Förslag till avgörande av generaladvokat Ján Mazák föredraget den 9 september 2008
1 Originalspråk: engelska.
2 EGT L 228, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 160.
3 Dom av den 5 oktober 2004 i mål C-442/02 (REG 2004, s. I-8961).
4 Se punkt 30 ovan.
5 Se, bland annat, dom av den 10 maj 2001 i mål C-152/98, kommissionen mot Nederländerna (REG 2001, s. I-3463), punkt 23, av den 15 januari 2002 i mål C-439/99, kommissionen mot Italien (REG 2002, s. I-305), punkt 10, och av den 27 november 2003 i mål C-185/00, kommissionen mot Finland (REG 2003, s. I-14189), punkt 79.
6 Se, i synnerhet, dom av den 5 juni 2003 i mål C-145/01, kommissionen mot Italien (REG 2003, s. I-5581), punkt 17.
7 Se, i synnerhet, dom av den 28 mars 1985 i mål 274/83, kommissionen mot Italien (REG 1985, s. 1077), punkt 21, av den 16 september 1997 i mål C-279/94, kommissionen mot Italien (REG 1997, s. I-4743), punkt 15, och av den 18 maj 2006 i mål C-221/04, kommissionen mot Spanien (REG 2006, s. I-4515), punkt 36.
8 Se punkt 30 ovan.
9 Se punkterna 18 och 19 ovan.
10 Dom av den 19 maj 1983 i mål 306/81, Verros mot parlamentet (REG 1983, s. 1755), punkt 9, och av den 15 december 2005 i mål C-66/02, Italien mot kommissionen (REG 2005, s. I-10901), punkt 86.
11 Därefter artikel 132.1 i lagen.
12 Därefter artiklarna 35.1, 314.2, 131, 313 och 314.1 i lagen.
13 Ovan fotnot 3.
14 EGT L 103, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 1, s. 111.
15 EGT L 8, s. 17; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 160.
16 Dom av den 14 oktober 2004 i mål C-36/02 (REG 2004, s. I-9609).
17 Därefter artikel 132.1 i lagen.
18 Därefter artiklarna 35.1 och 314.2 i lagen.
19 Därefter artikel 314.1 i lagen.
20 Därefter artiklarna 131 och 313 i lagen.
21 Se punkt 48 ovan.
22 Dom av den 21 oktober 2004 i mål C-288/02, kommissionen mot Grekland (REG 2004, s. I-10071), punkt 35 och där angiven rättspraxis.
23 Se, bland annat, domen i målet CaixaBank France (ovan fotnot 3), punkterna 9 och 11.
24 Se, bland annat, dom av den 29 november 2001 i mål C-17/00, De Coster (REG 2001, s. I-9445), punkt 29, av den 8 september 2005 i de förenade målen C-544/03 och C-545/03, Mobistar och Belgacom (REG 2005, s. I-7723), punkt 29, av den 5 december 2006 i de förenade målen C-94/04 och C-202/04, Cipolla m.fl. (REG 2006, s. I-11421), punkt 56, och av den 11 januari 2007 i mål C-208/05, ITC (REG 2007, s. I-181), punkt 55.
25 Och de därtill hörande skyldigheterna.
26 Därefter artiklarna 35.1, 131, 132.1, 313, 314.1 och 314.2 i lagen.
27 Se emellertid artikel 132.2 i lagen.
28 Se punkt 60 ovan.
29 Se punkt 49 ovan. Enligt skäl 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/13/EG av den 5 mars 2002 om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG när det gäller solvensmarginalkraven för skadeförsäkringsföretag (EGT L 77, s. 17) är kravet på att försäkringsföretagen, utöver de tekniska avsättningar de gör för att kunna uppfylla sina åtaganden enligt försäkringsavtalen, också ska upprätthålla en solvensmarginal som ska fungera som buffert vid en ogynnsam affärsutveckling ett viktigt inslag i systemet för stabilitetstillsyn till skydd för försäkrade och försäkringstagare.
30 Det kan inte uteslutas att försäkringsföretagen kan vidta egna motåtgärder för att minska den faktiska effekten av ifrågavarande lagstiftning genom att exempelvis inrikta annonseringen på vissa kategorier av presumtiva försäkringstagare eller på geografiska områden eller språkområden. Sådana åtgärder ändrar emellertid inte det förhållandet att företagen enligt den italienska lagstiftningen måste meddela försäkringsskydd åt samtliga försäkringstagare som begär det och att de måste uppfylla kraven i italiensk rätt för att tillse att skyldigheten att ingå avtal efterlevs.
31 I dom av den 25 februari 2003 i mål C-59/01, kommissionen mot Italien (REG 2003, s. I-1759), punkt 25, uttalade domstolen att det … enligt [skäl 19] i ingressen till [direktiv 92/49] ligger det vidare, inom ramen för en inre marknad, i försäkringstagarnas intresse att ha tillgång till bredast möjliga utbud av de försäkringsprodukter som finns att tillgå inom gemenskapen så att de kan välja vad som bäst motsvarar deras behov.
32 Jag konstaterar att enligt domstolens praxis kan skillnaden mellan tillhandahållande av tjänster och etablering bero på om en verksamhet bedrivs stadigvarande och kontinuerligt eller tillfälligtvis. Se, för ett sådant resonemang, dom av den 30 november 1995 i mål C-55/94, Gebhard (REG 1996, s. I-4165), punkterna 21–26.
33 Jag konstaterar också att kommissionen vid förhandlingen utan invändning från Republiken Italien uppgav att ISVAP nyligen ålagt ett tyskt, ett italienskt och ett schweiziskt försäkringsföretag böter om 1 till 2 miljoner euro på grund av deras underlåtenhet att ingå avtal.
34 Jag konstaterar som en sidokommentar att det förhållandet att Republiken Italien antagit artikel 132.2 i lagen visar att den varit medveten om specialiseringen vid meddelande av obligatorisk ansvarsförsäkring för motorfordon.
35 Och bestämmelserna i italiensk rätt som har som syfte att ge den skyldigheten full verkan.
36 Man kan exempelvis tänka sig att ett försäkringsföretag inriktar sig på att meddela obligatorisk ansvarsförsäkring åt taxichaufförer som är egenföretagare.
37 Den italienska lagstiftningen kan i praktiken påverka företagets sätt att bedriva sin verksamhet.
38 Se dom av den 4 juli 2000 i mål C-424/97, Haim (REG 2000, s. I-5123), punkt 57.
39 Om detta verkligen var dess avsikt. Se punkt 69 ovan.
40 Se, vad gäller friheten att tillhandahålla tjänster, dom av den 9 juli 1997 i de förenade målen C-34/95–C-36/95, De Agostini (REG 1997, s. I-3843), punkt 53, av den 6 november 2003 i mål C-243/01, Gambelli m.fl. (REG 2003, s. I-13031), punkt 67, och av den 6 mars 2007 i de förenade målen C-338/04, C-359/04 och C-360/04, Placanica m.fl., (REG 2007, s. I-1891), punkt 46.
41 Därefter artiklarna 35.1, 131, 132.1, 313, 314.1 och 314.2 i lagen.
42 Andra än som meddelar fordonsparksförsäkring, se artikel 132.2 i lagen.
43 Och omintetgör enligt min uppfattning ett av huvudsyftena med direktiv 92/49, se fotnot 31.
44 Se punkt 59 ovan.
45 Exempelvis framhöll Republiken Italien att bidraget av premier i Mezzogiorno till GDP för närvarande (när det föreligger en skyldighet att ingå avtal) är 2 procent mindre än det nationella genomsnittet och att 70 procent av skadepremierna avser enbart obligatorisk ansvarsförsäkring för motorfordon. Republiken Italien framhöll härutöver fallet med en 45-årig man från Neapel med lägsta bonus som debiterades en årlig premie om 10000 euro av ett försäkringsföretag, ett fall där en 21-årig förare med körkort gällande för två år men som varit med om en trafikolycka debiterades en årlig premie om 8000 euro samt ett fall där en förare med ett nytt körkort debiterades en årlig premie om 7000 euro.
46 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 mars 2004 i mål C-496/01, kommissionen mot Frankrike (REG 2004, s. I-2351), punkt 68.
47 Se, analogt, dom av den 5 juni 2007 i mål C-170/04, Rosengren m.fl. (REG 2007, s. I-6067), punkt 51.
48 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 september 1999 i mål C-124/97, Läärä m.fl. (REG 1999, s. I-6067), punkt 36, av den 21 oktober 1999 i mål C-67/98, Zennati (REG 1999, s. I-7289), punkt 34, och av den 11 september 2003 i mål C-6/01, Anomar m.fl. (REG 2003, s. I-8621), punkt 80.
49 Jag konstaterar i det avseendet att Republiken Italien förordnade om särskilda sanktioner enligt artikel 11.1 a i lag nr 990, därefter artikel 314.2 i lagen, vid åsidosättande av skyldigheten att ingå avtal enligt artikel 11.1 i lag nr 990, därefter artikel 132.1 i lagen, avseende vissa geografiska områden i Italien eller kategorier av försäkringstagare.
50 Och artiklarna 35.1, 131, 132.1, 313, 314.1 och 314.2 i lagen. Skyldigheterna och sanktionerna i artiklarna 11.1, 12 a, och 12 d 1 i lag nr 990 och artiklarna 131, 132.1, 313, och 314.1 i lagen är allmänt utformade och gäller oavsett vilket geografiskt område i Italien eller vilken kategori av försäkringstagare det är fråga om. Sanktionerna enligt artikel 11.1 a i lag nr 990 och artikel 314.2 i lagen gäller när det föreligger ett åsidosättande av den allmänna skyldigheten att meddela försäkring i artikel 11.1 i lag nr 990 och artikel 132.1 i lagen avseende vissa geografiska områden i Italien eller kategorier av försäkringstagare. Bestämmelsen om sanktioner i artikel 11.1 a i lag nr 990, därefter artikel 314.2 i lagen, tycks vara förenliga med kravet att åtgärderna ska vara proportionerliga. Jag anser dock att dessa bestämmelser avser och är i grunden förknippade med den allmänna skyldigheten att ingå avtal i artikel 11.1 i lag nr 990 och därefter artikel 132.1 i lagen. Jag anser därför att om domstolen finner att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 43 EG och 49 EG på grund av skyldigheten i artiklarna 11.1 i lag nr 990 och 132.1 i lagen att ingå avtal, följer härav att detta gäller även beträffande artikel 11.1 a i lag nr 990 och artikel 314.2 i lagen.
51 Detta förhållande har inte heller bestridits av kommissionen.
52 Se punkt 63 ovan.
53 Se punkt 59 ovan.
54 Och de bestämmelser som antagits för att ge den full effekt.
55 Därefter artiklarna 35.1, 131, 313, 314.1 och 314.2.i lagen.
56 Därefter artikel 132.1 i lagen.
57 Se skäl 1 i direktiv 92/49.
58 Domen i mål C-59/01, kommissionen mot Italien (ovan fotnot 31), punkt 26.
59 Se, bland annat, dom av den 7 september 2004 i mål C-347/02, kommissionen mot Frankrike (REG 2004, s. I-7557), punkt 22.
60 Därefter artiklarna 35.1, 131, 313, 314.1 och 314.2 i lagen.
61 Därefter artiklarna 35.1, 131, 313, 314.1 och 314.2 i lagen.
62 Därefter artiklarna 35.1 och 314.2 i lagen.
63 Därefter artiklarna 35.1 och 314.2 i lagen.
64 Enligt artikel 11.1 a i lag nr 990 kan tillståndet, i fall av upprepat kringgående av tillståndet att bedriva verksamhet inom området för ansvarsförsäkring för motorfordon [,] … dras in. Denna bestämmelse tycks inte ha överförts till lagen.
65 Jag anser inte att underprissättning eller vilseledande eller bedrägliga metoder för prissättning kan skyddas av artiklarna 6, 29 och 39 i direktiv 92/49.
66 Se domen i mål C-347/02, kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 59), punkt 25.
67 Därefter artiklarna 35.1 och 314.2 i lagen.
68 Därefter artikel 132.1 i lagen.
69 Därefter artikel 132.1 i lagen.
70 Därefter artiklarna 35.1 och 314.2 i lagen.
71 Se skäl 5 i direktiv 92/49.
72 Enligt artikel 1 c i direktiv 92/49 är hemland: medlemsstat där det försäkringsföretag som försäkrar en risk har sitt huvudkontor.
73 Se skäl 6 i direktiv 92/49.
74 Men är enligt min uppfattning inte begränsat därtill.
75 Se artikel 9 i direktiv 92/49.
76 Därefter artiklarna 35.1 och 314.2 i lagen..
77 Därefter artiklarna 35.1 och 314.2 i lagen.