Förslag till avgörande av generaladvokat M. Poiares Maduro föredraget den 22 maj 2008

1 Originalspråk: engelska.

2 Oaktat Cartesios juridiska form som kommanditbolag, avser de aktuella tolkningsfrågorna både personbolag och kapitalassociationer som bildats enligt ungersk rätt. Således kommer det generella begreppet bolag att användas nedan i fråga om de aktuella frågeställningarna och som hänvisning till Cartesio självt. På samma sätt bör med bolagets bildande i förekommande fall förstås hänvisningar till registreringen eller bildandet av ett bolag.

3 Se även, exempelvis, dom av den 23 mars 1982 i mål 102/81, Nordsee mot Reederei Mond (REG 1982, s. 1095; svensk specialutgåva, volym 6, s. 345).

4 Dom av den 15 januari 2002 i mål C-182/00, Lutz m.fl. (REG 2002, s. I-547), punkt 14.

5 Se domen i det ovannämnda målet Lutz m.fl. (ovan fotnot 4), punkt 13. Se även dom av den 14 juni 2001 i mål C-178/99, Doris Salzmann (REG 2001, s. I-4421), punkt 15. Beslut av den 19 oktober 1995 i mål C-111/94, Job Centre (REG 1995, s. I-3361), punkt 11. Beslut av den 22 januari 2002 i mål C-447/00, Holto (REG 2002, s. I-735), punkterna 17 och 18, av den 30 juni 2005 i mål C-165/03, Längst (REG 2005, s. I-5637), punkt 25, och av den 27 april 2006 i mål C-96/04, Standesamt Stadt Niebüll (REG 2006, s. I-3561), punkt 14.

6 Se domen i målet Job Centre (ovan fotnot 5), punkt 11, och i målet Holto (ovan fotnot 5), punkt 19.

7 Se även, underförstått, dom av den 13 december 2005 i mål C-411/03, SEVIC Systems AG (REG 2005, s. I-10805).

8 Se dom av den 30 november 2000 i mål C-195/98, Österreichischer Gewerkschaftsbund (REG 2000, s. I-10497), i vilken domstolen erkänner frågor av allmän betydelse som endast har ett abstrakt samband med en rad omständigheter. Se även generaladvokaten Jacobs bedömning i det målet vad gäller hans argument för en restriktiv tolkning av begreppet hypotetiska frågor.

9 Domstolens rättspraxis synes bekräfta att sakprövningsreglerna ska tolkas med beaktande av avsaknaden av genomförbara alternativ till att ställa tolkningsfrågor till domstolen, mot bakgrund av nationella processuella regler och rättegångskostnader samt av processekonomiska skäl. Se exempelvis dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93 (Bosman, REG 1995, s. I-4921), särskilt frågorna om utlänningsklausuler. Denna frågeställning prövas nedan mer i detalj i samband med den tredje frågan.

10 Alternativen för att ställa sådana frågor till domstolen är mer betungande. Se, bland annat, dom av den 30 september 2003 i mål C-224/01, Köbler (REG 2003, s. I-10239).

11 Dom av den 4 juni 2002 i mål C-99/00, brottmål mot Kenny Roland Lyckeskog (REG 2002, s. I-4839).

12 Se, analogt, dom av den 16 december 1976 i mål 33/76, Rewe (REG 1976, s. 1989; svensk specialutgåva, volym 3, s. 261). Dom av den 14 december 1995 i de förenade målen C-430/93 och C-431/93, Van Schijndel och van Veen (REG 1995, s. I-4705), punkt 17, och dom av den 7 juni 2007 i de förenade målen C-222/05–C-225/05, Van der Weerd m.fl. (REG 2007, s. I-4233), punkt 28.

13 I artikel 249/A föreskrivs att ett särskilt överklagande också får ges in mot ett avgörande i andra instans att inte bifalla en ansökan om att ett beslut om hänskjutande ska fattas (min kursivering).

14 Enligt bestämmelsen om begäran om förhandsavgörande i artikel 259 i 1952 års lag III om civilprocess.

15 Kommissionen har påpekat att beslutet om hänskjutande har vunnit laga kraft. Denna aspekt omfattas emellertid inte av begäran om förhandsavgörande, och enligt min mening borde denna aspekt inte vara avgörande vid bedömningen av huruvida frågan kan tas upp till sakprövning.

16 Se generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i målet Österreichischer Gewerkschaftbund (ovan fotnot 8), punkterna 53–55.

17 Även den motsatta situationen bör beaktas, det vill säga situationen att den överinstans vid vilken ett överklagande getts in mot beslutet om hänskjutande först vilandeförklarar målet för att begära förhandsavgörande av EG-domstolen avseende förenligheten av ett sådant överklagande med gemenskapsrätten. Rimligheten av en sådan hypotes verkar emellertid tveksam. Om den nationella överinstansen faktiskt beslutar att begära förhandsavgörande av EG-domstolen, kan det antas att överinstansen fattar ett sådant beslut uteslutande av processekonomiska skäl och avseende de materiella gemenskapsrättsliga frågor som inledningsvis ställdes av den nationella underinstansen (såsom skedde i mål 19/84, Parmon mot Hoechst (REG 1985, s. 2281; svensk specialutgåva, volym 8, s. 265), som var en följd av en begäran om förhandsavgörande från en lägre instans registrerat som mål 271/80, vilket överklagades och sedan avskrevs) eller åtminstone tar in dessa i sitt beslut (vilket leder till att den inledande processrättsliga frågan kan bli hypotetisk mot bakgrund av hänskjutandet av de materiella frågorna). Detta skulle innebära att nationella domstolar hamnar i ett Moment 22, vilket återigen kan vara anledningen till att en sådan fråga aldrig uttryckligen har ställts till domstolen, se O’Keeffe, D., Appeals against an Order to Refer under Article 177 of the EEC Treaty, 9 European Law Review (1984) s. 87, på s. 101.

18 Generaladvokaten Warner påpekade på sidan 44 i sitt förslag till avgörande i målen 146/73 och 166/73 (Rheinmühlen, REG 1974, s. 33; svensk specialutgåva, volym 2, s. 195), att en sådan rätt att överklaga, vilken han inte ansåg vara förenlig med gemenskapsrätten, var i kraft i åtminstone flera medlemsstater enligt nationella processrättsliga regler.

19 Se även dom av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Simmenthal (REG 1978, s. 629; svensk specialutgåva, volym, 4, s. 75), punkt 19.

20 Dom av den 16 januari 1974 i mål 166/73, Rheinmühlen I (REG 1974, s. 33; svensk specialutgåva, volym 2, s. 195), punkt 4.

21 Dom av den 12 februari 1974 i mål 146/73, Rheinmühlen II (REG 1974, s. 139), punkt 3.

22 Se domen i målet Rheinmühlen II (ovan fotnot 21), punkt 3. Dom av den 6 april 1962 i mål 13/61 (De Geus, REG 1962, s. 45; svensk specialutgåva, volym 1, s. 121), punkt 50. Dom av den 6 oktober 1963 i de förenade målen 2/82–4/82, Delhaize, REG 1983, s. 2973, punkt 9.

23 Se, bland annat, beslut av den 3 juni 1969 i mål 31/68, Chanel (REG 1970, s. 403), och beslut av den 14 juli 1992 i mål C-269/92, Bosman (ej publicerat i rättsfallssamlingen).

24 Dom av den 27 mars 1974 i mål 127/73, SABAM (REG 1974, s. 313; svensk specialutgåva, volym 2, s. 249), punkt 3. Se även O’Keeffe, D., Appeals against an Order to Refer under Article 177 of the EEC Treaty, 9 European Law Review (1984) 87.

25 Förslag till avgörande av den 12 december 1973 i målen 166/73 och 146/73 (ovan fotnot 20 och 21).

26 Se, bland annat, domen i målet Chanel (ovan fotnot 23).

27 Sarmiento, D., Poder Judicial e integración europea, Thomson-Civitas, Madrid, 2004, s. 58.

28 Campus Oil Ltd m.fl. mot The Minister for Industry and Energy, Ireland, The Attorney General, and the Irish National Petroleum Co. Ltd, dom av Irlands högsta domstol av den 17 juni, 1983 [1984] 1 CMLR, s. 479.

29 Artikel 16.1 i cégnyilvántartásról, a cégnyilvánosságról és a bírosági cégeljárásról szóló 1997. évi CXLV. törvény (1997 års lag CXLV om handelsregister, företagens marknadsföring och domstolsförfaranden i handelsrättsliga frågor). I denna bestämmelse anges: Sätet … ska vara på den ort där huvudverksamheten är placerad och ska anges medelst registreringsskylt.

30 Artikel 34.1 i 1997 års lag CXLV: Varje flytt av ett bolags säte till en ort som omfattas av en annan registerförande domstols domsaga ska registreras, såsom en förändring, vid domstolen med domsaga över det tidigare sätet. Denna kommer att pröva ansökningar om förändringar som uppstått före flytten och kommer att anteckna flytten.

31 Edwards, V., EC Company Law, Oxford: Clarendon Press 1999, s. 336.

32 Ibid.

33 Se, i detta avseende, även dom av den 18 november 1999 i mål C-200/98, X och Y (REG 1999, s. I-8261), punkterna 26–28, och dom av den 11 mars 2004 i mål C-9/02, Hughes de Lasteyrie du Saillant (REG 2004, s. I-2409), punkterna 42 och 46. Se domen i målet SEVIC Systems (ovan fotnot 7), punkterna 14, 22 och 23, och dom av den 18 juli 2007 i mål C-231/05, Oy (REG 2007, s. I-6373), punkterna 31-43.

34 Se även mitt förslag till avgörande i de förenade målen C-158/04 och C-159/04, Alfa Vita Vassilopoulos och Carrefour-Marinopoulos (REG 2006, s. I-8135), punkterna 41 och 46.

35 Dom av den 25 juli 1991 i mål C-221/89, Factortame m.fl. (REG 1991, s. I-3905; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-313), punkt 20. Se även dom av den 4 oktober 1991 i mål C-246/89, kommissionen mot Förenade kungariket, REG 1991, s. I-4585, punkt 21, och dom av den 12 september 2006 i mål C-196/04, Cadbury Schweppes (REG 2006, s. I-7995), punkterna 54 och 66.

36 Se, exempelvis, dom av den 5 oktober 2004 i mål C-442/02, CaixaBank France (REG 2004, s. I-8961), punkt 11 och där angiven rättspraxis.

37 Domstolens dom av den 27 september 1988 i mål 81/87, Daily Mail and General Trust plc (REG 1988, s. 5483; svensk specialutgåva, volym 9, s. 693), punkt 7.

38 Se domen i målet Daily Mail and General Trust, punkterna 3 och 5.

39 Se domen i målet Daily Mail and General Trust, punkt 8.

40 Se domen i målet Daily Mail and General Trust, punkt 24.

41 Ibidem, punkt 19: I detta hänseende skall det erinras om att bolag, till skillnad från fysiska personer, är enheter som bildats i överensstämmelse med en rättsordning och, på gemenskapsrättens nuvarande stadium, i överensstämmelse med en nationell rättsordning. De existerar endast i kraft av de olika nationella lagstiftningarna som reglerar bildandet av dem och deras funktion.

42 I själva verket har domstolens ståndpunkt närmat sig generaladvokaten Darmons ståndpunkt i hans förslag till avgörande i målet Daily Mail and General Trust.

43 Dom av den 9 mars 1999 i mål C-212/97, Centros Ltd mot Erhvervs- og Selskabsstyrelsen (REG 1999, s. I-1459).

44 Dom av den 5 november 2002 i mål C-208/00, Überseering BV mot Nordic Construction Company Baumanagement GmbH (NCC) (REG 2002, s. I-9919).

45 Dom av den 30 september 2003 i mål C-167/01, Kamer van Koophandel en Fabrieken voor Amsterdam mot Inspire Art Ltd (REG 2003, s. I-10155).

46 Se domen i målet Inspire Art (ovan fotnot 45), punkt 98.

47 För en översikt och kritisk granskning av teorier vilka söker förklara skillnaderna mellan målet Daily Mail and General Trust och målen Centros och Überseering, se Ringe, W.-G., No Freedom of Emigration for Companies?, 2005 European Business Law Review 621.

48 Se domen i målet Centros (ovan fotnot 43), i målet Überseering (ovan fotnot 44) och i målet Inspire Art (ovan fotnot 45). Dom av den 13 april 2000 i mål C-251/98, Baars (REG 2000, s. I-2787), punkt 28. Se domen i målet Hughes de Lasteyrie du Saillant (ovan fotnot 33), punkt 42.

49 Se domen i målet Daily Mail and General Trust (ovan fotnot 37), punkt 16.

50 Förslag till avgörande av generaladvokat Tizzano i målet SEVIC Systems (ovan fotnot 7), punkt 45. Generaladvokatens bedömning bekräftades av domstolen i punkterna 22 och 23 i domen.

51 Se domen i målet Cadbury Schweppes (ovan fotnot 35), punkt 37 (min kursivering). Bemärk att domstolen hänvisade till punkt 96 i domen i målet Inspire Art, men valde att använda en något annorlunda formulering (syfte i stället för enda syfte).

52 Se domen i målet Cadbury Schweppes (ovan fotnot 35), punkterna 51–55.

53 Se domen i målet Cadbury Schweppes (ovan fotnot 35), punkt 68.

54 Se punkt 9 i generaladvokaten Darmons förslag till avgörande i målet Daily Mail and General Trust (ovan fotnot 37) och där angiven rättspraxis. Jag har i detalj diskuterat principen om förbud mot missbruk av gemenskapsrätten i mitt förslag till avgörande i mål C-255/02, Halifax m.fl. (REG 2006, s. I-1609). Se även R. de la Feria, Prohibition of abuse of (Community) law: The creation of a new general principle of EC Law through tax, [2008] 45 CMLR s. 405–408.

55 Principen om förbud mot missbruk av rättigheter har beskrivits som a drug which at first appears to be innocuous, but may be followed by very disagreeable after effects (Gutteridge, H.C., Abuse of Rights, 5 Cambridge Law Journal, s. 22, 44, 1933–1935). Således vore det klokt att tillämpa principen med stor försiktighet.

56 Det finns inte någon kärna av suveränitet som en medlemsstat kan göra gällande som sådan gentemot gemenskapen. (Lenaerts, K., Constitutionalism and the many faces of federalism, 38 American Journal of Comparative law [1990], s. 205 och följande sidor, s. 220). Se, bland annat, dom av den 13 december 2005 i mål C-446/03, Marks & Spencer (REG 2005, s. I-10837), punkt 29, och dom av den 13 mars 2007 i mål C-524/04, Test Claimants in the Thin Cap Group litigation (REG 2007, s. I-2107), punkt 25 (inom området beskattning). Dom av den 14 januari 1997 i mål C-124/95, Centro-Com (REG 1997, s. I-81), punkt 25 (inom området utrikes- och säkerhetspolitik), och av den 11 december 2007 i mål C-438/05, Viking Line (REG 2007, s. I-10779), punkt 40 (inom området socialpolitik). I den mån som dessa rättsområden omfattas av medlemsstaternas behörighet, ska dessa inte desto mindre iaktta gemenskapsrätten när de utövar sin behörighet.

57 Ovan fotnot 44. Det målet gällde tyska bestämmelser enligt vilka endast parter med rättskapacitet kunde väcka talan, medan bolag bedömdes ha rättskapacitet endast om de hade sitt faktiska säte i Tyskland enligt Sitztheorie eller sätesprincipen. Enligt punkt 93 i domstolens dom står en åtgärd enligt vilken ett bolag som bildats i en annan medlemsstat – där det har sitt säte enligt bolagsordningen, inte tillerkänns rättskapacitet och därmed inte heller partsbehörighet – nämligen i direkt strid med den etableringsfrihet för bolag, vilket inte kan motiveras av allmänhetens intresse.

58 Dom av den 30 november 1995 i mål C-55/94, Gebhard (REG 1995, s. I-4165), punkt 37. Se domen i målet CaixaBank France (ovan fotnot 36), punkt 11. Dom av den 28 februari 2008 i mål C-293/06, Deutsche Shell (REG 2008, s. I-1129), punkt 28.

59 Se domen i målet Cadbury Schweppes (ovan fotnot 35), punkterna 51–55.

60 Se domen i målet Überseering (ovan fotnot 44), punkt 92, och i målet SEVIC Systems (ovan fotnot 7), punkt 28.

61 Se, analogt, artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (EGT L 294, s.1).

62 Vilket är fallet i exempelvis det förfarande som infördes genom förordning nr 2157/2001.

63 Se domen i målet Überseering (ovan fotnot 44), punkt 93.

64 Se även domen i målet SEVIC Systems (ovan fotnot 7), punkterna 29 och 30.