Förslag till avgörande av generaladvokat Pedro Cruz Villalón föredraget den 1 mars 2012

1 Originalspråk: franska.

2 Förstainstansrättens dom av den 10 juni 2009 i mål T-257/04, Polen mot kommissionen (REG 2009, s. II-1545), nedan kallad den överklagade domen.

3 Ett överklagande mot förstainstansrättens beslut av den 10 juni 2009 i mål T-258/04, Polen mot kommissionen.

4 Om övergångsåtgärder för handeln med jordbruksprodukter med anledning av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning (EUT L 293, s. 3), nedan kallad förordning nr 1972/2003.

5 EUT L 39, s. 13.

6 EUT L 114, s. 13.

7 Dom av den 18 oktober 2007 i mål C-299/05, kommissionen mot parlamentet och rådet (REG 2007, s. I-8695), punkterna 29 och 30.

8 Se till exempel dom av den 15 januari 2002 i mål C-179/00, Weidacher (REG 2002, s. I-501), av den 2 oktober 1997 i mål C-259/95, parlamentet mot rådet (REG 1997, s. I-5303), av den 27 november 1997 i mål C-27/96, Danisco Sugar (REG 1997, s. I-6653), av den 28 november 2006 i mål C-413/04, parlamentet mot rådet (REG 2006, s. I-11221), av den 11 december 2007 i mål C-161/06, Skoma-Lux (REG 2007, s. I-10841), av den 4 juni 2009 i mål C-560/07, Balbiino (REG 2009, s. I-4447), av den 29 oktober 2009 i mål C-140/08, Rakvere Lihakombinaat (REG 2009, s. I-10533), samt av den 29 juli 2010 i mål C-248/09, Pakora Pluss (REU 2010, s. I-7701).

9 Fördrag mellan Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republiken Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Portugal, Republiken Finland, Konungariket Sverige, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Europeiska unionens medlemsstater) och Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen (EUT L 326, 2003, s. 17) (nedan kallat anslutningsfördraget).

10 Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (EUT L 236, 2003, s. 33) (nedan kallad anslutningsakten).

11 Se till exempel förordning (EEG) nr 57/81 av den 1 januari 1981 om övergångsåtgärder för handeln med jordbruksprodukter med anledning av Greklands anslutning (EGT L 4, s. 43), som var aktuell i dom av den 9 januari 1990 i mål C-337/88, SAFA (REG 1990, s. I-1), kommissionens förordning (EEG) nr 410/86 av den 24 februari 1986 om övergångsåtgärder för handeln med jordbruksprodukter med anledning av Spaniens och Portugals anslutning (EGT L 46, s. 13), och kommissionens förordning (EG) nr 3108/94 av den 19 december 1994 om övergångsåtgärder vad avser handeln med jordbruksprodukter med anledning av Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning (EGT L 328, s. 42; svensk specialutgåva, område 3, volym 64, s. 75), som var aktuell i domen i målet Weidacher (ovan fotnot 8).

12 I artikel 2.2 första stycket i anslutningsfördraget anges att fördraget träder i kraft den 1 maj 2004 förutsatt att alla ratifikationsinstrument har deponerats före den dagen.

13 I artikel 10 föreskrivs att denna förordning i enlighet med artikel 2.3 i anslutningsfördraget ska träda i kraft med förbehåll för och på dagen för ikraftträdandet av anslutningsfördraget och att den i enlighet med artikel 4.1 i anslutningsfördraget ska tillämpas till och med den 30 april 2007.

14 EGT L 302, s. 1 (svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4).

15 Polen mot rådet (REG 2007, s. I-8925).

16 Punkterna 34–38 i den överklagade domen.

17 Punkterna 38, 62 och 63 i den överklagade domen.

18 Punkterna 40–42 i den överklagade domen.

19 Punkterna 43 och 44 i den överklagade domen.

20 Punkterna 45–48 i den överklagade domen.

21 Punkterna 49–62 i den överklagade domen.

22 Punkt 47 i den överklagade domen.

23 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot parlamentet och rådet.

24 Punkt 73 i den överklagade domen.

25 Punkt 89.

26 Punkterna 32–63 i den överklagade domen.

27 Punkterna 80–136, 137–162 och 161–249 i den överklagade domen.

28 EUT L 9, s. 8.

29 Jag hänvisar i detta avseende till bedömningen i punkterna 44–52 i mitt förslag till avgörande i mål C-336/09 P.

30 Punkterna 80–136 i den överklagade domen.

31 Punkterna 137–160 i den överklagade domen.

32 Punkterna 161–249 i den överklagade domen.

33 Punkterna 108–110 i den överklagade domen.

34 Domen i målet Weidacher (ovan fotnot 8).

35 Dom av den 11 juli 1989 i mål 265/87, Schräder HS Kraftfütter (REG 1989, s. 2237; svensk specialutgåva, volym 10, s. 97), punkt 21.

36 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Schräder HS Kraftfütter (ovan fotnot 35), punkt 22, dom av den 5 maj 1998 i mål C-157/96, National Farmers’ Union m.fl. (REG 1998, s. I-2211), punkt 61, och domen i målet Weidacher (ovan fotnot 8), punkt 26.

37 Det ska i detta avseende, såsom generaladvokaten Mischo gjort i sitt förslag till avgörande i målet Weidacher (ovan fotnot 8), punkterna 53 och 54, hänvisas till den kompletterande karaktären av, å ena sidan, påförandet av avgifter för överskottslager genom förordning nr 1972/2003 och, å andra sidan, skyldigheten att avskaffa onormalt stora lager som föreskrivs i kapitel 4, bilaga IV till anslutningsakten. Skillnaden mellan de två ordningarna hänför sig till deras räckvidd, vilket Republiken Polen och kommissionen påpekat i sina yttranden inom ramen för förfarandet vid förstainstansrätten. Onormalt stora lager som ska avskaffas ska bedömas på medlemsstatsnivå, på makroekonomisk nivå, medan överskottslager som ska påföras avgifter ska beräknas hos deras innehavare på mikroekonomisk nivå.

38 Det bör erinras om att det i artikel 1.8 a i förordning nr 735/2004 också föreskrevs att vissa produkter skulle tas bort.

39 Punkt 87.

40 Republiken Polen har även formellt åberopat att artikel 22 i anslutningsakten har åsidosatts utan att dess argumentation är självständig i detta avseende. Med hänsyn till ordalydelsen av bestämmelsen i vilken det föreskrivs att de bestämmelser som förtecknas i bilaga IV till [anslutningsakten] tillämpas enligt de villkor som anges i den bilagan går Republiken Polens argumentation ut på att hävda att ett åsidosättande av artikel 41 i anslutningsakten i kraft av själva sakförhållandet (ipso facto) innebär ett åsidosättande av artikel 22 i nämnda rättsakt.

41 Det ska klargöras att Republiken Polen i sitt överklagande uttryckligen har påpekat att den inte önskar återkomma till den sista delen av den överklagade domen (punkterna 250–255) avseende frågan om huruvida kommissionen har gjort sig skyldig till maktmissbruk.

42 Se i detta avseende definitionen av gemenskapsvaror i punkt 2 i kapitel 5 i bilaga IV till anslutningsakten.

43 I artikel 3.3 i förordning nr 1972/2003 föreskrivs att produkter som kommer från tredjeland och är föremål för aktiv förädling enligt artikel 4.16 d i förordning nr 2913/92 eller temporär import enligt artikel 4.16 f i samma förordning ska beläggas med den importtull som gäller för produkter från tredjeland den dag då produkten övergår till fri omsättning.

44 Domstolen har för övrigt med avseende på varor som är under transport inom den utvidgade gemenskapen på dagen för anslutningen redan slagit fast att om villkoren för tillämpning av kapitel 5 i bilaga IV till anslutningsakten är uppfyllda så är det förfarande som föreskrivs tillämpligt och inga andra tullförfaranden. Se domen i det ovannämnda målet Pakora Pluss, punkterna 28–32.

45 Dom av den 11 september 2003 i mål C-445/00, Österrike mot rådet (REG 2003, s. I-8549), punkt 62.

46 Se, bland annat, dom av den 20 maj 2010 i mål C-352/08, Zwijnenburg (REU 2010, s. I-4303), punkt 46.

47 Se, exempelvis, dom av den 1 april 1993 i de förenade målen C-260/91 och C-261/91, Diversinte och Iberlacta (REG 1993, s. I-1885), punkterna 12 och 13.

48 Se, bland annat, dom av den 7 september 2006 i mål C-310/04, Spanien mot rådet (REG 2006, s. I-7285), punkterna 57–59.

49 Dom av den 28 juli 2011 i mål C-309/10, Agrana Zucker (REU 2011, s. I-7333), punkterna 37–39.

50 Se i detta avseende de ovannämnda förordningarna nr 57/81, nr 410/86 och nr 3108/94, som angetts av kommissionen som svar på förstainstansrättens anmodan att ange åtgärder som liknar dem som avses i artikel 3 i förordning nr 1972/2003.

51 Dom av den 11 december 2008 i mål C-295/07 P, kommissionen mot Département du Loiret (REG 2008, s. I-9363), punkterna 44–49; e contrario, dom av den 30 september 2003 i de förenade målen C-57/00 P och C-61/00 P, Freistaat Sachsen m.fl. mot kommissionen (REG 2003, s. I-9975).

52 Se, bland annat, domen i målet Diversinte och Iberlacta (ovan fotnot 47), punkt 13.

53 Dom av den 20 april 1978 i de förenade målen 80/77 och 81/77, Les Commissionnaires Réunis och Les Fils de Henri Ramel (REG 1978, s. 927; svensk specialutgåva, volym 4, s. 95), av den 13 december 1983 i mål 218/82, kommissionen mot rådet (REG 1983, s. 4063), av den 29 februari 1984 i mål 37/83, Rewe-Zentrale (REG 1984, s. 1229), punkt 18, av den 17 maj 1984 i mål 15/83, Denkavit Nederland (REG 1984, s. 2171), punkt 15.

54 Se, bland annat, dom av den 15 maj 2003 i mål C-193/01 P, Pitsiorlas mot rådet och ECB (REG 2003, s. I-4837), punkt 32, av den 17 juli 2008 i mål C-521/06 P, Athinaïki Techniki mot kommissionen (REG 2008, s. I-5829), punkt 66, av den 9 juli 2009 i mål C-319/07 P, 3F mot kommissionen (REG 2009, s. I-5963), punkt 99, samt dom av den 18 november 2010 i mål C-322/09 P, NDSHT mot kommissionen (REU 2010, s. I-11911), punkterna 65 och 66.

55 Se ovan fotnot 41.