Kommissionens beslut av den 12 januari 2011 om avskrivning av skatt på finansiellt mervärde vid förvärv av aktieinnehav i utländska företag nr C 45/07 (f.d. NN 51/07, f.d. CP 9/07) som Spanien har genomfört [delgivet med nr K(2010) 9566] (Endast den spanska texten är giltig) (Text av betydelse för EES) (2011/282/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig och med beaktande av dessa synpunkter, och

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Den stödordning som Spanien har genomfört enligt artikel 12.5 i kungligt lagdekret nr 4/2004 av den 5 mars 2004 om konsolidering av ändringarna i den spanska lagen om företagsbeskattning och som olagligt har tillämpats av Spanien i strid med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är oförenlig med den inre marknaden i den del som avser stöd till mottagare för förvärv utanför unionen.

2. De skattesänkningar som mottagare har beviljats för förvärv utanför unionen i enlighet med artikel 12.5 i företagsbeskattningslagen och som är knutna till rättigheter som innehas direkt eller indirekt i utländska företag som uppfyller de relevanta villkoren för stödordningen senast den 21 december 2007, med undantag för villkoret att de ska ha haft aktieinnehavet under en oavbruten period på minst ett år, får emellertid fortsätta att tillämpas under hela den avskrivningsperiod som fastställs i stödordningen.

3. De skattesänkningar som mottagare har beviljats för förvärv utanför unionen i enlighet med artikel 12.5 i företagsbeskattningslagen och som omfattas av ett oåterkalleligt åtagande som gjorts före den 21 december 2007 om att inneha sådana rättigheter där avtalet innehåller ett villkor med uppskjutande verkan knutet till det faktum att den berörda transaktionen måste godkännas av en regleringsmyndighet och där beslutet och transaktionen har anmälts före den 21 december 2007 får fortsätta att tillämpas under hela den avskrivningsperiod som fastställs i stödordningen för den del av rättigheterna som innehades den dag då villkoret med uppskjutande verkan upphörde att gälla.

4. De skattesänkningar som mottagare beviljas enligt artikel 12.5 i företagsbeskattningslagen för förvärv utanför unionen den dag då detta beslut offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning och som gäller majoritetsandelar som direkt eller indirekt innehas av utländska företag som är etablerade i Kina, Indien och andra länder där förekomsten av uttryckliga rättsliga hinder för gränsöverskridande rörelseförvärv har påvisats eller skulle kunna påvisas, får fortsätta att tillämpas under hela den period som fastställs i stödordningen.

5. De skattesänkningar som mottagare har beviljats för förvärv utanför unionen i enlighet med artikel 12.5 i företagsbeskattningslagen och som omfattas av ett oåterkalleligt åtagande som gjorts före offentliggörandet av detta beslut i Europeiska unionens officiella tidning om att inneha sådana rättigheter i företag som är etablerade i Kina, Indien och andra länder där förekomsten av uttryckliga rättsliga hinder för gränsöverskridande rörelseförvärv har påvisats eller skulle kunna påvisas och de fall då avtalet innehåller ett villkor med uppskjutande verkan knutet till det faktum att den berörda transaktionen måste godkännas av en regleringsmyndighet och transaktionen har anmälts före offentliggörandet av detta beslut i Europeiska unionens officiella tidning får fortsätta att tillämpas under hela den avskrivningsperiod som fastställs i stödordningen från och med den dag då villkoret med uppskjutande verkan upphörde att gälla.

Artikel 2

Individuellt stöd som beviljats enligt den stödordning som avses i artikel 1 utgör inte stöd om det, vid den tidpunkt det beviljades, uppfyller villkoren i den förordning som antogs i enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 994/98, och som var tillämplig vid den tidpunkt då stödet beviljades.

Artikel 3

Individuellt stöd som beviljats enligt den stödordning som avses i artikel 1 och som, vid den tidpunkt det beviljas, uppfyller de villkor som anges i en förordning som antagits i enlighet med artikel 1 i förordning (EG) nr 994/98 eller i någon annan godkänd stödordning är förenligt med den inre marknaden upp till högsta tillämpliga stödnivå för detta slags stöd.

Artikel 4

1. Spanien ska återkräva det oförenliga stöd som motsvarar den skatteminskning som har beviljats inom ramen för den stödordning som avses i artikel 1.1 från de mottagare vars rättigheter i utländska företag, som förvärvats utanför unionen, inte uppfyller villkoren i artikel 1.2–1.5.

2. Det stöd som ska återkrävas ska innefatta ränta från den dag då stödet ställdes till stödmottagarnas förfogande till den dag det har återbetalats.

3. Räntorna ska beräknas på en grundval som fastställs i enlighet med kapitel V i förordning (EG) nr 794/2004.

4. Spanien ska upphöra med alla utestående skatteminskningar som har beviljats inom ramen för den stödordning som avses i artikel 1.1 med verkan från den dag då detta beslut antas, utom i fråga om skatteminskning i samband med rättigheter i utländska företag som uppfyller villkoren i artikel 1.2.

Artikel 5

1. Återkravet av det stöd som har beviljats enligt den stödordning som avses i artikel 1.1 ska genomföras omedelbart och effektivt.

2. Spanien ska se till att detta beslut genomförs inom fyra månader från dagen för delgivningen av beslutet.

Artikel 6

1. Inom två månader efter den dag då detta beslut har delgivits ska Spanien lämna följande uppgifter till kommissionen:

a) En förteckning över de stödmottagare som har tagit emot stöd enligt den stödordning som avses i artikel 1 och det totala stödbelopp som var och en av dem har tagit emot genom stödordningen.

b) Det totala belopp, kapital och ränta, som ska återkrävas från varje stödmottagare.

c) En detaljerad beskrivning av de åtgärder som redan har vidtagits och de åtgärder som Spanien planerar att vidta för att följa beslutet.

d) Dokument som visar att stödmottagarna har anmodats att betala tillbaka stödet.

2. Spanien ska hålla kommissionen underrättad om utvecklingen vad gäller de nationella åtgärder som vidtagits för att genomföra detta beslut till dess att återkravet av det stöd som i artikel 1 är återbetalt. Spanien ska på kommissionens begäran omgående lämna uppgifter om de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att följa detta beslut. Spanien ska också lämna detaljerade uppgifter om de stödbelopp och de räntebelopp som redan har återkrävt från stödmottagarna.

Artikel 7

Detta beslut riktar sig till Konungariket Spanien.

1 EUT C 311, 21.12.2007, s. 21.

2 Offentliggjord i Spaniens officiella tidning, 11.3.2004.

3 EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

4 Se http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/case_details.cfm?proc_code = 2_M_4517

5 Se fotnot 1.

6 Se kommissionens beslut K(2009) 8107 slutligt och den därpå följande rättelsen av felaktigheter K(2009) 8107 korr., som sedan januari 2010 funnits tillgänglig på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/competition/state_aid/cases/222341/222341_1030573_302_1.pdf

7 Lag nr 4/2008 av den 23 december 2008 som ändrar flera bestämmelser i skattelagstiftningen.

8 Se artiklarna 46 och 39 i 1885 års handelslag.

9 Resultat av genomförandet av lag nr 16/2007 av den 4 juli 2007 om reformen och anpassningen av företagslagen på redovisningsområdet i syfte att göra en internationell harmonisering i enlighet med EU-lagstiftningen.

10 Se artikel 21.1 a i företagsbeskattningslagen.

11 Se artikel 21.1 b i företagsbeskattningslagen.

12 Se artikel 21.1 c.1 i företagsbeskattningslagen.

13 Se artikel 21.1 c.2 i företagsbeskattningslagen.

14 I den nuvarande lagstiftningen numreras denna bestämmelse som artikel 12.6 i företagsbeskattningslagen.

15 I artikel 12.5 andra stycket står följande: Avdraget av denna differens ska när så är lämpligt vara förenligt med de bestämmelser som anges i punkt 3 i den här artikeln.

16 Se domstolens dom i de förenade målen 6/69 och 11/69, kommissionen mot Frankrike (REG 1969, s. 523). Se också punkt 18 i kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag (EGT C 384, 10.12.1998, s. 3).

17 Se skäl 7.

18 Se skäl 8.

19 De spanska myndigheterna hänvisade till artikel 194 i kungligt dekret 1564/1989 av den 22 december 1989.

20 De spanska myndigheterna hänvisade till ICAC:s (Instituto de Contabilidad y Auditoria de Cuentas, redovisnings- och revisionsinstitutet) resolution nr 3, BOICAC, 27.11.1996.

21 Se kommissionens beslut av den 22 september 2004, N 354/2004, Ordning för holdingbolag (EUT C 131, 28.5.2005, s. 10).

22 EGT C 384, 10.12.1998, s. 3.

23 Se skäl 12.

24 Se tribunalens dom av den 10 april 2008 i mål T-233/04, Nederländerna mot kommissionen, REG 2008, s. II-591.

25 Se kommissionens beslut av den 13 februari 2008, N 480/07, Reducción ingresos procedentes de determinados activos intangibles (EUT C 80, 1.4.2008, s. 1).

26 Se domstolens dom av den 8 november 2001, mål C-143/99, Adria-Wien Pipeline GmbH och Wietersdorfer & Peggauer Zementwerke GmbH mot Finanzlandesdirektion für Kärnten, REG 2001, s. I-8365.

27 Enligt artikel 89.3 i företagsbeskattningslagen.

28 Se de spanska myndigheternas skrivelse till kommissionen av den 5 december 2007, s. 35, som det hänvisas till i skäl 7.

29 Se sidan 8 i de spanska myndigheternas skrivelse av den 30 juni 2008 och även skäl 9 ovan.

30 Se kommissionens beslut av den 10 juni 2005, Cesky Telecom; av den 10 januari 2005, O2; av den 23 maj 2006, Quebec, GIC, BAA; av den 15 september 2004, Abbey National och av den 26 mars 2007, Scottish Power, på http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/

31 Handlingsplan för statligt stöd: Mindre men bättre riktat statligt stöd: en plan för reform av det statliga stödet 2005–2009, KOM(2005) 107 slutlig (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1).

32 Tribunalens dom av den 12 september 2007, mål T-384/03, Koninklijke Friesland Foods NV mot kommissionen, REG 2007, s. II-101.

33 Skriftliga frågor E-4431/05 och E-4772/05.

34 Till exempel kommissionens beslut av den 30 juli 2004 i ärende N 354/04, Ordning för holdingbolag (EUT C 131, 28.5.2005, s. 10) och kommissionens beslut av den 13 juli 2006 i ärende C4/07 (f.d. N 465/06), Groepsrentebox (EUT C 66, 22.3.2007, s. 30).

35 Se kommissionens beslut nr 2001/168/EKSG av den 31 oktober 2000 om den spanska lagstiftningen om företagsbeskattning (EGT L 60, 1.3.2001, s. 57).

36 Domstolens dom av den 15 juli 2004 i mål C 501/00, Spanien mot kommissionen, REG 2004, s. I-6717.

37 Se avsnitt II.1 b och följande i rapporten om genomförandet av kommissionens meddelande om tillämpning av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag http://ec.europa.eu/competition/state_aid/studies_reports/rapportaidesfiscales_sv.pdf

38 Se kommissionens beslut 82/364/EEG av den 17 maj 1982 om subventionering av räntor på exportkrediter från Frankrike till Grekland efter Greklands anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen (ej översatt till svenska) (EGT L 159, 10.6.1982, s. 44), särskilt del IV där det hänvisas till målen 6/69 och 11/69, kommissionen mot Frankrike.

39 Se ICAC:s (Instituto de Contabilidad y Auditoria de Cuentas) resolution nr 3 från november 1996, BIOCAC 27.

40 Se fotnot 36.

41 Se fotnot 22.

42 Se domstolens dom av den 29 april 2004 i mål C-308/01, Gil Insurance Ltd m.fl., REG 2004, s. I-4777, punkt 68, av den 3 mars 2005 i mål C-172/03, Heiser, REG 2005, s. I-1627, punkt 40 och av den 6 september 2006 i mål C-88/03, Portugal mot kommissionen, REG 2006, s. I-7115, punkt 54.

43 Se domstolens dom av den 6 september 2006 i mål C-88/03, Portugal mot kommissionen, REG 2006, s. I-7115, punkt 54.

44 Se t.ex. domstolens dom av den 29 februari 1996 i mål C-56/93, Belgien mot kommissionen, REG 1996, s. I-723, punkt 79, av den 26 september 1996 i mål C-241/94, Frankrike mot kommissionen, REG 1996, s. I-4551, punkt 20, av den 17 juni 1999 i mål C-75/97, Belgien mot kommissionen, REG 1999, s. I-3671, punkt 25 och av den 13 februari 2003 i mål C-409/00, Spanien mot kommissionen, REG 2003, s. I-10901, punkt 46.

45 Se t.ex. domstolens dom av den 15 december 2006 i mål C-66/02, Italien mot kommissionen, REG 2005, s. I-10901, punkt 101.

46 Se fotnot 22.

47 Artikel 89.3 i företagsbeskattningslagen, se skäl 310.

48 Se artikel 96.2 i företagsbeskattningslagen.

49 Se domstolens dom av den 9 september 2009 i de förenade målen T-227/01–T-229/01, T-265/01, T-266/01 och T-270/01, Diputación Foral de Álava m.fl. mot kommissionen, REG 2006, s. II-1, punkterna 381 och följande.

50 Se skäl 14.

51 Se bl.a. förstainstansrättens dom av den 1 juli 2004 i mål T-308/00, Salzgitter AG mot kommissionen, REG 2004, s II-1933, punkt 82.

52 Se det e-brev av den 16 juni 2009 från de spanska myndigheterna som det hänvisas till i skäl 13.

53 Se framför allt s. 6 i de spanska myndigheternas skrivelse av den 22 april 2009 (A-9531) som det hänvisas till i skäl 9.

54 Se skälen 117 och 118 i det tidigare beslutet.

55 Se skäl 94 i det tidigare beslutet.

56 Kommissionen framhåller att varje teknikalitet som är nödvändig för ett gränsöverskridande rörelseförvärv, exempelvis upprättande, före rörelseförvärvet, av ett fast etableringsställe i det land där målbolaget är hemmahörande eller vissa formaliteter vid centralbanken i tredjelandet, utgör administrativa formaliteter. Kommissionen anser också att det föreligger godtagbara skattemässiga skäl för att anta bestämmelser som syftar till att undvika arrangemang som inte avspeglar den ekonomiska verkligheten och vars huvudsyfte är att uppnå skattemässiga fördelar. Denna typ av bestämmelser finns även i det spanska skattesystemet.

57 Se särskilt skäl 93 och följande.

58 Se sidan 19 i KPMG:s rapport Analys av förekomsten av särskilda rättsliga och skattemässiga hinder vid gränsöverskridande fusioner i några olika jurisdiktioner – december 2009.

59 Se bilaga II till detta beslut, som innehåller en sammanfattning av KPMG:s rapport, avsnittet om Förenta staterna.

60 Se fotnot 61.

61 Se bl.a. avsnitt 351 och följande i Internal Revenue Code från 1986 i dess ändrade lydelse, och avsnitt 7874 i samma lag, Treasury Regulation av den 23 januari 2006 (T.D. 9242), tillgänglig på http://www.law.cornell.edu/uscode/.

62 Se fotnot 61, paragraf 361 ff samt paragraf 367 ff i denna lag http://www.law.cornell.edu/uscode/.

63 Se bl.a. paragraf 252 a i Delaware General Corporation Law, tillgänglig på http://delcode.delaware.gov/title8/c001/sc09/index.shtml.

64 Enligt staten Delawares officiella webbplats är Delaware den delstat som amerikanska och internationella bolag väljer som sin hemvist. Mer än 850000 kommersiella enheter har Delaware som sin juridiska hemvist. Mer än 50 % av alla börsnoterade företag i Förenta staterna, därav 63 % på Fortune 500-listan, har valt Delaware som sin juridiska hemvist. Se http://www.corp.delaware.gov/aboutagency.shtml

65 Tillgängligt på http://www.agenciatributaria.es/wps/portal/Listado?channel = de40217740119010VgnVCM10000050f01e0a____&ver = L&site = 56d8237c0bc1ff00VgnVCM100000d7005a80____&idioma = es_ES&menu = 1&img = 8

66 Se bl.a. artikel 14 b i Mexikos skattelag som finns tillgänglig på http://info4.juridicas.unam.mx/ijure/fed/7/18.htm?s=

67 Se sidan 29 i den andra rapporten. År 2004 slogs Labatt Brewing Kanada Holding Ltd, en dryckestillverkare med säte i Bahamas, samman med Beverage Associates Holding, också med säte i Bahamas, för att bilda Companhia de Bebidas das Américas, ett brasilianskt företag med säte i São Paulo.

68 Se bl.a. Lei 10 460/02, Lei 9 249/95, Lei 6 404/76 och Lei 9 249/95.

69 Se bl.a. Decreto Lei 2 627/40, Lei 10 406/02, Lei 4 132/62, Lei 5 709/1 och Lei 6 634/79 samt Decreto Federal 74 965/74, som finns på http://www.jusbrasil.com.br/

70 Se bl.a. Lei 9 472/97 och Decreto 2 617/98 som finns på http://www.jusbrasil.com.br/

71 Avtalet finns på http://www.agenciatributaria.es/wps/portal/Listado?channel = de40217740119010VgnVCM10000050f01e0a____&ver = L&site = 56d8237c0bc1ff00VgnVCM100000d7005a80____&idioma = es_ES&menu = 1&img = 8

72 Se bl.a. Ley de Sociedades Comerciales (lagen om affärsdrivande företag) nr 19 550 och lag nr 25 156, som finns på http://infoleg.mecon.gov.ar/

73 Se bl.a. Decreto 649/97 (Ley del Impuesto de Ganancias - inkomstskattelagen), Decreto 1344/98, som finns på http://infoleg.mecon.gov.ar/

74 Se AFIP:s yttrande nr 37/1997 av den 8 juli 1997, nr 6/1998 av den 30 januari 1998, som finns på http://biblioteca.afip.gob.ar/

75 Avtalet finns på http://www.agenciatributaria.es/wps/portal/Listado?channel = de40217740119010VgnVCM10000050f01e0a____&ver = L&site = 56d8237c0bc1ff00VgnVCM100000d7005a80____&idioma = es_ES&menu = 1&img = 8

76 Se bl.a. Ley de Compañías del Ecuador, Ley Orgánica de Régimen Tributario och Código Tributario, som finns på http://www.supercias.gov.ec/

77 Se slutsatsen i bilagan om Ecuadors lagstiftning som utarbetats av Garrigues.

78 Se bland annat Código Civil, la Ley General de Sociedades och Ley del Impuesto a la Renta på http://www.sunat.gob.pe/

79 Se fotnot 3 i bilagan angående Peru i Garrigues rapport.

80 Se fotnot 8 i bilagan angående Peru i Garrigues rapport.

81 Denna institution beskrivs som ett tekniskt organ genom vilket republikens president utövar tillsyn och kontroll över kommersiella bolag (se http://www.supersociedades.gov.co/ss/drvisapi.dll?MIval = sec&dir = 280).

82 Se t.ex. Superintendencia de Sociedades ståndpunkt i svaren på frågorna nr 220–16478 och nr 220–62883, som finns på http://www.supersociedades.gov.co/ss/drvisapi.dll?MIval = sec&dir = 45&id = 18036

83 Se skattelagen (Estatuto tributario) på http://www.secretariasenado.gov.co/senado/basedoc/codigo/estatuto_tributario.html#14–1

84 Se slutsatsen i bilagan om Colombias lagstiftning som utarbetats av Garrigues.

85 Se domstolens dom av den 9 september 2009 i de förenade målen T-227/01–T-229/01, T-265/01, T-266/01 och T-270/01, Diputación Foral de Álava m.fl. mot kommissionen, REG 2006, s. II-1, punkterna 381 och följande.

86 Enligt artikel 42 i 1885 års handelslag.

87 Se artikel 42.1 i 1885 års handelslag.

88 Företag som har ställt ut säkerheter som får tas upp till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat i den mening som avses i artikel 1.13 i rådets direktiv 93/22/EEG, i enlighet med artikel 4 i det direktivet.

89 Artikel 194 i kungligt dekret 1564/1989 av den 22 december 1989 om godkännande av den ändrade lagen om aktiebolag.

90 EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

91 Enligt artikel 89.3 i företagsbeskattningslagen.

92 Enligt artikel 11.4 i företagsbeskattningslagen.

93 I enlighet med i företagsbeskattningslagen ändrad genom lag 35/2006 byggde beräkningen på en företagsskatt på 35 % för 2002–2006, 32,5 % för 2007 och 30 % för efterföljande år.

94 Åtta ytterligare bestämmelser, akt 35/2006 av den 28 november om privat inkomstskatt och delvis ändring av lagarna om företagsbeskattning och inkomstskatt för icke-invånare samt förmögenhetsskatt, Spaniens officiella tidning nr 285, 29.11.2006.

95 Se domstolens dom av den 6 september 2006 i mål C-88/03, Portugal mot kommissionen, punkt 81, som det hänvisas till i fotnot 49. Se tribunalens dom av den 9 september 2009 i mål T-227/01, Diputación Foral de Álava m.fl. mot kommissionen, REG 2006, s. II-1, punkt 179 och tribunalens dom av den 9 september 2009 i mål T-230/01, Diputación Foral de Álava m.fl. mot kommissionen, reg 2009, s. II-139, punkt 190.

96 Enligt artikel 89.3 a.1 i företagsbeskattningslagen.

97 Se artiklarna 89, 21 och 22 i företagsbeskattningslagen.

98 Vilket uttryckligen anges i artikel 12.5 andra stycket: Avdraget av denna differens [dvs. artikel 12.5 i företagsbeskattningslagen] ska när så är lämpligt vara förenligt med de förluster på grund av värdeminskningar som anges i punkt 3 i den här artikeln.

99 Se kommentarerna från Telefónica som mottogs den 20 september 2010, s. 2.

100 Se artikel 96.2 i företagsbeskattningslagen.

101 Se särskilt skäl 60.

102 Akt om företagsbeskattning 43/1995 som upphävdes genom kungligt lagdekret 4/2004.

103 Definieras som följande av de spanska myndigheterna i motiveringen till akt 43/1995: Enligt principen om konkurrenskraft måste systemet för företagsbeskattning stödja och vara förenligt med de ekonomipolitiska åtgärderna för att öka konkurrenskraften … och det krävs också incitament för att göra företagen mer internationella och därmed öka exporten, för att följa denna princip.

104 Se bl.a. kommissionens beslut av den 22 mars 2006 om direkta skatteincitament till förmån för exportrelaterade investeringar (EUT C 302, 14.12.2007, s. 3) skäl 51.

105 Se punkt 127 i den dom som anges i fotnot 36.

106 Se det e-brev av den 16 juni 2009 från de spanska myndigheterna som det hänvisas till i skäl 13.

107 Se framför allt s. 6 i de spanska myndigheternas skrivelse av den 22 april 2009 (A-9531) som det hänvisas till i skäl 9.

108 Se domstolens dom av den 10 januari 2006 i mål C-222/04, Cassa di Risparmio di Firenze m.fl., REG 2006, s. I-289.

109 Se fotnot 21. Se framför allt punkterna 9 och 10 i kommissionens meddelande.

110 Se fotnot 42, punkterna 139–143.

111 Förstainstansrättens dom av den 30 april 1998 i mål T-214/95, Vlaams Gewest mot kommissionen, REG 1998, s. II-717.

112 Se domstolens dom i mål C-222/04, som det hänvisas till i fotnot 108.

113 Se skäl 12.

114 EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

115 Se fotnot 36.

116 Se särskilt punkterna 43 och 56 i domen.

117 Se mål C-501/00, framför allt punkt 120 i domen.

118 Se mål C-501/00, enligt hänvisningen i fotnot 36, punkt 124 i domen.

119 Se fotnot 25 och skäl 56.

120 Se kommissionens beslut av den 14 februari 2008, ärende N 480/07, som det hänvisas till i fotnot 25.

121 SEK(2006) 1515, KOM(2006) 728 slutlig, avsnitt 1.2.

122 Se skäl 59.

123 Se punkt 123 i domstolens dom i mål C-501/00, som det hänvisas till i fotnot 36.

124 Se domstolens dom av den 11 augusti 1995 i mål C-80/94, Wielockx, REG 1995, s. I-2493, punkt 16, av den 16 juli 1998 i mål C-264/96, ICI mot Colmer (HMIT), REG 1998, s. I-4695, punkt 19, och av den 29 april 1999 i mål C-311/97, Royal Bank of Scotland, REG 1999, s. I-2651, punkt 19.

125 Se särskilt domstolens dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Finanzamt Köln-Altstadt mot Roland Schumacker, REG 1995, s. I-225.

126 Se domstolens domar av den 28 januari 1992 i mål C-204/90, Bachmann mot Belgien, REG 1992, s. I-249 och av den 28 januari 1992 i mål C-300/90, kommissionen mot Belgien, REG 1992, s. I-305.

127 Se domstolens dom av den 28 april 1998 i mål C-120/95, Decker mot Caisse de Maladie des Employés Privés, REG 1998, s. I-1831, punkt 39, av den 28 april 1998 i mål C-158/96, Kohll mot Union des Caisses de Maladie, REG 1998, s. I-1931, punkt 41 och av den 6 juni 2000 i mål C-35/98, Staatssecretaris van Financiën mot B.G.M. Verkooijen, punkt 48.

128 Se domstolens dom av den 15 juli 2004 i mål C-315/02, Annelise Lenz mot Finanzlandesdirektion für Tirol, REG 2004, s. I- 7063 och av den 7 september 2004 i mål C-319/02, Manninen, REG 2004, s. I-7477.

129 Se domstolens dom i mål C-35/98, Staatssecretaris van Financiën mot B. G. M. Verkooijen, punkt 44.

130 Se domstolens dom av den 9 september 2009 i de förenade målen T-227/01–T-229/01, T-265/01, T-266/01 och T-270/01, Diputación Foral de Álava m.fl. mot kommissionen, REG 2006, s. II-1, punkterna 381 och följande.

131 Se skäl 69 och följande.

132 Se andra exempel på kommissionens tidigare praxis, t.ex. kommissionens beslut 2004/76/EG av den 13 maj 2003 om den stödordning som Frankrike genomfört till förmån för samordningscentraler och logistikcentrum (EUT L 23, 28.1.2004, s. 1) skäl 73; kommissionens beslut 2003/515/EG av den 17 februari 2003 om den stödåtgärd som Nederländerna har genomfört till förmån för internationell finansieringsverksamhet (EUT L 180, 18.7.2003, s. 52) skäl 105; kommissionens beslut 2004/77/EG av den 24 juni 2003 om ett belgiskt skattesystem i form av ruling som tillämpas på amerikanska försäljningsbolag (US Foreign Sales Corporations) (EUT L 23, 28.1.2004, s. 14) skäl 70.

133 Se fotnot 31.

134 Se Tribunalens dom av den 4 september 2009 i mål T-211/05, Italien mot kommissionen, REG 2009, s. II-2777, punkt 173 och den 8 juni 1995 i i mål T-459/93, Siemens mot kommissionen, REG 1995, s. II-1675, punkt 48.

135 EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

136 Se bl.a. besluten 2003/515/EG, 2004/76/EG och 2004/77/EG.

137 Domstolens dom av den 22 juni 2006 i mål C-182/03 och C-217/03, Forum 187 ASBL, REG 2006, s. I-5479, punkt 147. av den 24 november 2005 i mål C-506/03, Tyskland mot kommissionen, ännu ej offentliggjord, punkt 58 och av den 11 mars 1987 i mål 265/85, Van den Bergh och Jurgens m.fl. mot kommissionen, REG. 1987, s. 1155, punkt 44.

138 Kommissionens beslut SG (84) D/6421 av den 16 april 1984.

139 Skriftlig fråga E-4431/05 (ej översatt till svenska).

140 Skriftlig fråga E-4772/05 (ej översatt till svenska).

141 Se i fråga om principen om berättigade förväntningar domstolens dom i målet Van den Bergh en Jurgens BV mot kommissionen, punkt 44, domstolens dom av den 22 juni 2006 i de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Forum 187 ASBL mot kommissionen, REG 2006, s. I- 5479, punkt 147 och förstainstansrättens dom i mål T-290/97, Mehibas Dordtselaan mot kommissionen, REG 2000, s. II-15, punkt 59.

142 Domstolens dom av den 22 december 2008 i mål C-487/06 P, British Aggregates mot kommissionen, REG 2008, s. I-10505, punkterna 111–114, 185 och 186, och förstainstansrättens dom av den 17 oktober 2002 i mål T-98/00, Linde mot kommissionen, REG 2002, s. II– 3961, punkt 33.

143 Dvs. det måste inte visas att den enskilda personen eller företaget deltagit i verksamheter som de kanske annars inte skulle ha deltagit på grund av försäkran i fråga.

144 Se även analogt kommissionens beslut av den 17 februari 2003 om belgiska samordningscenter (2003/757/EG) och kommissionens beslut av den 20 december 2006, GIE Fiscaux (C46/2004).

145 Se fotnot 1.

146 Se kommissionens beslut 2003/755/EG av den 17 februari 2003 om den stödordning som Belgien har genomfört till förmån för samordningscenter som är etablerade i Belgien (EUT L 282, 30.10.2003, s. 25) och domstolens dom i förenade målen C-182/03 och C-217/03, Forum 187 ASBL, punkterna 162 och 163.

147 Se domen i Forum 187-målet, punkt 149 och domstolens dom av 14 maj 1975 i mål C-74/74, CNTA mot kommissionen, REG 1975, s. 533, punkt 44.

148 EGT L 142, 14.5.1998, s. 1. Denna förordning ger kommissionen möjlighet att anta en förordning som fastställer att vissa stöd inte uppfyller alla krav i aritkel 107.1 i EUF-fördraget (de minimis-stöd).

149 EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.

150 EUT L 82, 25.3.2008, s. 1.

151 Domstolens dom av den 15 december 2005 i mål C-148/04, Unicredito Italiano Spa mot Agenzia delle Entrate, REG 2005, s. I-11137, punkterna 117–119.

BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER BERÖRDA PARTER SOM INKOM MED SYNPUNKTER PÅ BESLUTET OM ATT INLEDA FÖRFARANDET OCH SOM INTE HAR BEGÄRT ATT FÅ VARA ANONYMA

Abertis Infraestructuras SA

Acerinox SA

Aeropuerto de Belfast SA.

Altadis SA, Fomento de Construcciones y Contratas SA

Amey UK Ltd

Applus Servicios Tecnológicos SL

Asociación Española de Banca (AEB)

Asociación Española de la Industria Eléctrica (UNESA)

Asociación de Empresas Constructoras de Ámbito Nacional (SEOPAN)

Asociación de Marcas Renombradas Españolas

Asociación Española de Asesores Fiscales

Amadeus IT Group SA

Banco Bilbao Vizcaya Argentaria (BBVA)

Banco Santander SA

Club de Exportadores e Inversores Españoles

Compañía de distribución integral Logista SA

Confederacion Española de Organizaciones Empresariales

Confederacion Española de la Pequeña y Mediana Empresa (CEPYME)

Ebro Puleva SA

Ferrovial Servicios SA

Hewlett-Packard Española SL

La Caixa S A, Iberdrola S A

Norvarem SA

Prosegur Compañía de Seguridad SA

Sociedad General de Aguas de Barcelona SA (Grupo AGBAR)

Telefónica SA

BILAGA II

SAMMANFATTNING AV KPMG:s RAPPORT – FRAMLAGD AV DE SPANSKA MYNDIGHETERNA

Land | Bolagsrätt som tillämpas på fusioner | Är gränsöverskridande fusioner förbjudna i bolagsrätten och anknytande lagar? Ja/Nej/Behandlas inte specifikt | Nämns möjligheten till gränsöverskridande fusioner i rättspraxis eller lagstiftningen? Ja/Nej/Finns inte | Har betydande hinder som kan hindra gränsöverskridande fusioner identifierats? (Ja/Nej) | Har skattemässiga bestämmelser om ytterligare skattekostnader vid en gränsöverskridande fusion identifierats? Ja/Nej/Skattemässig behandling inte tydlig | Finns det tidigare gränsöverskridande fusioner inom er jurisdiktion? Ja/Nej/Har inte konstaterats | Sammanfattning

Argentina | Lag nr 19550 Artiklarna 82–87 och artikel 118 | Anges inte specifikt i bolagsrätten eller i de viktigaste bestämmelserna om handelsregistret | Ja Relevant lagstiftning anger att gränsöverskridande fusioner inte är möjliga i Argentina | Ja Problem med registrering i relevant handelsregister | Ja. Skatter för det målbolaget och dess aktieägare, eftersom det anses att protokollet till avtalet mellan Argentina och Spanien inte ska tillämpas. Å andra sidan anges i relevant lagstiftning och argentinsk skatteförvaltning att systemet med skattebefrielse vid omorganisering av företag endast kan tillämpas på inhemska fusioner. | Nej | I lagstiftningen anges endast att gränsöverskridande fusioner inte är möjliga. Det målbolaget och dess aktieägare beskattas

Australien | Bolagslag från 2001 (viktigaste artiklar: 606, 413 och 611) | I bolagsrätten behandlas inte begreppet gränsöverskridande fusioner Bolagslagen från 2001 föreskriver bara tre specifika förfaranden i samband med fusioner, och i inget av dem behandlas fusioner | Finns inte | Ja Gränsöverskridande fusioner är inte möjliga i Australien | Skattemässig behandling inte tydlig Systemet med skattebefrielse vid omorganisering av företag tillämpas endast på inhemska fusioner | Har inte konstaterats | Bolagslagen från 2001 behandlar inte specifikt gränsöverskri-dande fusioner som tillåtna transaktioner och därigenom är de inte möjliga

Brasilien | Brasiliens civillag (Lag nr 10406/02) och nr 6404/1976 | Behandlas inte specifikt | Finns inte | Auktorisation av staten Godkännande av registret i SISBACEN är osäkert Begränsningar inom vissa sektorer gör gränsöverskridande fusioner omöjliga | Den skattemässiga behandlingen är inte tydlig Brasilianska och utländska skattebetalare (dvs. aktieägaren i det brasilianska företaget) som deltar i en fusion till marknadsvärde kommer att lida negativa skattemässiga konsekvenser | Nej Endast en hittad transaktion, men den gäller en omvänd fusion då ett par utländska företag svaldes av ett brasilianskt företag | Det finns betydande hinder som i praktiken stoppar gränsöverskridande fusioner

Kanada | Kanadensisk lag om handelsföretag och bolagslagar som är tillämpliga i de kanadensiska provinserna | Ja De två företagen som är berörda av fusionen ska tillämpa kanadensisk lagstiftning I teorin tillåts endast vissa typer av fusioner (t.ex. integrering) i British Columbia, men det finns inga precedensfall | Finns inte | Ja | Ja/Skattemässig behandling inte tydlig Om en filial helt upplöses, är det upplösta företaget och dess aktieägare skattepliktiga | Har inte konstaterats | I allmänhet är gränsöverskridande fusioner inte möjliga (endast i British Columbia under vissa omständigheter) utom om en kanadensisk filial upplöses helt Det upplösta företaget och dess aktieägare är skattepliktiga

Chile | Lag nr 18 046 Artikel 99 | Behandlas inte specifikt | Finns inte | Ja Ett intyg om avslutande av företagsverksamheten är nödvändigt. Det utfärdas av skatteförvaltningen för vinster, vilket kan försena proceduren avsevärt. Det finns andra hinder i samband med Chiles centralbanks bestämmelser då en särskild ansökan för att genomföra denna fusion krävs, bestämmelser om utländska investeringar enligt lagdekret nr 600 och det faktum att i vissa ekonomiska sektorer är gränsöverskridande fusioner inte möjliga | Det finns ingen säkerhet om att systemet med skattebefrielse vid omorganisering av företag kan tillämpas på aktieägarna och det företaget som har förvärvats En gränsöverskridande fusion innebär inte andra skattemässiga konsekvenser än en korrekt beskattning på innehållna vinster fram till fusionsdatumet för det förvärvade företaget En likvidering av ett chilenskt företag vid dess direkta filial anses inte vara en fusion i skattemässigt hänseende i Chile. Därför åläggs aktieägarna att betala den chilenska bolagsskatten då de överförda tillgångarna ökar | Ja Det gällde endast ett holdingföretag utan verksamhet eller tillgångar i Chile | Det finns betydande hinder som kan stoppa en gränsöverskridande fusion Skattemässig behandling av aktieägarna och den enhet som har förvärvats är osäker

Kina | a) Folkrepubliken Kinas bolagslag från 2005 om fusioner som endast rör företag med begränsat ansvar eller aktiebolag som är etablerade i Kina och b) bestämmelser om fusioner och uppdelningar av företag med utländska investeringar (införda år 2001) som är tillämpliga på fusioner med utländska investeringar i Kina Bestämmelser om fusion med ett utländskt företag införda 2009 | De befintliga bestämmelserna hänvisar bara till inhemska fusioner Den 22 juni 2009 föreskrev handelsministeriet en ny rad bestämmelser om fusioner och förvärv av ett inhemskt företag av utländska investerare En gränsöverskridande fusion av den art som avses i detta dokument är inte möjlig | Finns inte | Ja Gränsöverskridande fusioner är inte tillåtna | Skattemässig behandling inte tydlig Meddelande 59 (som innehåller bestämmelserna om omorganisation av bolagsskatt) gäller inte gränsöverskridande fusioner och därigenom tillämpas inte skatteneutralitet, även om gränsöverskridande fusioner inte är tillåtna i Kina | Har inte konstaterats | 2009 infördes en ny bolagslag som är tillämplig på fusioner som genomförs av utländska investerare. Emellertid är gränsöverskridande fusioner (i den mening som avses i det här dokumentet) inte tillåtna

Colombia | Artikel 172 och följande i handelslagen | Behandlas inte specifikt. Emellertid accepteras gränsöverskridande fusioner i praktiken eftersom kontrollmyndigheten för företag ger riktlinjer. En colombiansk filial skulle vara tvungen att utföra den ekonomiska verksamheten för den utländska enheten i ett stort antal fall, vilket i praktiken innebär att en gränsöverskridande fusion inte kan genomföras | Nej | Ja Bestämmelser om utländska investeringar och huvudsakligen det omöjliga i att en colombiansk filial utför viss ekonomisk verksamhet | Ja Beskattning av aktieägare | Ja, men inte med spanska företag | Det finns betydande hinder som kan försena eller stoppa en gränsöverskridande fusion Beskattning av aktieägare

Ecuador | Ecuadors bolagslag (R.O. 312, av den 5 november 1999) och lag om reform av bolagslagen (R.O. 519 av den 15 maj 2009) artiklarna 337–344 | Behandlas inte specifikt Det är inte möjligt att genomföra en gränsöverskridande fusion eftersom det då skulle vara nödvändigt att likvidera det ecuadorianska företaget | Finns inte | Ja Det är inte möjligt att genomföra en gränsöverskridande fusion i Ecuador | Skattemässig behandling inte tydlig Det finns en ordning för skattebefrielse vid omorganisering av företag endast för inhemska företag | Det är inte möjligt att genomföra en gränsöverskridande fusion i Ecuador

Indien | Artiklarna 391–394 i den indiska bolagslagen från 1995 | I artikel 394.4 b i bolagslagen förbjuds fusioner i uppåtgående led | Finns inte | Ja Fusioner i uppåtgående led är inte möjliga | Ja För fusioner i uppåtgående led finns skattekostnader för det målbolaget och dess aktieägare även om gränsöverskridande fusioner inte är tillåtna i Indien | Nej Det finns bara precedensfall som gäller omvända fusioner (inga fall av fusioner i uppåtgående led) | Fusioner i uppåtgående led är inte tillåtna

Japan | Bolagslag nr 86 av den 26 juli 2005 | Behandlas inte specifikt Enligt kriterierna från justitieministeriets avdelningar då bolagslagen infördes är dock gränsöverskridande fusioner inte möjliga i Japan | Ja Relevant lagstiftning och justitieministeriets avdelningar framhåller att gränsöverskridande fusioner inte är möjliga i Japan | Japans kontor för rättsliga frågor tillåter inte att en gränsöverskridande fusion registreras | Eftersom bolagslagen inte behandlar gränsöverskridande fusioner är skattebehandlingen i teorin osäker | Nej | Japans kontor för rättsliga frågor tillåter inte att en gränsöverskridande fusion registreras

Mexiko | Allmän lag för bolag inom handeln | Behandlas inte specifikt | Finns inte | Ja Begränsningar som gäller i vissa ekonomiska sektorer tillåter inte några gränsöverskridande fusioner | Ja För fusioner i uppåtgående led finns skattekostnader för det målbolaget och dess aktieägare | Ja, men inte med spanska företag | Skatt för det målbolaget och dess aktieägare

Marocko | Aktiebolagslagen 17–95 (samma principer tillämpas emellertid på lagen om aktiebolag) | Behandlas inte specifikt | Finns inte | Ja Bestämmelser om valutaväxling kan hindra att ett marockanskt företag förvärvas av ett spanskt | Skattemässig behandling inte tydlig Bestämmelserna om skatteneutralitet är endast tillämpliga på fusioner mellan inhemska företag | Har inte konstaterats | Inga specifika bestämmelser. De viktigaste rättsliga, skattemässiga och faktiska hindren gör att gränsöverskridande fusioner är omöjliga

Peru | Bolagslag 268.87 | Behandlas inte specifikt Det är inte möjligt att genomföra en gränsöverskridande fusion eftersom det då skulle vara nödvändigt att likvidera det peruanska företaget | Ja | Det är inte möjligt att genomföra en gränsöverskridande fusion i Peru | Skattemässig behandling inte tydlig. Det finns en ordning för skattebefrielse vid omorganisering av företag endast för inhemska företag | Har inte konstaterats | Det är inte möjligt att genomföra en gränsöverskridande fusion i Peru

Förenta staterna | Bolagslag tillämplig i Förenta staterna | De amerikanska lagarna förbjuder inte eller behandlar inte fusioner på något annat sätt än andra kombinationer i företag med utländska enheter Några delstater (t.ex. Delaware) tillåter emellertid inte sådana fusioner när lagarna i en annan jurisdiktion inte tillåter gränsöverskridande fusioner | Nej | Ja Strikta begränsningar inom vissa sektorer på grund av vissa lagar om nationell säkerhet Strikta bestämmelser för att få godkännande av gränsöverskridande fusioner | Nej. Emellertid innebär ett icke uppfyllande av kraven för ordningar för skattebefrielse negativa skatteeffekter I praktiken motsätter sig ofta de amerikanska aktieägarna gränsöverskridande fusioner på grund av de skattebördor som skulle kunna bli en effekt av dem | Vi har inte konstaterat några men det kan ha förekommit i Delaware | Gränsöverskridande fusioner är bara möjliga i vissa delstater med uppfyllande av olika kriterier

Venezuela | Handelslag av den 26 juli 1955 och artikel 340 i den | Behandlas inte specifikt Det är inte möjligt att genomföra en gränsöverskridande fusion eftersom det då skulle vara nödvändigt att likvidera det venezuelanska företaget | Nej | Ja Det är inte möjligt att genomföra en gränsöverskridande fusion i Venezuela | Skattemässig behandling inte tydlig Det finns en ordning för skattebefrielse vid omorganisering av företag endast för inhemska företag | Har inte konstaterats | Det är inte möjligt att genomföra en gränsöverskridande fusion i Venezuela

BILAGA III

SAMMANFATTNING AV GARRIGUES RAPPORT – FRAMLAGD AV DE SPANSKA MYNDIGHETERNA

Rättsliga aspekter och regleringsaspekter

I följande länder är gränsöverskridande fusioner inte möjliga ur handelsrättslig synvinkel:

Indien: Genom en kombination av artiklarna 3 och 391–394 i den relevanta indiska lagstiftningen (bolagslag från 1965).

Australien: Varken bolagslagen från 2001 eller lagen om utländska förvärv från 1975 erkänner gränsöverskridande fusioner. De är inte möjliga enligt Australiens lagstiftning.

Japan: Enligt kontoret för rättsliga frågor i Tokyo (den avdelning inom det japanska justitieministeriet som för registret över fusioner i landet) utesluts genom artikel 2 och 748 i bolagslagen möjligheten till gränsöverskridande fusioner.

Kanada: Den kanadensiska lagstiftningen behandlar inte gränsöverskridande fusioner och den enda liknande transaktionen är integrering. För den krävs att båda bolagen styrs av samma kanadensiska lag (artikel 2 och 181 i den federala kanadensiska handelsrättslagen) och därför kan inte gränsöverskridande fusioner i den mening som avses genomföras.

Ecuador: I enlighet med artiklarna 342 och 415 i landets bolagslag (offentliggjord i den officiella förteckningen nr 312 av den 5 november 1999) krävs vid en fusion att förvärvaren har sitt säte i Ecuador eller att han har etablerat ett nytt företag i förväg i Ecuador, vilket gör att alla gränsöverskridande fusioner av den typ som avses är uteslutna. Detta tillvägagångssätt har också bekräftats av kontrollmyndigheten för företag (ett tekniskt organ som inspekterar och kontrollerar de ecuadorianska företagen), som är ansvarig för godkännande av företagsfusioner och andra transaktioner i Ecuador.

Kina: Enligt vad som framgår av de bestämmelser som reglerar lokala företags förvärv av utländska (artiklarna 2 och 55 i bestämmelserna om utländska investerares förvärv av inhemska företag); offentliggjorda av det kinesiska handelsministeriet den 22 juni 2009.

I andra länder är gränsöverskridande fusioner inte specifikt reglerade men det finns juridiska hinder som gör dem så komplicerade att de, enligt de advokatbyråer som tillfrågats och/eller relevant administrativ eller akademisk rättspraxis, i praktiken är omöjliga, särskilt i följande länder:

Argentina: Antalet juridiska och praktiska hinder (som beskrivs i detalj i den bifogade rapporten om Argentina) omöjliggör gränsöverskridande fusioner. Samma åsikt delas till största delen av den argentinska rättspraxisen, som det hänvisas till i rapporten, och den argentinska rättsliga förvaltningen som, genom Departamento de Preclasificados de la Inspección General de Justicia (kontrollorgan för juridiska personer i staden Buenos Aires), beskriver dessa funktioner som laboratorieexperiment som saknar precedens.

Brasilien: Enligt rådfrågade jurister är gränsöverskridande fusioner i princip omöjliga på grund av oförenligheten i de brasilianska lagarna om registrering av fusioner i Brasilien, som kravet på att starta ett filial som det brasilianska företaget ska gå ihop med, vilket kräver en lång rad godkännanden från politiska och ekonomiska organ - godkännanden som i praktiken är omöjliga att få (särskilt det presidentdekret som nämns i rapporten om Brasilien).

Peru: Enligt information från inhemska jurister har de offentliga peruanska registren hittills vägrat att registrera sådana gränsöverskridande fusioner som avses eftersom de är omorganisationer som inte ingår i räckvidden för den gällande allmänna bolagslagen nr 26887.

Colombia: Genom i) avsaknaden av ett särskilt förfarande för gränsöverskridande fusioner, ii) kravet att öppna en filial i Colombia, efter ett särskilt godkännandeförfarande, iii) juridiska begränsningar och tillsynsbegränsningar för att utöva viss verksamhet inom många ekonomiska sektorer, är det omöjligt att genomföra en gränsöverskridande fusion inom dessa sektorer, enligt juristernas rapport.

Enligt vad som framgår av rapporten om Colombia förhindrar dessutom de rättsliga begränsningarna i vissa av de undersökta länderna av utländska investeringar i vissa ekonomiska sektorer, att gränsöverskridande fusioner genomförs, eftersom - om dessa fusioner skulle genomföras - skulle dessa göras direkt i varje land av en person som inte är bosatt där, vilket skulle medföra fall av oförenlighet som skulle vara direkt förbjudna eller starkt begränsade i dessa länder. Av de undersökta länderna, gäller detta för de latinamerikanska länderna, särskilt Colombia som förbjuder alla investeringar från utländska bolag inom många ekonomiska sektorer, Brasilien, med liknande totalförbud, Chile, med omfattande förbud och begränsningar för telekomsektorn, för bolag som är generalagenter och inom elsektorn, inom hälsoområdet, energiområdet mfl. Ecuador, med omfattande begränsningar inom finans- och försäkringssektorn, Venezuela, särskilt inom telekomsektorn, Mexiko och till och med Förenta staterna, som har vissa begränsningar inom den nationella säkerheten och finanssektorn.

Skattefrågor

Å andra sidan finns det i de flesta undersökta länderna betydande skattehinder mot genomförandet av gränsöverskridande fusioner. På detta sätt skulle, om detta vore möjligt, vilket det inte är, en gränsöverskridande fusion i huvuddelen av de undersökta länderna, det mervärde som inte uppnåtts, synas direkt på det berörda företaget eller hos aktieägarna och dessutom skulle indirekta skatter tas ut precis som i samband med vilken annan transaktion som helst. I bifogade rapporter beskrivs situationen i följande länder:

Argentina: Lagen om inkomstskatt tillåter inte att en gränsöverskridande fusion behandlas som en skattebefriad omorganisering, vilket har bekräftats uttryckligen av den federala förvaltningen av allmänna intäkter i ett flertal resolutioner, enligt vilka det målbolaget (och dess aktieägare, oberoende av avtalet om dubbelbeskattning mellan Spanien och Argentina, enligt vad som visas senare) skulle vara skatteskyldigt för vinstskatt på mervärden som inte har realiserats och de indirekta skatter som tillämpas på transaktionen i Argentina: mervärdesskatt, skatt på bruttoinkomster, stämpelavgift osv.

I Australien är alla integrationer ålagda skatt, både vad gäller det företag som överför sina tillgångar, företaget som upplöses och dess aktieägare.

I Brasilien skulle sådana transaktioner vara skattepliktiga genom den allmänna skattelagstiftningen om överföringar, vad gäller alla brasilianska skatter, både för det målbolaget och dess aktieägare. Den särskilda ordning som inrättades genom artikel 21 i lag 9249/95 gäller bara fusioner mellan inhemska företag.

I Kanada krävs för de enda transaktioner som påminner om gränsöverskridande fusioner att det målbolaget likvideras och därför åläggs tillämpliga kanadensiska skatter.

I Chile beskattas gränsöverskridande fusioner enligt allmänna skattebestämmelser om fusioner. I enlighet med lagen om skatt på vinster ska alla vinster från det företag som upplöses beläggas med en skatt på 35 % och dess aktieägare ska betala skatt på mellan 17 % och 35 % på realiserade vinster under förutsättning att de innebär en värdeökning i skattehänseende. På samma sätt kommer de chilenska myndigheterna att i förväg granska upplösningen av företaget, vilket utgör ännu ett hinder som är avskräckande och som kan försena genomförandet av dessa transaktioner avsevärt.

I Colombia ger fusioner inte upphov till skatt på vinster (artikel 14.1 i skattebestämmelserna) eller inte heller till mervärdesskatt för det upplösta företaget. Dock har myndigheten för nationella skatter och tullar, eftersom det inte finns några rättsliga bestämmelser som styr den skattemässiga behandlingen av aktieägare, fastställt att aktieägarna ska få en materiell ökning som ska beskattas om marknadsvärdet på aktierna, penningtillgångar eller andra erhållna tillgångar överstiger inköpskostnaden för de aktier som har erhållits till följd av fusionen.

I Förenta staterna har den federala skatten på vinster några negativa konkreta effekter på amerikanska företag och dess aktieägare, enligt rapporten om landet, vilka kan uppstå efter en fusion mellan ett amerikanskt företag och ett utländskt företag då det utländska företaget är det som blir kvar.På grund av de amerikanska skattemyndigheternas oro över att amerikanska företag ska flytta utomlands för att betala lägre amerikansk federal skatt på vinster, tillåter ofta bestämmelserna att en fusion mellan två amerikanska företag blir skattebefriad, men detta gäller inte vid en fusion mellan ett amerikanskt och ett utländskt företag. Även om det finns bra företagsmässiga orsaker för att genomföra en gränsöverskridande fusion motsätter sig ofta amerikanska aktieägare sådana fusioner eftersom de kan ge upphov till besvärliga skatteordningar.

I Marocko innebär en gränsöverskridande fusion att alla tillämpliga marockanska skatter ska betalas av det företag som upplöses och dess aktieägare, eftersom den specialordning som fastställs i artikel 162 i den allmänna skattelagen endast gäller marockanska företag som ska betala skatt på vinster. På samma sätt som i Chile krävs vid ett upplösande av ett marockanskt företag att en företagsbesiktning görs i förväg, vilket också innebär ett ytterligare hinder för denna typ av fusioner och som också allvarligt kan försena genomförandet.

I Mexiko innebär en fusion mellan ett mexikanskt och utländskt företag att mexikansk skatt ska betalas på ränta av det sammangående företaget (man bör också i detta sammanhang beakta avtalet om dubbelbeskattning mellan Spanien och Mexiko, se nedan) och andra tillämpliga skatter på alla överföringar av tillgångar eller rättigheter: Företagsskatt (Impuesto Empresarial a Tasa Única), mervärdesskatt, skatt vid förvärv av fastigheter (Impuesto Sobre Adquisición de Inmeubles) osv. Enligt artikel 14.b i den federala skattelagen tillåts skatteneutralitet bara på fusioner mellan företag som har sitt säte i Mexiko. För aktieägarna i deltagande företag fastställs i artiklarna 1 och 179 i lagen om skatt på vinster att personer som inte är bosatta i landet också måste betala skatt på de tillgångar som det sammangående företaget erhåller som en följd av fusionen.

Peru: Om man skulle kunna genomföra en gränsöverskridande fusion skulle den få samma skattemässiga behandling som vid en försäljning och för det företag som upplöses beskattas vinsten med 30 %. Aktieägarna ska betala skatt på alla vinster från likvidationen för det belopp som överstiger den nominella värdet på aktierna plus den tillkommande kapitalpremien. Fusionen beskattas också med indirekta skatter (främst den allmänna försäljningsskatten, Impuesto General a las Ventas) med 19 % av försäljningsbeloppet. Rapporten om den peruanska skatteförvaltningen nr 229–2005-SUNAT/2B0000 av den 28 september 2005 har uttryckligen bekräftat denna ordning.

Venezuela: Om fusionen skulle kunna genomföras ur kommersiell synvinkel, skulle den, enligt de venezuelanska uppgifterna, innebära att både det målbolaget och dess aktieägare skulle betala venezuelanska skatter.

Man bör också komma ihåg att inget av dubbelbeskattningsavtalen som Spanien har undertecknat innehåller ytterligare särskilda fördelar för gränsöverskridande fusioner, jämfört med andra dubbelbeskattningsavtal från andra länder och som bygger på OECD:s avtalsmodell.

Förutom vad som nämns senare i samband med dubbelbeskattningsavtalen mellan Spanien, Argentina och Mexiko, behandlar dock några avtal möjligheten att tillämpa beskattningen i ursprungslandet för överföringen (och även i denna undersöknings kontext, när överföringen är en följd av nedskrivningen till noll för deltagarna i en fusion) av betydande deltagande aktier och andelar i företag som har säte i det landet.

I detta sammanhang avviker Spanien från den allmänna OECD-framställningen om mervärdesbeskattning vid försäljning från en person bosatt i ett land som omfattas av avtalet om aktier och andelar i företag i det andra avtalslandet (oberoende av om försäljningen äger rum i samband med en fusion). OECD:s allmänna framställning syftar till att ge beskattningsansvaret endast till det land där säljaren är bosatt (i detta fall Spanien). I enlighet med de spanska reservationerna i kommentarerna till artikel 13 i OECD:s avtalsmodell (punkt 45) rörande ingångna bilaterala avtal, brukar dock avtalen fördela beskattningen mellan Spanien och det land där de deltagande företagen vars aktier och andelar säljs har sitt säte (i detta fall, som en följd av nedskrivningen till noll av aktierna och andelarna i en fusion) då deltagandet är betydande (av de undersökta länderna är detta fallet i avtalen med Argentina, Australien, Chile, Indien, Kina, Förenta staterna och Marocko).

Protokollen till de avtal som har ingåtts med två av dessa länder (nämligen avtalen med Mexiko och Argentina) kan dock tolkas som att då en överföring är en del av en gränsöverskridande fusion mellan företag inom samma koncern får man tillämpa en ordning med uppskjutande av betalningen av skatt på kapitalvinst i ursprungslandet.

Rörande den särskilda bestämmelsen i protokollet till avtalet om dubbelbeskattning mellan Spanien och Argentina, tolkar de berörda juristerna i landet på samma sätt som befintlig rättspraxis, nämligen att denna bestämmelse inte tillåter att den argentinska ordningen om uppskjutande av betalning av skatt tillämpas på en gränsöverskridande fusion mellan ett spanskt och argentinskt företag.

Rörande bestämmelsen i protokollet till avtalet om dubbelbeskattning mellan Konungariket Spanien och Mexikos förenta stater anser de berörda juristerna i landet också att en tolkning om att denna bestämmelse är tillämplig på en gränsöverskridande fusion mellan ett spanskt och ett mexikanskt företag är mycket tveksam och om den vore tillämplig (vilket verkar föga troligt) skulle den i vissa fall, ge upphov till en skattekostnad som skulle vara högre än den som skulle skjutas upp, eftersom den uppskjutna skatten skulle betala de frusna skatterna oberoende av om en verklig ekonomisk ränta fanns (och även om överföringen skulle innebära en definitiv förlust).

Hursomhelst måste man komma ihåg att ovannämnda protokoll till avtal om dubbelbeskattning inte påverkar indirekta skatter som är tillämpliga på dessa transaktioner inom varje enskild jurisdiktion.

Slutligen bör man som bevis på de skattemässiga, juridiska och faktiska hinder som har nämnts ovan, notera att i allmänhet, och i enlighet med vad som har beskrivits i de olika rapporterna om de undersökta länderna, har inga gränsöverskridande fusioner genomförts i dessa jurisdiktioner. […]

1 Denna tolkning är tveksam eftersom dessa bestämmelser snarast avser fusioner mellan företag som har sitt säte i ett avtalsslutande land och som har tillgångar i ett annat avtalsslutande land. Dessa tillgångar skulle, om inte dessa bestämmelser fanns, beskattas i det landet, medan betalningen av skatterna skulle förskjutas i tiden i ursprungslandet.