Motioner om företags- och kapitalbeskattning

Sammanfattning

Utskottet behandlar här motioner från den allmänna motionstiden 2001 som främst gäller företagsrelaterade skattefrågor. I sammanhanget tar utskottet upp en motion som har väckts med anledning av regeringens skrivelse 2001/02:77 Meddelande om kommande förslag om ändringar i rätten till avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet för kapitalförluster på delägarrätter och på andelar i svenska handelsbolag.

Med anledning av några av motionerna föreslår utskottet att riksdagen beslutar om tillkännagivanden till regeringen om möjligheten av att sätta in ersättningar som utgår enligt naturvårdsavtal på skogskonto och hur lantmäte- rikostnader skall behandlas skattemässigt. I övrigt avstyrks motionerna. Utskottet hänvisar i flera fall till ett pågående arbete. Det gäller t.ex. beskattningen av näringsbetingade andelar och vissa småföretagsfrågor, 3:12-reglerna och skattefrågor vid generationsskiften i familjeföretag. Vid betänkandet fogas 23 reservationer (m, kd, c, fp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk258 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk292, 2001/02:Sk294 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk321 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk380, 2001/02:Sk485, 2001/02:Sk491 yrkandena 2 och 4, 2001/02:N211 yrkande 6, 2001/02:N267 yrkande 1 i denna del, 2001/02:N315 yrkande 6, 2001/02:N316 yrkande 3, 2001/02:N368 yrkande 2 i denna del, 2001/02:N369 yrkandena 3 och 5 och 2001/02: N374 yrkandena 9 och 10. Reservation 1 (m, kd, c, fp)

2. Skatteparadis

Riksdagen avslår motion 2001/02:U301 yrkande 36.

3. Näringsbetingade andelar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk35 yrkande 1 och 2001/02: Sk371. Reservation 2 (m, fp)

4. Förluster på kapitalplaceringsaktier

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk355.

5. Tonnageskatt, fartygsfonder

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:T253 yrkande 10 och 2001/02: T467 yrkande 1. Reservation 3 (m) Reservation 4 (kd, c)

6. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fi285 yrkande 24, 2001/02:Sk363, 2001/02:Sk373, 2001/02:Sk491 yrkande 11, 2001/02:MJ337 yrkande 5, 2001/02:N267 yrkande 1 i denna del, 2001/02:N365 yrkande 2 i denna del och 2001/02:N368 yrkande 2 i denna del. Reservation 5 (m, kd, c, fp)

7. Fåmansföretag

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk35 yrkande 2, 2001/02:Sk269, 2001/02:Sk288 yrkande 7, 2001/02:Sk358, 2001/02:Sk378, 2001/02:Sk491 yrkandena 12 och 14-16, 2001/02:N263 yrkande 13, 2001/02:N267 yrkande 1 i denna del, 2001/02:N323 yrkande 3, 2001/02:N365 yrkande 2 i denna del, 2001/02:N368 yrkande 2 i denna del, 2001/02: N370 yrkande 7 och 2001/02:A228 yrkande 4. Reservation 6 (m, kd, c, fp)

8. Generationsskiften i företag

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Fi285 yrkande 19, 2001/02:Sk233 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk288 yrkande 21, 2001/02:Sk359, 2001/02: Sk433 yrkande 7, 2001/02:Sk450 yrkande 7, 2001/02:Kr227 yrkande 3, 2001/02:MJ339 yrkande 6 och 2001/02:N263 yrkande 1. Reservation 7 (m, kd, c, fp)

9. Enklare beskattningsmetod för småföretag

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk221, 2001/02:Sk479 yrkande 1, 2001/02:N370 yrkande 12 och 2001/02:N373 yrkande 4. Reservation 8 (kd)

10. Nedsättningen av socialavgifter i stödområde A

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk450 yrkande 6. Reservation 9 (m, c)

11. Ideella föreningar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk323, 2001/02:Sk379, 2001/02: Sk473 och 2001/02:Kr279 yrkande 11. Reservation 10 (m) Reservation 11 (c)

12. Kooperativ verksamhet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk300 och 2001/02:Sk422.

13. Fastighetsinvesteringsbolag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk266. Reservation 12 (m, fp)

14. Beskattningsmetod för kapitalvinster på delägarrätter

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk209, 2001/02:Sk276, 2001/02: Sk444 och 2001/02:Sk454. Reservation 13 (m, kd)

15. Vinstandelar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:N263 yrkande 9, 2001/02:N267 yrkande 1 i denna del och 2001/02:N368 yrkande 2 i denna del. Reservation 14 (c, fp)

16. Personaloptioner

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk491 yrkande 5 och 2001/02: T409 yrkande 6. Reservation 15 (m, fp)

17. Royalty

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk491 yrkande 7. Reservation 16 (m)

18. Skogskonto

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen vad utskottet har anfört om en översyn av möjligheterna att låta ersättning som utgår enligt naturvårdsavtal få sättas in på skogskonto. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk330.

19. Yrkesfiskare

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk383, 2001/02:Sk466, 2001/02: Sk467 yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ520 yrkandena 27 och 28, 2001/02:MJ522 yrkandena 9-11 och 2001/02:MJ529 yrkande 10.

20. Arbetslokal i bostaden

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk223, 2001/02:Sk271, 2001/02: Sk491 yrkande 21, 2001/02:Kr227 yrkande 2, 2001/02:N267 yrkande 1 i denna del, 2001/02:N365 yrkande 2 i denna del och 2001/02:N368 yrkande 2 i denna del. Reservation 17 (m, fp)

21. Representation

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk224, 2001/02:Sk337 yrkande 2 och 2001/02:Sk491 yrkande 22. Reservation 18 (m)

22. Lantmäterikostnader

Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen vad utskottet har anfört att den skattemässiga behandlingen av lantmäterikostnader bör ses över och att regeringen lägger fram förslag baserat på denna översyn. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:Sk217 och 2001/02:Sk462.

23. Konstinköp

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk241 yrkande 2, 2001/02:Sk309 i denna del och 2001/02:Kr418 yrkande 18. Reservation 19 (m, kd)

24. Rehabiliteringskostnader

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sf391 yrkande 4. Reservation 20 (kd)

25. Företagens resekostnader

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk281.

26. Personalvårdsförmån

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk253 och 2001/02:Sk385. Reservation 21 (m, kd)

27. Förmånsbeskattning av företagsbilar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk226, 2001/02:Sk320 och 2001/02:Sk388 yrkande 2. Reservation 22 (m, kd, fp)

28. Räntefritt lån från lagerbolag

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk237.

29. Avdrag för deklarationshjälp

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk386. Reservation 23 (kd)

30. Reparationer på vissa byggnader

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk342 och 2001/02:Sk372.

31. Kommunal företagsbeskattning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk351. Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 5 mars 2002

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin- Hedman (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Per-Olof Svensson (s) och Anna Kinberg (m).

2001/02

SkU15

Redogörelse för ärendet

Riksdagen behandlade i höstas ett stort antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2001 samtidigt med regeringens förslag om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna för 2002. Bland dessa yrkanden fanns förslag om sådana ändringar i företags- och kapitalbeskattningen som ingick i partiernas alternativ till regeringens budgetförslag för år 2002. Riksdagen tog ställning till yrkandena den 21 november 2001 i samband med att ramar för utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2002 lades fast (bet. 2001/02:FiU1, yttr. 2001/02:SkU1y). I det följande behandlar skatteutskottet flertalet återstående yrkanden från den allmänna motionstiden som främst gäller frågor med anknytning till beskattningen av företag. Utskottet behandlar också en motion som har väckts med anledning av regeringens skrivelse 2001/02:77 Meddelande om kommande förslag om ändringar i rätten till avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet för kapitalförluster på delägarrätter och på andelar i svenska handelsbolag. En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns i bilaga.

Utskottets överväganden

Inledning

Genom 1990 års reform av företagsbeskattningen ersattes det då gällande regelsystemet av ett mer neutralt system med lägre skattesats och mer begrän- sade reserveringsmöjligheter. Det framhölls att ett sådant system har flera fördelar, bl.a. att inlåsningen av kapital minskar och att mer likvärdiga skattemässiga villkor kan ges för olika typer av investeringar.

Den formella bolagsskattesatsen sänktes vid skattereformen från 52 % till 30 % samtidigt som reserveringsmöjligheterna beskars. Investeringsfonder, fartygsfonder m.fl. reserveringsmöjligheter slopades. I stället infördes en generell reserveringsmöjlighet i form av skatteutjämningsreserv. Avsättningarna kunde baseras antingen på företagets kapital eller dess lönesumma. För enskilda näringsidkare kunde även viss del av inkomsten beaktas. Lagerreglerna ändrades för att motverka uppbyggnad av skattefria reserver. Generösa avskrivningsmöjligheter behölls dock i det nya systemet liksom ett par speciella resultatutjämningsmöjligheter för vissa verksamheter: insättning av medel på skogskonto och upphovsmannakonto. En fonderingsmöjlighet för att underlätta ersättningsanskaffningar av förstörd egendom behölls också. En ny avvägning av bolagsskattesatsen, till nuvarande 28 %, gjordes i samband med ändringar i företagsbeskattningen under 1994, vilka innebar bl.a. att skatteutjämningsreserven ersattes med periodiseringsfonder. Avsättningar till periodiseringsfonder baseras endast på resultatet. Från och med 2002 års taxering är avsättningsnivån 30 % för enskilda näringsidkare och 25 % av årsinkomsten för andra företag. Återföringstiden har fr.o.m. 2000 års taxering förlängts från fem till sex år. Skatteutskottet har vid tidigare behandling av yrkanden på företagsbeskattningens område framhållit vikten av att upprätthålla de principer som företagsbeskattningen vilar på. Reserveringsmöjligheterna får inte utformas så att det blir svårt att behålla en låg skattesats. Det är inte heller förenligt med dessa principer att utöka reserverings- eller avdragsmöjligheterna endast för att tillgodose vissa branscher, yrkeskategorier eller andra intressen.

Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om en ändrad inriktning av företags- och kapitalbeskattningen. Jfr reservation 1 (m, kd, c, fp).

Motionerna

Vid riksdagens behandling i höstas av utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna för 2002 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1, yttr. 2001/02: SkU1y) togs upp motionsförslag om inriktningen av skattepolitiken som hade lagts fram av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna. I de motioner som behandlas i detta betänkande finns ytterligare motionsförslag av vilka flera tar upp inriktningen av de skatteregler som berör företagssektorn. Flertalet av motionerna utmynnar i förslag om att riksdagen skall ta ställning för att ge skattepolitiken den inriktning som motionärerna strävar efter och som sin mening tillkännage denna inriktning för regeringen.

Enligt motionerna N211 yrkande 6 och N369 yrkandena 3 och 5 av Bo Lundgren m.fl. (m) behövs det en ny skattereform som är inriktad på att sänka beskattningen av företagande och riskkapital och att underlätta för kunskapsintensiva branscher och för tjänstesektorn. Förslag med samma inriktning återkommer i motion N315 yrkande 6 av Per Westerberg m.fl. (m). Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vill i motion Sk294 yrkandena 1 och 2 lyfta fram inter- nationaliseringens påverkan på rörliga skattebaser och föreslår olika åtgärder i syfte att göra beskattningen av kapital och företagande internationellt konkurrenskraftig, bl.a. sänkt skatt på riskkapital, slopad förmögenhetsskatt och statlig inkomstskatt. I ytterligare en motion, Sk491 yrkandena 2 och 4, föreslår Carl Fredrik Graf m.fl. att den s.k. dubbelbeskattningen av aktieutdelningar och arvs- och gåvoskatterna skall slopas. Carl Erik Hedlund (m) utvecklar i motion Sk292 sin syn på det pågående arbetet internationellt med skatteharmonisering m.m. Enligt motionen bör riksdagen formulera ett uttalande om att skattekonkurrens mellan länder är att föredra framför reglerad skatteharmonisering. I motion Sk258 yrkandena 1 och 2 tar Ola Karlsson och Lars Björkman (m) upp olika inslag i skattereglerna som de anser innebär krångel för företagen och efterlyser ett regelverk som är lätt för de skattskyldiga att följa och förstå. I motion Sk380 efterlyser Henrik S Järrel (m) en avvecklingsplan för kapital-, utdelnings-, kapitalvinst-, förmögenhets-, arvs- och gåvoskatten. Enligt motion N316 yrkande 3 av Göran Lindblad (m) bör skattetrycket sänkas för att underlätta riskkapitalbildningen. I motion Sk321 yrkandena 1 och 2 föreslår Holger Gustafsson och Kenneth Lantz (kd) att det skall tillsättas en expertkommitté med uppgift att föreslå reformer i det svenska skattesystemet för att skapa hållbarhet och större effektivitet i beskattningen, bl.a. i form av ökad konkurrensneutralitet och ett minskat behov av personkontroll. I motion N374 yrkandena 9 och 10 av Inger Strömbom m.fl. (kd) tas upp frågan om att jämställa villkoren för den svenska turistnäringen med de villkor som gäller i andra länder och att tillgodose turistnäringens tillgång till riskkapital. Eva Flyborg m.fl. (fp) förordar i två motioner, N267 yrkande 1 i denna del och N368 yrkande 2 i denna del, sänkta skatter på arbete, företagande och kapitalbildning. Särskilda skattelättnader till tjänstesektorn och hushållsnära tjänster och regelförenklingar ingår i motionärernas förslag. I motion Sk485 föreslår Bengt-Ola Ryttar (s) - med hänvisning till riksdagens tidigare tillkännagivande i fråga om bl.a. en Tobinskatt - ett nytt tillkännagivande om att tyngdpunkten i den nya globaliseringsstrategin för att öka stabiliteten i det internationella finansiella systemet bör ligga på andra förslag än Tobinskatten.

Utskottets ställningstagande

En viktig målsättning i skattepolitiken under den innevarande valperioden är att uppnå sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare, minska marginal- effekterna och stimulera till en omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle. År 2000 togs första steget i en reform som fullt genomförd innebär dels att löntagare och enskilda näringsidkare skall kompenseras för den allmänna pensionsavgiften genom att avdragsrätten för avgiften ersätts med en rätt att räkna av hela pensionsavgiften från den slutliga skatten, dels att andelen skattskyldiga som skall betala statlig inkomstskatt skall sjunka till 15 % av de skattskyldiga med förvärvsinkomster. Takten på genomförandet av reformen beror på det ekonomiska läget efter sammanvägning av olika angelägna resursanspråk. De andra och tredje stegen i denna reform genomfördes i samband med att statens budget för 2001 respektive 2002 behandlades av riksdagen. Ändringarna i inkomstskatten innebär - förutom kompensationen för den allmänna egenavgiften - höjda grundavdrag och att den tillfälliga skatte- reduktionen på högst 1 320 kr för låginkomsttagare fr.o.m. inkomståret 2002 har utvidgats till att omfatta pensionsinkomster och fr.o.m. inkomståret 2003 kommer att permanentas genom att grundavdraget höjs ytterligare. En rätt till skattereduktion för fackföreningsavgifter och avgifter till arbetslöshetskassa har trätt i kraft den 1 januari 2002.

I budgetförslaget för 2001 redovisades en strategi för grön skatteväxling om ca 30 miljarder kronor under de kommande tio åren som innebär bl.a. att höjda skatter på energi och miljöfarliga utsläpp växlas mot sänkt skatt på arbete genom höjda grundavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter. Som en del av en grön skatteväxling för 2001 sänktes det sammanlagda uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift med 0,1 procentenheter. Sedan tidigare finns också särskilda regler om nedsättning av socialavgifter som riktar sig främst till små och medelstora företag. Den gröna skatteväxlingen fortsätts under budgetåret 2002 genom de förändringar som har beslutats i bl.a. kol- dioxidskatten, energiskatten på el och avfallsskatten. På företags- och kapitalbeskattningens område har nivån på beskattningen av investmentföretag sänkts och förberedelser har inletts för att genomföra ett slopande av beskattningen av kapitalvinster på företagsägda näringsbetingade andelar. Vidare pågår ett förenklingsarbete som är inriktat på småföretag. Det krångliga systemet för andelsbyten i samband med omstruktureringar i näringslivet har ersatts av ett nytt och enklare regelsystem. Även kapital- beskattningsfrågor på förmögenhetsskattens och arvs- och gåvoskattens områden kommer att ses över. För att möta uppgången av taxeringsvärdena i storstadsområdena och i andra attraktiva områden har procentsatsen för uttaget av fastighetsskatt sänkts och fribeloppen vid förmögenhetsbeskattningen höjts. Detta innebär sänkta fastighetsskatter för en stor del av landets fastighetsägare. Uttaget av fastighetsskatt för hushåll med små inkomster har begränsats genom en särskild lagstiftning. När det gäller beskattningens nivå i ett internationellt perspektiv vill utskottet nämna att en särskild utredning - Internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och framtida skattestruktur (dir. 2000:51) - har till uppgift att göra en samlad bedömning av hur den svenska skattestrukturen bör vara utformad i en värld med internationaliserade marknader för varor, tjänster och produktionsfaktorer samtidigt som de välfärdspolitiska ambitionerna bevaras på dagens nivå. Avvägningen i skatteuttag på arbetsinkomster och kapitalinkomster skall analyseras liksom möjligheten och önskvärdheten av att bevara en likformig kapitalinkomstbeskattning. Syftet med arbetet är att åstadkomma ett förbättrat underlag för framtida skattepolitiska prioriteringar. En huvuduppgift är att bedöma rörligheten hos underlagen för enskilda skatter (skattebaserna) enligt nuvarande system och i vilket tidsperspektiv en ökad rörlighet kan uppkomma. Utredningens uppdrag skall vara slutfört senast den 15 november 2002. Den nuvarande inriktningen av skattepolitiken bör enligt utskottets mening ligga fast, och utskottet avstyrker motionärernas förslag om att riksdagen skall tillkännage för regeringen att denna inriktning bör ändras. I fråga om skattekonkurrens mellan EU-länderna, som tas upp i ett par motioner, vill utskottet tillägga att det arbete som nu bedrivs går ut på att få ett ökat samarbete för att undvika skadlig skattekonkurrens. Under Sveriges ordförandeskap har EU påbörjat diskussioner med länder utanför EU för att bekämpa skatteflykt och illojal konkurrens. De förslag i några motioner som gäller sänkt skatt på hushållsnära tjänster och att införa särskilda inkomstskatteregler för vissa branscher skulle, om de genomfördes, innebära avsteg från de principer om en likformig och neutral beskattning som ligger till grund för skattereformen. I fråga om turistnäringen har regeringen redovisat sina åtgärder i den av riksdagen behandlade propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4). Särskild hänsyn har tagits till företagande i glesbygd genom att socialavgifterna i stödområde A har satts ned utöver de generella nedsättningar som genomförts tidigare. Beträffande den fråga om en s.k. Tobinskatt som tas upp i en motion beslutade riksdagen våren 2001 (bet. 2000/01:FiU25) om ett tillkännagivande som uppmanar regeringen att utarbeta och formulera en globaliseringsstrategi, inom vilken såväl förslaget om Tobinskatt som andra alternativa åtgärder för att öka stabiliteten i det finansiella systemet och för att hantera eller finansiera åtgärder mot de växande globala utmaningarna värderas och prioriteras. Stra- tegin bör bl.a. utgöra grunden för Sveriges agerande i olika internationella församlingar. Utskottet finner inte någon anledning att ta upp frågan om att ändra något i detta tillkännagivande. Sammanfattningsvis avstyrker utskottet med hänvisning till vad som ovan anförts om skattepolitikens inriktning och det fortsatta arbetet med skattefrågorna motionerna Sk258 yrkandena 1 och 2, Sk292, Sk294 yrkandena 1 och 2, Sk321 yrkandena 1 och 2, Sk380, Sk485, Sk491 yrkandena 2 och 4, N211 yrkande 6, N267 yrkande 1 i denna del, N315 yrkande 6, N316 yrkande 2, N368 yrkande 2 i denna del, N369 yrkandena 3 och 5 och N374 yrkandena 9 och 10.

Skatteparadis

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om ett uttalande om arbetet inom OECD mot skatteparadis med hänsyn till det intensifierade arbete som redan pågår.

Motionen

I motion U301 yrkande 36 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen att det gemensamma arbetet inom OECD mot skatteparadis bör förstärkas.

Utskottets ställningstagande

Inom OECD bedrivs ett målmedvetet arbete för att komma till rätta med de problem som föranleds av skatteparadisens verksamhet. En delegation från finans- och skatteutskotten besökte OECD i Paris den 19 februari 2001. Det framgick vid detta besök att OECD har lagt ned ett omfattande arbete på att identifiera de utpräglade skatteparadis som anses ägna sig åt illojal skattekonkurrens. OECD planerade att offentliggöra en lista på icke samarbetsvilliga skatteparadis efter utgången av juli 2001. Enligt vad som under hand har inhämtats från Finansdepartementet har vissa fördröjningar drabbat arbetet, dock har förhandlingar förts med alla skatteparadis. En lista på ej samarbetsvilliga skatteparadis beräknas nu kunna upprättas under mars i år.

Utskottet anser att det är angeläget att det pågående arbetet med skatteparadisen kan bli framgångsrikt. I nuläget ser utskottet dock inte något behov av ett uttalande från riksdagens sida i frågan. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet, men anser att motionärerna i allt väsentligt kan anses vara tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Näringsbetingade andelar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om beskattningen av näringsbetingade andelar. Jfr reservation 2 (m, fp).

Gällande bestämmelser, m.m.

Ett företags kapitaltillgångar i form av andelar i ett annat företag betraktas som näringsbetingade andelar om innehavet är tillräckligt omfattande (minst 25 % av röstetalet) eller att det på annat sätt kan göras sannolikt att innehavet betingas av ägarföretagets rörelse. Reglerna finns i 24 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

Utdelningar som rörelsedrivande företag får på näringsbetingade andelar är undantagna från beskattning enligt närmare regler i 24 kap. 15 IL. Undantaget är till för att rörelseinkomst inte skall beskattas mer än en gång i bolagssektorn. Kapitalvinster vid försäljning av andelarna är dock skattepliktig. I 48 kap. 27 § IL finns emellertid regler om kvittning av kapitalförluster på näringsbetingade innehav mot rörelsevinst och om att förluster på andelar som inte uppfyller kraven för att vara näringsbetingade kan kvittas bara mot andra andelar. Möjligheten att kvitta förluster på näringsbetingade innehav mot rörelsevinst har i praktiken upphört genom att regeringen i skrivelse 2001/02:77, som en förberedelse till ett planerat förslag att skattebefria inkomster av försäljning av näringsbetingade andelar, aviserat ett kommande förslag om att med verkan fr.o.m. 7 december 2001 slopa möjligheten att kvitta förluster på näringsbetingade aktier mot andra inkomster i näringsverksamheten än kapitalvinster på andra andelar. En genomförd slopad beskattning av kapitalvinster på näringsbetingande andelar kommer senare även att innebära en helt slopad avdragsrätt för förluster på sådana andelar.

Motionerna

Med anledning av regeringens ovan nämnda skrivelse har Carl Fredrik Graf m.fl. (m) i motion Sk35 yrkande 1 föreslagit att riksdagen skall tillkännage för regeringen att en begränsning i avdragsrätten för kapitalförluster på delägarrätter och andelar skall gälla från samma tidpunkt som kapitalvinster på näringsbetingade andelar kommer att bli skattefria. Motionärerna invänder mot den bristande symmetri i systemet som blir följden av olika tidpunkter för genomförandet av avdragsbegränsningen för förlustfall respektive skattelättnaden för vinstfallen.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen Sk371 av Kenth Högström (s) efterlyses åtgärder mot rådande problem med kapitalvinstbeskattningen, t.ex. när svenska företag avyttrar dotterbolag genom holdingbolag i lågskatteländer. Den situation som råder för närvarande är enligt motionären en orimlig och demoraliserande ordning.

Utskottets ställningstagande

Syftet med regeringens skrivelse var att motverka att nuvarande regler utnyttjas för omfattande skatteplanering mot bakgrund av att regeringen i budgetpropositionen för 2002 förklarat att det är angeläget att avskaffa beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar.

Ett slopande av beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar medför att avdragsrätten avskaffas för kapitalförluster på sådana andelar. Med hänsyn till att det finns en uppenbar risk för att de nuvarande reglerna utnyttjas för skatteplanering i ökad omfattning med avsevärt skattebortfall som följd har regeringen genom skrivelse 2001/02:77 aviserat ett kommande förslag om en inskränkning i möjligheterna att kvitta förluster på näringsbetingade andelar mot rörelsevinst. Härigenom är det möjligt för riksdagen att med stöd av 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen senare fatta ett lagbeslut om att förslagen skall tillämpas fr.o.m. dagen efter överlämnandet av den nämnda skrivelsen till riksdagen, dvs. fr.o.m. den 7 december 2001. Riksdagen kommer senare att fatta beslut om dels de inskränkningar i kvittningsrätten för förluster som aviserats i skrivelsen, dels i fråga om de i bud- getpropositionen aviserade reglerna om skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Utskottet finner inte skäl att nu gå närmare gå in på den kommande lagstiftningens utformning och avstyrker motion Sk35 yrkande 1. De problem kring den skattemässiga behandlingen av vinster och förluster vid försäljning av näringsbetingade andelar som tas upp i motion Sk371 kommer att bli åtgärdade med det förslag om skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar som regeringen har aviserat. Utskottet avstyrker följaktligen även denna motion.

Förluster på kapitalplaceringsaktier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att utreda ett avskaffande av den s.k. fållan för juridiska personer.

Gällande bestämmelser

Enligt 48 kap. 27 § IL får juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter dras av bara mot kapitalvinster på delägarrätter. Detta är den s.k. fållan. Till den del en förlust inte kan dras av mot sådana kapitalvinster, behandlas den som en ny kapitalförlust på delägarrätter det följande beskattningsåret.

Begränsningen av möjligheten att dra av aktieförluster omfattar formellt inte andelar där innehavet är betingat av rörelsen, s.k. näringsbetingade andelar, dvs. förluster på sådana andelar har kunnat kvittas även mot andra inkomster i näringsverksamheten. Som framgår av föregående avsnitt har regeringen i skrivelse 2001/02:77 aviserat ett kommande lagförslag som innebär att kvittningsrätten i dessa fall tas bort med verkan fr.o.m. den 7 december 2001 i avvaktan på att riksdagen kan behandla ett senare förslag om skattefrihet för näringsbetingade andelar.

Motionen

I motion Sk355 föreslår Lars Björkman och Jan-Evert Rådhström (m) att ett avskaffande av värdepappersfållan för aktiebolag skall utredas. Motionärerna hänvisar till bl.a. att vinster alltid skall tas upp till beskattning, medan förluster under ett dåligt börsår inte generellt kan kvittas mot rörelsevinsten.

Utskottets ställningstagande

Begränsningen i möjligheten att kvitta förluster på kapitalplaceringsaktier (portföljaktier) mot rörelsevinst har sin grund i att för juridiska personers vinster och förluster på delägarrätter skall gälla regler som är likartade med dem som gäller för fysiska personer (se prop. 1989/90:110, s. 545). Utskottet finner inte anledning att ompröva denna ordning utan avstyrker motionen.

Tonnageskatt, fartygsfonder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att återinföra fartygsfonder och att införa tonnageskatt. Jfr reservationerna 3 (m) och 4 (kd, c).

Gällande bestämmelser, m.m.

Som framgått inledningsvis innebar 1990 års skattereform en betydande sänkning av den formella bolagsskattesatsen samtidigt som ett antal reserve- ringsmöjligheter för speciella ändamål slopades och ersattes med en generell reserveringsmöjlighet. Bland de särskilda reserveringsmöjligheter som slopades var fartygsfonderna. Reserveringar får i stället ske med avsättning till periodiseringsfonder. Vidare tillåter reglerna att även mycket dyrbara inventarier som fartyg skattemässigt kan skrivas av på fem år även om den ekonomiska livslängden normalt är avsevärt längre.

Utredningen om sjöfartens struktur- och kapitalsituation gjorde en internationell jämförelse i betänkandet SOU 1998:129. Det framgick att nästan alla EU:s medlemsländer vidtar åtgärder för att reducera bemanningskostnaderna inom sjöfarten. I ett flertal av länderna finns olika fonderingsmöjligheter för rederierna och reducerad bolagsskatt eller användande av tonnageskatt. In- vesteringsstöd och särskilda avskrivningsregler finns också i några länder. I förhållande till vanligt bolagsskatt skulle en tonnageskatt innebära en väsentligt lägre skatt om rederiet går med vinst.

Motionerna

I motion T253 yrkande 10 föreslår Per-Richard Molén m.fl. (m) att fartygsfonder införs på nytt. I motion T467 yrkande 1 föreslår Johnny Gylling m.fl. (kd) att det införs ett system med tonnageskatt för sjöfarten.

Utskottets ställningstagande

Yrkanden om att införa tonnageskatt och återinföra fartygsfonder har avslagits av riksdagen vid flera tidigare tillfällen med hänvisning till att - förutom principerna bakom skattereformen - befintligt rederistöd i form av statligt stöd lämnas till arbetsgivarens kostnader för skatt och sociala avgifter.

I höstas beslutade riksdagen (prop. 2000/01:127, bet. 2001/02:TU3) om ett nytt sjöfartsstöd fr.o.m. den 1 oktober 2001 som omfattar både lastfartyg och passagerarfartyg i internationell trafik. Det nya sjöfartsstödet ges i form av att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (inkl. den allmänna löneavgiften) på sjöinkomst. Syftet med det nya stödet är att ge svensk sjöfartsnäring konkurrensvillkor som är likvärdiga med konkurrensvillkoren för andra EU-länders handels- flottor. Utskottet har inte funnit anledning att ompröva tidigare ställningstaganden till förslagen om att återinföra fartygsfonder eller att införa en tonnageskatt. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om utökade reserveringsutrymmen eller skatteuppskov för nystartade verksamheter m.m. med hänvisning till pågående arbete i Regeringskansliet. Jfr reservation 5 (m, kd, c, fp).

Gällande bestämmelser

Avsättningsnivån till periodiseringsfond är högre för enskilda näringsidkare än för andra företag. Från och med 2002 års taxering är avsättningsnivån 30 % för enskilda näringsidkare (inkl. fysiska personer som är delägare i handelsbolag) och 25 % av årsinkomsten för övriga företagsformer. Åter- föringstiden har fr.o.m. 2000 års taxering förlängts från fem till sex år (prop. 1999/2000, volym 1, s. 199).

Motionerna

I flera motioner har tagits upp frågor kring små och medelstora företag. De förslag som har lagts fram är i flera fall inriktade på möjligheter att få göra reserveringar eller få skatteuppskov i samband med att ett företag startas.

Ett uppskov med bolagsskatt för nystartade företag föreslås i motionerna Fi285 yrkande 24 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) och i motionerna N267 yrkande 1 i denna del och N368 yrkande 2 i denna del av Eva Flyborg m.fl. (fp). Uppskjuten beskattning för nystartade företag begärs också i motion Sk491 yrkande 11 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m). I motion Sk363 föreslår Henrik Westman (m) att nystartade företag skall kunna sätta av hela sitt ekonomiska överskott i verksamheten de fem första åren i periodiseringsfonder. Cristina Husmark Pehrsson och Ewa Thalén Finné (m) föreslår i motion Sk373 en översyn av möjligheten för nystartade och mindre företag att avsätta mer till periodiseringsfonder. Enligt motion MJ337 yrkande 5 av Agne Hansson m.fl. (c) bör möjligheterna att öka avsättningarna till periodiseringsfonder för att kunna göra miljöinvesteringar utredas. En utredning kring soloföretagarnas villkor som skall granska utökade möjligheter för periodisering av överskott, underskottsavdrag med upp till 100 000 kr per år i fem år, uppskjuten beskattning första året i samband med nystart, tidpunkt för skattebetalning, direktavskrivningar, företagares arbetslöshetsersättning och karensdagar begärs i motion N365 yrkande 2 i denna del av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har på senare år beslutat om flera ändringar i syfte att förbättra villkoren för nyföretagande och entreprenörskap. För att underlätta nystart av företag återinfördes 1996 en möjlighet att kvitta underskott i näringsverksam- heten mot inkomst av tjänst. Bland andra åtgärder på skatteområdet märks de lättnader i beskattningen av utdelningar och reavinster på aktier i onoterade bolag som beslutades hösten 1996 och som har utvidgats genom olika beslut under 1997 och 1998. I syfte att förbättra förutsättningarna för verksamheten och tillväxten i små och medelstora företag slopades 1999 flertalet s.k. stoppregler för fåmansägda företag. Med verkan fr.o.m. 1999 års taxering utvidgades möjligheten för enskilda näringsidkare att göra avsättningar till periodise- ringsfond. Från och med 2000 års taxering höjdes avsättningsnivån ytterligare för både enskilda näringsidkare och andra företagsformer.

Småföretagandets problem har uppmärksammats i det arbete med statsbudgeten som regeringen och dess båda samarbetspartier har utfört under den innevarande mandatperioden. I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 196 f.) redovisades resultatet av en undersökning av skattebelastningen i företag av olika storlek som baserades på uppgifter i en företagsregister- och individdatabas som utvecklats inom Finansdepartemen- tet. När det gällde reserveringsmöjligheterna tydde vissa tecken på att dessa inte utnyttjades fullt ut. Vidare tycktes mindre företag utnyttja systemet i något mindre utsträckning än storföretag. Undersökningen visade att små företag den undersökta perioden (inkomståret 1997) som kollektiv hade beta- lat en något större andel av sin vinst i skatt än kollektivet stora företag. Dessa skillnader torde kunna förklaras av att stora företag oftare har skilda verksamheter med olika konjunkturcykler och därigenom bättre kvittningsmöjligheter. Reserveringsmöjligheter bedömdes vara av särskilt värde för den kategori företag som har svårigheter eller begränsade möjligheter att få externt riskkapital. I avsaknad av externt riskkapital är den gruppen av företag hänvisad till att finansiera sina investeringar med vinstmedel som har genererats i den egna verksamheten. Detta ansågs i särskilt hög grad gälla för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag samt gene- rellt för nystartade företag. De överväganden som gjordes i anslutning till undersökningen utmynnade därför i att taket för avsättningar till periodise- ringsfond höjdes till 25 % generellt och till 30 % för fysiska personers inkomst av näringsverksamhet. För att göra periodiseringsfondssystemet mer attraktivt för företagen förlängdes dessutom tidsperioden för att återföra avdraget till beskattning från fem till sex år. I de överväganden som ledde fram till beslutet att utvidga reserveringsutrymmet ingick även att ta ställning till förslag som skulle innebära större skillnader mellan olika företagsformer när det gäller skattesats respektive reserveringsutrymme. Övervägandena ledde fram till slutsatsen att selektiva åtgärder inte är lämpliga på företagsskatteområdet. Bortsett från svårigheter att finna korrekta storlekskriterier medför selektiva åtgärder tröskeleffekter, konkurrenssnedvridningar samt risk för uppdelning av företag (prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 198). Det framhölls också att sänkt bolagsskatt är det mest effektiva sättet att sänka avkastningskravet på investeringar med eget kapital. Den skillnad som redan finns i reserveringsmöjligheterna till förmån för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag motiverades med dessa företags sämre villkor när det gäller kapital-anskaffning. Enligt traditionell marknadsekonomisk teori är det dock inte samhällsekonomiskt lönsamt att kompensera företag för merkostnader som beror på faktiska relativa nackdelar. En kompensation kan däremot vara motiverad om merkostnaderna beror på marknadsmisslyckanden. Skatteutskottet har vid tidigare behandling av motionsförslag syftande till skatteuppskov i samband med nystart av företag särskilt framhållit de svårigheter för företaget som kan uppkomma när ett skatteuppskov väl upphör och skatten skall börja betalas. Många verksamheter skulle sannolikt få avvecklas av skatteskäl, t.ex. därför att det inte är möjligt för en småföretagare att driva sin verksamhet i konkurrens med en nystartad skattegynnad verksamhet. Liknande problem som skulle uppkomma om nystartade företag ges särskilda skattelättnader kan också uppkomma om det är stora skillnader i reserveringsmöjligheterna mellan olika företagsformer. Vid behandlingen av liknande yrkanden förra våren anförde utskottet att det - innan ytterligare åtgärder i fråga om reserveringsmöjligheterna övervägs - är angeläget att få kunskap om hur de förbättringar som redan har beslutats påverkar företagens beteende när det gäller att utnyttja periodiseringsfondssystemet. Utskottet ansåg det därför vara önskvärt att den undersökning som inletts i Finansdepartementet kring företagens reserveringar fortsattes så att det blir möjligt att följa upp besluten om utvidgade reserveringsmöjligheter m.m. Enligt vad utskottet erfarit bereder Finansdepartementet för närvarande frågor om vissa förändringar med sikte på beskattning av småföretag. Härtill kommer att Näringsdepartementet kartlägger problemen vid övergång från att vara anställd till att vara företagare, bl.a. reglerna för arbetslöshets- och sjukförsäkringarna men även andra typer av hinder som osäkerhet beträffande affärsidén eller brist på kapital. Utskottet anser att resultatet av det pågående arbetet bör avvaktas. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna Fi285 yrkande 24, Sk373, Sk491 yrkande 11, MJ337 yrkande 5, N267 yrkande 1 i denna del, N365 yrkande 2 i denna del och N368 yrkande 2 i denna del.

Fåmansföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att riksdagen utan att avvakta resultatet av pågående utredning skall ta ställning till ändringar i skattereglerna för fåmansföretag. Jfr reservation 6 (m, kd, c, fp).

Gällande bestämmelser

Fåmansföretag är aktiebolag eller ekonomiska föreningar i vilka röstmajoriteten innehas av ett fåtal personer. Enligt huvudregeln går gränsdragningen vid fyra eller färre delägare om dessa tillsammans äger andelar som motsvarar mer än hälften av rösterna. I 57 kap. inkomstskattelagen finns särskilda regler om fördelning mellan tjänst och kapital av utdelningar på s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretag och på kapitalvinster vid försäljning av sådana andelar. Den kapitalbeskattade delen av en utdelning räknas fram enligt en schablon som baseras på statslåneräntan och det kapital som nedlagts i företaget. Vid en försäljning av kvalificerade andelar behandlas - upp till ett tak om 100 prisbasbelopp under en femårsperiod - hälften som kapitalinkomst och hälften som inkomst av tjänst. De särskilda reglerna gäller bl.a. om andelsägaren själv eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller de fem föregående beskattningsåren. Enligt den s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen räknas aktiva delägare och deras närstående som en person vid fördelningen mellan tjänst och kapital.

Syftet med de särskilda reglerna är att inkomster som härrör från delägarnas arbetsinsatser i bolaget skall beskattas på samma nivå som förvärvsinkomster och inte enligt den proportionella skattesats om 30 % som gäller för utdelningar och kapitalvinster enligt reglerna om beskattning av kapitalinkomster. Fåmansföretagsreglerna fanns tidigare i 3 § 12-12 e mom. den numera upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och i dagligt tal kallas de fortfarande 3:12-reglerna. En översyn sker för närvarande av 3:12-reglerna (dir. 1999:72). Utredningsuppdraget skulle ha varit avslutat senast den 31 oktober 2001. Emellertid har på utredningens begäran tiden förlängts till den 31 maj 2002.

Motionerna

I motion Sk288 yrkande 7 av Bo Lundgren m.fl. (m) förordas ändringar som undanröjer skatteregler som diskriminerar ägare till fåmansföretag. Liknande yrkanden finns i motionerna Sk358 av Anna Kinberg (m) och Sk378 av Karin Falkmer och Tomas Högström (m). Mer detaljerade förslag om hur reglerna bör ändras finns i motion Sk491 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m). Enligt motionen bör huvudregeln vara att all utdelning till aktiv delägare kapitalinkomst- beskattas om ägaren tagit ut en lön motsvarande en anställd person på motsvarande nivå (yrkande 12). Vidare bör enligt motionen särreglerna för beskattning av kapitalvinst i fåmansbolag avskaffas (yrkande 14), fåmansföretag bli jämställda med andra företag när det gäller beskattning av lön till företagsledarens make och barn (yrkande 15) och försäljning av optioner som ägs av anställda i ett fåmansbolag beskattas på samma sätt som gäller för anställda i noterade bolag (yrkande 16). Carl Fredrik Graf m.fl. (m) tar upp fåmansföretagen även i motion Sk35. Enligt motionens yrkande 2 bör det gälla full kvittning mot tidigare uppskovsbelopp (både tjänste- och kapitaldel) av förluster som uppstått vid försäljning av fåmansbolag där likvid erhållits i aktier med villkor om att aktierna inte får säljas förrän vid en senare tidpunkt. I motion A228 yrkande 4 av Mikael Odenberg m.fl. (m) efterlyses en ändring i reglerna om beskattning av till företagsledare närstående anställda i fåmans- bolag.

I motion N370 yrkande 7 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ändringar i reglerna för fåmansföretag som innebär bl.a. en normallönemodell för uppdelning mellan tjänst och kapital. Samma förslag finns i motion Sk269 av Inger Strömbom m.fl. (kd, m, c, fp). En normallönemodell för att avgränsa den del som skall tas upp i tjänst förordas också i motion N263 yrkande 13 av Agne Hansson m.fl. (c). Ett liknande yrkande finns även i motion N323 yrkande 3 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén (c). I motionerna N267 yrkande 1 i denna del och N368 yrkande 2 i denna del av Eva Flyborg m.fl. (fp) föreslås enklare regler för fåmansföretagen. I motion N365 yrkande 2 i denna del av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) föreslås att en utredning kring soloföretagarnas villkor skall granska skattereg- lerna för lön till företagsledares barn som är 16 år eller yngre.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen under senare år beslutat om lagstiftning på skatteområdet som syftar till att förbättra småföretagandets villkor. Viktiga inslag i detta arbete är, såvitt gäller fåmansföretagen, en lättnad i den ekonomiska dubbelbeskattningen av onoterade företag och att flertalet av de regler som brukade kallas stoppreglerna har slopats.

Den utredning som nu ser över 3:12-systemet skall pröva olika möjligheter till förändring av reglerna för att stimulera tillväxt, investeringar och aktivt risktagande i fåmansföretagen. I direktiven till utredningen betonas vikten av att systemet förenklas och att aktiva ägare i fåmansföretag - i förhållande till passiva kapitalägare - inte missgynnas av reglerna. När det gäller arbetet med att förbättra fåmansföretagens skatteregler finns det inte någon anledning för riksdagen att föregripa utredningen och regeringens beredning av hithörande frågor genom att nu fatta beslut om principerna för den skattemässiga behandlingen av inkomster från fåmansföretag. Det nuvarande systemet för klyvning av inkomsten mellan tjänst och kapital bygger på att en kapitalinkomstbeskattad del bestäms med utgångspunkt i ett kapitalunderlag och, om vissa villkor är uppfyllda, ett löneunderlag där företagets löner utöver tio prisbasbelopp som betalats ut till andra anställda än aktiva delägare får räknas med. Alternativet kan t.ex. vara en sådan lösning som tas upp i motionerna, att utgå från en normallön för företagare i olika branscher eller för samtliga företag. När det gäller frågan om samspelet mellan de s.k. 3:12-reglerna och reglerna om andelsbyten, dvs. den problematik som har tagits upp i motion Sk35 yrkande 2, pågår ett arbete inom Finansdepartementet med att analysera denna frågeställning. Det finns därför inte någon anledning för riksdagen att redan nu ta ställning i denna fråga. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk35 yrkande 2, Sk269, Sk288 yrkande 7, Sk358, Sk378, Sk491 yrkandena 12 och 14-16, N263 yrkande 13, N267 yrkande 1 i denna del, N368 yrkande 2 i denna del, N323 yrkande 3, N365 yrkande 2 i denna del, N370 yrkande 7 och A228 yrkande 4.

Generationsskiften i företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ändringar i de skatteregler som har betydelse i samband med generationsskiften i familjeföretag. Jfr reservation 7 (m, kd, c, fp).

Gällande bestämmelser, m.m.

Vid arvs- och gåvobeskattningen finns reduceringsregler som innebär att företagsförmögenheten tas upp till endast 30 % av substansvärdet. Flera villkor gäller, bl.a. att hela förvärvskällan måste omfattas av en gåva och att gåvomottagaren måste behålla egendomen i fem år. På inkomstskattesidan har reglerna om räntefördelning och om expansionsmedel utformats med beaktande av vissa problem som kan uppkomma vid generationsskiften (prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7). Den utredare som skall se över inkomstbeskattningen av ägare i fåmansföretag m.m. skall även överväga olika ändringar i arvs- och gåvobeskattningen som kan underlätta generationsskiften (dir. 1999:72).

När reavinstreglerna för fastigheter ändrades vid 1990 års skattereform infördes en möjlighet att fortsätta att tillämpa äldre regler under en förhållandevis lång övergångsperiod, fram t.o.m. utgången av år 1999. Avsikten var att övergången till en nominell beräkningsmetod inte skulle ge tröskeleffekter för skattskyldiga som genom indexuppräkning m.m. kunde påräkna en låg kapi- talvinstskatt vid tillämpning av de äldre reglerna. Övergångsbestämmelserna har numera upphört att gälla.

Motionerna

I motionerna Fi285 yrkande 19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk233 yrkandena 1 och 2 av Göte Jonsson (m), Sk288 yrkande 21 av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk359 av Ingvar Eriksson och Inga Berggren (m), Sk433 yrkande 7 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m), Sk450 yrkande 7 av Anders Sjölund (m), Kr227 yrkande 3 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m), N263 yrkande 1 av Agne Hansson m.fl. (c) och MJ339 yrkande 6 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) tas upp fråga om ändringar i arvs- och gåvoskatten, främst för att underlätta generationsskiften i familjeföretag. I några av motionerna tas också upp kapitalvinstbeskattningen av fastigheter inom jordbruket.

Utskottets ställningstagande

Den utredare som skall se över reglerna för beskattning av ägare i fåmansföretag m.m. skall även överväga olika ändringar i arvs- och gåvobeskatt- ningen som kan underlätta generationsskiften av företag. Enligt utskottets mening bör detta utredningsarbete avvaktas. När det gäller kapitalvinstbeskattningen i samband med generationsskiften har utskottet tidigare haft uppe frågan om återgång till äldre regler, något som utskottet inte varit berett att förorda. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Enklare beskattningsmetod för småföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om schablonbeskattning inom vissa näringsverksamheter. Jfr reservation 8 (kd).

Utredningar

Förslag om en schabloniserad beskattning i någon form av småföretag har lagts fram i olika sammanhang. Ett lagstiftningsprojekt inom Riksskatteverket (RSV Rapport 1995:10) föreslog att företagare med en nettoomsättning under 25 basbelopp skulle kunna tillämpa en modifierad kontantprincip. Syftet var att förenkla för skatteförvaltningen och småföretagarna. I rapporten hänvisas till att några andra länder, däribland Frankrike och Polen, har en schablonartad beskattning i främst tjänsteproducerande branscher, där beskattningen inte har anknytning till verkliga inkomster och utgifter. I stället skall något slags "normallön" för branschen beskattas, dvs. endast företagarens arbetsinsats.

Schablonbeskattning av näringsidkare i vissa branscher i form av en s.k. licensavgift har föreslagits av Branschsaneringsutredningen (SOU 1996:172 och 1997:111) som ett sätt att komma åt ekonomisk brottslighet i branscher där detta är vanligt. Licensavgiften är enligt förslaget en minimibeskattning som skall stötta det konventionella skattesystemet och skydda seriösa näringsidkare mot illojal konkurrens. Den s.k. Förenklingsutredningen (dir. 1996:78) har utrett regelförenklingar för småföretag som har redovisats i delbetänkandena Enskilda näringsidkare (SOU 1997:178) och Kontantmetod för småföretagare (SOU 1999:28). Kontantmetoden var tänkt att göra inkomstberäkningen enklare för mindre tjänste- företag. En allmän uppfattning om utredningsförslaget var emellertid att det hade fått en sådan inriktning att det skulle vara av begränsat värde för den tänkta målgruppen. Av budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1, volym 1, s. 197) framgår att ett schabloniserat system blir föremål för en djupare analys. Enligt budgetpropositionen avser regeringen att återkomma med en bedömning om schablonbeskattning efter det att Riksskatteverket har utrett frågan.

Motionerna

I motion Sk221 föreslår Margareta Cederfelt (m) att skattelagstiftningen ändras - t.ex. med schablonbeskattning enligt spansk eller italiensk förebild - för att det inte länge skall vara ekonomiskt lönsamt med svartjobb. I motion Sk479 yrkande 1 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd, s, m, v, c, fp, mp) föreslås att en försöksverksamhet med att låta bärplockningsföretag betala en schablonskatt på 1 000 kr per bärplockare skall utredas. Enligt motionerna N370 yrkande 12 av Alf Svensson m.fl. (kd) och N373 yrkande 4 av Göran Hägglund m.fl. (kd) bör en schablonbeskattning införas inom vissa tjänstebranscher.

Utskottets ställningstagande

Utskottet utgår ifrån att det arbete som pågår kommer att ge kunskaper om både för- och nackdelar med ett system som bygger på schabloniserade inkomstberäkningar för vissa typer av näringsverksamheter. Utskottet anser att resultatet av arbetet bör avvaktas innan riksdagen tar ställning i hithörande frågor. Utskottet avstyrker motionerna.

Nedsättningen av socialavgifter i stödområde A

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att utvidga nedsättningen av socialavgifter i stödområdet till skogsbruk och jordbruk. Jfr reservation 9 (m, c).

Gällande bestämmelser

Riksdagen beslutade i höstas (prop. 2001/02:45, bet. 2001/02:SkU12) om utvidgade särskilda avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter för arbete som utförs vid ett fast driftsställe i stödområde A. De utvidgade särskilda avdragen skall uppgå till 10 % av avgiftsunderlaget, dock maximalt 7 100 kr per månad för arbetsgivaravgifter och 18 000 kr per år för egenavgifter. Avdragen utgår utöver den för småföretag redan tidigare införda generella 5-procentiga nedsättningen. Stödet är utformat som en minskning på statsbudgetens inkomstsida. Det omfattar inte företag inom sektorerna kol och stål, transportverksamhet, jordbruk, vattenbruk och fiske.

Motionen

I motion Sk450 yrkande 6 av Anders Sjölund (m) föreslås att reglerna skall ändras så att skogsbruk och jordbruk bör jämställas med annan verksamhet och få samma nedsättning av arbetsgivaravgifter.

Utskottets ställningstagande

Den nuvarande nedsättningen är anpassad till EG:s regler om s.k. försumbart stöd. Enligt dessa regler får ett sådant stöd inte riktas till företag inom sektorerna kol och stål, transportverksamhet, jordbruk, vattenbruk och fiske. Vid riksdagsbehandlingen avslogs motioner som gällde bl.a. att undantaget för företag i branscher som jordbruk, fiske och transportsektorn skulle tas bort (bet. 2001/02:SkU27). Riksdagen har även vid behandlingen av propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4) avslagit liknande motionsyrkanden (bet. 2001/02:NU4).

Skatteutskottet finner inte skäl att ändra tidigare ställningstaganden och avstyrker motionen.

Ideella föreningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ändringar i skattereglerna för ideella föreningar. Jfr reservationerna 10 (m) och 11 (c).

Gällande bestämmelser

Utgångspunkten för beskattning av juridiska personer är att alla inkomster skall beskattas som inkomst av näringsverksamhet i en förvärvskälla oavsett om de härrör från rörelse, fastighet eller kapital. Stiftelser och ideella för- eningar som driver allmännyttig verksamhet är dock i viss omfattning undantagna från skattskyldighet. För en ideell förening framgår villkoren för skattefriheten i 7 kap. 7-13 §§ IL. Föreningen skall ha till huvudsakligt syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål (ändamålskravet). Föreningen skall i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodose sådana ändamål (verksamhetskravet). Den skall, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar (fullföljdskravet). Föreningen skall heller inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annat (öppenhetskravet).

Allmännyttiga ideella föreningar har enligt 63 kap. 11 § IL rätt till grundavdrag med 15 000 kr. De inkomster som kan undantas från beskattning i ideella föreningar är t.ex. inkomster från verksamhet som är ett direkt led i främjandet av allmännyttiga ändamål eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål. Ett annat exempel är inkomster från verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Arbetsgivaravgift alternativt särskild löneskatt skall betalas på lön, ersättningar och förmåner som sammanlagt uppgår till minst 1 000 kr för mottagaren under året. Undantag gäller för utbetalningar som idrottsföreningar gör till idrottsutövare (t.ex. aktiva idrottare, tränare och tävlingsfunktionärer) då arbetsgivaravgifter inte betalas på ersättningar under ett halvt prisbasbelopp. Beloppen är inte grundavdrag. På ersättningar över gränsbeloppen betalas alltså avgifter från första kronan. Stiftelse- och föreningsskattekommittén har haft i uppdrag att se över beskattningsreglerna för stiftelser och ideella föreningar och har i betänkandet Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:63) föreslagit en modernisering av systemet för skattebefrielse. Tyngdpunkten i förslaget ligger i en särskild lag om skattebefrielse för stiftelser och ideella föreningar. Lagförslaget bygger till stor del på nuvarande system men innehåller en del materiella förändringar. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Motionerna

I motion Sk379 föreslår Anna Åkerhielm och Kent Olsson (m) att det skall införas en skattebefrielse för ideella föreningar vid upplåtelse av varumärke. Bakgrunden till förslaget är en dom i Regeringsrätten (mål nr 3498-2000) i vilken en förening inte ansågs frikallad från skattskyldighet för reklaminkomster när verksamheten inte drevs av föreningen själv utan i ett bolag till vilket rättigheter att driva verksamheten upplåtits och från vilket vederlag för upplåtelsen utgick i form av royalty.

Enligt motion Sk473 av Carina Hägg (s) bör det göras en översyn av tilllämpningen av reglerna i syfte att endast ideella organisationer som uppfyller kraven skall erhålla skattebefrielse. I motion Kr279 yrkande 11 av Agne Hansson m.fl. (c) förordas att samma regler och samma ekonomiska förutsättningar som gäller för idrottsrörelsen bör gälla för ideella kultur- och ungdomsorganisationer. Motionärerna syftar på de regler som ger idrottsrörelsen möjlighet att avlöna domare och idrottsledare med upp till ett halvt basbelopp utan att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. I motion Sk323 föreslår Maria Larsson och Ragnwi Marcelind (kd) att ideella hjälporganisationer skall befrias från sopavgifter.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet tidigare nämnt bereds frågor om ideella organisationers skatteförhållanden i Finansdepartementet. Utskottet anser det därför inte finnas skäl för riksdagen att gå närmare in på olika förslag om förändringar i detta sammanhang.

När det gäller de speciella reglerna om undantag från arbetsgivaravgifter upp till ett halvt basbelopp för idrottsföreningarna har riksdagen senast våren 2001 (bet. 2000/01:SkU27) tagit avstånd från att utvidga dessa regler till andra föreningar. Skälet är närmast att utbetalningar som undantas från avgifter enligt särreglerna för idrottsföreningar inte grundar pensionsrätt. I det nya ålderspensionssystemet kommer emellertid varje kronas inkomst under hela livet att få betydelse för det framtida pensionsutfallet. En sådan utvidgning av särreglerna som föreslås i motion Kr279 bör därför inte övervägas. Befrielse från kommunala sopavgifter, som begärs i motion Sk323, gäller tillämpning av bestämmelser om bl.a. taxesättning i kommunallagen (1991:900). Utskottet finner inte skäl till ett tillkännagivande enligt motionen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk323, Sk379, Sk473 och Kr279.

Kooperativ verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om uttalanden i fråga kapitalförsörjningen i kooperativ verksamhet och om insatsemission.

Gällande bestämmelser

Kooperativa föreningar intar en särställning bland juridiska personer eftersom de åtnjuter en långtgående enkelbeskattning genom de avdragsmöjligheter för vinstutdelning som kan göras i föreningen. Kooperativ utdelning, dvs. rabatter eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar, kan dras av liksom utdelningar på inbetalda insatser och förlagsinsatser. För vinstutdelningar i producentkooperativa föreningar gäller inga begränsningar i avdragsrätten. För vinstutdelningar i konsumentkooperativa föreningar är avdragsrätten inskränkt mot bakgrund av att mottagaren är skattefri för kooperativ utdelning till den del som den utgör inbesparing av levnadskostnaderna. Utdelning som överstiger ett på visst sätt framräknat belopp (0,8 ( statslåneräntan ( medlemmens omsättning med föreningen) får inte dras av i föreningen.

Sedan 1998 kan enligt 10 kap. 2 a § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, som alternativ till vinstutdelning, i stället medlemsinsatserna ökas (s.k. insatsemission). Av lagförarbetena framgår (prop. 1996/97:163 s. 57) att det varit en utgångspunkt att insatsemission finansieras med föreningens beskattade fria egna kapital och att beskattning av medlemmen inte sker i samband med själva emissionen utan först när medlemmen lämnar föreningen. Enligt ett avgörande i Regeringsrätten (mål nr 3542-1999) är utdelning som hänför sig till ett insatsemitterat belopp inte avdragsgillt eftersom lagtexten uppställer krav på att utdelning, för att kunna ske med avdragsrätt, skall vara hänförlig till inbetald insats.

Motionerna

I motion Sk300 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) föreslås - för att undvika s.k. trippelbeskattning i samband med insatsemission - att löpande utdelning som beräknas på ett insatsemitterat belopp skall vara avdragsgill för föreningen. Av samma skäl bör enligt motionen det insatsemitterade beloppet få dras av när medlemmen lämnar föreningen.

I motion Sk422 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s) efterlyses nya finansieringsformer för små och medelstora kooperativa företag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade våren 2001 (bet. 2000/01:SkU19) motionsyrkanden om skattelättnader för kooperativa företag. Yrkandena avstyrktes med hänvisning till andra åtgärder som riksdagen beslutat om för att bl.a. underlätta riskkapitalförsörjningen i kooperativa företag. I budgetpropositionen för 2002 har statens stöd till kooperativt företagande utökats (prop. 2001/02:1, utg.omr. 24). Frågor kring det kooperativa företagandets förutsättningar är enligt utskottets mening angelägna och de bevakas också kontinuerligt. Enligt utskottets mening behövs det inte ett tillkännagivande i enlighet med vad som föreslagits i motion Sk422.

När det gäller den fråga om insatsemission som tas upp i motion Sk300 framgår inte i lagmotiven uttryckligt hur det är tänkt att utdelning på insatsemitterat kapital bör behandlas skattemässigt. Utgångspunkten i lagstiftningsärendet har dock varit att medlemmen inte beskattas samtidigt med att insatsemissionen sker. Utskottet utgår ifrån att regeringen uppmärksammar frågan om Regeringsrättens ovannämnda avgörande bör föranleda ett förtydligande i lagstiftningen och avstyrker ett tillkännagivande i frågan.

Fastighetsinvesteringsbolag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om särskilda skatteregler för fastighetsinvesteringsbolag. Jfr reservation 12 (m, fp).

Bakgrund

Förslag om fastighetsinvesteringsbolag (FIB) har presenterats i en rapport av professor Lars Vinell som utarbetades på uppdrag av Catella, Diligentia och Securum. Ett sådant aktiebolag skulle uteslutande eller så gott som uteslutande äga och förvalta fastigheter. Det skulle ur investerarnas synvinkel fungera som en skattefri mellanhand, liksom investmentbolaget fungerar som mellanhand för aktieinnehav. Därför skulle ägandet vara spritt.

Med anledning av vissa skrivelser med krav på att införa fastighetsinvesteringsbolag beslutade regeringen den 28 november 1996 att inte vidta någon åtgärd med anledning av skrivelserna med hänvisning till att problemen på fastighetsmarknaden torde kunna lösas med tillämpning av befintliga regler. Samma resultat, dvs. enkelbeskattning, kunde enligt beslutet uppnås genom att ett fastighetsbolag ger ut ett lån. I juni 1998 presenterade Aktiefrämjandet och en grupp bestående av de stora institutionella pensionsförvaltarna ett reformförslag som i form av en skrivelse lämnades till Finansdepartementet. Förslaget förutsatte skattefrihet i bolaget för de överskott som vidareutdelas. I detaljerna är det en del som avviker från investmentbolagens regler, bl.a. att FIB skulle få en fonderingsmöjlighet som tidigare har slopats för investmentbolagens del. En jämförelse kan dock vara problematisk med hänsyn till att fastigheter har ett underhållsbehov som ett aktiebestånd inte har. I förslaget finns också särregler som skulle gälla enbart för FIB. I skrivelsen redovisas bl.a. reglerna för s.k. REIT (Real Estate Investment Trusts) i USA och skattebefriade fastighetsbolag i Belgien. Motionsförslag om fastighetsbildningsbolag har avstyrkts i finansutskottet vid tre tidigare tillfällen, senast våren 1999 (bet. 1998/99:FiU16). Av finansutskottets betänkande framgår bl.a. att Finland antagit en lag om fastighetsfonder som trätt i kraft den 1 mars 1998. Sedan frågan väckts i nya motioner höll skatteutskottet den 27 september 2000 en utfrågning med Carl Johan Åberg, i egenskap av tidigare VD för Aktiefrämjandet, och statssekreterare Claes Ljung från Finansdepartementet. Carl Johan Åberg redovisade skälen för det förslag som Aktiefrämjandet lade fram i juni 1998 under hans tid som ordförande. Som huvudmotiv för förslaget åberopades då att fastighetsmarknaden skulle effektiviseras och stabiliseras. Enligt Carl Johan Åberg har stabiliseringsargumentet ej längre någon bärkraft, men behovet av fastighetsinvesteringsbolag har vuxit efter pensionsreformen eftersom många fonder som kommer att förvalta pensionsspararnas pengar är för små för att köpa egna fastigheter. De som vill investera i fastigheter har inte något annat alternativ än att köpa aktier i något utländskt fastighetsinvesteringsbolag. Enligt Claes Ljung skulle Aktiefrämjandets förslag leda till en favorisering - dvs. enkelbeskattning i form av endast kapitalinkomstbeskattning hos ägarna - av en bransch. Detta skulle vara svårt att motivera för andra branscher och det är också tveksamt om Sverige skulle få acceptans inom EU för en sådan åtgärd.

Motionen

I motion Sk266 har Lennart Hedquist och Carl Erik Hedlund (m) återkommit med ett förslag om att riksdagen skall anta en särskild lagstiftning om fastighetsinvesteringsbolag.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet behandlade frågan om särskilda skatteregler för fastighetsinvesteringsbolag senast våren 2001 i betänkande 2000/01:SkU19. Utskottet anförde att något väsentligt nytt inte framkommit som borde motivera ett ändrat ställningstagande i frågan. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motionen.

Beskattningsmetod för kapitalvinster på delägarrätter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att byta metod för beskattningen av kapitalvinster på delägarrätter. Jfr reservation 13 (m, kd).

Gällande bestämmelser

Skatten på en kapitalvinst vid avyttring av aktier eller andra finansiella instrument är 30 % för fysiska personer oavsett innehavstid. Enligt huvud- regeln får vid vinstberäkningen dras av det genomsnittliga anskaffningsvärdet på samtliga finansiella instrument av samma slag och sort som det avyttrade, beräknat på grundval av faktiska anskaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade förändringar i innehavet (genomsnittsmetoden). Alternativt får anskaffningsvärdet för marknadsnoterade instrument (utom optioner och terminer) bestämmas till 20 % av försäljningspriset efter avdrag för försäljningskostnaderna. Vid aktiebyten som sker i samband med vissa omstrukture- ringar i näringslivet finns särskilda regler som innebär att beskattningen skjuts upp.

Värdepappersfonder och investmentbolag är befriade från kapitalvinstbeskattning. Den förmån som ett indirekt ägande genom fonder och invest- mentbolag därigenom får framför direkt ägande är tänkt att elimineras genom att en schablonmässigt beräknad intäkt om 1,5 % läggs till grund för beskattningen.

Motionerna

I motion Sk444 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås uppskjuten kapitalvinstskatt vid byte av aktiefonder eller enskilda aktier inom en och samma inregistrerade värdepappersdepå. Reglerna om avdrag för förluster skall ändras på motsvarande sätt. Enligt motionen skulle en sådan beskattningsmetod begränsa de inlåsningseffekter som dagens skattesystem ger upphov till, och på sikt skulle det bidra till en effektivare riskkapitalmarknad med stärkt skattekraft som följd. Liknande förslag, som är inriktade på värdepappersfonder, finns i motionerna Sk209 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m) och Sk454 Ewa Thalén Finné och Anne- Katrine Dunker (m).

I motion Sk276 förordar Nils Fredrik Aurelius och Ola Sundell (m) en utredning om förenklingar i beskattning av kapitalvinster på aktier. Motionä- rerna hävdar att det nuvarande systemet är alltför svårt för vanliga deklaranter som inte har tillgång till datorstöd eller skatteexpertis.

Utskottets ställningstagande

Under utredningsarbetet inför 1990 års skattereform undersöktes ett betydande antal metoder för beskattning av kapitalvinster. Redan innan dess undersökte Kapitalvinstkommittén (SOU 1986:37) olika s.k. saldometoder som i den enklaste versionen innebär full återinvesteringsrätt under året utan att detta utlöser beskattning. Utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) föreslog en s.k. portföljmetod, som i princip var en vidareutveckling av en saldometod och som bedömdes kunna innebära effektivare kontroll och enklare reavinstberäkningar. Kritiken blev emellertid förödande mot denna obeprövade metod och en modifierad genomsnittsmetod behölls därför (se prop. 1989/90:110 s. 426).

Regler som generellt skulle medge skatteuppskov i samband med återinvesteringar skulle innebära ett stort avsteg från gällande modell för beskattning av kapitalvinster. Som framgått av utskottets redovisning ovan har det inte tidigare varit möjligt att införa någon annan metod i stället för genom- snittsmetoden. I motionerna finns hänvisningar till att principen om uppskjuten kapitalvinstskatt vid fondbyte redan är genombruten när det gäller premie- fondssystemet, sparande i fondförsäkringar och individuellt pensionssparande. När det gäller placeringar som är kopplade till pensioner finns det emellertid skillnader i förhållande till vanliga placeringar som kan göra jämförelser besvärliga, t.ex. att försäkringstagaren inte självständigt kan förfoga över kapitalet och att avkastningen beskattas genom avkastningsskatten på pensionsmedel. Härtill kommer att investeringen, dvs. premien, är avdragsgill under inkomst av tjänst eller inkomst av näringsverksamhet inom vissa gränser och att utfallande belopp skall beskattas i motsvarande förvärvskällor. Regelsystemets komplexitet har uppmärksammats i en undersökning som Riksskatteverket har gjort på regeringens uppdrag (RSV Rapport 2001:2). Enligt rapporten är krångliga regler vid andelsbyten det största problemet och genomsnittsmetoden det näst största. Beträffande andelsbytena har förenklingar nyligen genomförts (prop. 2001/02:46, bet. 2001/02:SkU13, rskr. 2000/01: 64, SFS 2001:1176). När det gäller genomsnittsmetoden konstateras i rapporten att det i nuläget inte finns något bättre alternativ. Ett undantag från en renodlad genomsnittsmetod, som medför vissa förenklingar, har nyligen gjorts i fråga om andelar i s.k. förvaltarregistrerade värdepappersfonder i samband med att riksdagen antog en ny lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter (prop. 2001/02:25 s. 109, bet. 2001/02:SkU10, jfr Ds 2000:70 s. 131). Utskottet anser att det är värdefullt att de möjligheter som finns till ytterligare förenklingar kan tas till vara, men är inte berett att förorda att man nu börjar utreda en helt ny beskattningsmetod för kapitalvinster. Utskottet avstyrker motionerna Sk209, Sk276, Sk444 och Sk454.

Vinstandelar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om skattefrihet för bidrag till vinstandelsstiftelser och om generell befrielse från socialavgifter på utbetalningar från sådana stiftelser. Jfr reservation 14 (c, fp).

Gällande bestämmelser

Sedan den 1 januari 1997 tas särskild löneskatt ut på bidrag som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse (prop. 1996/97:21, bet. 1996/97:FiU1). I propositionen framhölls att en av grundtankarna bakom skattereformen är att alla typer av förvärvsinkomster skall behandlas likformigt.

När det gäller utbetalning från en vinstandelsstiftelse finns sedan den 1 januari 1993 en möjlighet till befrielse från socialavgifter (i vissa fall särskild löneskatt). Villkoren är att de bidrag som arbetsgivaren lämnat skall ha varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår, tillkomma en betydande del av de anställda och lämnas till dem på likartade villkor. Om dessa villkor inte är uppfyllda eller om ersättning lämnas till bl.a. delägare eller företagsledare i ett fåmansbolag gäller i princip inte sådan avgiftsfrihet.

Motionerna

I motion N263 yrkande 9 av Agne Hansson m.fl. (c) förordas skattefrihet för företagens insättning i vinstandelssystem och att beskattning endast skall ske av vinst som utbetalas till den anställde. I motionerna N267 yrkande 1 i denna del och N368 yrkande 2 i denna del av Eva Flyborg m.fl. (fp) föreslås att sociala avgifter skall slopas på vinstandelar.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet har tidigare och senast i betänkande 1999/2000:SkU13 framhållit att uttaget av särskild löneskatt på avsättningar till vinstandelsstiftelser är en följd av principerna om likformig beskattning. Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt yrkanden om ett slopande av löneskatten på dessa avsättningar. Utskottet har också framhållit att en särskild stimulans för vinstandelsstiftelserna har införts genom att utbetalningarna under vissa villkor är undantagna från socialavgift. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Personaloptioner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en översyn av beskattningen av personaloptioner. Jfr reservation 15 (m, fp).

Bakgrund

En personaloption är en rättighet som ges ut enbart till anställda inom ett företag eller en företagsgrupp. Den innebär att den anställde under vissa förutsättningar i framtiden har rätt att förvärva aktier till ett i förväg bestämt pris. Optionsvillkoren är enhetliga för samtliga anställda som får del av förmånen och är ofta bestämda i en optionsplan.

Personaloptionen kännetecknas av att den är förenad med olika förfoganderättsinskränkningar - t.ex. att den inte får överlåtas eller pantsättas - och att den kan utnyttjas först efter en viss kvalifikationstid. Det är inte ovanligt att optionen är uppdelad i etapper med olika kvalifikationstider. Optionens löptid är lång, ofta tio år. Vanligtvis förfaller personaloptionen om anställningen upphör på grund av uppsägning, avskedande eller dödsfall. Förmånen av en personaloption beskattas som inkomst av tjänst. Särskilda regler gäller vid in- och utflyttning. Syftet med dessa är att beskattningen endast skall träffa optionsrätt som är intjänad i Sverige (prop. 1997/98:133, bet. 1997/98:SkU26).

Motionerna

I motion Sk491 yrkande 5 föreslår Carl Fredrik Graf m.fl. (m) en utredning om hur skattereglerna för personaloptioner behöver ändras för att svenska optionsprogram skall bli konkurrenskraftiga. I motion T409 yrkande 6 av Eva Flyborg m.fl. (fp) föreslås en översyn av reglerna för beskattning av personaloptioner.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har vid flera tidigare tillfällen och senast våren 2001 (bet. 2000/01:SkU14) avslagit motionsyrkanden med samma inriktning som de nu aktuella. Utskottet är inte berett att tillstyrka en sådan utredning som motionärerna förordar och avstyrker därför dessa förslag. I sammanhanget kan dock nämnas att olika detaljfrågor som gäller beskattningen av personaloptioner har aktualiserats genom skrivelser som inkommit till Finansdepartementet.

Royalty

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att royalty skall beskattas som inkomst av kapital. Jfr reservation 16 (m).

Gällande bestämmelser

Royalty skall enligt huvudregeln beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Om royaltyn grundar sig på anställning eller på uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en näringsverksamhet skall den dock tas upp i inkomstslaget tjänst.

Motionen

I motion Sk491 yrkande 7 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) föreslås att inkomster från royalty på patent skall kunna beskattas som inkomst av kapital.

Utskottets ställningstagande

Förslag om skattefrihet under begränsad tid för royaltyinkomster har tidigare föreslagits av Innovationsutredningen (SOU 1993:84), men har inte ansetts vara aktuella att genomföra. Motionsförslag om skattelättnader för royalty och patenterade uppfinningar har vid upprepade tillfällen avslagits av riksdagen. Senast avslogs - vid riksdagens behandling av utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna för år 2002 (bet. 2001/02:FiU1, yttr. 2001/02:SkU1y) - ett förslag som motsvarar det nu aktuella om att royalty skall beskattas som kapitalinkomst och ett annat förslag om skattefrihet under två år och därefter beskattning som kapitalinkomst. Utskottet avstyrker motionsförslaget.

Skogskonto

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillkännager för regeringen vad utskottet anfört om att se över möjligheterna att låta ersättning som utgår enligt naturvårdsavtal sättas in på skogskonto.

Gällande bestämmelser

I 21 kap. 21-40 §§ finns bestämmelser som ger en enskild näringsidkare möjlighet att under högst 10 år (20 år om avverkning fått tidigareläggas på grund av skogsskador) undanta intäkt av skogsbruk från beskattning genom att sätta in dessa på en särskilt bankkonto. Sedan 1990 års skattereform beskattas räntan på kontot med 15 %. Av förarbetena (prop. 1989/90:110 s. 581) framgår att önskemål om en rationell skogsskötsel och att avverkningarna skall hållas uppe utgjorde skäl för att behålla skogskontot även i det reformerade skattesystemet.

Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan staten genom skogsvårdsstyrelsen och en skogsägare i syfte att bevara och utveckla ett områdes naturvärden. Avtalen tecknas vanligen för en period mellan 30 och 50 år. Naturvårdsavtalen vänder sig främst till markägare som förutom att äga skogsmark med höga naturvärden också är intresserade av att bevara dessa värden. Detta förutsätter oftast att markägaren avstår från viss avverkning. Den ekonomiska ersättningen för naturområdet har emellertid snarare karaktär av ett stimulansbidrag till markägaren än en ekonomisk ersättning för förlorade virkesvärden. Ersättningen motsvarar inte skogsägarens intäktsbortfall eller kostnad.

Motionen

I motion Sk330 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) föreslås en utredning om möjligheterna att låta ersättning för knutna naturvårdsavtal få sättas in på ett skogskonto. Motionärerna anför bl.a. att naturvårdsavtalen är ett viktigt led i att ytterligare stimulera arbetet med att bevara skyddsvärd skogsmark samtidigt som det är ett viktigt led i att uppnå miljömålet för skogen. Skogsägaren får en ersättning som inte till fullo täcker värdet av den inskränkning i nyttjandet som avtalet innebär. Många skogsägare vill enligt motionen ogärna ingå naturvårdsavtal då ersättning som utbetalas när avtalet ingås inte kan sättas in på skogskonto. Flera markägare kan komma att fortsätta bruka skyddsvärd skog om inte villkoren för naturvårdsavtal förändras. Om inte denna mark tas ur produktionen är det slutliga skedet avverkning, då självklart eventuella skyddsvärda miljöer går förlorade.

Utskottets ställningstagande

Eftersom systemen med naturvårdsavtal och skogkontoavsättningar har olika syften och tidshorisonter finns det skäl som talar emot motionärernas tanke om att ersättningar enligt naturvårdsavtal skall kunna sättas in på skogskonto. Från näringsidkarens utgångspunkt kan det dock uppfattas som inkonsekvent att ersättningar som gör det möjligt att avstå från avverkningar inte skall behandlas på samma sätt som skogsinkomster i fråga om insättning på skogskonto. Enligt utskottets mening bör regeringen i lämpligt sammanhang se över denna fråga. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen som sin mening tillkännager detta för regeringen.

Yrkesfiskare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ett nytt tillkännagivande om ett yrkesfiskaravdrag och om att införa ett särskilt utjämningssystem för yrkesfiskare.

Gällande bestämmelser, m.m.

Yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade med övernattning utanför hemorten skall dra av sina ökade levnadskostnader på grund av vistelsen utanför hemorten (16 kap. 28 b § IL). RSV har fastställt ett schablonbelopp om 90 kr per dag (RSV S 1994:23). Om en större ökning i levnadskostnaderna kan styrkas kan ett högre avdrag medges.

Sedan fartygsfonderna avskaffades i samband med skattereformen finns inga särskilda reserveringsmöjligheter för fartyg, men en vinst vid försäljningen kan till 25 % (alt. 30 % för enskilda näringsidkare) sättas av till periodiseringsfond. En sådan avsättning kan stå kvar i sex år och den kan också gradvis upplösas mot avskrivningar på ersättningsfartyget. Avskrivningsreglerna är generösa. Ett fartyg kan som andra inventarier skrivas av helt på fem år trots att den ekonomiska livslängden är avsevärt längre.

Motionerna

I motionerna Sk466 av Christer Skoog m.fl. (s), Sk467 yrkande 1 av Per Landgren och Annelie Enochson (kd), MJ520 yrkande 27 av Alf Svensson m.fl. (kd), MJ522 yrkande 9 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd) och MJ529 yrkande 10 av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås ett utvidgat avdrag för yrkesfiskare. Utvidgade reserveringsmöjligheter för yrkesfiskare förordas i motionerna Sk383 av Kent Olsson och Henrik Westman (m) samt i de ovan nämnda motionerna Sk467 yrkande 2, MJ520 yrkande 28 och MJ522 yrkan- dena 9 och 10.

Utskottets ställningstagande

Regeringen har under sommaren 2001 anmält ett yrkesfiskaravdrag till EG-kommissionen för prövning enligt statsstödsreglerna (Jo2001/2645). Enligt anmälan skall yrkesfiskaravdraget utbetalas till fiskare med yrkesfiskarlicens och uppgå till 40 000 kr per år, dock högst 20 % av inkomsten. Den planerade stödåtgärden motiveras bl.a. med att de danska yrkesfiskarna har ett motsvarande stöd som godkänts av kommissionen. Utskottet anser att kommissionens prövning och regeringens ställningstagande bör avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandena om ett nytt tillkännagivande om ett yrkesfiskaravdrag och om att införa ett särskilt utjämningssystem för yrkesfiskare.

Arbetslokal i bostaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att förändra skattereglerna om avdrag för arbetslokal i bostaden. Jfr reservation 17 (m, fp).

Gällande bestämmelser, m.m.

Om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad del av sin bostad i näringsverksamheten, skall en skälig del av utgifterna för hyra, värme m.m. dras av. Även andra utgifter för denna del av bostaden skall dras av, om de direkt orsakas av näringsverksamheten. Arbetar näringsidkaren i sin bostad minst 800 timmar under beskattningsåret, får han dra av utgifter för bostaden, även om något särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag får göras med 2 000 kr per år om arbetet utförs i en bostad på den skattskyldiges eller hans makes fastighet och med 4 000 kr per år i annat fall. Reglerna finns i 16 kap. 34 och 35 §§ inkomstskattelagen.

Stoppregelutredningen har i betänkandet Stoppreglerna (SOU 1998:116) gjort en översyn av reglerna. Enligt utredningen har inget framkommit som ger anledning att ompröva de valda schablonerna. Regeringen har redovisat utredningens slutsatser för riksdagen (prop. 1999/2000:15 s. 78) och har instämt i utredningens bedömning.

Motionerna

I motion Sk491 yrkande 21 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) bör regeringen se över avdragsmöjligheterna för arbetslokal i bostaden och återkomma med förslag till förändringar. Förslag om en utvidgad avdragsrätt för företagare för verksamhet i bostaden föreslås också i motionerna Sk223 av Margareta Cederfelt (m), N267 yrkande 1 i denna del och N368 yrkande 2 i denna del av Eva Flyborg m.fl. (fp) och Sk271 av Åke Sandström m.fl. (c, m, kd, fp).

I motion Kr227 yrkande 2 föreslår Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) en utveckling av rätten till avdrag för arbetsrum för konstnärer och andra yrkes- grupper som har användning för arbetsrum i bostaden. Enligt motion N365 yrkande 2 i denna del av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) bör en utredning kring soloföretagarnas villkor undersöka möjligheterna att införa ett till maximalt 10 000 kr per år utvidgat avdrag för arbetslokal i bostaden.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har vid upprepade tillfällen avslagit liknande motionsyrkanden om en utvidgad avdragsrätt för näringsidkare med arbetslokal i bostaden. Utskottet anser att det tidigare ställningstagandet bör stå fast och avstyrker de nu aktuella motionerna.

Representation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om utvidgad avdragsrätt för representation. Jfr reservation 18 (m).

Gällande bestämmelser, m.m.

Utgifter för representation och liknande ändamål skall enligt 16 kap. 2 § IL dras av bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. Avdrag för måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé medges inte med större belopp per person än 90 kr (exklusive mervärdesskatt). För andra måltidsutgifter är avdragsramen 60 kr. Vin och sprit ingår i avdragsramen. Avdragsrätten för representationsgåva förutsätter att gåvan är avsedd uteslutande för att inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande, t.ex. då leverantör uppvaktar kundföretag med blommor då kundföretaget firar jubileum o.d. Avdrag för representationsgåva kan enligt Riksskatteverkets rekommendationer medges med högst 180 kr per person.

Motionerna

I motionerna Sk224 av Margareta Cederfelt (m), Sk337 yrkande 2 av Anne-Katrine Dunker och Roy Hansson (m) och Sk491 yrkande 22 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) förordas en utvidgad avdragsrätt för representationskostnader.

Utskottets ställningstagande

Avdragsramen för måltider i samband med representation har ändrats vid flera tillfällen under senare år. Hösten 1995 beslutade riksdagen att avdragsramen skulle vara 180 kr exklusive mervärdesskatt fr.o.m. inkomståret 1996, vilket innebar ungefär en halvering av den tidigare avdragsramen. Hösten 1996 minskades avdragsramen ytterligare till 90 kr exklusive mervärdesskatt. Samtidigt ändrades reglerna så att vin och sprit av förenklingsskäl skulle få räknas med inom avdragsramen. Utskottet vill inte förorda en återgång till tidigare avdragsnivåer eller till ett på annat sätt utvidgat representationsavdrag. Motionerna avstyrks.

Lantmäterikostnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillkännager för regeringen att den skattemässiga behandlingen av lantmäterikostnader bör ses över och att regeringen lägger fram förslag baserat på denna översyn.

Bakgrund

Frågan om avdragsrätt för lantmäterikostnader har behandlats i flera utredningar som har kommit till delvis olika slutsatser. Senast behandlades frågan i utredningen SOU 1995:137 Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen. Utredningen gjorde en återblick på den praxis som utvecklats sedan 1920-talet och som kan tolkas så att lantmäterikostnader i regel har betraktats som en kostnad som har samband med förvärvet av en fastighet eller som en kostnad för åtgärder som på ett bestående sätt höjer värdet på fastigheten. I likhet med andra kostnader för anskaffande och förbättring av en fastighet medges inte omedelbart avdrag härför. Vid fysisk persons ratio- naliseringsförvärv får emellertid fastighetsbildningskostnaderna liksom bl.a. lagfartskostnaderna räknas in i underlaget för skogsavdraget.

Den senaste utredningen kom till slutsatsen att behovet av strukturrationaliseringar inte framstod som så särpräglat för just jord- och skogsbruket att det motiverade en omedelbar avdragsrätt för lantmäterikostnader. Inte heller fanns skäl att medge avdrag i form av årliga värdeminskningsavdrag eftersom det inte är ett värde som förbrukas. Regeringen redovisade resultatet av utredningens arbete i en proposition till riksdagen (prop. 1996/97:154 s. 48-50). Enligt redovisningen överensstämmer gällande regler i fråga om lantmäterikostnader med skattesystemets grundläggande principer. Beträffande omarronderingar kunde det enligt propositionen visserligen hävdas att det finns starkare skäl för en skattemässig särbehandling, men enligt propositionen borde omarronderingar hellre underlättas genom nedsättning av lantmäteritaxan.

Motionerna

Enligt motion Sk217 av Rolf Kenneryd och Kenneth Johansson (c) är det klart otillfredsställande att kostnader för en omarrondering inte är avdragsgilla vare sig som driftskostnad eller som avskrivningsbar investeringskostnad. Detta är kostnader som är ägnade att förbättra avkastningen och lönsamheten i verksamheten. Motionärerna föreslår att regeringen får i uppdrag att lägga fram ett förslag om avdragsrätt för kostnader för omarrondering.

I motion Sk462 av Marie Engström och Per Rosengren (v) anförs att det är viktigt att underlätta förutsättningarna för att kunna bedriva ett rationellt jord- och skogsbruk. Motionärerna föreslår en översyn av gällande skatteregler avseende förrättningskostnader vid rationaliseringsförvärv, bl.a. vid omarrondering. Dagens system att i vissa fall räkna in kostnaderna i skogsavdraget bör ersättas med en rätt att skriva av kostnaderna. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av gällande skatteregler beträffande förrättningskostnader. Ytterligare en motion från den allmänna motionstiden, Bo304 (m), tar upp omarrondering, bl.a. problematiken kring skattereglerna. Motionen kommer senare att behandlas i bostadsutskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det bör ske en ny översyn av gällande regler för den skattemässiga behandlingen av lantmäterikostnader. Utskottet förordar att riksdagen med delvis bifall till båda motionerna som sin mening tillkännager för regeringen att en sådan översyn bör ske och att regeringen lägger fram förslag baserat på denna översyn.

Konstinköp

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en utvidgad avdragsrätt för konstinköp. Jfr reservation 19 (m, kd).

Motionerna

I motionerna Sk241 yrkande 2 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m), Sk309 i denna del av Henrik S Järrel (m) och Kr418 yrkande 18 av Inger Davidson m.fl. (kd) föreslås en utvidgad avdragsrätt för konstinköp.

Utskottets ställningstagande

Motionerna syftar bl.a. till att stödja konstnärlig verksamhet genom att företag som köper konst får dra av eller göra avskrivningar för konstverken. Utskottet har vid tidigare behandling av liknande förslag framhållit att utgångspunkten för överväganden om de avdragsregler som skall gälla vid beskattningen i stället måste vara att åstadkomma ett så riktigt beskattningsresultat som möjligt genom att företaget vid beskattningen får beakta de kostnader som uppkommer i näringsverksamheten och som är hänförliga till denna.

I Regeringsrättens praxis (se bl.a. RÅ 1991 not. 113) har fastslagits att avdrag för värdeminskning - och därmed även för direktavdrag vid förvärvet - skall vägras för konstföremål o.d. som utgör inventarier i rörelse, när föremålen kan bedömas vara värdebeständiga. Det har hävdats att undantag från denna huvudprincip bör kunna medges i fråga om enklare konstföremål o.d. (se bl.a. prop. 1980/81:68). Utskottet vill inte frångå det tidigare ställningstagandet och avstyrker motionerna.

Rehabiliteringskostnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om ändrade regler för rehabiliteringskostnader. Jfr reservation 20 (kd).

Gällande bestämmelser

Enligt 16 kap. 24 § IL skall utgifter för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder dras av, om arbetsgivaren skall svara för dem enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) eller rehabiliteringen syftar till att den anställde (eller näringsidkaren) skall kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Även utgifter för förebyggande behandling skall dras av, om behandlingen har ett sådant syfte. Förmån som avser rehabilitering skall enligt 11 kap. 18 § IL inte beskattas hos den enskilde.

Motionen

Enligt motion Sf391 yrkande 4 av Désirée Pethrus Engström m.fl. (kd) bör frågan om avdragsrätt för rehabilitering klargöras.

Utskottets ställningstagande

I förarbetena till den lagstiftning som motionen syftar på (prop. 1994/95:182) utvecklas med några exempel vilken omfattning avdragsrätten bör ha. Härav framgår bl.a. att den anställdes problem inte skall behöva vara så långt gångna att den anställde löper stor risk att inte kunna fortsätta att arbeta. Bedömningen bör kunna ske på ett tidigt stadium och i ett långsiktigt perspektiv. Det kan t.ex. vara fråga om förebyggande åtgärder enligt 3 kap. 7 b § AFL. Vad som här avses är anställda som har en förhöjd sjukdomsrisk. Den sjukdom som kan befaras uppkomma skall vara av sådan art att den kan förväntas leda till nedsättning av arbetsförmågan. Som exempel nämns sjuklig övervikt. De aktuella åtgärderna kan också gälla funktionsträning, t.ex. hörselträning, talträning och rörelseträning i bassäng. I dessa fall har en sjukdom orsakat en bestående funktionsnedsättning. Behandlingen avser inte att bota sjukdomen utan att förbättra eller motverka en försämring av sjukdomen i syfte att för- hindra att arbetsoförmåga uppstår eller ökar. Som ytterligare exempel på vanliga rehabiliteringsåtgärder som bör vara avdragsgilla nämns behandling hos sjukgymnast, vård av missbrukare på behandlingshem och ryggträning på rygginstitut.

För att bestämmelserna inte skall missbrukas skall vissa krav vara uppfyllda för att avdrag skall medges. Några formella beviskrav med läkarintyg, som utredningen föreslagit, bör emellertid inte finnas. Flertalet fall torde vara tämligen klara och inte kräva någon närmare utredning. Det bör räcka med att hänvisa till t.ex. försäkringskassans behandlingsplan. I andra fall kan intyg krävas av behandlande personal. Utskottet anser att de uttalanden som finns i förarbetena till den aktuella lagstiftningen och den praxis som utvecklats bör kunna utgöra en tillräcklig ledning för tillämpningen av skattereglerna vid rehabilitering. Utskottet anser att det inte finns skäl för ändringar i reglerna och avstyrker motionen.

Företagens resekostnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om ett särskilt avdrag för resor för vissa avlägset belägna företag.

Bakgrund

Regionalpolitiska utredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 2000:87, s. 285 f.) övervägt ett antal alternativa förslag för att underlätta persontransporter med flyg till och från regionalpolitiskt prioriterade områden. Utredningen har föreslagit ett särskilt skatteavdrag för företags kostnader för flygresor på vissa sträckor. Utredningen anser det dock vara oklart om en sådan subvention till enskilda företag är förenlig med EG:s statsstödsregler. I andra hand föreslås en reduktion av Luftfartsverkets avgifter för flygbolagen på vissa flygsträckor.

Motionen

I motion Sk281 föreslår Yvonne Ångström (fp) ett extra avdrag eller annan kompensation för avlägset belägna företags kostnader för persontransporter med flyg.

Utskottets ställningstagande

Den nedsättning av arbetsgivaravgifterna för stödområde A som riksdagen beslutade om i höstas (prop. 2001/02:45, bet. 2001/02:SkU12) syftar till att stimulera småföretagandet och bidra till en god service i de delar av landet som har de största geografiska lägesnackdelarna med bl.a. långa avstånd, liten hemmamarknad, sämre tillgång till service, låg befolkningstäthet och ogynnsamma klimatförhållanden. Utskottet avstyrker motionen, men anser att motionen kan anses vara delvis tillgodosedd genom den beslutade nedsättningen av socialavgifter i stödområdet.

Personalvårdsförmån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ändringar i reglerna för beskattning av personalvårdsförmån. Jfr reservation 21 (m, kd).

Gällande bestämmelser, m.m.

Personalvårdsförmåner skall inte beskattas hos den anställde. Sådana förmåner skall vara av mindre värde och av enklare slag. De skall rikta sig till alla anställda. Möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård räknas hit (11 kap. 11 och 12 §§ IL). När det gäller motion i andra än arbetsgivarens lokaler har Regeringsrätten i ett nyligen avgjort mål funnit att ett årskort till en gymnastikanläggning kan vara en sådan personalvårdsförmån av mindre värde som är undantagen från skatteplikt under förutsättning att erbjudandet riktar sig till hela personalen (mål nr 5762-1998). I målet gällde det ett årskort på ca 3 000 kr (år 1992). Det finns vissa i lagtexten uppställda krav på att arbetsgivaren skall teckna abonnemang och betala direkt till anläggningens innehavare. Dessa krav fanns det inte någon anledning för Regeringsrätten att gå närmare in på i det aktuella målet.

Utredningen om ökade levnadskostnader m.m. (SOU 1999:94) har lagt fram förslag om att företag skall kunna köpa terminskort hos motionsanläggningar (simhallar, gym m.m.) utan att något avtal om abonnemang ingår.

Motionerna

I motion Sk253 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) föreslås att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att arbetsgivare får ge varje anställd personalvårdsförmån med högst 5 000 kr per år.

Enligt motion Sk385 av Margit Gennser (m) skall personalförmåner vara avdragsgilla för företaget och skattefria för den anställde upp till 10 000 kr för att mindre företag skall kunna erbjuda årskort till simhallar, gym och liknande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det inte bör införas lagregler om skattefria belopp i enlighet med motionärernas förslag. När det gäller företagets avdragsrätt vill utskottet framhålla att kostnader för personal i allmänhet är avdragsgilla, oavsett om det gäller löner, andra ersättningar och förmåner, personalvårdsförmåner eller lönebikostnader. Normalt bör det därför inte vara något problem med avdragsrätten för kostnader för personalvård. Dock måste sociala avgifter betalas på sådana förmåner som inte är skattefria.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk253 och Sk385.

Förmånsbeskattning av företagsbilar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ändrad förmånsbeskattning av företagsbilar i avvaktan på ett resultat av pågående utredning. Jfr reservation 22 (m, kd, fp).

Gällande bestämmelser

Bestämmelserna om beskattning för bilförmån under tjänst och i näringsverksamhet överensstämmer. En förutsättning för att bilförmån skall anses före- ligga är att bilen använts privat i mer än ringa omfattning. Detta villkor är uppfyllt om bilen har körts privat i mer än 100 mil eller fler än tio gånger. För bilar som används som arbetsredskap gäller särskilda jämkningsregler.

Småföretagsdelegationen har i rapporten Bättre och enklare regler (SOU 1997:186) föreslagit att förmån av fritt bränsle skall schablonbeskattas så att den byråkrati med körjournaler och liknande som nu belastar småföretagen kan undvikas. Enligt delegationens Förslagskatalog (SOU 1998:94) skulle förslaget få svagt positiva statsfinansiella effekter.

Motionerna

I motionerna Sk226 av Margareta Cederfelt (m), Sk320 av Maria Larsson (kd) och Sk388 yrkande 2 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter (fp) föreslås klarare regler för firmabilar som används privat i ringa utsträckning.

Utskottets ställningstagande

Våren 2001 beslutade riksdagen (bet. 2000/01:SkU14) ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av förmånsbeskattningen av installations- och distributionsbilar som används privat i ringa omfattning. Den kritik som togs upp i de då aktuella motionerna gällde som i de förevarande motionerna bl.a. företagares svårigheter att slippa förmånsbeskattning för bilar avsedda för installation och distribution som inte används privat.

Riksskatteverket har genom regeringsbeslut den 29 november 2001 fått i uppdrag att utreda frågan om förmånsvärde för installations- och distribu- tionsbilar. Uppdraget skall redovisas senast 30 mars 2002. Utskottet anser att resultatet av den utredning som nu genomförs bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk226, Sk320 och Sk388 yrkande 2.

Räntefritt lån från lagerbolag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om beskattning av ränteförmån vid handel med lagerbolag.

Motionen

I motion Sk237 föreslår Jeppe Johnsson och Elizabeth Nyström (m) att skatt inte skall tas ut på ränteförmån vid handel med s.k. lagerbolag.

Utskottets ställningstagande

Rättslig prövning pågår huruvida ett bolag skall utdelningsbeskattas för en uppskattad ränteförmån. I svar på fråga 2000/01:1199 den 21 maj 2001 har finansministern med hänvisning härtill avstått från att uttala sig i vidare mån än att han avser att följa utvecklingen inom rättstillämpningen. Utskottet anser att motionen bör anses tillgodosedd genom att rättstillämpningen skall följas upp. Utskottet avstyrker motionen.

Avdrag för deklarationshjälp

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om nya avdragsregler för deklarationshjälp och skattekonsultation. Jfr reservation 23 (kd).

Motionen

I motion Sk386 av Maria Larsson (kd) föreslås en avdragsrätt för kostnader för deklarationshjälp eller skattekonsultation för juridiska personer.

Utskottets ställningstagande

Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) övervägde frågan om avdragsrätt för kostnader i skattemål mot bakgrund av att ombudsarvoden i taxeringsmål och deklarationshjälp inte är avdragsgilla. Utredningen fann dock inte skäl att föreslå en ändring av gällande rätt. Enligt utredningen får grunden för att juridiska personer inte medges avdrag för sådana kostnader sökas i att det inte är fråga om kostnader i driften utan om kostnader som åligger alla och envar i samband med taxeringen. Däremot har avdrag medgetts för ombudsarvode i mervärdesskatteprocess. Till skillnad mot kostnader vid inkomsttaxeringen rör det sig här om en skatt som kan påverka bolagets resultat före skatt. Därmed kan det sägas vara en kostnad för driften av företaget.

Utskottet har inte funnit skäl att förorda en ändring i gällande regler och avstyrker motionen.

Reparationer på vissa byggnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om avdrag för förbättringar och reparationer på privatbostadsfastigheter vid den löpande inkomsttaxeringen.

Motionerna

I motion Sk342 föreslår Inger Strömbom (kd) en omfördelning av skattebelastningen så att skattereduktion erhålls i samband med förbättringsåtgärder på privatbostäder i stället för dagens skatteavdrag vid kapitalvinstberäkningen.

Enligt motion Sk372 av Erik Arthur Egervärn (c) bör en utredning ske av förutsättningarna för att återinföra kvittningsrätt för underhåll av kulturbyggnader på jordbruksfastigheter.

Utskottets ställningstagande

Skattereformen innebar en övergång till schablonbeskattning även för jordbrukets bostäder. Avdrag för kostnader för underhåll kunde därför inte göras i näringsverksamheten. Utredningen om förvaltningen av vissa kulturmiljöer konstaterade i sitt betänkande Att förvalta kulturmiljöer (SOU 1991:64) att slotts- och herrgårdsmiljöerna i stor utsträckning var hotade och att det främsta hotet var de förändringar som skett i samband med skattereformen. Hösten 1993 beslutade riksdagen införa en avdragsrätt för reparations- och underhållskostnader hänförliga till större mangårdsbyggnad på lantbruksenhet genom att en sådan privatbostadsfastighet efter särskild framställan skulle beskattas som näringsfastighet. Reglerna gäller mangårdsbyggnader med nybyggnadsår före år 1930 och en yta om minst 400 kvadratmeter. De nya reglerna tillämpades första gången vid 1995 års taxering (prop. 1993/94:91, bet.1993/94:SkU17).

Utskottet har tidigare (bet. 1998/99:SkU10) avstyrkt ett förslag liknande det i motion Sk372 om att överväga ytterligare möjligheter till avdrag för underhåll av mangårdsbyggnader. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motion Sk372. Utskottet avstyrker också det långtgående förslaget till omläggning i beskattningen av schablonbeskattade fastigheter som föreslås i motion Sk342.

Kommunal företagsbeskattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att beskatta inkomster från skogs- och jordbruksfastigheter i kommun där fastigheten är belägen.

Motionen

I motion Sk351 av Erik Arthur Egervärn (c) föreslås att inkomster från skogs- och jordbruksfastigheter bör beskattas i den kommun där fastigheten är belä- gen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare (se t.ex. bet. 1999/2000:SkU14) avstyrkt motioner om att på nytt införa en sådan kommunal beskattning av juridiska personer som upphörde fr.o.m. inkomståret 1985 eller att införa regler som innebär att fysiska personers näringsverksamhet skall beskattas i annan kommun än hemortskommunen. Detta skulle komplicera taxeringsarbetet, inte minst för de skattskyldiga. Utskottet avstyrker även det nu i motion Sk351 framlagda förslaget.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt (punkt 1) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 1 om företags- och kapitalbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:Sk258 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk292, 2001/02:Sk294 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk321 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk491 yrkandena 2 och 4, 2001/02:N211 yrkande 6, 2001/02:N267 yrkande 1 i denna del, 2001/02:N315 yrkande 6, 2001/02:N316 yrkande 3, 2001/02:N368 yrkande 2 i denna del, 2001/02:N369 yrkandena 3 och 5 och 2001/02:N374 yrkandena 9 och 10 och avslår motionerna 2001/02:Sk380 och 2001/02:Sk485.

Ställningstagande

Skatterna på företagande och framför allt på företagare är höga i Sverige vid en internationell jämförelse. Den viktigaste politiska åtgärden för att klara välfärdsåtaganden är att ge näringslivet och företagandet så goda förutsättningar som möjligt. Detta innebär färre regleringar och en skattenivå som är bättre anpassad till omvärlden. I reservationer till finansutskottets betänkande 2001/02:FiU1 redovisas våra partiers förslag till en ekonomisk politik och skattepolitik som lägger grunden för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling och skapar förutsättningar för livskraftiga och internationellt konkurrenskraftiga företag.

Gemensamt för våra skatteförslag är att vi vill minska skattebelastningen på företagandet och därigenom stimulera till nyföretagande och öka investeringsviljan. För att uppnå detta är det viktigt att skattereglerna inte hindrar utan i stället uppmuntrar till att nya idéer utvecklas och ger upphov till nya lönsamma verksamheter och arbetstillfällen. Att få bort dubbelbeskattningen av juridiska personer anser vi vara viktigt för att öka tillgången på riskvilligt kapital i företagssektorn. Förmögenhetsskatten bidrar till den för höga samlade beskattningen av företag, företagande och riskkapital i Sverige, och även den bör enligt vår mening fasas ut. Att avlägsna regler som diskriminerar de för landets framtida tillväxt så betydelsefulla fåmansföretagen är grundläggande i våra förslag. Vi vill genomföra ett brett avreglerings- och förenklingsprogram. Vi vill ändra det synsätt som gör att aktiva delägare i fåmansföretag blir hårdare beskattade än passiva kapitalägare och vill därför öka utrymmet för kapitalbeskattning av den avkastning som en aktiv delägares insatser genererar i företaget. Ett slående exempel på ett systemfel i skattereglerna är de skatteproblem som drabbat många IT-entreprenörer sedan de sålt sina företag mot vederlag i delägarrätter i ett uppköpande företag. Sådana systemfel måste omedelbart rättas till för att människors tilltro till möjligheterna att vara entreprenör och bygga upp företag i Sverige inte skall ta ytterligare skada. Vid utformningen av en reformerad företagsbeskattning är det också nödvändigt att utgå från det faktum att kunskapsintensiva tjänsteverksamheter har andra förutsättningar och villkor. Här är det viktigt att se till att det skapas en mångfald i vården och skolan för att ge kvinnor möjligheter att bli entreprenörer i verksamheter där de redan arbetar. För löntagare och enskilda näringsidkare har skatteskalans utformning en avgörande betydelse för skattebelastningen. Våra skatteförslag innebär sänkta marginaleffekter och lättnader genom höjda grundavdrag och/eller skattereduktioner. Sådana lättnader betyder mest för dem med lägre inkomster. I en fortsatt process av sänkta skatter ned mot de nivåer som präglar jämförbara OECD-länder måste inriktningen vara både att förbättra låginkomsttagarnas förutsättningar att försörja sig på sitt arbete eller sitt företagande och att värna Sveriges konkurrenskraft vad gäller företagande och kunskap. För att barnfamiljerna lättare skall kunna kombinera arbete och företagande med arbetet i hemmet vill vi halvera kostnaden för hushållsnära tjänster genom att inför en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden. På så sätt uppmuntras samtidigt en vit och hederlig tjänstesektor som i dag inte kan konkurrera med en svart sektor. Våra skatteförslag innebär även avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader och andra reformer som kan bidra till att öka barnfamiljernas ekonomiska marginaler. En skattepolitik som stimulerar och underlättar arbete och företagande på det sätt vi redovisat har stora fördelar även från regional synpunkt och kommer att få betydelse inte minst för att verksamheter skall kunna startas upp och fortleva även i glesbygden. Ett allvarligt problem för seriöst företagande är den svarta ekonomins utbredning och omfattning. Vart femte företag drabbas av konkurrens från den svarta sektorn, i en del branscher betydligt fler. Det leder till att seriösa företagare har svårt att konkurrera. Den svarta ekonomin kan uppgå till så mycket som 5 % av BNP eller i dagsläget motsvarande 100 miljarder kronor. Detta motsvarar ett årligt skattebortfall på över 50 miljarder kronor. Detta är ett mycket allvarligt problem. Ett fungerande rättssamhälle bygger på att lagstiftningen är förankrad i människors rättsuppfattning så att man av egen kraft och vilja lyder lagarna. Med dagens höga skatter finns det en särskilt stor risk att skattemoralen urholkas mer och mer. Våra förslag bör kunna bidra till att drastiskt minska omfattningen av den svarta ekonomin. Människor, kapital och företag rör sig i dag snabbt över nationsgränser och söker sig dit där förutsättningarna framstår som mest gynnsamma. Med en tilltagande internationell konkurrens är det i dag mera än någonsin tidigare angeläget att vi i Sverige intensifierar våra ansträngningar att göra Sverige attraktivt för investeringar och företagande. Ett led i det politiska arbetet på att möta globaliseringen är även arbetet på att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Under de senaste åren har det europeiska samarbetet inte varit tillräckligt framgångsrikt på detta område. Sverige skall verka för att den inre marknaden präglas av dynamik och öppenhet genom att nya områden öppnas för konkurrens och företagande. Vi bör också som land gå i täten för att själva genomföra de åtgärder inom bl.a. skatte- och arbets- marknadsområdena som gemensamt föreslagits som steg på vägen mot ökad europeisk konkurrenskraft. Vi föreslår att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till regeringen om att skattepolitiken bör ges den inriktning som utvecklats här ovan och i våra motioner.

2. Näringsbetingade andelar (punkt 3) - m, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen (m), Lennart Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 2 om att utformningen av kommande lagstiftning om skattebefrielse för kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk35 yrkande 1 och avslår motion 2001/02:Sk371.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör begränsningar i möjligheten att dra av förluster på näringsbetingade andelar inte ges verkan från en tidigare tidpunkt än den då motsvarande kapitalvinster blir skattefria. Detta innebär att vi motsätter oss att ett sådant förslag som har aviserats i regeringens stoppskrivelse 2001/02:77 genomförs isolerat. I stället bör regeringens kommande förslag vara att såväl skattebefrielse som avdragsbegränsningar träder i kraft vid samma tidpunkt.

3. Tonnageskatt, fartygsfonder (punkt 5) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 3 om fartygsfonder. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02: T253 yrkande 10 och avslår motion 2001/02:T467 yrkande 1.

Ställningstagande

Tonnageförnyelse är ett stort problem, speciellt för de mindre rederierna. Det system som tidigare fanns med fartygsfonder innebar en väsentlig fördel för rederierna som då kunde förnya flottan utan att i varje läge göra skattemässiga avvägningar. Möjligheten till avsättning till fartygsfonder bör därför återinföras.

4. Tonnageskatt, fartygsfonder (punkt 5) - kd, c

av Kenneth Lantz (kd), Sven Brus (kd) och Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 4 om rederiernas företagsbeskattning. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:T467 yrkande 1 och avslår motion 2001/02:T253 yrkande 10.

Ställningstagande

Ett system med tonnageskatt har införts av flera andra länder inom EU och förespråkas även av kommissionen. En klar fördel med tonnageskatt är att rederierna bättre kan planera försäljning och inköp av fartyg. Vi föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med ett förslag till tonna- geskatt och tillstyrker därför motion T467 yrkande 1.

5. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m. (punkt 6) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 5 om en snabbutredning av åtgärder för att förbättra skattereglerna för småföretagen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:Fi285 yrkande 24, 2001/02:Sk363, 2001/02:Sk373, 2001/02:Sk491 yrkande 11, 2001/02:N267 yrkande 1 i denna del, 2001/02:N365 yrkande 2 i denna del, 2001/02:N368 yrkande 2 i denna del och 2001/02:MJ337 yrkande 5.

Ställningstagande

De första åren efter nystart av ett företag är ofta mycket kritiska för företagets fortlevnad. I motionerna förordas bl.a. en ökad rätt för nystartade och små företag att sätta av mer till periodiseringsfonder än andra företag. Vi anser att en sådan åtgärd eller någon form av skatteuppskov för att stödja nystartade företag måste övervägas i en utredning liksom vilka åtgärder på skatteområdet som kan vara lämpliga för att generellt underlätta kapitalbildningen i småföretag. Vi förutsätter att en sådan utredning skall arbeta snabbt. Vårt förslag innebär att motionerna i detta avsnitt till stor del blir tillgodosedda.

6. Fåmansföretag (punkt 7) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 6 om nya regler för beskattning av fåmansföretag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Sk35 yrkande 2, 2001/02:N267 yrkande 1 i denna del, 2001/02:Sk269, 2001/02:Sk288 yrkande 7, 2001/02:Sk491 yrkandena 12 och 14-16, 2001/02:N263 yrkande 13, 2001/02:N323 yrkande 3, 2001/02:N368 yrkande 2 i denna del, 2001/02:N370 yrkande 7 och 2001/02:A228 yrkande 4 samt bifaller delvis motionerna 2001/02:Sk358, 2001/02:Sk378 och 2001/02:N365 yrkande 2 i denna del.

Ställningstagande

Under förra året fick vi se flera exempel på att regeringen och dess samarbetspartier inte tillräckligt har uppmärksammat det systemfel som finns i fåmansföretagens skatteregler. Det uppdagades en rad fall där de s.k. 3:12-reglerna har lett till mycket stora skatteanspråk på belopp som aldrig har intjänats. Reglerna innebär att entreprenörer, vilkas företag blivit uppköpta av andra företag mot vederlag i det uppköpande företagets aktier, beskattas för en fiktiv vinst av affären trots att de andelar de fått i utbyte kraftigt gått ned i värde eller blivit helt värdelösa. Vanliga aktieägare har i motsvarande situation möjlighet att utan begränsning i tiden kvitta en sådan förlust mot framtida vinster på andra aktier. Dessa regler infördes så sent som hösten 2001 men omfattar inte fåmansföretagare när de byter in sina aktier. De måste i stället, som reglerna ser ut nu, ta upp den fiktiva vinsten som en inkomst av tjänst. I stället för att lösa detta problem och problemen med andra diskriminerande fåmansföretagarregler har regeringen ägnat flera månader åt att ta fram förslag som syftar till att täppa till hål i det gamla 3:12-systemet. Den utredning som under förra året skulle ha tagit fram ett bättre regelverk för fåmansföretagen fick i stället förlängd tid till den 31 maj i år.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen att det pågående arbetet snabbt måste utmynna i reformerade skatteregler som skall innebära att delägare i fåmansföretag inte diskrimineras i förhållande till delägare i icke fåmansägda företag. All avkastning utöver en marknadsmässig lön skulle i ett reformerat system, som föreslås i flera av motionerna, kunna beskattas som inkomst av kapital. Den risk som företagaren tar på sig bör i betydligt större utsträckning än i dag beaktas vid utformningen av skattereglerna. Reglerna bör jämställa fåmansföretagare med andra företagare också när det gäller beskattning av lön till företagsledarens make och barn. Det nya regelsystemet måste vara enkelt så att det blir begripligt och inte avskräcker människor från att vara verksamma i fåmansföretag. Eftersom regeringen inte förmått att lugna oron bland landets småföretagare genom att ge ett klart besked om kvittningsrätten för förluster på inbytesaktier i samband med uppköp, anser vi att riksdagen genom tillkännagivandet även skall ge de berörda ett auktoritativt besked i enlighet med förslaget i motion Sk35 yrkande 2, dvs. att det bör införas en kvittningsrätt för affärer som gjorts fr.o.m. den 1 januari 1999.

7. Generationsskiften i företag (punkt 8) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 7 om skatteregler vid generationsskifte i familjeföretag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Fi285 yrkande 19, 2001/02:Sk288 yrkande 21, 2001/02:N263 yrkande 1 och bifaller delvis motionerna 2001/02:Sk233 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Sk359, 2001/02:Sk433 yrkande 7, 2001/02:Sk450 yrkande 7, 2001/02:Kr227 yrkande 3 och 2001/02:MJ339 yrkande 6.

Ställningstagande

Familjeföretag får ofta arvs- och gåvoskatteproblem vid generationsskiften och det är de som tar över företagen som får de största problemen. Dessa och andra skattekostnader som kan uppkomma i samband med att en verksamhet skall övergå till en ny generation bidrar till att konservera den svenska näringslivsstrukturen med alltför få medelstora företag. Många bedömer också att beskattningen vid generationsskifte i ett familjejordbruk åderlåter jord- eller skogsbruk som redan kan ha små eller inga ekonomiska marginaler. I stället för att kapital dras in till staten behövs detta mycket väl på gårdarna för att trygga ett långsiktigt familjejordbruk.

Vi anser att de skattemässiga villkoren för generationsskiften i familjeföretag skall läggas fast utan ytterligare tidsutdräkt. Vi föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen skall betona vikten av att den utredning som nu pågår skall arbeta snabbt och att regeringen så snart utredningsarbetet är avslutat skall lägga fram ett förslag till lagändringar som löser skattepro- blemen i samband med generationsskiften.

8. Enklare beskattningsmetod för småföretag (punkt 9) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 8 om schablonbeskattning av vissa småföretag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:N370 yrkande 12 och 2001/02:N373 yrkande 4 och bifaller delvis motionerna 2001/02:Sk221 och 2001/02:Sk479 yrkande 1.

Ställningstagande

I vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter, vid köp av tjänster, t.ex. i taxi-, restaurang- och frisörnäringen. Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras ut av företag som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt. För att underlätta för nya företag att bildas och för att underlätta för seriösa företag föreslår vi att någon form av schablonbeskattning införs i likhet med vad som redan finns i vissa andra länder. I dagarna har Riksskatteverket överlämnat en rapport till regeringen med förslag om att införa schablonbeskattning för vissa företag (RSV Rapport 2002:3 Schablonbeskattning? - en principskiss). Vi förutsätter att regeringen ser till att den forsatta beredningen sker skyndsamt så att en modell för schablonbeskattning av vissa branscher snart kan vara genomförd också i Sverige.

9. Nedsättningen av socialavgifter i stödområde A (punkt 10) - m, c

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 9 om att skogsbruk och jordbruk bör jämställas med annan verksamhet i fråga om nedsättning av arbetsgivaravgifter. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk450 yrkande 6.

Ställningstagande

Den av riksdagen förra hösten beslutade sänkningen av arbetsgivaravgifterna med 15 % inom stödområdet gäller inte för skogs- och jordbruksföretag. Enligt vår uppfattning bör dessa företag jämställas med annan verksamhet och ges samma lättnad.

10. Ideella föreningar (punkt 11) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 10 om skattereglerna för ideella föreningar. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk379 och avslår motionerna 2001/02:Sk323, 2001/02:Sk473 och 2001/02:Kr279.

Ställningstagande

Skattelagstiftningen för ideella föreningar är föråldrad och behöver anpassas till de förhållanden som råder i dag. I motion Sk379 redovisas en fråga som är ett exempel på behov av förenklingar och förtydliganden på området för beskattning av ideella föreningar. Exemplet gäller en vägrad skattebefrielse för intäkter som en förening fått genom att upplåta en rätt att utnyttja föreningens varumärke. Det är rimligt att om en förening upplåter sitt varumärke till ett bolag skall de intäkter föreningen får därav vara skattebefriade. Idrottsföreningarna måste få klarhet i vilka regler som gäller i skattehänseende. Ett system som kännetecknas av ett visst godtycke, där föreningarna inte vet om man skall betala skatt eller inte, anser vi i likhet med motionärerna vara mycket otillfredsställande. Vi tillstyrker därför motion Sk379.

11. Ideella föreningar (punkt 11) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i reservation 11 om lika behandling i skattehänseende av idrottsföreningar och andra ideella föreningar. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr279 och avslår motionerna 2001/02:Sk323, 2001/02:Sk379 och 2001/02:Sk473.

Ställningstagande

Idrottsrörelsen har möjlighet att avlöna idrottsdomare och idrottsledare med upp till ett halvt basbelopp utan att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. Det är otillfredsställande att många andra organisationer som också driver verksamheter som bidrar till barns och ungdomars goda uppväxtförhållanden inte har samma möjligheter. Dessa skillnader i skattelagstiftningen kan inte anses vara motiverade eller rättvisa. Samma regler och ekonomiska förutsättningar bör gälla för ideella kultur- och ungdomsorganisationer som i dag gäller för idrottsrörelsen. Jag tillstyrker därför ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med förslaget i motion Kr279.

12. Fastighetsinvesteringsbolag (punkt 13) - m, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen (m), Lennart Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 12 om särskilda skatteregler för att möjliggöra fastighetsbild- ningsbolag. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk266.

Ställningstagande

De särskilda regler för fastighetsinvesteringsbolag som föreslås i motion Sk266 bygger på att bolaget befrias från inkomstskatt under förutsättning att 95 % av resultatet vidareutdelas till aktieägarna. Mottagaren av aktieutdelning skall vara skattskyldig för denna på vanligt sätt.

Vi föreslår riksdagen att bifalla detta förslag som skulle medföra en lång rad viktiga fördelar av samhällsekonomisk och stabiliseringspolitisk karaktär. Fastighetsmarknaden effektiviseras och stabiliseras. Institutionella placerare och hushåll får bättre möjligheter att hitta lämpliga engagemang i fastigheter. Det bör understrykas att detta placeringsperspektiv växer snabbt i betydelse i vårt land. Pensionsreformen har behov av fler placeringsmöjligheter. De tidigare aktörerna på fastighetsmarknaden har varit stora och få och har klarat av lönsamma fastighetsplaceringar genom direktägande. I framtiden behöver de många och små placerarna smidiga och effektiva placeringsmöjligheter i det för dessa så lämpliga fastighetskapitalet utan att behöva direktäga fastigheter. Dagens dubbelbeskattning gör det svårt att räkna hem sådana placeringar i jämförelse med direkt ägande.

13. Beskattningsmetod för kapitalvinster på delägarrätter (punkt 14) - m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 13 om beskattningsmetod för aktievinster. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Sk209, 2001/02:Sk276, 2001/02:Sk444 och 2001/02:Sk454.

Ställningstagande

Det finns flera inslag i skattesystemet som har en ogynnsam inverkan på sparandet i aktier och aktiefonder, bl.a. dubbelbeskattningen av bolags- inkomster. Emellertid medför också valet av beskattningsmetod för kapitalvinster, dvs. beskattning vid avyttring, en inlåsningseffekt som hämmar intresset att omplacera innehav av aktier och fondandelar, något som påverkar riskkapitalflödet negativt. Enligt vår mening bör riksdagen ta fasta på de förslag som har presenterats i motionerna i syfte att uppnå det för spararna och näringslivet mest gynnsamma resultatet. Vi föreslår att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till regeringen om en ny beskattningsmetod för aktier och värdepappersfonder som tillåter återinvesteringar utan att detta skall föranleda beskattning och vidare att olika sätt att åstadkomma förenklingar vid deklarationen av kapitalvinster utreds.

14. Vinstandelar (punkt 15) - c, fp

av Rolf Kenneryd (c) och Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 14 om beskattning av vinstandelssystem. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:N263 yrkande 9, 2001/02:N267 yrkande 1 i denna del och 2001/02:N368 yrkande 2 i denna del.

Ställningstagande

Möjligheterna att införa ett vinstandelssystem för att stimulera utveckling i företagen bör utredas närmare. Genom att skattebefria företagens insättning i vinstandelssystemet och enbart beskatta utbetalningen av vinsten till anställda, kan kapital frigöras för att fler anställda skall kunna starta egna företag. Detta bör ges regeringen till känna.

15. Personaloptioner (punkt 16) - m, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen (m), Lennart Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 15 om beskattning av personaloptioner. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Sk491 yrkande 5 och 2001/02:T409 yrkande 6.

Ställningstagande

Sverige måste vara globalt attraktivt, inte minst vad avser att locka till sig kompetenta personer. För växande företag, som är inriktade på en global marknad, är det inte svårt att tänka sig att förlägga verksamheten på annan plats än i Sverige. För att Sverige långsiktigt skall kunna konkurrera framgångsrikt om den globala kompetensen måste en kombination av gynnsamma villkor och personliga utvecklingsmöjligheter säkerställas.

Ett sätt för många nya företag att försäkra sig om kompetenta medarbetare är att skapa optionsprogram. Det innebär att medarbetarna visserligen inte får särskilt mycket betalt i lön under ett uppbyggnadsskede, men i gengäld får de en utfästelse att senare förvärva aktier i företaget. Man kan säga att medarbetarna riskerar sitt humankapital på liknande sätt som andra satsar penningkapital. Blir företaget ett misslyckande förlorar man allt, blir det en framgång kan avkastningen bli stor. I USA, som är huvudaktör inom tillväxtbranscherna, är attraktiva optionsprogram den i särklass viktigaste konkurrensparametern vid rekrytering av personal. Beskattningen är i flertalet delstater dessutom förmånlig. I Sverige beskattas personaloptioner oförmånligt beroende bl.a. på höga socialförsäkringsavgifter och höga inkomstskatter. Dessutom innebär lagstiftningen för personaloptioner att företagens kostnader för personaloptioner inte är tillräckligt förutsägbara. Det medför särskilda problem för de små perso- nalintensiva kunskapsföretag som saknar finansiell styrka. Osäkerheten försvårar även framtida analys och påverkar negativt marknadens värdering av företagen, exempelvis vid en börsintroduktion. Tillfälliga variationer i intresset för optioner beroende på fluktuationer i börsutvecklingen bör inte tas till intäkt för fortsatt passivitet i denna fråga från regeringens sida. De regler det här gäller bör ses i ett långsiktigt perspektiv och vara långsiktigt stabila. I takt med att optionsprogrammen blir vanligare ökar behovet av en anpassning av skattereglerna. Beskattningen av personaloptioner bör skyndsamt ses över både för dem som är långsiktigt verksamma i Sverige och dem som arbetar här tillfälligt. Inte minst socialavgifterna skapar problem. Konkurrensen från länder med förmånligare beskattningsregler måste tas som utgångspunkt vid den översyn som regeringen här bör få riksdagens uppdrag att genomföra.

16. Royalty (punkt 17) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 16 om beskattning av royalty. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk491 yrkande 7.

Ställningstagande

Uppfinnare och innovatörer skall kunna verka i en positiv miljö. Det kan de inte i dag. Skattereglerna bör ändras så att uppfinnare och innovatörer skall kunna ta upp royalty som utgår från patent under inkomst av kapital och därigenom få ett reducerat skatteuttag på sådana inkomster.

17. Arbetslokal i bostaden (punkt 20) - m, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen (m), Lennart Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 17 om avdragsrätt för arbetslokal i bostaden. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:Sk223, 2001/02:Sk267 yrkande 1 i denna del, 2001/02:Sk271, 2001/02:Sk491 yrkande 21, 2001/02:Kr227 yrkande 2, 2001/02:N365 yrkande 2 i denna del och 2001/02:N368 yrkande 2 i denna del.

Ställningstagande

Nya företag startas inte sällan med hemmet som bas. Nuvarande schablonmässiga regler om avdrag för arbetslokal i egen bostad kan emellertid ge ett oförmånligare resultat än om företaget hyrt en arbetslokal av utomstående. Vi anser att avdragsmöjligheterna behöver förbättras. Reglerna behöver därför ses över i syfte att åstadkomma detta.

18. Representation (punkt 21) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 18 om avdragsrätt för representation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Sk224, 2001/02:Sk337 yrkande 2 och 2001/02:Sk491 yrkande 22.

Ställningstagande

För många företag och då inte minst inom dem med internationell verksamhet är representation ett väsentligt inslag i uppbyggande av nya affärer. De tjänsteproducerande företagen säljer på förtroende, och det är då viktigt för parterna att lära känna varandra väl. Representationskostnaderna är därför en del av säljkostnaderna, och de borde därför vara avdragsgilla som alla andra kostnader för intäkternas förvärvande. Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till betydligt mer generösa regler för avdrag för representationskostnader i företag.

19. Konstinköp (punkt 23) - m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 19 om avdrag för företagens inköp av konst. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:Sk241 yrkande 2, 2001/02:Sk309 i denna del och 2001/02:Kr418 yrkande 18.

Ställningstagande

Många konstnärer har mycket svårt att kunna leva på inkomsterna av sin konstnärliga verksamhet. Inriktningen på statens insatser för de professionella konstnärerna skall vara att dessa kan basera sin ersättning på utfört konstnärligt arbete. Det finns enligt vår mening starka skäl för att överväga ändringar av dagens skatteregler för företags inköp av konst så att utrymme för avdrag för inköp av konst medges. Vi anser att det är orimligt att ett företag får göra avdrag för designade fåtöljer men inte för konstverk. Genom att ge företag avdragsrätt för konstinköp skulle marknaden öppnas för landets konstnärer. Regeringen bör i dessa avseenden återkomma till riksdagen med en åtgärdsplan för att företagen inte skall dra sig för att köpa samtidskonst. Frankrike har ett system för avdragsrätt där aktiva konstnärer gynnas. Det finns vidare möjlighet att anställa konstnärer för konstnärligt arbete och där lönen för detta arbete är avdragsgill. Vi anser att dessa modeller är intressanta och bör kunna översättas till svenska förhållanden.

20. Rehabiliteringskostnader (punkt 24) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 20 om avdrag för rehabiliteringskostnader. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sf391 yrkande 4.

Ställningstagande

I dag finns det möjlighet att göra avdrag för förebyggande rehabilitering. Det är svårt för arbetsgivare att veta om en insats kan bedömas som förebyggande. En person som till exempel är deltidssjukskriven och går på massage på arbetsgivarens bekostnad för att inte bli mer sjuk kan i och för sig betraktas som redan sjuk. Är det då förebyggande rehabilitering? En person som är sjukskriven för utbrändhet och går på företagshälsovårdens stresshanteringsgrupp på arbetsgivarens bekostnad, är det att betrakta som förebyggande eller ej? Att skicka en anställd på utredningshem för exempelvis en whiplash-skada, är det att betrakta som förebyggande? I nuvarande lagstiftning kan man inte tolka det så. Samtidigt är det viktigt att förebygga långvarig sjukskrivning. Frågan om avdragsrätt bör klargöras och tas ställning till om man vill uppmuntra arbetsgivare att ta ett större ansvar för rehabilitering.

21. Personalvårdsförmån (punkt 26) - m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 21 om beskattning av personalvårdsförmån. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk253 och bifaller delvis motion 2001/02:Sk385.

Ställningstagande

Som framhålls i motion Sk253 speglar dagens skatteregler en alltför inskränkt syn på personalvård. Vi anser att det är motiverat att arbetsgivare årligen får ge personalförmåner motsvarande 5 000 kr per anställd. Förmåner upp till detta belopp skall få användas till ändamål som arbetsgivare och anställd kommer överens om och behöver inte nödvändigtvis vara knuten till arbets- platsen. Den skall inte förmånsbeskattas hos arbetstagaren och den skall vara avdragsgill för arbetsgivaren. Personalvårdsförmån skall vara just en förmån och inte kunna utgå som kontant ersättning. Självfallet måste reglerna utformas så att mindre företag inte diskrimineras.

22. Förmånsbeskattning av företagsbilar (punkt 27) - m, kd, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m), Lennart Kollmats (fp) och Anna Kinberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 22 om förmånsbeskattning av företagsbilar. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk320 och bifaller delvis motionerna 2001/02:Sk226 och 2001/02:Sk388 yrkande 2.

Ställningstagande

Riksdagen beslöt våren 2001 om ett tillkännagivande för regeringen om en översyn av förmånsbeskattningen av installations- och distributionsbilar som används privat i ringa omfattning. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett lagförslag i enlighet med det tidigare tillkännagivandet.

23. Avdrag för deklarationshjälp (punkt 29) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i reservation 23 om avdragsrätt för deklarationshjälp. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk386.

Ställningstagande

Om ett bokföringsföretag anlitas för att handha den löpande bokföringen och bokslut är dessa kostnader avdragsgilla i näringsverksamheten. Den merkostnad som i ett sådant fall uppkommer om samma företag skall upprätta näringsidkarens deklaration blir i många fall försumbar. Den näringsidkare som köper enbart deklarationshjälpen får däremot en stor kostnad som inte medger avdrag. Jag anser i likhet med motionärerna att det är rimligt att avdragsrätten för skattekonsultation vid deklaration behandlas lika. En avdragsrätt för kostnader för deklarationshjälp eller skattekonsultation bör införas för juridiska personer.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion med anledning av skrivelse 2001/02:77

2001/02:Sk35 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ikraftträdandetidpunkt för begränsningen av rätten till avdrag för kapitalförluster på delägarrätter och andelar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdrag för kapitalförluster som uppstått vid försäljning av fåmansbolag där likvid erhållits i aktier med villkor om att aktierna inte får säljas förrän vid senare tidpunkt.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Fi285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta generationsväxlingar i familjeföretag.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppskov med bolagsskatt för nystartade aktiebolag.

2001/02:Sk209 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om slopad bytskatt på fonder.

2001/02:Sk217 av Rolf Kenneryd och Kenneth Johansson (c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till avdragsrätt i näringsverksamhet för kostnader för omarrondering.

2001/02:Sk221 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ändra skattelagstiftningen så att det ej länge är ekonomiskt lönsamt med svartjobb.

2001/02:Sk223 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdrag för arbetsrum i bostaden.

2001/02:Sk224 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökad avdragsrätt för representation.

2001/02:Sk226 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lagen om bilförmånsbeskattning revideras i enlighet med motionen.

2001/02:Sk233 av Göte Jonsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att underlätta generationsväxlingar i företagen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reavinstbeskattningen.

2001/02:Sk237 av Jeppe Johnsson och Elizabeth Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatt på ränteförmån vid handel med s.k. lagerbolag.

2001/02:Sk241 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om företags möjlighet att köpa in konst.

2001/02:Sk253 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den bör återkomma med förslag som innebär att arbetsgivare får ge varje anställd personalvårds- förmån med högst 5 000 kr per år i enlighet med vad i motionen anförs.

2001/02:Sk258 av Ola Karlsson och Lars Björkman (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändringar av skattereglerna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regelverkets utformning.

2001/02:Sk266 av Lennart Hedquist och Carl Erik Hedlund (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lag om fastighetsinvesteringsbolag i enlighet med vad som anförs i motionen.

2001/02:Sk269 av Inger Strömbom m.fl. (kd, m, c, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en normallönemodell skall användas i ett nytt beräkningssystem för beskattning av inkomster i fåmansbolag.

2001/02:Sk271 av Åke Sandström m.fl. (c, m, kd, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdrag för enskilda näringsidkare som bedriver verksamhet i egen bostad.

2001/02:Sk276 av Nils Fredrik Aurelius och Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning för att förenkla deklarationen av realisationsvinster på aktier.

2001/02:Sk281 av Yvonne Ångström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om företags kostnader för persontransporter med flyg.

2001/02:Sk288 av Bo Lundgren m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att förändra skattereglerna för fåmansföretag för att ta bort diskrimineringen av dessa företag.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den hämmande effekt den nuvarande reavinstskatten har på möjligheten att genomföra generationsskiften i familjeföretag.

2001/02:Sk292 av Carl Erik Hedlund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skattekonkurrens mellan länder är att föredra framför reglerad skatte- harmonisering.

2001/02:Sk294 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konkurrenskraftig kapitalbeskattning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om internationaliseringens påverkan på rörliga skattebaser.

2001/02:Sk300 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattning av insatsemission.

2001/02:Sk309 av Henrik S Järrel (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om tydliga harmoniserade avdragsregler för kultursponsring, såvitt avser avdrag för konstinköp (delyrkande 1).

2001/02:Sk320 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av förmånsbeskattningen av installations- och distributionsbilar som används privat i ringa omfattning.

2001/02:Sk321 av Holger Gustafsson och Kenneth Lantz (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en expertkommitté med uppgift att föreslå reformer i det svenska skattesystemet för att skapa hållbarhet och större effektivitet i beskattningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reformerna skall syfta till skattemässig effektivitet för ökad konkurrensneutralitet och tillgodose behovet av minskad personkontroll genom hållbara tekniska system.

2001/02:Sk323 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att befria ideella hjälporganisationer från sopavgifter.

2001/02:Sk330 av Jonas Ringqvist m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över möjligheterna att låta ersättning för knutna naturvårdsavtal få föras in på ett skogskonto.

2001/02:Sk337 av Anne-Katrine Dunker och Roy Hansson (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjt avdragsbelopp för representation.

2001/02:Sk342 av Inger Strömbom (kd):

Riksdagen begär att regeringen låter utreda en omfördelning av skattebelastningen så att skattereduktion erhålls i samband med förbättringsåtgärder på privatbostäder i stället för dagens reavinstskatteavdrag vid försäljning.

2001/02:Sk351 av Erik Arthur Egervärn (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inkomster från skogs- och jordbruksfastigheter beskattas i den kommun där fastigheten är belägen.

2001/02:Sk355 av Lars Björkman och Jan-Evert Rådhström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att låta utreda ett avskaffande av värdepappersfållan för aktiebolag.

2001/02:Sk358 av Anna Kinberg (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att ta bort de särskilda reglerna för fåmansbolag.

2001/02:Sk359 av Ingvar Eriksson och Inga Berggren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reavinstbeskattningen i samband med generationsskiften.

2001/02:Sk363 av Henrik Westman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta nystartade företag sätta av hela sitt ekonomiska överskott i verk- samheten de fem första åren i periodiseringsfonder.

2001/02:Sk371 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om realisationsvinstbeskattningen vid avyttring av kapitaltillgångar.

2001/02:Sk372 av Erik Arthur Egervärn (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda förutsättningarna för att återinföra kvittningsrätt för underhåll av kulturbyggnader på jordbruksfastigheter.

2001/02:Sk373 av Cristina Husmark Pehrsson och Ewa Thalén Finné (m):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som ser över möjligheten för nystartade och mindre företag att avsätta mer till periodiseringsfonder.

2001/02:Sk378 av Karin Falkmer och Tomas Högström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta bort de särskilda skattereglerna för fåmansbolag.

2001/02:Sk379 av Anna Åkerhielm och Kent Olsson (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag i enlighet med vad i motionen anförs om skattebefrielse för ideella föreningar vid upplåtelse av varumärke.

2001/02:Sk380 av Henrik S Järrel (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till avvecklingsplan för kapital-, utdelnings- och realisations-, förmögenhets-, arvs- och gåvoskatten.

2001/02:Sk383 av Kent Olsson och Henrik Westman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utjämningskonto för fiskare.

2001/02:Sk385 av Margit Gennser (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om rätt till avdrag för kostnader för personalförmån.

2001/02:Sk386 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för kostnader för deklarationshjälp eller skattekonsultation för juridiska personer.

2001/02:Sk388 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattning av egenföretagares firmabilar.

2001/02:Sk422 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av nya finansieringsformer för små och medelstora kooperativa företag.

2001/02:Sk433 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatteregler för att underlätta generationsskiften.

2001/02:Sk444 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger förslag till lagändring i syfte att möjliggöra uppskjuten reavinstskatt vid byte av aktiefonder eller enskilda aktier i vissa fall i enlighet med vad som anförs i motionen.

2001/02:Sk450 av Anders Sjölund (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkning av arbetsgivaravgifter.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arvs- och gåvoskatter.

2001/02:Sk454 av Ewa Thalén Finné och Anne-Katrine Dunker (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattefritt byte av aktieandelar.

2001/02:Sk462 av Marie Engström och Per Rosengren (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av gällande skatteregler beträffande förrättningskostnader vid rationaliseringsförvärv.

2001/02:Sk466 av Christer Skoog m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av ett yrkesfiskeavdrag.

2001/02:Sk467 av Per Landgren och Annelie Enochson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att yrkesfiskaravdraget skall vara i paritet med motsvarande avdrag i grannländerna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att negativa saldon för inventarietillgångar vid fartygsbyte bör tillåtas.

2001/02:Sk473 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ideella organisationers skattebefrielse.

2001/02:Sk479 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd, s, m, v, c, fp, mp):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning rörande försöksverksamhet med schablonbeskattning.

2001/02:Sk485 av Bengt-Ola Ryttar (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att öka stabiliteten i det internationella finansiella systemet.

2001/02:Sk491 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen sin mening vad i motionen anförs om kapitalinkomstskatterna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arvs- och gåvoskatten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattningen av optioner.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattningen av royaltyinkomster.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppskjuten beskattning för nystartade företag.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändrade regler för beskattningen av utdelning från fåmansbolag.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av särreglerna för beskattning av realisationsvinst i fåmansbolag.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattning av till företagsledare närstående anställda i fåmans- bolag.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattningen av optioner ägda av anställda i ett fåmansbolag.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för arbetslokal i bostaden.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade möjligheter för avdrag för representationskostnader.

2001/02:U301 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det gemensamma arbetet inom OECD mot skatteparadis bör förstärkas.

2001/02:Sf391 av Désirée Pethrus Engström m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör utreda reglerna för avdragsrätt för rehabili- tering.

2001/02:Kr227 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konstnärer och skatterna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arvsskatten.

2001/02:Kr279 av Agne Hansson m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samma regler/samma ekonomiska förutsättningar som gäller för idrottsrörelsen bör gälla för ideella kultur- och ungdomsorganisationer.

2001/02:Kr418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för konstinköp.

2001/02:T253 av Per-Richard Molén m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fartygsfonder bör återinföras.

2001/02:T409 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av reglerna för beskattning av personaloptioner.

2001/02:T467 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till tonnageskatt för sjöfarten.

2001/02:MJ337 av Agne Hansson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att öka avsättningarna till periodiseringsfonder för att kunna göra miljöinvesteringar.

2001/02:MJ339 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn av regler av olika slag som härrör från genera- tionsskiften, i syfte att stärka och ge möjlighet till fortsatt spritt ägande av den svenska skogen, bör genomföras med skyndsamhet.

2001/02:MJ520 av Alf Svensson m.fl. (kd):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattevillkoren för svenska fiskare.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett fiskekonto.

2001/02:MJ522 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av fiskekonto.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillåta negativt saldo för inventarietillgångar vid fartygsbyte.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om yrkesfiskaravdrag.

2001/02:MJ529 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om yrkesfiskeavdrag.

2001/02:N211 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en skattereform.

2001/02:N263 av Agne Hansson m.fl. (c):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en särskild utredning för att förbättra möjligheterna till generationsskiften.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om att stimulera införandet av vinstandelssystem för anställda inom företag

13. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en förändring av beskattningen på fåmansbolag.

2001/02:N267 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattepolitiken.

2001/02:N315 av Per Westerberg m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rimliga skatter för arbete och företagande.

2001/02:N316 av Göran Lindblad (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sänkning av skattetrycket.

2001/02:N323 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de diskriminerande fåmansbolagsreglerna, de s.k. 3:12.

2001/02:N365 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning kring soloföretagarnas villkor.

2001/02:N368 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om skattesänkningar för företagande.

2001/02:N369 av Bo Lundgren m.fl. (m):

3. Riksdagen begär hos regeringen förslag om lindrad beskattning av företagande, investerande och vinstkapitalförsörjning i enlighet med vad som anförs i motionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reformering av företagsbeskattningen.

2001/02:N370 av Alf Svensson m.fl. (kd):

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar i reglerna för fåmansföretag.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher.

2001/02:N373 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher.

2001/02:N374 av Inger Strömbom m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkor för turismen avseende skatter och avgifter likvärdiga med dem som finns i andra länder.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om turistnäringens behov av tillgång till riskkapital.

2001/02:A228 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

4. Riksdagen beslutar om ändring i reglerna om beskattning av till företagsledare närstående anställda i fåmansbolag.