Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 12 juli 2012

1 Originalspråk: italienska.

2 Som bekant är det fråga om juridisk dubbelbeskattning när samma person beskattas två gånger för samma inkomstkälla, vilken behåller sin rättsliga kvalificering: i exempelvis förevarande fall beskattas de utdelningar som klagandena i målet vid den nationella domstolen har erhållit – alltjämt som utdelningar och alltjämt på grund av att de tillhör samma person – först i den stat där utdelningarna har skett och därefter i klagandenas hemviststat. Det är däremot fråga om ekonomisk dubbelbeskattning när samma inkomstkälla beskattas två gångar hos två olika skattesubjekt: exempelvis när bolagsskatt först tas ut på en inkomst och, efter det att inkomsten har delats ut i form av utdelning, utdelningsskatt eller inkomstskatt för fysiska personer därefter tas ut.

3 Det andra möjliga system som föreskrivs i OECD:s modellavtal är undantagandemetoden (även kallad exemptmetoden). Enligt denna metod ska inkomst som har beskattats i utlandet inte beskattas i den skattskyldiges hemviststat. Det finns för övrigt flera möjliga varianter av de två grundläggande system som nyss nämnts.

4 Modellavtalet är naturligtvis inte bindande, men utgör den referensram som oftast används vid avfattningen av bilaterala avtal på detta område. Den senaste versionen av OECD:s modellavtal är från år 2010 och går att hitta på organisationens webbplats, www.oecd.org.

5 Se, exempelvis, nyligen dom av den 18 december 2007 i mål C-62/06, ZF Zefeser (REG 2007, s. I-11995), punkt 14, och av den 1 oktober 2009 i mål C-247/08, Gaz de France - Berliner Investissement (REG 2009, s. I-9225), punkt 19.

6 Det finns en omfattande och fast rättspraxis med denna innebörd. Se, exempelvis, senast dom av den 11 september 2008 i mål C-11/07, Eckelkamp m.fl. (REG 2008, s. I-6845), punkt 28, och av den 28 februari 2012 i mål C-41/11, Inter-Environnement Wallonie och Terre wallonne, punkt 35.

7 Enligt fast rättspraxis blir en omformulering av tolkningsfrågorna aktuell i de fall då ett svar på frågorna, såsom de har formulerats av den hänskjutande domstolen, inte gör det möjligt för nämnda domstol att avgöra den tvist som är anhängig vid den. Se, exempelvis, dom av den 26 juni 2008 i de förenade målen C-329/06 och C-343/06, Wiedemann och Funk (REG 2008, s. I-4635), punkt 45, och av den 15 september 2011 i mål C-138/10, DP grup (REU 2011, s. I-8369), punkt 29.

8 Dom av den 21 november 2002 i mål C-436/00, X och Y (REG 2002, s. I-10829), punkterna 66–68, och av den 12 december 2006 i mål C-446/04, Test Claimants in the FII Group Litigation (REG 2006, s. I-11753), punkterna 37 och 38. Se även dom av den 13 april 2000 i mål C-251/98, Baars (REG 2000, s. I-2787), punkterna 21 och 22, och av den 12 september 2006 i mål C-196/04, Cadbury Schweppes och Cadbury Schweppes Overseas (REG 2006, s. I-7995), punkt 31.

9 Denna omständighet kan på sin höjd ha betydelse vid bedömningen av eventuella rättfärdigandegrunder för restriktionen, eftersom informationsutbytet med tredjeland i skattefrågor inte alltid är lika enkelt som informationsutbytet mellan medlemsstater (se dom av den 18 december 2007 i mål C-101/05, A, REG 2007, s. I-11531, punkterna 60–63, och av den 27 januari 2009 i mål C-318/07, Persche, REG 2009, s. I-359, punkt 70). I förevarande mål har dock denna aspekt inte ens åberopats.

10 Se, exempelvis, dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker (REG 1995, s. I-225), punkt 21, av den 6 juli 2006 i mål C-346/04, Conijn (REG 2006, s. I-6137), punkt 14, och av den 6 december 2007 i mål C-298/05, Columbus Container Services (REG 2007, s. I-10451), punkt 28.

11 Dom av den 16 oktober 2008 i mål C-527/06, Renneberg (REG 2008, s. I-7735), punkterna 48 och 50 och där angiven rättspraxis.

12 Dom av den 20 maj 2008 i mål C-194/06, Orange European Smallcap Fund (REG 2008, s. I-3747), punkt 47.

13 Domen i målet Test Claimants in the FII Group Litigation (ovan fotnot 8), punkt 48, och dom av den 10 februari 2011 i de förenade målen C-436/08 och C-437/08, Haribo (REU 2011, s. I-305), punkt 86.

14 Domen i målet Renneberg (ovan fotnot 11), punkt 60, och dom av den 18 mars 2010 i mål C-440/08, Gielen (REU 2010, s. I-2323), punkterna 43 och 44.

15 Dom av den 15 juli 2004 i mål C-315/02, Lenz (REG 2004, s. I-7063), punkterna 26 och 27, och av den 7 september 2004 i mål C-319/02, Manninen (REG 2004, s. I-7477), punkt 29, samt domen i målet Test Claimants in the FII Group Litigation (ovan fotnot 8), punkt 46.

16 Dom av den 12 maj 1998 i mål C-336/96, Gilly (REG 1998, s. I-2793), punkt 48.

17 Det ska även framhållas att det skattetillgodohavande som föreskrivs i 34 c EStG per definition aldrig kan överstiga den skatt som faktiskt har betalats i utlandet, eftersom det inte är fråga om ett undantag, utan om en avräkning. Med andra ord kan en skattskyldig som har uppburit inkomster i utlandet i alla händelser aldrig betala mindre än vad personen skulle ha betalat om vederbörande hade uppburit samtliga inkomster i Tyskland.

18 Domen i målet Schumacker (ovan fotnot 10), punkt 32, dom av den 12 december 2002 i mål C-385/00, de Groot (REG 2002, s. I-11819), punkt 90, och av den 31 mars 2011 i mål C-450/09, Schröder (REU 2011, s. I-2497), punkt 37.

19 Domen i målet Schumacker (ovan fotnot 10), punkt 36, och domen i målet Renneberg (ovan fotnot 11), punkterna 61, 62 och 68.

20 Ovan fotnot 18.

21 Domen i målet de Groot (ovan fotnot 18), punkterna 89–95. I målet de Groot var för övrigt den fria rörligheten för arbetstagare den frihet som låg till grund för bedömningen av situationen.

22 Se, i det avseendet, generaladvokaten Légers förslag till avgörande av den 20 juni 2002 i det ovan i fotnot 18 nämnda målet de Groot, punkt 34. Ett system för att minska dubbelbeskattning som baserar sig på undantagandemetoden kännetecknas i regel av att hemviststaten inte beskattar de inkomster som redan har beskattats i den stat där de har uppburits. Den nederländska lagstiftning som diskuterades i målet de Groot var i själva verket baserad på en typisk avräkningsmetod. Den enda märkbara skillnaden jämfört med den tyska lagstiftning som förevarande mål avser är att enligt det nederländska systemet medgavs ett skattetillgodohavande, såsom undantag, utan att det gjordes någon kontroll av att beloppet inte översteg den skatt som faktiskt hade betalats i utlandet, vilket däremot sker enligt ett avräkningssystem. I ett avräkningssystem avräknas nämligen per definition alltid (en del av) den skatt som redan har betalats i den stat där inkomsten har uppburits.

23 Domen i de förenade målen Haribo (ovan fotnot 13), punkterna 121 och 122 samt där angiven rättspraxis.

24 Domen i målet de Groot (ovan fotnot 18), punkt 98.

25 Ibidem, punkterna 99 och 100.

26 Ibidem, punkt 103. Se även dom av den 14 september 2006 i mål C-386/04, Centro di Musicologia Walter Stauffer (REG 2006, s. I-8203), punkt 59, och domen i de förenade målen Haribo (ovan fotnot 13), punkt 126.

27 Se, exempelvis, dom av den 27 november 2008 i mål C-418/07, Papillon (REG 2008, s. I-8947), punkt 43 och där angiven rättspraxis.

28 Domen i målet Manninen (ovan fotnot 15), punkt 42 och där angiven rättspraxis.

29 Domen i målet Gielen (ovan fotnot 14), punkterna 49–52.

30 Se även mitt förslag till avgörande av den 18 mars 2009 i mål C-569/07, HSBC Holdings och Vidacos Nominees, där domstolen meddelade dom den 1 oktober 2009 (REG 2009, s. I-9047), punkterna 69–72.