja Ja C Ja Mars SP (100%) Ja Ja C Ja Mars Specialfastigheter (100%) Ja (i ÅR) Ja C Ja Mars Statens Bostadsomvandling (100%) Ja Ja C Nej Mars Sveaskog (100%) Ja (i ÅR) Ja B Ja Mars SVEDAB (100%) Ja Ja C Ja Mars Swedesurvey (100%) Ja (i ÅR) Ja C Ja Maj/juni Swedfund (100%) Ja Ja C Ja Mars Bilprovningen (52%) Ja (i ÅR) Ja B Ja Mars SEK (100%) Ja (i ÅR) Ja C Ja Mars Svenska Miljöstyrningsrådet (85%) Ja Ja C Ja Mars Rymdbolaget (100%) Ja Ja C Ja Mars Svenska Skeppshypotekskassan (100%) Ja (i ÅR) Ja C Nej Mars Svenska Spel (100%) Ja (i ÅR) Ja C Ja Mars SBAB (100%) Ja (i ÅR) Ja C Ja Mars SweRoad (100%) Ja Ja C Ja Mars Svevia 5) (100%) Ja (i ÅR) Ja C Ja Mars Systembolaget (100%) Ja (där ÅR inkluderas) Ja B Ja Mars TeliaSonera (37,3%) Ja Ja B Nej Mars Teracom (100%) Ja Ja C Ja Mars Vasallen (100%) Ja (i ÅR) Ja C Ja Mars Vattenfall (100%) Ja Ja A Ja Mars Vectura Consulting 5) (100%) Ja (i ÅR) Ja C Ja Mars VisitSweden (50%) Ja Ja C Ja Mars Voksenåsen (100%) Ja Ja C Ja April 1) I sammanställningen ingår inte vilande företag eller företag under avveckling (Zenit Shippping och Preaktio) Det delägda företagen Norrland Center och det ryska företa-

get Dom Shvetsii och ingår inte i sammanställningen. De nybildade företagen sedan 1 januari 2010 (Infranord och Swedavia) ingår inte heller i sammanställningen. 2) (i ÅR) betyder att hållbarhetsredovisningen publicerades i årsredovisningen. 3) Botniabanan har inte gjort någon hållbarhetsredovisning men har ett omfattande avsnitt i årsredovisningen som beskriver företagets hållbarhetsarbete och därför räknas

in bland de företag som gjort en hållbarhetsredovisning men inte enligt GRI:s riktlinjer. 4) Nybildat företag i december 2008. 5) Nybildade företag under 2009.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 41

Bilaga

ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE – UPPFÖLJNING

Ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare – uppföljning

Rimliga och välavvägda ersättningar till ledande befatt- ning avses alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den

anställde inklusive pension. De delägda börsnoterade företagen

ningshavare i näringslivet är en viktig förtroendefråga

Teliasonera och Nordea Bank ingår inte i undersökningen.

för staten som företagsägare och för näringslivet i övrigt.

LÄGRE UTVECKLING ÄN MARKNADEN

ERSÄTTNINGAR - EN VIKTIG FÖRTROENDEFRÅGA Under perioden 2003-2009 har totalersättningen till VD:ar ökat För de statligt ägda företagen är rimliga och väl avvägda ersätt- med 4 procent per år, vilket är lägre än marknadens 5,8 procent. ningar till de ledande befattningshavarna en central del i ägar- Löneutvecklingen för de statligt ägda företagen har legat under styrningen. De statligt ägda företagen ägs gemensamt av det marknadsgenomsnittet, och nivåmässigt ligger majoriteten av svenska folket. Det finns höga förväntningar på hur de statligt VD:arna runt marknadens nedre kvartil. Övriga ledande befattägda företagen och dess företrädare ska uppträda. När staten ningshavare ligger också i genomsnitt runt den nedre kvartilen, äger företag ska den vara en professionell, tydlig och ansvarsfull men spridningen är större. Variationen är dock mycket stor melägare. I det ligger att ha rimliga, väl avvägda och transparant lan företag och mellan olika år. Avseende övriga ledande befattredovisade ersättningar och andra anställningsvillkor till sina ningshavare skiljer sig totalersättningen mellan olika befattledande befattningshavare. ningar. Lönespridningen inom enskilda företag är relativt stor,

men mindre i jämförelse med privata företag. Under 2009 utbe- RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNINGSVILLKOR talades ingen rörlig lön till ledande befattningshavare. Två före- Den 20 april 2009 beslutade regeringen om nya riktlinjer för tag avviker (Arbetslivsresurs och Vattenfall), där ett fåtal indivianställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med der för 2009 hade utfall på rörlig lön, vilket redovisats i statligt ägande. Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för respektive årsredovisning för 2009. ledande befattningshavare utgör en del av Statens ägarpolicy (se sid. 9-19), och riktlinjerna finns i sin helhet på sid. 129-130. I före- PENSIONENS ANDEL AV TOTAL ERSÄTTNING MINSKAR tag där staten direkt eller indirekt är en av flera delägare bör Sedan 2003 har andelen pension minskat något som andel av regeringen i dialog med övriga ägare verka för att regeringens totalersättning bland de statligt ägda företagen, största förändriktlinjer tillämpas så långt som möjligt. ringen kunde noteras 2004 och 2005 då andelen pension ökade i

samband med att möjlighet till rörlig lön begränsades. Jämfört UNDERSÖKNINGEN med den privata marknaden är pensionens andel av total ersätt- På Näringsdepartementets uppdrag har Novare Compensation AB ning något större. undersökt hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för Drygt hälften av alla VD:ar och ledande befattningshavare ledande befattningshavare har efterföljts. Undersökningen bygger har fortfarande förmånsbestämd pension. I många fall är detta på information insamlad från företagen baserad på uppgifter om baserat på tillämpliga kollektivavtal och alltså inte i strid med ersättningar till ledande befattningshavare från företagens årsredo- riktlinjerna. I andra fall är det gamla avtal som ännu inte omförvisningar. Därtill har marknadsdata används från privata företag handlats, men det går inte att ge en exakt uppgift om hur många för att ta fram relevanta benchmarks för företag i jämförbara stor- det handlar om utan en vidare undersökning. lekar och branscher. Utgångspunkten för undersökningen har varit På samma sätt förekommer också uppsägningstider över 6 huruvida totalersättningen varit ”konkurrenskraftig men ej lönele- månader, och avgångsvederlag motsvarande mer än 18 månader, dande”, som det uttrycks i regeringens riktlinjer. Med totalersätt- men dessa fall är i minoritet och gäller tidigare ingångna avtal.

TOTAL ERSÄTTNING LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE RESPEKTIVE TOTAL ERSÄTTNING VD

Tusental kr/år Övre kvartil Median Nedre kvartil Tusental kr/år VD Övre kvartil Median Nedre kvartil 7 30

Befattningshavare 1 6 Befattningshavare 2 25 5 Befattningshavare 3 20 4

15 3

10 2 1 5 0 0 Mindre företag Större företag Mindre företag Större företag

42 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Uppföljning och utvärdering

Regeringskansliet har i uppdrag att aktivt följa och Kortfattat bestäms målen enligt följande:

—=h[ŒZeXe\f^Xa\YŒeXgTZXg|eWXfgb[ŒZeX|e^Tc\gT_^bfgaTWXa!

förvalta statens tillgångar så att värdeutvecklingen blir

Ju högre kapitalkostnaden är desto högre läggs golvet för

den bästa möjliga och – i de fall det är aktuellt – de lönsam hetsmålet.

särskilt belutade samhällsuppdragen utförs. Detta —=h[ŒZeXeŒeX_fXe\f^WXfgb[ŒZeXTaWX_XZXg^Tc\gT_^e|if!

—=h_|ZeXg\__i|kg\YŒeXgTZXgWXfgb[ŒZeX^TahgWX_a\aZfTaWX_Xa

sker genom fastställande, uppföljning och utvärdering

vara.

av ekonomiska mål, samhälls ekonomiska mål samt

För alla företag bör ägaren och företaget ta ställning till det

andra särskilda mål.

enskilda företagets behov av kapital och kapitalstruktur.

Företaget bör vara så effektivt kapitaliserat som möjligt för att Beroende på vad målen avser fastställs de i styrelsen, på bolagss- med hänsyn till företagets rörelserisk kunna bedriva sin verkstämman, via lag, genom regeringsbeslut eller avtal mellan sta- samhet. Hänsyn måste också tas till framtida kapitalbehov. ten och företaget. Målen följs upp regelbundet och utvärderas i Flera av de statligt ägda företagen med särskilt beslutade samsamband med den löpande förvaltningen. Rapporter om utfall hällsuppdrag saknar lån, det vill säga är i princip helt finansiejämfört med uppsatta mål utgör beslutsunderlag för åtgärder rade av eget kapital. Även i denna typ av företag måste dock och förändringar i företaget samt eventuella förändringar av ställning tas till hur stort totalt eget kapital företaget bör ha för målen. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av både företa- att så effektivt som möjligt kunna bedriva sin verksamhet. Det get och ägaren innebär det att de också kommuniceras och följs finns ingen anledning för ägaren/staten att ha mer kapital bunupp på båda dessa nivåer. Hos ägaren sker det genom ”Verksam- det i verksamheten än som behövs för att nå de mål som ställts hetsberättelsen för företag med statligt ägande” och hos företa- upp. Vid bedömningen av en lämplig kapitalstruktur måste även get i årsredovisningen och i företagets interna uppföljning. hänsyn tas till möjligheten för ägaren att lämna kapitaltillskott.

För att kapitalet i ett företag ska användas så effektivt som möj- EKONOMISKA MÅL ligt måste ägaren beräkna en kostnad för kapitalet. Syftet med de ekonomiska målen ur ett ägarperspektiv är att: Kapitalkostnaden ger motiv för företaget att sträva efter ett —F|^Xefg|__Ti|eWXf^TcTaWXZXab`TggfgleX_fXbV[YŒeXgTZf effektivt kapitalutnyttjande samt att, utifrån begränsade resurser,

ledning arbetar mot ambitiösa och långsiktiga mål. prioritera företagets kapital till exempel när det gäller investe- —Hcca~XǁX^g\iTai|aWa\aZTi^Tc\gT_ZXab`TggglW_\ZZŒeT ringar. Kapitalkostnaden måste minst motsvara den riskfria

kost naden för eget kapital. —;~__TYŒeXgTZXgfǀaTaf\X__Te\f^c~Xae\`_\Za\i~! —G\__YŒef|^eT|ZTeXa[~__UTeTbV[YŒehgf|ZUTeThgWX_a\aZTe

med hänsyn tagen till företagets framtida kapitalbehov och

finansi ella ställning. —@Œ]_\ZZŒeTbV[haWXe_|ggT`|ga\aZhccYŒ_]a\aZbV[hgi|eWX-

ring av företagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kategorier: —?ŒafT`[Xgf`~_g\__XkX`cX_Ti^Tfga\aZc~XZXg^Tc\gT_

eller rörelsemarginal) —>Tc\gT_fgeh^gheg\__XkX`cX_fb_\W\gXgX__Xee|agXg|V^a\aZfZeTW —HgWX_a\aZf`~_g\__XkX`cX_TaWX_TiaXggbi\afgX__XeXZXg

kapital)

Vilket mål och vilken definition som används i varje specifikt före tag kan variera. Skillnaden beror bland annat på företagets bransch tillhörighet, verksamhetens struktur, företagets finansiella situation och i vilken mognadsfas företaget befinner sig. Generellt sett ska företaget sträva efter att få en balans mellan verksamhetsrisken och den finansiella risken i företaget. Dessa ska tillsammans ge en rimlig total risk i företaget.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 43

Bilaga

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

kurrensen. Av dessa skäl är fastställandet och uppföljningen av

VERKSAMHETSRISK ekonomiska mål för företagen som verkar under marknads-

Bedöms genom hur mycket verksamheten avkastar och mässiga villkor en grundläggande del i bolagsstyrningen.

varia tionen i avkastningen mellan olika år.

FÖRETAG MED I HUVUDSAK SÄRSKILT BESLUTADE FINANSIELL RISK SAMHÄLLSUPPDRAG

Bedöms genom kapitalstrukturen och då främst genom

För företag med i huvudsak särskilt beslutade samhällsuppdrag

ande len eget kapital.

sätts främst samhällsekonomiska mål varför kraven på ekono-

miska mål kan avvika från vad som är gängse i verksamheter

som bedrivs helt på marknadsmässiga villkor. Dessa företag strä-

var oftast istället efter ett effektivt kapitalutnyttjande samt att

KAPITALKOSTNAD FÖR EGET KAPITAL skapa största möjliga samhällsnytta.

Ett flertal av de statligt ägda företagen har en målkonflikt

4,8–15,0 % mellan de ekonomiska målen och målen för det särskilt beslu-

tade samhällsuppdraget. Exempelvis kan det finnas krav att en

verksamhet ska ha en viss geografisk spridning över landet, trots

+/- 3 % att det inte är helt affärsmässigt befogat. Genom att fastställa

ekonomiska mål tydliggörs dessa konflikter och ägaren och före-

tagsledningen kan lättare göra prioriteringar. Ägaren och före-

0-4 % taget bör därmed ställa upp ekonomiska mål för att mäta företa-

gets effektivitet som ett komplement till de

5 % samhällsekonomiska målen.

2,8-

SAMHÄLLSEKONOMISKA OCH SÄRSKILDA MÅL

3,0 %

De samhällsekonomiska målen kan variera betydligt mellan de

olika företagen. Målen kan vara fastslagna i lag, men de kan även

Riskfria Placerares Ev. påslag Branschrisk1) vara fastslagna i regeringsbeslut eller avtal mellan företaget och

räntan förväntade för små (betavärde) staten. Utvärderingen och uppföljningen baseras bland annat på:

riskpremium företag —^iTag\gTg\iTcTeT`XgeTe[|e_XWWThefT`[|__fX^bab`\f^TX__Xe

för aktier sektorpolitiska mål och

—XǁX^g\i\gXgf "eXfh_gTg^eTi!

1) Risken i denna bransch är högre än marknaden. Kraven på till exempel kostnads effektivitet kan vara högt

ställda även om andra mål har stor betydelse.

För att mäta företagets effektivitet kan mått som relaterar de olika räntan, annars har företaget inte något incitament att finansiera sin kostnadsposterna (till exempel personal- och lokalkost nader) till verksamhet med något annat än ägarens kapital, det vill säga genom varandra eller till företagets intäkter användas. Även operativa-, lånat kapital. Kostnaden för eget kapital måste överstiga den risk- produktivitets- och/eller kostnadsmått som relaterar intäkter eller fria räntan tillräckligt mycket för att motsvara risken i företaget kostnader till antal anställda, eventuella anslag eller andra mått och skapa rätt ekonomiska signaler i verksamheten. härledda ur samhällsekonomiska eller sektorspolitiska mål (till

De ekonomiska målen beslutas på årsstämman. Målen bör exempel antal anställda med arbetshandikapp i Samhall) kan revideras då bestående förändringar sker, till exempel att lön- användas. I de fall utfallen inte kan jämföras med andra företag samheten i en bransch långsiktigt sjunker eller att ränteläget görs jämförelse mellan åren och mot upp satta mål. långsiktigt har förändrats. Avseende särskilda mål är det en viktig del i den statliga ägar-

politiken att de statligt ägda företagen har en genomtänkt stra- KONKURRENSUTSATTA STATLIGT ÄGDA FÖRETAG tegi för att hantera och informera om miljöhänsyn, sociala De konkurrensutsatta statligt ägda företagen ska ges samma för- frågor, mänskliga rättigheter, jämställdhet, mångfald, etik och utsättningar och ha samma krav på sin verksamhet som andra icke-finansiella risker, så kallad hållbarhetsinformation. aktörer på marknaden. Därigenom säkerställs långsiktig Se respektive företagssida för en utförligare beskrivning och konkur renskraft, värdeutveckling samt effektiv användning av definition av de olika målen (sid. 49 f.). kapital. Dessutom minimeras risken för snedvridning av kon-

44 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

41

EKONOMISKA MÅL – MÅL OCH UTFALL 2009 AVKASTNINGSMÅL MARGINALMÅL KAPITALSTRUKTUR UTDELNINGSMÅL Avkastning 3ÊOUF Kapital- 1SJNÊS Avkastning operativt Rörelse- Vinst- UÊDLOJOHT UÊDLOJOHT kapital eget kapital kapital marginal marginal grad Soliditet grad relation Utdelning % Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall mnkr

Akademiska Hus 6,5 4,0 35 47,3 1219 ALMI APL Apotekens Service Apoteket Apoteksgruppen Arbetslivsresurs 08-maj 12 30 25,5 50 0 Arlandabanan Infrastructure Bilprovningen Bostadsgaranti Botniabanan Dom Shvetsii Dramaten Fouriertransform Göta kanalbolaget Green Cargo 10 neg 30 28 0 Infranord Innovationsbron Jernhusen 12 13 2,0 8,5 35-45 37,5 100 Lernia LKAB Miljömärkning Sverige Nordea Bank 1) 11,3 11,5 11,9 9 11,4 >40 2 120 Norrland Center Operan Posten RISE Rymdbolaget 10 neg 30-50 0,8 Samhall 7 -2 30 42 0 0 SAS neg 30-40 27 0 SBAB 8,4 8,7 - 9,2 - 9,4 33 0 SEK

Statens Bostadsomvandling Sveaskog 6 11,3 7 12,3 2 2,8 489 SVEDAB Svenska Miljöstyrningsrådet Svenska Skeppshypotekskassan Svenska Spel Svevia Swedavia Swedesurvey Swedfund SweRoad Systembolaget 7,2 16,1 24,4 1,7 35 37,5 50 345 TeliaSonera Teracom 17 16 30 40 40-60 110 Vasallen Vattenfall Vectura Consulting >15 neg. <50 65,7 50-90 0 VisitSweden Voksenåsen

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 45

Bilaga

DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

Ett bra år för de statligt ägda företagen

Fortsatt omsättningsökning för företag med statligt (inklusive intressebolagen). Vattenfalls omsättningsökning för-

klaras huvudsakligen av förvärvet av Nuon, men också valutaef-

ägande; den sammanlagda omsättningen ökade med

fekter påverkade omsättningen positivt. LKAB:s omsättning 13 procent från 312,5 till 352,8 miljarder kronor, minskade med 50 procent från 23,1 till 11,6 miljarder kronor på ökningen förklaras främst av att flera nybildade företag grund av lägre priser och lägre produktion. TeliaSonera, Apote-

ket och Systembolaget stod för stora absoluta omsättningsök-

numera ingår i den statliga företagsportföljen och

ningar. gjorda förvärv under året. Det sammanlagda resultatet Rymdbolaget, RISE och Innovationsbron stod för procentuellt

stora omsättningsökningar jämfört med samma period föregå-

efter skatt uppgick till 34,7 (43,4) miljarder kronor, en

ende år. minskning med 20 procent jämfört med 2008. Den De under 2009 nybildade företagen Svevia och Vectura Contotala utdelningsnivån minskade, från 23,2 till 20,8 sulting har påverkat den totala omsättningen positivt med 7,9

miljarder kronor respektive 1,1 miljarder kronor.

miljarder kronor, främst på grund av lägre resultat i

företagen. LÄGRE RESULTAT FÖR MÅNGA FÖRETAG

Det sammanlagda resultatet efter skatt för de statligt ägda före- VATTENFALL BIDROG MED ÖKAD OMSÄTTNING tagen minskade med 20 procent, från 43,4 till 34,7 miljarder kro- Utvecklingen för de statligt ägda företagen fortsatte positivt nor under 2009. Resultatet före skatt uppgick till 42,4 (51,8) milunder 2009; den sammanlagda omsättningen ökade med 13 pro- jarder kronor för 2009. Vattenfalls resultat efter skatt minskade cent under året och totalt uppgick omsättningen till 352,8 med 4,3 miljarder kronor från 17,8 miljarder kronor till 13,5 mil- (312,5) miljarder kronor. Vattenfall stod för den största omsätt- jarder kronor. Vattenfalls lägre resultat förklaras främst av lägre ningsökningen bland samtliga statligt ägda företag och ökade rörelseresultat och högre räntekostnader på grund av större netsin omsättning med 24,8 miljarder kronor, från 164,5 miljarder toskuld. LKAB redovisade 6,9 miljarder kronor lägre resultat till 205,4 miljarder kronor. Vattenfalls andel av omsättningen efter skatt jämfört med föregående år, vilket är en minskning uppgick till 58 procent och 48 procent av total omsättning från 7,6 miljarder kronor till 0,7 miljarder kronor, minskningen

förklaras främst av lägre priser och en minskad efterfrågan. SEK

och Sveaskog stod för stora resultatförbättringar i absoluta tal OMSÄTTNING [utveckla med förklaringar. x företag med statligt ägande kunde

Kvartal Rullande 12 månader redovisa förbättrat eller oförändrat resultat jämfört med föregåmnkr mnkr 12 månader ende år. 150 000 450 000 120 000 360 000 FÖRBÄTTRAT KASSAFLÖDE 90 000 270 000 Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive företagen 60 000 180 000 inom den finansiella sektorn (SBAB och SEK) uppgick till 62,9

(59,5) miljarder kronor. Vattenfall, Sveaskog och Svenska Spel 30 000 90 000

redovisade förbättrade kassaflöden jämfört med samma period

0 0

Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 föregående år. LKAB, Teracom och Swedfund redovisade för-

2007 2008 2009 sämrade kassaflöden jämfört med föregående år.

RESULTAT FÖRE SKATT OMSÄTTNINGSFÖRDELNING FÖR DE STÖRSTA FÖRETAGEN

Kvartal Rullande 12 månader PER DEN 31 DECEMBER 2009 mnkr mnkr 12 månader Vattenfall 48% 40 000 80 000 Apoteket 10%

TeliaSonera1) 10% 30 000 60 000

Posten Norden1) 6% 20 000 40 000 Systembolaget 5%

Övriga 21% 10 000 20 000

0 0

Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 1) Omsättningen är omräknad till att motsvara ägarandelen.

2007 2008 2009

46 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

FORTSATT HÖGA INVESTERINGSNIVÅER RESULTATRÄKNING TACK VARE FÖRVÄRV mnkr 2007 2008 2009

Nettoomsättning 279 754 312 486 352 762 Bruttoinvesteringarna ökade med 95 procent under 2009, från

jarder kronor av dessa utgjordes av investeringar i aktier.

Årets resultat 45 394 43 357 34 740

Ökningen av förnyelseinvesteringar är främst hänförlig till för-

Hänförbart till aktieägare i moderbolaget 44 394 42 577 34 197

värvet av 49 procent av aktierna i N.V. Nuon Energy om 52 mil-

Hänförbart till minoritetsintressen 1 000 780 542

jarder kronor. Vattenfall bidrog med 85 procent av de totala Summa 45 394 43 357 34 740 investeringarna. Sveaskog, Jernhusen och Rymdbolaget bidrog med ökade investeringar jämfört med samma period föregående BALANSRÄKNING år. LKAB, Botniabanan och Teracom redovisade lägre investe- mnkr 2007 2008 2009 ringar jämfört med samma period föregående år. Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar 372 821 422 548 478 012

Immateriella tillgångar 172 828 197 027 67 872

Finansiella tillgångar 415 022 511 007 511 007

Omsättningstillgångar 181 624 255 948 305 890

Summa tillgångar 1 142 295 1 386 530 1 598 837

BRUTTOINVESTERINGAR1) &HFULBQJUBMBWTÊUUOJOHBSPDITLVMEFS

Eget kapital hänförbart till 274 887 316 624 334 355 mnkr 2007 2008 2009 aktieägare i moderbolaget

Eget kapital hänförbart till 13 186 11 679 7 456 Vattenfall 18 964 42 296 102 989 minoritetsintressen TeliaSonera (37,3%) 20 702 24 855 16 849 Summa eget kapital 288 074 328 303 341 811 SAS (21,4%) 2 949 4 455 4 661 Långfristiga skulder (inkl. avsättningar) 604 031 711 733 1 019 549 LKAB 6 003 4 732 3 543 Kortfristiga skulder (inkl. avsättningar) 250 189 346 357 237 476 Specialfastigheter 678 2 352 2 544 5PUBMBTLVMEFSPDIFHFULBQJUBM 1 142 295 1 386 530 1 598 837 Jernhusen 496 649 2 132 Posten Norden 2) - - 1 923 KASSAFLÖDE Svevia 2) - - 1 546

mnkr 2007 2008 200

Akademiska Hus 2 183 1 456 1 395 Kassaflöde från löpande verksamhet 52 021 59 455 62 878 Botniabanan 2 258 2 107 1 378 Kassaflöde från investeringsverksamhet -26 423 -54 785 -96 908 Green Cargo 240 909 928 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -30 435 8 898 28 542 SJ 379 1 010 596 Teracom 240 1 239 488 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Sveaskog 90 172 458 mnkr 2007 2008 2009 Svenska Spel 205 708 437 Bruttoinvesteringar 33 385 61 909 120 766 Vasallen 303 421 427 Av- och nedskrivningar 21 266 20 695 29 566 Rymdbolaget 22 116 393 Omsättning som avser anslag från staten 5 157 5 231 5 546 Apoteket 429 253 360 Utdelning 38 556 21 784 20 813 Systembolaget 315 505 291 Medelantal anställda 125 689 122 880 122 880 Vectura Consulting 2) - - 286 Medelantal anställda, inkl. intresseföretag 175 925 174 304 174 304 RISE 7 10 106 Soliditet, % 23,6 20,3 20,3 Övriga företag 572 2 974 467 Avkastning på eget kapital, % 15,8 13,7 13,7 1) Sammanställningen visar företag vars bruttoinvesteringar överstiger 100 mnkr. (Intressebolagen är exkluderade då omsättning för dessa bolag ej ingår i konsolideringen)

Intresseföretagens investeringar ingår ej i sammanställningen. 2) Nybildade företag under 2009.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 47

Bilaga

44

LÄGRE UTDELNINGAR UTDELNING FÖR 2008 OCH 2009 FÖR FÖRETAG MED UTDELNINGSPOLICY

mnkr 1) Ägarandel 2009 2008

För verksamhetsåret 2009 uppgick statens andel av utdelning-

Apoteket 100% 177 2) 237

arna till 20,8 (23,2) miljarder kronor. TeliaSonera, Sveaskog, Aka-

1) Gäller utdelning för 2009. 2) Avser föreslagen utdelning från Apoteket Omstrukturering AB till staten. 3) Avser samtliga statens aktier i Nordea Bank. Växelkurs SEK/EUR är bolagets bok-

slutskurs. Statens ägande i Nordea Bank är uppdelat mellan svenska staten 12,9

procent och stabilitetsfonden 7,0 procent. Utdelningen hänförlig till stabilitetsfon-

den utbetalas till Riksgälden. 4) I samband med fullföljandet av samgåendet mellan Posten och Post Danmark

lämnades en extra utdelning om 1 400 mnkr. 5) Av till utdelning tillgängliga vinstmedel ska inget belopp utbetalas till aktieägaren

i Svenska Spel. Alla vinstmedel tillgängliga för utdelning ska disponeras som regeringen föreskriver, för 2009 fördelas 500 mnkr till Riksidrottsförbundet.

48 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

STATENS ÄGANDE I BÖRSNOTERADE FÖRETAG

Det börsnoterade aktieinnehavet

Under 2009 ökade marknadsvärdet på det statliga TOTALAVKASTNING STATENS BÖRSNOTERADE INNEHAV JAN 2004–JUNI 2010

OMX Stockholm Benchmark GI Telia Sonera SAS Nordea

börsnoterade aktieinnehavet med 55 procent, från 95 300

miljarder kronor till 142 miljarder kronor.

150 Marknadsvärdet på det börsnoterade innehavet ökade under

100 2009 med 55 procent till 142,2 miljarder kronor jämfört

50 med 94,7 miljarder kronor i slutet av 2008. Under 2009

0 har nyemissioner genomförts i Nordea Bank och SAS, ägarande- 04-01-01 06-01-01 08-01-01 10-06-15 larna är oförändrade. OMX Stockholm PI index ökade under

Grafen ovan visar totalavkastning (kursutveckling och återinvesterad utdelning) för samma period med 40 procent. Marknadsvärdet på det börsnote-

statens börsnoterade innehav sedan i januari 2004. rade innehavet uppgick den 16 februari 2010 till 138,3 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning med 46 procent jämfört med den 31 december 2008. OMX Stockholm PI index ökade med 38 procent under perioden. I april 2010 genomfördes en ytterligare nyemission i SAS med ägarandelarna oförändrade. inrättat med stöd av medel från stabilitetsfonden. Nyemissi-

onen övertecknades med 28 procent. Efter nyemissionen äger NYEMISSIONER I SAS OCH NORDEA BANK 2009 svenska staten 799 181 711 aktier motsvarande oförändrade SAS ägarandel om 19,8 procent. Mot bakgrund av SAS utveckling och de utmaningar som finns på flygmarknaden presenterade styrelsen för SAS en ny strate- NYEMISSION I SAS 2010 gisk inriktning och affärsplan kallad ”Core SAS”. I samband I februari 2010 tillkännagavs att styrelsen i SAS i samband med med detta beslutade styrelsen om en nyemission med företrä- en extra bolagsstämma skulle komma att föreslå ytterligare en desrätt för bolagets aktieägare på cirka 6 miljarder kronor totalt nyemission uppgående till 5 miljarder kronor. I februari övervarav högst 1,3 miljarder kronor föll på svenska statens del. lämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag Regeringen uttryckte i februari sitt stöd för emissionen och om att svenska staten ska delta i SAS nyemission. Regeringen riksdagen beslutade om propositionen den 12 mars 2009. Extra begärde också mandat från riksdagen om att vid lämplig tidbolagsstämman den 12 mars beslutade om att genomföra punkt minska statens ägande i SAS. 1 mars beslutade riksdagen i nyemissionen. Nyemissionen övertecknades med 24 procent. enlighet med regeringens proposition. Efter nyemissionen äger svenska staten 528 750 000 aktier mot- Staten deltog i nyemissionen med sin pro rata andel och erlagd svarande oförändrad ägarandel om 21,4 procent. likvid uppgick till omkring 1,1 miljard kronor. Teckningstiden

löpte ut den 29 april 2010 och utfallet visade att nyemissionen Nordea Bank blev övertecknad med 50 procent. På SAS årsstämma den 7 april Nordea Banks styrelse presenterade ett förslag om nyemission 2010 beslutades att genomföra en aktiesammanläggning av den 10 februari 2009 i syfte att stärka företagets kapitalbas. aktier i SAS. Sammanläggningen innebär att 30 aktier läggs Bolagsstämman fattade beslut om nyemissionen den 13 mars samman till en aktie. Sista dagen för handel i bolagets aktier före och svenska staten deltog med sin pro-rata andel som finansie- sammanläggningen blir den 4 juni 2010 och första dagen för rades genom det kapitaltillskottsprogram som regeringen handel efter sammanläggningen blir den 7 juni 2010.

BÖRSVÄRDE STATENS NOTERADE AKTIEINNEHAV, MNKR

'ÚSÊOESJOH #ÚSTWÊSEFQFS'ÚSÊOESJOHTFEBO #ÚSTWÊSEFQFS sedan #ÚSTWÊSEFQFS

1) Nyemission i Nordea Bank 2009, antalet aktier ökade från 515 601 104 aktier till 799 181 711. Statens ägande i Nordea Bank är uppdelat mellan svenska staten 12,9

procent och stabilitetsfonden 7,0 procent. 2) Nyemissioner i SAS under 2009 och 2010. Antalet aktier ökade från 35 250 000 aktier till 528 750 000 aktier efter nyemissionen 2009. Efter nyemission 2010 ökade anta-

let aktier till 2 115 000 000 aktier. I juni 2010 genomfördes en aktiesammanläggning till 1:30 vilket ger nytt antal aktier uppgående till 70 500 000.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 49

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

Företagsöversikt

47 A/O DOM SHVETSII 48 AB GÖTA KANALBOLAG 49 AB SVENSKA SPEL 50 AKADEMISKA HUS AKTIEBOLAG 51 AKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI 52 AKTIEBOLAGET SVENSK BILPROVNING 53 AKTIEBOLAGET SVENSK EXPORTKREDIT, (SEK) 54 AKTIEBOLAGET SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET 55 ALMI FÖRETAGSPARTNER AB 56 APOTEKET AKTIEBOLAG (PUBL) 57 ARBETSLIVSRESURS AR AB (PUBL) 58 ARLANDABANAN INFRASTRUCTURE AKTIEBOLAG 59 BOTNIABANAN AB (PUBL) 60 FOURIERTRANSFORM AKTIEBOLAG 61 GREEN CARGO AB 62 INNOVATIONSBRON AB 63 JERNHUSEN AB 64 KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AKTIEBOLAG 65 KUNGLIGA OPERAN AKTIEBOLAG 66 LERNIA AB 67 LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG, (LKAB) 68 MILJÖMÄRKNING SVERIGE AKTIEBOLAG 69 NORDEA BANK AB 70 NORRLAND CENTER AB 71 POSTEN NORDEN AB 72 RISE RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN HOLDING AB 73 SAMHALL AKTIEBOLAG 74 SAS AB 75 SJ AB 76 SOS ALARM SVERIGE AB 77 SPECIALFASTIGHETER SVERIGE AKTIEBOLAG 78 STATENS BOSTADSOMVANDLING AB SBO 79 SVEASKOG AB 80 SVENSKA RYMDAKTIEBOLAGET 81 SVENSKA SKEPPSHYPOTEKSKASSAN 82 SVENSK-DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AKTIEBOLAG 83 SVERIGES BOSTADSFINANSIERINGSAKTIEBOLAG, SBAB (PUBL) 84 SVEVIA AB (PUBL) 85 SWEDESURVEY AKTIEBOLAG 86 SWEDFUND INTERNATIONAL AB 87 SWEDISH NATIONAL ROAD CONSULTING AKTIEBOLAG, (SWEROAD) 88 SYSTEMBOLAGET AKTIEBOLAG 89 TELIASONERA AKTIEBOLAG 90 TERACOM AB 91 V.S. VISIT SWEDEN AB 92 VASALLEN AB 93 VATTENFALL AKTIEBOLAG 94 VECTURA CONSULTING AB 95 VOKSENÅSEN A/S

50 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

reg nr P 4401.16.4 t"0%0.4)7&54**

RESULTATRÄKNING, mnkr 2009 2008 A/O Dom Shvetsii Nettoomsättning 19 18

Rörelsekostnader -5 -6

Rörelseresultat 14 12

Finansnetto -8 -16

Resultat för skatt 6 -4

Skatt -2 1

Nettoresultat 4 -3

Riksdagen beslutade hösten 1994 att STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

svenska regeringen och St Petersburgs Tillgångar

Anläggningstillgångar 19 22

stad skulle bilda ett aktiebolag, A/O Omsättningstillgångar 9 8 Dom Shvetsii. Syftet var att företaget Totala tillgångar 28 30 skulle förvalta fastigheter i St Petersburg

Eget kapital, avsättningar och skulder

för etablering av ett Sverigehus med Eget kapital -34 -42

Ordf: Jan Borekull VD: Ett managementbolag officiella, kulturella och kommersiella sköter VD:s åtagande Summa eget kapital -34 -42

Räntebärande långfristiga skulder 60 66

funktioner.

Ordf: Jan Borekull Led:Natalia Borisovna Nagornaya, Ej räntebärande kortfristiga skulder 2 6

Johan Damne, Håkan Erixon, Hanna Lagercrantz, Totala skulder och eget kapital 28 30

(Hanna Lagercrantz valdes och Sten Luthman avgick VERKSAMHET vid extrastämma i november 2009, Håkan Erixon val- AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % Etableringen av ett Sverigehus i St Petersburg desoch Monica Lundberg avgick vid 2010 års stäm- 25 Mål skulle ses som ett led i utvecklingen av relatio- ma) Revisor: Dmitry Mikhaylov, Dimitry Mikhaylov Con- 20 Utfall

sulting Bureau.

nerna mellan Sverige och Ryssland där Sverige 15

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) USD. 10

har ett särskilt intresse av att utveckla förbin-

Arvode till stämmovalda ledamöter uppgår till 0 (3 400) 5 delserna med St Petersburgsområdet. Det an- USD. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i neg neg neg

sågs angeläget att svenska myndigheter och Regeringskansliet. 2007 2008 2009

svenskt näringsliv gavs en naturlig bas för sin

KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor

verksamhet i St Petersburg. Projektet skulle Ledningsgrupp Styrelse

genomföras på kommersiella villkor och med

100 0 60 40

en långsiktig egen finansiell bärkraft. Företaget

bildades genom ett trepartsavtal mellan svens- Etikpolicy Nej

ka staten, St Petersburgs stad och Skanska. Jämställdhetspolicy Nej

Miljöpolicy Nej

Dom Shvetsii förvaltar idag en fastighet

Miljöledningssystem Nej

och är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Redovisar enligt IFRS Nej

Holding AB, ett dotterbolag till CA Fastigheter, Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008 Nej

till 49 procent, svenska staten till 36 procent %

STATENS ÄGARANDEL,

och av staden St Petersburg till 15 procent. Statens ägarandel 36%

Dom Shvetsii har dispositionsrätten till Sveri- CA Fastigheter 49% gehuset och till marken under 49 år, cirka 5 Staden St Petersburg 15%

000 kvm uthyrningsbar yta. Största hyresgäs-

ter är Sveriges Generalkonsulat, Mannheimer

Swartling, RBS, Nordic Council och Exportrå-

det.

Skanska sålde sina 49 procent i Dom Sh-

vetsii till CA Fastigheter hösten 2008. St Pe-

tersburg stad har annonserat att de avser att

sälja sina aktier i Dom Shvetsii.

UTVÄRDERING

Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende

på hur stor efterfrågan på lokaler

i St Petersburg är. I dag är beläggningen i

Sverigehuset 94 procent.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 51

Bilaga

"#(½5","/"-#0-"(tPSHOStXXXHPUBLBOBMTF

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget 0 1 Göta kanalbolaget bildades år 1810 i STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Minoritetsintressen 0 0

samband med att byggandet av kana-

BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

len påbörjades. Bygget stod klart och Tillgångar

invigdes 1832. Göta kanal är ett av de Ej räntebärande anläggningstillgångar 36 37

Räntebärande anläggningstillgångar 5 10

största byggnadsprojekt som genom-

Ej räntebärande omsättningstillgångar 9 5

förts i Sverige. Kanalen sträcker sig Räntebärande omsättningstillgångar 5 1

Ordf: Björn Eriksson VD: Anders Donlau Totala tillgångar 55 53

från Sjötorp vid Vänern till Mem vid

Slätbaken och är 190 km lång och har Ordf: Björn Eriksson Led: Elving Andersson, Susanna Eget kapital, avsättningar och skulder

Bervå, Gertrud Hermelin,Renée Mohlkert, Michael Eget kapital hänförbart till 42 42 58 slussar. Syftet med kanalen var att Thorén (Michael Thorén valdes och Patrik Jönsson av- aktieägare i moderbolaget

skapa en transportled för såväl varor gick vid årstämman 2010) Arb rep: Henric Stöök, Hå- Minoritetens andel av eget kapital 0 0

kan Hultkrantz Arb suppl: Anders Hoff, Ismo Kutti Re- Summa eget kapital 42 42 som passagerare. Staten övertog ägan- visor: Lars-Inge Johansson, Ernst & Young AB

Räntebärande kortfristiga skulder 1 3 det av företaget 1978 och fr.o.m. Ej räntebärande kortfristiga skulder 12 8

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 59 (59) 1992 svarar Näringsdepartementet för tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 40 (40) tkr. Totala skulder och eget kapital 55 53

förvaltningen. Företaget ansvarar för att Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger-

ingskansliet. KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008 kanalen rustas upp, underhålls och Kassaflöde från löpande verksamhet 2 -1

Kassaflöde från investeringsverksamhet 4 -3

drivs så att kanalens värde som kultur-

Kassaflöde från finansieringsverksamhet -2 3

historiskt byggnadsverk och attraktivt

fastighetsrörelsen ingår förvaltning av skog, finansiell ställning och en positiv ekonomisk BÅTTRAFIK GÖTA KANAL, antal mark och fastigheter som såväl historiskt som utveckling av verksamheten. 5000 Passagerarpraktiskt är kopplad till kanalen. Företaget 4000 båtar, turer

UTDELNINGSPOLICY 3000 Fritidsbåtar, bedriver också omfattande underhålls- och sålda

2000 biljetter upprustningsverksamhet av kanalen och fast- Utdelningspolicy saknas då företaget inte har

1000 igheterna för att bevara och förbättra dess några utdelningskrav från ägaren.

0 skick. Verksamheten sker i nära samarbete 2007 2008 2009 med kommuner och landsting, länsstyrelser UTVÄRDERING

KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor och näringslivet längs kanalen. Göta kanal är i dag i gott skick. Behov av mer Anställda Ledningsgrupp Styrelse

omfattande reparationer av kajer har dock EKONOMI 65 35 60 40 50 50

identifierats. Reparationer kommer att pågå Under 2009 omsatte företaget cirka 57 kontinuerligt över tid. Företagets verksamhet Etikpolicy Ja (58,3) mnkr och redovisade ett resultat på har fortsatt bidra till att öka kanalens värde Jämställdhetspolicy Ja

Miljöpolicy Ja 109 (976) tkr. Totalt uppgick intäkterna från som kulturhistoriskt byggnadsverk och attrak-

Miljöledningssystem Ja kanal- och entreprenadrörelsen till 25,8 tivt turistmål. Företaget har fortsatt att möta Redovisar enligt IFRS Nej mnkr, oförändrat i förhållande till föregående utvecklingen av den växande båt- och landtu- Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja år. Intäkterna från skogs- och fastighetsrörel- rismen längs med kanalen genom ökad till- %

STATENS ÄGARANDEL,

sen uppgick till 12,2 (12,1) mnkr. Företagets gänglighet och utökad service. Utbud och Statens ägarandel 100% soliditet uppgick till 77,8 (80,4) procent. standard avseende boende, restauranger, toa- Statens bidrag ökade under året från tidigare letter och duschar har fortsatt förbättrats un- 14,9 mnkr till 19,9 mnkr för upprustning av der året. Den ägda skogsmarken förvaltas efkanalen. Bidrag om 1,4 mnkr erhölls från fektivt och är miljöcertifierad enligt FCS. kommuner och övriga samarbetspartner. Samarbets- och marknadsföringsprojekt med

andra intressenter har bidragit till att öka MÅL upplevelsen på och utmed kanalen. Företaget Riksdagen beslutade 1992 att det är en statlig har en sund ekonomisk utveckling och bedriangelägenhet att ansvara för att Göta kanal ver ett aktivt jämställdhets- och miljöarbete.

52 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

www.svenskaspel.se tPSHOStAB SVENSKA SPEL

RESULTATRÄKNING, mnkr 2009 2008

Nettoomsättning från spelverksamheten 8096 8 071

Aktiverat arbete för egen räkning 15 11

Personalkostnader -971 -924

Övriga externa kostnader -1890 -1 853

Av- och nedskrivningar -329 -320

Rörelseresultat 4921 4 985

Finansiella poster 56 123

Skatt 0 0

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Nettoresultat 4977 5 108

AB Svenska Spel bildades 1996 ge- Hänförbart till:

nom en sammanslagning av Svenska Aktieägare i moderbolaget 4977 5 108

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst. Minoritetsintressen 0 0 Svenska Spels tillstånd att anordna BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008 lotterier, nummerspel och vadhållning Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar 1373 1 452 på idrottstävlingar, spel på värdeauto- Räntebärande anläggningstillgångar 1469 1 354

Ordf: Margareta Winberg VD: Meta Persdotter Ej räntebärande omsättningstillgångar 1754 1 744

mater, kasinospel och pokerspel över

Ordf: Margareta Winberg Led: Hans Bergenheim Ste- Räntebärande omsättningstillgångar 3404 3 362

Internet lämnas av regeringen.

fan Borg, Lena Borgström Melinder, Björn Fries, Eva- Totala tillgångar 8000 7 912 Nuvarande tillstånd för verksamheten Britt Gustafsson, Lena Jönsson (Hans Bergenheim val-

Eget kapital, avsättningar och skulder

löper ut den 31 december 2010 för- des och Lars Otterbeck avgick vid årstämman 2010) Eget kapital hänförbart till 4977 5 108

Arb rep: Anders Andersson, Martina Ravn Arb suppl: aktieägare i moderbolaget utom tillståndet för kasinospel som Peter Cernvall, Roland Norbäck Revisorer: Per Ward-

hammar, Öhrings PriceWaterhouseCoopers och Anders Summa eget kapital 4977 5 108

gäller till utgången av 2011.

Herjevik, Riksrevisionen Ej räntebärande avsättningar 13 14

Ej räntebärande långfristiga skulder 1264 1 236 VERKSAMHET Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) Ej räntebärande kortfristiga skulder 1746 1 554

tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 93 (93) tkr. Totala skulder och eget kapital 8000 7 912

Svenska Spels uppdrag från staten är att efter

tillstånd av regeringen på ett socialt KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

ansvarsfullt sätt anordna spel- och lotterier. Kassaflöde från löpande verksamhet 5737 4 762

Kassaflöde från investeringsverksamhet -365 -699

Bolaget bedriver verksamhet inom fyra affärs- och nya marknader. Risken för bedrägerier

Kassaflöde från finansieringsverksamhet -5108 -5 247

områden: Restaurangspel & Bingohallar, Ka- och olagligt spel ska också beaktas. Maximal

gick till 4 977 (5 108) mnkr. Det lägre resul- ställer därutöver interna ekonomiska mål för

BIDRAG TILL FOLK- OCH IDROTTSRÖRELSEN, mnkr tatet förklaras av genomförda spelansvarsåt- verksamheten grundade på en avvägning mel- 1600

Utfall gärder, ökade kostnader efter genomförda lan ansvarstagande och resultatnivå. För

1200 satsningar, samt lägre finansiella intäkter. 2009 uppgick koncernens resultatmål efter

finansiella poster och skatt till 5 094 (5 122) MÅL 400

mnkr. Utfallet är 117 mnkr lägre än målet, Regeringens ambition är att bedriva en en avvikelse på 2,3 %. 0

2007 2008 2009 ansvarsfull spelpolitik i syfte att säkerställa en sund och säker spelmarknad. Sociala UTDELNINGSPOLICY KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor

Anställda Ledningsgrupp Styrelse skyddshänsyn ska stå i förgrunden för svensk Alla, till utdelning tillgängliga, vinstmedel ska spelpolitik. De statligt kontrollerade bolagen disponeras på sätt som regeringen föreskriver. 56 44 75 25 43 57 ska i sin marknadsföring av verksamheten ha I vinstdispositionen föreslås att 500 mnkr

Etikpolicy Ja en socialt ansvarstagande inriktning i syfte fördelas till Riksidrottsförbundet och 4 477 Jämställdhetspolicy Ja att inte uppfattas som alltför påträngande. mnkr till staten. Miljöpolicy Ja Svenska Spel ska beakta konsumenternas in- Miljöledningssystem Nej

Redovisar enligt IFRS Ja tresse av ett trovärdigt alternativ till illegal UTVÄRDERING

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja spelverksamhet. En väl utbyggd service i så- Svenska Spel har under 2009 uppfyllt de mål

STATENS ÄGARANDEL, % väl storstad som glesbygd ska eftersträvas. I som regering och riksdag ställt upp. Svenska

Statens ägarandel 100% uppdraget ligger också att sociala skyddshän- Spel är ett av de första spelbolagen i Europa syn ska prioriteras när spelformer utvecklas att uppfylla branschorganisationen European och i övrig verksamhet. Bolaget ska anta en Lotteries krav för spelansvar. försiktighetsprincip när det gäller nya spel

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 53

Bilaga

AKADEMISKA HUS AKTIEBOLAG tPSHOStwww.akademiskahus.se

Akademiska Hus bildades 1993 i sam- STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Nettoresultat 972 749

band med ombildningen av Hänförbart till: Byggnadsstyrelsen. Företagets huvud- Aktieägare i moderbolaget 972 749

Minoritetsintressen 0 0

uppgift är att erbjuda landets universi-

BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

tet och högskolor ändamålsenliga och

Tillgångar

sunda lokaler för utbildning och forsk- Ej räntebärande anläggningstillgångar 47744 47543

Ordf: Eva-Britt Gustafsson VD: Mikael Lundström Räntebärande anläggningstillgångar 2251 2954

ning. Företaget har också ett ansvar att

Eva-Britt Gustafsson Sigbrit Franke, Marian- Ej räntebärande omsättningstillgångar 599 576

som förvaltare tillvarata de stora ekono- Ordf: Led:

ne Förander, Per Granath, Gunnar Svedberg, Maj-Char- Räntebärande omsättningstillgångar 1193 1 590 miska och kulturella värden som finns i lotte Wallin, Ingemar Ziegler Arb rep: Anders Larsson, Totala tillgångar 51787 52 663

fastigheterna. Företaget verkar på Tomas Jennlinger Revisorer: Hans Warén, Deloitte AB Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart 24476 24 462 marknadsmässiga villkor och i öppen Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 190 (190) till aktieägare i moderbolaget

konkurrens. tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 95 (95) tkr. Minoritetens andel av eget kapital 0 0

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger-

Summa eget kapital 24476 24 462

ingskansliet. VERKSAMHET Räntebärande avsättningar 252 239

Ej räntebärande avsättningar 6574 6 571 Akademiska Hus är ett av Sveriges största Räntebärande långfristiga skulder 11551 15 464

fastighetsföretag. Universitet och högskolor är NMI (nöjdmedarbetarindex). Här är målet 71. Ej räntebärande långfristiga skulder 25 7

företagets största kundgrupp. Företagets verk- Lönsamhetsmålet innebär att avkastningen Räntebärande kortfristiga skulder 6973 3 779 samhet består i att äga, förvalta, projektera, på eget kapital ska motsvara den femåriga Ej räntebärande kortfristiga skulder 1936 2 141

Totala skulder och eget kapital 51787 52 663

bygga och utveckla fastigheterna så att kun- statsobligationsräntan plus 4 procentenheter, derna ska kunna fokusera på sin utbildnings- över en konjunkturcykel. Soliditeten bör vara KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

Kassaflöde från löpande verksamhet 1761 1 980

verksamhet. Kännetecknande för Akademiska lägst 35 procent. Miljömålen ställs upp dels

Kassaflöde från investeringsverksamhet -1123 291

Hus verksamhet är också långa kontrakt med för kommande året, dels långsiktigt. Ett av Kassaflöde från finansieringsverksamhet -771 -2 100

stabila kunder. Omfattande investeringar görs miljömålen är att mängden köpt energi ska

skapa värdetillväxt genom god lönsamhet och och 40 procent.

Marknadsvärde fastigheter 47723 47524 en långsiktig fastighetsutveckling.

digställda ny- och ombyggnationer. Försälj- ning ska hänsyn tas till koncernens kapital- AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % ningarna i Stockholm och Härnösand under struktur och kapitalbehov. 25 Mål slutet av 2008 har minskat intäkterna något. 20 Utfall

UTVÄRDERING 15 Driftsöverskottet uppgick till 3149 (3 053)

10 mnkr och direktavkastningen ökade till 6,8 NKI blev liksom året innan 70 (av maximalt

5 (6,4) procent. Årets resultat efter skatt blev 100) och nådde därmed målnivån. Även NMI 0 972 (749) mnkr. Förbättringen förklaras av uppgick till 70 (70) och målet för 2009 var 2007 2008 2009 en mindre negativ värdeförändring i förvalt- 71. Soliditet uppgick vid utgången av 2008 KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor ningsfastigheterna jämfört med 2008. De till 47,3(46,5) procent vilket, med god mar- Anställda Ledningsgrupp Styrelse orealiserade värdeförändringarna i förvalt- ginal, är inom det uppsatta målet. Avkast-

77 23 57 43 43 57 ningsfastigheter uppgick till -1208 (-2 192) ningen på eget kapital efter schablonskatt mnkr. Bruttoinvesteringarna uppgick till uppgick till 4,0 (0,7) procent, vilket är lägre Etikpolicy Ja 1395 (1456) mnkr. Under året genomfördes än målet, som för 2009 utföll till 6,5 pro- Jämställdhetspolicy Ja

Miljöpolicy Ja inga försäljningar (1383 mnkr). cent. Målet är dock satt över en konjunktur- Miljöledningssystem ISO 14001

cykel. Den minskade avkastningen beror näs- Redovisar enligt IFRS Ja MÅL tan uteslutande på orealiserade negativa vär- Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja Akademiska Hus arbetar med strategier och deförändringar i fastigheterna. Den underlig- STATENS ÄGARANDEL, % mål inom fyra delområden; marknad, medar- gande direktavkastningen är dock fortsatt Statens ägarandel 100% betar- och ledarskap, lönsamhet samt fastig- god. En utdelning om 1219 (978) mnkr föreheter/hållbarhet. Kundnyttan mäts bland an- slogs för 2009, vilket är enligt policy. Mängnat med nöjdkundindex (NKI) där målet är in- den köpt energi blev för 2009 246 kwh/kvm dex 70. Medarbetarnas trivsel mäts genom och årsmålet var 259 kwh/kvm. 54 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

www.bostadsgaranti.se tPSHOStAKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI

Försäkringsföretagets tekniska resultat 4 -16

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Resultat före skatt 90 -40

Företaget bildades 1962 av dåvarande

Skatt -23 10

Svenska Byggnadsentreprenör- Nettoresultat 67 -30 föreningen. Bostadsgaranti tecknar sä- Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget 67 -30

kerheter som bland annat ger köpare av

Minoritetsintressen 0 0

bostadsrätter i nyproducerade bostads-

BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

rättsföreningar ökad trygghet.

Hans Wibom Kåre Eriksson Tillgångar

Under 1976 introducerades en tio- Ordf: VD: Ej räntebärande anläggningstillgångar 1 5

årsgaranti för köpare av nyproducerade Ordf: Hans WibomLed:Bo Antoni, Pether Fredholm, Ej räntebärande omsättningstillgångar 378 356

Kerstin Grönwall, Leif Ljungqvist, Jan Persson, Kristina Räntebärande omsättningstillgångar 818 703 småhus. Garantin gjordes 1984 till vill- Westerståhl (Leif Ljungqvist valdes och Michel Thorén Totala tillgångar 1197 1 064

kor för statliga lån (senare räntesub- avgick vid extra bolagsstämma 2009, Pether Fredholm

valdes och Johan Skoglund avgick vid årsstämma Eget kapital, avsättningar och skulder ventioner) till egnahem och småhus 2010) Revisor: Per Bergman, KPMG Bohlins AB Eget kapital hänförbart till 223 156

aktieägare i moderbolaget

med bostadsrätt. Samma år förvärvade Minoritetens andel av eget kapital 0 0

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 74 (74) staten 50 procent av aktierna i företa- tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 37 (37) tkr. Summa eget kapital 223 156

get. Riksdagen motiverade beslutet Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Ej räntebärande avsättningar 214 185

ingskansliet. Ej räntebärande kortfristiga skulder 760 723

med att det mot bakgrund av företagets

Totala skulder och eget kapital 1197 1 064

starka ställning var rimligt att staten

des dock bättre än väntat och de totala pre- KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

skaffade sig ett inflytande över verk- Kassaflöde från löpande verksamhet 47 75

mieintäkterna överträffade budget. Skadeut-

samheten. Den formella kopplingen Kassaflöde från investeringsverksamhet -54 -75

fallet på byggfelsförsäkringar fortsatte att öka. Kassaflöde från finansieringsverksamhet 0 -8

mellan subventionssystemet och garan-

Även driftskostnader i dotterbolaget ökade

tiverksamheten har upphört. NYCKELTAL 2009 2008

under året. För såväl moderbolag som dotter-

tiebolaget Bostadsgaranti erbjuder garantier, resultat före skatt uppgick till 90 (-40) mnkr.

Av- och nedskrivningar 0 0 säkerheter samt försäkringsprodukter med fo- Marknadsvärdet på koncernens placeringstill- Antal anställda i medeltal 14 11

kus på bygg- och bostadssektor. Hos Försäk- gångar uppgick vid årsskiftet till 812 mnkr

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % rings AB Bostadsgaranti har kunderna sedan med en totalavkastning på 12,8% under

10 skottsgarantier för bostadsrättsprojekt. Mo- Avkastningsmålet, som reviderades under 5

0 neg. derbolaget har också en omfattande kursverk- 2009, uttrycks som att avkastningen på ge- 2006 2007 2008 2009 samhet inom bostadsrättsområdet. Försäk- nomsnittligt eget kapital ska motsvara den ringarna lämnas för såväl flerbostadshus som femåriga statsobligationsräntan plus tre pro- KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor

Anställda Ledningsgrupp Styrelse småhus. Volymmässigt är byggfelsförsäkring- centenheter, över en konjunkturcykel. en den största produkten. Byggfelsförsäkring- 43 57 40 60 29 71 en är obligatorisk att teckna enligt lag vid UTDELNINGSPOLICY

Etikpolicy Ja byggande av bostäder för permanent bruk och Minst 1/3 av årets resultat efter skatt ska de- Jämställdhetspolicy Ja ger ett skydd mot byggfel och skador under las ut. Miljöpolicy Ja 10 år. Fullgörandeförsäkring är ett alternativ Miljöledningssystem Nej

Redovisar enligt IFRS Ja till bankgaranti när säkerhet ska ställas från UTVÄRDERING

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja byggentreprenören till beställaren. Avkastningen på eget kapital uppgick för

2009 till ca 35 procent och därmed överträf- STATENS ÄGARANDEL, % EKONOMI Statens ägarandel 50%

fades målet. För 2009 föreslås en utdelning-

Sveriges Byggindustrier 50% Koncernens nettoomsättning uppgick till 22 en på 1/3 av årets resultatet efter skatt, vilket (25) mnkr. Inklusive premieintäkterna från motsvarar 24 mnkr, varav hälften tillfaller stadotterbolaget uppgick nettoomsättningen till ten som ägare. Bolaget har upprättat en håll- 56 (58) mnkr. Nedgång i bostadsbyggandet barhetsredovisning för 2009 i enlighet med har fortsatt även 2009 med färre påbörjade GRI:s riktlinjer. bostadsrättsprojekt vilket innebär en minskande marknad för bolagets produkter. Produktionen av styckebyggda småhus utveckla-

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 55

Bilaga

AKTIEBOLAGET SVENSK BILPROVNING tPSHOStwww.bilprovningen.se

RESULTATRÄKNING, mnkr 2009 2008

Nettoomsättning 1509 1 516

Övriga intäkter 9 18

Kostnader -1478 -1 783

Rörelseresultat 40 -249

Finansiella intäkter 4 16

Finansiella kostnader -5 -46

Resultat före skatt 39 -279

Skatt -22 75

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Nettoresultat 18 -204

Bilprovningen bildades 1963 och har Hänförbart till: haft ensamrätt på att utföra den tek- Aktieägare i moderbolaget 18 -204 niska fordonskontrollen enligt föreskrif- Minoritetsintressen 0 0 ter i vägtrafikförordningen. Enligt be- BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008 slut av riksdagen kommer fordons- Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar 744 778 besiktningsmarknaden att konkurrens- Räntebärande anläggningstillgångar 19 18

Ordf: Kerstin Lindberg VD: Magnus Ehrenstråhle Ej räntebärande omsättningstillgångar 70 93

utsättas fr.o.m. den 1 juli 2010. Göransson

Räntebärande omsättningstillgångar 554 371

Ordf: Kerstin Lindberg Göransson Led: Ulf Blomgren, Totala tillgångar 1387 1 259 VERKSAMHET Håkan Bryngelson, Per Johansson, Anna Nilsson Ehle, Eget kapital, avsättningar och skulder

Richard Reinius, Annika Sten Pärson, Thomas Win- Eget kapital hänförbart till 743 663 Verksamheten består till cirka 97 procent av skog, Christer Zetterberg, (Richard Reinius valdes och

aktieägare i moderbolaget

Därutöver finns vissa konkurrensutsatta tjäns- Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) Ej räntebärande långfristiga skulder 28 31 ter som kran- och lyftbesiktningar, frivilliga tkr och till vice ordförande 80 (80) tkr. Arvode till Räntebärande kortfristiga skulder 10 9 bromstester samt miljökontroller och kvalitets- stämmovalda ledamöter 65 (65) tkr. Arvode utgår inte Ej räntebärande kortfristiga skulder 352 289

till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

kontroller. Dessa bedrivs i eget dotterbolag. Totala skulder och eget kapital 1387 1 259

KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008 EKONOMI UTVÄRDERING Kassaflöde från löpande verksamhet 249 175

Kassaflöde från investeringsverksamhet -44 -48

Nettoomsättningen uppgick till 1 508,7 Verksamheten kännetecknas bl.a. av god eko-

Kassaflöde från finansieringsverksamhet -21 -17

(1516,1) mnkr och rörelseresultatet till 39,7 nomi och mycket nöjda kunder. Utfallet av (-248,6) mnkr. Resultatförbättringen förkla- Nöjd Kund Index Privatkunder, NKI Privat- NYCKELTAL 2009 2008

också att priset för kontrollbesiktning är oför- funktion. Mot bakgrund av kontinuerliga in-

SOLIDITET, %

ändrat sedan 2002. Styrelsens förslag till ut- vesteringar i ny teknik och god ekonomi är 60

Mål delningen till ägarna om 5 310 (4864) tkr el- bolaget en drivande och aktiv aktör inom tra- Utfall ler 132,75 (121,60) kr per aktie fastställdes fiksäkerhetsområdet. Till detta kommer att 40 av bolagsstämman den 29 april 2010. bolaget har kundernas förtroende. Bilprov- 20

ningen har under 2009 uppfyllt merparten av MÅL ekonomiska och andra mål. 0

2007 2008 2009 2010 Den övergripande målsättningen för företaget är Enligt beslut av riksdagen kommer fordons- KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor att främja miljö och trafiksäkerhet. Verksamhe- besiktningsmarknaden att konkurrensutsättas Anställda Ledningsgrupp Styrelse ten ska bedrivas med opartiskhet, god tillgäng- fr.o.m. den 1 juli 2010. Bolaget har på ett

89 11 71 29 67 33 lighet och hög kvalitet. Företaget ska ha lägst aktivt och ansvarsfullt sätt fortsatt arbetet pris för likvärdig kontrollbesiktning i Europa och med en anpassning till de nya marknadsförut- Etikpolicy Nej en soliditet på minst 25 procent. Företaget strä- sättningarna. Jämställdhetspolicy Ja

Miljöpolicy Ja var efter att fortlöpande förbättra styrningen av Bolaget arbetar aktivt och medvetet med Miljöledningssystem ISO 14001 verksamheten genom tydliga, relevanta och hållbarhetsfrågor. I sin hållbarhetsredovisning Redovisar enligt IFRS Ja konkreta mål. Förutom inom miljö och säkerhet analyserar och redovisar bolaget på ett trans- Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja finns sådana mål inom områdena kund, ägare, parent sätt dessa frågor. STATENS ÄGARANDEL, % utveckling, medarbetare och process. Statens ägarandel 52%

Bilförsäkringsföretagen 12% UTDELNINGSPOLICY Motorbranschens Riksförbund 12%

Kungliga Automobil Klubben 5% Med beaktande av företagets finansiella ställ- Motorförarnas Helnykterhetsförbund 5% ning kan utdelning ske med maximalt 1,5 Motormännens Riksförbund 5% procent av 25 procent av moderbolagets ba- Övriga 9% lansomslutning.

56 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

www.sek.se tPSHOStAKTIEBOLAGET SVENSK EXPORTKREDIT

Nettoresultat finansiella transaktioner 1103 -457

Summa rörelseintäkter 3097 1 100

Allmänna administrationskostnader -471 -340

Avskrivningar, icke-finansiella tillgångar -11 -21

Övriga rörelsekostnader 0 -1 Aktiebolaget Svensk Exportkredit (SEK) STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Återvunna kreditförluster 37 4

Nedskrivning av finansiella tillgångar -283 -557

bildades av staten och affärsbankerna Rörelseresultat 2369 185

1962 i syfte att ge den svenska indu- Skatt -642 -41 strin bättre tillgång till långfristig fi- Nettoresultat 1727 144 nansiering och öka dess konkurrens- BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

Tillgångar

kraft. Sedan 2003 är staten ensam Summa tillgångar 371588 370 014

Ordf: Ulf Berg VD: Peter Yngwe

ägare till SEK. SEK:s uppdrag är att Totala tillgångar 371588 370 014

säkerställa tillgång till finansiella lös- Ordf: Ulf Berg Led: Karin Apelman, Jan Belfrage, Chris- Skulder, avsättningar och eget kapital

tina Liffner, Risto Silander, Helena Levander, Bo Netz, Summa skulder och avsättningar 358133 359 620 ningar för export och infrastruktur. SEK Eva Walder, Jan Roxendal (Jan Belfrage valdes vid års-

Summa eget kapital 13455 10 394 fungerar som ett oberoende kreditmark- stämma 2010) Revisorer: Jan Birgersson, Ernst &

Young AB Summa skulder, avsättningar och 371588 370 014 nadsbolag. eget kapital

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 165 (165) KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 82 (82) tkr. Kassaflöde från löpande verksamhet -37333 31007 VERKSAMHET Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger-

ingskansliet. Kassaflöde från investeringsverksamhet -3 564 SEK bedriver finansieringsverksamhet samt Kassaflöde från finansieringsverksamhet 31193 -18 098

kan i övrigt engagera sig i svensk internationell finansieringsverksamhet på kommersiella (prop. 2009/10:1) enligt regeringsbeslut som NYCKELTAL 2009 2008

Re (genomsnitt), % 16,8 2,8

grunder. Verksamheten omfattar exportkredi- togs den 17 dec 2009. Primärkapitalrelation, % 17,9 15,5

ter, långivning samt strukturerad finansiering Kapitaltäckningsgrad, % 18,7 15,5

och leasing till företag, offentlig sektor, finan- MÅL

met för statsstödda exportkrediter till fast samt i övrigt engagera sig i svensk internatio-

NYA KUNDFINANSIERINGSLÖSNINGAR, mnkr ränta (CIRR-systemet) och statens bistånds- nell finansieringsverksamhet på kommersiella

Exportkrediter 54,0 kreditsystem. SEK:s totala volym av nya grunder. Verksamheten ska drivas så att den Övrig utlåning till exportörer 45,8 kundfinansieringslösningar under 2009 upp- ger en tillfredsställande avkastning på satsat Utlåning till övriga företag 0,7 gick till 122,5 (64,9) mdkr. Utlåning till före- kapital. SEK:s styrelse fastställer årligen Utlåning till den publika sektorn 14,8

Utlåning till den finansiella sektorn 6,2 tag var 101,5 (42,7) mdkr, varav nya export- SEK:s affärsplan för en treårsperiod samt ut- Totalt 64,9 Syndikerade kundtransaktioner 1,0 krediter uppgick till 54,0 (26,8) mdkr. Utlå- värderar affärsplanen kontinuerligt. ning till den offentliga sektorn (främst infra- KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor strukturinvesteringar) uppgick till 14,8 (8,1) UTDELNINGSPOLICY Anställda Ledningsgrupp Styrelse mdkr och till den finansiella sektorn uppgick SEK:s utdelningspolicy syftar till att för sin 56 44 57 43 50 50 den till 6,2 (14,1) mdkr. aktieägare långsiktigt generera en marknads-

Etikpolicy Ja

mässig avkastning på eget kapital samtidigt

Jämställdhetspolicy Ja EKONOMI som bolaget alltid ska ha ett riskkapital som Miljöpolicy Ja SEK kärnresultat uppgick till 1 599,3 väl överstiger de legala kraven. Styrelsen har Miljöledningssystem Nej (833,9) mnkr, förbättringen förklaras främst beslutat föreslå årsstämman att utdelning för Redovisar enligt IFRS Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja av en ökning av räntenettot relaterat till öka- 2009 ska uppgå till 518 Mkr motsvarande de volymer. Rörelseresultatet, efter nedskriv- cirka 30 procent av årets resultat efter skatt. STATENS ÄGARANDEL, % ningar och värdeförändringar, var 2 368,6 Statens ägarandel 100% (185,2) mnkr, i detta ingår värderingseffekter UTVÄRDERING på 769,3 (-648,7) mnkr. Räntenetto uppgick SEK har under året uppfyllt sin roll att främja till 1 994,3 (1 543,3) mnkr. Kapitaltäck- utvecklingen av svenskt näringsliv och svensk ningsgraden var 19,8 (21,4) procent före be- exportindustri genom sin kreditgivning som aktande av övergångsreglerna och 18,7 varit inriktad mot exportindustrin samt mot fi- (15,5) procent enligt övergångsreglerna. nansiering av infrastruktur. SEK har dessutom SEK:s rating för långfristiga skulder är AA+ varit mycket framgångsrik i sin upplåning från Standard & Poor’s och Aa1 från Moody’s. trots en orolig och turbulent marknad. Export- Under fjärde kvartalet var räntenettot 458,8 industrin drabbades mycket hårt av finanskri- (563,0) mnkr och resultat efter skatt 497,2 sen under hösten 2008. SEK har med hjälp (-118,5) mnkr. Den låneram om 100 mdkr av låneramen (se ovan) kunnat lämna lånelöfsom riksdagen beslutade om i prop. ten som gjort att svenska exportföretag har 2009/08:86 förlängdes att gälla även kom- kunnat offerera fler exportaffärer. mande år i budgetpropositionen för 2010

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 57

Bilaga

AKTIEBOLAGET SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET tPSHOStwww.msr.se

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget 0 0

Minoritetsintressen 0 0 Svenska Miljöstyrningsrådet bildades STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

1995 för att vara svenskt registrerings- BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

Tillgångar

organ enligt EU:s miljöstyrnings- och Ej räntebärande omsättningstillgångar 3 3

revisionsförordning, Emas. Räntebärande omsättningstillgångar 9 8

Verksamheten har sedan utvecklats och Totala tillgångar 12 11

Eget kapital, avsättningar och skulder

omfattar idag även det internationella Eget kapital hänförbart till 3 3

Ordf: Lars Parkbring VD: Sven-Olof Ryding aktieägare i moderbolaget

systemet för miljövarudeklarationer,

Ordf: Lars Parkbring Led:Annika Christensson, Ted Minoritetens andel av eget kapital 0 0

EPD, samt för att förvalta och utveckla

Ekman, Johan Gerklev, Kerstin Grönman, Lars Jons- Summa eget kapital 3 3 system för hållbar offentlig och annan son, Marie Larsson, Annaa Mattsson, Inger Strömdahl, Ej räntebärande kortfristiga skulder 9 8

professionell upphandling (Miljö- Peter Wenster (Ted Ekman, Kerstin Grönman, Lars

Jonsson och Marie Larsson valdes och Sofia Ahlroth, Totala skulder och eget kapital 12 11 styrningsrådets upphandlingskriterier). Stefan Holm, Anna Sander, avgick vid årstämman mnkr

KASSAFLÖDE, 2009 2008

2010) Revisorer: Mikael Sjölander och Magnus Fager- Kassaflöde från löpande verksamhet 0 0

stedt, Ernst & Young AB. Kassaflöde från investeringsverksamhet 0 0

VERKSAMHET

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 45 (45) Kassaflöde från finansieringsverksamhet 0 0

Bolaget förvaltar och vidareutvecklar tre frivil-

tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 10 (10) tkr.

liga system på miljöområdet. Emas beskriver NYCKELTAL 2009 2008

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Re (genomsnitt), % 0 0

hur man stegvis bedriver ett förebyggande ingskansliet.

Rt (genomsnitt), % 1,9 2,7

miljöledningsarbete i vilket ingår att planera, Soliditet, % 30,1 30,0

genomföra, följa upp och ständigt förbättra

livscykelperspektiv – från råvaruutvinning till största möjliga miljönytta. Det ekonomiska EPD-REGISTRERINGAR, antal slutlig avfallshantering. Det tredje systemet målet är att verksamheterna kring Emas och 120 Utfall

100 är Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier, EPD ska ge ett tillräckligt överskott för att 80 som ger vägledning för upphandlande enheter möjliggöra utökade och förbättrade informa- 60 inom stat, kommun och landsting samt nä- tionstjänster. 40

20 ringsliv för att på bästa sätt kunna inkludera 0 miljöaspekter i samband med upphandling. UTDELNINGSPOLICY 2005 2006 2007 2008 2009 Arbetet med att utarbeta kriterier som stöd Verksamheten syftar inte till att vara vinstdri- EMAS-REGISTRERINGAR, % vid upphandling av ett antal vanligt förekom- vande. 120 Utfall mande produktområden är viktiga delar i 90 verksamheten liksom information inom områ- UTVÄRDERING

60 det miljöanpassad upphandling. Arbetet att som så kallat behörigt organ infor-

mera om Emas på hemsidan www.emas.se in-

0 EKONOMI kludsive sedvanlig information om Emas-för- 2005 2006 2007 2008 2009 Verksamheten finansieras via registrerings- ordningen, regler för att ansluta sig till syste-

KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor och årsavgifter från de organisationer som an- met samt Emas-registrerade organisationer Anställda Styrelse sluter sig till Emas- och EPD-systemen. Där- fortsatte. Motsvarande arbete genomfördes utöver får bolaget vissa intäkter från projekt- också avseende det intenationella EPD-syste- 45 55 44 56 verksamhet inom verksamhetsområdena. Bo- met men här med ett internationellt perspek- Etikpolicy Ja laget har fått ett statsbidrag på 11,2 mnkr tiv. Arbetet med upphandlingsverksamhet un- Jämställdhetspolicy Ja under 2009 för verksamheten det tredje året der 2009 präglades till stor del av arbetet Miljöpolicy Ja

Miljöledningssystem Nej av regeringens handlingsplan för miljöanpas- med regeringens handlingsplan för miljökrav Redovisar enligt IFRS Nej sad offentlig upphandling. Omsättningen vid offentlig upphandling. Det har inneburit Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja uppgick till 14 (16) mnkr. ett omfattande informations- och kriterieut-

STATENS ÄGARANDEL, %

vecklingsarbete samt vägledning för upp- Statens ägarandel 85% MÅL handlare. Det innebar uppdatering av existe- Sveriges kommuner och landsting 10% Bolaget ska stödja industri, övrigt näringsliv rande kriterier och att arbetet med kriterier Svenskt Näringsliv 5% och offentlig förvaltning att vidareutveckla för nya produktområden påbörjats. Bolaget sitt miljöarbete på ett systematiskt och kost- redovisar i sin hållbarhetsredovisning nyckelnadseffektivt sätt. Bolaget ska även ge dem tal för påverkan från den egna verksamheten, som öppet beskriver syftet med och resultate bl.a. utsläpp av växthusgaser, personalsituaav sitt miljöarbete ett erkännande som kan tionen inkl. omsättning, sjukfrånvaro och utförstås såväl nationellt som internationellt. bildning, samt ekonomiska nyckeltal.

58 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

XXXBMNJTFtPSHOSt"-.*'½3&5"(41"35/&3"#

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget -52 -9

Minoritetsintressen -7 18 ALMI:s uppdrag är att främja utveck- STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

lingen av konkurrenskraftiga små och BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

Tillgångar

medelstora företag och stimulera nyfö- Ej räntebärande anläggningstillgångar 210 153 retagandet i syfte att skapa tillväxt och Räntebärande anläggningstillgångar 4308 2 814

Ej räntebärande omsättningstillgångar 98 90

förnyelse i svenskt näringsliv. ALMI ägs

Räntebärande omsättningstillgångar 2619 3 936

av staten och är moderbolag i en kon- Totala tillgångar 7235 6 993

Ordf: Elisabeth Gauffin VD: Göran Lundwall cern med 19 regionala dotterbolag. Eget kapital, avsättningar och skulder Moderbolaget äger 51 procent av dot- Ordf: Elisabeth Gauffin Led: Ola Asplund, Thomas Eget kapital hänförbart till 6170 6 223

Bengtsson, Jan Berg, Maria Masoomi, Marita Skog, aktieägare i moderbolaget terbolagen, övriga ägare är landsting, Bertil Törsäter (Majvor Müller avgick vid årstämman Minoritetens andel av eget kapital 159 166 regionala självstyrelseorgan och kom- 2010) Arb rep: Lars Jansson, Arb suppl: Anna-Lena Summa eget kapital 6329 6 389

Wester Lars-Erik Wiik Revisorer: Stefan Holmström munala samverkansorgan. KPMG samt Bertil Forsslundh, Riksrevisionen Ej räntebärande avsättningar 70 70

Räntebärande långfristiga skulder 147 147

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) Ej räntebärande långfristiga skulder 505 137 VERKSAMHET tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 60 (60) tkr. Ej räntebärande kortfristiga skulder 184 250 ALMI erbjuder finansiering (exportlån, mik- Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Totala skulder och eget kapital 7235 6 993

ingskansliet.

rolån samt särskilda finansieringsformer för KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

innovatörer) och affärsrådgivning till små och Kassaflöde från löpande verksamhet -120 -1935 medelstora företag, nya såväl som etablerade. ga företag startas och utvecklas samt att fler Kassaflöde från investeringsverksamhet -49 -23

Kassaflöde från 339 2149

Verksamheten täcker hela processen från idé företag ökar sin konkurrenskraft och lönsam- finansieringssverksamhet

till lönsamt företag. Kreditgivning sker i sam- het. ALMI:s utlåning till kvinnor och invand-

NYCKELTAL 2009 2008

verkan med andra kreditgivare, banker är en rare ska vara högre än den procentuella andel Re (genomsnitt), % neg neg

viktig samarbetspartner. Under 2009 hade som gäller för företagsstocken och nyföreta- Rt (genomsnitt), % neg 0,5 ALMI drygt 47 000 (64 000) kundkontakter. gandet bland dessa grupper. Låneverksamhe- Rsyss (genomsnitt), % neg 0,5

Soliditet, % 87,5 91,4

I november 2008 beslutades om ett kapital- ten ska långsiktigt bedrivas så att kapitalet

Utfall sammans med kommersiella investeringspart- Företaget har inte utdelningskrav från ägaren. 3000

2500 ners genomfört ett tjugotal investeringar i 2000

1500 små företag i expansionsfas. ALMI Invest be- UTVÄRDERING 1000 står av sju regionalt baserade riskkapitalfon- Under 2009 kommersialiserades 567 (585) 500

0 der som totalt förvaltar över en miljard kronor. innovationer, 4704 (3 800) nya företag kom 2002 2004 2006 2008

2003 2005 2007 2009

igång med hjälp från ALMI och sammanlagt EKONOMI genomfördes 4 476 (3 700) fördjupade råd- KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor 2009 uppgick ALMI:s driftanslag från staten givningsinsatser. Nyutlåningen ökade mycket Anställda Ledningsgrupp Styrelse till 135 (135) mnkr. De regionala dotterbola- kraftigt, totalt 3 231 (1 716) mnkr, en ökning 52 48 67 33 50 50 gen får driftsanslag från moderbolaget och de med 88 procent, varav 2 100 krediter bevilregionala ägarna. Koncernens resultat före jagdes till etablerade företag om totalt 2 158 Etikpolicy Nej

Jämställdhetspolicy Ja minoritetsintressen uppgick till -59 (9) mnkr. (796) mnkr, 2 744 (2285) lån till nya företag Miljöpolicy Ja Moderbolagets resultat uppgick till -46 (-31) om 1 011 (816) mnkr och 256 (355) lån till Miljöledningssystem Nej mnkr. Avkastningen på utlånade medel upp- innovatörer om 62 (104) mnkr. Dessutom har Redovisar enligt IFRS Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja gick efter kreditförluster till 0,91 (1,25) pro- 17 mnkr i förstudiemedel tilldelats 2 665 cent. Kreditförlusterna i förhållande till utlå- innovationsprojekt för en första utvärdering av STATENS ÄGARANDEL, % ningsvolymen var 5,99 (7,1) procent, en för- idéns kommersialiserbarhet. Antalet kvinnor Statens ägarandel 100% bättring som till viss del hänger samman med bland låntagarna ökade med 30 procent från upplösning av en central reservering och att 1 241 till 1 610. Den totala andelen kvinnor stora reserveringar gjordes redan i slutet av var 32 procent. ALMI:s utlåning har medver- 2008 som en följd av finanskrisen. kat till att banker och andra finansiärer lånat

ut 7 159 mnkr till företagen under 2009, vil- MÅL ket innebär att för varje utlånad krona från ALMI:s mål är att fler innovativa idéer kom- ALMI så har företagen fått ytterligare nära mersialiseras framgångsrikt, att fler livskrafti- 2,5 kronor i lån.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 59

Bilaga

"105&,&5",5*&#0-"( 16#-tPSHOStXXXBQPUFLFUTF

Resultat från andelar i intresseföretag -1 0

Apoteket AB hade fram till den 1 juli STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Nettoresultat 532 711

2009 ensamrätt att sälja läkemedel till Hänförbart till: allmänheten. Apoteket AB har därefter Aktieägare i moderbolaget 532 711 kvarstått som en central aktör i statlig BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008 ägo som ska agera utifrån samma vill- Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar 2184 2 748 kor som de nya aktörerna på en konkur- Ej räntebärande omsättningstillgångar 8736 7 942

Ordf: Christian W Jansson VD: Stefan Carlsson Räntebärande omsättningstillgångar 766 1 010

rensutsatt marknad.

Apoteket: Ordf: Christian W Jansson (Per Båtelson av- Totala tillgångar 11686 11 700 VERKSAMHET gick vid extra bolagsstämma 2009) Led: Lars Johan Eget kapital, avsättningar och skulder Apoteket har som främsta uppgift att sälja lä- Jarnheimer, Gert Karnberger, Kristina Schauman, Elisa- Eget kapital hänförbart till 4026 3 838

beth Wenzlaff (Lars Johan Jarnheimer, Gert Karnberger, aktieägare i moderbolaget kemedel till den svenska allmänheten. För- Kristina Schauman, Elisabeth Wenzlaff valdes och

Summa eget kapital 4026 3 838

säljningen har under 2009 huvudsakligen Sven-Olof Bodenfors, Eva Eriksson, Catarina Fritz, Karin

Kronstam, Peter Lagerblad, Henrik Lundström och Kia Ej räntebärande avsättningar 749 680

varit att trygga en säker läkemedelsförsörj- Riksrevisionen samt lekmannarevisor riksdagsledamot Kassaflöde från löpande verksamhet 890 1 068 ning, bidra till omregleringen och anpassa Lars Elinderson. Kassaflöde från investeringsverksamhet -282 -253

Kassaflöde från finansieringsverksamhet -852 -264 Apoteket till en ny marknadssituation. Under Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) 2008–2009 har apoteksmarknaden reforme- tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 150 (150) tkr. NYCKELTAL 2009 2008

Re (genomsnitt), % 13,5 19,9 rats i flera steg. Den 1 juli 2009 trädde nya Birgitta Böhlin Eva-Britt Rt (genomsnitt), % 7,0 8,9

apotek. Den 1 november 2009 blev det tillå-

tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 130 (130) tkr. Av- och nedskrivningar 508 303 tet att sälja vissa receptfria läkemedel på

Antal anställda i medeltal 10319 10 666 andra ställen än apotek. Sjukfrånvaro, % 3,9 4,7

KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor

EKONOMI UTVÄRDERING

Anställda Ledningsgrupp Styrelse Nettoomsättningen uppgick till 43 073 (41 Apoteket bedöms på ett tillfredsställande sätt 710) mnkr. Försäljningen av läkemedel på re- uppfylla sitt uppdrag. De av regeringen fast- 11 89 40 60 60 40 cept ökade med 0,9 procent medan egen- ställda räntabilitets- och soliditetsmålen över- Etikpolicy Ja vårdsförsäljningen ökade med 10,3 procent. träffas. Företaget har även under 2009 place- Jämställdhetspolicy Ja Rörelseresultatet uppgick till 804 mnkr, vil- rat sig väl i mätningar när det gäller känne- Miljöpolicy Ja

Miljöledningssystem ISO 14001 ket var en minskning med 146 mnkr. Minsk- dom om och attityd till företaget. Redovisar enligt IFRS Ja ningen förklaras till största delen av tillkom- I samband med den omreglering av apo- Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja mande kostnader kopplade till nödvändig in- teksmarknaden har ägandet och verksamheten

STATENS ÄGARANDEL, % frastruktur för den nya apoteksmarknaden i Apoteket omstrukturerats. Apoteket AB har Statens ägarandel 100% samt omregleringskostnader. under 2009 varit dotterbolag till Apoteket

Omstrukturering AB,OAB, som ägdes direkt MÅL av staten. Under första halvåret 2010 har nya Apoteket ska kvarstå som en central aktör i bolag bildats, Apotekens Service AB och Apostatlig ägo på apoteksmarknaden. Apoteket teket Produktion & Laboratorier AB och OAB ska ges förutsättningar att agera utifrån sam- bytt namn till Apotektsgruppen i Sverige Holma villkor som de nya aktörerna. Regeringens ding AB. ambition är att Apoteket ska fortsätta att vara en väl fungerande och konkurrenskraftig aktör på den nya marknaden.

UTDELNINGSPOLICY

Enligt ägardirektivet bör utdelning, under förutsättning att aktiebolagslagens regler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande minst en tredjedel av vinsten efter skatt med beaktande av soliditetsmålet. 60 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

XXXBSCFUTMJWTSFTVSTTFtPSHOS t ARBETSLIVSRESURS AR AB (PUBL)

Tillgångar

Riksdagen beslutade hösten 2005 att STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Ej räntebärande anläggningstillgångar 23 19 bilda företaget (prop. 2005/06:1, bet. Ej räntebärande omsättningstillgångar 66 61

Räntebärande omsättningstillgångar 86 0

2005/06:AU1, rskr. 2005/06:109). Totala tillgångar 175 80 Företaget bildades genom att av staten Eget kapital, avsättningar och skulder helägda Samhall delade ut det helägda Eget kapital hänförbart till 45 11

aktieägare i moderbolaget

dotterbolaget Samhall Resurs till äga- Summa eget kapital 45 11

Ordf: Karin Kronstam VD: Torsten Håkansta ren varefter företaget förvärvade Räntebärande långfristiga skulder 0 11 Arbetslivstjänster (ALT) av AMS. Ordf: Karin Kronstam Led: Gillis Cullin, Tobias Hen- Räntebärande kortfristiga skulder 0 12

mark, Vivi Libietis, Elisabeth Wallin Mononen Arb rep: Ej räntebärande kortfristiga skulder 130 46 Företaget bytte därefter namn till Lena Hansson, Benny Sandberg Arb suppl: Bo Olsson,

Totala skulder och eget kapital 175 80

Arbetslivsresurs AR AB. Tina Rönnestam Revisorer: Fredrik Westin, KPMG

KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 160 (160) Kassaflöde från löpande verksamhet 110 -14 VERKSAMHET tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 80 (80) tkr. Kassaflöde från investeringsverksamhet 0 0

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Kassaflöde från finansieringsverksamhet -24 9 Basen i Arbetslivsresurs verksamhet är ar- ingskansliet. betslivsinriktad rehabilitering med tjänster NYCKELTAL 2009 2008 som ska leda till återgång till arbetslivet. Fö- Re (genomsnitt), % 122,5 neg

Rt (genomsnitt), % 20,2 neg retagets breda utbud av omställningstjänster

Rsyss (genomsnitt), % 80,2 neg gör det lättare för uppsagda och långtidsar- UTVÄRDERING Soliditet, % 25,5 13,7 betslösa personer att snabbare komma tillba- Företaget har genomfört en sk. ”turn-around” Rörelsemargnial, % 12 -6 ka till arbetsmarknaden. Med långsiktiga in- som följd av en förändrad leveransmodell, mnkr

ÖVRIGT, 2009 2008

satser bidrar Arbetslivsresurs till att förbättra lägre ”over-head”-kostnader, ny lönestruktur Utdelning 0 0 lönsamheten för sina kunder och minska som förstärker medarbetarnas engagemang Bruttoinvesteringar 0 0 sjukskrivningstalen. samt en mycket positiv marknadsutveckling. Av- och nedskrivningar 3 3

Antal anställda i medeltal 212 206

Arbetslivsresurs har under 2009 upplevt en Sjukfrånvaro, % 2,9 2,7 EKONOMI ökad efterfrågan på bolagets omställnings-

KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor Nettoomsättningen uppgick under året till tjänster från trygghetsfonden TSL, vilket har

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 246 (184) mnkr vilket innebär en ökning bidragit till det positiva resultatet. Tillväxt och med 62 mnkr. Rörelseresultatet förbättrades marginal har under året överstigit långsiktiga 36 64 100 0 40 60 under året till 26,2 (-13,4) mnkr pga. en för- mål. Bolagets orderbok har utvecklats positivt Etikpolicy Ja ändrad leverensmodell, kostnadsbesparingar och det har en god geografisk täckning. Med- Jämställdhetspolicy Ja och kraftigt ökad efterfrågan på bolagets om- elantalet anställda uppgick under året till Miljöpolicy Ja

Miljöledningssystem Nej ställningstjänster. Den 31 december uppgick 212 (206). Bolagets ledning har aktivt arbe-

Redovisar enligt IFRS Nej soliditeten till 25,5 (13,7) procent och det tat med strategisk inriktning och framtida Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja egna kapitalet till 44,6 (11,0) mnkr. Bolagets marknadspositionering. Det interna kultur-

STATENS ÄGARANDEL, % nettokassa är starkt positiv. och värderingsarbetet fortgår för att bygga

Statens ägarandel 100%

upp Arbetslivsresurs företagskultur och för att MÅL skapa en tydlighet i verksamhetens inriktning Företaget ska sträva efter att på marknads- och dess mål. Bolaget redovisade för första mässiga villkor få god regional täckning över gången en hållbarhetsredovisning enl. GRI. hela landet. Målet är att omsättningen ska Målet är att från detta utgångsläge utveckla öka med minst 5 procent per år. Målet för rö- hållbarhetsredovisningen bl.a. vad gäller efrelsemarginal är att den ska variera mellan 5 fekterna av bolagets verksamhet på samhäloch 8 procent beroende på konjunktur- och let. Därutöver bör bolaget sträva efter att marknadsläge. Soliditetsmålet uppgår till 30 minska bolagets miljöpåverkan och förbättra procent. medarbetarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö.

UTDELNINGSPOLICY

Hälften av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägarna under förutsättning att soliditetsmålet är uppfyllt. Ingen utdelning beslutades i år eftersom soliditetsmålet ej var uppfyllt.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 61

Bilaga

"3-"/%"#"/"/*/'3"4536$563&",5*&#0-"(torg nr 556481-2385twww.abanan.se

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget 0 0

Minoritetsintressen 0 0 I syfte att utveckla den svenska järn- STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

vägsmodellen och att knyta samman Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar 1758 1 827 det svenska järnvägssystemet med Ej räntebärande omsättningstillgångar 20 21

Arlanda flygplats beslutade riksdagen Räntebärande omsättningstillgångar 13 17

1994 om ett mellan staten och det Totala tillgångar 1791 1 865

Eget kapital, avsättningar och skulder

privata näringslivet samfinansierat in- Eget kapital hänförbart till 10 10

Ordf: Gunnar Björk VD: Ulf Lundin aktieägare i moderbolaget

frastrukturprojekt – Arlandabanan.

Ordf: Gunnar Björk Led: Elisabet Annell, Hans Bränd- Minoritetens andel av eget kapital 0 0

Arlandabanan Infrastructure (tidigare

ström, Karin Starrin Revisorer: Magnus Fagerstedt, Summa eget kapital 10 10 A-Banan Projekt) bildades för statens Ernst & Young samt Anders Herjevik, Riksrevisionen Ej räntebärande avsättningar 1701 1 771

räkning för att genomföra projektet. Ej räntebärande kortfristiga skulder 80 84

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 107

Totala skulder och eget kapital 1791 1 865

(102,5) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 64,3 VERKSAMHET (61,5) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

ställd i Regeringskansliet. Kassaflöde från löpande verksamhet -4 4

Arlandabanan Infrastructure äger, förvaltar

Kassaflöde från investeringsverksamhet 0 0

och svarar för att statens rättigheter och skyl- Kassaflöde från finansieringsverksamhet 0 0

digheter efterlevs i den järnväg som går under

MÅL ÖVRIGT, mnkr 2009 2008

namnet Arlandabanan. Arlandabanan omfat-

År 1995 fick A-Train uppdraget av staten ter och riktlinjer som fastställts för projektet. Anställda Styrelse att finansiera, bygga och driva Arlandabanan. Trafikpolitiskt ska Arlandabanan Infrastruc- 50 50 50 50 A-Train får under avtalstiden utnyttja Arlan- ture verka för en utvecklad och integrerad dabanan Infrastructures trafikeringsrätt på tågtrafik på Arlandabanan och till Arlanda Etikpolicy Nej

Jämställdhetspolicy Nej det statliga järnvägsnätet. Arlandabanan In- flygplats. Miljöpolicy Nej frastructure övervakar driften av järnvägsan- Miljöledningssystem Nej läggningen, flygpendeltrafiken och annan UTDELNINGSPOLICY Redovisar enligt IFRS Nej järnvägstrafik på Arlandabanan. Fortlöpande Inget utdelningskrav har fastställts från ägaren. Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Nej förändringar i projektet ska enligt Arlandaba- STATENS ÄGARANDEL, % nan Project Agreement (Projektavtalet) god- UTVÄRDERING Statens ägarandel 100% kännas av Arlandabanan Infrastructure. Detta Miljömässigt är tåget det bästa alternativet kräver bl.a. god insyn och kontroll av verk- för transport till och från flygplatsen. Flygsamheten. I enlighet med sitt trafikpolitiska pendeltrafiken som är en mycket uppskattad uppdrag och i syfte att fullfölja statsmakter- service utvecklas positivt vad avser marknadsnas intentioner att integrera tågtrafiken från andelar och lönsamhet. landets olika delar med den nationella och internationella flygtrafiken verkar Arlandabanan Infrastructure i samförstånd med flygplatshållaren och övriga operatörer för en utvecklad järnvägstrafik på Arlandabanan.

EKONOMI

Företagets verksamhet finansieras via Trafikverket. Därutöver erhåller Arlandabanan Infrastructure vissa intäkter genom en särskild kontrolloch övervakningsersättning från A-Train.

62 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

www.botniabanan.set org nr 556558-1971 t BOTNIABANAN AB (PUBL)

Tillgångar

Staten, kommunerna Kramfors, STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Anläggningstillgångar 16120 14 998 Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå, Räntebärande anläggningstillgångar 174 46

Ej räntebärande omsättningstillgångar 48 53 landstinget i Västernorrland samt Räntebärande omsättningstillgångar 4 8

Västerbottens läns landsting slöt 1997 Totala tillgångar 16 346 15105 ett avtal om byggande av Botniabanan. Eget kapital 1 1

Summa eget kapital 1 1

Projektet omfattar en 19 mil ny, enkel- Långfristiga skulder 16103 14 648

Ordf: Anna Grönlund- VD: Lennart Westberg

spårig järnväg från Nyland, nordväst Krantz Kortfristiga skulder 242 456

om Kramfors, via Örnsköldsvik till Totala skulder och eget kapital 16 346 15 105

Ordf: Anna Grönlund Krantz Led: Elisabet Annell, Len- Umeå. För att genomföra projektet bil- nart Holmlund, Christer Nilsson, Peter Nygårds, Hele- KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008 dades Botniabanan AB den 1 juli 1998 na Lefvert, Ingemar Sandström, Elvy Söderström, Kassaflöde från löpande verksamhet -209 -266

Björn Östlund. Arb rep: Lena Arvidsson Revisorer: Per Kassaflöde från investeringsverksamhet -1250 -2 061 och med säte i Örnsköldsvik. Wardhammar, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Kassaflöde från finansieringsverksamhet 1455 2 303

Carin Rytoft Drangel, Riksrevisionen

fektivare transporter och innebär stora miljö- Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerfördelar samt bidrar till en långsiktigt hållbar ingskansliet. ÖVRIGT, mnkr 2009 2008 utveckling för samhället. I ett internationellt Utdelning 0 0

Nettoinvesteringar 1424 2107 perspektiv blir Botniabanan en integrerad del

Antal anställda i medeltal 79 97 av det europeiska järnvägsnätet som binder MÅL Sjukfrånvaro, % 0,9 1,2 samman de nordliga delarna av Norge, Sveri- I syfte att uppnå ändamålen med Botniaba-

KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor ge, Finland och Ryssland med övriga Europa. nan och få ett gott eftermäle ska bolaget på

Anställda Ledningsgrupp Styrelse I ett regionalt perspektiv kan Botniabanan på ett professionellt sätt och inom fastställd huett avgörande sätt skapa bättre förutsättning- vudtidsplan och totalbudget, leda byggandet 61 39 78 22 60 40 ar för näringslivet i Norrland och dessutom av den miljöanpassade järnvägen så att angiv- Etikpolicy Ja bidra till regional utveckling. Miljömässigt na funktionskrav uppfylls samtidigt som bola- Jämställdhetspolicy Ja blir vinsterna betydande genom den avlast- get medverkar till en god arbetsmiljö under Miljöpolicy Ja

Miljöledningssystem ISO 14001 ning av vägtrafiken som blir möjlig. både bygg- och driftsskedet. Redovisar enligt IFRS Nej Bolaget har tecknat ett hyresavtal med Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Nej Banverket, numera Trafikverket. Avtalet träder UTDELNINGSPOLICY

STATENS ÄGARANDEL, % i kraft när en etapp är överlämnad till myn- Med hänsyn till bolagets speciella uppdrag

Statens ägarandel 91% digheten. Etapp 1, sträckan Örnsköldsvik C har ägarna beslutat att inte ålägga företaget Kommunerna Kramfors, till Husum överlämnades den 15 oktober några ekonomiska avkastnings- eller utdel- Örnsköldsvik, Nordmaling

och Umeå 9% 2008. Etapp 2, sträckan Nyland till Örn- ningskrav. sköldsvik C överlämnades den 15 oktober 2009. 2009 års hyresintäkter uppgick till UTVÄRDERING 306 (51) mnkr, vilket var enligt plan. Den Årets opinionsundersökning visar att boende i sista etappen, sträckan Husum till Umeå C, botniabaneområdet är mycket positiva, 86 planeras att överlämnas till Trafikverket den (81) procent, till projektet och endast två 15 augusti 2010 och hyresintäkterna för år procent är negativa. 2010 bedöms uppgå till 720 mnkr. Bolagets totalbudget är fastställd till 13

200 mnkr, exklusive räntor och i prisnivå ja- EKONOMI nuari 2003. Bolagets finansieringsram, inklu- Produktion har år 2009 bedrivits främst på sive ränta och i löpande penningvärde, är för sträckan Stöcke till Umeå C. Investerings- närvarande 17 800 mnkr. Bolaget bedömer kostnaden uppgick till 1 250 (2 061) mnkr, att kunna genomföra investeringsprojekten vilket var 14 procent lägre än budgeterat. Det inom fastställd totalbudget och finansieringslägre utfallet beror framförallt på billigare ram. produktion, lägre räntor och gynnsamma peri- Den successiva avveckling av organisatioodiseringseffekter. Vid utgången av år 2009 nen har kunnat genomföras på ett sätt som uppgick den totala investeringen till 16 120 minimerat störningar för den kvarvarande per- (14 998) mnkr, varav 1 735 mnkr avsåg rän- sonalen. tor. Investeringen finansieras med lån hos Riksgälden och med EU-bidrag. Vid årsskiftet 2009/10 uppgick låneskulden till 16 103 (14 648) mnkr.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 63

Bilaga

'063*&353"/4'03.",5*&#0-"(t org nr 556771-5700 twww.fouriertransform.se

resultatposter Räntekostnader och liknande 0 resultatposter

Fouriertransform ska investera i kom- STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Hänförbart till:

mersialiserbara investerings- och FoU- Aktieägare i moderbolaget 8

Minoritetsintressen 0

projekt inom fordonsklustret, med syfte att stärka svensk fordonsindustris inter- BALANSRÄKNING, mnkr 2009

Tillgångar

nationella konkurrenskraft. Ej räntebärande anläggningstillgångar 44

Bakgrunden till bolagets bildande Räntebärande anläggningstillgångar 0

Ordf: Lars-Olof Gustavsson VD: Per Nordberg Ej räntebärande omsättningstillgångar 7

anges i regeringens proposition ”Staten

Räntebärande omsättningstillgångar 2965 som huvudman för bolag med verksam- Ordf: Lars-Olof Gustavsson Led: Lars Erik Fredriksson,

Ulla-Britt Fjäjdin-Hellqvist, Hasse Johansson Karin Totala tillgångar 3016 het avseende forskning och utveckling Kronstam, Lars Göran Moberg, Cecilia Schelin Seide- Eget kapital, avsättningar och skulder

Bolaget bildades i december 2008 ingskansliet.

Ej räntebärande kortfristiga skulder 8

med ett eget kapital på cirka 3 mdkr. Totala skulder och eget kapital 3016

KASSAFLÖDE, mnkr 2009

transforms eget kapital till 3 008,3 mnkr, va- Kassaflöde från löpande verksamhet 10 VERKSAMHET rav årets vinst utgjorde 8,3 mnkr. Kassaflöde från investeringsverksamhet -44 Fouriertransform är ett statligt ägt venture ca- Kassaflöde från finansieringsverksamhet 3000

att på kommersiella grunder tillhandahålla UTDELNINGSPOLICY

Soliditet, % 99,7 kapital i olika former som t.ex. aktiekapital, Bolaget saknar utdelningspolicy.

ÖVRIGT, mnkr 2009 vinstandelslån och annat ägarkapital. Fourier-

Utdelning 0 transform investerar i verksamheter som be- UTVÄRDERING Bruttoinvesteringar 44 döms kunna bidra till att svensk fordonsrela- Bolaget ska verka på marknadsmässiga grun- Av- och nedskrivningar 0 terad industri kan upprätthålla sin världsle- der och saknar särskildt beslutade samhälls- Antal anställda i medeltal 1 dande ställning, särskilt inom områdena miljö uppdrag. Ekonomiska mål kommer att arbetas KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor och säkerhet. fram under 2010. Anställda Styrelse

I bolagets uppdrag ingår även att vara en

0 100 57 43 aktiv ägare som tillför långsiktig finansiell och industriell kompetens till varje projekt. Etikpolicy Nej

Jämställdhetspolicy Nej Fouriertransform bidrar med en professionell Miljöpolicy Nej utvärdering som syftar till att identifiera de Miljöledningssystem Nej mest angelägna projekten och genom högt Redovisar enligt IFRS Nej kvalificerade styrelserepresentanter i alla in- Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Nej vesteringsobjekt. STATENS ÄGARANDEL, %

Fouriertransform har t.o.m. februari 2010 Statens ägarandel 100% investerat i fem bolag – Powercell Sweden AB, Norstel AB, NovaCast Technologies AB, Flexprop AB och Effpower AB.

EKONOMI

I och med att detta är Fouriertransforms första verksamhetsår saknas jämförelsesiffror för 2008. Periodens resultat efter skatt 2009 uppgick till 8,3 mnkr. Resultatet hänför sig främst till ränteintäkter på 20,9 mnkr. Kostnaderna avser projekt- och konsulttjänster. Det totala kassaflödet inklusive investeringar uppgick till 2 966 mnkr efter erhållen nyemission om 3 mdkr. Bolagets likvida medel och kortfristiga placeringar, aktie- och räntefonder, uppgick till 2 965 mnkr vid årets slut. Den 31 december 2009 uppgick Fourier- 64 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

XXXHSFFODBSHPDPNtPSHOSt(3&&/$"3(0"#

Resultat från andelar i intresseföretag -23 -10

Green Cargo, som är helägt av svenska STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Nettoresultat -174 7

staten, bildades år 2001 vid bolagise- Hänförbart till: ringen av affärsverket Statens Aktieägare i moderbolaget -174 6

Minoritetsintressen 0 1

Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog

BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

Green Cargo affärsverkets godstrafik på

Tillgångar

järnväg. Målet är att Green Cargo ska Ej räntebärande anläggningstillgångar 2907 2 196

Ordf: Håkan Buskhe VD: Mikael Stöhr Räntebärande anläggningstillgångar 682 757

vara ett lönsamt och framgångsrikt lo-

Håkan Buskhe Margareta Alestig Johnson, Ej räntebärande omsättningstillgångar 956 960

gistikföretag. Ordf: Led:

Anne Gynnerstedt, Björn Mikkelsen, Lena Olving, Len- Räntebärande omsättningstillgångar 432 329

nart Pihl, Tryggve Stehn (Margareta Alestig Johnson Totala tillgångar 4977 4 242

och Lennart Pihl valdes och Lotta Lundén och Jan Sjö- Eget kapital, avsättningar och skulder VERKSAMHET qvist avgick vid årstämman 2010) Stefan Bieder,

Arb rep: Eget kapital hänförbart till 1393 1 482 Green Cargo är ett transport- och logistikföre- Peter Lundmark Arb suppl: Anders Gustavsson, Björn T aktieägare i moderbolaget tag på den europeiska marknaden. Järnvägs- Johansson Revisorer: Henrik Nilsson, Deloitte AB Minoritetens andel av eget kapital 7 7

transporter utgör basen i verksamheten. Bil- Summa eget kapital 1400 1 489

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 260 (260) transporter är ett komplement och kombina- tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 122 (122) tkr. Räntebärande avsättningar 8 4

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Ej räntebärande avsättningar tionen tåg och lastbil blir allt viktigare i före- ingskansliet. Räntebärande långfristiga skulder 2455 1 665

tagets erbjudande. För att erbjuda heltäckan- Räntebärande kortfristiga skulder 93 132

de logistiklösningar har Green Cargo också Ej räntebärande kortfristiga skulder 1021 952 verksamhet inom tredjepartslogistik, vilket Totala skulder och eget kapital 4977 4 242

innefattar lagring, hantering och distribution. MÅL KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008 Företagets största kunder finns inom industri- Ägarens långsiktiga finansiella målsättning Kassaflöde från löpande verksamhet 75 221

Kassaflöde från investeringsverksamhet 153 -589

erna stål, kemi, bil, verkstad och skog samt för Green Cargo är en soliditet på 30 procent

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 29 214

handel. Marknaden för godstransporter på och en avkastning på eget kapital på 10 projärnväg blir alltmer internationell. En viktig cent. NYCKELTAL 2009 2008

Re (genomsnitt), % neg 0,4

långsam i att anpassa sig till ett gränslöst och UTVÄRDERING

Antal anställda i medeltal 3017 3 156 integrerat Europa och därmed haft svårt att Green Cargo har år 2009 inte nått ägarens fi- Sjukfrånvaro, % 3,3 4,4 konkurrera med andra transportslag om inter- nansiella mål. För 2009 lämnade företaget

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % nationella flöden. Green Cargo har tagit och ingen vinstutdelning (0 mnkr). Trots den sva- 10

Mål tar en aktiv roll i att utveckla såväl den nord- ga konjunkturen innebar 2009 ett antal nya 8 Utfall iska som europeiska järnvägslogistiken. Un- affärer för Green Cargo och intresset för järn- 6 der 2009 har Green Cargo, trots det omfat- vägslogistik är stort inom näringslivet. Nya af- 4 tande effektiviseringsprogrammet då över färer förmår dock inte väga upp stora volym- 2

0 neg 300 medarbetare lämnat verksamheten, nått nedgångar för i huvudsak traditionella bran- 2008 2009 2010 95 procents punktlighet till kund inom tåg- scher som stål, skog och fordon. Volymminsk-

KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor trafiken. En siffra som i en internationell jäm- ningen för 2009 ligger på 24 procent jämfört

Anställda Ledningsgrupp Styrelse förelse är mycket god. med 2008. Den långsiktiga framtidstron kring

hållbar logistik kvarstår, men för att motverka 90 10 75 25 57 43 EKONOMI effekten av konjunkturnedgången, förbättra

Etikpolicy Ja Resultatet efter finansnetto uppgick till -223 kassaflödet och förbli en viktig partner för nä- Jämställdhetspolicy Ja (27) mnkr. Koncernens intäkter minskade ringslivet ligger fokus fortfarande på att redu- Miljöpolicy Ja och uppgick till 5897 (6432) mnkr. Med un- cera kostnaderna. Miljöledningssystem ISO 14001 dantag för bransch Handel har samtliga av Redovisar enligt IFRS Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja Green Cargos marknadssegment för transporter haft en mycket negativ utveckling under STATENS ÄGARANDEL, % 2009. Nedgången var mycket kraftig under Statens ägarandel 100% första halvåret men från slutet av tredje kvartalet märktes ett trendbrott och vid årets slut kom positiva signaler från de flesta segment.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 65

Bilaga

*//07"5*0/4#30/"#tPSHOStXXXJOOPWBUJPOTCSPOTF

Resultat från andelar i intresseföretag -1 -3

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Hänförbart till

Innovationsbron AB:s insatser syftar till aktieägare i moderbolaget -198 -268 att öka samhällets avkastning på forsk- Minoritetsintressen 1 0 ningsinvesteringar genom att stötta af- BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008 färsbyggande utifrån kunskapsrelate- Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar 69 78

rade idéer med marknadspotential.

Räntebärande anläggningstillgångar 147 177 Bolaget bildades 2005 utifrån de sju Ej räntebärande omsättningstillgångar 51 16

Ordf: Akbar Seddig VD: Peter Strömbäck Räntebärande omsättningstillgångar 488 543

regionala Teknikbrostiftelserna. Staten

Ordf: Akbar Seddigh Led: Eva Lindqvist, Sofia Medin, Totala tillgångar 755 814

är via Näringsdepartementet majori-

Claes de Neergaard, Jonas Ohlsson, Ann-Christin Paul, Eget kapital, avsättningar och skulder tetsägare med 83,7 procent av aktier- Bengt Wallentin (Eva Lindqvist och Jonas Ohlsson val- Eget kapital hänförbart till 606 760 na. Industrifonden äger resterande des och Gun-Britt Fransson och Leif Gustafsson avgick aktieägare i moderbolaget

vid årsstämman) Revisor: Stefan Hultstrand, Ernst & Minoritetens andel av eget kapital 1 0 16,3 procent. Young och Filip Cassel, Riksrevisionen

Summa eget kapital 607 760

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 102 (102) Ej räntebärande kortfristiga skulder 148 54 VERKSAMHET tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 54 (54) tkr. Totala skulder och eget kapital 755 814 Innovationsbron arbetar i hela Sverige med Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger-

ingskansliet. KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008 att göra affärer av forskning och innovationer Kassaflöde från löpande verksamhet -179 -160 från universitet och högskolor, näringsliv, Kassaflöde från investeringsverksamhet 16 100 forskningsinstitut och offentlig sektor. Bola- Kassaflöde från finansieringsverksamhet 159 50 get erbjuder ett nationellt strukturkapital i Innovationsbron arbetar utifrån visionen att NYCKELTAL 2009 2008 form av metoder, kompetens och kapital för Sverige ska vara internationellt ledande när Re (genomsnitt), % neg neg

Soliditet, % 80,3 93,4 att skapa internationellt konkurrenskraftiga det gäller kommersialisering av kunskapsrelanya företag och affärer ur både tjänste- och terade affärsidéer och utveckling av hållbara ÖVRIGT, mnkr 2009 2008 produktbaserad forskning och innovation. Bo- tillväxtföretag. Utdelning 0 0

Investeringar 77 81 lagets verksamhet ligger i tidig fas där den Antal anställda i medeltal 64 55 höga risken negativt påverkar tillgången på UTDELNINGSPOLICY

KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor kommersiella aktörer och investerare. Innova- Utdelningspolicy saknas då företaget inte har

Anställda Ledningsgrupp Styrelse tionsbrons viktigaste verktyg är såddverksam- några utdelningskrav från ägarna. het och affärsutveckling främst via insatser 48 52 50 50 57 43 för att utveckla inkubatorer. Bolaget bidrar UTVÄRDERING Etikpolicy Ja också på olika sätt till stärkt samverkan mel- Innovationsbron har under 2009 bl.a. investe- Jämställdhetspolicy Ja lan både nationella och regionala aktörer rat 44 mnkr i direkt ägarkapital, och 15 mnkr i Miljöpolicy Ja

Miljöledningssystem Nej inom innovationssystemet. projektlån. Innovationsbron hade vid årets slut

Redovisar enligt IFRS Nej

direkta innehav i 161 portföljbolag. Innova- Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja EKONOMI tionsbrons indirekta innehav innefattar ägande

STATENS ÄGARANDEL, % Innovationsbrons kapital beräknas räcka till i 16 bolag, som i sin tur äger andelar i ett

Statens ägarandel 83,7 2013 mot bakgrund av storleken på förvaltat drygt hundratal företag. Innovationsbrons tota- Industrifonden 16,3% kapital och tillskottet om 50 mnkr årligen la lånestock innefattade vid årsskiftet 312 lån som riksdagen beslutade om i januari 2009 om totalt utbetalt 105 mnkr. Därutöver satsamot bakgrund av propositionen ”Ett lyft för de bolaget 13 mnkr för att verifiera 189 kunforskning och innovation” (prop. skapsrelaterade projekt och idéer. Insatsen för 2008/09:50, bet. Ubu4, rskr.160). Regering- att utveckla inkubatorer har fortgått. en gör i budgetpropositionen för 2010 bl.a. Flera projekt drivs för närvarande i syfte att bedömningen att om Innovationsbrons verk- integrera hållbarhet i hela Innovationsbrons samhet ska hållas intakt behöver kapital till- verksamhet. Under 2009 antogs en miljöpoföras och att ett ställningstagande behövs un- licy, där det övergripande målet för Innovader 2010. tionsbrons miljöarbete är att minimera verk-

samhetens skadliga miljöpåverkan. Externt MÅL ska Innovationsbron verka för att öka inflödet Innovationsbrons uppdrag är att skapa ett ut- av kommersialiserbara innovationer inom milhålligt marknadskompletterande innovations- jöområdet, och stödja vidareutveckling av såsystem för kommersialisering av kunskapsre- dana innovationer till nya tillväxtföretag. laterade affärsidéer med målet att stärka den Innovationsbron bedöms ha uppfyllt målet svenska konkurrenskraften och skapa förut- med verksamheten under året, med god basättningar för jobb i fler och växande företag. lans mellan olika insatser.

66 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

XXXKFSOIVTFOTFtPSHOSt+&3/)64&/"#

RESULTATRÄKNING, mnkr 2009 2008

Hyresintäkter 868 803

Fastighetskostnader -415 -399

Driftsöverskott 453 405

Övriga kostnader -60 -49

Rörelseresultat 393 355

Finansnetto -55 -123

Resultat efter finansiella poster 338 232

Summa värdeförändringar -290 -189

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Resultat före skatt 48 42

Under 2009 ökade Jernhusen investe- Skatt -5 11 ringstakten kraftigt, i första hand i sta- Nettoresultat 43 53 tioner och kringliggande fastigheter. BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008 Målsättningen med dessa insatser är Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar 9079 7 225

att skapa nya attraktiva stationslös-

Räntebärande anläggningstillgångar 450 450 ningar som bidrar till ökat tågresande. Ej räntebärande omsättningstillgångar 140 162

Ordf: Rolf Lydahl VD: Per Berggren Räntebärande omsättningstillgångar 57 31

Satsningarna ökade även inom bolagets

Ordf: Rolf Lydahl Led: Björn Ekström, Kerstin Gillsbro, Totala tillgångar 9726 7 868

övriga verksamhetsområden.

Kia Orback Pettersson, Richard Reinius, Bo WallinArb Eget kapital, avsättningar och skulder

rep: Thomas Franzon Revisorer: Ingemar Rindstig och Eget kapital hänförbart 3611 3 113

Magnus Fredmer, Ernst & Young AB till aktieägare i moderbolaget

VERKSAMHET

Minoritetens andel av eget kapital 7 8 Jernhusen äger, förvaltar och utvecklar sta- Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 182 (182) Summa eget kapital 3618 3 121 tions- och verkstadsområden samt godstermi- tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 91 (91) tkr.

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Ej räntebärande avsättningar 309 304 naler. Målsättningen är att Jernhusen ska ingskansliet. Räntebärande långfristiga skulder 5194 3 353

vara en stark och värdeskapande aktör som Räntebärande kortfristiga skulder 85 689

Ej räntebärande kortfristiga skulder 520 401

på konkurrensneutrala villkor kan tillgodose

Totala skulder och eget kapital 9726 7 868

resenärers, trafikoperatörers och andra användares behov av stations- och verkstadsområ- KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

Kassaflöde från löpande verksamhet 480 276 den av fastigheter. Kassaflöde från investeringsverksamhet -2205 -569

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 1705 319

EKONOMI

NYCKELTAL 2009 2008

Rörelseresultatet ökade under 2009 till 393 Re (genomsnitt), % 1,3 1,7

(355) mnkr, främst tack vare ökade hyresin- Soliditet, % 37,2 39,7

täkter. Resultatet efter skatt uppgick till 43 ÖVRIGT, mnkr 2009 2008

(53) mnkr. Den lägre nettovinsten härrör Utdelning 100 100

framförallt från orealiserade värdeförändringar Antal anställda i medeltal 128 104

Sjukfrånvaro, % 1,7 1,6

i fastigheter.

SOLIDITET, % MÅL 60 Mål

Jernhusen ska ge en konkurrenskraftig av- 45 Utfall

kastning i jämförelse med motsvarande verk- 30

samhet. Soliditeten ska ligga i spannet 35– 15

45 procent och räntetäckningsgraden uppgå 0 till minst 2,0 gånger. Målet för avkastningen 2007 2008 2009

på eget kapital är 12 procent över en kon- KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor

junkturcykel. Anställda Ledningsgrupp Styrelse

59 41 75 25 67 33

UTDELNINGSPOLICY

Jernhusen ska löpande dela ut det kapital Etikpolicy Nej

Jämställdhetspolicy Ja

som inte behövs i verksamheten med hänsyn

Miljöpolicy Ja

tagen till övriga finansiella mål och strategier. Miljöledningssystem ISO 14001

Redovisar enligt IFRS Ja UTVÄRDERING Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja

Det något sämre finansiella utfallet under STATENS ÄGARANDEL, %

2009 grundar sig i huvudsak i marknadens Statens ägarandel 100%

höjda krav på direktavkastning. Bolagets lö-

pande intjäning är dock fortsatt god. Parat

med en stark finansiell position har Jernhu-

sen goda förutsättningar att med lönsamhet

fortsätta sina kraftfulla investeringsinsatser i

järnvägens sidosystem för att därmed bidra

till målsättningen om en fördubblad tågtrafik

fram till 2020.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 67

Bilaga

KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AKTIEBOLAG torg nr 556190-4201 twww.dramaten.se

RESULTATRÄKNING, mnkr 2009 2008

Nettoomsättning 267 245

Kostnader 270 -248

Rörelseresultat -3 -3

Finansiella intäkter 4 2

Finansiella kostnader -1 -5

Resultat före skatt 0 -6

Bokslutsdispositioner 1 0

Nettoresultat 1 -6

Dramaten är Sveriges nationalscen för STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

talteater. Dramaten ska vara den i Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar 13 12 Sverige ledande institutionen inom tea- Ej räntebärande omsättningstillgångar 15 14 terns område och som nationalscen Räntebärande omsättningstillgångar 53 51

vara ett föredöme för andra institutio- Totala tillgångar 81 77

Eget kapital, avsättningar och skulder

ner vad gäller utveckling, förnyelse och Eget kapital hänförbart till 20 19

Ordf: Daniel Sachs VD: Marie-Louise Ekman aktieägare i moderbolaget

konstnärlig kvalitet. Dramaten ska vi-

Ordf: Daniel Sachs Led: Jonas Andersson, Alice Bah Minoritetens andel av eget kapital 0 0

dare uppfylla nationella intressen ge-

ket.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 34 (34) mnkr

KASSAFLÖDE, 2009 2008

tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 15 (15) tkr.

Kassaflöde från löpande verksamhet 8 -9

VERKSAMHET

Kassaflöde från investeringsverksamhet -5 -4

Dramatens breda och varierande repertoar be- Kassaflöde från finansieringsverksamhet 0 0

står av nyskriven dramatik, såväl svensk som

NYCKELTAL 2009 2008

25 procent av Dramatens totala produktioner. utveckla publikarbetet i detta syfte. Repertoa-

PRODUKTIONER, antal

Under 2009 gavs totalt 771 egna föreställ- ren ska såvitt möjligt göras tillgänglig för en 40

Utfall ningar på teaterns scener. Dessa besöktes av bred publik i hela landet bl.a. genom gästspel 30 197 931 personer. Beläggningen var 78 pro- och samarbete med radio och tv. Hantverks-

20 cent. Turnéer genomfördes i samarbete med skickligheten i verkstäder och ateljéer ska

10 Riksteatern. Den första upplagan av Ingmar vara hög.

0 Bergman International Theatre Festival ge- 2006 2007 2008 2009 nomfördes med bl.a. gästspel från ett antal UTDELNINGSPOLICY

BELÄGGNING, % av Europas teatrar. Dramaten genomförde Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

100 Utfall också internationella gästspel i Belgrad,

75 Moskva och med Unga Dramaten i Rwanda. UTVÄRDERING

50 Teaterföreställningar har sänts via digitala Dramaten har en varierande repertoar och vikbiografer och Sveriges Television. tiga insatser görs för att nå en större publik. 25

Beläggningsgraden har också ökat och publik- 0

2006 2007 2008 2009 EKONOMI undersökningar under 2009 visar på en liten Bidraget från staten uppgick under 2009 till ökning av förstagångsbesökare. Med gästspel, KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor

Anställda Ledningsgrupp Styrelse 212,2 mnkr. Därutöver var de egna intäkterna turnéer och olika samarbeten med Sveriges 55,2 mnkr, varav biljettintäkter 34 mnkr. Television och Folkets Hus och Parker når 54 46 40 60 57 43 Verksamheten gav under 2009 ett resultat på Dramaten sammantaget en stor publik runt

Etikpolicy Ja 0,6 mnkr. om i landet. Jämställdhetspolicy Ja

Miljöpolicy Nej

Miljöledningssystem Nej

Redovisar enligt IFRS Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

68 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

www.operan.se tPSHOS tKUNGLIGA OPERAN AKTIEBOLAG

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget -11 -7

Minoritetsintressen 0 0 Kungliga Operan AB är Sveriges natio- STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

nalscen för opera och balett. Operan BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

Tillgångar

ska vara den i Sverige ledande institu- Ej räntebärande anläggningstillgångar 11 23

tionen inom opera och balett och som Ej räntebärande omsättningstillgångar 19 19

Räntebärande omsättningstillgångar 45 45

nationalscen vara ett föredöme för

Totala tillgångar 75 86

andra institutioner vad gäller utveck-

Kristina Rennerstedt Birgitta Svendén Eget kapital, avsättningar och skulder

ling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Ordf: VD: Eget kapital hänförbart till 3 14

Ordf: Kristina Rennerstedt Led: Michael Christiansen, aktieägare i moderbolaget

I Operans uppdrag ligger också att vår-

Katarina Bonde, Karin Forseke, Lennart Låftman, Dag Minoritetens andel av eget kapital 0 0 da och främja det nationella kulturarvet Hallberg, Leif Jakobsson, Stina Westerberg Arb rep: Summa eget kapital 3 14

inom operans och balettens område Magnus Kyhle, Thomas Nylander, Anna Norrby, Ej räntebärande långfristiga skulder 0 1

Arb suppl: Gunilla Markström, Jan-Erik Wikström samt att genom hög kvalitet och beva- Göran Tidström, Öhrlings Pricewaterhouse- Ej räntebärande kortfristiga skulder 72 71

Revisorer:

Coopers AB Totala skulder och eget kapital 75 86

rad nationell egenart kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta sce- KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 34 (34)

tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 13 (13) tkr. Kassaflöde från löpande verksamhet 5 -11 nerna utomlands och det internatio- Kassaflöde från investeringsverksamhet -5 -12

nella samarbetet. Kassaflöde från finansieringsverksamhet 0 0

NYCKELTAL 2009 2008

pera som framförande av ny svensk opera verksskickligheten i verkstäder och ateljéer

FÖRESTÄLLNINGAR, antal samtidigt som repertoarverk ur tysk, italiensk, ska vara hög. 400

Utfall fransk och rysk opera framförts. Under 2009 300 gavs 221 föreställningar på stora scenen som UTDELNINGSPOLICY

200 sågs av 172 024 personer. Särskilda före- Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

100 ställningar gavs riktade till barn och unga.

UTVÄRDERING 0 Operans barn- och ungdomsverksamhet Unga 2006 2007 2008 2009 på Operan är en integrerad del av national- Operan uppvisar för 2009 en fortsatt hög ge-

BELÄGGNING, % scenens verksamhet som bl.a. erbjuder möj- nomsnittsbeläggning. Insatser görs för att nå

100 Opera ligheter för skolklasser att besöka operahuset, en ny publik genom verksamheten Unga på

75 Balett möta artister och ta del av repetitioner. Ge- Operan, riktat publikarbete och utveckling av

50 nom Devising opera/balett, där skolelever den digitala kommunikationen. Genom framsjälva skapar, har en föreställning arbetats för allt samarbete med Folkets Hus och Par- 25

fram under 2009. ker och Sveriges Television görs föreställning- 0

2006 2007 2008 2009

Totalt besökte 241 966 personer Operan ar tillgängliga för människor bosatta utanför under året. Därutöver sändes fem operapre- Stockholmsområdet. KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor

Anställda Ledningsgrupp Styrelse miärer direkt i Sveriges Radio, två operaproduktioner sändes i Sveriges Television och två 54 46 50 50 50 50 föreställningar via digitala sändning på svens-

Etikpolicy Ja ka biografer i samarbete med Folkets Hus och Jämställdhetspolicy Ja Parker. Miljöpolicy Ja

Miljöledningssystem Nej EKONOMI Redovisar enligt IFRS Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja Det statliga bidraget uppgick 2009 till 411,3 mnkr. Därutöver uppgick de egna intäkterna STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100% till 75,9 mnkr varav biljettintäkterna utgjorde 57,1 mnkr. Verksamheten gav under 2009 en negativt resultat –11,3 mnkr.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 69

Bilaga

LERNIA ABtPSHOStXXXMFSOJBTF

RESULTATRÄKNING, mnkr 2009 2008

Nettoomsättning 1 591 1 973

Övriga intäkter 7 9

Kostnader -1 634 -1 992

Rörelseresultat -36 -10

Finansiella intäkter 1 13

Finansiella kostnader 0 0

Resultat före skatt -35 3

Skatt 8 2

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Nettoresultat -27 5

Lernia är ett av Sveriges ledande kun- Hänförbart till: skapsföretag inom utbildning och be- Aktieägare i moderbolaget -27 5 manning. Företaget finns över hela BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008 Sverige och hjälper årligen cirka 50 Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar 185 136

000 människor vidare i karriären, har

Räntebärande anläggningstillgångar 0 0 ca 3 000 medarbetare och ca 6 000 Ej räntebärande omsättningstillgångar 350 356

Ordf: Bertil Villard VD: Mattias Kjellberg Räntebärande omsättningstillgångar 194 303

kunder.

Ordf: Bertil Villard Led: Sven-Runo Bergqvist, Kristina Totala tillgångar 729 795

Ekengren, Anna Klingspor, Göran Sevebrant, Helena Eget kapital, avsättningar och skulder VERKSAMHET Skåntorp, Birgitta Stymne Göransson (Kristina Eken- Eget kapital hänförbart till 455 482

gren och Helena Skåntorp valdes och Viktoria Aastrup aktieägare i moderbolaget Lernia arbetar med att utveckla och matcha avgick vid årsstämman 2010) Arb rep: Inge Lindroth,

Summa eget kapital 455 482

människors kompetens mot företagens behov. Lena Lundberg Arb suppl: Olle Eriksson, Ewa Wiklund

marknaden. Bolagets tjänster inom beman- tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 86 (86) tkr. Ej räntebärande kortfristiga skulder 238 272

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Totala skulder och eget kapital 729 795 ning, jobbcoachning, organisationsutveckling ingskansliet. och företagsutbildning stärker företags och KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008 organisationers konkurrenskraft genom rätt Kassaflöde från löpande verksamhet -91 68

Kassaflöde från investeringsverksamhet -18 -6 kompetens. Bolagets tjänster inom offentlig inom bemanning. Rörelseresultatet minskade Kassaflöde från finansieringsverksamhet 0 -25 utbildning och jobbcoachning stärker indivi- till -36 (-10) mnkr. Resultat efter finansiella

NYCKELTAL 2009 2008

dens möjligheter på arbetsmarknaden. Ge- poster och skatt uppgick till -27 (5) mnkr. Re (genomsnitt), % neg 1,0

t -FSOJB#FNBOOJOHSFLSZUFSBSPDIIZSVU 2008 nyttjades med 24 mnkr under 2009. I

Av- och nedskrivningar 16 17

personal inom industri, teknik, logistik, bokslutet för 2009 belastas resultatet med Antal anställda i medeltal 2 317 3 449

kontor och ekonomi. 22 mnkr i omstruktureringskostnader avseen- Sjukfrånvaro, % 1,4 1,5

t -FSOJB6UCJMEOJOHFSCKVEFSVUCJMEOJOHTPDI de uppsagd personal och outnyttjade lokaler. %

RÖRELSEMARGINAL,

matchningstjänster till individer via arbets- För 2009 redovisade Lernia -5,8 (1,0) pro- 10

Mål

för individen i arbetslivet genom att stödja mål. Rörelsemarginalen ska långsiktigt vara

KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor medarbetaren, arbetsgivaren och facket vid lägst 5 procent och soliditeten ska ligga i

Anställda Ledningsgrupp Styrelse t.ex. omorganisation eller omställning. spannet 40–50 procent.

t -FSOJB$POTVMUJOHFSCKVEFSTLSÊEEBSTZEEB 61 39 67 33 50 50

tjänster inom organisations- och ledarut- UTDELNINGSPOLICY Etikpolicy Ja

veckling till företag och organisationer. Utdelningspolicy antogs på årsstämman Jämställdhetspolicy Nej t -FSOJB5FDIFSCKVEFSGÚSFUBHPDIPSHBOJTB- 2006 och innebär att Lernia långsiktigt ska Miljöpolicy Ja

Miljöledningssystem Ja

tioner värdeskapande teknikutbildningar, dela ut 30–50 procent av nettovinsten. Redovisar enligt IFRS Ja

certifieringar och behörigheter. Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja Lernia är kvalitets- och miljöcertifierat och är UTVÄRDERING

STATENS ÄGARANDEL, % auktoriserat både som bemanningsföretag Rörelsemarginalen var negativ och underskred

Statens ägarandel 100% och utbildningsföretag av respektive bransch- målet på 5,0 procent. Detta beror främst på organisation. ett kraftigt vikande resultat på marknaden för

bemanningstjänster. Soliditeten ligger på 62 EKONOMI procent vilket är över målet på 40–50 pro- Lernias nettoomsättning minskade under cent men förväntas på sikt hamna inom må- 2009 med 19 procent till 1 591 (1 973) let. Utdelningen var 0 mnkr. mnkr, främst genom en kraftig minskning

70 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

www.lkab.com tPSHOS tLUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG

RESULTATRÄKNING, mnkr 2009 2008

Nettoomsättning 11 558 23 128

Övriga intäkter 263 580

Kostnader -11 162 -13 381

Rörelseresultat 659 10 327

Finansiella intäkter 705 556

Finansiella kostnader -172 -494

Resultat före skatt 1 192 10 389

Skatt -473 -2 748

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Nettoresultat 719 7 641

LKAB, har sedan företaget bildades Hänförbart till: 1890, varit med om att forma den Aktieägare i moderbolaget 719 7 641 svenska industrihistorien. Fyndigheterna Minoritetsintressen 0 0 i malmfälten i Kiruna och Malmberget BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008 var kända sedan 1600-talet men det Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar 21 927 20 378 var först i slutet av 1800-talet som Räntebärande anläggningstillgångar 1 761 1 036

Ordf: Björn Sprängare VD: Lars-Eric Aaro Ej räntebärande omsättningstillgångar 5 672 5 272

malmfyndigheterna blev kommersiellt

Björn Sprängare Christer Berggren, Stina Räntebärande omsättningstillgångar 6 195 9 643

intressanta då en ny metod att fram- Ordf: Led:

Blombäck, Per-Ola Eriksson, Maija-Liisa Friman, Lars- Totala tillgångar 35 555 36 329 ställa stål ur fosforrik malm uppfunnits. Åke Helgesson, Hanna Lagercrantz, Anna-Greta Sjö- Eget kapital, avsättningar och skulder

malmsprodukter och tjänster som skapar mer- Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Ej räntebärande kortfristiga skulder 2 861 4 368 värden för kunder på världsmarknaden. Andra ingskansliet. Totala skulder och eget kapital 35 555 36 329

närbesläktade produkter och tjänster som

KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

koncernen en minskning av resultatet med 89 miljoner ton på årsbasis vilket innebär full Järnmalmsproduktion, miljoner ton 16,9 22,5 procent vilket var 1 192 (10 389) mnkr efter produktion inom alla anläggningar. LKAB sat-

cent och blev 659 (10 327) mnkr. Resultatet LKAB till ett publikt bolag. Koncernens inves-

Sjukfrånvaro, % 2,8 3,1 från finansiella poster blev 533 (62) mnkr. En teringar i materiella anläggningstillgångar stark förbättring kännetecknar dock fjärde uppgick till 3 543 mnkr och bolaget har tagit AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

40 Mål kvartalet. LKAB lämnar en utdelning till äga- beslut om att öppna tre nya gruvor. Under

30 Utfall ren på 500 (2 800) mnkr. 2009 uppnåddes inte målet för avkastning på

eget kapital. Företaget har en mycket god so- 20 MÅL liditet och uppnår soliditetsmålet väl. LKAB:s 10 Det övergripande ekonomiska målet är uthål- verksamhet omfattar nästan samtliga hållbar- 0

2008 2009 2010 lig lönsamhet. Det långsiktiga genomsnittliga hetsfaktorer och bolaget fick första pris för avkastningskravet, mätt över en konjunkturcy- bästa hållbarhetsredovisning 2009 i klassen KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor kel, är 10 procent på eget kapital efter skatt. stora företag av FAR. Anställda Ledningsgrupp Styrelse Målet är satt mot bakgrund av att branschen LKAB planerar full produktion i samtliga 87 13 67 33 62 38 är kapitalkrävande och konjunkturberoende. järnmalmsanläggningar under 2010.Med tan- Soliditeten ska uppgå till minst 50 procent. ke på de snabba omsvängningar som skedde Etikpolicy Ja

Jämställdhetspolicy Ja

under 2009 är marknadsläget för året som Miljöpolicy Ja UTDELNINGSPOLICY helhet fortfarande svårbedömt. Miljöledningssystem Ja Utdelningen ska långsiktigt utgöra 30–50 LKAB:s expansion i Malmfälten kommer Redovisar enligt IFRS Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja procent av resultatet efter skatt och anpassas att medföra strukturförändringar för samhälletill den genomsnittliga resultatnivån över en na Kiruna och Malmberget. Tillsammans med STATENS ÄGARANDEL, % konjunkturcykel. kommunerna Kiruna och Gällivare och andra Statens ägarandel 100%

berörda parter bedriver LKAB ett aktivt arbete UTVÄRDERING för att finna bra lösningar för samtliga berör- Trots global kris med efterföljande minskad da. LKAB har också deltagit i den av regerorderingång har LKAB under 2009 genom ingen tillsatta Malmfältsgruppen.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 71

Bilaga

MILJÖMÄRKNING SVERIGE AKTIEBOLAGtPSHOStXXXTWBOFOTF

Miljömärkning Sverige förvaltar på re- STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Tillgångar geringens uppdrag den nordiska miljö- Ej räntebärande anläggningstillgångar 1 1

Räntebärande anläggningstillgångar 16 12 märkningen Svanen och EU:s miljö- Ej räntebärande omsättningstillgångar 4 2 märkningssystem EU Ecolabel Räntebärande omsättningstillgångar 4 6

(Blomman). Svanen bildades 1989 av Totala tillgångar 25 21

Eget kapital, avsättningar och skulder

de nordiska konsumentministrarna i Eget kapital hänförbart till 19 17

Ordf: Christina Lindbäck VD: Ragnar Unge aktieägare i moderbolaget

Nordiska ministerrådet med syfte att

Ordf: Christina Lindbäck (Eva Smith avgick vid årstäm- Minoritetens andel av eget kapital 0 0

vägleda konsumenter till de från miljö-

man 2010) Led: Svante L. Axelsson, Yvonne Ingman, Summa eget kapital 19 17 synpunkt bästa produkterna och att Peter Knutsson, Leif Löf (Peter Knutsson valdes och Kortfristiga skulder 6 4 stimulera en produktutveckling som tar Britta Ahnmé Kågerman avgick vid årstämman 2010)

Ulla Sahlberg, Ingela Hellström Totala skulder och eget kapital 25 21

Arb rep: Revisor:

hänsyn till miljön. Sedan 1994 finns Bengt Doyle, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

NYCKELTAL 2009 2008

också ett gemensamt miljömärknings- Soliditet, % 77 80

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 92 (92) system inom EU Ecolabel. tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 20 (20) tkr. ÖVRIGT, mnkr 2009 2008 Miljömärkning Sverige bildades 1998 Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Utdelning 0 0

ingskansliet. Av- och nedskrivningar 0 0

och ägs av staten (10 procent) och

Antal anställda i medeltal 43 37

Sveriges standardiseringsråd, SSR (90 Sjukfrånvaro, % 1,6 2,6 procent).

MÅL ANTAL SVENSKA LICENSER, SVANEN

1500 Utfall

Miljömärkning Sverige AB bidrar genom sitt

1200 VERKSAMHET arbete på ett betydande vis till målet för kon-

900 Verksamheten grundas på kriterieutveckling, sumentpolitiken, som lyder ”Konsumenterna 600 information och marknadsföring av miljö- har makt och möjlighet att göra aktiva val”. 300 märkningssystemen Svanen och EU Ecolabel Genom att ge förutsättningar för och stimule- 0

2005 2006 2007 2008 2009 samt produktkontroll med licensiering. Syftet ra utveckling och användning av produkter med verksamheten är att underlätta för kon- som ur miljösynpunkt är mindre belastande ANTAL SVENSKA LICENSER, EU ECOLABEL sumenter att göra miljöanpassade val och att bidrar företaget till en mer hållbar konsum- 25 Utfall hjälpa producenter att miljöanpassa sina va- tion och därmed även till arbetet för ett håll- 20

15 ror och tjänster. Bland viktiga händelser un- bart samhälle. Ökat fokus har under senare år

10 der 2009 kan nämnas fortsatt utveckling och lagts på produktområden med stor bäring på

5 lansering av nya och ett flertal reviderade pro- klimatfrågan. 0 duktgrupper inom såväl Svanen som EU Eco- 2005 2006 2007 2008 2009 label. Den landsomfattande informationskam- UTDELNINGSPOLICY KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor panjen ”Hur Svanlig är du?” avslutades. To- Verksamheten syftar inte till att ge ägarna Anställda Ledningsgrupp Styrelse talt fanns vid årets slut 1 241 st aktiva Svan- vinst, därför sker ingen utdelning av eventuell

60 40 17 83 40 60 enlicenser i Sverige inom de 65 produktgrup- vinst till aktieägarna. perna och 21 licenser för EU Ecolabel. Beslut Etikpolicy Nej

UTVÄRDERING Jämställdhetspolicy Ja fattades om en ny förordning om EU:s miljö-

Miljöpolicy Ja märke, vilken trädde i kraft 19 februari Företaget har till uppgift att förvalta miljö- Miljöledningssystem Ja 2010. Ett arbete bedrevs på nordisk nivå märkningssystemen Svanen och EU Ecolabel Redovisar enligt IFRS Nej med att formulera en vision för Svanen 2015. och att genom det bidra till att uppfylla kon- Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja

sument- och miljöpolitiska mål. Det statliga STATENS ÄGARANDEL, % EKONOMI bidraget ska användas så att den vidare ut- Statens ägarandel 10% Verksamheten finansieras huvudsakligen ge- vecklingen av miljömärkningen främjas och Sveriges Standardiseringsråd 90% nom avgifter från företag som har miljömärk- sker i enlighet med Sveriges internationella ningslicenser samt genom statligt bidrag som åtaganden. Under 2009 har arbetet med att 2009 motsvarat 11 procent av intäkterna. vidareutveckla den nordiska och europeiska Det statliga stödet används huvudsakligen för miljömärkningen fortsatt. Nya kriterier har utatt delfinansiera kriteriearbetet inom de båda vecklats och marknadsinsatserna har varit miljömärkningssystemen samt till att göra omfattande. Svanen är ett av Sveriges star- EU:s system mer spritt och känt på den kaste varumärken med en kännedom på över svenska marknaden. Företaget omsatte drygt 97%. Att visa att miljömärkningen är en del 39 mnkr 2009 (exklusive statsbidrag). av lösningen på klimatfrågan har fortsatt varit

en viktig uppgift. Uppdragen har utförts väl.

72 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

XXXOPSEFBDPNtPSHOStNORDEA BANK AB

RESULTATRÄKNING, miljoner euro 2009 2008 Räntenetto 5 281 5 093 Avgifts- och provisionsnetto 1 693 1 883 Nettoresultat av finansiella poster 1 946 1 028 Andelar i intresseföretagens resultat 48 24

I samband med 1992 års finansiella STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Av-och nedskrivningar av materiella och -149 -124

immateriella tillgångar rekonstruktion av dåvarande Summa rörelsekostnader -4 512 -4 338

Nordbanken förvärvade staten samtliga Kreditförluster -1 486 -466

tens innehav. Därefter har flera samgå-

enden skett under åren 1997–2001 Ordf: Hans Dalborg Led: Stine Bosse, Marie Ehrling, BALANSRÄKNING, miljoner euro 2009 2008

Svein Jacobsen, Tom Knutzen, Lars G Nordström, Sa- Tillgångar (Merita, Unibank, Christiania Bank og rah Russell, Björn Savén, Kari Stadigh, Björn Wahl- Summa tillgångar 507 544 474 074 Kreditkasse). Statens innehav repre- roos, (Sarah Russell och Kari Stadigh valdes och Timo Totala tillgångar 507 544 474 074

Peltola och Heidi M Petersen avgick vid årsstämma senterar idag 19,9 procent av bankens 2010) Arb rep och suppl: Kari Ahola, Ole Lund Jen- Eget kapital, avsättningar och skulder aktiekapital. sen, Steinar Nickelsen, Lars Oddestad Revisor: Caj Summa eget kapital 22 420 17 803

Lindgren, KPMG Summa skulder 485 124 456 271

Regeringen meddelade den 14 de-

Totala skulder och eget kapital 507 544 474 074

cember 2006 att man avser avyttra Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 252 (252)

tusen euro. och till vice ordförande 97,65 (97,65) tu- KASSAFLÖDE, miljoner euro 2009 2008 svenska statens innehav i Nordea sen euro. Arvode till stämmovalda ledamöter Kassaflöde från löpande verksamhet 13 624 10 839 Bank. 75,6(75,6) tusen euro. Kassaflöde från investeringsverksamhet -5 908 -11 184

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 807 -804

NYCKELTAL 2009 2008

VERKSAMHET stabilitetsfonden, och ägandet av 19,9 pro- Re (genomsnitt), % 11,3 15,3

Nordea Bank är den ledande finanskoncernen cent är därefter uppdelat mellan svenska sta- Utlåning till allmänheten, miljarder euro 282,4 265,1 i Norden och Östersjöregionen och erbjuder ten 12,9 procent och stabilitetsfonden 7,0 Kostnad/Intäktsrelation, % 50 53

Primärkapitalrelation, % 10,2 7,4

ett brett urval av produkter, tjänster och lös- procent. Kapitaltäckningsgrad, % 11,9 9,5

ningar inom bank, kapitalförvaltning och för-

affärsområden: Nordic Banking, Banking & på sju år. För att nå målet måste en årlig till-

KURSUTVECKLING 2009

Capital Markets samt Savings & Life Produc- växt på 10 procent i snitt uppnås. Totalav-

120 ts. Varje affärsområde ansvarar för finansiellt kastningen ska vara bland de fem främsta av Nordea

100 resultat, kundrelationer, distribution, produkt- jämförbara europeiska finanskoncerner. Av- 80 OMX

Stockholm PI och affärsutveckling och stöd. kastning på eget kapital ska vara i nivå med 60

Nordea Bank har cirka 10 miljoner kunder de bästa jämförbara bankerna i Norden och är 40 index=100 och cirka 1 400 kontor, och är med sina 6 relativ gentemot konkurrenterna. Något abso- 20

2009-01-02 2009-12-30 miljoner e-kunder ledande inom banktjänster lut procentuellt mål används inte då avkastpå Internet. Aktien är noterad på börserna i ning på eget kapital varierar över tid och föl- KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor

Anställda Ledningsgrupp Styrelse Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn. jer konjunkturen. Primärkapitalrelation ska

vara 9,0 procent och kapitaltäckningsgraden 40 60 86 14 70 30 EKONOMI 11,5 procent under en konjunkturcykel.

Etikpolicy Ja Nordea Banks räntenetto ökade under 2009 Nordea Banks miljömål för perioden 2008 – Jämställdhetspolicy Ja till 5 281 (5 093) miljoner euro och rörelse- 2016 är en reducering av energiförbrukning Miljöpolicy Ja intäkterna till 9 073 (8 200) miljoner euro. med 15 procent, resande med 30 procent Miljöledningssystem Nej

Redovisar enligt IFRS Ja Inlåningsmarginalerna var betydligt lägre än samt papperskonsumtion med 50 procent.

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja tidigare år till följd av de låga marknadsräntorna medan utlåningsmarginalen uppvisade UTDELNINGSPOLICY STATENS ÄGARANDEL PER 2009-12-31, %

Statens ägarandel 19,9% en positiv utveckling. Koncernens kostnader Utdelningen ska överstiga 40 procent av årets

Sampo Oy 20,1% ökade med 4 procent, delvis drivna av perso- resultat. Nordeafonden 3,9% nalkostnaderna som ökade med 6 procent. Swedbank Robur fonder 3,4%

UTVÄRDERING Övriga ägare 52,7% Resultatet före kreditförluster ökade till 4 561 (3 862) miljoner euro medan rörelsere- Det riskjusterade resultatet ökade med 22 (2) sultatet minskade till 3 075 (3 396) miljoner procent. Totalavkastningen var 78,6 (-46,9) euro som en följd av att kreditförlusterna öka- procent vilket placerade Nordea Bank som de till 1 486 (466) miljoner euro. Avkast- nummer 7 (2). Primärkapitalrelationen var ningen på eget kapital var 11,3 (15,3) pro- 10,2 (7,4) och kapitaltäckningsgraden 11,9 cent. Nordea Bank genomförde under våren (9,5) procent. Miljömålen utvärderas över pe- 2009 en nyemission. Staten valde att finan- rioden. siera sitt pro rata-deltagande med medel ur

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 73

Bilaga

NORRLAND CENTER AB tPSHOS tXXXOPSSMBOEDFOUFSTF

Norrland Center AB bildades 1991 i STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Tillgångar

syfte att främja etableringar och ut- Summa tillgångar 15 16

Totala tillgångar 15 16

veckling av näringsverksamhet i

Eget kapital, avsättningar och skulder

Norrland, företrädesvis i Norrlands in- Eget kapital 13 13 land. Företaget ägs till lika delar av

Summa eget kapital 13 13

staten genom Näringsdepartementet,

Ordf: Lars-Olov Söderström VD: Örjan Granström Ej räntebärande kortfristiga skulder 2 3 stiftelsen Norrlandsfonden och Totala skulder och eget kapital 15 16 Norrvidden Delägare Norr AB. Ordf: Lars-Olov Söderström Led: Peter Andersson, Ur-

sula Tengelin Revisor: Peter Zell, KPMG NYCKELTAL 2009 2008

Re (genomsnitt), % 0,1 3,8

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (60) tkr. Rt (genomsnitt), % 0,1 3,0 VERKSAMHET Arvode till stämmovalda ledamöter 0 (40) tkr.

Rsyss (genomsnitt), % 0,1 3,8

Norrland Center har under året bedrivit kon- Rop (genomsnitt), % 0,1 3,8

taktskapande verksamhet i samarbete med Soliditet, % 88,8 83,5

en sammanhållande länk vid såväl utveckling några utdelningskrav från ägarna.

Antal anställda i medeltal 2 2 av befintliga företag som vid etablering alternativt outsourcing av nya verksamheter i UTVÄRDERING KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor

Anställda Styrelse Norrland. Kontakter tas med företag och orga- Norrland Center har sedan starten 1991 på nisationer i södra Sverige för att inormera om olika sätt medverkat till att etablera och ut- 100 0 67 33 förutsättningar för och fördelar med att bedri- veckla ca 130 verksamheter i Norrland. Anta-

Etikpolicy Ja va verksamhet i Norrland. Företaget agerar let i nuläget etablerade och bestående arbets- Jämställdhetspolicy Ja som lots, rådgivare och samtalspartner både tillfällen uppgår till cirka 2 500. Både den Miljöpolicy Ja till företag och till kommuner. nationella och den internationella konkurren- Miljöledningssystem Nej

Redovisar enligt IFRS Nej

sen om företagsetableringar är dock fortsatt

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Delvis EKONOMI hård. Norrland Centers resultat efter skatt 2009 Under året har företaget haft samarbete STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 33% uppgick till ca 117 (437) tkr. Det egna kapi- med ett antal kommuner. Vid årets utgång Norrlandsfonden 33% talet uppgick till ca 13,4 (13,2) mnkr. hade bolaget samarbetsavtal för år 2010 med Norrvidden Delägare Norr AB 33%

8 kommuner.

MÅL

Norrland Center ska vara den aktör som kommuner i Norrland och företag i södra Sverige helst anlitar när det gäller affärs- och näringslivsutveckling i Norrland. Verksamheten ska bedrivas på sådant sätt att det ägarkapital som investerats i företaget hålls realt intakt.

74 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

www.postennorden.com/sv t org nr 556771-2640 t POSTEN NORDEN AB

RESULTATRÄKNING, mnkr 2009 2008

Nettoomsättning 44 633 45 810

Övriga intäkter 249 586

Kostnader -44 605 -43 454

Andelar i intresseföretag 7 4

Rörelseresultat 284 2 946

Finansiella intäkter 188 392

Finansiella kostnader -251 -240

Andelar i intresseföretag 2 218 542

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Resultat före skatt 2 439 3 640

I juni 2009 slutfördes samgåendet Skatt -25 -891 mellan Post Danmark A/S och Posten AB. Nettoresultat 2 414 2 749 Tillsammans bildar bolagen en koncern Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget 2 421 2 753

med det gemensamma nya moderbolaget Minoritetsintressen -7 -4 Posten Norden AB, där svenska staten

BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

äger 50 procent av rösterna och 60 Tillgångar

Ordf: Fritz H. Schur VD: Lars G Nordström Ej räntebärande anläggningstillgångar 17 483 18 804

procent av kapitalet.

Fritz H. Schur Mats Abrahamsson, Ingrid Räntebärande anläggningstillgångar 149 132

Ordf: Led:

Bonde, Gunnel Duveblad, Bjarne Hansen, Torben Jan- Ej räntebärande omsättningstillgångar 7 086 7 616 VERKSAMHET holt, Anne Birgitte Lundholt, Richard Reinius Arb rep: Räntebärande omsättningstillgångar 4 853 2 256

Lars Chemnitz, Alf Mellström, Kjell Strömbäck Arb Totala tillgångar 29 571 28 808 Posten Norden är Nordens största företag suppl: Peder Madsen, Isa Merethe Rogild, Anne-Marie

Eget kapital, avsättningar och skulder

inom kommunikations- och logistiktjänster. Ross Revisorer: Lars Träff, Ernst & Young AB Eget kapital hänförbart till 13 267 11 305

Marknaderna sträcker sig från flöden av fysis- aktieägare i moderbolaget

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 600 (600) Minoritetens andel av eget kapital 91 27 ka brev och paket till delvis eller helt elektro- tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 250 (250).

Summa eget kapital 13 358 11 332

niska tjänster. Posten Norden tillhandahåller

Räntebärande avsättningar 1 665 1 394

via de båda dotterbolagen Posten AB och Ej räntebärande avsättningar 2 661 2 587

Post Danmark A/S rikstäckande postservice i Det lägre resultatet förklaras av försäljnings- Räntebärande långfristiga skulder 1 193 2 032

Sverige och Danmark till miljoner hushåll och minskningen samt att kostnadsåtgärder som Ej räntebärande långfristiga skulder 199 263 företag. Varje dag hanterar Posten Norden vidtagits ännu inte hunnit få full effekt. Räntebärande kortfristiga skulder 610 1 155

Ej räntebärande kortfristiga skulder 9 885 10 045

över 30 miljoner försändelser med en världs- Totala skulder och eget kapital 29 571 28 808

ledande ställning vad gäller leveranskvalitet. MÅL

KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

Företagskunderna står för mer än 90 procent Ekonomiska mål har ännu inte antagits av bo-

Kassaflöde från löpande verksamhet 640 -

av omsättningen. Via ett nätverk av dotterbo- lagstämman. Kassaflöde från investeringsverksamhet 3 327 -

lag och samarbetspartners förmedlar Posten Kassaflöde från finansieringsverksamhet -929 -

Norden brev och paket till övriga Norden och UTDELNINGSPOLICY

lan Posten AB och Post Danmark A/S (prop. retagets finansiella ställning och kapitalbe-

Soliditet, % 45 - 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13 rskr. hov. Utdelningen för år 2009 föreslås uppgå 2007/08:253). I februari 2009 meddelade till 1 440 mnkr, varav svenska staten erhåller ÖVRIGT, mnkr 2009 2008

Utdelning 1 440 - Näringsdepartementet och det danska Trans- 60 procent motsvarande sin ägarandel av ka- Bruttoinvesteringar 1 923 portministeriet att parterna undertecknat av- pitalet. Av- och nedskrivningar 2 014 tal för en sammanslagning av Posten AB och Antal anställda i medeltal 47 625 - Post Danmark A/S. Samgåendet mellan de UTVÄRDERING Sjukfrånvaro, % 5 båda företagen slutfördes den 24 juni 2009. Samtliga verksamheter inom Posten Norden AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

påverkades under 2009 kraftigt av konjunk- 30

Utfall EKONOMI 25

turavmattningen. Tack vare ett fortsatt arbete 20 Nettoomsättningen exklusive struktur- och va- med att anpassa verksamheten till minskande 15 lutaförändringar minskade med 7 procent. volymer kunde koncernen till viss del kom- 10

5 Försäljningen i samtliga affärsområden påver- pensera för den minskande försäljningen. Yt- 0 kades kraftigt negativt av lågkonjunkturen terligare kostnadsanpassningar, synergieffek- 2008 2009 och därav följande efterfrågeminskning. Brev- ter av samgåendet samt en stark finansiell KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor intäkterna i de båda dotterbolagen Posten AB ställning gör att företaget har goda förutsätt- Anställda Ledningsgrupp Styrelse och Post Danmark A/S minskade även till ningar att möta en fortsatt svag efterfrågan.

62 38 92 8 63 38 följd av substitutionen från fysisk till elektro- Posten Norden är kvalitetsmässigt en av nisk kommunikation. Den positiva utveckling- världens främsta postoperatörer. Under 2009 Etikpolicy Ja en inom distanshandeln har dock fortsatt. kom 96,0 procent av inrikesbreven i Sverige Jämställdhetspolicy Ja

Miljöpolicy Ja Marknaden för informationslogistik karakteri- fram dagen efter att de postats. Kravet på Miljöledningssystem Ja seras av pressade priser, och logistikmarkna- postföretag inom EU är 85 procent. Redovisar enligt IFRS Ja den präglas av överkapacitet och prispress. Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja Rörelseresultatet för koncernen exklusive om- STATENS ÄGARANDEL, % struktureringskostnader minskade med 49 Statens ägarandel 60,7% procent och uppgick till 1 438 (3 109) mnkr. Danska staten 39,3%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 75

Bilaga

3*4&3&4&"3$)*/45*565&40'48&%&/)0-%*/("#tPSHOStXXXSJTF

Resultat från andelar i intresseföretag -4 16

Riksdagen beslutade hösten 1997 att STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Nettoresultat 7 19

bilda holdingföretaget IRECO i syfte att Hänförbart till: bland annat förvalta statens aktieande- Aktieägare i moderbolaget 7 17

Minoritetsintressen 0 2

lar i bolagiserade industriforsknings-

BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

institut (prop. 1996/97:150, bet.

Tillgångar

1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Ej räntebärande anläggningstillgångar 403 153

Ordf: Yngve Stade VD: Peter Holmstedt Räntebärande anläggningstillgångar 1 1

Sedan den 1 januari 2007 är företaget

Yngve Stade Madeleine Caesar, Lars Erik Ej räntebärande omsättningstillgångar 380 101

helägt av staten (prop. 2006/07:1, Ordf: Led:

Fredriksson, Anna Hultin Stigenberg, Thomas Johan- Räntebärande omsättningstillgångar 381 112 bet. 2006/07:NU1, rskr. 2007/06: nesson, Pia Sandvik Wiklund (Lars Erik Fredriksson Totala tillgångar 1 165 367

62). Den 1 januari 2009 ändrade före- valdes och Christer Berggren avgick vid årsstämma Eget kapital, avsättningar och skulder

2010) Revisor: Olof Enerbäck, PricewaterhouseCoo- Eget kapital hänförbart till 642 185

taget namn till RISE Research pers aktieägare i moderbolaget

Institutes of Sweden Holding AB. Minoritetens andel av eget kapital 43 27

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 90 (90)

Summa eget kapital 642 185

tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 47 (47) tkr. VERKSAMHET Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Ej räntebärande avsättningar 38 2

ingskansliet. Ej räntebärande kortfristiga skulder 442 153

RISE äger och förvaltar aktier och andelar i

Totala skulder och eget kapital 1 165 367

företag som bedriver industrinära forskning. Företaget främjar industriforskningsinstitut- UTDELNINGSPOLICY KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

Kassaflöde från löpande verksamhet 29 -10

ens långsiktiga utveckling, teknisk utveckling Utdelningspolicy saknas på grund av att företa- Kassaflöde från investeringsverksamhet -189 -10

och kompetensspridning inom svenskt nä- get inte har några utdelningskrav från ägarna. Kassaflöde från finansieringsverksamhet 429 0

ringsliv samt samverkan mellan institut, uni-

striforskningskoncernerna Swerea AB, Swe- pen ombildats till aktiebolag. Företaget har dish ICT Research AB, Innventia AB och SP på ett bra sätt utövat aktiv ägarstyrning. Före- ÖVRIGT, mnkr 2009 2008

Anslag från staten 205 171 Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. De taget har genomfört en omstrukturering mot

Bruttoinvesteringar 106 10 tre förstnämnda ägs gemensamt med närings- färre, större och mer internationellt slagkraf- Av- och nedskrivningar 98 5 livet medan SP är helägt av RISE. tiga institut vilket resulterat i fyra industri- Antal anställda i medeltal 1 240 306

forskningskoncerner. RISE är delägare i tre av Sjukfrånvaro, % 2,2 1,7 EKONOMI dessa och helägare i ett. RISE har på ett ak- KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor Nettoomsättningen uppgick till 628 (343) tivt sätt deltagit i processen att integrera SP i Anställda Styrelse mnkr. Resultatet blev en vinst på 13 (19) koncernen fr.o.m. den 2 november 2009. Bo-

52 28 50 50 mnkr. Företaget har under året beslutat om lagets viktigaste uppgifter under 2009 har fördelning av medel till strategisk kompetens- varit att fortsätta att anpassa verksamhet och Etikpolicy Nej

Jämställdhetspolicy Nej utveckling, SK-medel, som beslutats för organisation till det nya uppdraget samt til-

Miljöpolicy Nej 2009 med 310 (210) mnkr. Enligt proposi- lämpa framtagna riktlinjer för SK-medlen. Miljöledningssystem Nej tionen ”Ett lyft för forskning och innovation” RISE har på ett medvetet och aktivt sätt ar- Redovisar enligt IFRS Nej (prop. 2008/09:50) ska nya särskilda strate- betat med de strategiskt viktiga framtidsfrå- Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja giska kompetensutvecklingsmedel (SK-medel) gorna ägarstyrning, fördelning och uppfölj- STATENS ÄGARANDEL, % fördelas för 2010. Det totala anslaget till ning av beviljade SK-medel samt ökad kund- Statens ägarandel 100% RISE för 2010 är 468 (355) mnkr. nytta genom att möta och leva upp till indu-

strins behov av industrirelevant forskning. Ge- MÅL nom att främja industrirelevant forskning och Efter nytt uppdrag och ombildning till RISE utveckling har företaget bidragit till ökad tillska företaget samordna och utveckla statens växt och stärkt konkurrenskraft. RISE har ägarintressen i instituten. RISE ska vara ett också under året aktivt arbetat med extern förstärkt holdingbolag för att samla de svens- rapportering och hållbarhetsredovisning. Trots ka instituten i en konkurrenskraftig struktur en komplicerad holdingbolagsstruktur har med möjlighet att förse näringsliv och sam- RISE lyckats ta fram en transparent hållbarhälle med teknisk forskning, utveckling och hetsredovisning som på ett bra sätt genomlysinnovation och bidra till en hållbar samhälls- er koncernens hållbarhetsfaktorer. RISE erutveckling. Med hänsyn till karaktären på fö- höll 2009 revisorernas genom FAR:s andra retagets verksamhet förväntas den inte vara pris för bästa hållbarhetsredovisning i klassen vinstgenererande. SME-företag.

76 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

XXXTBNIBMMTFtPSHOStSAMHALL AKTIEBOLAG

Riksdagen beslutade 1992 att den då- STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Nettoresultat -25 153

varande stiftelsen Samhall skulle om- Hänförbart till: bildas till aktiebolag. Samhalls upp- Aktieägare i moderbolaget -25 153

Minoritetsintressen 0 0

drag är att, som en del av den svenska

BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

arbetsmarknadspolitiken, producera

Tillgångar

varor och tjänster och genom detta ska- Ej räntebärande anläggningstillgångar 111 121

Ordf: Björn Wolrath VD: Birgitta Böhlin Ej räntebärande omsättningstillgångar 553 658

pa meningsfulla och utvecklande arbe-

Björn Wolrath Bertil Carlsén, Tobias Hen- Räntebärande omsättningstillgångar 2 282 2 202

ten åt personer med funktionshinder. Ordf: Led:

mark, Kenneth Johansson, Eva-Lotta Kraft, Maria Nils- Totala tillgångar 2 946 2 981 Med ett starkt individperspektiv som son, Anna Rolén, Gunnel Tolfes (Bertil Carlsén och Eget kapital, avsättningar och skulder

drades ställning på arbetsmarknaden.

Ej räntebärande kortfristiga skulder 1 700 1 692

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 245 (245) Totala skulder och eget kapital 2 946 2 981

tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 118 (118) tkr. VERKSAMHET Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

ingskansliet. Kassaflöde från löpande verksamhet 90 290

Samhall är i dag ledande i Sverige när det Kassaflöde från investeringsverksamhet -7 10

gäller utveckling genom arbete för personer Kassaflöde från finansieringsverksamhet 0 0

med funktionshinder. Företaget har knappt UTDELNINGSPOLICY

NYCKELTAL 2009 2008

21 000 anställda på cirka 250 orter i Sverige. Utdelningspolicy finns ej, uppkommer vinst Re (genomsnitt), % neg 13,0

Samhall levererar varor och tjänster till kun- ska vinstmedlen balanseras i ny räkning för Soliditet, % 42 42 der inom en rad olika områden som städning, främjande av företagets fortsatta verksamhet. Rekrytering från prioriterade grupper 45 51

Antal anställda med arbetshandikapp 19 141 19 383

mark- fastighets- och äldreservice, tillverk- Övergångar, antal 1 029 948

tureringen uppgick till 2 287 (2 890) mnkr procent. Av de anställda med funktionshinder

ANDEL ÖVERGÅNGAR, % och merkostnadsersättningen uppgick till lämnade 5,4 (4,9) procent företaget för annat

6 Mål 4 220 (4 220) mnkr. Avkastningen på eget arbete. Samhalls styrelse har fastställt en ut-

Utfall kapital var -2 (13) procent och soliditeten 42 vecklingsplan för arbetet med hållbarhetsre- 4 (42) procent. Rörelseresultatet uppgick till dovisningen som innebär att GRI:s tillämp-

2 -89 (101) mnkr, försämringen med 190 mnkr ningsnivå B gäller för 2010, den uttalade förklaras av bl.a. lägre efterfrågan och om- styrningen av hållbarhetsarbetet kommer ut- 0

2007 2008 2009 2010 struktureringskostnader. Resultatet påverka- vecklas liksom redovisningen av resultatindides även av tillfälligt sänkta kostnader för katorerna. Samhalls största miljöpåverkan KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor kollektiv avtalade försäkringar. sker genom transporter. Det övergripande mil- Anställda Ledningsgrupp Styrelse

jömålet är att minska det totala utsläppet kol- 55 45 80 20 37 63 MÅL dioxid genom att aktivt påverka transporter

Etikpolicy Ja Målen för Samhall för år 2009 var: Minst samt rese- och mötesvanor. Dels styrs trans- Jämställdhetspolicy Ja 24,4 miljoner timmar av meningsfullt och ut- porter och resande till miljövänliga alternativ, Miljöpolicy Ja vecklande arbete ska erbjudas personer med dels reduceras resandet med hjälp av mötes- Miljöledningssystem Ja funktionshinder. Minst 40 procent av de per- teknik (tele- och videokonferenser). Det ope- Redovisar enligt IFRS Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja soner som rekryteras ska komma från priorite- rativa miljömålet som prioriteras är att minsrade grupper (psykiskt funktionshinder, ut- ka koldioxidutsläpp från bilarna i Samhalls STATENS ÄGARANDEL, % vecklingsstörning och personer med mer än produktion. Det är den del av Samhalls vagn- Statens ägarandel 100% ett funktionshinder). Minst 5 procent av de park där minskningen är tydligt styrbar genom anställda med funktionshinder ska lämna fö- att öka andelen miljöklassade bilar med milretaget för arbete hos annan arbetsgivare. jövänligt bränsle. För 2010 är målet att koldi- Minst 7 procents avkastning på eget kapital oxidutsläppet ska minska med 5 procent. och en soliditet om minst 30 procent över en konjunkturcykel.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 77

Bilaga

SAS AB tPSHOS tXXXTBTHSPVQOFU

Resultat från andelar i intresseföretag -258 -147

Resultat vid försäljning av akier i dotter- 429 0

och intresseföretag

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Resultat vid försäljning av flygplan och -97 4

SAS bildades 1946 då de nationella byggnder flygbolag i Sverige, Norge och Danmark Rörelseresultat -3 082 -696

Finansiella intäkter 304 660

enades om att driva sin verksamhet i

Finansiella kostnader -645 -933

form av ett konsortium. Detta blev Resultat före skatt -3 423 -969 grunden för det skandinaviska luftfarts- Skatt 803 4

Resultat från avvecklad verksamhet -327 -5 395

politiska samarbetet. För att SAS skulle Årest resultat -2 947 -6 360

Ordf: Fritz H. Schur VD: Mats Jansson

kunna verka under samma förutsätt- BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

ningar som övriga flygbolag på den in- Ordf: Fritz H. Schur Led: Monica Caneman, Jens Erik Tillgångar

Christensen, Dag Mejdell, Gry Mølleskog, Timo Peltola, Summa anläggningstillgångar 29 636 26 840 ternationella marknaden förändrades Jacob Wallenberg (Monica Caneman och Gry Mølleskog

Summa omsättningstillgångar 12 859 16 524 ägandestrukturen 2001. Aktierna i de valdes och Berit Kjöll och Anitra Steen avgick vid års-

stämman 2010) Arb rep: Asbjørn Wikstad, Ulla Totala tillgångar 42 495 43 364 nationella företagen byttes ut mot ak- Gröntvedt, Carsten Nielsen Revisor: Peter Gustafsson, Eget kapital, avsättningar och skulder tier i ett nytt, samlat moderbolag, SAS. Deloitte AB Eget kapital hänförbart till 11 389 7 312

aktieägare i moderbolaget Svenska staten är efter detta ägare till Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 585 (585) Minoritetens andel av eget kapital - - 21,4 procent av aktierna i SAS. tkr, till förste vice ordförande 390 (390) tkr och till Summa eget kapital 11 389 7 312

andre vice ordförande 345 tkr. Arvode till stämmovalda

ledamöter 295 (295) tkr. Långfristiga skulder 13 069 19 160

Kortfristiga skulder 18 037 16 892

VERKSAMHET Totala skulder och eget kapital 42 495 43 364

SAS är Nordens största flygbolag och har som MÅL KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

Kassaflöde från löpande verksamhet -3 414 - 2 651

verksamhetsmål att erbjuda flygtransporter SAS koncernens lönsamhetsmål är en EBT- Kassaflöde från investeringsverksamhet -2 611 -2 913

och därtill relaterade tjänster till den nordiska marginal på 7 procent, vilket motsvarar en Kassaflöde från finansieringsverksamhet 4 284 2 480

hemmamarknaden. Företaget har en stark CFROI på minst 25 procent. NYCKELTAL 2009 2008

marknadsposition om mellan 40–60 procent i Re (genomsnitt), % neg. neg. de skandinaviska länderna. SAS är börsnote- UTDELNINGSPOLICY Rt (genomsnitt), % neg. neg.

har minskat kraftigt till följd av det svaga konjunkturförhållanden. Utdelningen ska över

Kabinfaktor % 72,7 72,3 konjunkturläget. Situationen drabbar de tradi- en konjunkturcykel ligga i nivån 30–40 pro-

mer har även lett till prispress vilket gjort att nansiella position.

Sjukfrånvaro, % 6,9 6,5 2009 var ett av de sämsta åren någonsin inom flygbranschen. UTVÄRDERING KURSUTVECKLING 2009

120 Som en följd av den ekonomiska nedgången SAS 100

EKONOMI sjönk passagerarsiffrorna drastiskt under OMX

80 Stockholm PI Omsättningen minskade med 15 procent till 2009, i synnerhet inom affärsresandet. Det 60 44 918 (52 870) mnkr, framförallt till följd kraftigt minskade affärsresandet ledde till en 40 index=100 av kapacitetsminskningar i linje med strate- historiskt stor yieldnedgång och stora intäkts- 20

2009-01-02 2009-12-30 gin Core SAS. Rörelseresultatet i kvarvarande minskningar för hela flygindustrin. Samtidigt verksamheter innan engångskostnader blev har SAS planenligt genomfört det kostnads- KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor -1 754 (-339) mnkr. Årets resultat blev -2 program som presenterades i februari 2009 i Anställda Ledningsgrupp Styrelse 947 (-6 360) mnkr. Resultatet per aktie blev samband med den nya strategin Core SAS. 53 47 83 17 63 38 -1,44 (-6,26) kronor. I februari 2010 medde- Under året har kostnadsåtgärderna givit en

Etikpolicy Ja lade styrelsen att kostnadsprogrammet inom positiv resultateffekt om 2,2 mdkr. Återståen-

Jämställdhetspolicy Ja strategin ”Core SAS” utökades med 2 mdkr de resultateffekt beräknas till omkring 5,5 Miljöpolicy Ja till totalt 7,3 mdkr. Dessutom föreslog styrel- mdkr, där majoriteten av effekten förväntas Miljöledningssystem ISO 14001 sen en nyemission om cirka 5 mdkr som en under 2010. Redovisar enligt IFRS Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja del i att stärka SAS finansiella ställning. De tre statliga aktieägarna, samt Wallenberg-stif- STATENS ÄGARANDEL PER 2009-12-31, % telsen, skulle delta i nyemissionen under för- Statens ägarandel 21,4%

Danska staten 14,3% utsättning att vissa villkor var uppfyllda. Norska staten 14,3% Svenska staten deltog i april 2010 i nyemis- Knut och Alice Wallenbergs sionen med sin pro rata-andel. Emissionen Stiftelse 7,6%

Övriga ägare 42,4% blev övertecknad med 50,0 procent.

78 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

XXXTKTF tPSHOS tSJ AB

Resultat från andelar i intresseföretag 2 4

SJ, som är helägt av svenska staten, STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Nettoresultat 460 525

bildades år 2001 i samband med bola- Hänförbart till: giseringen av affärsverket Statens Aktieägare i moderbolaget 460 525 Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008 SJ affärsverkets persontrafik på järn- Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar 6 597 6 820 väg. Målet är att SJ skall vara ett mo- Räntebärande anläggningstillgångar 497 435

Ordf: Ulf Adelsohn VD: Jan Forsberg Ej räntebärande omsättningstillgångar 596 714

dernt resetransportföretag som i alla

Ordf: Ulf Adelsohn Led: Eivor Andersson, Lars-Olof Räntebärande omsättningstillgångar 2 800 1 989

avseenden och uthålligt agerar affärs-

Gustavsson, Björn Mikkelsen,Elisabet Salander Björk- Totala tillgångar 10 490 9 958 mässigt och kommersiellt. MVOE$BSPMJOF4VOEFXBMM*OHFMB5VWFHBSO $BSPMJOF

Eget kapital, avsättningar och skulder

4VOEXBMMWBMEFTPDI.POJDB$BOFNBOBWHJDLWJEÌS- Eget kapital hänförbart till 4 306 4 026

stämman 2010) Arb rep: Erik Johannesson, Nils-Gun- aktieägare i moderbolaget VERKSAMHET nar Nyholm, Thomas Winäs Revisorer: Anders Wiger,

Ernst & Young AB samt Per Redemo, Riksrevisionen Summa eget kapital 4 306 4 026

SJ är den största operatören av persontrafik Räntebärande långfristiga skulder 3 505 3 677

på järnväg i Sverige. Tågtrafiken i koncernen Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 260 (260) Ej räntebärande långfristiga skulder 772 358 bedrivs främst inom moderbolaget SJ samt i tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 122 (122) tkr. Räntebärande kortfristiga skulder 137 123

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Ej räntebärande kortfristiga skulder 1 770 1 774 dotterbolaget Stockholmståg och Norrlands- ingskansliet. Totala skulder och eget kapital 10 490 9 958

tåg. Övriga dotterbolag och intresseföretag

KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

bedriver verksamhet med nära anknytning till

Kassaflöde från löpande verksamhet 1 329 1 309

SJ:s kärnverksamhet. med SJ minskade med 2 procent. Affärsre- Kassaflöde från investeringsverksamhet -1 858 -1 858

SJ är huvudsakligen verksamt på markna- sandet med tåg utvecklas negativt under låg- Kassaflöde från finansieringsverksamhet -1 304 -420

siella trafiken, det vill säga interregional tra- procent (40,4).

1 Soliditet, % 41,0 40,4

inte går att driva lönsam trafik på grund av få för SJ är en soliditet på 30 procent och en resenärer eller höga kostnader men där det är avkastning på eget kapital uppgående till 10 ÖVRIGT, mnkr 2009 2008 samhällsekonomiskt motiverat med tågtrafik. procent. Utdelning 153 169

nella tågoperatörer. SJ driver de båda typerna del av årets vinst, då soliditetsmålet har upp- AVKASTNING PÅ EGET KAPTIAL, % av trafik på affärsmässiga grunder. nåtts. Därutöver ska extra utdelning ske om 15 Mål

SJ står för cirka 80 procent av hela person- detta erfordras för att uppnå en effektiv kapi- 12 Utfall trafiken på järnväg i Sverige. I takt med talstruktur. 9

6 marknadens ökade miljötänkande, tågens ut-

3 veckling vad gäller hastighet och bekvämlig- UTVÄRDERING

0 het, fortsätter tåget att ta marknadsandelar SJ har verksamhetsåret 2009 nått ägarens fi- 2007 2008 2009 2010 från i första hand inrikesflyget. Tåget svarar nansiella mål. Företaget lämnade en utdel-

KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor för cirka 15 procent av antalet medellånga re- ning om 153 (169) mnkr. Resandet med SJ Anställda Ledningsgrupp Styrelse sor (10-30 mil) i Sverige. Huvudkonkurrenten minskade under de första tre kvartalen för att

62 38 67 33 43 57 till SJ är bilen som står för 79 procent, bus- sedan återhämta sig under det sista kvartalet sen står för 5 procent och flyget svarar för 15 och totalt har resandet minskat med 2 pro- Etikpolicy Ja procent av dessa resor. cent under 2009. SJ är exponerat för ett an- Jämställdhetspolicy Ja

Miljöpolicy Ja

tal risker där minskad efterfrågan på grund av

Miljöledningssystem Ja EKONOMI lågkonjunkturen och effekter av den komman- Redovisar enligt IFRS Ja Rörelseresultatet (EBIT) minskade till 629 de avregleringen av persontrafiken utgör stora Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja (795) mnkr. Intäkterna uppgick till 8741 risker. SJs punktlighet påverkades negativt av %

STATENS ÄGARANDEL,

(8992) mnkr. Intäktsminskningen förklaras av det ovanligt stränga vintervädret under de- Statens ägarandel 100% en något lägre resandeutveckling då resandet cember och in i 2010. De många störningar-

na i trafiken som sträng kyla och stora mäng-

der snö över hela landet skapade, ledde till 1 Riksdagen beslutade i juni 2009 om att förändra att de förbättringar i punktligheten som upp-

marknadsstrukturen för persontrafik på järnväg i nåtts tidigare under året försvann. Sverige, innebärande att SJ:s ensamrätt upphör.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 79

Bilaga

SOS ALARM SVERIGE ABtPSHOStXXXTPTBMBSNTF

RESULTATRÄKNING, mnkr 2009 2008

Nettoomsättning 808 761

Övriga intäkter 3 4

Kostnader -792 -751

Rörelseresultat 19 13

Finansiella intäkter 4 7

Finansiella kostnader -1 -1

Resultat före skatt 22 19

Skatt -6 -8

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Nettoresultat 16 12

SOS Alarm ägs av svenska staten (50 pro- Hänförbart till:

cent) och av Sveriges Kommuner och Lands- Aktieägare i moderbolaget 12 11

ting, via SKL Företag AB (50 procent). SOS Minoritetsintressen 2 1

Alarm har samhällets uppdrag att ansvara för BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

SOS-tjänsten i Sverige genom att ta emot och Tillgångar förmedla larm på nödnumret 112. I nästa led Räntebärande anläggningstillgångar 1 0

Ej räntebärande anläggningstillgångar 233 213 sker utalarmering av ambulanser och rädd- Ordf: Johnny Magnusson VD: Johan Hedensiö Ej räntebärande omsättningstillgångar 241 228

ningstjänstresurser enligt särskilda avtal med Räntebärande omsättningstillgångar 45 56

Ordf: Johnny Magnusson Led: Bo Anderson, Tommy landsting och kommuner. Till detta kommer Bernevång Forsberg, Göran Gunnarsson, Maria Totala tillgångar 520 497 andra tjänster med anknytning till kärnverk- ,IPSTBOE*OHSJE-FOOFSXBME-PUUB.FMMTUSÚN&XB Eget kapital, avsättningar och skulder

Ställdal, Håkan Sörman (Lotta Mellström valdes och Eget kapital hänförbart till 168 162 samheten som riktar sig till såväl offentlig Hanna Lagercrantz avgick vid årsstämman 2010)

aktieägare i moderbolaget

med samhällets nya radiosystem Rakel nu

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 85 (85) Räntebärande långfristiga skulder 0 4 successivt införs. I SOS Alarm koncernen Ej räntebärande kortfristiga skulder 314 297

tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 45 (45) tkr. finns två rörelsedrivande dotterbolag, YouCall Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Totala skulder och eget kapital 520 497

Sverige AB och Rescue Electronic AB. ingskansliet.

KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

YouCall Sverige AB producerar och säljer tele- Kassaflöde från löpande verksamhet 76 73

kommunikations- och telefontjänster och Kassaflöde från investeringsverksamhet -75 -39

Företagets verksamhet rörande nödnumret kasta 8 procent på eget kapital.

ÖVRIGT, mnkr 2009 2008 112 regleras i ett avtal med staten. Under Utdelning 8 8

står för cirka två tredjedelar av omsättningen

UTVÄRDERING AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % och säkerhets- och jourteletjänster för cirka

8 Mål en tredjedel. Åt kommuner och landsting sva- Den genomsnittliga svarstiden 2009 var 6,8

6 Utfall rar SOS Alarm exempelvis för dirigering och sekunder, vilket innebar att målet på 8 sekprioritering av ambulanser samt rådgivning i under hölls. Införandet av ny tekniskt platt- 4 väntan på ambulans, förmedling av insatser form har under föregående år ökat svarstiden 2 från räddningstjänsten och trygghetsjour för tillfälligt. I takt med att såväl organisation 0

2007 2008 2009 2010 äldre. Andra larmtjänster är brand- och in- som teknik trimmats in har medelsvarstiden brottslarm, personallarm samt utlarmning av kunnat pressas ner väsentligt under den tidi- KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor krisgrupper m.m. (Krisjour). gare nivån. SOS-centralernas utökade möjlig- Anställda Ledningsgrupp Styrelse

heter till samverkan i den nya tekninken inne- 38 62 69 31 56 44 EKONOMI bär också att företagets redundans och möj- Koncernen ökade sin omsättning med 6 (5) ligheter att hantera stora olyckor och kriser Etikpolicy Ja

Jämställdhetspolicy Ja procent till 808 (761) mnkr. SOS-centralerna ökat väsentligt. För andra aspekter på hur av- Miljöpolicy Ja ökade sin omsättning med 5 (5) procent från talet om 112-tjänsten har uppfyllts hänvisas Miljöledningssystem Ja 737 till 774 mnkr. Callcenterverksamheten till separat rapport. Avkastning på eget kapi- Redovisar enligt IFRS Nej har bidragit med ett rörelseresultat om 7,4 tal var 8 (7) procent vilket innebär att det av Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja (1,8) mnkr. Resultatet efter skatt ökade till ägarna uppsatta ekonomiska målet har upp- STATENS ÄGARANDEL, % 14,1 (11,1) mnkr. Förbättringen beror bl.a. nåtts. Statens ägarandel 50%

Sveriges Kommuner och Landsting, på att kostnaderna för omställning till en ny

SKL 50% teknisk plattform i SOS-centralerna har minskat. Samtidigt finns ett ökat behov av ytterligare investeringar som är motiverade av anpassningen till Rakel.

80 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

XXXTQFDJBMGBTUJHIFUFSTFtPSHOStSPECIALFASTIGHETER SVERIGE AKTIEBOLAG

Specialfastigheter bildades år 1997. STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Resultat före skatt 416 -280

Bakgrunden till bildandet av Skatt -116 163 Specialfastigheter var att skilja den Nettoresultat 300 -117 statliga fastighetsförvaltningen från BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008 brukandet av lokaler och mark. Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar 15 524 13 466 Dessutom skulle en rättvisande bild Ej räntebärande omsättningstillgångar 495 325

Ordf: Sven Landelius VD: Peter Karlström Räntebärande omsättningstillgångar 63 17

ges av mark- och lokalkostnaderna i

Ordf: Sven Landelius Led: Christel Armstrong-Darvik, Totala tillgångar 16 082 13 808

statsbudgeten, både när det gäller

Jan Berg, Marianne Förander, Nina Linander, Per Hå- Eget kapital, avsättningar och skulder fastighetsförvaltningens resultat- och kan Westin, Carina Wång Arb rep: Lena NibellReviso- Eget kapital hänförbart till 4 772 4 789 balansräkningar och de brukande myn- rer: Peter Gustafsson, Deloitte AB aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital 0 0 digheternas eller uppdragsgivarnas Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 180 (180)

Summa eget kapital 4 772 4 789

kostnader. Fastighetsförvaltningen tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 90 (90) tkr. Räntebärande långfristiga skulder 6 267 5 812

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Ej räntebärande långfristiga skulder 1 618 1 590

skulle vidare bedrivas med ett mark- ingskansliet.

Räntebärande kortfristiga skulder 2 751 1 001 nadsmässigt avkastningskrav. Ej räntebärande kortfristiga skulder 674 616

Totala skulder och eget kapital 16 082 13 808

eget kapital, som över en konjunkturcykel ska VERKSAMHET motsvara den femåriga statsobligationsräntan KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

Kassaflöde från löpande verksamhet 697 841 Specialfastigheter äger genom sina dotterbo- plus 2,5 procentenheter. Bolagets soliditet Kassaflöde från investeringsverksamhet -2 539 -2 307 lag fastigheter byggda för speciella ändamål, bör uppgå till mellan 25–35 procent. Speci- Kassaflöde från finansieringsverksamhet 1 896 1 471 till exempel kriminalvårdsfastigheter, polis- alfastigheter har dessutom ett antal miljömål,

NYCKELTAL 2009 2008

fastigheter och ungdomsvårdshem. Fastighe- varav minskad energiförbrukning är priorite- Re (genomsnitt), % 6,5 neg terna är anpassade till hyresgästen och ska rat. Rt (genomsnitt), % 4,9 0,8 långsiktigt stötta hyresgästernas verksamhet. Soliditet, % 29,7 34,7

Lokalarea, tkvm 1 101 1048 Verksamheten bedrivs över hela Sverige. De UTDELNINGSPOLICY

Marknadsvärde fastigheter, Mkr 15 242 12 530 tre största hyresgästerna är Kriminalvården, Koncernens utdelning bör vara 50 procent av

ÖVRIGT, mnkr 2009 2008 Rikspolisstyrelsen och Statens Institutionssty- årets resultat efter skatt, efter återläggning av

Utdelning 310 310 relse. En stor utmaning inför kommande år är årets värdeförändringar och därtill hörande Bruttoinvesteringar 2 544 2 352 att klara kapacitetsutbyggnaden för bolagets uppskjuten skatt. Vid beslut om utdelning tas Av- och nedskrivningar 2 2 största kunder, främst Kriminalvården. hänsyn till koncernens ekonomiska ställning. Antal anställda i medeltal 101 99

Sjukfrånvaro, % 2,0 2,2

EKONOMI UTVÄRDERING AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % Specialfastigheters nettoomsättning ökade till Direktavkastningen år 2009 var 8,0 (8,0) 12 Mål

10 Utfall 1487 (1 280) mnkr. Ökningen förklaras hu- procent och avkastningen på eget kapital 6,5 8 vudsakligen av tillkommande hyra för avsluta- (-2,3) procent. För 2009 uppnåddes avkast- 6 de projekt samt förvärvet av fastigheten Tre ningsmålet på eget kapital som utföll till 4,5 4

2 Vapen 4 i Stockholm. Driftöverskottet förbätt- procent. Avkastningen på eget kapital ska 0 neg.

2007 2008 2009 rades med 173 mnkr till 1141(968) mnkr. dock utvärderas över en konjunkturcykel där Årets resultat ökade till 300 (-117) mnkr. Ök- Specialfastigheter även har överträffat målet. KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor ningen beror på ökade intäkter samt lägre Soliditeten minskade till 29,7 (34,7) procent Anställda Ledningsgrupp Styrelse orealiserade värdeförändringen på förvalt- och är därmed inom målintervallet. För 2009

83 17 91 9 43 57 ningsfastigheter, -439 (-978) mnkr. Bruttoin- föreslås utdelningen uppgå till 310 (310) vesteringarna i anläggningstillgångar uppgick mnkr vilket är enligt policy. I bolagets senaste Etikpolicy Ja

Jämställdhetspolicy Ja under året till 2544 (2 352) mnkr. NKI uppnåddes resultatet 74 av maximalt Miljöpolicy Ja

100. NMI gav 4,3 på en femgradig skala. Miljöledningssystem Nej MÅL Specialfastigheter har kontinuerligt minskat Redovisar enligt IFRS Ja Specialfastigheter sätter upp mål utifrån fyra sin energiförbrukning. Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja perspektiv; Kund, Medarbetare, Process och STATENS ÄGARANDEL, % Samhälle/ägare. Kundperspektivet mäts ge- Statens ägarandel 100% nom NKI (Nöjd kund index) där bolaget för 2009 har ett mål på 78. Medarbetarperspektivet mäts genom medarbetarenkäter (NMI) där målet uppgår till 4,2. Processperspektivet mäts genom direktavkastningsmålet som 2009 uppgår 8,1 procent. Ägarperspektivet mäts genom avkastning på genomsnittligt

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 81

Bilaga

STATENS BOSTADSOMVANDLING AB SBO tPSHOS tXXXTCPTF

RESULTATRÄKNING, mnkr 2009 2008

Nettoomsättning 16 15

Övriga intäkter 0 1

Kostnader -25 -23

Rörelseresultat -9 -7

Finansiella intäkter 17 11

Finansiella kostnader 0 0

Resultat före skatt 8 3

Skatt -3 -3

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Nettoresultat 5 0

Statens Bostadsomvandling AB Sbo Hänförbart till: bildades 2004 för att komplettera den Aktieägare i moderbolaget 0 0 verksamhet som bedrivs inom ramen Minoritetsintressen 0 0 för Statens bostadskreditnämd (BKN) BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008 med att bistå kommuner som har ett Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar 95 70 övermäktigt åtagande för boendet. Ej räntebärande omsättningstillgångar 11 13

Ordf: Rolf Åbjörnsson VD: Ann Eriksson (fr.o.m. Räntebärande omsättningstillgångar 485 494

Syftet med bolagets verksamhet är att den 1 augusti 2010)

Totala tillgångar 591 577

ta hand om tomma bostäder i kommu-

Ordf: Rolf Åbjörnsson Led: Björn Sundström, Christina Eget kapital, avsättningar och skulder nala fastighetsbeståndet och på kom- Rogestam, Andreas Giaever, Cathrine Holgersson (Ca- Eget kapital hänförbart till 555 550 mersiella villkor omvandla dem till an- thrine Holgersson valdes och Ann Eriksson avgick vid aktieägare i moderbolaget

årstämman 2010) Revisor: Lars Nordenö, Öhrlings Pri- Minoritetens andel av eget kapital 0 0 nat ändamål. DFXBUFSIPVTF$PPQFST

Summa eget kapital 555 550

Ej räntebärande kortfristiga skulder 36 27

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 68 (68)

VERKSAMHET Totala skulder och eget kapital 591 577

tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 34 (34) tkr. Bolaget ska praktiskt medverka till att bo- Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

ingskansliet. Kassaflöde från löpande verksamhet 15 8

stadsmarknaden kommer i balans på orter

Kassaflöde från investeringsverksamhet -22 1

med vikande befolkning. Verksamheten inne-

na ska i första hand omvandlas för att tillgo- miska målet för hela koncernen är att minst

nan lämplig ägare. I sista hand ska bostäder- hetsinvesteringar och mäts varje kvartal. Måna avvecklas genom miljömässig rivning. Sta- let för samhällsuppdraget mäts dels genom KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor tens bostadsomvandling har under 2009 fått antal lägenheter som genom bolaget får ny Anställda Styrelse ett utvidgat uppdrag. Bolaget kan nu verka i användning. Samhällsnyttan mäts också ge- 57 43 60 40 svaga kommuner med vikande befolkningsun- nom årliga enkäter till kommuner och hyres-

Etikpolicy Ja derlag, även om kommunen inte har ett avtal gäster där målet är 80 procent nöjda samar-

Jämställdhetspolicy Ja med BKN. Detta innebär att 107 kommuner betspartners. Bolagets miljömål är att halvera Miljöpolicy Ja nu kan ta del av bolagets tjänster. energikostnaderna för de förvärvade fastighe- Miljöledningssystem Nej

terna. Redovisar enligt IFRS Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja

EKONOMI

Statens Bostadsomvandling har ökat hyresin- UTDELNINGSPOLICY STATENS ÄGARANDEL, % täkterna till 15,9 (15,1) mnkr. Uthyrnings- Utdelningspolicy finns inte då företaget sak- Statens ägarandel 100% graden har samtidigt minskat till 85 (87) pro- nar utdelningskrav. cent. Rörelseresultat har minskat med 2 mnkr tillföljd av ökade nedskrivningar. Årets UTVÄRDERING resultat uppgår till 4,5 (0,4) mnkr. Kassaflö- Det ekonomiska målet tillgodoses. Balansräkdet har försämrats från 9,2 mnkr till -7,0 ningen för 2009 överstiger ursprungligt kapimnkr detta år främst beroende på ökade fast- tal som tillförts bolaget. Sedan Statens Boighetsinvesteringar 25,4 (16,3) mnkr. Fastig- stadsomvandling bildades 2004 har 293 hetsbeståndet har under året utökats med tomma lägenheter undgått rivning. fastigheter i Bräcke, Filipstad, Hassela, Laxå, Under året har 15 lägenheter försetts med Sorsele, Söråker och Timrå om 10 302 m2. hiss för att rörelsehindrade äldre skall kunna Totala fastighetsinnehavet omfattar i och med flytta dit. Uppföljningar som gjorts visar att detta 33 849 m2 lägenhetsarea. Under året hälften av de som flyttar in i dessa äldre anhar bolaget genomfört sin första försäljning, i passade bostäder flyttar från hus och därmed Åsarna har en fastighet sålts till Åsarna Fast- har insatsen bidragit till inflyttning genom ighets AB. Fastigheten förvärvades 2004 och ökad tillgång till hus till försäljning. Kommubyggdes om till elevboende för elever vid nen minskar samtidigt kostnaderna för boskidgymnasiet. stadsanpassningar och kostnaderna för socia-

la servicen kan hållas nere genom minskat re-

sande. 82 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

XXXTWFBTLPHTFt org nr 556558-0031 t SVEASKOG AB

Resultat från andelar i intresseföretag -139 -146

Rörelseresultat 2 915 1 738

Finansnetto -271 -458

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Resultat före skatt 2 644 1 280

Sveaskog har sitt ursprung i Skatt -720 90 Domänverket som bolagiserades 1992. Resultat från avvecklad verksamhet 0 0 Sveaskog är i dag Sveriges största Nettoresultat 1924 1 370

Hänförbart till:

skogsägare och förvaltar 4,3 miljoner Aktieägare i moderbolaget 1924 1 370 hektar mark. Skogen är viktig som rå-

BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

vara för skogsindustrin och skapar sys- Tillgångar

Ordf: Göran Persson VD: Gunnar Olofsson Ej räntebärande anläggningstillgångar 31 063 29 667

selsättning och rekreationsmöjligheter.

Göran Persson Eva Färnstrand, Marianne Ej räntebärande omsättningstillgångar 2 660 2 812

Verksamheten ska drivas på marknads- Ordf: Led:

Förander, Thomas Hahn, Carina Håkansson, Birgitta Räntebärande omsättningstillgångar 506 741 mässiga grunder. Johansson-Hedberg, Elisabeth Nilsson, Anna-Stina Totala tillgångar 34 229 33 220

Nordmark-Nilsson, Mats Ringesten (Marianne Föran- Eget kapital, avsättningar och skulder

Räntebärande långfristiga skulder 3 170 3 599 saved och biobänsle. Bolaget bedriver huvud- Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 400 (400) Ej räntebärande långfristiga skulder 17 6 sakligen skogsbruk och prioriterar naturskydd tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 145 (145) tkr. Räntebärande kortfristiga skulder 2 566 3 340 på 20 procent av den produktiva skogsmar- Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Ej räntebärande kortfristiga skulder 1 572 1 436

ingskansliet. ken. Sveaskog har beslutat bilda 36 st Eko- Totala skulder och eget kapital 34 229 33 220 parker där bolaget bedriver ett skogsbruk där KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008 människan och naturen sätts i centrum. Bola- sättningsgraden bör ligga inom intervallet Kassaflöde från löpande verksamhet 534 201

Kassaflöde från investeringsverksamhet 522 853 get säljer skogsmark till enskilda (Markförsälj- 0,3–0,7 ggr. Sveaskogs markförsäljningspro-

Kassaflöde från finansieringsverksamhet -1 289 -500 ningsprogrammet) för att bidra till tillköps- gram har målet att på sikt avyttra 5–10 prooch omarronderingsmöjligheter, särskilt i cent av den egna skogsmarken (beräknat på NYCKELTAL 2009 2008

Re (genomsnitt), % 11,3 8,7 glesbygd. Regeringen har i en proposition innehavet 2002). Rop (genomsnitt), % 12,3 7,5 (2009/10:169) till riksdagen föreslagit att Räntetäckningsgrad 2,8 1,3 Sveaskogs uppdrag att tillhandahålla ersätt- UTDELNINGSPOLICY Skuldsättningsgrad 0,34 0,44

Soliditet, % 52 48 ningsmark ska upphöra och att bolaget över- Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara

Verkligt värde skog, Mkr 28 028 26 803 för 100 000 hektar produktiv skogsmark till minst 60 procent av resultatet efter skatt, exstaten för att användas som ersättningsmark. klusive ej kassaflödespåverkande värdeför- ÖVRIGT, mnkr 2009 2008

Utdelning 487 89

ändringar enligt IFRS. Hänsyn ska tas till Bruttoinvesteringar 458 172 EKONOMI Sveaskogs konsolideringsbehov och ekono- Av- och nedskrivningar 77 72 Nettoomsättning för 2009 uppgick till 6 034 miska ställning i övrigt. Antal anställda i medeltal 958 1 018 (7 240) mnkr. Bolagets omsättning minskade Sjukfrånvaro, % 2,4 2,9 med 17 procent som en följd av lägre efter- UTVÄRDERING AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % frågan och lägre priser. Rörelseresultatet före Under 2009 uppgick avkastningen på opera- 12 Mål

10 Utfall värdeförändring skog ökade dock till 1 192 tivt kapital till 12,3 procent och avkastningen 8 (928) mnkr. Detta beror främst på minskade på eget kapital till 11,3 procent, vilket upp- 6 kostnader till följd av kostnadsbesparingar. fyller de satta målen. Räntetäckningsgraden 4

2 Resultatandelen från Setra uppgick till -139 ökade till 2,8 (1,3) ggr vilket är över det satta 0 (-146) mnkr. Rörelseresultatet efter värdeför- målintervallet. Skuldsättningsgraden uppgick 2007 2008 2009 2010 ändringar i skogsinnehavet ökade till 2 915 till 0,34 (0,44) ggr, vilket är inom målinter- KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor (1 738) mnkr, där reavinster från markförsälj- vallet. För verksamhetsåret 2009 har styrel- Anställda Ledningsgrupp Styrelse ningen uppgick till 407 (330) mnkr och vär- sen, enligt policy, föreslagit en utdelning på

81 19 50 50 50 50 dejustering av skogskapitalet, enligt IAS 41, 487 mnkr. Bolaget gjorde 267 affärer under med 1 723 mnkr. 2009 inom markförsäljningsprogrammet om- Etikpolicy Ja

fattande 34 979 ha mark. Sveaskog har nu Jämställdhetspolicy Ja

Miljöpolicy Ja MÅL totalt sålt 5,98 procent av sitt skogsinnehav Miljöledningssystem Ja Sveaskogs skogsmark ska förvaltas på ett för- enligt markförsäljningsprogrammet. Regering- Redovisar enligt IFRS Ja dömligt sätt, ur både produktions- och miljö- en har i en proposition (2009/10:169) före- Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja synvinkel. Avkastningsmålet på operativt ka- slagit att försäljning av mark ska ske till dess pital (rörelseresultat efter värdeförändringar) att tio procent av den areal bolaget hade år STATENS ÄGARANDEL, % är minst 7 procent och avkastningen på eget 2002 avyttrats. Statens ägarandel 100% kapital minst 6 procent. Bolagets räntetäckningsgrad ska långsiktigt uppgå till 2,0 men kan variera i intervallet 1,5–2,5 ggr. Skuld-

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 83

Bilaga

47&/4,"3:.%",5*&#0-"(&5tPSHOStXXXTTDTF

Resultat från andelar i intresseföretag -9 -2

Rymdbolaget bedriver rymdverksamhet STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Nettoresultat -23 143

med kommersiell inriktning, svarar för Hänförbart till: driften av Esrange Space Center samt Aktieägare i moderbolaget -23 143

Minoritetsintressen 0 0

utövar annan med detta förenlig verk-

BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

samhet. Företaget arbetar med utveck-

Tillgångar

ling, tester, uppsändning och drift av Ej räntebärande anläggningstillgångar 663 329

Ordf: Olof Rydh VD: Lars Persson Räntebärande anläggningstillgångar 0 9

rymd- och flygsystem. Bolaget bildades

Olof Rydh Carl-Johan Blomberg, Ulla-Britt Ej räntebärande omsättningstillgångar 229 201 1972. Ordf: Led:

Fräjdin-Hellqvist, Hanna Lagercrantz, Lars Leijonborg, Räntebärande omsättningstillgångar 236 370

Per-Erik Mohlin, Fredrik Wilhelmsson (Lars Leijonborg Totala tillgångar 1128 909

valdes vid årsstämman 2010) Arb rep: Maria Hjerpe, Eget kapital, avsättningar och skulder VERKSAMHET Britt-Marie Åslund Christer Colliander, Len-

Arb suppl: Eget kapital hänförbart till 528 544 Rymdbolaget är en komplett svensk rymdin- nart Jonasson Revisorer: Stefan Holmström, KPMG AB aktieägare i moderbolaget

dustri som utvecklar, sänder upp och handhar Minoritetens andel av eget kapital 0 0

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 160 (160)

driften av rymdsystem. Rymdbolagets verk- Summa eget kapital 528 544

tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 80 (80) tkr. samhet bedrivs genom fem operativa divisio- Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Ej räntebärande avsättningar 45 17

100 procent av aktierna i Universal Space eget kapital uppgick till - 4,4 procent (30,6). Kassaflöde från löpande verksamhet 40 60 /FUXPSL*OD 64/-4&4QBDF&OHJOFFSJOH Soliditeten uppgick till 47 (60) procent. Sty- Kassaflöde från investeringsverksamhet -399 129

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 251 46 & Operations AG (LSE), ECAPS AB, SSC Chi- relsen föreslår en utdelning på 50 kr per akle SA och NanoSpace AB. USN tillhandahål- tie, totalt 0,8 mnkr för år 2009. NYCKELTAL 2009 2008 ler markstationstjänster för satelliter på fram- Re (genomsnitt), % neg. 30,6

Rt (genomsnitt), % 1 20,5 för allt den amerikanska marknaden. LSE till- MÅL

Rsyss (genomsnitt), % 1,4 30 handahåller konsulttjänster inom områdena Rymdbolaget ska över en konjunkturcykel av- Soliditet, % 46,8 59,8 satellitkontroll och satellitmarkstationer. kasta 10 procent på eget kapital. Bolaget har

ÖVRIGT, mnkr 2009 2008 ECAPS AB utvecklar och tillverkar miljövänli- också ett miljömål som riktar in sig på att be- Utdelning 1 0 ga framdrivningssystem i första hand avsedda gränsa utsläppet av koldioxid. Bruttoinvesteringar 393 116 för rymdtillämpningar. SSC Chile SA driver en Av- och nedskrivningar 70 37

Antal anställda i medeltal 643 555 satellitstation norr om Santiago. NanoSpace UTDELNINGSPOLICY

Sjukfrånvaro, % 0,8 2,1 AB bedriver utveckling inom området mikro- Enligt av bolagsstämman beslutad utdelelektromekaniska system för rymdtillämp- ningspolicy ska Rymdbolaget långsiktigt dela AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

30 Mål ningar. Under året har utvecklingen av satel- ut 30–50 procent av nettovinsten.

Utfall litsystemet Prisma fortsatt. Prisma ska de- 20 monstrera möjligheten för satelliter att auto- UTVÄRDERING

10 nomt mötas i rymden, s.k. rendez vous. Om- Rymdbolaget har 2009 inte uppnått sitt av- Utfall

0 neg bord på Prisma finns innovativa framdriv- kastningsmål. Detta beror bland annat på att

2007 2008 2009 2010 ningssystem från ECAPS AB och NanoSpace Rymdbolagets möjligheter att få offentligt fi- AB. Prismasatelliterna beräknas sändas upp nansierade utvecklingsuppdrag i närtid mins- KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor före sommaren 2010. kat och att koncernen har en avsevärd oregel- Anställda Ledningsgrupp Styrelse

bundenhet i sin projektverksamhet. Rymdbo- 77 23 75 25 67 33 EKONOMI laget strävar efter att strategiskt utveckla af-

Etikpolicy Ja Rymdbolagets nettoomsättning uppgick till färerna inom de verksamheter som genererar Jämställdhetspolicy Ja 994 (669) mnkr, en ökning med 48,6 pro- stabila kassaflöden. Vad gäller miljömålet av- Miljöpolicy Ja cent från föregående år. Ökningen beror dels seende koldioxidutsläpp så är det inte realis- Miljöledningssystem Nej på oregelbundenhet i koncernens projektverk- tiskt att minska utsläppsmängderna från nu- Redovisar enligt IFRS Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja samhet, dels på förvärven av SSC Chile och varande nivå eftersom bolaget befinner sig i det amerikanska företaget USN. Årets resultat ett expansivt skede med ökad global verksam- STATENS ÄGARANDEL, % efter skatt uppgick till -23 (143) mnkr. Re- het. Dock kommer Rymdbolaget att följa upp Statens ägarandel 100% sultatet har påverkats av låg beläggning avse- utvecklingen och ta fram åtgärder och aktiviende utvecklingsarbete inom moderbolagets teter för att begränsa utsläppsmängderna. Space Systems Division. Resultatet har också belastats med avskrivningar på förvärvade i huvudsak immateriella tillgångar i SSC Chile och USN och av valutakursförluster. Av före-

84 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

XXXTLFQQTIZQPUFLTFtPSHOSt47&/4,"4,&114):105&,4,"44"/

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget 61 85

Minoritetsintressen 0 0

Svenska Skeppshypotekskassan bilda- STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

des 1929 med uppgift att underlätta Tillgångar

Räntebärande anläggningstillgångar 7222 8 494 finansieringen för svenska rederier och Ej räntebärande omsättningstillgångar 24 53

medverka till svenska handelsflottans Räntebärande omsättningstillgångar 452 97

föryngring. För verksamheten i gäller Totala tillgångar 7698 8 644

Eget kapital, avsättningar och skulder

lagen (1980:1097) om Svenska Eget kapital hänförbart till 1459 1 398

Ordf: Erling Gustafsson VD: Lars Johanson aktieägare i moderbolaget

Skeppshypotekskassan. Svenska

Ordf: Erling Gustafsson Vice ordf: Lars Höglund Led: Minoritetens andel av eget kapital 0 0

Skeppshypotekskassan är inte ett aktie-

Tomas Abrahamsson, Kristina Ekengren, Lars Höglund, Summa eget kapital 1459 1 398 bolag utan en egen associationsform Anders Källsson, Fredrik Lantz, Agneta Rodosi (Kristi- Ej räntebärande avsättningar 10 11

med offentligrättslig ställning. na Ekengren valdes och Hanna Lagercrantz avgick en- Räntebärande långfristiga skulder 6215 7 194

ligt beslut i maj 2010, Anders Källsson valdes som le- Regeringen utser styrelse och revisorer damot från att tidigare varit suppleant) Ej räntebärande kortfristiga skulder 14 41

Suppleant:

Karin Barth, Håkan Larsson, Jan-Olof Selén (Håkan Totala skulder och eget kapital 7698 8 644

samt beviljar styrelsen ansvarsfrihet.

Larsson valdes som suppleant från att tidigare varit le- mnkr

damot) Harald Jagner Deloitte, samt lek- KASSAFLÖDE, 2009 2008

Revisorer:

NBOOBSFWJTPS&XB8JEHSFOfrån Näringsdepartementet. Kassaflöde från löpande verksamhet 62 95

VERKSAMHET

Kassaflöde från investeringsverksamhet 0 0 Svenska Skeppshypotekskassans uppgift är Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 120 (120) Kassaflöde från finansieringsverksamhet 294 -4

att medverka till föryngringen och modernise- tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 48 (48) tkr.

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- NYCKELTAL 2009 2008

ringen av den svenska handelsflottan. Svens- Re (genomsnitt), % 4,3 6,3

ingskansliet.

ka Skeppshypotekskassan finansierar rederi- Rt (genomsnitt), % 0,7 1,1 verksamhet med svenskt ägande eller ut- Kapitalbas, Mkr 1459 1398

Soliditet, % 19,0 16,2

ländskt ägande med betydande svenskt in- där kapitaltäckningsgraden ska vara lägst 12

drag av regeringen administrerar Svenska att verka för förnyelse av den svenska han-

UTLÅNING TILL REDERIER, mnkr Skeppshypotekskassan också Rederinämn- delsflottan. 8000

Utfall dens angelägenheter. 6000

UTDELNINGSPOLICY

4000 EKONOMI Svenska Skeppshypotekskassans vinst behålls

2000 Resultat uppgick till 61 (85) mnkr. Räntenet- i sin helhet i verksamheten i enlighet med la-

0 tot har minskat med cirka 22 mnkr jämfört gen (1980:1097) om Svenska Skeppshypo- 2006 2007 2008 2009 med 2008. Förändringen i räntenettot beror tekskassan. Utdelningspolicy saknas och där-

KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor på lägre svenskt ränteläge och lägre utlå- för lämnar ingen utdelning.

Anställda Styrelse ningsvolym. Några kreditförluster har inte uppstått. Reservfonden uppgick till 1 459 UTVÄRDERING 50 50 71 29 mnkr. Svenska Skeppshypotekskassan har be- Svenska Skeppshypotekskassan bedöms på Etikpolicy Ja viljade men ej utbetalade lån på cirka 90 ett tillfredställande sätt uppfylla sitt uppdrag. Jämställdhetspolicy Ja mnkr och låneutbetalningarna under 2009 Efterfrågan på nya fartyg har varit liten och fi- Miljöpolicy Ja

Miljöledningssystem Nej uppgick till 87 mnkr. Vid utgången av 2009 nansiering har varit svår att få. Svenska

Redovisar enligt IFRS Nej var lånestocken 6 915 (7 891) mnkr. Balans- Skeppshypotekskassan har under dessa om- Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja omslutningen uppgick till 7 698 mnkr. ständigheter erbjudit den svenska handels-

STATENS ÄGARANDEL, %

flottan attraktiva finansieringslösningar.

Statens ägarandel 100% MÅL Svenska Skeppshypotekskassan har special- Syftet med verksamheten är att underlätta fi- kunskaper inom sjöfart och har en hög servinansieringen för rederiverksamhet med cenivå, vilken uppskattas av rederinäringen. svenskt ägande eller utländskt ägande med Svenska Skeppshypotekskassan uppfyller väl betydande svenskt intresse. Ägaren har inte de av styrelsen uppställda ekonomiska mål ställt upp några ekonomiska mål. Lagen sti- för verksamheten och hade under 2009 varpulerar dock att Svenska Skeppshypotekskas- ken kreditförluster eller osäkra krediter. Solisans behållna årsvinst ska avsättas till en re- diteten uppgick till 19,0 procent. Avkastningservfond (eget kapital). Reservfonden ska an- en på eget kapital uppgick till 4,3 procent. vändas till att täcka eventuella förluster i rö- Den finansiella situationen är stark. Svenska relsen. Svenska Skeppshypotekskassans sty- Skeppshypotekskassan har också fortsatt sitt relse, som ansvarar för förvaltningen av verk- arbete att åstadkomma förnyelse av den samheten, har beslutat om ekonomiska mål, svenska handelsflottan.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 85

Bilaga

SVENSKA-DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AKTIEBOLAG tPSHOStXXXTWFEBCTF

RESULTATRÄKNING, mnkr 2009 2008

Nettoomsättning 1033 930

Kostnader -510 -477

Rörelseresultat 523 453

Finansiella intäkter 78 129

Finansiella kostnader -698 -790

Värdeförändringar -283 -611

Resultat före skatt -903 -819

Skatt 99 174

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Nettoresultat -281 -645

SVEDAB:s uppgift är dels att genom Hänförbart till:

sitt delägarskap i Öresundsbro- Aktieägare i moderbolaget -281 -645

konsortiet, äga och förvalta den svens- Minoritetsintressen 0 0 ka 50-procentiga ägarandelen av BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008 Öresundsbron, dels att äga och förvalta Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar 15256 16 139 de svenska landsanslutningarna till Räntebärande anläggningstillgångar 1881 1 766

Ordf: Karin Starrin VD: Lars Christiansson Ej räntebärande omsättningstillgångar 287 437

bron. Konsortiet äger den 16 km långa

Karin Starrin Elisabeth Annell, Gunnar Räntebärande omsättningstillgångar 1564 2 002

avgiftsfinansierade kust-till-kustförbin- Ordf: Led:

Björk, Hans Brändström, Gunnar Malm (Gunnar Malm Totala tillgångar 18988 20 344 delsen. Broförbindelsen omfattar både valdes vid årsstämman 2010) Revisorer: Mats Åker- Eget kapital, avsättningar och skulder väg- och järnvägstrafik. Konsortiet MVOE½ISMJOHT1SJDFXBUFSIPVTF$PPQFST"#PDI$BSJO Eget kapital hänförbart till -1382 -1 202

Rytoft Drangel, Riksrevisionen aktieägare i moderbolaget

ansvarar för finansiering, prissättning, Minoritetens andel av eget kapital 0 0

drift- och underhåll, kundservice och Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 121 (121) Summa eget kapital -1382 -1 202

tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 60 (60) tkr. marknadsföring av anläggningen. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Ej räntebärande avsättningar 0 0

ingskansliet. Räntebärande långfristiga skulder 17244 15 851

Räntebärande kortfristiga skulder 2550 4 952

VERKSAMHET

Ej räntebärande kortfristiga skulder 576 743

SVEDAB:s verksamhet är i allt väsentligt in- Totala skulder och eget kapital 18988 20 344

riktad på ekonomisk koncern- och bolagsför- UTDELNINGSPOLICY

KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

valtning. SVEDAB ska genom sitt delägarskap Ägaren har inte fastställt några krav på utdel- Kassaflöde från löpande verksamhet 831 734

i konsortiet aktivt verka för en affärsmässig ning. Kassaflöde från investeringsverksamhet -42 -31

och sund utveckling av Öresundsbron. SVE- Kassaflöde från finansieringsverksamhet -1167 748

DAB ska även se till att driften och underhål- UTVÄRDERING NYCKELTAL 2009 2008

let av de svenska landanslutningarna är kost- Öresundsbron bidrar fortsatt till att öka inte- Re (genomsnitt), % neg neg nadseffektiv och sker med samma krav på grationen i Öresundsregionen. Utvecklingen Rt (genomsnitt), % 3,1 3,1

Rsyss (genomsnitt), % 3,9 4,0

miljö och säkerhet som gäller för Sveriges in- av Öresundsbron har, trots den på senare tid Soliditet, % neg neg

frastruktur i övrigt. Aktierna i SVEDAB ägs av stagnerande trafiken, överträffat de ursprung-

ÖVRIGT, mnkr 2009 2008

svenska staten och förvaltas av Näringsdepar- liga kalkylerna. Antalet bilar per dygn under

Utdelning 0 0

tement. 2009 ökade med 1 procent och det totala an- Bruttoinvesteringar 92 98

talet resenärer med 2,5 procent. Konsortiets Av- och nedskrivningar 295 270 EKONOMI finansieringsmodell har visat sig vara förhål- Antal anställda i medeltal 92 91

Sjukfrånvaro, % 4,2 3,6

Kostnaderna för byggnation och drift av landevis robust. Prognoserna visar att konsor-

Öresundsförbindelsen ska täckas av trafikant- tiets lån beräknas vara återbetalda före 2035 PERSONRESOR ÖRESUNDSBRON, Miljoner

2006 2007 2008 2009 2008. Därefter skedde en nedgång på marknaden, orsakad av den finansiella krisen och KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor den därpå följande lågkonjunkturen. Trafiktill- Anställda Styrelse växten har sedan dess varit stagnerande. Om-

48 52 50 50 sättningen ökade trots detta med 11 procent men blev oförändrad efter eliminering av va- Etikpolicy Ja

Jämställdhetspolicy Ja lutakurseffekter. Rörelseresultat förbättrades Miljöpolicy Ja dock med 15 procent. Konsortiets skuld fort- Miljöledningssystem Ja satte att minska. Redovisar enligt IFRS Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja MÅL STATENS ÄGARANDEL, % Riksdagens fastlagda mål för SVEDAB är att Statens ägarandel 100% lånen ska vara återbetalda senast år 2040. Driften av den fasta väg- och järnvägsförbindelsen mellan Malmö och Köpenhamn ska ge såväl privatresenärer som näringsliv en tillfredsställande, säker och miljövänlig transport.

86 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

XXXTCBCTFtPSHOStSVERIGES BOSTADSFINANSIERINGSAKTIEBOLAG, SBAB (PUBL)

Summa kostnader före kreditförluster -578 -520

Kreditförluster, netto -107 -22

Rörelseresultat 1289 585

Skatt -338 -161

Nettoresultat 951 424

SBAB är ett bankoberoende bolånefö- STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

retag och ska med lönsamhet bidra till Tillgångar

Utlåningsportfölj 225 976 183 959

mångfald och konkurrens på markna- Övriga tillgångar 68 099 69 335 den för bolån och inlåning från allmän- Totala tillgångar 294 075 253 294 heten. SBAB övertog 1985 uppgiften Eget kapital och skulder

Emitterade värdepapper mm 249 095 198 643

att finansiera statliga bostadslån som Övriga skulder 34 052 44 553

Ordf: Arne Liljedahl VD: Eva Cederbalk

tidigare hade finansierats över stats- Efterställda skulder 3 551 3 666

budgeten. Den konkurrensutsatta utlå- Ordf: Arne Liljedahl (Claes Kjellander avgick vid år- Eget kapital inkl. minoritetsintressen 7 377 6 432

stämman 2010) Led: Lennart Francke, Jakob Grin- Totala skulder och eget kapital 294 075 253 294 ningen startade 1991 då SBAB fick baum, Hanna Lagercrantz, Helena Levander, Karin Morätt att lämna bottenlån i konkurrens berg, Lena Smeby-Udesen (Jakob Grinbaum och KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

Hanna Lagercrantz valdes och Lars Linder Aronson och Kassaflöde från löpande verksamhet -6 487 853 med andra bostadslångivare. Michael Thorén avgick vid årstämman 2010) Arb rep: Kassaflöde från investeringsverksamhet -28 -19

Anna Christenson, Göran Thilén Revisorer: Ulf Wester- Kassaflöde från finansieringsverksamhet 0 403

CFSH½ISMJOHT1SJDFXBUFSIPVTF$PPQFST"#

VERKSAMHET NYCKELTAL 2009 2008

SBAB:s affärsmodell bygger på distribution Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 174 tkr + Re (genomsnitt), % 13,8 6,7

87 tkr i extraarvode (174 + 87) tkr. Arvode till stäm- Utlåning, Mkr 225 976 183 959 av bolån, sparande via Internet och telefon movalda ledamöter 87 tkr + 43,5 tkr i extra arvode

Primärkapitalrelation, % 7,4 7,6 samt kreditgivning till företag. SBAB:s mark- (87 + 43,5) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är Kapitaltäckningsgrad, % 9,2 9,4

nadsandel på den totala bolånemarknaden för anställd i Regeringskansliet.

Soliditet, % 2,5 2,5

2009 ökade till 9,5 (8,6) procent.

sådan verksamhet som har ett naturligt sam- den femåriga statsobligationsräntan plus fem

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % band därmed i enlighet med lagen procentenheter, över en konjunkturcykel.

10 Mål (2004:297) om bank- och finansieringsrörel-

8 Utfall se samt fondverksamhet enligt lagen UTDELNINGSPOLICY

6 (2004:46) om investeringsfonder. En utvidg- Den av ägaren fastställda principen om utdel- 4 ning av verksamheten förutsätter att Finans- ning är att en tredjedel av nettovinsten efter 2 inspektionen beviljar nödvändiga tillstånd. skatt ska delas ut till ägaren. 0

2007 2008 2009 2010 Den 18 december 2009 lämnade SBAB in en ansökan till Finansinspektionen om tillstånd UTVÄRDERING KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor att bedriva bankrörelse. SBAB har under SBAB:s avkastning uttryckt som ett genom- Anställda Ledningsgrupp Styrelse 2009 breddat verksamheten till att erbjuda snitt under femårsperioden 2005-2009 upp- 40 60 58 42 57 43 inlåning till företag och bostadsrättsförening- gick till 8,7 procent. För motsvarande period

Etikpolicy Ja ar. uppgick ägarens avkastningsmål till 8,4 pro- Jämställdhetspolicy Ja

cent. Miljöpolicy Ja EKONOMI SBAB har under året som gått integrerat Miljöledningssystem Ja SBAB:s rörelseresultatet ökade jämfört med ”Corporate Responsibility” i företagets affärs- Redovisar enligt IFRS Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja föregående år och uppgick till uppgick till plan. En ny CR-strategi är fastställd i före- 1 289 (585) mnkr. 2009 kännetecknades av tagsledningen och en CR-policy är beslutad i STATENS ÄGARANDEL, % god efterfrågan med hög tillväxt både avseen- styrelsen. Under 2009 har SBAB signerat Statens ägarandel 100% de kreditvolym och marknadsandelar. Därtill FN:s Global Compact och dess 10 principer. har året karaktäriserats av ökad stabilitet på En klimatredovisning är utförd enligt ”Greende globala penning- och kapitalmarknaderna. house Gas Protocol” (GHG protokollet). Omkostnaderna uppgick till 578 (520) mnkr. SBAB:s fortsatta arbete med CR kommer att En stor del av kostnadsökningen är hänförlig fokusera på kommunikation och utbildning till ökade personalkostnader. SBAB:s totala inom organisationen samt kunddialogen. utlåning ökade med 23 procent till 226,0 (184,0) mdkr. Även SBAB:s inlåningsvolym ökade och uppgick till 4,7 (3,5) mdkr. Kapitaltäckningsgraden var 9,2 (9,4) procent och primärkapitalrelationen 7,4 (7,6) procent. Avkastning på eget kapital för innevarande år uppgick till 13,8 (6,7) procent.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 87

Bilaga

SVEVIA AB (PUBL) tPSHOStXXXTWFWJBTF

administration

Svevia, som tidigare var en del av STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Hänförbart till:

Vägverket, är sedan den 1 januari Aktieägare i moderbolaget 118

Minoritetsintressen 0

2009 ett helägt statligt bolag som bedriver entreprenad-, service-, och uthyr- BALANSRÄKNING, mnkr 2009

Tillgångar

ningsverksamhet inom trafik-, mark-, Ej räntebärande anläggningstillgångar 1 002 bygg-, och anläggningsområdet. Räntebärande anläggningstillgångar 445

Ordf: Christina Rogestam VD: Per-Olof Wedin Ej räntebärande omsättningstillgångar 1 976

Svevias affärsidé är att bygga och sköta

Räntebärande omsättningstillgångar 630 om Sveriges vägar och infrastruktur. Ordf: Christina Rogestam Led: Christer Bådholm, Pia

Gideon, Patrik Jönsson, Ola Salmén, Åsa Söderström Totala tillgångar 4 053

Jerring, Johan Trouvé (Åsa Söderström Jerring och Jo- Eget kapital, avsättningar och skulder

han Trouvé Karl valdes och Karl Sverker Lerheden och Eget kapital hänförbart till 1 316

tet och eliminera grunden för misstankar om Vid analys av orderingången måste hänsyn tas

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 1 507 korssubventioner på marknaden för byggande, till den starka orderingången under slutet av

förväntas anläggningsinvesteringarna att öka sedan bolagsstämman i april 2010 det lång-

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

med tio procent, samtidigt som bostäders siktiga avkastningsmålet 13 procent och soli- 15

Mål

la byggmarknaden förväntas växa med tre Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara 3 procent under 2010. Marknaden för drift och 50-75 procent av resultatet efter skatt. Vid 0

2009 2010 underhåll bedöms som god under det kom- förslag till utdelning skall hänsyn tas till bola-

KÖNSFÖRDELNING, % mande året, men trenden med ökande kon- gets framtida kapitalbehov och eventuella in-

Anställda Ledningsgrupp Styrelse kurrens kommer att fortsätta, sannolikt med vesterings- och förvärvsplaner. Utdelning är fler aktörer än tidigare på såväl väg- som järn- endast aktuellt om soliditetsmålet är uppnått. 91 9 64 36 43 57 vägssidan. Etikpolicy Ja

UTVÄRDERING Jämställdehetspolicy Ja EKONOMI Under 2009 uppgick avkastningen på eget Miljöpolicy Ja

Miljöledningssystem Ja Nettoomsättning för 2009 uppgick till 7 941 kapital till drygt 9 procent inklusive bolagise-

Redovisar enligt IFRS Ja (7585) mnkr och rörelseresultatet uppgick till ringskostnader och knappt 13 procent juste- Etikpolicy Ja 148 (82) mnkr inklusive bolagiseringskostna- rat för bolagiseringskostnader. För jämförbar- Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för Ja

2009 der om 58 mnkr. Omsättningsökningen om 5 het på längre sikt kommer även resultatet att procent var framför allt hänförbar till Regio- behöva justeras positivt för avskrivningar av STATENS ÄGARANDEL, % nerna Väst och Nord, där några förlustprojekt, HPPEXJMMTPNGÚSTWJOOFSJTBNCBOENFEÚWFS- Statens ägarandel 100% som tidigare tyngt hela regionernas rörelse- gången till IFRS-redovisning. Bolaget anses marginal, avslutats. Orderingången minskade därför ha uppfyllt avkastningsmålet. Soliditemed 17 procent och uppgick till 7 428 (8 ten uppgick till 32,5 procent, vilket är i linje 979) mnkr och orderstocken minskade till 6 med det satta målvärdet. För verksamhetsåret 502 (7 015) mnkr vid årsskiftet. Den primära 2009 har styrelsen, enligt policy, föreslagit orsaken till minskningen var högre konkurrens en utdelning på 59 mnkr. 88 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

XXXTXFEFTVSWFZTFtPSHOStSWEDESURVEY AKTIEBOLAG

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget -3 -8 4XFEFTVSWFZNBSLOBETGÚSPDITÊMKFS STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Minoritetsintressen 0 0

svenskt kunnande inom lantmäteriom-

BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

rådet utomlands, med fokus på juri- Tillgångar

diska och tekniska frågor angående Ej räntebärande anläggningstillgångar 2 3

Ej räntebärande omsättningstillgångar 47 42

fastighetssystem, geografisk informa-

Räntebärande omsättningstillgångar 15 18

tion och fastighetsinformation. Denna Totala tillgångar 64 63

Ordf: Anders Ågren Tf VD: Annette Ljung kompetens hämtas främst från Eget kapital, avsättningar och skulder Lantmäteriet. Verksamheten sker ofta i Ordf: Anders Ågren Led: Monica Lagerqvist Nilsson, Eget kapital hänförbart till 30 33

Eva Gianko, Siv Hellén, Lars Jansson, Peter Ljung aktieägare i moderbolaget form av institutionellt samarbete och Revisor:"OOJLB8FEJO½ISMJOHT1SJDFXBUFSIPVTF$PPQFST Minoritetens andel av eget kapital 0 0

tjänsteexport som bedrivs inom Summa eget kapital 30 33

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr

4XFEFTVSWFZÊSFOEFMBWEFOTWFOTLB Obeskattade reserver 0 0

Arvode till stämmovalda ledamöter 35 (35) tkr. Arvode

utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet. Räntebärande avsättningar 4 4

politiken för global utveckling. Ej räntebärande avsättningar 0 0

Ej räntebärande kortfristiga skulder 30 26

VERKSAMHET Totala skulder och eget kapital 64 63

Bolagets uppgift är att globalt tillhandahålla KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

kunnande och erfarenhet inom lantmäteriom- det. Verksamhetens mål koncentreras även Kassaflöde från löpande verksamhet -4 -10 rådet, detta för att främja hållbar utveckling, till insatser som medverkar till att bekämpa Kassaflöde från investeringsverksamhet 1 -1

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 0 0

minskad fattigdom och ekonomisk tillväxt. fattigdom och ge ekonomisk, ekologisk och Verksamheten omfattar frågor som rör grund- social utveckling samt till att bidra till kvin- NYCKELTAL 2008

geografisk information samt olika former av sättningen bör senast 2011 uppgå till minst samhällsplanering. Tjänster tillhandahålls på 5 procent. OMSÄTTNING, mnkr affärsmässiga villkor med finansiering direkt 125 Mål från kund alternativt genom bilaterala/multi- UTDELNINGSPOLICY 100 Utfall

75 laterala organisationer. Bolaget har inte någon fastställd utdelnings-

policy då överskottet återinvesterats i bolaget 25 EKONOMI i syfte att stärka kapitalbildningen och verk- 0 Den fakturerade försäljningen under 2009 samhetens långsiktiga utveckling. 2007 2008 2009 2010 uppgick till 58 (88) mnkr. Resultatet efter fi- KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor nansiella poster uppgick till -3 (-8) mnkr, och UTVÄRDERING Anställda Ledningsgrupp Styrelse rörelsemarginalen blev -4,1 (-9,4) procent. Under året har landfrågornas betydelse för

53 47 75 25 50 50 Det negativa resultatet beror delvis på att vik- fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling tiga förutsättningar för bolagets verksamhet fortsatt varit i fokus, vilket har medfört en Etikpolicy Ja

Jämställdhetspolicy Ja har förändrats, bl.a. har omläggningen av det fortsatt god efterfrågan. Däremot har rörelse-

Miljöpolicy Nej svenska utvecklingssamarbetet försämrat intäkterna och rörelseresultatet inte utveck- Miljöledningssystem Nej marknaden för tjänsteexport för de svenska lats positivt. Verksamhetsinriktningen går allt- Redovisar enligt IFRS Nej konsultföretagen. Den globala finanskrisen mer mot en marknad där projekten finansie- Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja och den följande lågkonjunkturen har också ras av kunderna själva eller av multilaterala STATENS ÄGARANDEL, % påverkat verksamheten, detta då pågående utvecklingsorgan. Nationella reformprogram Statens ägarandel 100% samt planerade projekt ej kunnat slutföras el- för att skapa hållbar ekonomisk utveckling, ler genomföras som planerat. där landfrågorna är en viktig komponent ge-

nomförs i många länder. Den effektiviseringen MÅL av lantmäteriverksamheten i utvecklingslän- Den långsiktiga visionen för bolaget är att i EFSOBTPN4XFEFTVSWFZNFEWFSLBSUJMMCJESBS samverkan med Lantmäteriet förbli en ledan- i hög grad till en rättvis och global utveckling, de, välkänd och välrenommerad leverantör av fattigdomsbekämpning, att främja kvinnors tjänster och produkter inom fastighetssystem rättigheter, ökad säkerhet samt till en bättre och geografisk information, som med till- miljö. fredsställande lönsamhet utvecklar och ökar svensk tjänsteexport inom verksamhetsområ-

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 89

Bilaga

SWEDFUND INTERNATIONAL AB tPSHOStXXXTXFEGVOETF

4XFEGVOEÊSFUUBWTUBUFOIFMÊHUSJTL- STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Skatt -1 -30

kapitalbolag vars syfte är att bidra med Nettoresultat -3 76 kapital och kunnande för investeringar Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget -3 76

i Afrika, Asien, Latinamerika och vissa Minoritetsintressen 0 0 länder i Östeuropa. Investeringarna ska

BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

bidra till ekonomisk, miljömässig och Tillgångar

Ordf: Lars Gårdö VD: Björn Blomberg Ej räntebärande anläggningstillgångar 2 2

social hållbar utveckling i de länder där

Lars Gårdö Claes Ekström,Stina Mossberg, Ej räntebärande omsättningstillgångar 47 93

de görs och därigenom bidra till att nå Ordf: Led:

Maria Norrfalk, Charlotte Petri Gornitzka, Elisabeth Räntebärande omsättningstillgångar 3 334 2 664 målen för Sveriges politik för global Westberg, Håkan Åkesson, Per Östensson (Charlotte Totala tillgångar 3 383 2 759

utveckling (PGU) och det svenska ut- Petri Gornitzka och Per Östensson valdes och Bo Gö- Eget kapital, avsättningar och skulder

ransson avgick vid årstämman 2010) Revisorer: Sus- Eget kapital hänförbart till 2 674 2 078 vecklingssamarbetet. TBOOF4VOEWBMM½ISMJOHT1SJDFXBUFSIPVTF$PPQFST"# aktieägare i moderbolaget

Minoritetens andel av eget kapital 0 0

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 108 (108)

VERKSAMHET Summa eget kapital 2 674 2 078

tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 55 (55) tkr. 4XFEGVOETLBUJMMTBNNBOTNFETUSBUFHJTLB Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Obeskattade reserver 18 108

ingskansliet. Räntebärande avsättningar 1 1

partners etablera bärkraftiga och affärsmäs- Räntebärande långfristiga skulder 428 394

sigt drivna företag genom riskkapitalsatsning- Räntebärande kortfristiga skulder 171 111

ar i form av aktier, lån och/eller garantier, pri- åren beroende på uppnådda resultat vid Ej räntebärande kortfristiga skulder 91 67 märt i samband med direktinvesteringar. avyttringar. Totala skulder och eget kapital 3 383 2 759

Investeringar kan ske i länder som enligt KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008 OECD/DAC:s definition kvalificerar för utveck- MÅL Kassaflöde från löpande verksamhet -382 -157

Kassaflöde från investeringsverksamhet -118 -106

lingsfinansiering samt i länder i Östeuropa 4XFEGVOETTLBNFEWFSLBUJMMBUUOÌNÌMFOGÚS

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 734 466

som inte är EU-medlemmar. Fokus vad gäller Sveriges politik för global utveckling (PGU) utvecklingsländerna ska vara de fattigaste och det svenska utvecklingssamarbetet. Uti- NYCKELTAL 2009 2008

Re (genomsnitt 7 år), % 6,94 8,86

länderna. Engagemangen ska vara sådana att från det överordnade utvecklingsmålet ska Soliditet, % 79,5 78,1

de inte bedöms kunna realiseras med enbart verksamheten bedrivas på ett affärsmässigt

(31) beslut om investeringar till ett totalt belopp om 639 (1015) mnkr. Vid utgången av UTDELNINGSPOLICY AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL FÖRE SKATT, % WBS4XFEGVOEWFSLTBNJ MÊOEFS Bolaget inte har några utdelningskrav från 15 Mål och hade 81 (71) kontrakterade engagemang. ägaren. Utfall

EKONOMI UTVÄRDERING 5 4XFEGVOETUPUBMBLBQJUBMVQQHJDLUJMM 4XFEGVOEIBSCZHHUVQQFONPEFMMGÚSBOBMZT 0

2007 2008 2009 2 674 (2 078) mnkr med en soliditet på av investeringarnas utvecklingseffekter. Alla 79,5 (78,1) procent. Under 2009 har bolaget investeringsförslag granskas inför styrelsens KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor tillförts ett kapitaltillskott på 600 mnkr. Hal- beslut och en uppföljning av effekterna görs i Anställda Ledningsgrupp Styrelse WBEFUUBCFMPQQTZGUBEFUJMMBUUTUÊSLB4XFE- samband med avyttringar. I hållbarhetsredo-

57 43 50 50 57 43 funds möjligheter att bidra till att mildra den visningen redogörs för arbetet, bl.a. framgår finansiella krisens effekter i utvecklingslän- BUUBOUBMFUEJSFLUBBSCFUTUJMMGÊMMFOJ4XFEGVOET Etikpolicy Ja

Jämställdhetspolicy Ja derna. Resultat efter finansnetto uppgick till direktinvesteringar uppgår till ca22 900 (12 Miljöpolicy Ja -92,5 (107) mnkr och resultat efter boksluts- 100). Miljöledningssystem Nej dispositioner och skatt uppgick till -3,3 Bolaget har den senaste sjuårsperioden väl Redovisar enligt IFRS Nej (75,5) mnkr. Vinsten i bolag som bedriver uppfyllt avkastningsmålet med en genom- Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja riskkapitalverksamhet varierar kraftigt över snittlig avkastning på 6,94 procent (genom- STATENS ÄGARANDEL, %

snittlig statsskuldsränta: 2,70 procent). Statens ägarandel 100%

90 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

XXXTXFSPBETFtPSHOStSWEDISH NATIONAL ROAD CONSULTING AKTIEBOLAG

RESULTATRÄKNING, mnkr 2009 2008

Nettoomsättning 45 76

Kostnader -55 -72

Rörelseresultat -10 4

Finansiella intäkter 0 2

Finansiella kostnader -1 0 Resultat före skatt -11 6

Bokslutsdispositioner 4 0

Skatt 1 -2

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Nettoresultat -6 4

4XF3PBEÊSFUUBWTUBUFOIFMÊHUCPMBH Hänförbart till: som förvaltas av Vägverket, numera Aktieägare i moderbolaget -6 4 Trafikverket, i enlighet med riksdagsbe- Minoritetsintressen 0 0 slut fattat 1982. Verksamheten genom- BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008 förs i nära intressegemenskap med Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar 1 1 Trafikverket. Resursbasen är främst den Ej räntebärande omsättningstillgångar 18 25

Ordf: Ingemar Skogö VD: Gunnar Tunkrans Räntebärande omsättningstillgångar 19 33

kunskap och erfarenhet som finns inom

Ordf: Ingemar Skogö Led: Christer Agerback, Sture Er- Totala tillgångar 38 58

verket. Trafikverkets exportverksamhet

iksson, Christofer Gyllenstierna, Carina Lundberg Mar- Eget kapital, avsättningar och skulder bedrivs normalt i form av samarbete i LPX)BOT3JOH )BOT3JOHWBMEFTWJEÌSTUÊNNBO Eget kapital hänförbart till 31 39 projektform med motsvarande myndig- 2010) Arb rep: Klas-Ove Kindlund Arb suppl: Leif Jör- aktieägare i moderbolaget

ud Revisor: Ove Olsson, BDO Stockholm AB Minoritetens andel av eget kapital 0 0

IFUFSJVUMBOEFU4XF3PBEWFSLTUÊMMFS

Summa eget kapital 31 39

och administrerar internationella sam- Inget arvode utgår till styrelsens ordföranden. Arvode

till stämmovalda ledamöter 82 (82) tkr. Arvode utgår Obeskattade reserver 0 4 arbetsprojekt och bedriver den upp- inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet. Ej räntebärande kortfristiga skulder 7 15

handlade, kommersiella verksamheten Totala skulder och eget kapital 38 58

i eget namn. KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

MÅL Kassaflöde från löpande verksamhet -10 -11

4XF3PBEIBSFOOÊSBBOLOZUOJOHUJMM5SB- Kassaflöde från investeringsverksamhet 0 0

Kassaflöde från finansieringsverksamhet -2 0

VERKSAMHET fikverket, vars strategiska avsikt för export- 4XF3PBEVUGÚSLPOTVMUUKÊOTUFSVUBOGÚS4WFSJ- verksamheten är att möjliggöra verkets vision NYCKELTAL 2009 2008

las av hög kompetens, insikt om uppdragsgi- Sveriges, verkets och övriga svenska aktörers

Antal anställda i medeltal 31 53 varens villkor och hög kvalitet i genomförande intressen kan tillvaratas. De policydokument Sjukfrånvaro, % 0,4 0,3 av uppdrag. Verksamhet har under året, förut- som Trafikverket fastställt och som i tillämp-

AVKASTNING PÅ EGET KAPTIAL, % om Sverige, bedrivits i 16 länder fördelade på MJHBEFMBSHÊMMFSGÚS4XF3PBEVUHÚSSÊUUFTOÚSF

12 Utfall Europa (Albanien, Cypern, Danmark, Irland, för verksamheten. 10 Moldavien, Nederländerna och Norge), Afrika 4XF3PBEIBSFOBGGÊSTFUJTLQPMJDZPDIGÚS- 8

6 &UJPQJFO-FTPUIP.BMBXJPDI/BNJCJB säkrar sig om att inga kränkningar av mänsk- 4 Mellanöstern (Förenade Arabemiraten och liga rättigheter sker inom det område företa- 2

0 neg. Iran), Asien (Georgien och Laos) samt Latin- get har inflytande över. Trafikverket fastställer 2007 2008 2009 amerika (Costa Rica). Dessutom administre- årligen resultatkrav för bolaget. För 2009 var ras utlandspersonal för ett antal svenska målet att rörelsemarginalen skulle vara bättre KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor

Anställda Styrelse myndigheters räkning. än 2 procent.

77 23 80 20

EKONOMI UTDELNINGSPOLICY

Etikpolicy Ja Faktureringen uppgick under 2009 till 45,4 Under 2009 har Trafikverket fastställt en ny Jämställdhetspolicy Ja (76,2) mnkr. Kostnaderna uppgick till 55,5 VUEFMOJOHTQSJODJQGÚS4XF3PBE%FOHÊMMFS Miljöpolicy Ja (72,4) mnkr och rörelseresultatet blev -10,1 när soliditeten ligger i intervallet 60-80 pro- Miljöledningssystem Nej

Redovisar enligt IFRS Nej (3,8) mnkr. Nettoresultatet, efter bokslutsdis- cent och innebär att 50 procent av årets re- Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja positioner och skatt, uppgick till -5,9 (3,9) sultat, efter bokslutsdispositioner och skatt, mnkr. Rörelsemarginalen uppgick till -22 pro- ska delas ut. STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100% cent. Uppdragens finansiärer är till stor del säkra finansiella institutioner och biståndsgi- UTVÄRDERING vare med god betalningsförmåga. Detta med- 2009 har bolaget inte nått upp till de uppför att projektriskerna är begränsade. Under ställda målen för verksamheten. Det beror IBS4XF3PBEEPDLUWJOHBUTHÚSBCFUZ- dels på minskad omsättning och dels på att dande reserveringar för befarade kundförlus- bolaget gjort betydande reserveringar för beter avseende ett av projekten. farade kundförluster.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 91

Bilaga

SYSTEMBOLAGET AKTIEBOLAG tPSHOStXXXTZTUFNCPMBHFUTF

RESULTATRÄKNING, mnkr 2009 2008

Nettoomsättning 23 360 21 296

Övriga intäkter 401 345

Kostnader -23 367 -21 506

Rörelseresultat 394 135

Finansiella intäkter 125 758

Finansiella kostnader -52 -60

Resultat före skatt 467 833

Skatt -122 -59

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Nettoresultat 345 774

Systembolaget är det särskilda bolag, Hänförbart till: ägt av staten, som enligt alkohollagen Aktieägare i moderbolaget 345 774 (1994:1738) ensamt ska svara för de- Minoritetsintressen 0 0 taljhandeln med spritdrycker, vin och BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008 starköl. Systembolagets verksamhet Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar 1 280 1 230 regleras i alkohollagen, i ett avtal mel- Räntebärande anläggningstillgångar 1 783 1 768

Ordf: Cecilia Schelin VD: Magdalena Gerger Ej räntebärande omsättningstillgångar 1 027 938

lan företaget och staten och i ett ägar- Seidegård

Räntebärande omsättningstillgångar 1 804 1 501

direktiv. 1997 slog EG-domstolen fast Totala tillgångar 5 894 5 437

Ordf: Cecilia Schelin Seidegård Vice ordf: Gert Karnatt ett statligt detaljhandelsmonopol för berger Led: Sven Andréasson, Lena Furmark Löfgren, Eget kapital, avsättningar och skulder alkoholdrycker utformat och anpassat Johan Gernandt, Carl B Hamilton, Annika Nilsson, Eget kapital hänförbart till 2 213 2 069

Kerstin Wigzell Arb rep: Maj-Britt Eriksson, Anna Hol- aktieägare i moderbolaget såsom det svenska Systembolaget inte gersson Arb suppl: Erik Bergström, Maria Åström Revi- Minoritetens andel av eget kapital 0 0 strider mot EG-rätten. sorer: Torsten Lyth, Ernst & Young samt Carin Rytoft Summa eget kapital 2 213 2 069

Drangel, Riksrevisionen Ej räntebärande avsättningar 204 207

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 180 (180) Ej räntebärande kortfristiga skulder 3 477 3 161

VERKSAMHET

tkr och till vice ordförande 109 (109) tkr Arvode till Totala skulder och eget kapital 5 894 5 437 Huvuduppgiften för Systembolaget är att med stämmovalda ledamöter 87 (87). Arvode utgår inte till

KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

ensamrätt sälja alkoholdrycker till allmänhe- ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Kassaflöde från löpande verksamhet 778 576

ten, vilket har ett socialpolitiskt syfte och be- Kassaflöde från investeringsverksamhet 18 54

gränsar tillgängligheten till alkohol. Begräns- tivitet. För att mäta hur väl bolaget axlar det Kassaflöde från finansieringsverksamhet -201 -868

ningen sker genom att har kontroll över bu- sociala ansvaret så finns det bland annat mål

då det finns särskild anledning anta att per- ker och medarbetare. Allmänhetens förtroensonen har för avsikt att langa vidare. System- de för bolaget och dess detaljhandelsmonopol ÖVRIGT, mnkr 2009 2008

Utdelning 345 774 bolaget ska vara ett modernt, effektivt detalj- mäts i ett särskilt opinionsindex (OPI). De fi-

Bruttoinvesteringar 291 406 handelsföretag som med ansvar säljer alko- nansiella målen består av soliditetsmål, rän- Av- och nedskrivningar 239 226 holdrycker och förmedlar en god dryckeskul- tabilitetsmål samt mål för handelsmarginal Antal anställda i medeltal 3 219 3 232 tur. Under 2009 såldes 449 (417) miljoner och effektivitet. Sjukfrånvaro, % 5,1 5,9 liter alkoholdrycker, en ökning med 7,6 pro- GENOMFÖRDA ÅLDERSKONTROLLER, BUTIK, % cent. Försäljningsvolymen av vin ökade med UTDELNINGSPOLICY 100 Mål 9,0 procent, starköl och sprit ökade med 6,9 Utdelningen bör uppgå till ett belopp motsva- 80 Utfall respektive 5,4 procent. Försvagningen av den rande minst hälften av vinsten efter skatt, 60

40 svenska kronan har ökat Systembolagets för- med beaktande av soliditetsmålet på cirka 35

20 säljning. Svenskar åker i mindre utsträckning procent. Om vinsten varaktigt överstiger rän- 0 utomlands för att handla alkohol samtidigt tabilitetsmålet bör detta på sikt komma kun- 2007 2008 2009 2010 som gränshandeln från våra nordiska grann- derna till godo genom anpassning av handels- KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor länder ökar. Den andel av alkoholen som kon- marginalen. Anställda Ledningsgrupp Styrelse sumeras i Sverige och som är inköpt på Sys-

36 64 50 50 50 50 tembolaget är nu den högsta sedan mätningar UTVÄRDERING inleddes i mitten av 1990-talet. Målet för ålderskontrollen 2009 uppfylldes Etikpolicy Ja

med god marginal. NKI ökade till 78 procent, Jämställdhetspolicy Ja

Miljöpolicy Ja EKONOMI vilket är en procentenhet högre än målet. An-

Miljöledningssystem Ja Nettoomsättningen ökade till 23 360 delen av befolkningen om har förtroende för Redovisar enligt IFRS Ja (21 296) mnkr främst till följd av högre för- och vill behålla detaljhandelsmonopolet upp- Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja säljningsvolymer för vin och öl. Resultatet gick till 66 procent vilket är högre än målet STATENS ÄGARANDEL, % minskade till 467 (833) mnkr främst till följd på 64 procent och en väsentlig ökning jäm- Statens ägarandel 100% av att i jämförelsesiffran från föregående år fört med 49 procent då mätningarna inleddes ingår en reavinst på 573 mnkr från försälj- 2001. Bolaget nådde 2009 samtliga finanning av Systembolaget Fastigheter AB. siella mål. Soliditeten uppgick till 37,5

(38,1) procent, räntabiliteten på eget kapital MÅL till 16,1 (11,01) procent, handelsmarginalen Bolaget ska utveckla och tydliggöra det socia- till 22,2 (22,6) procent och aktieutdelning la ansvaret att bidra till att alkoholens negati- fastställdes till 100 procent av årets resultat. va effekter minskas i en verksamhet som utmärks av god service och ekonomisk effek-

1) Exklusive reavinsten från fastighetsförsäljningen. 92 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

XXXUFMJBTPOFSBTFtPSHOStTELIASONERA AKTIEBOLAG

Resultat från andelar i intresseföretag 8 015 9 096

Telia bildades 1993 genom bolagise- STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Nettoresultat 21 280 21 442

ringen av Televerket. 2000 börsintrodu- Hänförbart till:

cerades Telia, varvid statens ägande Aktieägare i moderbolaget 18 854 19 011

Minoritetsintressen 2 426 2 431

minskade till drygt 70 procent. Efter

BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

ett riksdagsbeslut, som tillåter reger-

Tillgångar

ingen att utan begränsningar förändra i Ej räntebärande anläggningstillgångar 217 180 217 982

Ordf: Anders Narvinger VD: Lars Nyberg Räntebärande anläggningstillgångar 5 130 7 197

ägandet, slogs Telia samman med fin-

Anders Narvinger (Tom von Weymarn avgick vid Ej räntebärande omsättningstillgångar 23 146 25 134

ska Sonera och TeliaSonera bildades. Ordf:

årstämman 2010) Led: Maija-Liisa Friman, Ingrid Jo- Räntebärande omsättningstillgångar 24 214 13 973 Under våren 2007 sålde svenska sta- nasson Blank, Conny Karlsson, Timo Peltola, Lars Ren- Totala tillgångar 269 670 264 286

ten cirka 8 procentenheter av sitt inne- ström, Jon Risfelt, Per-Arne Sandström (Ingrid Jonas- Eget kapital, avsättningar och skulder

son Blank, Anders Narvinger och Per-Arne Sandström Eget kapital hänförbart till 135 372 130 387 hav och ägandet uppgår därefter till WBMEFTPDI-BST(/PSETUSÚNPDI$BSPMJOF4VOEFXBMM aktieägare i moderbolaget

37,3 procent. avgick vid årsstämma 2010) Arb rep: Magnus Bratt- Minoritetens andel av eget kapital 7 127 11 061

ström, Stefan Carlsson, Agneta Ahlström Revisorer: Regeringen meddelade den 14 decem- (ÚSBO5JETUSÚN1SJDFXBUFSIPVTF$PPQFST"# Summa eget kapital 142 499 141 448

Räntebärande avsättningar 680 22

ber 2006 att man avser avyttra svenska

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 1 000 (1 Ej räntebärande avsättningar 24 945 24 572 statens innehav i TeliaSonera. 000) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 425 Räntebärande långfristiga skulder 63 664 54 178

(425) tkr. Ej räntebärande långfristiga skulder 1 589 2 565

Räntebärande kortfristiga skulder 8 169 11 621 VERKSAMHET Ej räntebärande kortfristiga skulder 28 124 29 880

Totala skulder och eget kapital 269 670 264 286

TeliaSonera är ett ledande telekommunika- MÅL tionsföretag i Norden och Baltikum med star- TeliaSonera har uttryckt sina finansiella mål KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008

Kassaflöde från löpande verksamhet 30 991 27 086

ka positioner inom mobil kommunikation i för 2009 i form av framtidsutsikter: Nettoom-

Kassaflöde från investeringsverksamhet -17 627 -19 634

Eurasien, Turkiet och Ryssland. TeliaSonera sättningen i lokala valutor och exklusive för- Kassaflöde från finansieringsverksamhet -2 568 -4 359

finns i 20 länder, intressebolag inkluderat. värv förväntas att vara på ungefär samma nivå

CAPEX i förhållande till nettoomsättningen

KURSUTVECKLING 2008

EKONOMI förväntas bli något under 15 procent 2010.

120 Nettoomsättningen ökade 5,4 procent till TeliaSonera

100 109 161 (103 585) mnkr. Nettoomsättning- UTDELNINGSPOLICY OMX

80 Stockholm PI en påverkades positivt av förvärv med 1,1 Utdelningspolicy för 2009 var att ordinarie

60 index=100 procent och valutakursförändringar med 4,6 utdelning ska vara minst 40 procent av nettoprocent. EBITDA före engångsposter ökade resultatet hänförligt till moderbolagets aktieä- 40

2009-01-02 2009-12-30 till 36 666 (32 954) mnkr och marginalen gare. Från 2010 har utdelningsmålet höjts till

KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor var 33,6 (31,8) procent, delvis till följd av ef- minst 50 procent av resultatet.

Anställda Ledningsgrupp Styrelse fektiviseringsåtgärder i Sverige och Finland

men också som en konsekvens av stärkt lön- UTVÄRDERING 54 46 70 30 75 25

samhet i Eurasien. Nettoresultat hänförligt Nettoomsättningen förväntades vara omkring Etikpolicy Ja

till moderbolagets ägare minskade som en oförändrad relativt nettoomsättningen för Jämställdhetspolicy Ja

följd av lägre resultat från intressebolagen 2008, utfallet var en ökning om 5,4 procent. Miljöpolicy Ja samt högre skattekostnader till 18 854 (19 Den påverkbara kostnadsmassan för 2009 Miljöledningssystem Ja

Redovisar enligt IFRS Ja 011) mnkr. CAPEX minskade i absoluta tal förväntades bli 33,8 mdkr, utfallet var 33,6 Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja

till 14 007 (15 795) mnkr och i relation till miljarder kronor. EBITDA-marginalen förvän-

STATENS ÄGARANDEL PER 2009-12-31, % nettoomsättningen till 12,8 (15,2) procent. tades bli oförändrat cirka 31,8 procent, utfal-

Statens ägarandel 37,3% Det fria kassaflödet förbättrades till 17 024 let var 33,6 procent. Finska staten 13,7%

(11 328) mnkr, huvudsakligen till följd av Swedbank Robur-fonder 3,5% stärkt EBITDA och högre utdelningar från in- Alecta 2,5%

Övriga ägare 43% tressebolagen, 2 153 (1 410) mnkr.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 93

Bilaga

TERACOM AB tPSHOStXXXUFSBDPNTF

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 Årets resultat från avvecklad verksamhet -78 -39

Teracom, som tidigare var en del av Nettoresultat 191 421 Televerket, är sedan 1992 en fristå- Hänförbart till: ende nätoperatör som distribuerar ra- Aktieägare i moderbolaget 191 330

Minoritetsintressen 0 91

dio- och tv-program och telekomtjäns-

BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

ter till hushåll och företag. Bolaget har

Tillgångar

en god räckvidd i Sverige. Teracom har Ej räntebärande anläggningstillgångar 3 187 3 074

Ordf: Åsa Sundberg VD: Crister Fritzson Ej räntebärande omsättningstillgångar 921 619

sedan dess utvecklats till ett nät- och

Åsa Sundberg Kristina Axberg Bohman, Ma- Räntebärande omsättningstillgångar 82 72

betaloperatörsbolag med ett tillväxt Ordf: Led:

ria Curman, Ingrid Engström, Lars Grönberg, Tobias Totala tillgångar 4 190 3 765 fokus. Henmark, Urban Lindskog Arb rep: John-Olof Blom- Eget kapital, avsättningar och skulder

kvist, Claes-Göran Persson Arb suppl: Stig-Arne Celin, Eget kapital hänförbart till 1 685 1 666

Stefan-Thylander Revisorer:4UFO)ÌLBOTTPO1SJDFXB- aktieägare i moderbolaget VERKSAMHET terhouseCoopers Minoritetens andel av eget kapital 0 0

Teracom distribuerar radio och tv till hushåll i Summa eget kapital 1 685 1 666

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 190 (190) hela Sverige via en rikstäckande infrastruktur tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 95 (95) tkr. Räntebärande avsättningar 3 10 och serviceorganisation. Kunderna är public Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Ej räntebärande avsättningar 446 407

ingskansliet. Räntebärande långfristiga skulder 780 302

servicebolag och kommersiella bolag. Dessut- Ej räntebärande långfristiga skulder 65 467

om hyr flera mobiloperatörer plats i företagets Räntebärande kortfristiga skulder 1 3

infrastruktur. Det helägda dotterbolaget Boxer Dessa mål speglar den tillväxtplan som bola- Ej räntebärande kortfristiga skulder 1 210 910 TV-Access AB tillhandahåller betal-TV till drygt get antagit samt bolagets specifika förutsätt- Totala skulder och eget kapital 4 190 3 765

660 000 hushåll i Sverige. Under 2009 förvär- ningar. Hållbarhetsmålen består i att ytterli- KASSAFLÖDE, mnkr 2009 2008 vade Teracom majoriteten i betal-tv-verksam- gare utveckla hållbarhetsredovisning bl.a. vad Kassaflöde från löpande verksamhet 286 618

Kassaflöde från investeringsverksamhet -519 -1 200

heten Digi TV Plus Oy i Finland samt lansera- gäller att genomföra en leverantörsbedömning

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 293 -180

de en betal-tv-operatör i Danmark. Segmentet (70 procent av leverantörerna). Att bygga ut Bredband avyttrades i september 2009. miljöredovisningen för att inkludera avfallsre- NYCKELTAL 2009 2008

Betal-tv stod för 71 procent av verksamhe- Utdelningsandelen ska uppgå till 40–60 pro-

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

15 de under 2009 investeringar i anläggningstill- Soliditeten uppgick till 40 (44) procent och 10 gångar för 547 (1 210) mnkr inklusive före- avkastningen på eget kapital uppgick till 16 5 tagsförvärv. Kassaflöde före finansieringsverk- (24) procent. Styrelsen föreslår en utdelning 0

2007 2008 2009 2010 samheten uppgick till 260 (581) mnkr. Kon- på 110 (150) mnkr mot bakgrund av antagen

KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor cernen ökade den externa långfristiga upplå- tillväxtstrategi. Bolagets avkastningen har

Anställda Ledningsgrupp Styrelse ningen med 476 mnkr under 2009. Balans- över en period med god marginal överstigit omslutningen ökade med 425 mnkr under år uppsatta mål. Årets avkastning understeg 74 26 77 33 43 57 2009 och uppgick till 4 190 (3 765) mnkr. dock långsiktigt mål. Etikpolicy Ja

Jämställdhetspolicy Ja MÅL Miljöpolicy Ja Målet för koncernens soliditet är 30 procent. Miljöledningssystem Ja

Redovisar enligt IFRS Ja Avkastningen på eget kapital, beräknat som Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja resultat efter schablonskatt i förhållande till

STATENS ÄGARANDEL, % genomsnittligt justerat eget kapital, ska lång-

Statens ägarandel 100% siktigt uppgå till 17 procent på eget kapital.

94 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Bilaga

XXXWJTJUTXFEFOTFtPSHOSt747*4*548&%&/"#

Hänförbart till:

Aktieägare i moderbolaget 2 0

Minoritetsintressen 0 0 7JTJU4XFEFOBOTWBSBSGÚSNBSLOBETGÚ- STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011 BALANSRÄKNING, mnkr 2009 2008

ringen av Sverige som turistland utom- Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar 3 5 lands och har även ett ansvar för varu- Ej räntebärande omsättningstillgångar 27 33

märket Sverige och ”Sverigebilden”. Räntebärande omsättningstillgångar 34 25

Turistnäringen har en samhällsekono- Totala tillgångar 64 63

Eget kapital, avsättningar och skulder

misk och tillväxtpolitiskbetydelse och Eget kapital hänförbart till 23 21

Ordf: Elizabeth Nyström VD: Thomas Brühl aktieägare i moderbolaget

är föremål för statligt engagemang i de

Ordf: Elizabeth Nyström Led: Peter Clason, Maria Dahl Minoritetens andel av eget kapital 0 0

flesta länder. Turistnäringen har, med

Torgerson, Elisabeth Haglund, Jan Kårström, Karin Summa eget kapital 23 21 få undantag, ett stöd från det offentliga Mattsson Weijber,Gunilla Mitchell, Magnus Nilsson Ej räntebärande kortfristiga skulder 41 42

genom nationella turistorganisationer. Suppl: Mats Svensson, Patric Sjöberg (Patric Sjöberg

valdes och Tom Beyer avgick vid årsstämman 2010) Totala skulder och eget kapital 64 63

7JTJU4XFEFOÊHTUJMMMJLBEFMBSBWTUBUFO Revisor:#FOOZ8JFXFH,1.("# mnkr

KASSAFLÖDE, 2009 2008

och Svensk Turism AB. Kassaflöde från löpande verksamhet 9 -5

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) Kassaflöde från investeringsverksamhet -1 -1

tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 50 (50) tkr.

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- Kassaflöde från finansieringsverksamhet 0 0

VERKSAMHET

ingskansliet.

7JTJU4XFEFOIBSTPNIVWVETBLMJHVQQHJGUBUU NYCKELTAL 2009 2008

Re (genomsnitt), % 9,1 0

utomlands svara för den övergripande mark-

Rt (genomsnitt), % 3,6 0

nadsföringen av Sverige som resedestination. UTDELNINGSPOLICY Soliditet, % 35,7 33,4

Staten finansierar bolagets basverksamhet Utdelningspolicy saknas då bolaget inte har

ÖVRIGT, Mkr 2009 2008

och den övergripande marknadsföringen av några utdelningskrav från ägarna. Anslag från staten 112 100

het. Huvudkontoret är placerat i Stockholm. den inriktning som ägarna fastställt. Verksam- Bolaget arbetar med målgruppsinritad mark- hetsåret 2009 var ytterligare ett rekordår för ANTALET UTLÄNDSKA GÄSTNÄTTER, Miljoner

15 Utfall nadsföring på följande marknader: Danmark, svensk turistnäring. Antalet utländska gäst-

12 Finland, Frankrike, Italien, Japan, Kina, Ne- nätter ökade med 3 procent. Värdet av svensk

9 derländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Stor- turismexport växer och exportvärdet, dvs. ut- 6 britannien, Tyskland och USA. I Japan och ländska privat- och affärsresenärers konsum- 3 Kina finns ett gemensamt skandinaviskt kon- tion i Sverige, hade under 2008 ett värde av 0

2005 2006 2007 2008 2009 tor, Scandinavian Tourist Board. En viktig del 90,9 mdkr, vilket är en ökning med över 8 av marknadsföringen är, förutom de mer tra- procent sedan 2007. I en internationell jäm- KÖNSFÖRDELNING, % Män Kvinnor EJUJPOFMMBLBOBMFSOBXFCCQMBUTFOXXXWJTJU- förelse från UNWTO ligger Sverige på 20:e Anställda Ledningsgrupp Styrelse TXFEFODPN plats bland världens länder vad gäller inkomst 30 70 50 50 37 63

från turism och är nu det land i Norden med EKONOMI högst inkomster från turismen. Etikpolicy Ja

Jämställdhetspolicy Ja Nettoomsättningen uppgick till 196,7 Miljöpolicy Ja (175,2) mnkr. Statens grundanslag uppgick Miljöledningssystem Nej till 110,1 mnkr. Redovisar enligt IFRS Nej

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009 Ja MÅL STATENS ÄGARANDEL, % Det övergripande målet för turistpolitiken är Statens ägarandel 50%

Svensk Turism AB 50% att Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och ha en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. Bolaget ska medverka till att turismen ökar genom övergripande marknadsföring utomlands av Sverige som turistland och även genom riktade aktiviteter i form av produktmarknadsföring.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 95