Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 13 december 2007

1 Originalspråk: tyska.

2 EGT L 1, 1994, s. 3.

3 Kommissionens direktiv 2001/92/EG av den 30 oktober 2001 om anpassning till den tekniska utvecklingen av rådets direktiv 92/22/EEG om säkerhetsglas och glasmaterial på motorfordon och släpvagnar till dessa och av rådets direktiv 70/156/EEG om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa (EGT L 291, s. 24).

4 Rådets direktiv 92/22/EEG av den 31 mars 1992 om säkerhetsglas och glasmaterial på motorfordon och släpvagnar till dessa (EGT L 129 s. 11; svensk specialutgåva område 13, volym 22, s. 52).

5 Sedan slutet av 50-talet harmoniseras de tekniska bestämmelserna för motorfordon på internationell nivå för att undanröja hinder inom handeln med motorfordon och tillbehör till gagn för konsumenterna. Den rättsliga grunden är en överenskommelse som antogs den 20 mars 1958 inom ramen för Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE) och reviderades med verkan från den 16 oktober 1995. Hittills har 47 avtalsparter samt Europeiska gemenskapen anslutit sig till överenskommelsen (revision 2 i avtalet avseende införande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulfordon, utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulfordon och villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande som beviljats på grundval av dessa föreskrifter) (se i detta avseende Sündermann, B., Internationale Harmonisierung der technischen Vorschriften für Kraftfahrzeuge und Übernahme in deutsches Recht, Straßenverkehrsrecht – Zeitschrift für die Praxis des Verkehrsjuristen, 2006, s. 49 och s. 50). På grundval av denna överenskommelse antogs föreskrifter nr 43, i vilka enhetliga bestämmelser för typgodkännande av material för säkerhetsglas och dess montering i fordon fastställs. Enligt bestämmelserna avseende föreskriftens tillämpningsområde gäller denna säkerhetsglas som skall monteras i fordon som vindrutor och andra glasrutor eller avskiljande glasskärmar på motorfordon och tillhörande släpfordon samt monteringen av dessa. Den är inte tillämplig på glas till belysning, ljussignalanordningar och instrumentpanel samt särskilda skottsäkra glas. Dessa föreskrifter gäller inte heller för dubbelrutor.

6 Föreskrifter nr 43, enhetliga bestämmelser för typgodkännande av säkerhetsglas och dess montering i fordon, bilaga 21, punkt 4 Särskilda bestämmelser för fordon i kategorierna M och N (se punkterna 4.1.1, 4.2.1.1, 4.2.2.1).

7 Decreto-Lei no 40/2003, Diário da República – I Série-A No 59 av den 11 mars 2003.

8 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 204, s. 37).

9 Förslag till ett dekret avseende fastställelse av tekniska bestämmelser om anbringande av solskyddsfilm på fönster i fordon (Projecto de decreto regulamentar que establece condições técnicas para a afixação de películas coloridas nos vidros dos veículos automóveis).

10 Det skall härvid erinras om att Europeiska gemenskapens verksamhet enligt artikel 3.1 c EG innefattar en inre marknad som kännetecknas av att hindren för bland annat den fria rörligheten för varor avskaffas mellan medlemsstaterna. Vidare föreskrivs i artikel 14.2 EG att [d]en inre marknaden skall omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor … säkerställs i enlighet med bestämmelserna i detta fördrag. De bestämmelser som avses återfinns främst i artikel 28 EG och följande artiklar. Se dom av den 9 december 1997 i mål C-265/95, kommissionen mot Frankrike (REG 1997, s. I-6959), punkt 24 och följande punkter. Enligt lydelsen av artikel 1.1 i EES-avtalet har detta avtal till syfte att främja ett fortgående och balanserat stärkande av handeln och de ekonomiska förbindelserna mellan de avtalsslutande parterna på lika konkurrensvillkor och med respekt för samma regler, i avsikt att skapa ett homogent Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde. För att uppnå dessa mål omfattar avtalet enligt artikel 1.2 a bland annat den fria rörligheten för varor. Detta område regleras enligt bestämmelserna i artikel 8 och följande artiklar. Se, för ett liknande resonemang, EFTA-domstolens dom av den 16 december 1994 i mål E-1/94, Restamark (1994–1995 EFTA Court Report, 14), punkt 46 och följande punkter.

11 Detta följer e contrario av domstolens rättspraxis enligt vilken de nationella bestämmelserna inom ett område där det har skett en uttömmande harmonisering på gemenskapsnivå skall bedömas mot bakgrund av harmoniseringsåtgärdens bestämmelser och inte mot bakgrund av de primärrättsliga bestämmelserna. Se dom av den 12 oktober 1993 i mål C-37/92, Vanacker och Lesage (REG 1993, s. I-4947), punkt 9, av den 13 december 2001 i mål C-324/99, DaimlerChrysler (REG 2001, s. I-9897), punkt 32, av den 11 december 2003 i mål C-322/01, Deutscher Apothekerverband (REG 2003, s. I-14887), punkt 64, och av den 14 december 2004 i mål C-309/02, Radlberger Getränke och Spitz (REG 2004, s. I-11763), punkt 53. Se även, för ett liknande resonemang, Dubois, L./Blumann, C., Droit matériel de l’Union européenne, 4:e upplagan, Paris 2006, punkt 430, s. 275, enligt vilken en harmoniseringsbestämmelse begränsar medlemsstaternas befogenheter enligt artikel 30 EG. Medan en fullständig harmonisering innebär att medlemsstaterna förbjuds att begränsa den fria rörligheten för varor innebär en delvis harmonisering att de ges ett visst handlingsutrymme inom de gränser som fastställs i den harmoniserade lagstiftningen.

12 Dom av den 22 september 1988 i mål 272/86, kommissionen mot Grekland (REG 1988, s. 4875), punkt 21.

13 Se EFTA-domstolens dom av den 16 december 1994 i mål E-1/94, Restamark (1994-1995 EFTA Court Report, 14), punkt 46 och av den 27 juni 1997 i mål E-6/96, Tore Willemsen (1997 EFTA Court Report, 3), punkt 43, enligt vilka artikel 11 i EES-avtalet är identisk med artikel 28 EG. Se även domstolens dom av den 8 november 2007 i mål C-143/06, Ludwigs-Apotheke (REG 2007, s. I-9623), punkt 42, i vilken det fastställdes att reglerna om restriktioner för den fria rörligheten för varor i artiklarna 11 och 13 i detta avtal innehållsmässigt är identiska med motsvarande regler i artiklarna 28 EG och 30 EG.

14 Se dom av den 11 juli 1974 i mål 8/74, Dassonville (REG 1974, s. 837; svensk specialutgåva, volym 2, s. 343), punkt 5, av den 24 november 1993 i de förenade målen C-267/91 och C-268/91, Keck och Mithouard (REG 1993, s. I-6097; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-431), punkt 11, av den 16 november 2000 i mål C-217/99, kommissionen mot Belgien (REG 2000, s. I-10251), punkt 16, av den 19 juni 2003, kommissionen mot Italien i mål C-420/01 (REG 2003, s. I-6445), punkt 25, av den 23 september 2003 i mål C-192/01, kommissionen mot Danmark (REG 2003, s. I-9693), punkt 39, av den 2 december 2004 i mål C-41/02, kommissionen mot Nederländerna (REG 2004, s. I-11375), punkt 39, av den 10 januari 2006 i mål C-147/04, De Groot en Slot Allium och Bejo Zaden (REG 2006, s. I-245), punkt 71, av den 26 oktober 2006 i mål C-65/05, kommissionen mot Grekland (REG 2006, s. I-10341), punkt 27, av den 15 mars 2007, i mål C-54/05, kommissionen mot Finland (REG 2007, s. I-2473), punkt 30, och av den 20 september 2007 i mål C-297/05, kommissionen mot Nederländerna (REG 2007, s. I-7467), punkt 53.

15 Se punkt 39 i generaladvokaten Mazáks förslag till avgörande av den 8 februari 2007 i mål C-254/05, kommissionen mot Belgien (dom av den 7 juni 2007, REG 2007, s. I-4269).

16 Se punkt 20 i kommissionens ansökan.

17 Förslaget till ett förordningsdekret avseende fastställelse av tekniska bestämmelser om anbringande av solskyddsfilm på fönster i fordon (Projecto de decreto regulamentar que establece condições técnicas para a afixação de películas coloridas nos vidros dos veículos automóveis).

18 Av skälen till förslaget till ett förordningsdekret (bilaga VI till ansökan) som Portugals ständiga representation vid Europeiska unionen sände till Europeiska kommissionen genom skrivelse av den 21 december 2005 framgår att Republiken Portugal enligt den Europeiska kommissionens uppfattning har infört begränsningar i den fria rörligheten för varor vilket utgör ett åsidosättande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Det framgår vidare att Republiken Portugal är beredd att rätta sig efter Europeiska kommissionens uppmaning genom att anta tekniska minimibestämmelser avseende anbringande av solskyddsfilm på fönster i bilar, varvid såväl trafiksäkerhetskrav som den fria rörligheten för varor beaktas. I artikel 8.1 i förslaget föreskrivs att nationellt typgodkännande beviljas för film som är förenlig med bestämmelserna i denna lagstiftning. Enligt artikel 8.1 godtas tillstånd som meddelas i andra medlemsstater som likvärdiga. I artikel 9 föreskrivs att motsvarande typgodkännandemärke måste vara direkt synligt på sådana filmer.

19 Dom av den 7 juni 2007 i mål C-254/05, kommissionen mot Belgien (REG 2007, s. I-4269), punkt 39, av den 18 juli 2006 i mål C-119/04, kommissionen mot Italien (REG 2006, s. I-6885), punkt 27, av den 6 mars 2003 i mål C-211/02, kommissionen mot Luxemburg (REG 2003, s. I-2429), punkterna 6 och 28, av den 7 mars 2002 i mål C-29/01, kommissionen mot Spanien (REG 2002, s. I-2503), punkt 11, av den 15 mars 2001 i mål C-147/00, kommissionen mot Frankrike (REG 2001, s. I-2387), punkt 26, av den 21 juni 2001 i mål C-119/00, kommissionen mot Luxemburg (REG 2001, s. I-4795), punkt 14, av den 30 november 2000 i mål C-384/99, kommissionen mot Belgien (REG 2000, s. I-10633), punkt 16, av den 3 juli 1997 i mål C-60/96, kommissionen mot Frankrike (REG 1997, s. I-3827), punkt 15, av den 17 september 1996 i mål C-289/94, kommissionen mot Italien (REG 1996, s. I-4405), punkt 20, och av den 12 december 1996 i mål C-302/95, kommissionen mot Italien (REG 1996, s. I-6765), punkt 13.

20 Dom av den 9 december 2004 i mål C-177/03 kommissionen mot Frankrike (REG 2004, s. I-11671), punkt 21, av den 1 februari 2005 i mål C-203/03, kommissionen mot Österrike (REG 2005, s. I-935), punkterna 27­–32.

21 Den omständigheten att den portugisiska regeringen, såsom det har gjorts gällande vid förhandlingen den 31 oktober 2007 har godkänt ett lagförslag, enligt vilket artikel 2.1 i lagdekret nr 40/2003 skall upphävas, ändrar inte på detta förhållande. Enligt uppgifter från den portugisiska regeringen kommer denna att träda i kraft först vid publiceringen i Republiken Portugals officiella tidning.

22 Se, för ett liknande resonemang, med avseende på direktiven, dom av den 28 februari 1991 i mål C-360/87, kommissionen mot Italien (REG 1991, s. I-791), punkt 12, och av den 15 juni 1995 i mål C-220/94, kommissionen mot Luxemburg (REG 1995, s. I-1589), punkt 10. Se vidare dom av den 18 januari 2001 i mål C-162/99, kommissionen mot Italien (REG 2001, s. I-541), punkterna 22–25, och av den 6 mars 2003 i mål C-478/01, kommissionen mot Luxemburg (REG 2003, s. I-2351), punkt 20, och av den 14 oktober 2004 i mål C-275/03, kommissionen mot Portugal, punkt 33.

23 Se punkt 75 i mitt förslag till avgörande av den 13 september 2007 i det fortfarande anhängiga målet kommissionen mot Luxemburg (C-319/06).

24 Såsom Lanord Farinelli, M., La norme technique: une source du droit légitime, Revue française de droit administratif, 2005, nr 4, s. 740 och följande sidor, helt riktigt har konstaterat syftar en teknisk bestämmelse till att styra människors beteende, emellertid utan att kunna framtvinga detta beteende. Det sistnämnda är endast möjligt om den erhåller rättsligt bindande karaktär genom inkorporering i en rättsnorm och denna rättsnorm föreskriver påföljder vid överträdelser. Dessa påföljder kan vara av förvaltnings, -civil eller till och med straffrättslig art.

25 Även om det berörda förbudet omfattas av tillämpningsområdet för artikel 28 EG, följer det av fast rättspraxis att en nationell bestämmelse som utgör en åtgärd med motsvarande verkan som kvantitativa restriktioner kan motiveras av något av de till allmänintresset hänförliga skäl som anges i artikel 30 EG, eller av tvingande hänsyn (se, för ett liknande resonemang, domen i målet kommissionen mot Italien (ovan, fotnot 14), punkt 29, och av den 5 februari 2004 i mål C-270/02, kommissionen mot Italien, REG 2004, s. I-1559, punkt 21). I båda dessa fall måste den nationella bestämmelsen vara ägnad att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås och den får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål (se, bland annat, dom av den 20 juni 2002 i de förenade målen C-388/00 och C-429/00, Radiosistemi, REG 2002, s. I-5845, punkterna 40–42, och av den 8 maj 2003 i mål C-14/02, ATRAL, REG 2003, s. I-4431, punkt 64, av den 8 september 2005 i mål C-40/04, Yonemoto, REG 2005, s. I-7755, punkt 55, och av den 10 november 2005 i mål C-432/03, kommissionen mot Portugal, REG 2005, s. I-9665, punkt 42.

26 Enligt Leible, S./Grabitz/Hilf, Das Recht der Europäischen Union, band I, artikel 30 EG-fördraget, punkterna 12 och 15, har medlemsstaterna ett betydande utrymme för skönsmässig bedömning vid fastställandet av innehållet i begreppen allmän ordning och allmän säkerhet. En inskränkning av den allmänna säkerheten som följer av den fria rörligheten för varor kommer i allmänhet även att medföra fara för liv och hälsa och omfattas nödvändigtvis av detta begrepp. Ovannämnda gäller även för fara för trafiksäkerheten (se dom av den 11 juni 1987 i mål 406/85, Goffette, REG 1987, s. 2525, i vilken det fastställdes att trafiksäkerhet omfattas av artikel 30 EG redan innan trafiksäkerheten fastställdes utgöra ett särskilt tvingande hänsyn till allmänintresset).

27 Domstolen har alltid understrukit att undantaget avseende allmän ordning utgör en avvikelse från de grundläggande principer om fri rörlighet för personer som skall tolkas restriktivt och vars räckvidd inte kan bestämmas ensidigt av varje medlemsstat (dom av den 28 oktober 1975 i mål 36/75, Rutili, REG 1975, s. 1219, punkt 27; svensk specialutgåva, volym 2, s. 485, dom av den 27 oktober 1977 i mål 30/77, Bouchereau, REG 1977, s. 1999; svensk specialutgåva, volym 3, s. 459, punkt 33, av den 27 april 2006 i mål C-441/02, kommissionen mot Tyskland, REG 2006, s. I-3449, punkt 34, och av den 7 juni 2007 i mål C-50/06, kommissionen mot Nederländerna, REG 2007, s. I-4383, punkt 42).

28 Till exempel avseende begreppet allmän ordning i artikel 14.1 i beslut nr 1/80 av associeringsrådet EEG–Turkiet. Enligt fast rättspraxis skall de principer som uttrycks i artiklarna 39 EG, 40 EG och 41 EG i så hög grad som möjligt tillämpas på turkiska arbetstagare som åtnjuter de rättigheter som föreskrivs i beslut nr 1/80. Av detta följer att man, vid fastställandet av räckvidden av undantaget avseende allmän ordning i artikel 14.1 i beslut nr 1/80, skall utgå från tolkningen av samma undantag i fråga om fri rörlighet för arbetstagare som är medborgare i gemenskapens medlemsstater. En sådan tolkning bekräftas ytterligare av att nämnda bestämmelse nästan är likalydande med artikel 39.3 EG. Se dom av den 4 oktober 2007 i mål C-349/06, Polat, och av den 16 februari 2006 i mål C-502/04, Torun (REG 2006, s. I-1563), av den 10 februari 2000 i mål C-340/97, Nazli (REG 2000, s. I-957), punkt 56, och av den 11 november 2004 i mål C-467/02, Cetinkaya (REG 2004, s. I-10895), punkt 43.

29 Avseende begreppet allmän ordning i gemenskapsrätten se mitt förslag till avgörande av 13 september 2007 i det fortfarande anhängiga målet C-319/06, kommissionen mot Luxemburg, punkterna 40–44. I dom av den 14 oktober 2004 i mål C-36/02, Omega (2004, REG s. I-9609), punkt 26, bedömde domstolen frågan huruvida en nationell åtgärd som innebär ett förbud mot en näringsverksamhet, och som vidtagits för att skydda den allmänna ordningen på grund av att den mänskliga värdigheten åsidosätts genom verksamheten, är motiverad endast mot bakgrund av bestämmelserna i fördraget avseende friheten att tillhandahålla tjänster och motsvarande undantagsbestämmelser (artikel 55 EG jämförd med artikel 46.1 EG), trots att den ansåg att bestämmelserna avseende den fria rörligheten för varor i princip var tillämpliga. Enligt Müller-Graff, P.-C., Kommentar zum Vertrag über die Europäische Union und zur Gründung der Europäischen Gemeinschaft (redaktör Angela Bardenhewer-Rating m.fl.), 6:e upplagan, Baden-Baden 2003–2004, artikel 30 EG, punkt 49, skall begreppet allmän ordning, för det mesta tillsammans med begreppet allmän säkerhet, i allmänhet tolkas som ett begrepp med allomfattande karaktär. Detta skyddsintresse kan därför endast åberopas i de fall där inget av de värden som avses i artikel 30 EG är tillämpligt. Enligt författaren har medlemsstaterna i tidigare rättspraxis avhållit sig från att åberopa störningar av den allmänna ordningen för att motivera handelshinder. Fischer, P./Köck, H./Karollus, M., Europarecht, 4:e upplagan, Wien 2002, s. 756, punkt 1579, har också påpekat att det är relativt sällsynt att den allmänna ordningen i artikel 30 EG åberopas.

30 Dom av den 17 juni 1987 i mål 154/85, kommissionen mot Italien (REG 1987, s. 2717), punkt 13 och följande punkter, och av den 30 april 1991 i mål C-239/90, Boscher (REG 1991, s. I-2023), punkt 23.

31 Dom av den 23 november 1978 i mål 7/78, Thompson (REG 1978, s. 2247; svensk. specialutgåva, volym 4, s. 225), punkterna 32/34.

32 Dom av den 22 juni 1994 i mål C-426/92, Deutsche Milchkontor (REG 1994, s. I-2757), punkt 44.

33 Dom av den 2 april 1998 i mål C-296/95, EMU Tabac (REG 1998, s. I-1605), punkt 30, av den 23 mars 1982 i mål 53/81, Levin (REG 1982, s. 1035; svensk specialutgåva, volym 6, s. 335), punkterna 10–12, och av den 14 januari 1982 i mål 64/81, Corman (REG 1982, s. 13), punkt 8. De gemenskapsrättsliga begreppen får inte definieras med hänvisning till medlemsstaternas lagstiftning. En tillämpning av innebörden av begreppen i de olika rättsordningarna i medlemsstaterna är framför allt utesluten när det rör sig om begrepp som ger medlemsstaterna möjlighet att inskränka de grundläggande rättigheterna eller andra individuella rättigheter (se Schütz, H.-J,/Bruha, T./König, D., Casebook Europarecht, München 2004, s. 451 och följande sida).

34 Enligt Bröhmer, J., i Calliess/Ruffert (utgivare), Kommentar zu EUV/EGV, 3:e upplagan, 2007, artikel 46, punkt 4, s. 801, är paralleller från de nationella polisiära begreppen allmän säkerhet och allmän ordning endast till föga hjälp för att definiera de gemenskapsrättsliga begreppen allmän säkerhet och allmän ordning. Enligt Piska, C., Kommentar zu EU- und EG-Vertrag, Wien 2003, 3:e häftet, artikel 30 EG, punkt 26, är det gemenskapsrättsliga begreppet allmän ordning inte av polisiär natur i den mening som avses i den nationella rätten.

35 Se domen i målet Rutili (ovan fotnot 27), punkt 27, domen i målet Bouchereau (ovan, fotnot 27), punkt 33, av den 29 april 2004 i de förenade målen C-482/01 och C-493/01, Orfanopoulos och Oliveri (REG 2004, s. I-5257), punkterna 64 och 65, av den 31 januari 2006 i mål C-503/03, kommissionen mot Spanien (REG 2006, s. I-1097), punkt 45, av den 27 april 2006 i målet kommissionen mot Tyskland (ovan, fotnot 27), punkt 34, och domen i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 27), punkt 42.

36 Se dom av den 14 december 1974 i mål 41/74, Van Duyn (REG 1974, s. 1337; svensk specialutgåva, volym 2, s. 389), punkterna 18 och 19.

37 Domen i målet Rutili (ovan fotnot 27), punkt 28, domen i målet Bouchereau (ovan fotnot 27), punkt 35, av den 14 mars 2000 i mål C-54/99, Scientology (REG 2000, s. I-1335), punkt 17, av den 9 mars 2000 i mål C-355/98, kommissionen mot Belgien (REG 2000, s. I-1221), punkt 28, av den 19 januari 1999 i mål C-348/96, Calfa (REG 1999, s. I-11), punkterna 21 och 23, av den 29 april 2004, domen i de förenade målen Orfanopoulos och Oliveri (ovan fotnot 35), punkt 66, domen i målet kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 35), punkt 46, domen i målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 27), punkt 35 och domen i målet, kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 27), punkt 43.

38 Förbättringar av trafiksäkerheten är av särskild betydelse inom den Europeiska Unionen mot bakgrund av att det årligen inträffar 1,3 miljoner olyckor med mer än 40000 omkomna och 1,7 miljoner skadade. Kommissionen har i detta avseende i vitboken av den 12 september 2001 om den gemensamma transportpolitiken (KOM(2001) 370 slutlig) föreslagit att Europeiska unionen skall anta målet att halvera antalet dödsfall till år 2010. Alla medlemsstater har samma trafiksäkerhetsproblem, nämligen för hög hastighet, konsumtion av alkohol, underlåtenhet att använda bilbälte, otillräckligt krockskydd, platser med hög olycksfrekvens, underlåtenhet att följa bestämmelserna om kör- och vilotid för yrkesförare och dålig sikt. Artikel 71.1 c EG innehåller en särskild behörighetsgrund för antagande av transportsäkerhetsåtgärder. De har ett nära samband med tillnärmningen av tekniska bestämmelser och därmed med harmoniseringen av konkurrensvillkoren. Gemenskapslagstiftaren har antagit en mängd tillämpliga bestämmelser. De avser bland annat registreringsskyldigheten, typgodkännande för styrsystem, bromssystem, motoreffekt eller beskaffenheten hos fordon som transporterar farligt gods. Det rör sig vidare om värden för utsläpps av miljöfarliga ämnen, beräkning av förbrukningen av motorbränsle och utsläpp av koldioxid, den tillåtna ljudnivån eller mått och vikt avseende vissa fordon. Inom detta område ligger en tyngdpunkt på tillnärmningen på gemenskapsnivå. I vid mening hör i samband med trafiksäkerheten den rättsliga ramen för ett europeiskt körkort. På gemenskapsnivå regleras dessutom obligatorisk användning av bilbälten i vissa fordon och miljöpolitiskt inspirerade åtgärder såsom obligatorisk försäljning av blyfri bensin. Även den europeiska bestämmelsen om sommartid har motiverats med trafikpolitiska hänsyn (se i detta avseende Oppermann, T., Europarecht, 3:e upplagan, § 22, punkt 21, s. 470).

39 Se bland annat domen i målet kommissionen mot Finland (ovan fotnot 14), punkt 40, av den 5 oktober 1994 i mål C-55/93, Van Schaik (REG 1994, s. I-4837), punkt 19, av den 12 oktober 2000 i mål C-314/98, Snellers (REG 2000, s. I-8633), punkt 55, och av den 21 mars 2002 i mål C-451/99, Cura Anlagen (REG 2002, s. I-3193), punkt 59. Se generaladvokaten Légers förslag till avgörande av den 5 oktober 2006 i det fortfarande anhängiga målet C-110/05, kommissionen mot Italien, punkt 44.

40 Se även det ovannämnda förslaget till avgörande av generaladvokat Léger av den 5 oktober 2006 i mål C-110/05, kommissionen mot Italien, punkt 46.

41 På gemenskapsnivå regleras obligatorisk användning av bilbälten i rådets direktiv 91/671/EEG av den 16 december 1991 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om obligatorisk användning av bilbälten i fordon som väger mindre än 3,5 ton (EGT L 373, s. 26; svensk specialutgåva, område 7, volym 4, s. 57), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/20/EG av den 8 april 2003 (EGT L 115, s. 63).

42 Dom av den 27 juni 1996 i mål C-293/94, Brandsma (REG 1996, s. I-3159), punkt 11, domen i målet kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 25), punkt 44, och domen av den 7 juni 2007 i målet kommissionen mot Belgien (ovan fotnot 15), punkt 35.

43 Domen i målet Deutscher Apothekerverband (ovan fotnot 11), punkt 103 och domen i målet kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 25), punkt 44.

44 Domstolens dom av den 30 november 1983 i mål 227/82, Van Bennekom (REG 1983, s. 3883), punkt 40, av den 13 mars 1997 i mål C-358/95, Morellato (REG 1997, s. I-1431), punkt 14, av den 8 maj 2003 i mål C-14/02, ATRAL (REG 2003, s. I-4431), punkt 67, och domen den 5 februari 2004 i målet, kommissionen mot Italien (ovan fotnot 25), punkt 22. Avseende innebörden av proportionalitet vad gäller åtgärder som inskränker den fria rörligheten för varor och som avtalsparterna vidtagit till skydd för folkhälsan inom den rättsordning som skapats genom EES-avtalet, se EFTA-domstolens dom av den 27 juni 1997 i mål E-6/96, Tore Wilhelmsen AS/Oslo kommune (1997 EFTA Court Report, 53), punkterna 79, 87, 91 och 92 och av den 25 februari 2005 i mål E-4/04, Pedicel/Sosial-og helsedirektoratet (2005 EFTA Court Report, 1), punkterna 55 och 56.

45 Dom av den 13 november 2003 i mål C-42/02, Lindman (REG 2003, s. I-13519), punkt 25, av den 18 mars 2004 i mål C-8/02, Leichtle (REG 2004, s. I-2641), punkt 45, av den 7 juli 2005 i mål C-147/03, kommissionen mot Österrike (REG 2005, s. I-5969), punkt 63, av den 16 februari 2006 i mål C-137/04, Rockler (REG 2006), s. I-1441, punkt 25, av den 16 december 2006 i mål C-185/04, Öberg (REG 2006, s. I-1453), punkt 22, och domen av den 7 juni 2007 i målet kommissionen mot Belgien (ovan fotnot 15), punkt 36. Enligt Kingreen, T., i Calliess/Ruffert (utgivare), Kommentar zu EUV/EGV, 3:e upplagan, 2007, artiklarna 28–30 EG, punkt 199, får medlemsstaterna vid skyddet för människors hälsa och liv inte endast grunda sig på antaganden och påståenden. Omfattningen av motiveringsskyldigheten som är ett uttryck för proportionalitetsprincipen, beror framförallt på hur intensiv risken är i det enskilda fallet och sannolikheten för att den kommer att inträffa. Det krävs visserligen inte att skada redan uppstått, eftersom ett verksamt skydd förutsätter ett flertal preventiva åtgärder. Det föreligger dock en skyldighet som i allmänhet skall bedömas inom ramen för nödvändigheten att med hänvisning till vetenskapliga rön eller europeiska/internationella standarder på ett förståeligt sätt styrka att det var nödvändigt att ingripa.

46 Rådets beslut 97/836/EG av den 27 november 1997 om Europeiska gemenskapens anslutning av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas överenskommelse om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter (Reviderad överenskommelse av år 1958) (EGT L 346, s. 78). I bilaga II till detta beslut föreskrivs att Europeiska gemenskapen vid tidpunkten för anslutningen till den reviderade överenskommelsen om hjulförsedda fordon, utrustning och delar avser att begränsa sin anslutning till att omfatta erkännande och godkännande av de vid tidpunkten för anslutningen gällande FN-/ECE-föreskrifterna och ändringsutgåvor som upptas i en förteckning såsom de gäller vid anslutningen. I förteckningen upptas ECE-föreskrifter nr 43 säkerhetsglas. Enligt Sündermann, B. (ovan fotnot 5), s. 51 och s. 54, krävs enligt artikel 300.7 EG jämförd med artikel 1.4 (nya bestämmelser) och artikel 1.7 (gamla bestämmelser i revision 2 av avtalet från 1958) inte någon ytterligare rättsakt, genom vilken bestämmelserna eller ändringarna av bestämmelserna införlivas i nationell rätt. Därmed är överenskommelsen och ECE-föreskrifter nr 43 bindande för såväl gemenskapen som för deras medlemsstater.

47 Harmoniseringen av de tekniska bestämmelserna för bilar under ledning av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE) har huvudsakligen följande tre syften: Att säkerställa trafiksäkerhet och miljöskydd och garantera marknadstillträde genom att avskaffa tekniska handelshinder. Se Sündermann, B. (ovan fotnot 5), s. 49, s. 50 och s. 55; Oppermann T. (ovan fotnot. 38), 22 §, punkt 21, s. 470 och 18 §, punkt 43, s. 388; Langner, Technische Vorschriften und Normen, i: Dauses (utgivare), Handbuch des EU-Wirtschaftsrechts, C. VI., punkterna 1, 4 och 118).