Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 24 juni 2010

1 Originalspråk: tyska.

2 Förfarandet för förhandsavgörande regleras enligt fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen av den 13 december 2007 (EUT C 306, s. 1) numera i artikel 267 FEUF.

3 Se dom av den 15 juli 1982 i mål 245/81, Edeka (REG 1982, s. 2745), av den 12 april 1984 i mål 345/82, Wünsche (REG 1984, s. 1995), av den 16 oktober 1991 i mål C-24/90, Werner Faust (REG 1991, s. I-4905), av den 16 oktober 1991 i mål C-25/90, Wünsche (REG 1991, s. I-4939), av den 16 oktober 1991 i mål C-26/90, Wünsche (REG 1991, s. I-4961), av den 4 juli 1996 i mål C-295/94, Hüpeden (REG 1996, s. I-3375), och av den 4 juli 1996 i mål C-296/94, Pietsch (REG 1996, s. I-3409).

4 EGT L 336, s. 1.

5 Ibid., s. 20.

6 Ibid., s. 22.

7 Se rådets beslut 2006/398/EG av den 20 mars 2006 om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Folkrepubliken Kina i enlighet med artikel XXIV:6 och artikel XXVIII i Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) 1994 om ändring av medgivanden i Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens bindningslistor inom ramen för deras anslutning till Europeiska unionen (EUT L 154, s. 22).

8 I detta förslag till avgörande används begreppet gemenskapsrätt, i den mån gemenskapsrätten fortfarande är tidsmässigt tillämplig (ratione temporis), och inte unionsrätt.

9 EGT L 130, s. 42.

10 EGT L 28, s. 16.

11 EUT L 286, s. 1.

12 EUT L 325, s. 30.

13 EUT L 320, s. 34.

14 EUT L 169, s. 1.

15 Ovan fotnot 3.

16 Ovan fotnot 3.

17 EGT L 193, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 13, s. 140.

18 Domarna i de ovan i fotnot 3 nämnda målen Wünsche (345/82), Faust, Wünsche (C-25/90), Wünsche (C-26/90), Wünsche (C-295/94), Hüpeden och Pietsch.

19 Domen i målet Faust (ovan fotnot 3), punkt 19, i mål C-25/90, Wünsche (ovan fotnot 3), punkt 20, i mål C-26/90, Wünsche (ovan fotnot 3), punkt 20, i målet Hüpeden (ovan fotnot 3), punkt 19, och i målet Pietsch (ovan fotnot 3), punkt 22.

20 Domen i målet Pietsch (ovan fotnot 3), punkterna 26 och 27.

21 Domen i målet Faust (ovan fotnot 3), punkterna 23 och 28, i mål C-25/90, Wünsche (ovan fotnot 3), punkterna 24 och 29, i mål C-26/90, Wünsche (ovan fotnot 3), punkterna 24 och 29, i målet Hüpeden (ovan fotnot 3), punkt 26, och i målet Pietsch (ovan fotnot 3), punkterna 29 och 34.

22 Domen i målet Pietsch (ovan fotnot 3), punkt 34.

23 Domen i målet Pietsch (ovan fotnot 3), punkt 29.

24 Dom av den 11 juli 1989 i mål 265/87, Schräder (REG 1989, s. 2237), punkt 21, domen i målet Faust (ovan fotnot 3), punkt 12, i mål C-25/90, Wünsche (ovan fotnot 3), punkt 13, i mål C-26/90, Wünsche (ovan fotnot 3), punkt 13, i målet Hüpeden (ovan fotnot 3), punkt 14, och i målet Pietsch (ovan fotnot 3), punkt 15.

25 Se punkterna 19–22 i detta förslag till avgörande.

26 Se skälen 7 och 10 i förordning nr 1864/2004 i dess ändrade lydelse.

27 Geboye Desta, M., The Law of International Trade in Agricultural Products, Kluwer Law International, 2002, s. 9, framhåller att jordbruksavtalets mest betydande framsteg är att det numera råder ett rimligt mått av säkerhet, förutsebarhet och rättsstatlighet i de internationella relationerna vad avser jordbruksområdet.

28 Se McMahon, J., The WTO Agreement on Agriculture, Oxford University Press, 2006, s. 33, som påpekar att tarifferingen förmodligen utgör den viktigaste aspekten i hela jordbruksavtalet, eftersom tariffära åtgärder tillåter mer insyn och är lättare att omförhandla.

29 Dom av den 27 september 2007 i mål C-351/04, Ikea Wholesale (REG 2007, s. I-7723), punkt 40, och av den 14 maj 2009 i mål C-34/08, Azienda Agricola Disarò Antonio m.fl. (REG 2009, s. I-4023), punkt 76.

30 Vad gäller den gemensamma jordbrukspolitiken, se domstolens dom av den 11 juni 2009 i mål C-33/08, Agrana Zucker (REG 2009, s. I-434), punkt 33, av den 7 september 2006 i mål C-310/04, Spanien mot rådet (REG 2006, s. I-7285), punkt 99, och av den 12 juli 2001 i mål C-189/01, Jippes m.fl. (REG 2001, s. I-5689), punkt 83. För andra områden, se särskilt dom av den 8 juni 2010 i mål C-58/08, Vodafone m.fl. (REU 2010, s. I-4999), punkt 52, av den 7 juli 2009 i mål C-558/07, S.P.C.M. m.fl. (REG 2009, s. I-5783), punkt 42, av den 12 juli 2005 i de förenade målen C-154/04 och C-155/04, Alliance for Natural Health m.fl. (REG 2005, s. I-6451), punkt 52, av den 14 december 2004 i mål C-434/02, Arnold André (REG 2004, s. I-11825), punkt 46, av den 14 december 2004 i mål C-210/03, Swedish Match (REG 2004, s. I-11893), punkt 48, och av den 10 december 2002 i mål C-491/01, British American Tobacco (Investments) och Imperial Tobacco (REG 2002, s. I-11453), punkt 123.

31 Se punkterna 62 och 63 i mitt förslag till avgörande i målet Azienda Agricola Disarò Antonio (ovan fotnot 29) och i punkterna 65–72 i mitt förslag till avgörande i mål C-365/08, Agrana Zucker (REG 2008, s. I-434). Se även Mosbrucker, A.-L., Contrôle du système des quotas laitiers, Europe, Revue mensuelle NexisLexis Jurisclasseur, juli 2009, s. 16, som förespråkar den föreslagna prövningen i tre steg och kritiserar en begränsning av prövningen till uppenbar olämplighet.

32 Se bara domarna i målen Vodafone m.fl. (ovan fotnot 30), punkt 51 och följande punkter, i vilket domstolen i punkterna 61–68 prövade huruvida åtgärden var nödvändig och i punkt 69 prövade huruvida den var proportionerlig, Agrana Zucker (ovan fotnot 30), punkt 42, och British American Tobacco (Investments) och Imperial Tobacco (ovan fotnot 30), punkt 126 och följande punkter. Se även Koch, O., Der Grundsatz der Verhältnismäßigkeit in der Rechtsprechung des Gerichtshofs der Europäischen Gemeinschaften, Berlin, 2003, s. 212, som understryker att nästan samtliga domar i vilka domstolen förefallit begränsa prövningen till olämplighet innehöll redogörelser för eventuella alternativ samt till viss del uttömmande motiveringar varför inte dessa åtgärder var att föredra. Författaren anser att begreppet uppenbart olämplig följaktligen enbart ska tolkas synonymt med ett genomförande av den stegvisa proportionalitetsprövningen i begränsad omfattning. Se, för ett liknande resonemang, även Kischel, U., Die Kontrolle der Verhältnismäßigkeit durch den Europäischen Gerichtshof, Europarecht 2000, s. 380, på s. 398 och följande sidor, som framhåller att domstolen inte tolkar sitt uttalande att proportionalitetskontrollen inom de aktuella områdena ska begränsas till uppenbar olämplighet så som det förefaller vid första anblick. Av de aktuella domarna framgår emellertid tydligt att gemenskapslagstiftarens utrymme för skön inte innebär att kravet på proportionalitet begränsas till uppenbar olämplighet, utan att den sammantagna proportionalitetskontrollen begränsas till uppenbara fel. Se också Zatschler, C., Finding facts, European Advocate, våren 2010, s. 11–13, som hänvisar till att utrymmet för skön endast påverkar prövningens omfattning och inte strukturen i proportionalitetsprövningen.

33 Se den rättspraxis som angetts i punkterna 58–64.

34 Se punkt 80 i detta förslag till avgörande.

35 Se punkt 75 i detta förslag till avgörande.

36 Detta ska skiljas från frågan huruvida detta även är motiverat med hänsyn till de ytterligare belastningar detta innebär för de berörda ekonomiska aktörerna. Detta ska prövas i samband med frågan huruvida åtgärden är nödvändig och proportionerlig; se, i detta sammanhang, punkt 122 i detta förslag till avgörande.

37 Se punkterna 66 och 80 i detta förslag till avgörande.

38 Se punkt 59 i detta förslag till avgörande.

39 Se punkt 62 i detta förslag till avgörande.

40 I förevarande fall är skyddsklausulen i artikel 5 i jordbruksavtalet i synnerhet inte tillämpligt, eftersom varor som klassificeras enligt KN-nummer 20031030 inte är märkta med symbolen SSG.

41 Se punkt 63 i detta förslag till avgörande.

42 Se Geboye Deste, M. (ovan fotnot 28), s. 21, som framhåller att det med hänsyn till världshandeln är tillåtet att göra en unilateral avvikelse från de avtalade tullsatserna genom att sänka dem.

43 Domen i målet Hüpeden (ovan fotnot 3), punkt 36.

44 Se punkt 59 i detta förslag till avgörande och där angiven rättspraxis.

45 Se punkterna 232–234 i rapporten från WTO:s överprövningsorgan (Appellate Body) av den 23 september 2002, Chile — Price Band System, WT/DS207/AB/R.

46 I punkt 232 i ovannämnda rapport framhålls att enbart den omständigheten att tullar regelbundet justeras inte automatiskt leder till att dessa ska klassificeras som variabla importavgifter i den mening som avses i fotnot 1 till artikel 4.2 i jordbruksavtalet. Tvärtom ska man enligt punkt 233 i denna rapport utgå från att tullsatsen varierar automatiskt efter ett schema eller en formel.

47 Se Geboye Deste, M. (ovan fotnot 28), s. 23, som påpekar att de fördelar som en medlemsstat har beviljats får allmän giltighet enligt principen om mest gynnad nation.

48 Se punkterna 97 och 98 i detta förslag till avgörande.

49 Se dom av den 11 februari 1988 i mål 77/86, The National Dried Fruit Trade Association (REG 1988, s. 757), punkt 29.

50 Punkterna 109–112 i detta förslag till avgörande.

51 Se OECD, The Uruguay Round Agreement on Agriculture, A preliminary Evaluation of the Impacts of the Agreement on Agriculture in OECD Countries, Paris, 1995, s. 29.

52 Se de bestämmelser som nämns i punkterna 19–22 och 70 i detta förslag till avgörande.