Förslag till avgörande av generaladvokat Christine Stix-Hackl föredraget den 12 maj 2005

1 Originalspråk: tyska.

2 Se särskilt generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande av den 26 oktober 2004 i det anhängiga målet C-376/03 (D.). Se även de anhängiga målen C-152/03, Ritter-Coulals (förslag till avgörande av generaladvokaten Léger av den 1 mars 2005), C-403/03, Schempp (förslag till avgörande av generaladvokaten Geelhoed av den 27 januari 2005), C-446/03, Marks & Spencer (förslag till avgörande av generaladvokaten Poiares Maduro av den 7 april 2005), C-513/03, van Hilten — van der Heijden, och C-8/04, Bujura. Saken i mål C-8/04 avser också beskattning i Nederländerna av inkomst av kapital för i landet icke bosatta personer, varvid det, till skillnad från vad som gäller i förevarande fall, framför allt är fråga om huruvida det på grund av dubbelbeskattningsavtal finns en gemenskapsrättslig skyldighet att inte göra någon skillnad i behandlingen av utländska personer som befinner sig i jämförbara situationer. Se även generaladvokaten Légers förslag till avgörande av den 14 april 2005 i mål C-253/03, CLT-UFA dom av den 23 februari 2006, (REG 2006, s. I-1831, s. I-1833), liksom de anhängiga målen C-265/04, (dom av den 19 januari 2006 (REG 2006, s. I-923) Bouanich, C-292/04, Meilicke m.fl., och C-346/04, ännu anhängigt vid domstolen Conijn, samtliga rörande fri rörlighet för kapital. Se slutligen det anhängiga målet C-290/04, FKP Scorpio Konzertproduktionen, angående fri rörlighet för tjänster.

3 Overeenkomst tussen regering van het Koninkrijk der Nederlanden en de regering van het Koninkrijk België tot het vermijden van dubbele belasting op het gebied van belastingen naar het inkomen en naar het vermogen en tot het vaststellen van enige andere regelen verband houdende met de belastingheffing, Trb. 1970, 192 (avtal mellan Konungariket Nederländernas regering och Konungariket Belgiens regering om undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet samt om fastställande av vissa andra bestämmelser i samband med skatteuppbörd) (nedan kallat DBA).

4 Nr. CPP 2001/2745, BNB 2002/164.

5 Dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker (REG 1995, s. I-225).

6 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996 (EGT L 28, s. 1).

7 Se dom av den 12 juli 2001 i mål C-399/98, Ordine degli Architetti m.fl. (REG 2001, s. I-5409), punkt 105.

8 Se beslut av den 25 februari 2003 i mål C-445/01, Simoncello och Boerio (REG 2003, s. I-1807), punkterna 22, 23 och 30.

9 Se särskilt dom av den 15 december 1995 i mäl C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkt 59, av den 13 mars 2001 i mål C-379/98, PreussenEIektra (REG 2001, s. I-2099), punkt 38, av den 22 januari 2002 i mål C-390/99, Canal Satélite (REG 2002, s. I-607), punkt 18, och av den 10 december 2002 i mål C-153/00, der Weduwe (REG 2002, s. I-11319), punkt 31.

10 Se särskilt dom av den 20 mars 1986 i mål 35/85, Tissier (REG 1986, s. 1207), punkt 9, av den 27 mars 1990 i mal C-315/88, Bagli Pennacchiotti (REG 1990, s. I-1323), punkt 10, av den 18 november 1999 i mål C-107/98, Teckal (REG 1999, s. I-8121), punkt 39, och av den 7 november 2002 i de förenade målen C-228/01 och C-289/01, Bourrasse och Perchicot (REG 2002, s. I-10213), punkt 33.

11 Rådets direktiv 88/361/EEG av den 24 juni 1988 för genomförandet av artikel 67 i fördraget (EGT L 178, s. 5; svensk specialutgåva, område 10, volym 1, s. 44).

12 Se dom av den 16 mars 1999 i mål C-222/97, Trummer och Mayer (REG 1999, s. I-1661), punkt 21: Eftersom artikel 73b i EG-fördraget [nu artikel 56 EG] i allt väsentligt återger innehållet i artikel 1 i direktiv 88/361 — och trots att direktivet antogs på grundval av artiklarna 69 och 70.1 i EEG-fördraget, vilka under tiden har ersatts med artikel 73b och följande artiklar i EG-fördraget — fortsätter emellertid den nomenklatur för kapitalrörelser som har bilagts direktivet att ha samma betydelse som vägledning för att definiera begreppet kapitalrörelser som den hade innan sagda bestämmelser trädde i kraft, eftersom förteckningen i direktivet, såsom anges i inledningen, inte är uttömmande.

13 Artikel 58.1 b EG rymmer ett liknande förbehåll fór rätten att förhindra överträdelser av skatterättslig lagstiftning, för att upprätthålla allmän ordning eller säkerhet och for att erhålla information om kapitalrörelserna.

14 Domstolen erinrade om detta — särskilt i samband med den tidigare regleringen i artikel 73d.3 i EG-fördraget — i dom av den 6 juni 2000 1 mål C-35/98, Verkooijen (REG 2000, s. I-4071), punkt 44.

15 Dom av den 7 september 2004 i mål C-319/02, Manninen (REG 2004, s. I-7477).

16 Domen i det ovannämnda målet Manninen, punkt 28 och 29.

17 Domen i det ovannämnda målet Manninen, punkt 29.

18 Generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomer kommer till denna slutsats i punkt 53 och följande punkter i sitt ovan i fotnot 2 nämnda forslag till avgörande.

19 Dom av den 8 maj 1990 i mål C-175/88, Biehl (REG 1990, s. I-1779; svensk specialutgåva, område 10, s. 399), av den 26 oktober 1995 i mål C-151/94, kommissionen mot Luxemburg (REG 1995, s. I-3685), av den 11 augusti 1995 i mål C-80/94, Wielocloc (REG 1995, s. I-2493), av den 27 juni 1996 i mål C-107/94, Asscher (REG 1996, s. I-3089), av den 14 september 1999 i mål C-391/97, Gschwind (REG 1999, s. I-5451), av den 16 ma) 2000 i mål C-87/99, Zurstrassen (REG 2000, s. I-3337), av den 12 juni 2003 i mål C-234/01, Gerritse (REG 2003, s. I-5933), av den 13 november 2003 i mål C-209/01, Schilling och Fleck-Schilling (REG 2003, s. I-13389), och av den 1 juli 2004 i mål C-169/03, Wallentin (REG 2004, s. I-6443).

20 Domen i målet Verkooijen (ovan fotnot 14) liksom dom av den 26 juni 2003 i mål C-422/01, Skandia och Ramstedt (REG 2003, s. I-6817), av den 13 november 2003 i mål C-42/02, Lindman (REG 2003, s. I-13519), av den 4 mars 2004 i mål C-334/02, kommissionen mot Frankrike (REG 2004, s.I-2229), av den 15 juli 2004 i mål C-315/02, Lenz (REG 2004, s. I-2229), och av den 15 juli 2004 i mål C-242/03, Weidert och Paulus (REG 2004, s. I-7379).

21 Se till exempel domen i målet Schumacker (ovan fotnot 5), liksom domarna i målen Wielockx, Asscher, Gschwind, Zurstrassen, Schilling och Fleck-Schilling samt Wallentin (samtliga ovan i fotnot 19).

22 Se till exempel dom av den 13 april 2000 i mål C-251/98, Baars (REG 2000, s. I-2787).

23 Se till exempel domarna i målen Gerritse (ovan fotnot 19), Skandia och Ramstedt (ovan fotnot 20) samt Lindman (ovan fotnot 20).

24 Jämför bland annat dom av den 4 oktober 1991 i mål C-246/89, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 1991, s. I-4585), punkt 12, och domen i målet Schilling och Fleck-Schilling (ovan fotnot 19), punkt 22.

25 Jämför särskilt dom av den 12 februari 1974 i mål 152/73, Sotgiu (REG 1974, s. 153; svensk specialutgåva, volym 2, s. 219), punkt 11, och av den 21 november 1991 i mål C-27/91, Le Manoir (REG 1991, s. I-5531), punkt 10.

26 Se domen i målet Schumacker (ovan fotnot 5), punkt 30.

27 Jämför domarna i målen Schumacker (ovan fotnot 5), punkt 28, Asscher (ovan fotnot 19), punkt 38, och Zurstrassen (ovan fotnot 19), punkterna 19 och 20.

28 Domen i målet Schumacker (ovan fotnot 5), punkterna 31 och 32. Se även dom av den 12 december 2002 i mal C-385/00, de Groot (REG 2002, s. I-11819), punkt 90 och följande punkter.

29 Jämför bland annat domen t målet Wallentin (ovan fotnot 19), punkt 15 och där angiven rättspraxis.

30 Punkt 16 och där angiven rättspraxis.

31 Skyldig att erlägga socialförsäkringsavgifter är den som har sitt hemvist i Nederländerna eller uppbär inkomst av tjänst där (se artikel 6 i Algemene Ouderdomswet) (lag om ålderspensionsförsäkring), artikel 3 i Algemene Nabestaandenwet (lag om efterlevandeförsäkring) och artikel 5 i Algemene Wet Bijzondere Ziektekosten (lag om försäkring avseende särskilda sjukkostnader).

32 En i landet bosatt person är i enlighet med den i fotnot 31 angivna lagstiftningen skyldig att erlägga socialförsäkringsavgifter, och detta oberoende av huruvida det föreligger någon eventuell inkomst av tjänst Enligt artikel 6 i Wet financiering volksverzekeringen (lag om finansiering av socialförsäkringarna) är den försäkrade i princip skyldig att erlägga avgift, och då enligt artikel 8 i den lagen endast på inkomst av tjänst och bostad. En i landet bosatt skattskyldig person omfattas därmed i princip av socialförsäkringarna. Saknar personen inkomst av tjänst föreligger emellertid inte heller någon skyldighet att erlägga avgifter.

33 Enligt yttrande under den muntliga förhandlingen av ombudet för den nederländska regeringen.

34 Se exemplet ovan i punkt 61,

35 Dom av den 28 april 1998 i mål C-158/96, Kohll (REG 1998, s. I-1931), punkt 19, och av den 12 juli 2001 i mål C-157/99, Smits och Peerbooms (REG 2001, s. I-5473), punkt 46. Se härtill även v. Maydell, Der Einfluss des europäischen und internationalen Rechts auf das deutsche Sozialrecht, http:/www.soc.nii.ac.jp/jassl/profitiaydl1.pdf.

36 Dom av den 7 februari 1984 i mal 238/82, Duphar (REG 1984, s. 523; svensk specialutgåva, volym 7, s. 505), punkt 16, av den 17 juni 1997 i mål C-70/95, Sodemare m.fl. (REG 1997, s. I-3395), punkt 27. Se även domarna i målen Kohll (ovan fotnot 35), punkt 17, samt Smits och Peerbooms (ävenledes ovan fotnot 35), punkt 44.

37 Dom av den 24 april 1980 i mål 110/79, Coonan (REG 1980, s. 1445), punkt 12, och av den 4 oktober 1991 i mål C-349/87, Parasechi (REG 1991, s. I-4501), punkt 15, samt domarna i målen Kohll (ovan fotnot 35), punkt 18, och Smits och Peerbooms (ovan fotnot 35), punkt 45.

38 Dom av den 30 januari 1997 i de förenade målen C-4/95 och C-5/95, Staber och Piosa Pereira (REG 1997, s. I-511), punkt 36, liksom domarna i målen Kohll (ovan fotnot 35), punkt 18, och Smits och Peerbooms (ovan fotnot 35), punkt 45.

39 I dom av den 15 februari 2000 i mål C-169/98, kommissionen mot Frankrike (REG 2000, s. I-1049), fann domstolen att en nationell lagstiftning, som av den berörda medlemsstaten ansågs utgöra en skatterättslig lagstiftning, var oförenlig med det i artikel 13 i förordning nr 1408/71 föreskrivna förbudet mot dubbelt erläggande av avgifter.

40 Se artikel 13.2 a i förordning nr 1408/71: Den som är anställd för arbete inom en medlemsstats territorium skall omfattas av denna medlemsstats lagstiftning, även om han är bosatt inom en annan medlemsstats territorium eller om det företag eller den person som han är anställd hos har sitt säte eller är bosatt inom en annan medlemsstats territorium.

41 När en medlemsstat beslutar sig för detta måste den emellertid iaktta förbudet i artikel 13 i förordning nr 1408/71 mot dubbelt uttag av avgifter. Jämför domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 39).