Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 22 december 2008

1 Originalspråk: spanska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 (EGT L 281, s. 31).

3 Att återskapa ett minne och rädda uppgifter som hanterats på ett lagligt eller olagligt sätt är en grannlaga uppgift. Spåren efter det förgångna bör sopas igen med stor försiktighet, menade Proust och pekade på människans oförmåga att frammana minnen: De platser vi en gång känt tillhör inte endast rummets värld, där vi för enkelhetens skull placerar dem. De bildade endast ett tunt skikt mellan de närliggande intryck som utgjorde vårt dåvarande liv; minnet av en bild är ingenting annat än saknaden efter ett ögonblick, och husen, vägarna och gatorna flyr undan – ack! – lika snabbt som åren. Marcel Proust, i À la recherche du temps perdu, Du coté de chez Swann, Gallimard, La Pléiade, Paris, 1987, volym I, s. 419–420.

4 Dom av den 23 april 1986 i mål 294/83, Les Verts mot Europaparlamentet (REG 1986, s. 1339; svensk specialutgåva, volym 8, s. 529), punkt 23, och av den i de förenade målen C-402/05 P och C-415/05 P, Kadi mot rådet och kommissionen (REG 2008, s. I-6351), punkt 281.

5 Dom av den 12 november 1969 i mål 29/69, Stauder (REG 1969, s. 419), punkt 7.

6 Se föregående not.

7 Dom av 17 december 1970 i mål 11/70, Internationale Handelsgesellschaft (REG 1970, s. 1125; svensk specialutgåva, volym 1, s. 503).

8 Dom av den 14 maj 1974 i mål 4/73, Nold mot kommissionen (REG 1974, s. 491), och av den i mål 222/84, Johnston (REG 1986, s. 1651; svensk specialutgåva, volym 8, s. 597), punkt 18.

9 Se fotnot 5.

10 Dom av den 7 november 1985 i mål 145/83, Adams mot kommissionen (REG 1984, s. 3539; svensk specialutgåva, volym 7, s. 327), punkt 34.

11 Dom av den 7 oktober 1987 i mål 140/86, Strack mot kommissionen (REG 1987, s. 3939), punkterna 9–11.

12 Dom av den 8 april 1992 i mål C-62/90, kommissionen mot Tyskland (REG 1992, s. I-2575; svensk specialutgåva, volym 12, s. 29), punkt 23.

13 Dom av den 5 oktober 1994 i mål C-404/9 P, X mot kommissionen (REG 1994, s. I-4737), punkterna 17 och 18.

14 Dom av den 21 september 1989 i förenade målen 46/87 och 227/88, Hoechst mot kommissionen (REG 1989, s. 2859; svensk specialutgåva, volym 10, s. 133), och av den i mål C-94/00, Roquette Frères (REG 2002, s. I-9011).

15 Dom av den 11 juli 2002 i mål C-60/00, Carpenter (REG 2002, s. I-6279), punkt 38, och av den i mål C-459/99, MRAX (REG 2002, s. I-6591), punkt 53.

16 Artiklarna 1–3 i direktiv 95/46.

17 Artikel 2 i direktiv 95/46.

18 Artiklarna 10–24 i direktiv 95/46.

19 Ändamålet med den nationella lagstiftningen om behandling av personuppgifter är att skydda grundläggande fri- och rättigheter, särskilt den rätt till privatlivet som erkänns både i artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och i gemenskapsrättens allmänna rättsprinciper. Av denna anledning får tillnärmningen av denna lagstiftning inte medföra någon inskränkning i det skydd den ger, utan ska i stället syfta till att garantera en hög skyddsnivå inom gemenskapen.

20 Dom av den 20 maj 2003 i mål C-465/00, C-138/01 och C-139/01, Österreichischer Rundfunk m.fl. (REG 2003, s. I-4989), punkt 70. Generaladvokaten Tizzano menar i sitt förslag till avgörande i detta mål att det primära syftet med direktiv 95/46 är att åstadkomma ett fritt flöde av personuppgifter och inte att värna om de grundläggande rättigheterna. Domstolen delade inte denna uppfattning utan fastställde att den registrerade har rätt till skydd. Denna ståndpunkt befästes senare i domen av den i mål C-101/01, Lindqvist (REG 2003, s. I-12971), punkt 96, där domstolen fastslog att direktiv 95/46 syftar till att säkerställa det fria flödet av personuppgifter och samtidigt garantera en hög skyddsnivå för de registrerade personerna.

21 Guichot, E., Datos personales y Administración Pública, Civitas, Madrid, 2005, s. 43–47.

22 Ett instrument som högtidligt tillkännagavs av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 7 december 2000 (EGT C 364, s. 1 och följande sidor).

23 Även om denna stadga för närvarande inte ingår i gemenskapens gällande rättsordning, har den otvivelaktigt en verkan som soft law. Jag hänvisar med avseende på stadgan om de grundläggande rättigheterna och dess rättsliga verkningar till mitt förslag till avgörande den 12 september 2006 i mål C-303/05, Advocaten voor de Wereld, i vilket dom meddelades den (REG 2007, s. I-3633), punkterna 78 och 79.

24 Alonso García, R., The General Provisions of the Charter of Fundamental Rights of the European Union, Harvard Jean Monnet Working Paper nr 4/02, s. 22–23.

25 I meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av arbetsprogrammet för ett bättre genomförande av dataskyddsdirektivet den 7 mars 2007 (KOM(2007) 87 slutlig, s. 5), bekräftas att samtliga medlemsstater har genomfört direktiv 95/46.

26 Domstolen gör ofta intresseavvägningar vid prövning av mål om grundläggande rättigheter. När det gäller skydd av uppgifter kan domen i det ovannämnda målet Lindqvist, punkt 82, och dom av den 29 januari 2008 i mål C-275/06, Promusicae (REG 2008, s. I-271), punkt 66, framhållas. I Groussot, X., kommentar till domen i målet Promusicae, Common Market Law Review, nummer 6, vol. 45, 2008, görs en analys av denna avvägning.

27 Se fotnot 20.

28 Se fotnot 27.

29 Jag hänvisar, utöver domarna i målen Lindqvist och Promusicae, även till generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande den 8 maj 2008 i mål C-73/07, Tietosuojavaltuutettu (i vilket dom ännu inte meddelats). I punkterna 99–105 i detta förslag beskrivs hur domstolen gör avvägningar inom det område som här är aktuellt.

30 I artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (EGT L 201, s. 37) hänvisas, i överensstämmelse med artikel 6, till utplånande av uppgifter, om än i vagare ordalag och under förutsättning att den berörda personen har begärt det.

31 Min kursivering.

32 Dessa termer härrör från artikel 6.1 i direktiv 95/46.

33 The New Enyclopedia Britannica, vol. 12, Chicago, London, Toronto, Genève, Sydney, Tokyo, Manila, Seoul, 1973, s. 24.

34 Hawking, S. tar i A Brief History of Time, Bantam, New York, 1988, s. 193, ställning för ägget. Denna ståndpunkt får tydliga teologiska konsekvenser som vi här naturligtvis inte ska fördjupa oss i.

35 Detta hävdas i Herrán Ortiz, A.I., El derecho a la intimidad en la nueva Ley Orgánica de protección de datos personales, Dykinson, Madrid, 2002, s. 153, och i Arenas Ramiro, M., El derecho fundamental a la protección de datos personales en Europa, Tirant lo Blanch, Valencia, 2006, s. 305.

36 Direktiv 95/46 är avsett att överträffa Europarådets konvention nr 108 av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter. Detta framgår av skäl 11, där det anges att de principer om skydd för enskilda personers fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatlivet, som detta direktiv innehåller, utgör en precisering och en förstärkning av principerna i Europarådets konvention av den … (min kursivering). Direktivets innehåll är ett tydligt bevis på detta, och är i flera avseenden mer omfattande än konvention nr 108, särskilt när det gäller definitionen av rätten till tillgång. Enligt direktiv 95/46 ska denna rätt få utövas utan hinder, medan artikel 8 i konvention nr 108 begränsar sig till att fastslå en rätt till tillgång med rimliga intervall. I direktiv 95/46 eftersträvas en utvidgning av rätten till tillgång, vilken således behandlas mer ingående i direktivet än i Europarådets konvention, vilket än en gång visar att direktiv 95/46 syftar till att skydda individen.

37 Dom av den 27 juni 2006 i mål C-540/03, Europaparlamentet mot rådet (REG 2006, s. I-5769), punkt 38, av den i mål C-432/05, Unibet (REG 2007, s. I-2271), punkt 37, av den i målet Advocaten voor de Wereld, se fotnot 23, punkt 46, och domen i det ovannämnda målet Kadi mot rådet och kommissionen, punkt 335.

38 Kommissionen har påtalat denna skillnad i sitt yttrande (punkterna 31 och 32).

39 I artikel 12 i direktiv 95/46 räknas visserligen olika aspekter upp som rör tillgången. Den bestämmelsen avser emellertid även andra frågeställning som rör behandlingen av uppgifter, och inte uppgifterna i sig, Detta påpekande visar att rätten till tillgång till uppgifter är obegränsad. Behandlingen avser andra frågeställningar, vilket visar att det i direktiv 95/46 har tagits hänsyn till de inneboende svårigheterna med en allomfattande tolkning av artikel 12.

40 Genom artikel 6.1 e ändras bestämmelsen om hur länge uppgifterna får sparas: Medlemsstaterna skall vidta lämpliga skyddsåtgärder för de personuppgifter som lagras under längre perioder för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål. Även om denna bestämmelse inte är uttryckligen formulerad som ett undantag från skyldigheten till utplånande, är de som bedriver sådan verksamhet av allmänintresse enligt direktivet undantagna från denna skyldighet. Detta gäller även om de gemenskapsrättsliga bestämmelserna är tillämpliga, eftersom dessa måste anpassas till den historiska forskningens, statistikens och vetenskapens särdrag.

41 Den franska (sont traitées eller sont communiquées) och den tyska (an die Daten übermittelt werden) version överensstämmer med den engelska.

42 Till skillnad från vad College har gjort gällande anser jag inte att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 2001, s. 1), som innehåller en skyldighet att ange hur länge uppgifterna kommer att lagras, kan leda till en riktig tolkning av artiklarna 6 och 12. Den förordningen innebär en tillämpning av direktiv 95/46 på gemenskapsinstitutionerna. Det är logiskt att den har ett mer detaljerat innehåll än ett harmoniseringsinstrument riktat till medlemsstaterna. Omnämnandet av denna tidsfrist i artiklarna 11 och 12 i förordningen innebär inte att direktiv 95/46 avser att få motsatt verkan eller påtvingar medlemsstaterna denna. Granskar man det i sitt sammanhang är direktivets tystnad enbart ett uttryck för det utrymme för skönsmässig bedömning som ges varje nationell rättsordning, vilket inte innebär att varje tidsfrist kan godtas eller att rätten till tillgång kan inskränkas.

43 Yttrande från Konungariket Spanien (punkt 25).

44 Denna tolkning av artiklarna 10 och 11 förespråkas i Bainbridge, D., EC Data Protection Directive, Butterworths, London-Dublin-Edinburgh, 1996, s. 139.

45 I artikel 23.1 i direktiv 95/46, som handlar om ansvar vid åsidosättande av direktivets bestämmelser, föreskrivs att [m]edlemsstaterna skall föreskriva att var och en som lidit skada till följd av en otillåten behandling eller av någon annan åtgärd som är oförenlig med detta direktiv, har rätt till ersättning av den registeransvarige för den skada som han har lidit.

46 Denna princip innebär att domstolarna ökar kontrollen över myndigheternas beslut om det inte finns någon ordentlig motivering till dem. Detta har sitt ursprung i USA:s högsta domstols dom i målet SEC mot Chenery Corp., (318 U.S. 80 [1943]), vilket senare utvecklades i målet Citizens to Preserve Overton Park mot Volpe (401 U.S. 402 [1971]). Se även Breyer, S.G., Stewart, R.B., Sunstein, C.R. och Vermeule, A., Administrative Law and Regulatory Policy, Aspen, New York, 2006, s. 349–368. När det gäller hard look vid domstolarnas kontroll inom gemenskapen, såväl på det gemenskapsrättsliga som på det nationella planet, se Craig, P., EU Administrative Law, Oxford University Press, 2006, s. 477–481.

47 Trots dessa tekniska svårigheter har Förenade kungariket vid förhandlingen framhållit att det finns fall som regleras uttryckligen i deras nationella rättsordning, i vilka rätten att få tillgång till uppgifter som behandlas är garanterad, även efter det att personuppgifterna har raderats. Förenade kungarikets ombud har emellertid inte tillhandahållit någon mer information om detta, men han har framhållit att det bara gäller i undantagsfall, och jag förordar därför försiktighet. Om direktiv 95/46 dessutom hade tillåtit en sådan möjlighet, hade det uttryckligen angivits där.

48 Dom av den 24 mars 1987 i mål 286/85, McDermott och Cotter (REG 1987, s. 1453), punkt 15, av den i mål C-208/90, Emmott (REG 1991, s. I-4269; svensk specialutgåva, s. I-393), punkt 18, av den i mål C-338/91, Steenhorst-Neerings (REG 1993, s. I-5475), punkt 19, av den i mål C-410/92, Johnson (REG 1994, s. I-5483), punkt 26, av den i mål C-260/96, Spac (REG 1998, s. I-4997), punkt 32, av den i de förenade målen C-279/96–C-281/96, Ansaldo Energia m.fl. (REG 1998, s. I-5025), punkterna 19–21, och av den i mål C-255/00, Grundig Italiana (REG 2002, s. I-8003), punkt 37.

49 Domstolen har prövat kontrollen av nationella bestämmelser mot bakgrund av gemenskapens grundläggande rättigheter i domarna av den 13 juli 1989 i mål 5/88, Wachauf (REG 1989, s. 2609), punkterna 17–22, av den i de förenade målen C-20/00 och C-64/00, Booker Aquaculture (REG 2003, s. I-7411), punkterna 88–93, och av den i mål C-144/04, Mangold (REG 2005, s. I-9981), punkt 75.

50 I ovan nämnda förordning (EG) nr 45/2001 föreskrivs i artiklarna 11.1 f.ii och 12.1 f.ii att institutionerna ska informera den berörda personen om hur länge uppgifterna kommer att lagras.

51 Även om detta inte omnämns i direktiv 95/46, anser jag att till skillnad från annan sekundärrätt (exempelvis rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (EGT L 303, s. 16)) bygger ändringen av bevisbördan med avseende på grundläggande rättigheter på gemenskapsrättens allmänna principer.

52 Colleges yttrande (punkterna 65–70).