lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane kokott föredraget den 7 juli 2005

CELEX
62003CC0514
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: tyska.

2 Dom av den 29 oktober 1998 i mål C-114/97, kommissionen mot Spanien (REG 1998, s. I-6717).

3 Dom av den 9 mars 2000 i mål C-355/98, kommissionen mot Belgien (REG 2000, s. I-1221).

4 Dom av den 31 maj 2001 i mål C-283/99, kommissionen mot Italien (REG 2001, s. I-4363).

5 Dom av den 29 april 2004 i mål C-171/02, kommissionen mot Portugal (REG 2004, s. I-5645).

6 Dom av den 7 oktober 2004 i mål C-189/03, kommissionen mot Nederländerna (REG 2004, s. I-9289), och mitt förslag till avgörande av den 22 juni 2004 i samma mål.

7 Rådets direktiv 92/51/EEG av den 18 juni 1992 om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, en ordning som kompletterar den som föreskrivs i direktiv 89/48/EEG (EGT L 209, s. 25), senast ändrat genom direktiv 2001/19/EG (EGT L 206, s. 1) (nedan kallat direktiv 92/51).

8 Rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier (EGT L 19, 1989, s. 16; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 192), senast ändrat genom direktiv 2001/19/EG (EGT L 206, s. 1) (nedan kallat direktiv 89/48).

9 Ley 23/1992 av den 30 juli 1992 (Boletín Oficial del Estado (BOE) nr 186/1992, s. 27116).

10 Real Decreto (lagdekret) nr 2364/1994 av den 9 december 1994 (BOE nr 8/1995, s. 779).

11 Aktiebolag som har bildats av de anställda.

12 På spanska: diploma de detective privado.

13 Enligt artikel 54.5 a i förordningen skall dessutom veder börande ha en viss bildningsnivå som måste styrkas genom diverse examensbevis (título de bachillerato unificado polivalente, bachiller, formación profesional de segundo grado, técnico de las profesiones o cualificaciones que se determinen, u otros equivalentes o superiores). Eftersom kommissionen i sin ansökan efter att ha omnämnt examensbevisen i fråga i redogörelsen för den rättsliga ramen inte har behandlat dem närmare, har den uppenbarligen inte avsett att åberopa detta villkor som en grund för sin talan i förevarande mål. Villkoret kommer därför inte heller att diskuteras i fortsättningen. För att en anmärkning mot villkoret skulle ha kunnat tas upp till prövning i sak hade det i vilket fall som helst inte varit tillräckligt att det endast omnämnts i redogörelsen för den rättsliga ramen för målet, utan någon rättslig bedömning av det (se dom av den 29 november 2001 i mål C-202/99, kommissionen mot Italien, REG 2001, s. I-9319, punkt 21).

14 Se domen i målet kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 2), punkterna 4 och 6.

15 Redan innan det här aktuella fördragsbrottsförfarandet inleddes ändrades lagen om säkerhetstjänster genom Real Decreto-Ley (kungligt lagdekret) nr 2/1999 av den 29 januari 1999 (BOE nr 26/1999, s. 4327). Under det administrativa förfarandet i målet ändrades också förordningen genom Real Decreto (kungligt dekret) nr 1123/2001 av den 19 oktober 2001 (BOE nr 281/2001, s. 43034).

16 Domen i målet kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 2).

17 Se beträffande detta punkt 18 ovan.

18 Domen av den 29 november 2001 i målet kommissionen mot Italien (ovan fotnot 13), punkt 20, av den 23 oktober 1997 i mål C-375/95, kommissionen mot Grekland (REG 1997, s. I-5981), punkt 35 första meningen, av den 31 mars 1992 i mål C-52/90, kommissionen mot Danmark (REG 1992, s. I-2187), punkt 17, och av den 13 december 1990 i mål C-347/88, kommissionen mot Grekland (REG 1990, s. I-4747), punkt 28.

19 Yrkandet har återgetts i punkt 30 ovan.

20 Yrkandet, efter återkallelsen av den första anmärkningen, punkt 1 sista delen av andra strecksatsen (se punkt 30 ovan).

21 I ansökan nämns i punkterna 25–60 endast artiklarna 43 EG och 49 EG och i punkterna 61–71 enbart de två direktiven.

22 Se endast, från senare tid, dom av den 14 oktober 2004 i mål C-55/03, kommissionen mot Spanien (inte publicerat i rättsfallssamlingen), punkt 33, och av den 20 januari 2005 i mål C-198/04, kommissionen mot Frankrike (inte publicerat i rättsfallssamlingen), punkt 11.

23 Se, för ett liknande resonemang, även domen i målet kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 22), särskilt punkt 29.

24 Se skäl 5 i direktiv 92/51.

25 Se från senare tid till exempel kommissionens ansökan i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 6), punkt 12 sista strecksatsen.

26 Såvitt avser direktiv 92/51 har kommissionen däremot i sin ansökan, om än ytterst knapphändigt, gjort gällande att den verksamhet som privata säkerhetsföretag och privatdetektiver bedriver i Spanien är reglementerade yrken, att kvalifikationer för dessa yrken måste styrkas och att direktivet inte innehåller någon bestämmelse om ömsesidigt erkännande i detta hänseende. Såtillvida har alltså minimikravet på en formellt riktig ansökan uppfyllts. Allt annat rör frågor som skall prövas i sak.

27 Beträffande den första och den andra anmärkningen, se särskilt domen i målet kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 5), punkterna 41–44 och 53–57. Beträffande den femte anmärkningen, se särskilt domen i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 6), punkterna 17–20 och 31. För ett liknande resonemang, se också domarna i målen kommissionen mot Belgien (ovan fotnot 3), punkterna 35– 38, och kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 5), punkterna 60 och 61.

28 Beträffande avgränsningen mellan friheten att tillhandahålla tjänster och etableringsfriheten, se särskilt dom av den 30 november 1995 i mål C-55/94, Gebhard (REG 1995, s. I-4165), punkterna 25–28, och av den 11 december 2003 i mål C-215/01, Schnitzer (REG 2003, s. I-14847), punkterna 27–33, samt domen i målet kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 5), punkterna 24–27.

29 Fast rättspraxis sedan domstolens dom av den 20 februari 1979 i mål 120/78, Rewe, kallat Cassis de Dijon (REG 1979, s. 649; svensk specialutgåva, volym 4, s. 377), punkt 8. Från senare tid, se till exempel dom av den 11 mars 2004 i mål C-496/01, kommissionen mot Frankrike (REG 2004, s. I-2351), punkt 55 och där angiven rättspraxis. Se, för ett liknande resonemang, även dom av den 9 mars 1999 i mål C-212/97, Centros (REG 1999, s. I-1459), punkt 28.

30 Enbart den omständigheten att en medlemsstat utfärdar mindre strikta regler än en annan betyder inte att dessa bestämmelser är för långtgående och därmed oförenliga med gemenskapsrätten. Se dom av den 10 maj 1995 i mål C-384/93, Alpine Investments (REG 1995, s. I-1141), punkt 51, av den 12 december 1996 i mål C-3/95 Reisebüro Broede (REG 1996, s. I-6511), punkt 42, av den 1 februari 2001 i mål C-108/96, Mac Quen m.fl. (REG 2001, s. I-837), punkterna 33 och 34, och av den 11 juli 2002 i mål C-294/00, Gräbner (REG 2002, s. I-6515), punkterna 46 och 47.

31 Dom av den 3 oktober 2000 i mål C-58/98, Corsten (REG 2000, s. I-7919), punkt 31, och domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 29), punkt 55.

32 Dom av den 25 juli 1991 i mål C-76/90, Säger (REG 1991, s. I-4221), punkt 15, och av den 9 augusti 1994 i mål C-43/93, Vander Elst (REG 1994, s. I-3803; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-59), punkt 16, samt domen i målet Corsten (ovan fotnot 31), punkt 35.

33 Domarna i målen kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 2), punkterna 37–39, 42, 45 och 46, kommissionen mot Belgien (ovan fotnot 3), punkterna 24–26 och 28–30, samt kommissionen mot Italien (ovan fotnot 4), punkterna 20–22.

34 Se punkt 13 ovan.

35 Domen i målet kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 5), punkt 41.

36 Domen i målet kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 5), punkt 42. Se även dom av den 12 juli 1984 i mål 107/83, Klopp (REG 1984, s. 2971; svensk specialutgåva, volym 7, s. 653), punkt 19, och av den 7 juli 1988 i mål 143/87, Stanton (1988, s. 3877; svensk specialutgåva, volym 9, s. 527), punkt 11.

37 Se domen i målen Gebhard (ovan fotnot 28), punkt 37, Corsten (ovan fotnot 31), punkt 39, och Schnitzer (ovan fotnot 28), punkt 35, samt dom av den 31 mars 1993 i mål C-19/92, Kraus (REG 1993, s. I-1663; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-167), punkt 32, och av den 21 april 2005 i mål C-140/03, kommissionen mot Grekland (REG 2005, s. I-3177), punkt 34.

38 Se domen i målet kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 5), punkt 53.

39 Domen i målet kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 5), punkt 54, och dom av den 30 september 2003 i mål C-167/01, Inspire Art (REG 2003, s. I-10155), punkterna 100 och 101.

40 Se också punkterna 61–65 nedan.

41 Domen i målet kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 5), punkt 55.

42 Domen i målet kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 5), punkt 55. Se, för ett liknande resonemang, även dom av den 7 maj 1998 i mål C-350/96, Clean Car Autoservice (REG 1998, s. I-2521), punkt 36.

43 Skrivelser från den spanska regeringen till kommissionen av den 15 november 2000, av den 9 juli 2001 och av den 19 juni 2002. Den spanska regeringen kräver emellertid fortfarande att privata säkerhetsföretag alltid skall göra en särskild deposition för att få bedriva verksamhet i Spanien.

44 Fast rättspraxis. Se endast dom av den 16 januari 2003 i mål C-63/02, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 2003, s. I-821), punkt 11, av den 16 december 2004 i mål C-313/03, kommissionen mot Italien (REG 2004, s. I-821), punkt 9, och av den 14 april 2005 i mål C-341/02, kommissionen mot Tyskland (REG 2005, s. I-2733), punkt 33.

45 Dom av den 18 november 2004 i mål C-482/03, kommissio nen mot Irland (inte publicerat i rättsfallssamlingen), punkt 11, och domen i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 44), punkt 33.

46 Se bland annat dom av den 9 mars 2000 i mål C-358/98, kommissionen mot Italien (REG 2000, s. I-1255), punkt 17, och domen i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 6), punkt 19.

47 Kommissionens ansökan, punkterna 51–55.

48 Se i detta hänseende kommissionens yrkande återgivet i punkt 30 ovan.

49 Se i detta hänseende punkt 45 ovan och den rättspraxis som angetts i fotnot 30, enligt vilken enbart den omständigheten att olika medlemsstater har olika stränga bestämmelser inte betyder att de strängare föreskrifterna är oproportionella och därmed oförenliga med gemenskapsrätten.

50 Enligt punkt I.4.2 b i bilagan till förordningen måste varje fordon för transport av explosiva ämnen ha en besättning av minst två väktare som är specialister på hanteringen av sådana ämnen.

51 Se i detta hänseende punkt 66 ovan och där angiven rättspraxis.

52 Se domarna i målen Säger (ovan fotnot 32), punkt 14, Vander Elst (ovan fotnot 32), punkt 15, kommissionen mot Belgien (ovan fotnot 3), punkt 35, kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 5), punkt 60, och kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 6), punkt 17.

53 Domen i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 6), punkterna 17, 18 sista meningen och 20, som gällde nödvändigheten av inhämtande av tillstånd för personal i privata säkerhetsföretags ledning. Såvitt avser övriga anställda i ett företag, se dessutom redan domen i målet Vander Elst (ovan fotnot 32), punkt 15, och dom av den 21 oktober 2004 i mål C-445/03, kommissionen mot Luxemburg (REG 2004, s. I-10191), punkterna 23, 24 och 30.

54 Se i detta hänseende den rättspraxis som anges i fotnot 37.

55 Se i detta hänseende punkterna 32–34 och 44 i mitt förslag till avgörande av den 22 juni 2004 i målet mellan kommissionen och Nederländerna (ovan fotnot 6). Se, för ett liknande resonemang, bland annat domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 29), punkt 70, i vilken domstolen fastställt att skydd av befolkningen inom känsliga områden, i det fallet hälsa och säkerställande av kvaliteten på läkartjänster, kan motivera preventiva kontroller i form av tillståndsförfaranden.

56 Domarna i målen Säger (ovan fotnot 32), punkt 13, Vander Elst (ovan fotnot 32), punkt 17, och Corsten (ovan fotnot 31), punkt 43.

57 Domen i målet Corsten (ovan fotnot 31), punkt 35, med ytterligare hänvisningar. För ett liknande resonemang, se även domarna i målen kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 29), punkt 71, och kommissionen mot Luxemburg (ovan fotnot 53), punkt 35.

58 Se i detta hänseende också punkterna 38 och 53 i mitt förslag till avgörande av den 22 juni 2004 i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 5).

59 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet kommissio nen mot Belgien (ovan fotnot 3), punkt 38. Se även domen i målet kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 5), punkt 66.

60 Domen i målet Gebhard (ovan fotnot 28), punkt 36 första meningen.

61 Se punkt 77 ovan.

62 Se, för ett liknande resonemang avseende yrkesmässiga kvalifikationer enligt fast rättspraxis, dom av den 7 maj 1991 i mål C-340/89, Vlassopoulou (REG 1991, s. I-2357; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-59), punkt 16 och följande punkter, av den 16 maj 2002 i mål C-232/99, kommissionen mot Spanien (REG 2002, s. I-4235), punkt 21, av den 13 november 2003 i mål C-313/01, Morgenbesser (REG 2003, s. I-13467), punkt 57, och av den 7 oktober 2004 i mål C-255/01, Markopoulos m.fl. (REG 2004, s. I-9077), punkt 63. Se, beträffande kraven på förfarandet, även domen i målet Kraus (ovan fotnot 37), punkterna 38–41.

63 Se i detta hänseende punkt 53 i mitt förslag till avgörande av den 22 juni 2004 i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 5).

64 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet kommissio nen mot Belgien (ovan fotnot 3), punkt 38. Se även domen i målet kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 5), punkt 66.

65 Se, för ett liknande resonemang, domarna i målen kom missionen mot Belgien (ovan fotnot 3), punkterna 35–38, och kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 5), punkt 66.

66 Punkterna 32–40 ovan.

67 Dom av den 1 februari 1996 i mål C-164/94, Aranitis (REG 1996, s. I-135), punkterna 18 och 19, av den 8 juli 1999 i mål C-234/97, Fernández de Bobadilla (REG 1999, s. I-4773), punkterna 16 och 17, av den 11 juli 2002 i mål C-294/00, Gräbner (REG 2002, s. I-6515), punkterna 31 och 32, och av den 7 oktober 2004 i mål C-402/02, kommissionen mot Frankrike (inte publicerat i rättsfallssamlingen), punkt 30, samt domen i målet Morgenbesser (ovan fotnot 62), punkt 49.

68 Se kommissionens inlaga av den 3 maj 2004, särskilt punkterna 53 och 56.

69 Dom av den 25 maj 1982 i mål 96/81, kommissionen mot Nederländerna (REG 1982, s. 1791), punkt 6, av den 20 mars 1990 i mål C-62/89, kommissionen mot Frankrike (REG 1990, s. I-925), punkt 37, av den 29 maj 1997 i mål C-300/95, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 1997, s. I-2649), punkt 31, av den 9 september 1999 i mål C-217/97, kommissionen mot Tyskland (REG 1999, s. I-5087), punkt 22, av den 4 april 2005 i mål C-341/02, kommissionen mot Tyskland (REG 2005, s. I-2733), punkt 35, och av den 12 maj 2005 i mål C-287/03, kommissionen mot Belgien (REG 2005, s. I-3761), punkt 27.

70 Enligt artikel 53 a i förordningen måste de berörda personerna dessutom vara myndiga. Förutom detta ålderskriterium och kravet på fysiska och mentala kvalifikationer föreskrivs det i artikel 53 i förordningen ytterligare att vederbörande skall vara ostraffad och att de anställda inte får ha utövat vissa yrken eller verksamheter under de senaste två åren. Kommissionen har emellertid inte närmare behandlat dessa villkor i förfarandet. Villkoren kommer därför inte att diskuteras i det följande.

71 Kommissionen har i grunderna för sin talan inte med ett ord berört artikel 10 i lagen. Enbart den omständigheten att en sådan bestämmelse omnämns i redogörelsen för den rättsliga ramen för fallet är inte tillräcklig för att den skall kunna ligga till grund för en anmärkning i ett fördragsbrottsförfarande (se, för ett liknande resonemang, domen av den 29 november 2001 i målet kommissionen mot Italien (ovan fotnot 13), punkt 21.

72 Se punkterna 76–86 ovan.

73 Beträffande de närmare villkoren, se punkt 92 ovan.

74 Den ursprungliga första anmärkningen avsåg kravet på spansk nationalitet för privata säkerhetsföretag och spanskt medborgarskap vad gällde säkerhetspersonal. Kommissionen återkallade anmärkningen i sin inlaga av den 3 maj 2004, punkt 8. Se punkt 29 ovan.

75 Se i detta hänseende kommissionens inlaga av den 3 maj 2004 och Konungariket Spaniens inlaga av den 1 juli 2004, i vilka inlagor vardera parten vidhöll sitt yrkande att den andra parten skall förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

76 Se punkt 25 ovan.

77 Se i detta hänseende den rättspraxis som angetts i fotnot 44.