Vidgad vuxenutbildning : uppsökande verksamhet och studiecirklar : erfarenheter och förslag : huvudbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Vidgad vuxenutbildning Uppsökande verksamhet och studiecirklar Erfarenheter och förslag

Statens offentliga utredningar

1974:54

Utbildningsdepartementet

Vidgad

vuxenutbildning

Uppsökande verksamhet och studiecirklar

Erfarenheter och

förslag

Huvudbetänkande av kommittén för försöksverksamhet med

vuxenutbildning

FÖVUX Stockholm 1974

Sammanfattningar av detta betänkande har utgivits på engelska, Extended Adult Education Outreaching Work and Study Circles (Experiences and Proposals)

och på franska Portée plus étendue de Fenseignement aux adultes Prospection des participan ts et cercles détudes (Experiences et projets/

Till Statsrådet

och chefen för

utbildningsdepartementet

Kungl. Majzt bemyndigade 1970-01-23 dåvarande statsrådet Sven Moberg att tillkalla åtta sakkunniga med uppgift att bedriva försöksverksamhet med vuxenutbildning. Med stöd av nämnda bemyndigande tillkallades 1970-02-06 såsom sakkunniga ledamoten av riksdagen f. d. förvaltningschefen Sven Ekström, utbildningsintendenten i Svenska industritjänstemannaförbundet Evert Brandgård, direktörsassistenten i Svenska arbetsgivareföreningen Margareta Dahlgren, departementssekreteraren i utbildningsdepartementet Berndt Johansson, studierektorn i Arbetarnas bildningsförbund Inge Johansson, numera ombudsmannen i Landsorganisationen i Sverige Henry Persson, numera avdelningschefen i riksrevisionsverket Åke Sanell samt undervisningsrådet i skolöverstyrelsen Gösta Vestlund. Åt Ekström uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. De sakkunniga har antagit namnet kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX). Som sekreterare åt kommittén har studiesekreteraren Per-Ebbe Persson varit förordnad under tiden 1970-04-01-1972-03-31. Sedan Persson erhållit begärt entledigande har utredningssekreteraren Peter Engberg fr. o. m. 1972-04-01 varit förordnad som kommitténs sekreterare. Som biträdande sekreterare åt kommittén har varit förordnade ovannämnde Engberg under tiden numera utbild- 1971-09-01-1972-03-31, ningsassistenten Eva-Maria Danvind under tiden 1972-08-15- I973-08-3l, fil. kand. Siw _Liljeqvist fr. o. m. 1973-04-01, forskningsassistenten Ewa Arenbro fr. o. m. 1973-12-01, fil. kand. Per-Ivan Andersson fr. o. m. 1974-01-01 och adjunkten Olofsson fr. o. m. Margot 1974-02-15. För att såsom experter biträda kommittén har varit tillkallade forskningsassistenten Solveig Johansson fr. o. m. 1970-10-09, redaktören Gunilla Boêthius under tiden statistikchefen 1971-02-15-1972-09-30, Göran Svanfeldt fr. o. m. 1972-04-01, ovannämnda Danvind fr. o..m. 1973-09-01, byrådirektören Lars Göransson fr.o. m. 1974-04-01 och hovrättsassessorn Arvid Sanmark fr. o. m. 1974-05-16. I kommitténs arbete har också deltagit bl. a. forskningsassistenten Anita Hedlund och annan personal från Radios Sveriges publik- och

som medverkat vid utvärderingen av förprogramforskningsavdelning, söksverksamheten. Kommittén har tidigare avgivit delbetänkandena Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU 1972:19) och Fortverksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen satt uppsökande vilka innehåller redogörelser för de båda första årens (SOU 1973:9), försöksverksamhet. Kommittén får härmed överlämna sitt huvudbetänkande Vidgad I detta presenteras resultaten av de tredje och fjärde vuxenutbildning. årens försöksverksamhet. Vidare framläggs förslag till reformer rörande studiecirkelverksamhet, folkhögskolekurser och uppsökande verksamhet, studiestöd, vilka baseras på erfarenheter från hela den hittills genomförda försöksverksamheten. FÖVUX fortsätter sitt arbete. Verksamheten under det femte försöks- 1975. âret, som nu pågår, beräknas kunna redovisas under hösten

Stockholm ijuli 1974

Sven Ekström Evert Margareta Dahlgren Berndt Johansson Brandgård Henry Persson Åke Sanell Inge Johansson Gösta Vestlund /Peter Engberg Per-Ivan Andersson Ewa Arenbro Siw Liljeqvist Margot Olofsson

Innehåü

Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Förfatzningsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) . 25

Förslag till lag om kommuns medverkan vid uppsökande verksamhet i studieirämjande syfte . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

I Kommitténs arbete

Kapitel l Bakgrund till FÖ VUX . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Kapitel 2 Kommitténs direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Kapitel 3 Utredningsarbetets uppläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 3.1 Inriktning av verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 3.2 Central organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 3.3 Fältorganisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 3.4 Effekter av försöksverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 3.5 Delbetänkanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 3.6 Remissyttranden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 3.7 Samråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 3.8 Internationella kontakter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

Vuxenutbildningen i Sverige

Kapitel 4 Vuxenutbildningens mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 4.1 Utbildningspolitikens mål är att skapa ökad jämlikhet i samhället.” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 4.2 1967 års riksdagsproposition angående vissa åtgärder inom vuxenutbildningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 4.3 LO:s arbetsgrupp för vuxenutbildningsfrågor . . . . . . . . . . . 71 4.4 SAP-LO:s arbetsgrupp för jämlikhetsfrågor . . . . . . . . . . . . . 73

4.5 Förändrad inriktning av vuxenutbildningen . . . . . . . . . . . . . 73 4.6 Skolöverstyrelsens petita 1970/71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 4.7 1970 års riksdagsproposition angående ökat stöd till vuxenutbildningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 4.8 Återkommande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 utbildning och jämlikhet . 75 4.9 Två perspektiv på återkommande utbildning 4.10 1972 76 Tokyo-konferensen 4.1 l OECD :s diskussioner utbildning . . 77 angående återkommande 4.12 TCO :s utbildningsnämnd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 4.13 SAF:s syn på vuxenutbildningen 4.14 1973 års riksdagsproposition angående vuxenutbildning . . . 79

5 Vuxenutbildningens hittillsvarande utveckling . . . . . . . . 81 Kapitel 5.1 Folkbildningen före 1900 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 5.1.1 Äldre tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 81 5.1.2 Bildningscirklar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 5.1.3 Folkhögskolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 5.1.4 Arbetarinstitut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 5.1.5 Centralbyråer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 5.2 Studieförbundens framväxt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 5.2.1 Studieförbund inom nykterhetsrörelsen . . . . . . . . 84 5.2.2 Arbetarnas bildningsförbund . . . . . . . . . . . . . . 84 5.2.3 Studieförbund inom jordbrukarrörelsen . . . . . . . 85 5.2.4 studieförbund . . . . . . . . . . . . 86 Sveriges kyrkliga 5.2.5 KFUK-Mzs studieförbund . . . . . . . . . . . . . . . . 86 5.2.6 bildningsverksamhet . . . . . . . . . 86 Tjänstemännens 5.2.7 Studieförbundet Medborgarskolan . . . . . . . . . . . 86 5.2.8 Folkuniversitetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 5.2.9 Studieförbundet . . . . . . . . . . . . . . . 87 Frikyrkliga 5.2.l0 Liberala Studieförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 5.3 Radio - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 folkbildning 5.4 samverkande bildningsförbunden - Folkbildningsförbundet 88 - länsbildningsförbunden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Studieförbundens fortsatta . . . . . . . . . . . . . . 88 utveckling 1950-talet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 88 5.5.1 5.5.2 1960-talet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 5.6 under de senaste åren 89 Några drag i vuxenutbildningen 5.6.1 Prioriterade studiecirklar . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 5.6.2 Kommunal . . . . . . . . . . . . . . . 90 vuxenutbildning

nuvarande . . . . . . . . . . 93 Kapitel 6 Vuxenutbildningens omfattning 6.1 Studieförbund 6.1.1 Allmänna cirklar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.2 lnvandrarcirklar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.3 Universitetscirklar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 6.2 Folkhögskolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 6.3 Korrespondensundervisning 6.4 Kurser i radio och television 101

6.5 Kommunal vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 6.6 Statlig vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 6.7 Eftergymnasial vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 6.8 Arbetsmarknadsutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 6.9 Facklig utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 6.10 Statlig personalutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 6.11 Landstingsförbundets utbildningsverksamhet . . . . . . . . . . . 108 6.12 Svenska kommunförbundets utbildningsverksamhet . . . . . . 109 6.13 Utbildning inom det privata näringslivet . . . . . . . . . . . . . . . ll0

Kapitel 7 Vuxenutbildningen isamhället . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 7.1 Befolkningens fördelning på utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . l 13 7.2 Sociala aspekter på utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 7.2.1 Utbildning och socialgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 7.2.2 Studieval och sociala variabler . . . . . . . . . . . . . . . . l 19 7.2.3 Utbildning och inkomst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 7.2.4 Utbildning och arbetslöshet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 7.3 Rekrytering till olika vuxenutbildningsformer . . . . . . . . . . . 121 7.4 De kortutbildades och studiecirkelverksamhetens regionala fördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 7.5 Beskrivning av vissa grupper kortutbildade . . . . . . . . . . . . . 133 7.5.1 Personer med skiftarbete eller obekväm arbetstid 133 7.5.2 Personer med olika slag av handikapp . . . . . . . . . . 137 7.5.3 Anställda i skyddat arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 7.5.4 Personer bosatta i glesbygd . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 7.5.5 Hemarbetande kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142

Kapitel 8 Uppsökande verksamhet inom vuxenutbildningen 145 8.1 Uppsökande verksamhet som rekryteringsmetod . . . . . . . . . 145 8.1.1 Motiv för uppsökande verksamhet . . . . . . . . . . . . . 145 8.1.2 Studiehinder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 8.1.3 Uppsökande verksamhet från olika synpunkter . . . 147 8.1.4 Svårigheter för uppsökande verksamhet . . . . . . . 147 8.1.5 Personlig påverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 8.1.6 Några synpunkter på studieorganisatören . . . . . . . 148 8.1.7 Några exempel på uppsökande verksamhet . . . . . . 149 8.2 Den uppsökande verksamhetens nuvarande . . . . 151 omfattning 8.2.1 FÖVUX:s enkät om uppsökande verksamhet 151 8.2.2 Den uppsökande verksamhetens totala omfattning . 152 8.2.3 Kommunernas uppsökande verksamhet . . . . . . . . . 152 8.2.4 ABFzs uppsökande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . 153 8.2.5 TBV:s uppsökande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . 153 8.2.6 SV:s uppsökande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . 154 8.2.7 Mbsk :s uppsökande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . 154

Kapitel 9 Några studieformer inom vuxenutbildningen . . . . . . . . . 155 9.1 Gruppstudier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 9.2 Studiecirkelns pedagogik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155

9.2.1 Historik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 9.2.2 Ledarrollen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 9.2.3 Studiecirkelns arbetsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 9.2.4 Studiecirkelns gemensamma beslut . . . . . . . . . . . . 157 9.2.5 Studiecirkeln som vuxenutbildningsform . . . . . . . 158 9.2.6 Studiecirkelns framtidsmöjligheter . . . . . . . . . . . . 158 9.3 Folkhögskolekurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159

inom forsknings- och Kapitel 10 Några projekt vuxenpedagogiskt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 utvecklingsarbete . . . . . . . . . . . . . 161 10.1 Studiecirkeln som pedagogisk situation 10.2 SAMVUX - rekrytering, uppsökande verksamhet, samord- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 ning i vuxenutbildning 10.3 SOS - VUX - studiebehov och studiehinder i vuxenutbild- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 ning 10.4 GRUV - grundskolestudier för vuxna . . . . . . . . . . . . . . 164 10.5 till och metoder vid vuxenundervisning . . . . . 166 Rekrytering

FÖVUX:s försöksverksamhet

11 Sammanfattning av verksamheten under det första Kapitel försöksåret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 167

12 Sammanfattning av verksamheten under det andra Kapitel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 171 färsöksåret

Kapitel 13 Uppläggning av verksamheten under det tredje försöksåret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 13.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 Målgrupper och försöksplan 13.2 och speciella problem vid utvärderingen . 183 Representativitet l3.2.1 Anställda med normal arbetstidsförläggning . . . . 183 13.2.2 Anställda med obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 13.2.3 Hemarbetande kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 13.3 Utformning av vissa insatser i försöksverksamheten . . . . . . . 185 l3.3.1 Studieorientering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 13.3.2 Studiestöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 13.3.3 Stimulansbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 l3.3.4 till deltagare för förlorad arbetsförtjänst 186 Ersättning l3.3.5 . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Studieorganisatörsutbildning 13.3.6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Cirkelledarutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 13.4 Tidsplan Kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 13.5

Kapitel 14 Den uppsökande verksamheten under det tredje försöksåret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 14.1 Utformning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189

14.2 Uppgiftsinsamling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 14.3 Rekryteringsresultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 14.3.1 Anställda med normal arbetstidsförläggning . . . . 193 l4.3.2 Sammanfattning av rekryteringsresultaten bland anställda med normal arbetstidsförläggning . . . . . 197 14.3.3 Anställda med Skiftarbete inom industrin . . . . . . . 197 14.3.4 Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 l4.3.5 Hemarbetande kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203 l4.3.6 Fysiskt handikappade personer . . . . . . . . . . . . . . . 205 14:4 Studievillkorens rekryterande effekt . . . . . . . . . . . . . . . 208 14.5 Studiestödets rekryterande effekt . . . . . . . . . . . . . . . , . 210 14.6 Ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210 14.7 Orsaker till att vilja delta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 14.8 Orsaker till att inte vilja delta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213 14.9 Synpunkter från studieorganisatörerna . . . . . . . . . . . . . . . . 214 l4.9.1 Uppsökande verksamhet på arbetsplatser . . . . . . . 214 14.9.2 Uppsökande verksamhet bland hemarbetande kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 14.93 Uppsökande verksamhet bland handikappade . . . . 216 14.10 FÖVUX-deltagarnas syn på studieorganisatörer . . . . . . . . . . 216

Kapitel 15 Studieverksamheten under det tredje försöksåret . . . . 219 15.1 Urval av deltagare till studiecirklarna . . . . . . . . . . . . . . . 219 l5.1.1 Anställda med normal arbetstidsförläggning . . . . 219 15.1.2 Anställda med obekväm arbetstid inom industrin och vârdsektorn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 15.1 .3 Hemarbetande kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 15.1.4 Fysiskt handikappade personer . . . . . . . . . . . . . . . 220 15.2 Cirkelsammankomsternas antal och tid . . . . . . . . . . . . . . . . 220 15.3 Studielokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 15.4 Cirkelledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 l5.4.l Cirkelledare i FÖVUX III . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 l5.4.2 FÖVUX-deltagarnas synpunkter på cirkelledare . . 224 15.5 Studiematerial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 l5.5.l Svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 l5.5.2 Engelska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 l5.5.3 Matematik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 l5.5.4 Samhällskunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226 15.5.5 Inställning till audivisuella hjälpmedel . . . . . . . . . . 226 15.6 Arbetet i cirklarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226 15.7 Studieorientering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227 l5.7.1 Cirkelledamas syn på studieorienteringen . . . . . . . 227 l5.7.2 Deltagarnas syn på studieorienteringen . . . . . . . . . 228 l5.7.3 Arbetsförmedlingstjänstemännens syn på studieorienteringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228 15.8 Studievillkor och studiestöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230 15.9 Hur deltagarnas förväntningar inför studierna uppfyllts . . . 233

15.9.l Viktigaste behållningen av FÖVUX-studierna 236 15.9.2 Planer på fortsatta studier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236 15.9.3 Önskemål om betyg eller intyg . . . . . . . . . . . . . . . 237 15.9.4 och prov . . . . . . . . . . . 237 Synpunkter på skrivningar 15.10 Frånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237 15.11 “Studiernas varaktighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 238 15.1 1.1 Anställda med normal arbetstidsförläggning 238 15.1 1.2 Anställda med Skiftarbete inom industrin . . . . . . . 240 15.1 1.3 Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 15.1 1.4 Hemarbetande kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 15.1 1.5 Fysiskt handikappade personer . . . . . . . . . . . . . . . 240 15.12 Orsaker till att inte påbörja studierna . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 15.13 Orsaker till att avbryta studierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242

16 Uppläggningen av verksamheten under det fiärde Kapitel försöksåret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 16.1 Målgrupper och försöksplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 16.2 Utformning av vissa insatser i försöksverksamheten . . . . . . . 247 16.2.1 Studiestöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 16.2.2 Ersättning till deltagare för förlorad arbetsförtjänst 247 l6.2.3 Studieorganisatörsutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 16.2.4 Cirkelledarutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248 l6.2.5 Folkhögskolekurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248 16.2.6 Studieorientering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248 16.3 och kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 249 Tidsplan

Kapitel 17 Den uppsökande verksamheten under det fjärde försöksåret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251 17.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251 Utformning 17.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251 Uppgiftsinsamling 17.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 Rekryteringsresultat 17.3.l Anställda med Skiftarbete inom gruvindustrin . . . . 254 l7.3.2 Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 17.3.3 Personer bosatta i glesbygd i Kalix och Bodens kommuner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255 17.3.4 Personer bosatta i glesbygd i Kiruna och Gällivare kommuner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 17.4 Ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 17.5 Orsaker till att inte vilja delta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258

18 Studieverksamheten under det fjärde försöksåret 259 Kapitel 18.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 Urval av deltagare till studiecirklar 18.l.l Anställda med obekväm arbetstid inom gruvindu› strin och vårdsektorn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18.1 .2 Personer bosatta i glesbygd . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18.2 Studieorientering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ll

18.3 Ämneskurser vid folkhögskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260 18.3.l Deltagarnas syn på ämneskurserna . . . . . . . . . . 260 l8.3.2 Cirkelledarnas syn på ämneskurserna . . . . . . . . . . . 261

l8.3.3 Folkhögskollärarnas syn på ämneskurserna . . . . . . 261 18.4 Hur deltagarnas förväntningar inför studierna uppfyllts 262 18.5 Planer på fortsatta studier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263 18.6 Studiernas varaktighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264 18.6.l Orsaker till att inte påbörja studierna . . . . . . . . . . 265 18.6.2 Orsaker till att avbryta studierna . . . . . . . . . . . . . . 265

Kapitel 19 Planerad verksamhet under det femte försöksåret 267

IV Kommitténs överväganden och förslag

Kapitel 20 Allmänna överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 20.1 Utbildningens uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 20.2 Omfattningen av FÖVUX:s . . . . . . . . . . . . . . . . förslag 271 20.3 Fortsatt reformutveckling inom vuxenutbildningen . . . . . 272 20.4 Planeringsperiod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . A272 20.5 Ikraftträdande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273

Kapitel 21 Uppsökande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275

21.1 Den uppsökande verksamhetens uppgifter . . . . . . . . . . i . . . 275

21.2 Erfarenheter från försöksverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . 276 21.3 Gällande och föreslagna bestämmelser av betydelse för

uppsökande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 277 2l.3.1 Nuvarande resurser till uppsökande verksamhet 277 213.2 Förtroendemannalagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273 21.33 Förslaget till studieledighetslag . . . . . . . . . . . . . 279 21.4 Den uppsökande verksamhetens organisation . . . . . . . . . . . 280 21 .4.1 Anordnare av uppsökande verksamhet . . . . . . . . . 230 21.4.2 Uppsökande verksamhet på arbetsplatser . . . . . . . 231 2l.4.3 Uppsökande verksamhet i bostadsområden . . . . . . 233 2l.4.4 Tidsåtgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235 2l.4.5 Introduktionskurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235 2l.4.6 Studieorientering inför fortsatta studier . . . . . . . 286 21.5 Resursbehov vid uppsökande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . 286 2l.5.l Studieorganisatörsutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . 286 21 .5.2 Ersättning till studieorganisatörerna under den

uppsökande verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287 2l.5.3 Administrativa insatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287 21.6 Resurser till uppsökande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . 288 2l.6.1 Prioritering mellan olika projekt . . . . . . . . . . . . 288 2l.6.2 statsbidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 289 2l.6.3 Statsbidrag till uppsökande verksamhet i bostads-

områden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 290

2l.6.4 Förändring av nuvarande statsbidrag . . . . . . . . . 290 och kostnader . 290 21.7 Den uppsökande verksamhetens omfattning 21.8 Kommitténs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 292 förslag

Kapitel 22 Studiecirkelverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 293 22.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 293 Inledning 22.2. Det statliga stödet till studieförbunden . . . . . . . . . . . . . . . . 294 22.2.l Nuvarande bidrag till studieförbunden . . . . . . . . . 294 22.2.2 Uppdelningen i prioriterade och icke prioriterade cirklar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295 22.23 Frågan om deltagaravgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 296 22.2.4 Kompensation för kostnadsökningar . . . . . . . . . 297 22.2.5 Förslag till förstärkning av bidraget till studieförbunden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297 22.2.6 Förslag till förstärkning av bidraget till studiecirkelverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 299 22.3 Det kommunala stödet till studieförbunden . . . . . . . . . . . . 300 22.3.1 Nuvarande . . . . . . . . 300 bidrag till studieförbunden mellan stat och kommun . . . . . . . . . 301 22.3.2 Fördelningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 302 22.4 Studieorientering Erfarenheter från försöksverksamheten . . . . . . . . . 302 22.4.l bestämmelser om Studieorientering 303 22.4.2 Nuvarande 22.4.3 med studieorienteringen . . . . . . . . . . . . 303 Syftet . . . . . . . . . . 304 22.4.4 Organisation av studieorienteringen 22.4.5 Kommunala resurser för information om vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 306 22.4.6 Sammanfattning och kostnadsberäkning . . . . . . 307 22.5 Studiecirkelverksamhet för handikappade . . . . . . . . . . . . . . 307 22.5.1 Nuvarande bidrag till Studiecirkelverksamhet för . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 307 handikappade 22.5.2 i studiecirkelverksamheten 309 Begreppet handikappad 22.5.3 eller segregation i studiecirkeln . . . . . 309 Integration 225.4 Behovsinventering för Studiecirkelverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 310 bland handikappade 22.5.5 och kostnadsberäkning . . . . . . . 314 Sammanfattning 22.6 Studiecirkelverksamhet i glesbygd . . . . . . . . . . . . . . . . . 314 226.1 Erfarenheter från försöksverksamheten . . . . . . . 314 22.6.2 Nuvarande bidrag till studiecirkelverksamhet i gles- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 315 bygd 22.6.3 315 Begreppet glesbygd i studiecirkelverksamheten 22.6.4 Behovsinventering för Studiecirkelverksamhet i glesbygd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 317 22.6.5 Sammanfattning och kostnadsberäkning . . . . . . . . 319 22.7 Kommitténs förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 319

Kapitel 23 Folkhögskolekurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 323 23.1 Erfarenheter från försöksverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . 323 23.2 Nuvarande bestämmelser om ämneskurser vid folkhögskola . 324 23.3 Samarrangemang av ämneskurser mellan folkhögskola och studieförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 325 23.3.l Arbetsfördelning mellan och studiefolkhögskola förbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 325 23.3.2 Administrativa resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . 326 23.3.3 Förläggning av kurserna . . . . . . . . . . . . . . . . . 326 23.3.4 Kursernas längd och förläggning i tiden . . . . . . . 326 233.5 Deltagarrekrytering och deltagarantal . . . . . . . . 327 23.3.6 Planering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 327 23.4 Kommitténs förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 327

Kapitel 24 Studiestöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 329 24.1 Behovet av studiestöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 329 24.2 Erfarenheter från försöksverksamhcten . . . . . . . . . . . . . . . . 330 24.3 Nuvarande bestämmelser om studiestöd . . . . . . . . . . . . . . . 332 24.4 Förslag till utformning av studiestöden . . . . . . . . . . . . . . 333 24.4.l Nya studiestöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 333 24.4.2 SVUX:s förslag till studiestöd för mer omfattande studier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 334 24.43 Prioritering mellan olika sökande . . . . . . . . . . . . . 335 24.44 Studiestödens storlek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 337 24.5 Studiestödens administration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 338 24.5.l Ansökan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 338 24.5.2 Lokal fördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 339 24.5.3 Besvärsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 340 24.5.4 Central fördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 340 24.5.5 Utbetalning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 341 24.5.6 Kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 341 24.6 Studiestödens omfattning och kostnader . . . . . . . . . . . . 341 24.7 Kommitténs förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 343

Kapitel 25 Kostnader och _finansiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 345 25.1 Kostnadssammanställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 345 25.2 Finansiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 346

Specialmotivering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 349

Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen . . . . . . . . .

349 Förslaget till lag om kommuns medverkan vid uppsökande verksamhet i studiefrämjande syfte . . . . . . . . . . . . . . . . 355

Bilagor A. Uppgifter om de kortutbildades fördelning på yrkesgrupper 1970 års folk- och bostadsräkning . . . . . . . . . . . . . . . 357 enligt B. Uppgifter om de kortutbildades och Vuxenutbildningens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 361 regionala fördelning C. Undersökningstekniska kommentarer avseende FÖVUX:s försöksverksamhet under det tredje försöksåret - - . - . . . . . 373 D. Tabeller avseende FÖVUX:s försöksverksamhet . . . . . . . . . 379

Litteraturförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 1 1

Figurer och tabeller

Fig. nr. Tab. nr. Fig. sid. Tab. sid.

Kapitel5 5.1 Antal cirklar och antal deltagare inom priocirklarna fördelade på ämnesområden 1972/73 . . . . . . . . . 90 5.2 Nyinskrivna elever i kommunal vuxenutbildning höstterminen 1970-1973 . . . . . . . . . . . . . . . 91

Kapitel 6 6.1 Allmänna cirklar inklusive cirklar med tilläggsbidrag och universitetscirklar fördelade på studieförbund under verksamhetsåret 1972/73 . . . 95 6.2 Allmänna cirklar och universitetscirklar 1966/67-1972/73 . . . . . .. 96 6.3 Studietimmar i svenska för invandrare under verksamhetsåret 1972/73 96 6.4 Antal universitetscirklar och antal deltagare fördelade efter studieförbund I972/73 . . . . . . . . . . . . . . 97 6.5 Antal folkhögskolor och filialskolor samt antal elever och elevveckor fördelade på vinterkurser och ämneskurser 1966/67-1972/73 . . . . . . . 99 6.1 Antal elever och antal nyinskrivna i kommunal vuxenutbildning 1970- 1973 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 6.6 Antal personer som påbörjat arbetsmarknadsutbildning 1972/73. Fördelning efter kursernas yrkesinriktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 6.7 Landstingsförbundets utbildningsverksamhet 1972 och 1973 . . . . . . 109 6.8 Svenska kommunförbundets utbildningsverksamhet 1972 och 1973 110

F ig. nr. Tab. nr. Fig. sid. Tab. sid.

Kapitel 7 7.1 Befolkningen 1970 i åldern 16-59 år fördelad på allmän skolutbildning 113 7.2 Befolkningen 1970 i åldern 16-59 år fördelad och ålder . 115 på utbildning 7.1 Yrkesgrupper i vilka mer än 70 procent av de yrkesverksamma perso- 117 nerna har högst åttaårig folkskola 7.2 Yrkesgrupper där andelen kvinnor är över 50 procent och mer än 50 procent av de yrkesverksamma kvinnorna har högst åttaårig folkskola 118 7.3 Medianinkomst 1971 för helårs- och heltidsanställda i åldern 16-74 år . . . . . . 120 på olika utbildningsnivåer 7.4 Procent av befolkningen 1970 i åldern 15-59 år med högst åttaårig folkskola. Länsvis fördelning 127 7.5 Procent av befolkningen i åldern 15-59 år med högst folkskola 1970. Fördelning efter kommunernas tätortsgrad . . . . . . . . . . . . . 128 7.6 Antal deltagare i studiecirklar 1970/71 per l 000 invånare i åldern 15-59 år. Fördelning efter kommunernas tätortsgrad . . . . . . . . . . . 128 7.7 Antal deltagare i studiecirklar 1970/71 per l 000 invånare i åldern 15-59 år. Länsvis fördelning 129 7.8 Antal deltagare i studiecirklar samt i prioriterade studiecirklar 1972/73 per 1 000 invånare i åldern 15-59 år. Fördelning efter kommunernas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 tätortsgrad 7.9 Antal deltagare i studiecirklar samti prioriterade cirklar 1972/ 73 per l 000 invånare i åldern 15-59 år. Länsvis fördelning 132 7.3 Antal medlemmar med Skiftarbete, turlistetid samt obekväm/förskjuten arbetstid 134 7.10 Andel av befolkningen i åldern 16- 59 år med högst åttaårig folkskola som skolbakgrund (och ej yrkesutbildning). Procentuell andel i glesbygd och tätorter av olika storlek samt i storstadsområden 1970. 141

Fig. nr. Tab. nr. Fig. sid. Tab. sid.

Kapitel 8 8.1 Uppskattad total uppsökande verksamhet 1972/73 . . . . . . . . . . . . . . . 153

Kapitel 11 Resultat av den uppsökande verksamheteniFÖVUX I, procent . . . . 168

Kapitel 12 12.1 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX II, procent 174 12.2 Önskat ämne för dem som ville del-v ta i FÖVUX Il, procent . . . . . . . . . 176 12.3 Uppfattning om hur studierna motsvarat förväntningarna bland deltagarna i FÖVUX II, procent . . . . . 178

Kapitel 14 Svarsfrekvens på olika enkäter till uttagna deltagare i FÖVUX III . . . . 380 14.1 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX 111 . . . . . . . . 192 381 14.2 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX III bland anställda med regelbundna arbetstider fördelat på erbjudet studievillkor . . 194 381 14.3 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX [Il bland anställda med regelbundna arbetstider med avseende på kön och erbjudet studievillkor 195 381 14.4 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX Ill bland anställda med regelbundna arbetstider med avseende på ålder och erbjudet studievillkor . . . . . . . . . . . . . . . 195 382 14.5 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX III bland anställda med regelbundna arbetstider med avseende på grundutbildning och erbjudet studievillkor . . . . . . 196 383 14.6 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX III bland anställda med regelbundna arbetstider

Fig. nr. Tab. nr. Fig. sid. Tab. sid. med avseende på tidigare studier utöver grundutbildning och erbjudet studievillkor . . . . . . . . . . . . 196 384 14.7 D.8 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX Ill bland skiftarbetare inom industrin med avseende på kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 384 14.8 D. 9 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX lII bland skiftarbetare inom industrin med avseende på ålder . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 385 14.9 D. 10 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX lll bland skiftarbetare inom industrin med avse- . . . . . . . . 199 386 ende på grundutbildning 14.10 D. ll Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX III bland skiftarbetare inom industrin med avseende tidigare studier utöver på . . . . . . . . . . . . . . . 200 386 grundutbildning 14.11 D. 8 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX lll bland personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn med avseende på kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 201 384 14.12 D.9 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX III bland personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn med avseende på ålder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 384 14.13 D. lO Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX Ill bland personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn med avseende på . . . . . . . . . . . . . .. 202 335 grundutbildning 14.14 D. ll Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX lll bland personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn med avseende på tidigare studier utöver grundutbild- 203 386 ning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.15 D. 12 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX III bland hemarbetande kvinnor fördelat på er- . . . . . . . . . . 204 386 bjudet studievillkor 14.16 D. 13 Resultat av den uppsökande verk-

Fig. nr. Tab. nr. Fig. sid. Tab. sid. samheten i FÖVUX III bland hemarbetande kvinnor med avseende på ålder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204 386 14.17 D. 14 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX III bland hemarbetande kvinnor med avseende på grundutbildning . . . . . . . . . . . . . . . 205 387 14.18 D. 15 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX lll bland hemarbetande kvinnor med avseende på tidigare studier utöver grundutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206 387 14.19 D. 16 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX III bland hemarbetande kvinnor med avseende på tidigare erfarenhet av förvärvsarbete 207 387 14.20 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX lll bland fysiskt handikappade personer . . . . . . . . . 208 D. 17 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX III bland fysiskt handikappade personer fördelat på kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 388 D. 18 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX III bland fysiskt handikappade personer fördelat på ålder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 388 14.21 D. 19 Studievillkorets betydelse vid anmälan till deltagande i FÖVUX Ill för anställda med regelbundna arbetstider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 209 388 14.22 D. 20 Studievillkorets betydelse vid anmälan till deltagande i FÖVUX III för skiftarbetare inom industrin och för personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn . . . . . . . . . . . 210 389 D. 21 Studiestödets betydelse vid anmälan till deltagande i FÖVUX Ill för anställda med regelbundna arbetstider och för hemarbetande kvinnor 389 14.23 D. 22 Önskat ämne för dem som ville delta i FÖVUX III . . . . . . . . . . . 211 390 D. 23 Skäl nu att vilja delta i FÖVUX 111 . 391 D.24 Orsaker till att inte vilja delta i FÖVUX 111 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 392

Tab. nr. Fig. sid. Tab. sid. Fig. nr.

FÖVUX III-deltagarnas synpunkter . . . . . . . 393 på studieorganisatörerna Antal studiecirklar under FÖVUX [II . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 393 Genomsnittligt antal studietimmar i FÖVUX llI fördelat på deltagar- 394 grupp och ämne

Kapitel 15 15.1 och FÖVUX III-deltagarnas synpunkter 15.2 angående viktiga egenskaper hos 222 cirkelledare 223 395 Deltagarnas svar på frågan om det i studiecirkeln skett studieorientering 395 15.3 Deltagarnas synpunkter på den utbildnings- och arbetsmarknadsinformation som gavs i studiecirklarna i 229 396 FÖVUX III 15.4 Deltagarnas uppfattning i FÖVUX III om betydelsen av stimulansbidrag respektive studier delvis på arbetstid 231 396 15.5 i FÖVUX Deltagarnas uppfattning III om betydelsen av studier helt på arbetstid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 397 Deltagarnas uppfattning i FÖVUX III om studiestödets betydelse för studiernas fullföljande 15.6 Hur studierna motsvarat deltagarnas i FÖVUX III 232 397 förväntningar 15.7 och Deltagarnas viktigaste behållning av 234 och att delta i FÖVUX-studier 235 398 15.8 FÖVUX III-deltagarnas planer på fortsatta studier . . . . . . . . . . . . . . . 398 D. 36 FÖVUX llI-deltagarnas önskemål 399 om betyg eller intyg . . . . . . . . . . . . D. 37 FÖVUX III-deltagarnas synpunkter 399 på skrivningar och prov F rånvaron för de olika deltagargrup- III . . . . . . . . . . . . . 400 perna i FÖVUX Uppgivna anledningar till frånvaro i de olika deltagargrupperna i FÖVUX III 401 15.9- Studiernas varaktighet för de uttag- 239- 15.13 na deltagarna i FÖVUX III . . . . . . . 242 402

2l

Fig. nr. Tab. nr. Fig. sid. Tab. sid. D. 41 Orsaker till att inte påbörja studier i FÖVUX III . . . . . . . . . . . . . . . . . . 403 D. 42 Orsaker till att avbryta studier under FÖVUX Ill 404

Kapitel I 7 Svarsfrekvens på olika enkäter till uttagna deltagare i FÖVUX IV . . . . 405 17.1 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX IV . . . . . . . . 252 405 17.2 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX IV bland personer bosatta i glesbygd i Kalix och Bodens kommuner med avseende på ålder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 406 17.3 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX lV bland personer bosatta i glesbygd i Kalix och Bodens kommuner med avseende på kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 406 17.4 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX IV bland personer bosatta i glesbygd i Gällivare och Kiruna kommuner med avseende på ålder . . . . . . . . . . . . . . . . . 255 405 17.5 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX IV bland personer bosatta i glesbygd i Gällivare och Kiruna kommuner med avseende på kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 406 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX IV för de olika målgrupperna fördelat på tidigare studier utöver grundutbildning . . . 407 17.6 Önskat ämne för dem som ville delta i FÖVUX IV . . . . . . . . . . . 257 407 Skäl till att inte vilja delta i FÖVUX IV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 408

Kapitel 18 Antal studiecirklar under FÖVUX IV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 408 FÖVUX IV-deltagarnas planer på fortsatta studier . . . . . . . . . . . . . . .

l8.l Hur studierna motsvarat deltagarnas

förväntningari FÖVUX IV 409

Tab. nr. Fig. sid. Tab. sid. Fig. nr.

18.2 och D. 52 Studiernas varaktighet i FÖVUX IV 253 och 18.3 för de uttagna deltagarna . . . . . . . . 264 409

Kapitel 21 21.1 Schematisk beskrivning av tänkbara relationer mellan antalet anställda som avses rekryteras till studier genom uppsökande verksamhet på arbetsplatser, studera med ledighet från anställningen respektive uppbära studiestöd . . . . . . . . . . . . . 282

Kartor Karta 1: Andelen kortutbildade i olika kommuner 1970. Antal invånare med högst åttaårig folkskola som allmän skolutbildning per l 000 invånare i åldern 15-59 år. Karta 2: Deltagarfrekvens i vissa studiecirklar l970/7l. Antal deltagare ivissa studiecirklar läsåret 1970/71 per l 000 invånare i åldern 15-59 år. Endast deltagare i de s. k. prioriterade cirklarna samt övriga cirklar i språk, samhälls- och rättsvetenskap, naturvetenskap, medicin och matematik har medräknats. Karta 3. Deltagarfrekvens i vissa studiecirklar 1972/73. Antal deltagare ivissa studiecirklar läsåret 1972/73 per 1 000 invånare i åldern 15-59 år. Endast deltagare i de s. k. prioriterade cirklarna samt övriga cirklar i språk, samhälls- och rättsvetenskap, naturvetenskap, medicin och matematik har medräknats. Karta 4: Deltagarfrekvens i prioriterade studiecirklar i förhållande till andelen kortutbildade 1972/73. Antal deltagare i prioriterade studiecirklar läsåret 1972/73 per l 000 invånare 1970 i åldern 16-59 år med högst åttaårig folkskola som allmän skolutbildning. Karta 5. Deltagarfrekvens i samtliga studiecirklar 1972/73. Antal deltagare i samtliga studiecirklar läsåret 1972/73 per l 000 invånare i åldern 15-59 år. Karta 6: Andelen kortutbildade i olika stadsdelar i Västerås. Andel kortutbildade per l 000 invånare i åldern 15-59 år enligt 1970 års folk- och bostadsräkning.

Förkortningar

ABF Arbetarnas bildningsförbund AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMU Arbetsmarknadsutbildning ALI-RATI Arbetsledarinstitutet « institu- Rationaliseringstekniska tet ASSI AB Statens skogsindustrier BD 80 Länsutredningen för Norrbottens län BSF Blåbandsrörelsens studieförbund CERI Centre for Educational Research and Innovation CSN Centrala studiestödsnämnden Ds Departementspromemoria Folkbildnings- Kungörelsen (1963:463) om statsbidrag till det fria och kungörelsen frivilliga folkbildningsarbetet FS Frikyrkliga Studieförbundet FU Folkuniversitetet Förslag till Förslag till lag om arbetstagares rätt till ledighet för studieledig- utbildning (Ds A 1974:2) hetslag Förtroende- Lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning mannalagen på arbetsplatsen FÖVUX Kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning GRUV Grundskolestudier för vuxna (forskningsprojekt) GU Gymnasieutredningen HSB Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening IFL Institutet för företagsledning IOGT International Order of Good Templars JUF Jordbrukarungdomens förbund KAMU Kommittén för översyn av arbetsmarknadsutbildningen KF Kooperativa förbundet KFUK Kristliga föreningen för unga kvinnor KFUM Kristliga föreningen för unga män LiS Liberala Studieförbundet LKAB Luossavaara-Kiirunavaara AB LO Landsorganisationen i Sverige LOVUX LO :s arbetsgrupp för vuxenutbildningsfrågor LTK Lantbrukets korrespondensskola Mbsk Studieförbundet Medborgarskolan NBV Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet NJA Norrbottens Järnverk AB NKI Nordiska korrespondensinstitutet NTO Nationaltemplarorden OECD Organisation for Economic Cooperation and Development

Förkortningar

PUN Statens personalutbildningsnämnd RTI Rådet för tjänstemannautbildning inom industrin SAF Svenska arbetsgivareföreningen SALF Sveriges arbetsledareförbund SAMVUX Rekrytering, uppsökande verksamhet och samordning i vuxenutbildningen (forskningsprojekt) SAP Sveriges socialdemokratiska arbetareparti SCA Svenska Cellulosa AB SCB Statistiska centralbyrån Sfr Studiefrämjandet SHIO Sveriges hantverks- och industriorganisation SIF Svenska industritjänstemannaförbundet SIFU Statens institut för företagsutveckling SKS Sveriges kyrkliga studieförbund SLS Svenska landsbygdens studieförbund SOSVUX Studiebehov och studiehinder i vuxenutbildningen (forskningsprojekt) SOU Statens offentliga utredningar SR Sveriges Radio SR/PUB Sveriges Radios publik- och programforskningsavdelning SR/UTB Sveriges Radios utbildningsprogramenhet SRA Svenska reproduktions AB SV Studieförbundet Vuxenskolan SVUX Kommittén för studiestöd åt vuxna SYO Studie- och yrkesorientering SÖ Skolöverstyrelsen TBV Tjänstemännens bildningsverksamhet TCO Tjänstemännens Centralorganisation TRU Kommittén för television och radio i utbildningen U 68 1968 års utbildningsutredning UKÄ Universitetskanslersämbetet YB Yrkesutbildningsberedningen YRK-kurser Yrkesinriktade kurser

SOL 1974:54

.Författningsförslag

l Förslag till Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom förordnas i fråga om studiestödslagen (1973:349) ,

dels att 4 kap. 5, 9, 15, 17-20, 23 och 26 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 kap. 26 § skall utgå, dels att nuvarande 5 och 6 kap. skall betecknas 8 och 9 kap. samt nuvarande 1 kap. 4 och 5 §§ skall betecknas l kap. 6 och 9 §§, dels att l kap. 1 §, nya l kap. 6 §, nya 1 kap. 9 §, 3 kap.5, 13-15 och 17 §§, 4 kap. 4, 8-14, 21-25, 28-30, 33, 39 och 41-43 §§, nya 8 kap. 77 och 78 §§, nya 9 kap. 2 § och rubriken närmast före 4 kap. 12 § samt punkterna 7-9 i övergångsbestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas tre nya kapitel, 5-7 kap., samt fem nya paragrafer, l kap. 4, 5, 7 och 8 §§ och 4 kap. 10 a §, allt av nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 1 § Staten lämnar studiestöd enligt Staten lämnar studiestöd enligt denna lag i form av förlängt barn- denna lag i form av förlängt barnbidrag, studiehjälp och studieme- bidrag, studiehjälp, studiemedel, del. timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd.

4§ Dagstudiestöd består av inkomstbidrag och internatbidrag. 1 1974:483. Omtryckt

26 F

örfatmingsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 § Särskilt vuxenstudiestöd består av vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel samt resekostnadsersättning.

6§ Studiestödet handhas av centra- Studiestödet handhas av centrala skolsty- 1a studiestödsnämnden, studiestudiestödsnämnden, relserna, landstingskommunernas medelsnämnderna, skolstyrelserandra landstingskommunernas ututbildningsnämnder, myn- na, digheter och organ enligt bestäm- bildningsnämnder, andra myndigmelser som meddelats av Konung- heter och organ enligt bestämmelen eller, efter Konungens bemyn- ser som meddelats av regeringen av centrala studiestöds- eller, efter regeringens bemyndidigande, nämnden. gande, av centrala studiestöds- Ärende om återbetalning av nämnden. studiemedel Ärende om återbetalning av återbetalningspliktiga dock alltid av centrala återbetalningspliktiga studiemedel handlägges studiestödsnämnden, om ej Ko- handlägges dock alltid av centrala nungen förordnar annat. studiestödsnämnden, om ej regeringen förordnar annat.

7§ Skolstyrelsen skall utse ett studiestödsråd med uppgift att biträda styrelsen i frågor rörande timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd. Studiestödsrâd skall bestå av det antal ledamöter som skolstyrelsen bestämmer, dock minst fem. Antalet ledamöter skall alltid vara ojämnt. Av ledamöterna skall 1. omkring tva° tredjedelar företräda fackliga organisationer med Landsorganisationen i Sverige som huvudorganisation och 2. omkring en tredjedel företräda fackliga organisationer med Tjänstemännens centralorganisation som huvudorganisation. Skolstyrelsen skall inhämta förslag till ledamöter från envar av de

F 27

örfatlningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse två huvudorganisationernas distriktsorganisationer. Tjänstgöringstiden för ledamot i rådet bör ej överstiga den som gäller för ledamot i skolstyrelsen. Närmare bestämmelser om studiestödsrdds verksamhet meddelas av regeringen.

Handhas med stöd av bestämmelse enligt 6 § frågor rörande timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd i kommun av annan kommunal nämnd än skolstyrelsen gäller bestämmelse i 7§ om skolstyrelse i stället denna nämnd.

I denna lag förstås med bas- I denna lag förstås med basbelopp: basbeloppet enligt lagen belopp basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, (1962 :381) om allmän försäkring. termin: första eller andra hälften av ett kalenderår, iden mån ej annat följer av bestämmelse som Konungen meddelar.

5 kap. Timstudiestöd Allmänna bestämmelser 1 § Timstudiestöd utgår till deltagare i sädan studiecirkel som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, skolöverstyrelsen bestämmer.

2 § Timstudiestöd utgår till arbetstagare som på grund av sitt deltagande i studiecirkel förlorar . arbetsinkomst.

3 § Timstudiestöd beviljas efter ansökan av 1. facklig organisation som avser att bedriva uppsökande verk-

författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse samhet på viss arbetsplats i syfte att främja studier bland de anställda arbetsplatsen och som i på samband därmed önskar fördela timstudiestöd till de anställda, 2. facklig organisation som eljest avser att fördela timstudiestöd till arbetstagare inom organisationens verksamhetsområde, 3. enskild. Ansökan skall ges in inom den tid och i den ordning som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, centrala studiestödsnämnden bestämmer. Om särskilda skäl föreligger, får ansökan prövas även om den kommit in för sent.

4 får under två § Timstudiestöd på varandra följande kvartal utgå för lägst tio och högst 35 studietimmar. I fråga om vad som avses med studietimme gäller de särskilda bestämmelser som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, skolöverstyrelsen meddelar.

5 § Timstudiestöd får ej utgå till den som under tid då studiecirkeln uppbär annat studiepågår stöd enligt denna lag än dagstudiestöd. Timstudiestöd får ej heller utgå till den vars uppehälle helt eller till väsentlig del bekostas av staten eller kommun, om ej annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar.

6 § Timstudiestöd utgår med 0,12 procent av basbeloppet för varje studietimme. Timstudiestöd enligt första stycket avrundas till helt krontal,

F 29

örfattnings/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse vid öretal under 50 nedåt och vid annat öretal uppåt. Vid beräkning av timstudiestöd tillämpas det basbelopp som gäller för andra månaden före ingången av det kalenderhalvår under vilket timstudiestödet skall utgå eller, om timstudiestöd vid ett och samma tillfälle skall beviljas för studiecirkel som pågår under två kalenderhalvår, det basbelopp som gäller för andra månaden före ingången av det första av dessa. Vissa bestämmelser om fördelning m.m. av timstudiestöd 7 § Belopp för timstudiestöd fördelas på kommunerna i riket enligt bestämmelser som regeringen meddelar. Rått att söka timstudiestöd av det belopp som tilldelats en kommun enligt första stycket har I. facklig organisation som avser att fördela timstudiestöd till arbetstagare som har sin huvudsakliga arbetsplats inom kommunen, 2. enskild som har sin huvudsakliga arbetsplats inom kommunen. I vad gäller rätten att söka timstudiestöd skall arbetstagare som saknar huvudsaklig arbetsplats anses tillhöra den kommun till vilken han med hänsyn till sina arbetsförhållanden under den tid studiecirkeln pågår främst kan anses höra. 8 § Överstiger summan av de belopp, varom ansökningar om timstudiestöd gjorts, det belopp som kommunen tilldelats för sådant stöd enligt 7 §, skall timstudiestöd i första hand utgå till den som med hänsyn till arbetsförhållan-

SOU l974z54 30 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse den, tidigare utbildning, studieförhållanden, personliga förhållanden och andra omständigheter av vikt bedöms bäst behöva timstudiestöd. Närmare bestämmelser om fördelningen av timstudiestöd i fall som avses iförsta stycket meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

6 kap. Dagstudiestöd Allmänna bestämmelser 1 § Dagstudiestöd utgår till deltagare i sådan ämneskurs vid folkhögskola som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, skolöverstyrelsen bestämmer.

2 § Dagstudiestöd beviljas efter ansökan av I. facklig organisation som avser att bedriva uppsökande verksamhet pä viss arbetsplats i syfte att främja studier bland de anställda på arbetsplatsen och som i samband därmed önskar fördela dagstudiestöd till de anställda, 2. facklig organisation som eljest avser att fördela dagstudiestöd till arbetstagare inom organisationens verksamhetsområde, 3. enskild. Ansökan skall ges in inom den tid och i den ordning som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, centrala studiestödsnämnden bestämmer. Om särskilda skäl föreligger, får ansökan prövas även om den kommit in för sent.

3 § Dagstudiestöd får under två på

varandraföl/ande kvartal utgäför

F

örfattnings/örs/ag 31

Nu varan de lydelse Föreslagen lydelse

lägst två och högst fem dagars studier.

4 § Dagstudiestöd får ej utgå till den som under den tid då ämneskursen pågår uppbär annat studiestöd enligt denna lag än timstudiestöd. Dagstudiestöd får ej heller utgå till den vars uppehälle helt eller till väsentlig del bekostas av staten eller kommun, om ej annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar.

Inkomstbidrag 5 § Inkomstbidrag utgår till arbetstagare som på grund av sitt deltagande i ämneskurs förlorar arbetsinkomst.

6 § Inkomstbidrag utgår med 0,7 procent av basbeloppet för varje dags studier. Inkomstbidrag enligt första stycket avrundas till helt tiotal kronor, vid krontal under fem nedåt och vid annat krontal uppär. Vid beräkning av inkomstbidrag tillämpas det basbelopp som gäller › för andra månaden före ingången av det kalenderhalvår under vilket inkomstbidraget skall utgå eller, om dagstudiestöd vid ett och samma tillfälle skall beviljas för ämneskurs som pågår under två kalenderhalvår, det basbelopp som gäller för andra månaden före ingången av det första av dessa.

Internatbidrag 7 § Internatbidrag utgår till den som på grund av sitt deltagande i

32 Författningsjörslag

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse ämneskurs har särskilda kostnader för resa, kost eller logi.

8 § Internatbidrag utgår till I. arbetstagare, 2. annan under förutsättning att denne är bosatt i glesbygd, hemarbetande eller handikappad. Närmare bestämmelser om rätt till internatbidrag för den som avses iförsta stycket 2 meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

9 § Internatbidrag utgår med 0,7

procent av basbeloppet för varje

dygn under vilket en dags studier äger rum. I fråga om avrundning och tillämpligt basbelopp äger 6 § andra och tredje styckena motsvarande tillämpning.

Vissa bestämmelser om fördelning m. m. av dagstudiestöd 10 § Belopp för dagstudiestöd fördelas på kommunerna i riket enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

11 § Rätt att söka dagstudiestöd av det belopp som tilldelats kommunen enligt 10 § har som av- 1. facklig organisation ser att fördela dagstudiestöd till arbetstagare som har sin huvudarbetsplats inom kommusakliga nen, 2. enskild som har sin huvudarbetsplats inom kommusakliga nen. Bestämmelserna i 5 kap. 7§ andra stycket äger motsvarande tillämpning.

Författnings/örslag 33

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse 12 § Rätt att söka internatbidrag av det belopp som tilldelats kommunen enligt 10 § har dessutom den som är bosatt i kommunen under förutsättning att han iir bosatt i glesbygd, hemarbetande eller handikappad eller att eljest särskilda skäl föreligger.

13 § överstiger summan av de belopp varom ansökningar om dagstudiestöd gjorts, det belopp som kommunen tilldelats för sådant stöd enligt 10 §, skall dagstudiestöd i första hand utgå till den som med hänsyn till arbetsförhållanden, tidigare utbildning, studieförhållanden, personliga förhållanden och andra omständigheter av vikt bedöms bäst behöva dagstudiestöd. Bestämmelserna i första stycket skall även tillämpas om det belopp kommunen tilldelats har fördelats pá delposter för olika slag av deltagare i ämneskurser och summan av de belopp varom ansökningar gjorts för vissa deltagare överstiger det belopp som motsvarande delpost avser. Närmare bestämmelser om fördelning av dagstudiestöd i fall som avses i första och andra styckena meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

34 F örfatmingsjörslag

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse 9. Under år för vilket studie- 9. Under år för vilket studiestöd utgår till studerande med stöd i annan form än timstudiestöd av de nya bestämmelserna är stöd och dagstudiestöd utgår till den studerande ej skyldig att er- den studerande med stöd av de på stu- nya bestämmelserna är den studelägga ränta eller amortering dielån som han fått enligt studie- rande ej skyldig att erlägga ränta hj älpsreglementet (1964:402). eller amortering på studielån som Ränta på studielån, som belöper han fått enligt studiehjälpsreglepå sådant år, erlägges med lika mentet (1964:402). Ränta på stustora annuiteter under den i amor- dielån, som belöper på sådant år, teringsplanen för lånet fastställda erlägges med lika stora annuiteter amorteringstiden. under den i amorteringsplanen för lånet fastställda amorteringstiden.

Övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser de bestämmelseri l kap. och i som gäller studiestödsråd, timstudiepunkt 9 övergångsbestämmelserna stöd och dagstudiestöd samt såvitt avser 5 och 6 kap. den l juli 1975 och iövrigt den l januari 1976. 2. Ytterligare föreskrifter för ikraftträdandet av denna lag meddelas av bemyndigande, av centrala studiestödsregeringen eller, efter regeringens nämnden.

2 Förslag till

Lag om kommuns medverkan vid uppsökande verksamhet i studiefrämjande syfte

Härigenom förordnas som följer.

l § Kommunal nämnd skall besluta om sådant statsbidrag som facklig organisation enligt särskilda bestämmelser kan få för uppsökande verksamhet i syfte att främja studier bland arbetstagare på arbetsplats inom kommunen. Kommunstyrelsen skall bestämma vilken kommunal nämnd som skall besluta i ärende om statsbidrag enligt första stycket.

2 § Innan kommunal nämnd beslutar i ärende om statsbidrag som avses i 1 §, skall nämnden inhämta förslag från det studiestödsråd, som enligt l kap. 7 § studiestödslagen (1973:349) skall finnas i kommunen. I förslag enligt första stycket skall studiestödsrådet ange om statsbidrag bör utgå och i så fall med vilket belopp.

Förfarmings/örslag 35

3 § Beslutar kommunal nämnd annat än vad studiestödsrådet föreslagiti sitt yttrande enligt 2 § andra stycket, får den fackliga organisationen föra talan mot beslutet hos skolöverstyrelsen genom besvär. Om besvär i annat fall över beslut av kommunal nämnd i fråga om statsbidrag enligt l § gäller vad som stadgas i kommunallagen (1953:753) eller kommunallagen (l957:50) för Stockholm. Talan får ej föras över skolöverstyrelsens beslut i ärende enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den l juli 1975.

Sammanfattning

Allmänt

Kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX), som tillsattes 1970-02-06, har till uppgift att systematiskt pröva och utvärdera åtgärder för att undanröja de hinder, som nu utestänger vuxna med kort och bristfällig ungdomsutbildning från att delta ivuxenutbildning. Verksamheten bedrivs i form av studiecirklar och folkhögskolekurser, till vilka deltagarna rekryteras genom uppsökande verksamhet. Avsikten är att förvärva som kan komma erfarenheter, det fortsatta reformarbetet inom vuxenutbildningsområdet tillgodo, så att de kortutbildade, lågavlönade och kulturellt sämst lottade att ges möjligheter utnyttja de utbildningsresurser samhället förfogar över. Bakgrunden till kommitténs verksamhet är en skrivelse till utbildningsministern 1969-06-12, avgiven av Landsorganisationen i Sverige (LO) och Arbetarnas bildningsförbund i vilken det framhölls (ABF), att vuxenutbildningen i de former den dittills bedrivits i första hand utnyttjats av de yngre och relativt välutbildade. LO och ABF föreslog därför en försöksverksamhet, som skulle rikta sig till de utbildningsmässigt sämst gynnade. Syftet angavs vara att genom flexibla studieformer och olika slags studiestimulerande försöka åtgärder nå de vuxna, som hade kort och bristfällig utbildning och av geografiska, ekonomiska, sociala och psykologiska skäl inte deltog i vuxenutbildning. I enlighet med direktiven har FÖVUX under fyra år - 1970/71 1973/74 - bedrivit försöksverksamhet. Sådan har också planerats för ett femte försöksår 1974/75. Verksamheten, som har genomförts isamarbete med ABF och Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV), har hela tiden bedrivits i form av studiecirklar. Under de fjärde och femte försöksåren kompletterades cirkelstudierna med ämneskurser vid folkhögskola. Deltagare till FÖVUX-studier har samtliga försöksår rekryterats genom uppsökande verksamhet på arbetsplatser och fr.o.m. det andra året även i bostadsområden. En sammanfattning av verksamheten under de första och andra försöksåren återfinns i kapitlen 11 och 12. Verksamheten under de två första försöksåren har dessutom redovisats utförligt i delbetänkandena Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU 1972:19) och Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU 1973:9).

38 Sammanfattning

för verksamheten under de l föreliggande huvudbetänkande redogörs Dessutom framläggs förslag till reformer tredje och fjärde försöksåren. rörande verksamhet, studiecirkelverksamhet, folkhögskoleuppsökande vilka baseras på erfarenheter från hela den hittills kurser och studiestöd, genomförda försöksverksamheten.

Försöksverksamheten

Det tredje försöksåret

Under år 1972/73 koncentrerades försöksverksamheten till Östergötlands län. Detta år omfattade verksamheten dels anställda på vissa arbetsplatoch dels ser, dels hemarbetande kvinnor i några utvalda bostadsområden bosatta på två orter i länet. Följande fysiskt handikappade personer orter och rekryteringsfrämjande åtgärder ingick i det tredje målgrupper, årets försöksverksamhet:

1 Anställda med normal arbetstidsförläggning

anordnades 53 studiecirklar på 19 olika arbetsplatseri Sammanlagt Linköping och Åtvidaberg för Norrköping, Finspång, Motala, Mjölby, Som urvalsram för medveranställda med normal arbetstidsförläggning. användes en förteckning över kande arbetsplatser i denna del av projektet länets samtliga fackklubbar tillhörande Svenska metallindustriarbetare- Svenska fabriksarbetareförbundet, Statsanställdas förbund förbundet, och Handelsanställdas förbund. Vid urvalsdragningen, som genomfördes tre variabler under kontroll: fackklubbsstorslumpmässigt, hölls följande och studievillkor. Fyra olika studievillkor lek, fackförbundstillhörighet fördelades jämnt mellan de medverkande arbetsplatserna enligt följande: erbjöd studieorganisatörema dem som kontaktades på fem arbetsplatser fritidsstudier utan Stimulansbidrag och utan studiestöd, på fem andra fritidsstudier utan Stimulansbidrag men med studiearbetsplatser erbjöds fritidsstudier med ett stöd, på ytterligare fem arbetsplatser erbjöds Stimulansbidrag på 300 kr samt studiestöd och på fyra arbetsplatser de som önskade delta möjlighet att bedriva studier på delad hade arbetstid och fritid med studiestöd. På sju av arbetsplatserna deltog även

tjänstemannaklubbar.

2 Anställda med skiftarbete inom industrin

anordnades nio studiecirklar arbetsplatser i Sammanlagt på två olika för anställda med Skiftarbete inom industrin. Finspång och Norrköping dem som kontaktades möjlighet att bedriva Studieorganisatörerna erbjöd cirkelstudier arbetstid. För dem som uttogs till studiecirklar på betald inom projektets ram tillämpades ett system med ersättare.

Sammanfattning 39

3 Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektom

Sammanlagt anordnades tolv studiecirklar på två olika arbetsplatser i Motala för personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektom. Studierna genomfördes på betald arbetstid. De som deltog i FÖVUX-cirklar ersattes av extrapersonal vid de tidpunkter då cirkelsammankomsterna ägde rum.

4 Hemarbetande kvinnor

Sammanlagt anordnades 14 studiecirklar i Finspång och Mjölby för hemarbetande kvinnor. I samråd med ABF:s lokalavdelningar utvaldes för försöksverksamheten några bostadsområden med en stor andel kortutbildade kvinnor. Inom varje område fördelades studievillkoren slumpmässigt på de kvinnor, som under 1970 hade en inkomst under 6 000 kr. Hälften av de uppsökta studier erbjöds med studiestöd, hälften utan studiestöd.

5 Fysiskt handikappade personer; synskadade, döva, hörselskadade och rörelsehindrade

Sammanlagt anordnades 22 studiecirklar i Norrköping och Motala för handikappade. Verksamheten omfattade döva, hörselskasynskadade, dade och rörelsehindrade personer. Studieorganisatörerna, som själva hade nära anknytning till de lokala handikapporganisationerna, rekryterade deltagare till studierna genom hembesök. De uppsökta erbjöds studier på fritid med studiestöd. Stimulansbidrag utgick inte, men utöver det reguljära studiestödet förekom särskilda stödjande såsom åtgärder, tekniska hjälpmedel, m.m. transporthjälp

Som framgått var studievillkoren det tredje försöksåret bestämda på förhand för de olika målgrupperna. De deltagare med normal arbetstidsförläggning, som studerade med Stimulansbidrag erhöll vardera 300 kr om de hade varit närvarande minst 70 procent av studietimmarna, medan de som studerade på delad arbetstid och fritid läste i stort sett halva tiden på arbetstid och halva tiden på fritid utan löneavdrag för den tid de använt till studier. För deltagarna med Skiftarbete eller obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektom förlades studierna helt till arbetstid. Även dessa deltagare erhöll sin ordinarie lön utan avdrag från respektive arbetsgivare. För vissa deltagargrupper fanns att söka studiestöd som möjlighet ersättning för av studierna betingade extra kostnader för resor, måltider och barntillsyn samt för inkomstbortfall på grund av förlorat extraarbete. Studierna och studiematerialen var kostnadsfria för samtliga deltagare. Genom enkäter och intervjuer insamlades uppgifter om deltagarna, de personer som inte ville delta, de personer som anmält sig men som aldrig kom till någon sammankomst eller som avbröt studierna under verksam-

40 Sammanfattning

hetsåret samt om studieorganisatörerna och cirkelledama m.fl. En uppställning över de undersökningsmoment som ingått i utvärderingen återfinns i avsnitt 14.2.

Den uppsökande verksamheten

De studieorganisatörer, som skulle handha den uppsökande verksamheten under det tredje försöksåret utvaldes på arbetsplatserna av fackklubben eller i samråd med den lokala ABF- eller TBVtjänstemannaklubben På de orter, där rekryteringen av hemarbetande kvinnor avdelningen. skulle valde den lokala ABF-avdelningen ut lämpliga studieäga rum, organisatörer. De lokala handikapporganisationema utsåg på liknande sätt dem som skulle utföra rekryteringsarbetet bland de handikappade. I slutet en veckolång för dem av augusti 1972 anordnades utbildning som skulle arbeta som studieorganisatörer. Därefter startade den uppsökande verksamheten. Uppgiften för de sammanlagt 75 studieorganisatörerna var, i likhet med tidigare försöksår, att genom uppsökande verksamhet på arbetsplatser respektive genom hemundergarbetstid besök i bostadsområden erbjuda så många som möjligt inom respektive målgrupp cirkelstudier. De uppsökta skulle vara mellan 25 och 67 år, ha som enda grundutbildning och i huvudsak inte sex- eller sjuårig folkskola tidigare ha deltagit i vuxenutbildning. Studieorganisatörema fick genom kommittén ersättning för den tid de ägnat åt rekryteringsarbetet. När den uppsökande verksamheten var avslutad hade studieorganisatörerna sammanlagt kontaktat 4 512 personer. Resultatet av den uppsökande verksamheten under det tredje försökscirkel dem som året åskådliggörs i figur 14.1. Varje representerar kontaktades inom de olika målgrupperna samt andelen därav som önskade önskade delta i studierna. Anställda med normal respektive inte benämns i figurerna anställda med regelbundna arbetstidsförläggning arbetstider. Som framgår av figuren var intresset för att delta störst bland med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn. Hela 81 procent personalen av dem som kontaktades inom denna grupp anmälde sig till FÖVUX-stuinom denna målgrupp liksom de skiftarbetande inom dier. De uppsökta industrin erbjöds, som tidigare nämnts, studier på betald arbetstid. Bland de anställda med normal arbetstidsförläggning anmälde sig i till studier. Vid en jämförelse av genomsnitt 40 procent av de tillfrågade som uppnåddes med de olika studievillkor som de rekryteringsresultat, bland de anställda med normal arbetstidsförläggning, visar det prövades och fritid var betydligt attraktivare från sig, att studier på delad arbetstid rekryteringssynpunkt än fritidsstudier i någon form. 64 procent av dem, som erbjöds studier till hälften förlagda på arbetstid, önskade delta i medan motsvarande andel för övriga studievillkor varierade FÖVUX, mellan 34 och 40 procent. Andelen studieintresserade bland de hemarbetande kvinnorna var något lägre än motsvarande andel för dem som kontaktades på arbetsplatserna. Bland handikappgrupperna var andelen studieintresserade högst bland

sou 1974;54 41

Sammanfattning

Anställda med regel- Anställda med skift- Personal med schemabundna arbetstider arbete inom industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 2 349 = 793 = 500

Hemarbetande kvinnor Synskadade Döva Antal kontaktade Anta! kontaktade Antal kontaktade = 464 = 82 = 47

Hörselskadade Rörelsehindrade Antal kontaktade Antal kontaktade = 103 = 174

Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX III Figur 14.1 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX III,

i I Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX III procent

42 Sammanfattning

de döva, medan de rörelsehindrade hade den lägsta anmälningsfrekvensen. Det mindre tillfredsställande rekryteringsresultatet bland de rörelsehindrade kan dock till stor del förklaras av att hälsotillståndet hos många inom denna grupp helt omöjliggjorde studier. Antalet tillfrågade inom var och en av de fyra handikappgrupperna var emellertid litet, varför de rent kvantitativa resultaten av den uppsökande verksamheten för dessa grupper bör tolkas med särskild försiktighet. När det gäller resultaten av den uppsökande verksamheten var variationen mellan målgrupperna och även mellan orterna, beroende på lokala förhållanden, ibland påtaglig. Några genomgående tendenser kan emellertid iakttas. Intresset för att delta avtog genomgående med stigande ålder. I de målgrupper, där såväl män som kvinnor ingick, var kvinnorna mer studieintresserade än männen. Den största skillnaden i anmälningsfrekvensen mellan könen noterades bland dem med normal arbetstidsförläggning, som hade möjlighet att studera till hälften på arbetstid. Enligt studieorganisatörerna på dessa arbetsplatser berodde detta i stor utsträckning på det förmånliga studievillkoret, som även gav dubbelarbetande kvinnor en möjlighet att delta. De kontaktade, som endast hade sexårig folkskola som grundutbildning, var i allmänhet något mindre benägna att vilja delta än de som hade sju- eller åttaårig folkskola som grundutbildning. Vidare fanns en tendens till större studieintresse hos dem, som tidigare hade bedrivit vuxenstudier i någon form, jämfört med dem som saknade denna erfarenhet. De som var intresserade av att delta i FÖVUX-studier, fick vid kontakten med studieorganisatörerna ange vilket ämne de ville studera av de fyra som erbjöds inom FÖVUX. Totalt sett var engelska det mest önskade ämnet. Matematik och svenska kom på andra plats med sinsemellan ungefär lika stor frekvens, och därefter kom samhällskunskap. önskemålen skilde sig dock väsentligt för de olika grupperna (se figur 14.23). Studievillkorens och studiestödets rekryterande effekter har undersökts. Bland dem som erbjöds möjlighet att bedriva cirkelstudier under arbetstid, dvs. skiftarbetare inom industrin och sjukvårdspersonal med schemalagd arbetstid, ansåg omkring tre fjärdedelar av de uttagna deltagarna att studievillkoret direkt inverkat på deras beslut om deltagande i FÖVUX. Möjligheten att få läsa till hälften på arbetstid förefaller likaså ha haft en relativt stor rekryterande effekt. Mer än hälften av de uttagna deltagarna, som erbjudits detta studievillkor, uppgav att det hade haft stor betydelse när de anmälde sig till studierna. Däremot hade stimulansbidraget ingen påtaglig rekryterande effekt. Endast ett fåtal av deltagarna, som vid rekryteringstillfället erbjudits möjlighet till stimulansbidrag, ansåg att detta hade haft stor betydelse när de beslutade sig för att delta i FÖVUX. Vidare synes studiestödet, i detta fall i första hand ersättning för bamtillsyn eller kollektivt anordnad barnpassning, ha haft viss betydelse vid rekryteringstillfället bland de hemarbetande kvinnorna. För övriga grupper hade studiestödet liten eller ingen betydelse. Deltagarna i FÖVUX-cirklarna tillfrågades strax efter det att studierna

sou 1974:54 43

Sammanfattning

Anställda med regel- Anställda med skift- Personal med schemabundna arbetstider arbete inom industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal avgivna Antal avgivna Antal avgivna önskemål = l 019 önskemål = 450 önskemål = 410

Hemarbetande Synskadade DÖVG kvinnor Antal avgivna Antal avgivna Antal aVQiVna önskemål = 185 önskemål = 49 önskemål = 36

Hörselskadade Rörelsehindrade

Antal avgivna Antal avgivna önskemål = 57 önskemål = 67

Andel som önskade läsa svenska

Andel som önskade läsa engelska __ Figur 14.23 Ons/cat .. .. . ämne för dem som ville Andel som onskade lasa matematik delta iFÖ VUX I”, procent av avgivna önske- Andel som önskade läsa samhällskunskap må]

44 Sammanfattning

påbörjats, vad det var som gjort att de bestämde sig för att anmäla sig till en studiecirkel, då de blev uppsökta av en studieorganisatör. Intresse för ett speciellt ämne uppgavs oftast som orsak till att man anmälde sig till FÖVUX-studier. Liksom under tidigare försöksår utgjorde vidare studieorganisatörens personliga kontakt det egentliga skälet till att många anmälde sig till studier. l de grupper där studier helt eller delvis på arbetstid prövades var studievillkoret ofta den egentliga orsaken till att man anmälde sig till studier. Efter det att den uppsökande verksamheten avslutats gjordes en uppföljning i form av telefonintervjuer med ett urval av dem som avböjt deltagande i FÖVUX. Därvid tillfrågades dessa personer om anledningen till sina beslut. Skälen till att inte kunna eller vilja bedriva cirkelstudier varierade mellan och inom de olika grupperna. Bland de förvärvsarbetande uppgav många att de inte orkade studera jämsides med sitt arbete. Andra ansåg sig vara för gamla för att börja studera och åter andra uppgav att fritiden inte räckte till för studier. Bland de handikappade var bristande hälsa orsak till att många inte kunde delta i studier. Vid studiernas början tillfrågades samtliga deltagare, vilka egenskaper de ansåg vara viktiga hos en studieorganisatör. De flesta deltagarna betonade därvid nödvändigheten av att studieorganisatören var välinformerad om studiesituationen som helhet. Deltagarna framhöll vidare att studieorganisatören borde känna till och förstå den uppsöktes situation och näraliggande problem, kunna prata enkelt och inge förtroende. Dessa egenskaper betonades särskilt av de handikappade deltagarna.

Studieverksamheten

I likhet med tidigare försöksår var intresset för att delta i FÖVUX-studier så stort, att endast en del av dem som ville delta kunde beredas plats i studiecirklar inom ramen för FÖVUX. Ett slumpmässigt urvalsförfarande av deltagare var därför nödvändigt i vissa fall. De som inte kunde beredas plats i FÖVUX-cirklar erbjöds kostnadsfria cirkelstudier i ABFzs och TBV:s reguljära verksamhet. Totalt omfattade försöksverksamheten 110 studiecirklar med l 045 deltagare. Enligt försöksplanen skulle cirklarna det tredje försöksåret omfatta 40-60 studietimmar. De flesta cirklarna höll sig också inom denna ram. Medelvärdet för samtliga l lO cirklar var 46 studietimmar. Många av de cirkelledare, som arbetade i FÖVUX under det tredje försöksåret, hade förutom tidigare erfarenhet som cirkelledare också deltagit i någon av de kurser i metodutbildning, som studieförbunden anordnar. Cirkelledarna inom försöksverksamheten genomgick dessutom en speciellt tillrättalagd utbildning. På våren 1973, strax innan studiecirklarna avslutades, besvarade deltagarna en enkät, i vilken de bl. a. tillfrågades om vilka egenskaper de ansåg vara viktiga hos cirkelledare. Oavsett deltagargrupp ansåg de flesta deltagarna att den viktigaste egenskapen hos en cirkelledare var att på ett

Sammanfattning

klart sätt kunna förmedla kunskaper till deltagarna. l synnerhet de hemarbetande kvinnorna ansåg det vara av stor betydelse att cirkelledaren uppträdde på ett sådant sätt, att deltagarna inte behövde känna sig oroliga över att ”göra bort sig” i cirkeln. Denna synpunkt framkom också tydligt bland de rörelsehindrade. Av handikappgrupperna framhöll särskilt de synskadade och de döva egenskaper, som innebar förståelse och tolerans gentemot deltagarna. l likhet med de tidigare försöksåren rapporterade cirkelledarna regelbundet till FÖVUX bl.a. om hur arbetet fortlöpte i cirklarna. Omkring en tredjedel av cirkelledarna ansåg, att arbetet i FÖVUX-cirklarna skilde sig från det som de hade erfarenhet av från andra studiecirklar. Några av cirkelledarna hade därvid upplevt skillnader i negativ riktning, som t.ex. att FÖVUX-deltagarnas skiftande förkunskaper gjorde cirkelarbetet mera krävande för ledaren. De flesta, som hade upplevt skillnader, nämnde dock positiva sådana. Inom vissa deltagargrupper kunde ett fysiskt tröttande arbete och yrkesskador medföra svårigheter för deltagarna att genomföra studierna. Detta problem var dock mindre i de cirklar, som läste helt eller delvis på arbetstid. Det var också vanligt att deltagarna - särskilt i början av studierna - kände osäkerhet inför den egna förmågan och den nya situation, som studierna innebar för dem. l cirklarna med handikappade deltagare var det ofta nödvändigt med en grundlig studieteknisk handledning vid studiernas början. Många deltagare i dessa grupper behövde använda olika tekniska hjälpmedel i studiearbetet, t.ex. bandspelare. För dem som har Skiftarbete eller obekväm arbetstid begränsar arbetstidsförläggningen starkt möjligheterna att delta i fritidsstudier. Oftast är det en förutsättning för dessa personer, att studierna kan anordnas på eller i anslutning till arbetsplatsen och åtminstone delvis på arbetstid. Under det tredje försöksåret tillämpades ett system med ersättare under cirkelsammankomsterna för de deltagare som studerade på ,betald arbetstid. Planeringen av studierna för dessa deltagare genomfördes gemensamt av de fackliga organisationerna, studieförbunden och företagen. Ersättarsystemet fungerade i allmänhet bra, särskilt på de medverkande vårdinrättningarna. Detta berodde främst på att FÖVUX bekostade utbildning och anställning av extra personal på dessa arbetsplatser. Studieorientering och studieteknisk handledning i studiernas inledningsskede ombesörjdes i huvudsak av cirkelledarna. Vid studiernas slut erhöll deltagarna råd och vägledning för eventuella fortsatta studier. Denna studieorientering utformades som en allmän information om utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor. Ibland förekom också friare diskussioner om dessa frågor. Studieorienteringen omfattade de flesta cirklarna. I denna medverkade cirkelledarna och tjänstemän från arbetsförmedlingen. Deltagarnas synpunkter på studievillkorens betydelse under studietiden inhämtades vid verksamhetsårets slut för dem som studerat med Stimulansbidrag och för dem som läst helt eller delvis på arbetstid. Endast

Sammanfattning

2%

Anställda med regel- Skiftarbetare inom Personal med schemabundna arbetstider industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade deltagare = 323 tagare = 58 tagare = 83

Hemarbetande Synskadade Döva kvinnor Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade deltagare = 105 tagare = 37 tagare = 11

Hörselskadade Rörelsehindrade Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade deltagare = 22 tagare = 28

Bättre än väntat

E Som väntat

Figur 15.6 Hur studierna Sämre än väntat motsvarar deltagarnas förväntningar i F0 VUX III, procent Hade inga förväntningar

Sammanfattning 47

13 procent av deltagarna med normal arbetstidsförläggning ansåg att stimulansbidraget haft någon större betydelse för dem. Möjligheten att få studera till hälften på arbetstid ansågs däremot vara av stor betydelse för studiernas fullföljande. Hela 79 procent av de anställda med normal arbetstidsförläggning, som hade denna möjlighet, bedömde detta vara av stor betydelse under studietiden. Bland cirkeldeltagarna med Skiftarbete eller obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn var studievillkoret likaså av stor vikt för deltagandet icirklarna. Av skiftarbetama ansåg 76 procent och av sjukvårdspersonalen 90 procent, att studievillkoret hade varit mycket betydelsefullt för dem. Omkring två tredjedelar, av dem som fullföljde FÖVUX-studierna, ansåg att kursen motsvarat eller överträffat de förväntningar, som de haft när de anmälde sig (se figur 15.6). Ett mått på att studiearbetet hade upplevts som meningsfullt var också det stora intresset för fortsatta studier. Andelen, som önskade att i någon form fortsätta studierna efter det att FÖVUX-cirklarna avslutats, varierade mellan 61 och 74 procent för de deltagargrupper som rekryterats på arbetsplatserna och bland de hemarbetande kvinnorna. Bland handikappgrupperna uppvisade de synskadade och de rörelsehindrade likaså stort intresse för fortsatta studier. Omkring två tredjedelar av dem, som kallades till studiecirklar inom försöksverksamhetens ram, fullföljde studierna. Mellan sju och 24 procent av dem, som uttagits till cirklar i de olika grupperna, påbörjade aldrig sina FÖVUX-studier. Andelen deltagare som avbröt cirkelstudierna under studieårets gång varierade mellan tre och 30 procent. De uttalade skälen till att helt utebli från studierna var av många skilda slag. I stor utsträckning angavs praktiska problem, som helt eller delvis omöjliggjorde deltagande. Omkring två tredjedelar av dem som aldrig kom till cirkeln anförde sådana praktiska problem, som ofta var svåra att påverka för den enskilde individen. Även för dem som avbröt studierna förelåg ofta praktiska skäl, såsom byte av arbete eller arbetstid, från orten flyttning eller påbörjat förvärvsarbete. Många uppgav också, att de inte orkade med att både förvärvsarbeta på heltid och sköta studierna på ett för dem tillfredsställande sätt.

Det fjärde försöksåret

Under det fjärde försöksåret förlades 1973/74 försöksverksamheten helt till Norrbottens län. Verksamheten omfattade detta år dels anställda med skifarbete eller obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn, dels bosatta personer i mer eller mindre utpräglad glesbygd. I likhet med tidigare försöksår under prövades det fjärde året vissa åtgärder, som var avsedda att underlätta deltagande i studier för olika grupper av kortutbildade. Bland de skiftarbetande inom gruvindustrin och bland den schemabundna

vårdpersonalen gjordes fortsatta försök

med studier förlagda på betald arbetstid. För att pröva att komplettera cirkelstudierna med en mera intensiv studieform erbjöds vissa deltagargrupper möjlighet att under kortare studera perioder vid folkhögskola.

48 Sammanfattning

Studierna och studiematerialet med tidigare försöksår, kostvar, i likhet nadsfria. Dessutom kunde deltagarna söka studiestöd för extra kostnader, som uppstod i samband med studierna. Nedan följer en redogörelse för de målgrupper, orter och rekryteringsfrämjande åtgärder, som ingick i det fjärde årets försöksverksamhet:

1 Anställda med skiftarbete inom gruvindustrin

anordnades sex studiecirklar på två olika arbetsplatser i Sammanlagt Kiruna för anställda med Skiftarbete inom gruvindustrin. Studieorganisatörema sökte upp anställda med Skiftarbete och erbjöd dem cirkelstudier med kompletterande folkhögskolekurser på betald arbetstid.

2 Personal med schemalagd arbetstid inom várdsektorn

anordnades åtta studiecirklar på en arbetsplats i Gällivare för Sammanlagt med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn. Studievillkoret var personal detsamma som för de skiftarbetande inom gruvindustrin, dvs. cirkelstudier och folkhögskolekurser på betald arbetstid.

3 Personer bosatta iglesbygd i Kalix och Bodens kommuner

Sammanlagt anordnades 25 studiecirklar i glesbygd i Kalix och Bodens kommuner. De kontaktade personerna inom denna målgrupp erbjöds fritidsstudier med kompletterande folkhögskolekurser.

4 Personer bosatta i glesbygd iKiruna och Gällivare kommuner

Sammanlagt anordnades 65 studiecirklar i glesbygd i Kiruna och Gällivare kommuner. För att ge befolkningen i små byar en utbildningsservice, med tätorternas, bedrevs verksamhet i som kan jämföras uppsökande mera extrem glesbygd. Studierna förlades så långt möjligt till deltagarnas hemort.

Då kommittén tillräckligt med erfarenheter redan hade ansåg att vunnits i flera viktiga avseenden, minskades utvärderingsinsatserna betydligt under det fjärde försöksåret jämfört med tidigare år. I likhet med tidigare försöksår fyllde studieorganisatörema i en blankett för varje de kontaktade, och utifrån dessa uppgifter har resultatet av den person verksamheten beräknats. Dessutom har de som anmält sig uppsökande men inte och de som avbröt studierna telefonintervjuats. l påbörjade slutet av läsåret utsändes enkäter till ett urval deltagare och cirkelledare och till samtliga medverkande folkhögskollärare. Under det fjärde försöksåret kontaktade studieorganisatörema sam-

Sammanfattning 49

manlagt 2 069 personer från de olika målgrupperna. Bland de uppsökta inom gruvindustrin var 75 procent intresserade av studierna. Även bland den schemabundna vårdpersonalen var intresset för studier på betald arbetstid stort. Av dem som kontaktades inom denna målgrupp önskade 88 procent delta. Betydligt mindre intresse för studier förelåg bland de kontaktade personerna i glesbygdsområdena. Av de uppsökta i Kalix och Bodens kommuner anmälde sig 33 procent till FÖVUX-studier, medan motsvarande andel för Kiruna och Gällivare kommuner uppgick till 37 procent. Av de fyra erbjudna ämnena var svenska det som totalt sett önskades mest. 33 procent valde att läsa detta ämne. Engelska valdes av 32 procent, samhällskunskap av 21 procent och matematik av 14 procent. Deltagarna med Skiftarbete eller obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn samt de som rekryterats från glesbygd i Kalix och Bodens kommuner kompletterade de reguljära cirkelstudiema med ämneskurser vid folkhögskola. Under dessa deltog även cirkelledarna, vilka då ofta medverkade som gruppledare. Vid studiernas slut tillfrågades deltagarna om värdet av dessa kurser. Endast sex procent av de 118 deltagare, som deltagit i ämneskurserna, ansåg att dessa varit mindre givande. De övriga deltagarna svarade att folkhögskolekurserna varit mycket eller ganska givande. Även berörda cirkelledare och folkhögskollärare ombads ge omdömen om ämneskurserna vid folkhögskolan. De svar som därvid erhölls var genomgående mycket positiva. I den enkät som utsändes till deltagarna vid studiernas slut, tillfrågades dessa bl.a. om studierna i FÖVUX hade motsvarat de förväntningar, som deltagarna haft när de anmälde sig. Drygt två tredjedelar av dem, som fullföljde studierna i de olika deltagargrupperna, ansåg att FÖVUXstudierna motsvarat eller överträffat de förväntningar, som de hade haft vid studiernas början.

Det femte försöksâret

FÖVUX fortsätter sitt arbete. Verksamheten under det femte försöksåret 1974/75 kommer att redovisas senare.

Kommitténs förslag

I FÖVUX:s direktiv angavs inte särskilda som några reformförslag, FÖVUX borde utan kommittén pröva, har haft möjlighet att överväga olika åtgärder inom de områden, där försöksverksamhet bedrivs. Målgruppen i verksamheten utgörs av kortutbildade vuxna och särskild uppmärksamhet har ägnats personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid, handikappade, personer bosatta i glesbygd och hemarbetande kvinnor. Försöksverksamheten omfattar i huvudsak uppsökande verksamhet på arbetsplatser och i bostadsområden, studiecirklar och ämneskurser samt studier helt eller delvis på arbetstid för deltagare i sådan utbildning. Kommittén har funnit det naturligt, att också begränsa sina förslag till dessa områden. 4

50 Sammanfattning

Uppsökande verksamhet

verksamhet är en form av selektiv rekrytering till studier. Uppsökande Huvudmomentet i den uppsökande verksamheten består av personliga samtal mellan studieorganisatörerna och dem som skall uppsökas. Samtalen med informationsmaterial, telefonsamtal och kan kompletteras olika former av studiestödjande åtgärder för att undanröja studiehinder. FÖVUX-verksamheten har visat att en mycket stor andel av de uppsökta kortutbildade kan rekryteras till studier, om den uppsökande verksamheten genomförs på ett riktigt sätt och om en del viktiga studiehinder I bostadsområden har denna andel utgjort omkring en undanröjs. och på arbetsplatser hälften av de upptredjedel av de uppsökta, omkring sökta. När det har funnits ett stort uppdämt studiebehov och avgörande studiehinder förmånliga studievillkor - t.ex. när skiftundanröjts genom arbetare inom industrin och schemabunden personal inom sjukvården givits möjlighet att studera på betald arbetstid - har andelen, som anmält sig till studier, uppgått till mer än två tredjedelar av de uppsökta. bör om möjligt själva tillhöra målgruppen eller Studieorganisatörerna i målgruppen. kan ha liknande bakgrund, som personerna Härigenom man förutsätta att uppsökarna har större förståelse för de uppsöktas situation och kunskaper om förhållandena på den aktuella arbetsplatsen, inom den aktuella organisationen eller i det aktuella bostadsområdet. med denna bör rekryteras från I enlighet princip uppsökarna t.ex. fackliga, politiska och andra ideella organisationer, som folkrörelser, är anslutna till olika studieförbund. Folkrörelserna har mycket värdefulla också med kortutbildade, som inte är aktiva inom kontaktmöjligheter I försöksverksamheten har detta bekräftats genom de föreningslivet. tillfredsställande resultat, som bl. a. de fackliga organisatiosynnerligen nerna och de handikappades lokalföreningar nått genom sina uppsökande insatser. FÖVUX har i allmänhet lyckats bra med rekryteringen på arbetsplatser. En av anledningarna härtill torde vara att fackliga studieorganisatörer använts som uppsökare. I enlighet med vad som framhållits ovan bör enligt kommitténs mening den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna anordnas av de fackliga eventuellt i samarbete med organisationerna, studieförbund, till vilket/vilka dessa är anslutna. Detsamma gäller Det är önskvärt, att såväl denna utbildstudieorganisatörsutbildningen. ning som rekryteringsarbetet kan äga rum på betald arbetstid. I och med förtroendemannalagens ikraftträdande har dessa önskemål tillgodosetts. FÖVUX utgår från att de i lagen föreskrivna rättigheterna till uppsökande verksamhet och studieorganisatörsutbildning på betald arbetstid skall komma att ingå också i de kollektivavtal, som kan komma att slutas för att närmare reglera tillämpningen av bestämmelserna. Stora grupper av kortutbildade vuxna kan inte rekryteras till studier uppsökande verksamhet i bostadsområden. En på annat sätt än genom enkät, som FÖVUX låtit utföra (se kapitel 8), visar att isynnerhet uppsökande verksamhet i bostadsområden för närvarande har en mycket begränsad omfattning. Enligt kommitténs mening bör denna verksamhet

Sammanfattning 51

därför ges förstärkta resurser. FÖVUX påpekar i detta sammanhang också betydelsen av att barntillsynen blir tillräckligt utbyggd, så att personer med småbarn skall kunna delta i vuxenutbildningen. FÖVUX har övervägt om resurstilldelningen till uppsökande verksamhet i bostadsområden skulle kunna knytas till några organisationer med direkt förankring i målgruppen, men funnit det vara lämpligast att bidragen utbetalas till studieförbunden. Företräde bör därvid ges studieförbund, som planerar verksamheten i samarbete med handikapporganisation, hyresgästförening, bostadsrättsförening, politisk eller annan organisation med förankring inom området. Vid den uppsökande verksamheten krävs resurser för studieorganisatörsutbildning, ersättning till studieorganisatörerna och administrativa insatser. Genom förtroendemannalagens införande har det blivit möjligt att genomföra såväl uppsökande verksamhet som studieorganisatörsutbildning på betald arbetstid. Denna lag täcker emellertid inte verksamheten på t.ex. vissa mindre arbetsplatser eller i bostadsområden. De administrativa insatserna faller också utanför föreslår lagen. Kommittén därför att två nya statsbidrag inrättas för uppsökande ett för verksamhet, sådan verksamhet på arbetsplatser och ett för sådan verksamhet i bostadsområden. Om resurserna till uppsökande verksamhet skall komma de kortutbildade tillgodo, är det nödvändigt att använda ett selektivt resurstilldelningssystem. Av detta skäl anser FÖVUX det olämpligt att fördela dessa medel generellt och utan behovsprövning, t.ex. till studieförbunden i proportion till antalet studietimmar. Bidrag bör i stället ges till facklig organisation och studieförbund endast efter ansökan, i vilken plan för verksamheten och beräknade kostnader skall redovisas. FÖVUX föreslår att bidragen till uppsökande verksamhet på arbetsplatser skall fördelas av kommunerna under medverkan av ett s.k. studiestödsråd med fackliga representanter. Härigenom kommer de fackliga organisationerna bättre att kunna samordna planeringen av den uppsökande verksamheten med fördelningen av ledighet och studiestöd på arbetsplatserna. Då resurserna till uppsökande verksamhet i bostadsområden under inledningsskedet inte täcker behovet lika väl som motsvarande resurser på arbetsplatserna, föreslår FÖVUX att detta bidrag tills vidare fördelas av skolöverstyrelsen (Sö) centralt efter ansökningar från studieförbunden. Genom denna lösning blir det lättare att under uppbyggnadstiden koncentrera resurserna till de platser, där behovet är särskilt stort. Enligt FöVUxzs mening är det möjligt att genom uppsökande verksamhet kontakta större delen av de kortutbildade vid ett tillfälle och ungefär hälften av gruppen vid ytterligare ett tillfälle under en femårsperiod med en kostnad om ca 100 Mkr, varav 55 Mkr för verksamhet på arbetsplatser och 45 Mkr för verksamhet i bostadsområden. FÖVUX föreslår vidare en försöksverksamhet med introduktionskurser i cirkelform som ett slags ”förlängd rekrytering. Kostnaden härför beräknas det första året till 0,4 Mkr.

Sammanfattning

Studiecirkel verksamhet Studiecirkeln har visat sig vara en mycket lämplig studieform för kortutbildade vuxna. l denna kan studietakt och studiematerial avpassas efter deltagarnas behov och förutsättningar. De folkbildningsorganisatiosom aktivt strävar efter att få med de utbildningsmässigt och ner, kulturellt eftersatta i studiecirkelverksamhet, måste därför få grupperna ökat stöd av samhället. Samtidigt är det viktigt, att studieförbundens folkrörelsekaraktär bevaras. Samhället skall ge stöd åt verksamheten, inte styra den. till de s.k. prioriterade studiecirklarna har utan tvivel Tilläggsbidraget av kortutbildade till studier i spelat en viktig roll vid rekryteringen ämnen. Genom tilläggsbidraget har dessa cirklar kunnat grundläggande erbjudas till lägre kostnader än övriga cirklar, vilket medfört en klart ökad anslutning. Prioriteringen kan emellertid också ses som uttryck för en värdering av olika studiecirklar och därmed som en värdering av de motiv, som människor kan ha för att delta i en viss studiecirkel. Prioriteringen från statens sida medför också en styrning av studieförbundens verksamhet, vilket kan vara motiverat under en övergångsperiod, men bör undvikas på längre sikt. Det ökade statliga stödet till studiecirkelverksamheten bör därför enligt FÖVUX:s mening i första hand syfta till att utjämna skillnaderna mellan prioriterade och icke prioriterade cirklar. Studieförbunden har för närvarande inte ekonomiska möjligheter att erbjuda avgiftsfria studier. FÖVUX anser det orimligt att studiecirkelvilken vänder till de verksamheten, i betydande utsträckning sig skall vara avgiftsbelagd, samtidigt som huvuddelen av kortutbildade, i samhället, inklusive t. ex. kommunal vuxenutbildning och utbildningen universitetsutbildning, är kostnadsfri för deltagarna. Ett avskaffande av deltagaravgifterna skulle enligt kommitténs uppfattning ha stor betydelse från rekryteringssynpunkt., Särskilt för personer med bristande studievana och med en tveksam attityd inför studier kan det vara viktigt, att man i den uppsökande verksamheten kan peka på att studierna inte kommer att medföra kostnader för deltagarna. l princip bör således cirkelstudier vara kostnadsfria för deltagarna. Ekonomiska omständigheter skall inte få avgöra vilken studieform en vuxenstuderande väljer. Kommittén föreslår att det statliga stödet till studiecirkelverksamheten förstärks på följande sätt under de närmaste fem åren: Under det första året skall stödet till samtliga allmänna studiecirklar Därmed upphör skillnaden mellan de uppgå till 47 kr per studietimme. prioriterade och de icke prioriterade studiecirklarna. Under de följande två åren höjs bidraget med 3 kr vartdera året och under de därpå följande två åren med 2 kr vartdera året. Bidraget uppgår då vid femårsperiodens slut till 57 kr per studietimme. Detta skulle innebära att cirklar med kostnader då skulle kunna erbjudas kostnadsfritt för genomsnittliga medför att statsbidraget det femte året kommer att deltagarna. Förslaget ligga ll6 Mkr högre än i dag (utan omräkning på grund av ökad omfattning av verksamheten eller pris- och löneförändringar).

Sammanfattning 53

De av FÖVUX föreslagna nya eller utökade för studieföruppgifterna bunden medför ökade organisationskostnader och ökade kostnader för pedagogisk verksamhet. Förslagen förutsätter att studieförbunden genomför administrativa förstärkningar, utökar och fortbildutbildningen ningen av cirkelledare m.m. På grund av penningvärdets och förändring med hänsyn till verksamhetens ökade omfattning är emellertid de statliga bidragen till dessa ändamål relativt sett lägre i dag än för tio år sedan. Kommittén föreslår därför att bidragen till studieförbundens organisationskostnader och pedagogiska verksamhet höjs, så att de vid femårsperiodens slut uppgår till 12 Mkr respektive 15 Mkr. Ett allvarligt problem för studieförbunden är de allmänna löne- och kostnadsökningarna. Om FÖVUX:s förslag genomförs, kommer studieförbunden att få en betydelse i utbildningsverksamheten, som kan jämföras med den, som de kommunala och statliga utbildningsinstitutionerna har. Anslagen till dessa anpassas årligen med hänsyn till inträffade löne- och prisförändringar. Enligt kommitténs mening talar övervägande skäl för att en liknande anpassning bör ske också i fråga om statens och kommunernas bidrag till studieförbundens verksamhet.

S tudieorien tering

I FÖVUX har studieverksamheten kompletterats med studieteknisk handledning och studierådgivning samt diskussioner om utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor. Dessa inslag benämner kommittén studieorientering. Försöksverksamheten har gett värdefulla erfarenheter när det gäller studieorienteringens utformning. Det övergripande målet skall vara att hos individen skapa en större självtillit och tro på sin egen förmåga. studieorienteringen bör utgå från individens egen situation och tas uppi cirklarna inom ramen för studiecirkelns form. vanliga pedagogiska Innehållet bör koncentreras till studieteknisk och handledning information om möjligheter till fortsatta studier w i första hand ytterligare studiecirklar men också folkhögskolekurser m. m. - samt till diskussioner kring utbildningens roll i samhället. l försöksvcrksamheten har information om arbetsmarknadsfrågor - med och yrkesutbildning den uppläggning som normalt förekommer inom studie- och yrkesvägledningen i skolväsendet - visat sig vara av mindre intresse för cirkeldeltagarna, då de i allmänhet inte haft för avsikt att byta yrke eller söka nytt arbete. Då studieorienteringen inte bör avvika från studiecirkelns övriga verksamhet, är cirkelledaren oftast mest lämpad att handha denna uppgift. För att tillgodose speciella önskemål om studieinformation i cirkeln, bör det dessutom finnas möjlighet att tillkalla en särskild expert, t. ex. en folkhögskollärare, en SYO-konsulent från den kommunala vuxenutbildningen, en tjänsteman från arbetsförmedlingen eller en funktionär från studieförbundet. Experten skall delta på samma villkor som vanlig expertmedverkan medger, såvida inte rådgivningen ingår i dennes tjänstgöring vid studieförbundet eller inom den kommunala vuxenutbildningen.

Sammanfalming

De kortutbildade får anses ha ett stort behov av studieorientering. FÖVUX bedömer det därför som synnerligen angeläget, att studieförbunden ges resurser för dessa insatser. Studieförbundens ökade personalkostnader för studieorienteringen bör kunna täckas via bidraget till Det är också nödvändigt, att inslag om organisationskostnaderna. Kostnaderna härför bör studieorientering ingår i all cirkelledarutbildning. kunna täckas genom det ökade bidraget till den pedagogiska verksamheten. för studieorientering föreslås kunna genomföras Expertmedverkan utöver den expertmedverkan, som under högst två av 20 studietimmar nuvarande bestämmelser. Kommittén bedömer att högst medges enligt kommer att använda möjligheten till fem procent av studiecirklarna av denna typ, vilket skulle medföra en årlig kostnad av expertmedverkan knappt l Mkr.

Studiecirkelverksamhet för handikappade

Erfarenheterna från försöksverksamheten visar att studiearbetet bland de har mycket stor betydelse för denna utbildningsmässigt handikappade eftersatta grupp. FÖVUX har också erfarit, att studieförbunden gör stora ansträngningar för att få med handikappade i cirkelstudier. Det statliga stödet till studieförbundens handikappverksamhet behöver emellertid förstärkas i olika avseenden. FÖVUX föreslår att bidraget till Studieförbundens pedagogiska verksamhet bland handikappade under en femårsperiod skall höjas från nuvarande Mkr till 3 Mkr. Höjningen föranleds framför allt av 0,7 behovet av cirkelledarutbildning samt behovet av utveckling av studieoch studiemetoder. FÖVUX föreslår att även bidraget till hjälpmedel av studiematerial för handikappade under perioden skall produktion från nuvarande Mkr till 3 Mkr. Vidare bör ersättning för höjas 0,6 medverkan av teckenspråkstolk för döva utgå i större utsträckning än för närvarande. Teckenspråkstolken bör få ett arvode som motsvarar det för men med hundraprocentig kostnadstäckning och utan expertmedverkan, den tidsbegränsning, som gäller för sådan medverkan. FÖVUX föreslår också, att statsbidrag skall utgå för personlig assistans samt för andra tekniska och organisatoriska stödåtgärder i samband med studiecirkelverksamhet för handikappade, i likhet med vad som redan gäller för folkhögskolan och den kommunala vuxenutbildningen.

Studiecirkelverksamhet i glesbygd

är också aktuella för De problem som gäller utbildningen i glesbygd annan kulturell, social och kommersiell service. Utbildningsmöjligheterna sämre än i tätorter utom i vissa områden där i glesbygd är avsevärt är belägna. Med speciella stödåtgärder bör det dock vara folkhögskolor att undanröja några av de hinder, som visat sig mest uppenbara möjligt när det gäller vuxenstudier i glesbygd.

Sammanfattning

De långa restiderna är givetvis ett av de mest framträdande problemen för studieförbunden när det gäller att anordna studiecirkelverksamhet i glesbygd. Den dyrbarare och mer tungrodda administration, som krävs för glesbygden, gör att många studieförbundsavdelningar inte har ekonomiska möjligheter att utveckla verksamheten där. FÖVUX anser därför att ett särskilt schablonbidrag till studieförbundens organisationskostna-

der i glesbygd bör utgå. Bidraget föreslås vara 2 kr per studietimme,

vilket beräknas medföra en statlig merkostnad om ca 3 Mkr per år. Bristen på lämpliga studielokaler är ofta ett avgörande hinder för studiecirklar i glesbygd. FÖVUX utgår från att det statliga upprustningsbidrag, som administreras av bostadsstyrelsen, kan användas för att tillgodose detta behov. Det är svårare att rekrytera cirkelledare i glesbygdsområden än i tätorter. För att undvika att anställa cirkelledare, som har en mycket lång resväg, kan det vara lämpligt att rekrytera cirkelledare från orten, även om dessa har otillräcklig grundutbildning. FÖVUX att den anser, bristande grundutbildningen kan uppvägas av en utökad och utbildning fortbildning för cirkelledare i glesbygd. Ett särskilt bidrag till studieförhundens pedagogiska verksamhet i glesbygd bör därför inrättas. Bidraget föreslås det första året uppgå till 0,6 Mkr och höjas till l Mkr under en femårsperiod.

Folkhögskolekurser Folkhögskolan tillkom ursprungligen, liksom studieförbunden, som en gren av folkbildningsarbetet vid sidan av det reguljära skolväsendet. De ämneskurser, som bedrivs vid folkhögskolorna och som alltmer ökar i omfattning, har visat sig mycket lämpliga som komplement till cirkelstudier. FÖVUX har i sin verksamhet låtit kombinera cirkelstudier med ämneskurser vid folkhögskola. Såväl deltagarna som cirkelledarna upplevde ämneskurserna som synnerligen stimulerande. Internatformen var enligt många en positiv upplevelse. Deltagarna kunde dels koncentrera sig på studierna, dels få tillfälle att lära känna andra deltagare, cirkelledare och lärare. Pedagogiskt blev ämneskurserna också en framgång. Samarbete med studieförbund ingår normalt i folkhögskolans verksamhet. FÖVUX vill, med stöd av erfarenheterna från försöksverksamheten, fästa uppmärksamheten på de stora utvecklingsmöjligheter, som kombinationen cirkelstudier/folkhögskolekurser har. De problem, som kan uppstå vid anordnandet av ämneskurser i samarrangemang mellan folkhögskola och studieförbund, är främst av administrativ art, Exakt vilka åtaganden som skall ligga på folkhögskolan respektive Studieförbundet vid samarrangemang, bör avgöras i samråd mellan dessa. FÖVUX utgår från att en del sådana administrativa frågor kommer att tas upp av den pågående folkhögskoleutredningen. För att underlätta samarrangemang, samt för att vidga möjligheterna att anpassa ämneskurserna till de studerandes behov och önskemål, föreslår FÖVUX, att ämneskurser, som anordnas i kombination med studiecirkelverk-

56 Sammanfattning

samhet, skall få förläggas utanför folkhögskolans lokaler och att de skall få omfatta kortare tid än en vecka, dock minst två dagar.

Studiestöd Personer med tungt och slitsamt arbete, Skiftarbete eller obekväm arbetstid upplever ofta svårigheter att få ledigt för studier och riskerar inkomstbortfall vid sådan ledighet. Arbetstidsförläggningen och/eller det omöjligt för dessa grupper att tunga arbetet gör det ofta i det närmaste delta i vanliga fritidsstudier. Ändå är det just studiecirklar, ämneskurser vid folkhögskola och annan utbildning av mer begränsad omfattning som oftast efterfrågas av dessa personer. som ger dessa grupper att Ett system bör därför tillskapas, möjlighet studera arbetstid eller på motsvarande villkor. Utan sådana på betald anordningar är det inte möjligt att få en tillfredsställande omfattning av studieverksamheten för personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid. Ett förverkligande av det förslag till studieledighetslag, som nyligen framlagts av en interdepartemental arbetsgrupp, ger anställda rätt till ledighet för studier. Genom lagen löses dock inte frågan om ersättning för det inkomstbortfall, som ledigheten förorsakar. För detta krävs studiestöd. De nuvarande studiesociala systemen kan emellertid endast utnyttjas av dem, som bedriver mer omfattande studier. Det behövs sålunda nya former av studiestöd för dem, som deltar i studiecirklar och korta folkhögskolekurser. FÖVUX föreslår att förslaget om rätt till ledighet för utbildning bör kompletteras med studiestöd avsedda för kortutbildade och anpassade till uppsökande verksamhet. En sådan reform är av utomordentligt stor betydelse för de utbildningsmässigt eftersatta grupperna. Studiestöd av detta slag är en förutsättning för att man skall kunna uppnå tillfredsställande rekryteringsresultat vid uppsökande verksamhet, särskilt bland personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid och/eller med tungt och slitsamt arbete. Kommittén föreslår inrättandet av följande typer av nya studiestöd för vuxenstuderande:

l Timstudiestöd 10 kr per studietimme avsett för på för närvarande deltagare i studiecirklar, som tar ledigt för att delta i cirkeln och som därför förorsakas inkomstbortfall. Timstudiestödet avses utgöra en schabloniserad ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Antalet bidragsberättigade studietimmar bör vara lägst tio och högst 35 för en person dvs. beloppet kan under denna under två på varandra följande kvartal, tid variera mellan för närvarande 100 och 350 kr.

- bestående av dels ett dels ett 2 Dagstudiestöd inkomstbidrag, internatbidrag - avsett för deltagare i korta ämneskurser vid folkhögskola. Inkomstbidraget på för närvarande 60 kr per kursdag föreslås utgå till deltagare iämneskurs, som tar ledigt för att delta i kursen och som därför

SOU l974z54

Sammanfattning 57

förorsakas inkomstbortfall. Inkomstbidraget avses utgöra en schabloniserad ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Antalet bidragsberättigade kursdagar bör vara lägst två och högst fem för en person under två på varandra följande kvartal, dvs. beloppet kan under denna tid variera mellan för närvarande 120 och 300 kr. lntematbidraget på för närvarande 60 kr per kursdag föreslås utgå till deltagare i ämneskurs, som har utgifter för internatvistelse eller resori samband med kursen. lntematbidraget avses utgöra en schabloniserad ersättning för dessa kostnader. Antalet bidragsberättigade kursdagar bör vara lägst två och högst fem för en person under två på varandra följande kvartal, dvs. beloppet kan under denna tid variera mellan för närvarande 120 och 300 kr.

Då arbetstidsförläggningen utgör det svåraste studiehindret främst för skiftarbetare, bör dessa prioriteras vid tilldelningen av studiestöd. Det finns emellertid starka skäl för studiestöd av föreslagna även till typer andra anställda, främst dem med tungt och slitsamt arbete. Alla vuxna bör därför i princip vara berättigade till studiestöd. Under de närmaste åren torde dock stöden i huvudsak få förbehållas de högst prioriterade grupperna. Vid fördelningen bör fördelningsorganen ta hänsyn till arbetstidsförläggningen, grundutbildningens längd, huruvida studiestödet är sammankopplat med uppsökande verksamhet m. m. När det gäller internatbidrag, som också skall kunna utgå till personer utan anställning, bör hänsyn dessutom tas till studiehinder, som sammanhänger med hemarbete, handikapp eller glesbygd. Studiestödsbeloppen föreslås anknytas till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. De föreslagna studiestöden avses utgöra komplement till uppsökande verksamhet. För att de skall fungera studiemotiverande bör de erbjudas de uppsökta vid rekryteringstillfället. Därför bör huvudsakligen de fackliga organisationerna söka studiestöden och fördela dem på individer. Det normala förutsätts alltså vara, att ansöker om fackföreningarna studiestöd för ett visst antal timmar respektive dagar innan rekryteringen av deltagare börjar. Var och en som tillhör målgruppen och som prioriteras i enlighet med här förda resonemang bör emellertid ha möjlighet till studiestöd. Om någon, t. ex. efter framställning till facklig organisation, inte fått begärt studiestöd, bör vederbörande därför efter ansökan kunna få sin sak prövad direkt av fördelningsorganet. Vid sidan av de kollektivt fördelade stöden bör alltså studiestöd också kunna fördelas efter individuella framställningar. Kommittén förmodar dock att timstudiestödet i flertalet fall kommer att beviljas efter kollektiv liksom att den ansökan, övervägande delen av dagstudiestödet också kommer att beviljas efter sådan ansökan. FÖVUX föreslår att besluten om den lokala fördelningen av studiestöden skall fattas av en politiskt sammansatt kommunal nämnd, vanligen Skolstyrelsen. Innan denna fattar beslut om fördelningen skall den ha

58 Sammanfattning

inhämtat från det ovannämnda studiestödsrådet, som föreslås yttrande av företrädare för fackförbund inom LO och till bestå till två tredjedelar en av företrädare för fackförbund inom Tjänstemännens tredjedel Härigenom underlättas samordningen av Centralorganisation (TCO). på arbetsplatserna. De fackliga företrädare, som ingåri studieplaneringen förutsätts ha den bästa kännedomen om de lokala studiestödsråden, och arbetsmarknadsförhållanden, som är relevanta för utbildningsmålgruppen. Om den kommunala nämnden fattar ett beslut, som avviker från det av studiestödsrådet lämnade förslaget, föreslås beslutet kunna överklagas hos centrala studiestödsnämnden (CSN). För uppgifter, som sammanmed bl. a. besvärsärenden och fördelning på kommuner av hänger studiestöd, föreslås att en särskild delegation för vuxenstudiestöd inrättas

vid CSN. Rättviseskål talar för att i första hand landets omkring 700 000 personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid bör ges reella möjligheter att delta i vuxenutbildning. De föreslagna studiestöden är emellertid helt nya och kan behöva några års uppbyggnadstid. Med hänsyn härtill föreslår FÖVUX en måttlig storlek av resurserna för dessa

ändamål. förordar att det vid femårsperiodens slut bör finnas Kommittén 143 000 hela timstudiestöd om 35 timmar samt 60 000 hela dagstudiestöd om fem dagar. Kostnaderna härför skulle då uppgå till 50,1

respektive 27 Mkr.

Kostnader och finansiering

Totalkostnaden under de närmaste fem åren för de av FÖVUX reformerna är respektive 95,3 Mkr, 136,3 Mkr, 178,3 Mkr, föreslagna Mkr. föreslås senare få justeras med 211,9 Mkr och 245,8 Beloppen till eventuellt ökad omfattning av verksamheten samt omräknas hänsyn med hänsyn till pris- och löneförändringar. föreslår att den uppsökande verksamheten och studiecirkel- FÖVUX liksom hittills skall bekostas med allmänna medel. När det verksamheten av studiestöden hänvisar kommittén till kommittén gäller finansieringen för studiestöd åt vuxna som föreslår finansiering genom en (SVUX), arbetsgivaravgift. Kommitténs till reformer bör kunna träda i kraft förslag 1975-07-01.

I Kommitténs arbete

l till

Bakgrund FÖVUX

Dåvarande statsrådet Sven Moberg tillkallade 1970-02-06 åtta sakkunniga med uppgift att bedriva försöksverksamhet med vuxenutbildning. De sakkunniga antog namnet kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX). Bakgrunden till försöksverksamheten är en skrivelse till utbildningsministem 1969-06-12, avgiven av Landsorganisationen i Sverige (LO) och Arbetarnas bildningsförbund (ABF), i vilken det framhölls att vuxenutbildningen i de former den dittills bedrivits i första hand kommit de yngre och relativt välutbildade tillgodo. LO och ABF föreslog därför en försöksverksamhet, som skulle rikta sig till de utbildningsmässigt sämst gynnade. Syftet angavs vara att genom flexibla Studieformer och olika slags studiestimulerande åtgärder försöka nå de vuxna, som hade kort och bristfällig utbildning och på grund av geografiska, ekonomiska, sociala och psykologiska skäl inte deltog i vuxenutbildning. Försöksverksamheten, som föreslogs genomföras på ett tiotal orter och inom olika slag av arbetsmiljöer, skulle i huvudsak bedrivas som studiecirkelverksamhet och koncentreras till några få viktiga ämnen, exempelvis svenska, engelska, matematik och samhällskunskap. Rekryteringen av deltagare skulle ske genom uppsökande verksamhet av studieorganisatörer, som på arbetstid gick runt på arbetsplatserna och informerade om studierna. Verksamheten föreslogs bli helt kostnadsfri för som dessutom skulle få möjlighet deltagarna, till studieorientering samt studiestöd för resekostnader o. dyl. Vissa studiestimulerande åtgärder föreslogs också. Skrivelsen från LO och ABF har återgivits i sin helhet i FÖVUX:s första delbetänkande Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU 1972:19).

2 Kommitténs direktiv

Kommitténs direktiv från 1970-01-23 har följande lydelse:

Landsorganisationen i Sverige (LO) och Arbetarnas bildningsförbund (ABF) har anhållit om medel till viss försöksverksamhet med vuxenutbildning. Syftet med försöksverksamheten är enligt LO och ABF att man genom flexibla Studieformer och med olika slag av speciella studiesociala och studiestimulerande åtgärder skall försöka att till vuxenutbildningen rekrytera sådana vuxna som har kort och bristfällig ungdomsutbildning och som av sociala, psykologiska eller skäl nu inte har geografiska möjlighet att delta i samhällets vuxenutbildning. Försöksverksamheten bör enligt framställningen bedrivas på ett tiotal orter. Den bör koncentreras till några få, i sammanhanget betydelsefulla ämnen, såsom svenska, matematik, och samhällskunskap, engelska eventuellt också något yrkesämne. bör för varje ämne Undervisningen omfatta 60-80 studietimmar. Den bör i huvudsak bedrivas i form av studiecirklar. För elevrekryteringen bör enligt LO och ABF anordnas väl förberedd uppsökande verksamhet. Deltagarna i försöksverksamheten bör också få möjlighet till studierådgivning. Som ett led i försöksverksamheten bör vissa studiestimulerande åtgärder sättas in. Försöksverksamheten bör enligt förslaget ledas av en särskild arbetsgrupp. Över förslaget har - efter remiss - yttranden avgetts av skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska kommunförbundet och kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX). Vidare har Svenska arbetsgivareföreningen och Tjänstemännens bildningsverksamhet inkommit med skrivelser i ärendet. Samtliga dessa instanser har att en tillstyrkt försöksverksamhet av här föreslagen karaktär genomförs och sett förslaget som ett värdefullt led i reformarbetet på Vuxenutbildningens område. I årets statsverksproposition (prop. 1970:1 bil. 10) prioriteras på utbildningsdepartementets område stödet till vuxenutbildning och särskilt sådana åtgärder, som gynnar främst dem som har kort grundutbildning. På inrikesdepartementets område redovisas (prop. 1970:1 bil. 13) den utbyggnad som under innevarande budgetår på försök genomförts av de längre kurserna i arbetsmarknadsutbildningen. Eleverna erhåller vid dessa kurser allmän motsvarande undervisning vissa av grundskolans kurser i bl. a. svenska, matematik och Denna fysik. satsning inom arbetsmarknadsutbildningen riktar sig särskilt till dem som annars kanske aldrig hade fått tillfälle att höja sin allmänna kunskapsnivå. Vissa reformförslag område på Vuxenutbildningens avses bli presenterade i en särskild proposition senare i vår. En av de viktigaste frågorna vid det fortsatta reformarbetet med vuxenutbildningen är hur man skall utveckla lämpliga uppsökande åtgärder som riktar sig till de utbildnings-

62 Kommitténs direktiv sou 1974:54

sämst tillgodosedda. För detta ändamål finns behov av olika mässigt former av försöksverksamhet. En försöksverksamhet bör nu komma till stånd för att man skall kunna undersöka vilka förhållanden som inte medverkar till att personer med kort och bristfällig grundutbildning till vuxenutbildning. Därvid bör man pröva utnyttjar möjligheterna som kan medverka till att undanröja studiehindren för sådana åtgärder Verksamheten bör anordnas i studiecirkelns form för personer personer. som inte redan kompenserat brister i sin grundutbildning genom studier inom det allmänna utbildningsväsendet, folkbildningen e. dyl. I den mån för radio och television står till förfogande bör dessa utbildningsprogram om möjligt i utbildningen. För den aktuella utbildningen bör utnyttjas särskilda rekryteringsfrämjande åtgärder komma i fråga. Inom ramen för försöket effekter som skilda typer _bör prövas vilka rekryteringsfrämjande av ekonomiskt stöd under studierna får. Särskilda sakkunniga bör

tillkallas för att leda försöket och utvärdera resultaten av det. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj :t att ställa särskilda medel till förfogande

för denna verksamhet. Försöksverksamheten som utgör ett utvecklingsprojekt inom vuxenområde bör utformas så att betryggande möjligheter finns utbildningens att kontrollera och utvärdera effekten av de olika åtgärderna. Samråd bör ske med berörda i fråga om den organisatoriska och myndigheter De sakkunniga bör vidare samråda med pedagogiska uppläggningen. SVUX, som enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1968

tillkallats för att utreda studiefinansieringen inom vuxenutbildningen.

3 Utredningsarbetets uppläggning

3.1 Inriktning av verksamheten

I enlighet med direktiven har FÖVUX under fyra år bedrivit försöksverksamhet. Sådan har också, sedan regeringen anvisat medel härför, planerats för ett femte försöksår. Därjämte har kommittén som underlag för sina förslag också utfört utredningsarbete inom vuxenutbildningsområdet av den typ, som normalt förekommer inom kommittéväsendet. På sätt som föreslagits i den skrivelse från LO och som ABF, föranledde kommitténs tillkallande, var FÖVUX:s arbete till en början huvudsakligen inriktat mot verksamhet på Efter en arbetsplatser. framställning från Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund utvidgades verksamheten under det andra året till att även omfatta hemarbetande kvinnor. Detta år deltog också några skyddade verkstäder i försöken. Sedermera har verksamheten ytterligare utvidgats på olika sätt. Försöken bland personer med Skiftarbete eller obekväm främst inom arbetstid, industrin och sjukvården, har genomförts med olika uppläggning. Handikappade har rekryterats genom uppsökande verksamhet i bostadsområden. Olika slag av verksamhet har bedrivits i glesbygd, främst i Norrbottens län. Cirkelstudierna har under det fjärde försöksåret kompletterats med ämneskurser vid folkhögskola.

3.2 Central organisation

Försöksverksamheten har genomförts i huvudsaklig överensstämmelse med på kommitténs förslag av regeringen fastställda försöksplaner, en för varje försöksår/ budgetår. Inom ramen för försöksplanema har kommittén beslutat om verksamhetens närmare FÖVUX:s sekretariat utformning. har utöver uppgifterna som utredningskansli även fungerat som projektledning för försöksverksamheten. För utvärdering av genomförda åtgärder har kommittén anlitat Radios Sveriges publik- och programforskningsavdelning (SR/PUB). De tjänstemän vid SR/PUB, som ansvarat för utvärderingen av försöksverksamheten, har tillsammans med FÖVUX:s sekretariat och ett par av kommitténs bildat en särskild experter utvärderingsgrupp.

Utredningsarbetets uppläggning

3.3 F ältorganisation

Genom försöksverksamheten har kommitténs arbete förankrats ute i det samhället som torde vara nära nog unikt inom svenska på ett sätt, Under de fem försöksåren kommer omkring 4 500 utredningsväsendet. att ha deltagit i studier inom ramen för FÖVUXs verksamhet. personer Utöver kommer omkring 300 cirkelledare och omkring 250 deltagarna att ha medverkat i försöken. Dessutom tillkommer studieorganisatörer ett stort antal funktionärer i studieförbundsavdelningar, förtroendevalda i fackföreningar, handikapporganisationer och andra medlemsorganisationer i studieförbunden, befattningshavare vid personal- och utbildningsavdelningar inom medverkande företag, tjänstemän vid arbetsmarknadsverket, folkhögskollärare m. fl. Kommittén har genomfört kursuppläggningen samt studieorganisatörsoch cirkelledarutbildningen gemensamt med ABF samt med dess disti Östergötlands och Norrbottens län. riktsorganisationer Av utomordentligt stor betydelse för FÖVUX har den insats varit, som utförts inom lokalavdelningarna av ABF och Tjänstemännens bildningsverksamhet FÖVUX har samarbetat med (TBV) på försöksortema. ABF-avdelningarna i Boden, Bollnäs, Borås, Finspång, Gällivare/Malmberget, Hagfors, Hallstahammar/Surahammar, Kalix, Kiruna, Linköping, Luleå, Malmö, Mjölby, Mora/Orsa/Älvdalen, Motala, Norrköping, Piteå, Stockholm (verksamhet i Solna), Sundsvall, Söderhamn och Södertälje samt med TBV-avdelningarna i Linköping, Malmö, Motala, Norrköping och Sundsvall. Fackföreningar inom LO och inom Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) har ansvarat för den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna. Handikapporganisationer i Östergötlands län har medverkat i den uppsökande verksamheten bland handikappade. Företag och institutioner inom flera olika branscher har medverkat i försöksverksamheten för anställda. Ämneskurser för deltagare har genomförts på Framnäs och Malmfältens folkhögskolor. Kommittén har företagit studieresor inom FÖVUX:s fältorganisation i Östergötlands län 1973 och Norrbottens län 1974.

3.4 Effekter av försöksverksamheten

Försöksverksamhetens primära syfte har varit att pröva och utvärdera olika metoder för att genom uppsökande verksamhet rekrytera kortutbildade vuxna till studiecirklar. Bland de faktorer som undersökts kan nämnas åtgärder för att studiehinder, betydelsen av skilda typer av ekonomiskt stöd undanröja under studierna och värdet av studier på betald arbetstid, orsaker till att eller inte delta i studierna, anledningar till frånvaro och vilja vilja studieavbrott, av studieorienteringen samt deltagares, uppläggningen och cirkelledares på olika inslag i studieorganisatörers synpunkter verksamheten m. m.

Utredningsarbelets uppläggning 65

Resultatet av försöksverksamheten kan emellertid inte enbart beskrivas genom de mer eller mindre säkra statistiska uppgifter, som redovisas från de olika försöksåren. Minst lika betydelsefulla är de praktiska erfarenheter, som på olika sätt förvärvats under försöksverksamheten. Dessa erfarenheter har fortlöpande kommit bl. a. vuxenutbildningen tillgodo, - vid sidan av andra impulser genom att FÖVUX:s försöksverksamhet och utöver den verksamhet som redan tidigare förekommit - stimulerat olika studieförbund och fackliga organisationer, i stor utsträckning på lokal nivå, att själva starta och pröva olika metoder för uppsökande verksamhet. Resultaten av denna bl. a. i den utveckling avspeglas undersökning av den uppsökande verksamhetens omfattning i landet under studieåret 1972/73, som FÖVUX låtit utföra (se avsnitt 8.2).

3.5 Delbetänkanden

FÖVUX har avgivit följande delbetänkanden:

l Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU 1972:19) 2 Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU 1973:9)

Synpunkter på det första delbetänkandet har inkommit från ett tiotal institutioner och organisationer. Några instanser har på motsvarande sätt avgivit synpunkter på det andra delbetänkandet. Kommittén har utgivit sammanfattningar av på engelska och franska det nu föreliggande huvudbetänkandet. Kommittén planerar vidare att under hösten 1975 redovisa verksamheten från det femte försöksåret.

3.6 Remissyttranden

FÖVUX har avgivit remissyttranden över följande betänkanden och promemorior: 1 Pedagogikutredningens betänkande Vuxenpedagogisk forskning och utbildning (SOU 1971:24) samt expertundersökningen Vuxenutbildningi Sverige (Ds U 1971:1) 2 TRU-kommitténs betänkande Produktionsresurser för tv och radio i utbildningen (SOU 1971:36) 3 TRU-kommitténs PM angående kontakterna mellan den av TRUkommittén i SOU 1971:36 föreslagna nya produktionsenheten och avnämarna på det regionala och lokala planet. En principskiss (TRUVUX PM 1971-06-07) 4 lnvandrarutredningens delbetänkande om invandrarnas utbildningssituation med förslag om grundutbildning i svenska för vuxna invandrare (SOU 1971:51)

66 uppläggning SOU |974:54 Utredningsarbetets

5 Kommitténs för studiestöd åt vuxna (SVUX) debattskrift Vuxna Utbildning Studiefinansiering (SOU 1971 280) 6 1968 års utbildningsutrednings (U 68) betänkande Försöksverk- 1973:12) samt samhet med yrkesteknisk högskoleutbildning (SOU kommitténs för studiestöd åt vuxna (SVUX) Förslag om studiestöd för försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning (stencil 1973\0S-10) 7 1969 års radioutrednings (RUT 69) betänkande Radio iutveckling (SOU 1973:8) 8 TRU-kommitténs betänkande TRUIS försöksverksamhet 1967-1972 (SOU 1973:19) för utarbetande av läroplan för 9 Skolöverstyrelsens arbetsgrupps vuxenstuderande PM Orienteringskurs för vuxenstuderande (stencil 1973-06-20) 10 1968 års utbildningsutrednings (U 68) betänkande Högskolan (SOU 1973:2) jämte sammanfattning (SOU 1973:3) ll Utredningens rörande ökad anställningstrygghet och vidgad behörighet för arbetsdomstolen delbetänkande Trygghet i anställningen 2

(SOU 1973:56) 12 Arbetsmarknadsdepartementets PM med förslag till lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (Ds A 1974:2)

ett antal betänkanden, promemorior, rapporter och skrivel- Ytterligare ser har för kännedom och beaktande överlämnats till kommittén från Bland dessa märks dels en skrivelse från utbildningsdepartementet. Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund angående utvidgning av försöksverksamheten till att även omfatta hemarbetande kvinnor, som överlämnats till utbildningsministern i november 1970, dels en skrivelse från LO och TCO med krav om utbyggnad av vuxenutbildningen, som likaledes överlämnats till utbildningsministern i mars 1974.

3.7 Samråd

Vid av sitt har kommittén genom sekretariatet fullgörandet uppdrag överlagt med företrädare för myndigheter, institutioner, organisationer och utredningar. har hållits mellan FÖVUX och SVUX. Ett gemensamt sammanträde FÖVUXS sekreterare har dessutom som expert deltagit i SVUX :s arbete, i FÖVUX:s arbete. och på samma sätt har SVUX:s sekreterare deltagit I studieverksamheten har FÖVUX i stor utsträckning använt material, av TRU-kommittén och av Sveriges Radio. TRU :s som producerats konsulenter har vidare medverkat i cirkelledar- och studieorgaregionala nisatörsutbildningarna. kontakt har hållits även med andra utredningar, främst Fortlöpande inom utbildningsområdet. av FÖVUXZS studieorientering har planlagts tillsammans med Delar

dåvarande yrkesvägledningsbyrå och

arbetsmarknadsstyrelsens (AMS)

Utredningsarbetets uppläggning 67

genomförts med hjälp av yrkesvägledare och annan från personal arbetsmarknadsverket.

3.8 Internationella kontakter

Försöksverksamheten har rönt internationellt intresse. Representanter för Europarâdets Steering Group on Permanent Education besökte fáltorganisationen i Norrbotten 1974.

II

Vuxenutbildningen i Sverige

4 Vuxenutbildningens mål

Utbildningspolitikens mål är att skapa ökad jämlikhet i

samhället.”

Några av de övergripande målen för utbildningspolitiken formulerades av dåvarande utbildningsministern Olof Palme i ett anförande 1968 på följande sätt:

Utbildningen är betydelsefull för den enskilda människans möjligheter att förverkliga sig själv. Man brukar säga att utbildningspolitikens mål är att ge varje människa chansen att till det yttersta av sin förmåga utveckla sin personlighet, sina inneboende möjligheter. Utgångspunkten är därvid, att vi alla har möjlighet att ständigt växa och förändra oss. Då blir utbildningen ett viktigt redskap. Utbildning är en förutsättning för en vital demokrati. Utan en - oavsett på vilka vägar den uppnåtts tillräckligt hög bildningsnivå förblir demokratin en formalitet, som i grunden inte förändrat det gamla samhällets auktoritära funktionssätt. Utbildningen kan förmedla den upplevelse av samarbete och gemenskap, stimulera den självständighet i åsiktsbildningen och den kritiska analys av företeelser i omvärlden som man brukar betrakta som förutsättningar för en fördjupad demokrati. Samhällskritiken i vid mening blir därför ett centralt mål för utbildningspolitiken. Utbildningspolitikens mål är att skapa ökad jämlikhet i samhället. Det jag avser är naturligtvis något betydligt vidare än den rätt snäva och slappa tanken att alla formellt skall ges samma chans efter ett startskott som man tror sig göra gemensamt.”

Citaten belyser några väsentliga mål för den svenska utbildningspolitiken under senare tid. I de följande avsnitten beskrivs dessa mål med särskild hänsyftning på vuxenutbildningen. Lena Johansson utgick i Utbildning: resonerande del (låginkomstutredningen 1970) från det ovan citerade anförandet av Olof Palme, när hon beskrev målsättningar för svensk utbildningspolitik och påpekade därvid bl. a. följande:

”Med jämlikhet kan avses vad som i anglosachsisk litteratur brukar kallas equality of opportunity dvs. att inga andra omständigheter än individens förmåga får bestämma hans chanser att göra sig gällande i livet.

Men den svenska utbildningspolitikens jämlikhetsmålsättning är vidare än

så: Det jag avser är naturligtvis något betydligt vidare än den rätt snäva

sou 1974:54 70 Vuxenutbildningens mâ/

att alla formellt skall ges samma chans efter ett och slappa tankegången tal. startskott som man tror sig göra gemensamt”, säger Olof Palme isitt av olika yrken (SOU 1961:30)* år En utjämning i skillnader i värdering Denna målsättning, som alltså går en av skolpolitikens målsättningar. i chanser till att minska olikheten i utöver att söka minska olikheten levnadsvillkor överhuvudtaget, borde inte i och för sig stå i människors som equality of någon motsättning till de snävare jämlikhetsbegrepp, Tvärtom kan man hävda att så länge betydande opportunity”, utgör. består, är det en utopisk tanke att söka skillnader i barnens uppväxtmiljö Ett samhälle i större komma i närheten av equality of opportunity. där skillnader i belöningar för och utsträckning präglat av equality”, medföra en värdering av olika yrken inte vore så stora, skulle automatiskt of opportunity”, samtidigt som equality of opporökning av equality minskar i betydelse när equality ökar. tunity innebär alltså att också öka likheten i chanser. Att Att öka jämlikheten i chanser däremot kan leda enbart öka eller ge sken av att öka likheten i värderingarna av och belöningarna för olika yrken till att skillnaderna kan komma att framstå som mer berättigade än för närvarande.

som är anpassad till de För att alla skall få chans till utbildning,

studerandes behov, måste alltså åtgärder vidtas för att hjälpa dem som

hittills av olika anledningar varit utestängda från utbildning.

vissa åtgärder inom

4.2 1967 års riksdagsproposition angående

vuxenutbildningen

vissa åtgärder inom I Kungl. Maj :ts proposition till riksdagen angående

av bl. a. betänkanden från vuxenutbildningen föreslogs på grundval och (YB) vissa

gymnasieutredningen (GU) yrkesutbildningsberedningen

åtgärder inom vuxenutbildningen. i sina betänkanden behovet av GU och YB underströk kraftigt

Båda utredningarna utformade sina förstärkta insatser på detta område. som hade direkt motsvarighet i förslag med sikte på den vuxenutbildning,

ungdomsutbildningen. lade grund för en expansion av vuxenutbild- 1967 års proposition

anförde bl. a. som motiv för reformen: ningen. Departementschefen

om vidgade insatser för att ge Under de senaste åren har frågan

studie- och utbildningsmöjligheter för vuxna tilldragit sig ökad uppmärkdebatten. Vuxenutbildning har blivit ett samhet i den offentliga som kommit att inbegripa utbildnings- och bildningssamlingsbegrepp verksamhet i många former och med skilda mål. Samhällets engagemang

till i första hand tre områden, nämligen den arbetshar koncentrerats den gymnasiala och förgymnasiala marknadsinriktade utbildningen,

utbildningen samt folkbildningen. alla dessa områden föreligger en stark efterfrågan på ökade lnom av samhället. Av flera skäl måste dock huvudvikten läggas vid insatser strävandena att sådan verksamhet som kan utgöra ett effektivt bidragi Utbildning i form av främja framstegstakten i den svenska ekonomin. del i de omskolning och fortbildning, som ingår som en betydelsefull vilka antogs av riktlinjer för den framtida arbetsmarknadspolitiken,

*1957 års skolberedning.

Vuxenutbildningens mål 71

statsmakterna vid föregående års riksdag, är den viktigaste typen av sådan verksamhet. Den arbetsmarknadspolitiskt betingade är ett utbildningen av samhällets medel i kampen mot arbetslöshet men samtidigt också i strävandena att underlätta strukturrationalisering och därigenom även främja en ökad inkomstutjämning. Vid sidan härav finns det emellertid också utrymme för en verksamhet som tillgodoser de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie- och utbildningsmöjligheter inom ramen för en mer allmänt inriktad bildning eller utbildning enligt ungdomsskolans kursplaner.

Vid behandlingen av propositionen 1967 beslutade riksdagen bl. a. om utbyggnad av en kommunal vuxenutbildning, vilken skulle bedrivas i form av ämneskurser i olika ämnen vid skolenhet under skolstyrelsens ledning. Expansionen av den kommunala vuxenutbildningen fortgick fram till 1970 (se avsnitt 5.6.2).

4.3 LO:s för

arbetsgrupp vuxenutbildningsfrágor

LOs arbetsgrupp för vuxenutbildningsfrågor utför- (LOVUX) redogjorde ligt i rapporten Fackföreningsrörelsen och vuxenutbildningen (1969) för sin syn på en utbyggnad av vuxenutbildningen.

Fackföreningsrörelsens engagemang i utbildningspolitiken grundar sig på ideologisk övertygelse om nödvändigheten av att verka för ökad jämlikhet, social rättvisa och kulturdelaktighet för alla medborgargrupper. Utbildningspolitiken blir därvid ett medel att verka för ökad valfrihet i skilda avseenden för alla medborgare och inte för att förbättra enskilda gruppers redan goda utvecklingsmöjligheter.”

LOVUX indelade motiven för ökad vuxenutbildning i individuella och kollektiva. Den enskilde individens motiv uppdelades grovt i: l ”Vuxenutbildning som medel till personlig utveckling i arbetslivet. Vuxenutbildning för: a) fort- och vidareutveckling i arbetet b) byte av arbete eller yrke c) jämlikhet i utvecklingsmöjligheter i arbetslivet. Yrkesinnktad utbildning är en sammanfattande term som i många avseenden används för denna typ av utbildning.

h).

”Vuxenutbildning som medel till allmän bildning. Vuxenutbildning för att uppnå: a) bildningsjämlikhet b) kontinuerlig delaktighet i de nya kunskaper vetenskaplig forskning och utveckling avkastar c) en bättre och fördelning spridning av det snabbt växande kunskapsstoffet d) vidgade kunskaper om individens roll i samhället e) befrielse från social isolering och intellektuell förströelse.

Den andra - de kollektiva huvudgruppen motiven presenterade LOVUX på följande sätt: De kollektiva motiven kan också uttryckas som samhällets motiv för vuxenutbildning. Självfallet står inte dessa i motsättning till de individuella motiven. Till en del sammanfaller de, men till en del har samhället också andra skäl att utveckla vuxenutbildningen

mål 72 Vuxenutbildningens

än vad som förefaller den enskilde individen primärt. De kollektiva

motiven delades vidare in i:

l Vuxenutbildning som förutsättning för en allmän utveckling. Samhället har behov av ökad vuxenutbildning därför att: a) utbildningen är en dynamisk faktor i samhällets och näringslivets

utvecklingsprocesser och nya arbeten kräver förnyelse av b) nya kunskaper, ny teknik arbetskraftens utbildning är nödvändig för den behövliga höjningen av c) vuxenutbildningen utbildningsstandarden och ungdomsutbildning förutsätter i framtiden d) vuxenutbildning varandra och måste bli likvärda.” 2 Vuxenutbildning som medel att skapa social medvetenhet. Vuxenutbildning för att: till de underprivilegierade om olikheter mellan a) ge kunskaper grupper i samhället b) ge förutsättning för opinionsbildningar c) uttrycka jämlikhet och driva fram utjämning och solidaritet konfliktanledningar mellan och inom grupper beroende d) undanröja på bristande kunskaper e) stimulera intresset och förståelsen för behovet av förändringar.”

Slutsatser av LOVUXS motiv för vuxenutbildning var bl. a.:

A Vuxenutbildning är från många aspekter en fråga om jämlikhet som den också är en förutsättning för fortsatt framåtskrisamtidigt dande för samhället. Konsekvensen härav är att vuxenutbildningen måste utformas så att den leder fram till större jämlikhet och inte förstärker de redan rådande utbildningsskillnaderna mellan generationer och grupper inom dessa.” B ”Vuxenutbildningen måste ges en aktiv karaktär för att engagera de sämst ställda för vilka många och svåröverstigliga studiegrupperna hinder existerar. Dessa grupper måste således ges de proportionellt största resurserna inom vuxenutbildningen.

av LOVUXS motiv för vuxenutbildningen framfördes Mot bakgrund som vuxenutbildningen genomgick som en kritik mot den utveckling, följd av bl. a. 1967 års proposition. LOVUX pekade särskilt på den sneda till vuxenutbildningen och de svårigheter som studieovana rekrytering vuxna att sig utbildning i allt för skolliknande hade, tillgodogöra studieformer. I juni 1969 ingav LO och ABF vidare en skrivelse till utbildningsde- Där framhölls bl. a. att om vuxenutbildningen skulle nå de partementet. stora grupper av vuxna, som fått en kort och ofta bristfällig ungdomsutvar det angeläget att pröva nya grepp och metoder, som riktade bildning, till de utbildningsmässigt sämst tillgodosedda. En vuxenutbildsig direkt med detta kunde enligt LO och ABF inte bedrivas i ning syfte former. Den verksamhetens betydelse vid traditionella uppsökande liksom studiecirkelns arbetsformer för studierekryteringen lämpliga studieovana vuxna betonades.

sou 1974:54

Vuxenutbildningens mâl 73

4.4 SAP-L0:s för

arbetsgrupp jämlikhetsfrågor

Hösten 1969 avlämnade socialdemokratiska partiets och L0:s gemensamma arbetsgrupp för jämlikhetsfrågor en rapport. Beträffande jämlikhet inom vuxenutbildningen framhölls bl. a. följande:

”Men jämlikhetsskäl talar även för att de, som har fått en fullvärdig ungdomsutbildning, får möjlighet att komplettera sin utbildning med återkommande av vuxenutbildning. perioder Med andra ord: utbildningi vuxen ålder kommer i framtiden att behövas för alla. Det blir då väsentligt att bygga ut och utforma denna vuxenutbildning så att den inte skapar nya skillnader inom den vuxna generationen.

4.5 Förändrad inriktning av vuxenutbildningen

Den kritik, som framfördes mot dittillsvarande Vuxenutbildningens utveckling, ledde till en något förändrad inriktning av politiken inom detta område. Sedan början av 1970-talet har man i ökad utsträckning betonat värdet av vuxenutbildning som ett medel bland andra för att avskaffa orättvisor i samhället och åstadkomma en jämnare fördelning av välfärden. Därvid har uppsökande verksamhet och studier inom folkbildningen fått en större betydelse. Denna förändring markerades bl. a. genom förslag i 1970 års riksdagsproposition angående ökat stöd till vuxenutbildningen och genom tillsättandet av FÖVUX för att utreda de frågor som begärdes i L0:s och ABF:s skrivelse (se kapitel l).

4.6 Skolöverstyrelsens l970/7l petita

Skolöverstyrelsen (SÖ) skrev i sin petita för budgetåret 1970/71, med utgångspunkt från reformarbetet, som påbörjades 1967, att:

det är nödvändigt att folkbildningsarbetet omedelbart får resurser som gör det i åtminstone rimlig grad konkurrenskraftigt i förhållande till annan vuxenutbildning, eftersom studieförbunden och övriga bildningsorganisationer inte arbetar utanför de sammanhang där andra agerar utan tar upp för samhälle och individ centrala och informationsfrågor dessutom erbjuder vissa av dem som söker behörighetsgivande studier en lämpligare studiemöjlighet än den kommunala vuxenutbildningen. SÖ föreslår därför för nästa budgetår en fördubbling av bidraget till studiecirklar och en betydande ökning av bidraget till studieförbundens verksamhet.

SÖ redogjorde vidare för en rad särdrag i folkbildnlngsverksamheten, som ansågs ha stor betydelse när det gällde att övervinna studiehinder:

Vad beträffar denna uppgift kan redan på grundval av hittills gjorda erfarenheter konstateras att en uppsökande verksamhet är nödvändig, om de syften, som uppställts för vuxenutbildningen skall kunna nås. . . Skolmyndigheterna kan givetvis här göra värdefulla insatser, men enligt SÖs mening har studieförbunden helt andra förutsättningar på detta

mål sou 197454

74 Vuxenutbildningens

område sina lokalavdelningar och sin nära kontakt med modergenom har de stora möjligheter att. . . bidra till att organisationema. Härigenom undanröja felaktiga föreställningar och hjälpa till att bygga upp en positiv till studier hos vuxna med otillräcklig studiemotivation. inställning

4.7 1970 års angående ökat stöd till

riksdagsproposition

vuxenutbildningen

som Genom 1967 års riksdagsbeslut skapades en utbildningsorganisation, vuxenstuderande ett antal studiemöjligheter. Samhället tog även erbjöd etermedierna förmedla utbildning. I på sig ett ökat ansvar för att genom framhölls det angående det fortsatta 1970 års riksdagsproposition

reformarbetet:

”Dessa jämlikhetsåtgärder behöver emellertid kompletteras generella med insatser, som direkt riktar sig till grupper med kort och otidsenlig Försöksverksamheten med ökat inslag av allmänna grundutbildning. är ett led i denna utveckling. I ämnen inom omskolningsverksamheten markeras denna politik genom den särskilt förevarande sammanhang statsbidragshöjningen för vissa typer av studiecirklar, genom kraftiga till den centrala kursverksamheten och genom den stödet fackliga förstärkta stödundervisningen i den kommunala vuxenutbildningen. Därutöver kommer en försöksverksamhet att påbörjas med s. k. upp-

sökande verksamhet. Samtidigt med den organisatoriska utvecklingen måste det pedagogiska och metodiska arbetet alltmer Lärarutbildning och uppmärksammas. medel härför. . . . Det pedagogiska forsknings- och fortbildning är viktiga måste i större utsträckning inriktas mot vuxenutbildutvecklingsarbetet

ningen.

4.8 Återkommande utbildning

(U 68) hade bl. a. till uppgift att finna 1968 års utbildningsutredning en balanserad utbildmetoder för utveckling på det eftergymnasiala fann det nödvändigt, att som en helhet ningsområdet. Utredningen kvantitativa studera alla de faktorer som styrde utbildningssystemets mellan ungdomsutbildningen och utveckling. Även resursavvägningen berördes av utredningen. Diskussionen fördes därvid vuxenutbildningen in på ett system med återkommande utbildning. V - funktion och struktur (1969), angav

I skriften Högre utbildning

U 68 målen för återkommande utbildning:

Återkommande utbildning i samhällelig regi bör självfallet styras av mål för utbildning som anges av samhället. Dessa mål bör de övergripande när de tillämpas på moment i den i princip inte ha någon annan innebörd utbildningen. I vissa avseenden kan emellertid växlingen återkommande och fritid ha effekter som särskilt mellan utbildning, yrkesverksamhet bör uppmärksammas. den återkommande utbildningen kan gränserna mellan ung- Genom och vuxenutbildningen suddas ut. Härigenom bör det domsutbildningen även bli lättare att vid behov begränsa den sammanhängande ungdoms- Genom de möjligheter till fortsatt utbildning som utbildningens längd.

mål

Vuxenutbildningens 75

systemet erbjuder bör det för ett betydande antal ungdomar te sig naturligt att i yrkesverksamhet få kontakt med samhället utanför utbildningsväsendet. En väsentlig jämlikhetsaspekt rör förhållandet mellan generationerna. Ett systern med återkommande utbildning skulle kunna bidra till att öka kontakterna mellan äldre och yngre och att utjämna skillnader i fråga om kunskaper, erfarenheter och värderingar.

De olika formerna för genomförande av återkommande har utbildning bl. a. diskuterats vid en rundabordskonferens 1971 i Europarådets regi. Hans-Erik Östlund beskrev i Rapport från Europarådets rundabordskonferens om Permanent Education (1971) tre olika tillvägagångssätt för att genomföra ett system med återkommande utbildning:

l Låta systemet utvecklas vid sidan av det traditionella utbildningssystemet och rikta utbildningsutbudet till de lågutbildade i samhället. 2 ”Den återkommande utbildningen utvecklas vid sidan om det formella traditionella systemet. På sikt skall den återkommande utbildningen kunna förändra det traditionella utbildningssystemet mot en iriktning återkommande utbildning. 3 En generell och successiv plan som medför en total förändring av det nuvarande utbildningssystemet så att det blir tillgängligt för alla under återkommande perioder under större delen av individens liv.

Den tredje typen ansluter relativt nära till samhällen med blandekonomisk inriktning med betoning på en aktiv utjämningspolitik och till stater med Socialistisk inriktning. Med utgångspunkt från den ovan nämnda indelningen utvecklade Jarl Bengtsson i Utbildningsval, utbildningsforskning och utbildningsplanering (1972), den tredje formen av återkommande utbildning med urskiljande av fyra olika och viktiga huvudmotiv, nämligen de ekonomiska, arbetsmarknadspolitiska, pedagogiska och jämlikhetsskapande. Jämlikhetstanken skulle kunna innebära att dagens ungdomsskola och vuxenutbildning

integrerades i ett sammanhängande system, men indelningen i primär,

sekundär och högre utbildning, skulle bli mindre motiverad.

4.9 Två perspektiv på återkommande och jämlikhet utbildning

Om ett system med återkommande utbildning skall medföra en genomgripande förändring i det nuvarande utbildningssystemet, med målet att nå alla individer, kommer utbildningsklyftan mellan generationerna att vara ett viktigt men svårt problem att lösa. Jarl Bengtsson beskrev, i den ovannämnda återkommande boken, utbildning och jämlikhet i ett korttidsperspektiv:

”Problemets kärna i den nuvarande situationen kan väl sägas ligga i att samtidigt som man utifrån återkommande utbildningssynpunkter kan tänka sig förändringar av ungdomsskolan används denna utbildningsform som ett medel för att överbrygga i form av ett ökat utbildningsklyftan utbud av ungdomsutbildning till vuxengenerationen, exempelvis genom den kommunala vuxenutbildningen och genom ökade möjligheter för vuxna att ta del av högre utbildning. Denna strategi att överbrygga klyf-

76 Vuxenutbildningens mål sou 1974:54

tan genom att låta vuxengenerationen få samma utbildningschans i ungdomsskolan som de senaste årens ungdomskullar kan väl mot bakgrund av de hittills redovisade resultaten, vad gäller de som utnyttjar dessa utbud, inge betänkligheter rörande möjligheten att med denna strategi överbrygga utbildningsklyftan. För närvarande synes detta ökade utbildtill vuxna främst ianspråktagas av de som redan är mest ningsutbud utbildningsgynnade i vuxengenerationen. Denna strategi innebär ju ytterst en form av examensjämlikhet mellan generationerna förmedlad genom ungdomsskolan. Att en sådan form av jämlikhet för stora delar av vuxengenerationen måste te sig som en utopi är föga förvånande utifrån faktiska ekonomiska, sociala och geografiska skäl och kanske inte minst med tanke på studiemotivationen. Man måste därför ställa frågan, om inte denna form av jämlikhetsstrategi, så länge den inte riktar sig selektivt till de mest utbildningseftersatta vuxengrupperna, i själva verket bidrar till att ytterligare befästa de utbildningsklyftor som finns inom vuxengenerationen. Betraktas återkommande utbildning och jämlikhet i ett långtidsperspektiv, är det mycket viktigt att utbildningsutbudet följs av åtgärder som garanterar alla att ta del av detta. Jarl Bengtsson skisserade tre olika former av åtgärder. l En laissez-faire-inriktad åtgärd, som karakteriseras av att alla ges i princip likvärdiga chanser ekonomiskt och regionalt att ta del av utbildningsutbudet. Denna åtgärdsform kommer att leda till att de mest utbildningsvana och utbildningsmotiverade kommer att ta del av studieutbudet. inriktade som utöver lika ekonomiska och re- 2 Obligatoriskt åtgärder, gionala förutsättningar även skulle innebära ett obligatorium att delta i studier. En åtgärd med denna utformning skulle mötas med stor tveksamhet då den inkräktar på individens frihet. 3 Selektivt inriktade åtgärder, där alla ges samma ekonomiska och regionala möjligheter att ta del av studierna. Till detta kopplas ett selektivt uppsöknings- och studiestimuleringssystem, som fungerande främst vänder sig till de minst utvecklingsmotiverade. Hur effektiv en sådan verksamhet blir är svårt att förutsäga. FÖVUX arbetar för närvarande med en sådan verksamhet, men ännu är det för tidigt att dra några slutsatser av verksamheten. Sannolikhetsmässigt borde denna åtha stora möjligheter att se till att utbildningsutbudet inte gärdsform leder till ytterligare utbildningsklyftor.

4.10 Tokyo-konferensen 1972

År 1972 anordnade Unesco den tredje internationella världskonferensen om vuxenutbildning. Två gånger tidigare har liknande diskussioner förekommit, 1949 i Danmark och 1960 i Canada. Svenska Unescorådet har gett ut slutrapporten Unescos världskonferens om vuxenutbildning 1972. Beträffande konferensens rekommendationer skrev rådet: ”Huvudinriktningen i 1970-talets utvecklingsprogram föreslås vara att möta de sämst ställda gruppernas behov (konferensen präglade uttrycket ”det bortglömda folket). Särskilt nämns de arbetslösa, de som lämnat skolan för tidigt i u-länderna, landsbygdsbefolkningen i många länder, och de gamla. Inom dessa grupper betonas kvinnornas gästarbetarna problem.

sou 1974:54

Vuxenutbildningens mål 77

Man underströk också att analfabetismen måste utrotas och att alfa-

betiseringsarbetet förankras i samhället och den enskildes vardag. Konferensen betonade likaså att vuxenutbildningens kulturella roll måste erkännas liksom de frivilliga organisationernas betydelse, att ungdomsskolans mål och medel måste ta starkare intryck av vuxenutbildningen samt att universiteten bör vidga sina arbetsuppgifter och även tjäna andra än de redan välutbildade.

4.l l OECD :s diskussioner

angående återkommande utbildning

Inom Organisation for Economic and Cooperation Development (OECD) finns en enhet, som benämns Centre for Educational Research

and Innovation (CERI). 1973 gav den ut skriften Recurrent Education a

Strategy for Lifelong Learning. Tillvägagångssättet för att genomföra recurrent education (återkommande utbildning) beskrevs enligt följande:

Uppläggningen av ett system för återkommande utbildning måste ske etappvis. Tidsfördelningen av de successivt inträdande och den etapperna i vilken prioritetsordning de läggs ut, måste rimligen varieras efter varje enskilt lands prioritetslista. En av nyckelsynpunkterna vid upprättandet av dessa prioritetslistor är nödvändigtvis risken för att arrangemangen kring den återkommande utbildningen, om de inte är välplanerade och noga inrutade i ett tidsschema, kan medföra ökade i stället för minskade orättvisor och jämviktsrubbningar. Några allmänt tillämpliga principer måste beaktas:

- Prioritet måste lämnas åt vuxenstuderande som icke fullföljt mellanstadiets eller ens grundstadiets i skolan undervisning och som genom återkommande utbildning kan ges en ny chans”. Accepterar man denna princip, måste en hel del av resurserna i fråga om den återkommande utbildningen sättas in på grundläggande utbildningskurser under ungefär det första decenniet. Med den takt i vilken det högre mellanstadiets kurser successivt kan ta vid, måste variera kraftigt mellan olika länder. - Mera generellt sett och med prioritet åt jämlikhetssträvandena gälleri

alla länder att äldre, outbildade och arbetslösa i första hand skall ges möjlighet att tillgodogöra sig återkommande Det utbildning. beror emellertid på varje enskilt lands ekonomiska läge och politiska grupperingar i vad mån denna prioritet skall utmanövrera hänsyn till arbetskraft och tillgängliga resurser. - Tillgänglighetsaspekten är en av nyckelfrågorna när det gäller politiken kring den återkommande i alla länder. undervisningen Men vilket slag av nät som skall byggas upp för denna undervisning och vilken prioritet som skall ges åt utvecklingen av nya vägar för spridningen av undervisningen, måste i hög grad bero på de geografiska och demografiska förutsätt-

ningarna. - Att utöka undervisnings- och sysselsättningstillfällena för kvinnor måste utgöra en av de prioriterade punkterna i all politik kring den återkommande utbildningen. Den prioritet som företräder detta syfte måste emellertid alltid vägas mot andra, och speciellt då socio-ekonomiska målsättningar och krav. - Den roll som redan institutioner befintliga i den högre utbildningens tjänst måste komma att spela när det gäller att tillgodose den återkommande utbildningens krav, kommer att variera från land till land. Gemensamt för alla gäller säkerligen, som ett långsiktigt etappmål, den allmänna inriktningen på en enhetlig och väl samordnad uppsättning av

78 Vuxenutbildningens mål

Men de existerande institutioarrangemang i vuxenutbildningens tjänst. för vuxna varierar i nernas förmåga att prestera meningsfyllda program I exempelvis Nordamerika finns en långvarig hög grad från fall till fall. kurser för vuxenstuderande, och tradition när det gäller att tillhandahålla till full integrering mellan vanlig skol- och där låter sig en övergång sig göra. l de flesta vuxenutbildning på ett högre påbyggnadsplan länder kan detta möta större motstånd och dessutom medföra europeiska att utbildningen som en ny chans för komplikationer därigenom undermåligt utbildade vuxna kanske måste ges prioritet.

4. l 2 TCO :s utbildningsnämnd

- Återkommande utbildning (1973) I rapporten Vuxenutbildning som varit avgörande för angav TCO:s utbildningsnämnd några faktorer

nämnden vid dess prioritering av insatser inom vuxenutbildningsområdet.

Nämnden framhöll att utbildning aldrig kan betraktas som avslutad eller

definitiv. återkommande utbildning betonades och avsåg ett Begreppet

samlande begrepp för en rad åtgärder.

bakom återkommande utbildning är en fördelning av ”Grundtanken under individens livstid på ett sådant sätt att utbildningen utbildning grundutbildning hela tiden varvas efter en för alla gemensam, obligatorisk med annan sysselsättning, i första hand givetvis förvärvsarbete. Återkommande utbildning innebär inte en lösning av utbildnings-

behoven för de stora grupper av vuxna som saknar t. ex. grundskole-

utbildning och inte efterfrågar eller kan delta i utbildning på gymnasiet

nivå. Här kan ingen omfördelning ske från motsvaeller eftergymnasial till de vuxnas fördel. Vuxenutbildning på rande resurser i ungdomsskolan och även till stora delar kräver en grundskole- på gymnasieskolenivå av utbildningsväsendet. Denna utbildningsinsats, som i sig utbyggnad som särskilt kan som framgår i det följande ske i framstår angelägen, olika former och av olika studieanordnare - främst kommunal vuxenut-

[Vuxenutbildningens reformbildning, studieförbund och folkhögskolor.

debatt har denna utbildningsinsats getts beteckningen Överbryggande dvs. studier på grundskole- och gymnasieskolenivå för vuxna, utbildning, bedrivit sådana. Överbryggande utbildning innebär som inte tidigare således en kompenserande åtgärd med hänsyn till tidigare brister, medan siktar mot att nu och framöver undvika de återkommande utbildning som det nuvarande utbildningssystemet skapat. I obalanser och brister till en återkommande utbildning ges emellertid även ökade övergången att tillgodose äldre åldersgrupper inom dessa utbildningsommöjligheter råden. Mellan dessa insatser finns enligt nämndens uppfattning ingen De har samma och torde i flera avseenden vara motsättning. syfte

varandras förutsättning.

från jämlikhetssynpunkt beskrev Vuxenutbildningens stora betydelse

nämnden på följande sätt:

av en jämlikhetsvärdering, vilket ”Om utbildningspolitiken styres mening är ett absolut krav, har den återenligt utbildningsnämndens och vuxenutbildningen en dubbel funktion. Dels kommande utbildningen bidrar den till att överbrygga utbildningsklyftorna mellan generationerna,

att fördela utbildningen jämnare under dels ger den individen möjlighet tillfälle att kompensera brister i den tidigare livstiden och ger därigenom

utbildningen.”

sou |974;54

Vuxenutbildningens mål 79

4. l 3 SAF:s syn på

vuxenutbildningen

Våren 1973 gav Svenska ut skriften arbetsgivareföreningen (SAF) Om ledighet för studier. I denna redogjorde SAF för sin syn på vuxenutbild-

ningen på följande sätt:

Utbildningsklyftam

Omkring tre fjärdedelar av arbetskraften har endast sex- eller sjuårig folkskola. Utbildningsbehovet för dessa kortutbildade har under senare tid kommit i förgrunden i den allmänna debatten och även aktualiserats från fackligt håll. Den förhållandevis snabba utbyggnaden av ungdomsutbildningen, som i praktiken numera innebär minst elvaårig skola för ca 90 procent av landets ungdom, har ökat skillnaderna mellan generationerna i fråga om utbildning. Detta kan leda till svårigheter, bl. a. i samarbetet på arbetsplatserna. Vidare kan man utgå från att det bland de anställda finns stor outnyttjad kapaciatet som genom utbildning kan aktiveras.

”Satsa på vuxenutbildning. Strukturomvandlingen av vårt näringsliv kräver omställningar i arbetslivet och förändringar i samhället. Detta i sin tur gör att de anställda bör delta i utbildning under olika perioder av sin yrkesverksamma tid. Bristande eller inaktuell utbildning medför ofta särskilda svårigheter på arbetsmarknaden och kan hindra en personlig utveckling ianställningen. Dessa omständigheter gör att mera bör satsas på vuxenutbildningen. SAF vill fästa företagens uppmärksamhet på behovet av förbättrad grundutbildning bland de många korttidsutbildade. En förbättrad grundutbildning kommer de anställda tillgodo på många sätt. Den kan berika den enskildes tillvaro och underlätta hans anpassning till samhället. Men den underlättar också den sociala samvaron i arbetslivet och möjliggör ett ökat samråd Ofta på arbetsplatsen. är en god grundutbildning en nödvändig förutsättning för den anställdes vidareutbildning och förkovran i arbetet. Många av de vuxna, som bör få ökade möjligheter till utbildning, finns i arbetslivet. är därför Vuxenutbildning i stor utsträckning en gemensam angelägenhet för arbetsmarknadens parter. Endast insatser från genom alla parter på skilda nivåer kan man nå ett tillfredsställande resultat.”

4.14 1973 års

riksdagsproposition angående vuxenutbildning

Vuxenutbildningens stora betydelse har beskrivits i flera av regeringens särskilda propositioner om vuxenutbildning under de senaste åren. I proposition till 1973 års riksdag framhöll föredragande statsrådet

följande:

Insatsema på vuxenutbildningens område har som ett väsentligt syfte att. ge dem som i ungdomsåren fick en kort och bristfällig utbildning möjligheter att i vuxen ålder detta kompensera sig för handikapp. Skillnaderna i formell är mycket utbildningsbakgrund stora generationerna emellan. Bland människorna i de förvärvsaktiva åldrarna är det nästan 70 procent som endast har genomgått eventuellt med folkskola, påbyggnad av någon yrkesutbildning. Omkring 20 procent har fått en utbildning motsvarande och mindre grundskolan än 10 procent gymnasial utbildning eller högre utbildning. Genom den kraftiga av utbyggnad

SOU l974:54 80 Vuxenutbildningens mâ/

som skett under femtio- och sextiotalen har utbildningsmöjligheterna avsevärt bättre studiemöjligheter. Alla genomdagens ungdomsgeneration skola. Gymnasieskolan har kapacitet för att ta går nu nioårig obligatorisk 90-95 av en årskull. 25-30 procent av ungdomarna emot procent fortsätter med något slag av eftergymnasial utbildning. Att denna utbildningsklyfta genom att ge vuxna en ny överbrygga är angeläget eftersom utbildningsbakgrunden i hög grad studiechans våra levnadsförhållanden. Med lång utbildning följer som regel påverkar stora valmöjligheter på arbetsmarknaden och arbetsuppgifter hög lön, som är intressanta och omväxlande. av utbildningen är i minst lika hög grad Men en jämnare fördelning för samhället. Skillnader i utbildning leder lätt till skillnader angelägen att tillvarata rättigheter, att få insyn i vad också när det gäller möjligheter som sker i samhället och påverka samhällsutvecklingen. Utbildningsbak-

våra sociala och kulturella vanor. En ojämnt fördelad grunden präglar bidrar därför till en isolering olika grupper emellan. Skillnader utbildning konserverar vidare traditionella mönster för arbetsfördeli utbildning alltså även i andra ningen i yrkeslivet. Utbildningsklyftan skapar

avseenden klyftor i samhället. vuxenutbildning spelar en viktig roll såväl från En överbryggande som då det gäller demokratiseringen i samhället. jämlikhetssynpunkt skall kunna få bredd och effekt måste den Om vuxenutbildningen och studiesituation. Därför är utformas med hänsyn till vuxnas intressen med skiftande inriktning och i det nödvändigt att erbjuda vuxenstudier som är den mest utnyttjade arbetsmånga former. I studiecirkeln, kan studierna lätt anpassas till deltagarnas intressen, tidigare metoden, studier och erfarenheter. Den kommunala och statliga vuxenutbildningen

studier som är nödvändiga främst för dem som ger möjligheter till för vidare studier. Enskilda studier har behöver en bättre grund av ett rikt utbud av utbildningsprogram i radio-TV. I underlättats och i löntagarorganisationernas kursverkarbetsmarknadsutbildningen samhet förenas studier i allmänna ämnen med en mer specialinriktad

utbildning.”

5 Vuxenutbildningens hittillsvarande utveckling

Vuxenutbildning i olika former har under nyare tid bedrivits i ökande omfattning. Då folkbildningen är en dominerande del av vuxenutbildningen och då den är av särskilt intresse för de kortutbildade, beskrivs i detta avsnitt främst folkbildningens utveckling från tiden för folkrörelsernas genombrott och framåt.

5.1 före

Folkbildningen 1900

5. 1. l Äldre tid

Allmogens utbildningsbehov tillfredsställdes i äldre tid i stort sett genom överföring från generation till generation av traditioner, seder och bruk, vars huvudbeståndsdelar bl. a. var religionskunskap och praktisk lantbrukskunskap av ålderdomlig karaktär. För fantasins behov svarade arvet av sagor och sägner, folkdikt och folkmusik, som utgjorde ett levande

inslag i den folkliga bildningen. Den stora striden om den obligatoriska folkskolan pågick under början av 1800-talet och ett fritt folkbildningsarbete kunde inte påbörjas så länge de konservativa skikten i göticismens och romantikens samhälle intog en hållning, som fann ett typiskt uttryck hos Esaias Tegnér: ”Den arbetande klassens bildning bör vara väsentligt

religiös. Varje annan kunskap anses ej blott umbärlig utan även skadlig”. Ett samhälle idéer gav inte plats för något folkbildningsbyggt på dylika arbete. För uppkomsten av ett sådant krävs ett genombrott av demokratiska idéer och samhällsformer. Det bildningsarbete som under denna tid började växa fram fick endast De första sporadiska uttryck. folkbildningssträvandena inriktades främst på att skapa tillgängliga bibliotek för allmänheten. År 1832 utkom skriften Om folkbildning av Frans Anton Ewerlöf, som förutom ett tillägg om de samtida engelska folkbildningsinstitutionerna innehöll en översättning av Henry Peter Broughans Practical Observations upon the education of the people. Folkbildningsarbetets former angavs i skriften och där förordades s.k. hantverksinstitut - en form av arbetarföreningar med föreläsningar biblioteksverksamhet,

82 Vuxenutbildningens hittillsvarande utveckling

av skrifter samt inrättande av folkbibliotek på aftonskolor, utgivande recensioner i Ewerlöfs skrift nådde en viss publicitet genom landsbygden. att intressera Oscar, vars liberala idéer pressen. Hans försök kronprins

intresse för folkskolefrågan var kända, tycks emellertid ej ha och stora Efter förebild instiftade Ewerlöf krönts med någon framgång. engelsk

Wallmark år 1833 Sällskapet för nyttiga kunskapers och publicisten var att ”folkskrifter och 1834 började spridande. Huvudsyftet utge

tidskrift Läsning för folket att utkomma. Bildningsarbetet sällskapets och det befarades stora problem, mötte till en början många svårigheter

eftersom regeringen inte var benägen att hjälpa till.

5.1.2 Bildningscirklar

i mitten av 1840-talet medförde en hotande Skråväsendets upplösning det stora antalet gesäller. Detta är social kris, som framför allt drabbade

men intensiva bildningscirklar, vilka växte bakgrunden till de kortlivade Olof Renhult, som fram 1845-1850. Initiativtagare var skräddargesällen

Ellmin startade de första bildtillsammans med fattigläkaren Johan

av och bristande ningscirklarna 1845. På grund ståndsmotsättningar Mot slutet av 1850-talet fanns ledning blev inte verksamheten långlivad.

det nästan inga cirklar kvar.

5.1.3 Folkhögskolor

1860-talet stärktes böndernas ställning genom en betydande Under Behovet av individuell och utvidgning av den kommunala självstyrelsen.

växte och l867 föreslog män ur allmogens egna led samhällelig bildning i Everöd - en skola för den - Ola Andersson i Nordanå och Sven Nilsson

inte till den då mer än 20-åriga danska vuxna bondeungdomen. De kände med danska folkhögskolerepresentanter utfolkhögskolan. I samverkan en skolform efter svenska förhålarbetades i olika kommittéer avpassad kunde de tre första folkhögskolorna Hvilan, Önnelanden. Redan 1868 sin verksamhet. Riksdagen beviljade det första stad och Herrestad påbörja 1872. föreläsningar var till anslaget till verksamheten Folkhögskolornas för ortens befolkning och lärarna deltog aktivt i bygdens viss del öppna hade fått en ny medelpunkt i bildningsbildningsarbete. Landsbygden

arbetet genom folkhögskolorna. kunde märkas under En förskjutning av bildningsarbetets tyngdpunkt

och sockenbiblioteken hade vänt sig till

1880-talet. Både folkhögskolorna

av städernas snabba tillväxt kom landsbygdsbefolkningen, men på grund

koncentreras till dessa. Den stora befolkbildningsarbetet att alltmer medförde att arbetarningstillväxten och industrialismens genombrott aktualiserades. Bildningsarbetet kom att följa klassens bildningsproblem bildade klasserna kände förpliktelsen att dela två huvudlinjer. De s.k. och olika former av med sig av den högre bildningen påbörjade

Arbetarklassen hade dock gjort politiska och sociala bildningsverksamhet. framsteg och kom att inleda ett eget aktivt bildningsarbete.

Vuxenutbildningens hittillsvarande utveckling 83

S. 1.4 Ärbetarinstitut

Under 1880-talet påverkades av den tidens filosofolkbildningsarbetet fiska strömningar, såsom positivismen, naturalismen och utvecklingsläran. Läkaren Anton Nyström, som själv var 1880 positivist, grundade Stockholms arbetarinstitut. Idén till detta fick han under den första stora Strejken och arbetarmötet 1879. Efter en hård mot kamp misstänksamma och ofta reaktionära krafter på den ena sidan, och en bitter opinion inom arbetarkretsama sidan dock på den andra lyckades Nyström med hjälp av den då unge uppsalastudenten Hjalmar Branting genomföra sina tankar. Institutets program var att ”till enligt Nyström arbetare och andra, såväl kvinnor som män, vilka under uppväxten varit i saknad av bildning, meddela en vetenskaplig, humanistisk och estetisk skolning. Undervisningens mål var allmän bildning och avsåg ej yrkesutbildning. Efter Stockholms arbetarinstituts mönster startades senare ett flertal liknande institutioner. Tanken var att städernas arbetare skulle få en motsvarighet till landsbygdens folkhögskolor. Motståndet mot verksamheten var dock påtagligt, vilket kan av ett belysas citat från en göteborgstidning, där Stockholms arbetarinstitut karakteriserades som en av härdarna för den som drar andliga pestsmitta, förhärjande fram över vårt folk. Från 1884 dock beviljade riksdagen årliga anslag till föreläsningar för arbetarklassen”. Arbetarinstituten mottog dessa understöd fram till 1908. Trots anslagens benämning deltog inte enbart arbetarklassen i föreläsningsverksamheten, utan åhörare kom också till stor del från medelklassen.

5. 1.5 Centralbyråer

Under 1800-talets sista årtionden fick folkbildningsarbetet en starkt akademisk prägel. 1898 bildades i Lund för Centralbyrån populära vetenskapliga föreläsningar, vilken hade ett nära samarbete med universitetet. Med Centralbyrån som mönster bildades 1901 Västra Sveriges folkbildningsförbund i Göteborg och 1902 Centralföreningen för populärvetenskapliga föreläsningari Stockholm. Denna fick sedermera namnet Folkbildningsförbundet. Studenternas deltagande i inom folkbildningsarbetet genomfördes ramen för de sociala och politiska Bland de mer studentföreningarna. kända kan nämnas Verdandi och Studenter och arbetare.

5.2 Studieförbundens framväxt

I början av 1900-talet avmattades studenternas folkbildningsintresse. Det blev i stället de under l800-talet framvuxna som kom att folkrörelsema, dominera bildningsarbetet. De religiösa väckelserörelserna hade tidigt bedrivit studieverksamhet bland sina medlemmar. Ett konkret resultat av deras verksamhet blev också rätten till mötesfrihet och organisationsrätt.

hittillsvarande 84 Vuxenutbildningens utveckling

5.2.1 Studieförbund inom nykterhetsrörelsen

fick stor betydelse för bildningsarbetet. lnom nykter- Nykterhetsrörelsen hetsordnarna genomfördes ett pionjärarbete, som redan från början till verksamhet utöver enbart nykterhetsupplysning. 1894 inledsyftade des studieverksamhet inom International Order of Good organiserad Kring sekelskiftet fanns inom IOGT flera kända namn Templars (IOGT). inom t. ex. Edvard Wavrinsky, Johan Bergman och folkbildningsarbetet, Oscar Olsson. Den sistnämnde gjorde 1902 till ett märkesår inom det svenska historia. Olsson tog då initiativet till en för folkbildningsarbetets svenska förhållanden studiemetod med grupparbetet som det anpassad centrala, nämligen studiecirkeln. Dess arbete byggde på det egna biblioteket och jämsides med studiecirklarna utvecklades föreningsbiblioteken, som som små folkbibliotek. Studier av cirkeltyp växte även fungerade hastigt och blev snart den dominerande arbetsformen i bildningsarbetet. Inom organiserades studieverksamheten sedernykheterhetsrörelsen studieförbund - studieförbund mera i särskilda Godtemplarordens (IOGT), Blåbandsrörelsens studieförbund (BSF) och Nationaltemplarordens studieförbund (NTO), vilka l97l gick samman i Nykterhetsrörel-

sens bildningsverksamhet (NBV).

5.2.2 Arbetarnas bildningsförbund

Studieverksamheten inom arbetarrörelsen hade systematiskt bedrivits under intensiv var denna inom det socialdemokraen längre tid. Särskilt tiska och den arbetarrörelsen närstående nykterhetsungdomsförbundet orden Verdandi. l boken ABF. 1912-1962 beskrev Hugo Heffler arbetarrörelsens från den som förekom vid sekelfrigörelse övriga bildningsverksamhet, skiftet, på följande sätt:

kritiska inom den spirande socialdemokratiska arbe- ”Den inställningen tarrörelsen till de liberala arbetarbildningssträvandena hade inte sin grund förståelse för behovet av att höja arbetarklassens allmänna i en bristande Den bottnade snarare i insikten om att vad kultur- och bildningsnivå. arbetarna behövde inte var en allmänbildning av det slag som dominerade och program, utan sådana arbetarinstitutens föreläsningsföreningarnas som kunde till en klarare insikt om samhället sådant kunskaper bidraga det var och sådant det borde och kunde vara. En sådan upplysningsverksamhet var inte att förvänta från statsunderstödda folkbildningsanstalter. fömams att även om bildningsarbetet måste arbetarklas- Dunkelt ifråga sens frigörelse vara dess eget verk.

åstadkomma större effektivitet i bildningsarbetet bildades l syfte att ABF 1912. Förbundet var en sammanslutning av fackliga, politiska, och kulturella inom den svenska arbekooperativa huvudorganisationer tarrörelsen”. var dåvarande läraren vid Brunnsviks folkhöginitiativtagare Rickard vilken dessutom blev förbundets första studieledaskola Sandler, och kassör. Till instruktör valdes en annan lärare vid re, administratör folkhögskolan, nämligen Yngve Hugo.

hittillsvarande

Vuxenutbildningens utveckling 85

År 1912 antog riksdagen en biblioteksförfattning, som innebar att de första statsbidragen till studiecirklar utbetalades. De begränsades dock till bokinköp och kunde endast utgå till bibliotek tillhörande ett riksförbund med minst 20000 medlemmar och för sammanlagda bokinköp minst 6 000 kr. Genom ABF:s bildande kunde arbetarrörelsen dra nytta av det nya statsbidraget. Ett gott samarbete uppstod från mellan ABF och början IOGT, vars studierektor Oscar Olsson med glädje hälsade tillkomsten av ett arbetarrörelsens bildningsförbund. Oscar den svenska Olsson, studiecirkelns formgivare, deltog i det socialdemokratiska ungdomsförbundets centralstyrelse vid kongressen 1907. Denna kongress gick i folkbildningens tecken och bland funktionärerna i styrelsen fanns även Per-Albin Hansson, Gustav Möller och Rickard Sandler, vilka kom att arbeta för samtliga skapandet av ett bildningsförbund inom arbetarrörelsen. 1938 antogs följande alltjämt gällande principprogram för verksamheten inom ABF:

”Arbetarnas vill genom bildningsförbund en fri och frivillig, partipolitiskt obunden och religiöst neutral bildningsverksamhet, på demokratisk grund, fostra sina medlemmar för arbetarrörelsen och samhället samt göra kulturvärdena tillgängliga för alla medborgare.”

5.2.3 Studieförbund inom jordbrukarrörelsen

l syfte att ”bereda landsbygdens ungdom möjlighet till studier och att stävja flykten från landsbygden” bildades 1917 Svenska landsbygdens ungdomsförbund (numera Centerns ungdomsförbund) och 1918 en partilös sammanslutning, Jordbrukarungdomens förbund (JUF). l förbundets bildningsarbete verkade man för ökat och större yrkesintresse yrkesskicklighet, stärkande av lantungdomens hemkänsla, bättre fysisk fostran, större trevnad på landsbygden och ett förädlat nöjesliv. Studieverksamheten omfatta de bibliotek, och studiecirklar. Sedan föreläsningar 1957 är den organiserad iett studieförbund benämnt Studiefrämjandet (Sfr). Svenska landsbygdens studieförbund (SLS), som instiftades 1930, blev efter ABF den näst största I förbundet folkbildningsorganisationen. ingick bl. a. Svenska landsbygdens ungdomsförbund och Svenska landsbygdens kvinnoförbund. SLS hade dessutom organisatorisk anknytning till Riksförbundet landsbygdens folk, Sveriges lantbruksförbund och jordbrukargrupper inom Kooperativa förbundet (KF). I en programförklaring angav SLS följande syfte med sin verksamhet: Bildningsarbetet bör sträva efter att väcka och utveckla en ideell livssyn. Kunskapssökandet bör syfta till en ökad förmåga att tillgodogöra sig kulturens olika uttrycksformer och upptäcka sådana väsentliga värden, som är ägnade att göra livet mera rikt och harmoniskt”. Förbundet verkade också för kulturmedlens demokratisering och lämplig SLS och decentralisering”. Liberala Studieförbundet (LiS) gick 1967 samman i Studieförbundet Vuxenskolan (SV)

86 hittillsvarande utveckling Vuxenutbildningens

5.2.4 Sveriges kyrkliga studieförbund

1930 bildades Sveriges kyrkliga bildningsförbund, vilket 1947 ombildades och antog namnet Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS). Folkbildningsarbetet inom svenska kyrkan är en gammal verksamhet. Omkring sekelskiftet började dock kyrkan och folkbildningen att gå skilda vägar. Den ibland negativa inställning till kyrkan och folkliga bildningsrörelsens misstänksamhet mot denna bildningsrörelse, som ansågs för kyrkans bidrog till denna utveckling. Målet för den kyrkliga bildningsvärldslig, har numera och SKS vill - liksom övriga studieförbund rörelsen vidgats - mera allsidigt tillgodose människors bildningsbehov.

5.2.5 KF UK-M:s studieförbund

1929 bildades KFUK-Mzs studie- och utbildningsförbund som en sammellan de två riksförbunden. Det hade tidigt funnits organiorganisation sationer för studieverksamhet inom förbund, men för att respektive tillvarata och främja studieintresset bildades ett gemensamt studieförbund. stadgarna var förbundets uppgift ”att fungera som organ Enligt och biblioteksverksamheten inom KFUK-M:s riksförbund i för studie- Sverige samt att främja den frivilliga ledarutbildningen”.

5.2.6 Tjänstemännens bildningsverksamhet

1935 stiftades ett studieorgan för offentligt och privat anställda Främsta syftet för Tjänstemännens tjänstemäns fackliga organisationer. bildningsverksamhet (TBV) skulle vara ”att främja och leda bildningsarbetet inom organisationer”. TBV ville i likhet med ABF tjänstemännens av personer, som kunde upp de då skapa ett organ för utbildning bygga och verka för facklig nya fackliga tjänstemannasammanslutningarna ordnade TBV vecko- och organisering av tjänstemannagruppema. Tidigt för koncentrerad utbildning i fackliga ämnen av sina internatkurser studieledare. Inom hade det varit svårt att skapa tjänstemannakåren större aktivitet. Intresset för bildningsverksamhet var inte någon facklig heller så stort, då många tjänstemän hade en god skolunderbyggnad.

5.2.7 Studieförbundet Medborgarskolan

1940 bildades ett studieförbund, som hade anknytning till politisk liksom ABF hade till arbetarrörelsen och SLS till böndernas partimiljö, olika Det var högerns riksorganisation, kvinnoförbund organisationer. och ungdomsförbund som startade Studieförbundet Medborgarskolan Förbundets syfte formulerades bl. a. på följande sätt: ”Foster- (Mbsk). är både och målsättningen i förbundets strävan för landet grunden Studieförbundet Medborgarskolan vill främja medborgerlig utbildning. likaväl som kan tvivel råda om bådas bildning utbildning. Aldrig för såväl det svenska samhället som den nödvändighet folkstyrda enskildes bästa. Utöver studiecirklar bedrev Mbsk en omfattande

föreläsnings-, kurs- och utställningsverksamhet.

Vuxenutbildningens hittillsvarande 87

utveckling

5.2.8 Folkuniversitetet

Folkuniversitetet (FU) påbörjade sin verksamhet 1942 och är sedan 1947 organiserat som statsunderstött studieförbund. l stadgarna infördes bl. a. att verka för folkbildningen, att intressera särskilt akademiker för denna verksamhet samt att i anknytning till de akademiska lärosätena bedriva undersökningar och experiment i folkbildningsarbetets metodik och i annan pedagogisk verksamhet”. I riksorganisationen ingår Kursverksamheterna” vid universiteten somsektioner. Huvudmän för sektionerna är universiteten, studentkårerna samt folkuniversitetsföreningarna.

5.2.9 F rik yrk liga Studieförbundet

1947 gick ett flertal frikyrkliga organisationer samman och bildade Frikyrkliga Studieförbundet (FS), en sammanslutning på kristen grund med uppgift att organisera och leda biblioteks-, studiecirkel-, kurs- och föreläsningsverksamhet samt att genom information stödja och främja bildningsarbetet i alla former inom de anslutna organisationerna. Religion, livsåskådningsfrågor och musik har alltid varit dominerande ämnen i studiecirklama.

5 .2. 1O Liberala Studieförbundet Ytterligare ett studieförbund med politisk anknytning bildades 1948 av folkpartiet, dess ungdoms- och kvinnoförbund samt liberala studentförbundet. Liberala studieförbundets (LiS) uppgift var att leda och organisera en politisk och religiöst objektiv studie- och bildningsverksamhet genom studiecirklar, föreläsningar och kurser eller i andra lämpliga former. LiS:s bildningsarbete var öppet för alla, men främst såg förbundet folkpartiets organisationer som sitt arbetsområde. Kurserna inriktadesi första hand på samhällskunskap. LiS verkade fram till 1967, då det tillsammans med SLS bildade Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

5.3 Radio -

folkbildning

Vid årsskiftet 1924/25 började AB Radiotjänst sin verksamhet. I den av Kungl. Majzt godkända överenskommelsen mellan Telegrafstyrelsen och Radiotjänst stipulerades bl.a. att rundradiorörelsen skall så bedrivas, att folkbildningsarbetet därigenom befrämjas. Vid sidan av Radiotjänsts styrelse tillsattes därför ett programråd där Folkbildningsförbundet och ABF fick en gemensam representant. 1931 inrättades en föredragsavdelning, vars chef blev ABF-aren Yngve Hugo. Samma år startades försök med s. k. lyssnargrupper och den första serien behandlade Nutida svenskt arbetsliv. Under 1930- och l940-talen förekom ett aktivt folkbildningsarbete inom Radiotjänst. l mitten av 1950-talet infördes två kanaler i radion och i samband med detta utökades verksamheten. Radions aftonskola skulle

88 Vuxenutbildningens hitri/lsvarande utveckling sou 197454

ge vuxna möjlighet att skaffa sig nya eller aktualisera gamla kunskaper inom olika ämnesområden. Denna programverksamhet började hösten 1958 och fick namnet Radioskolan. Därmed infördes för första gången i radion en kursverksamhet med fasta tider och med inriktning på enskilda eller gruppvisa studier. Vuxenundervisning bedrevs fram till 1970 huvudsakligen i ljudradion, eftersom det fanns en fast redaktion för sådan programverksamhet där. 1969 skedde en sammanläggning av sektionen för vuxenutbildning och skolprogramavdelningen till utbildningsprogramenheten (SR/UTB). Härigenom möjliggjordes reguljär produktion av radio- och tv-program för vuxenundervisning.

5.4 samverkande -

bildningsförbunden Folkbildnings-

förbundet länsbildningsförbunden

Mycket tidigt utvecklades ett samarbete mellan de olika bildningsorganisationerna. Särskilt var detta fallet mellan ABF och IOGT, men även mellan andra studieförbund. År 1936 bildades samverkande bildningsförbunden för att på riksplanet bevaka medlemsorganisationernas gemensamma intressen. Från starten deltog ABF, IOGT, NTO, JUF och SLS. Folkbildningsförbundet har sedan slutet av 1960-talet övertagit Samverkande bildningsförbundens roll som samarbetsorgan för riksorganisationerna inom folkbildningsarbetet. Medlemmar i Folkbildningsförbundet är de tio studieförbunden, länsbildningsförbunden, folkhögskolorna samt biblioteken. Länsbildningsförbunden är Folkbildningsförbundets regionala motsvarigheter. Dessa har karaktär av samarbetsorgan mellan studieförbundens distriktsorganisationer, inom länen verkande folkhögskolor samt länsbiblioteken.

5.5 Studieförbundens fortsatta utveckling

5.5.1 1 9150-talet Folkbildningsarbetet under 1950-talet utvidgades kraftigt. En viktig förutsättning för utvecklingen var kungörelsen om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet 1947, som berättigade studieförbunden till statsbidrag för studieverksamheten. Enligt kungörelsen avsågs med studiecirkel ”en kamratkrets för gemensamma teoretiska eller praktiska studier över ett angivet ämne efter en på förhand uppgjord plan”. Beträffande statsbidrag bestämdes: ”För anordnare av studiecirkel må bidrag av statsmedel utgå dels till riksförbund för studiecirkelverksamhet, dels och till fristående studiecirkel. Till riksförbund för studiecirkelverksamhet må bidrag jämväl utgå till organisations- och administrationskostnader. Statsbidragen medförde att studieförbundens ekonomiska förutsätt-

Vuxenutbildningens hittillsvarande 89

utveckling

ningar avsevärt förbättrades. Genom omfattande propaganda- och organisationsarbete kunde nya grupper av befolkningen nås av studieförbundens verksamhet. Studiecirkeln som studieform fick stor utbredning. Den kvalitativa och kvantitativa tillväxten berodde även på förändringar i cirklarnas arbetsmetoder, den utökade

studiecirkelledarutbildningen samt

en Övergång från två- till enterminscirklar. framför allt i Deltagarna, tätorterna, önskade ett mer koncentrerat studiearbete och bidragsgivningen var bäst avpassad för studiecirklar av terminstyp. Det ökade antalet studiecirklar krävde en utbyggnad av studieförbundens administrativa resurser. Genom olika former av rationaliseringar kunde kostnaderna hållas på en rimlig nivå och den ökande tillväxten av deltagare mottas. 1958 års folkhögskolestadga gjorde det möjligt för folkhögskollärare att ägna viss del av undervisningen till cirkelledarverksamhet i studiecirklar, som anordnades av studieförbunden. Det medförde ett positivt tillskott i bildningsarbetet.

5.5.2 1960-talet

Den starka kvantitativa tillväxten fortsatte även under l960-talet. 1963 års proposition angående ökat stöd till föreläsnings- och studiecirkelverksamhet medförde förbättrade statliga bidrag till cirkelverksamheten samt till ledarutbildning och studiematerial. Under 1960-talet blev det allt vanligare att studiematerialet framställdes i samarbete mellan ett flertal experter. ”Studiepaketen användas började av bl. a. de fackliga och religiösa organisationerna. En fortsatt rationalisering kunde också märkas. Mindre lokalavdelningar gick samman och bildade större enheter för att kunna möta kraven på bättre service och ge underlag för heltidsanställd personal. Även mellan studieförbunden noterades en del samarrangemang och några samgåenden. 1967 gick SLS och LiS samman och bildade SV. studieförbunden inom nykterhetsrörelsen, IOGT, NTO och BSF, bildade 1971 studieförbundet NBV. Under 1960-talet utökade studieförbunden verksamheten bland grupper med speciella problem. Genom aktiviteter för pensionärer, invandrare och handikappade kunde man bättre nå grupper, som många gånger stod utanför den reguljära cirkelverksamheten. För dessa grupper avsedda studiematerial blev liksom olika slag av hjälpmedel allt vanligare. De flesta handikapporganisationer är numera anslutna till ABF.

5.6 Några drag i vuxenutbildningen under de senaste åren

Studiecirkelverksamheten har kontinuerligt ökat. Speciellt de stora till fackliga och politiska rörelser anknutna studieförbunden har en kraftig tillväxt. Studieåret 1972/73 hade ABF, Mbsk, SV och TBV 71 procent av det totala antalet cirklar.

hittillsvarande sou 197454 90 Vuxenutbildningens utveckling

5.6.1 Prioriterade studiecirklar

Ett inslag inom Vuxenutbildningens kurser på grundskolenivå betydande studiecirklar, s. k. priocirklar, till utgörs av studieförbundens prioriterade tilläggsbidrag. Syftet med vilka det fr. o. m. 1970/71 utgår ett statligt - äldre - med kort och tilläggsbidraget är att ge i regel personer att i några centrala ämnen nå en otidsenlig grundutbildning möjlighet mot den som är ett obligatorium för dagens utbildningsnivå, som svarar kostnadsfri ungdom. Dessutom avses att om möjligt göra undervisningen att en aktivt uppsökande verksamhet. för deltagarna samt möjliggöra för studiecirklar som syftar till att utveckla Tilläggsbidrag utgår också

handikappades kommunikationsfärdigheter. är svenska, engelska, matematik och Ämnena inom priocirklarna snabba av dessa cirklar belyses av samhällskunskap. Den utbyggnaden

följande uppgifter:

36 procent av de allmänna Under 1972/73 utgjorde priocirklarna

att andelen Ökat med tio procent jämfört med cirklarna, vilket innebär

1971/72. cirklar och antalet deltagare inom priocirklarna Tabell 5.1 visar antalet

Eftersom cirklar i svenska och fördelade på ämnesområden 1972/73.

delar av ämnet har cirklar med samhällskunskap ofta tar upp speciella

kunnat klassificeras på ett flertal olika ämnesområden. tilläggsbidrag

fördelade på Tabell 5.1 Antal cirklar och antal deltagare inom priocirklarna

ämnesområden 1972/73

Antal cirklar Ämne Antal deltagare

l 115 9 858 Religion m. m. 41 782 367 289 Språk 259 m. m. 2 330 Litteratur 11 93 Musik 95 925 Historia m. m. 27 672 m. m. 261 671 Samhällskunskap 1 319 11580 Teknik m. m. 31 808 3 665 Ekonomi m. m. 3 860 m. m. 30 666 Naturvetenskap 716 225 79 779 Totalt

Källa: SCB Statistiska meddelanden U 1973:32

5.6.2 Kommunal vuxenutbildning

ökade intresset för en utbyggnad av Under senare delen av 1960-talet

(GU) fram förslag vuxenutbildningen. År 1965 lade gymnasieutredningen

Vuxenutbildningens hittillsvarande utveckling 91

om ändringar av kvällsgymnasiernas organisation och studieprogram, som motiverades av införandet av det nya gymnasiet och fackskolan. Förgymnasial utbildning berördes också, om än väsentligen som förberedelse för gymnasie- och fackskolestudier. Till följd av GU:s förslag beslutade riksdagen 1967 om en stadga för kommunal vuxenutbildning, som ökade utbildningsmöjligheterna för vuxna. Reformen medförde en expansion av den kommunala vuxenutbildningen. Tidigare fanns det kvällsgymnasier i ca 30 kommuner, men efter endast tre år anordnades kommunal vuxenutbildning i 324 av rikets då 464 kommuner. Antalet elever i kommunal ökade fram till ht vuxenutbildning kraftigt 1970, men förbyttes 1971 i stagnation, och en minskning av antalet nyinskrivna har sedan märkts (tabell 5.2).

Tabell 5.2 Nyinskrivna elever i kommunal hösttenninen vuxenutbildning 1970-1973

Källa: SCB

Utvecklingen pekar på en tillbakagång för grundskolekurserna. Bland orsakerna till nedgången i antalet elever under 1970-talet torde de nya intagningsbestämmelserna, som infördes 1971, ha spelat en väsentlig roll. Innebörden av de nya bestämmelserna för grundskolekurserna var att sökande som gått igenom linje 9 g i grundskola, allmän realskola, flickskola, gymnasium, fackskola, två årskurser i folkhögskola eller motsvarande inte längre fick tas in till grundskolekurs, om det inte gällde behörighetskomplettering. En annan anledning till nedgången i grundskolekurserna är förmodligen ökningen av studieförbundens prioriterade studiecirklar. Att erbjuda kompetensgivande utbildning på gymnasial nivå var länge det helt dominerande målet för kommunal Efter de vuxenutbildning. senaste årens vuxenut bildningspropositioner har emellertid ett annat mål tillkommit, nämligen att ge utbildning till dem som tidigare fått den kortaste utbildningen. Genom bl. a. förändringar i statsbidragsbestämmelserna har grundskolekurserna prioriterats. SÖ har dessutom erhållit särskilda medel för att stödja olika projekt med uppsökande verksamhet.

6 Vuxenutbildningens nuvarande omfattning

I detta kapitel lämnas en översiktlig redogörelse för olika vuxenutbildningsformer. Författningsbestämmelser beträffande de för FÖVUX mest intressanta förhållandena beskrivs mer utförligt i kapitlen 21-24.

6.1 Studieförbund

Studieförbundens verksamhet bygger i huvudsak nämlipå tre principer, gen principen om fritt och frivilligt studiearbete, om folkrörelprincipen seanknytning samt principen om objektiv och allsidig belysning. För närvarande finns det tio av staten godkända av studieförbund, vilka endast FU inte har någon folkrörelse- eller organisationsanknytning. För att ett studieförbund skall bli godkänt av staten, dvs. SÖ, krävs att det under de tre senaste budgetåren genomfört minst S0 000 statsbidragsberättigade studiecirkeltimmar om året. 50 000 statsbidragsberättigade studiecirkeltimmar om året. Den verksamhet som studieförbunden bedriver har sedan flera årtionden haft en betydande omfattning. Verksamhetens och uppbyggnad inriktning skiljer sig på flera sätt från folkbildningsverksamheten iandra länder och från de typer av vuxenstudier som organiseras av samhälle och företag. l studieförbundens varierande verksamhet har sedan länge studiecirklarna en dominerande ställning.

6. l. 1 Allmänna cirklar

Statsbidrag till allmän studiecirkel utgår med 75 procent av kostnaderna för ledararvode och studiematerial, dock högst 32 kr per studietimme. Av detta belopp får högst 26 kr avse ledararvode. Dessutom utgår tilläggsbidrag för s. k. prioriterade cirklar och särskilt statsbidrag för administration och uppsökande verksamhet. Tilläggsbidrag och särskilt bidrag utgår även för allmän studiecirkel, som har till syfte att utveckla handikappa des färdigheter att meddela sig. För cirkelledare i glesbygd utgår statsbidrag till 75 procent av resekostnaderna. För att statsbidrag skall utgå till en studiecirkel krävs bl. a. att den har lägst fem och högst 20 deltagare inklusive cirkelledaren, att den omfattar minst 20 studietimmar fördelade på minst fyra studieveckor, att den har högst två sammankomster per vecka samt högst tre studietimmar per sammankomst. För expert-

nuvarande 94 Vuxenutbildningens omfattning

och fackmannamedverkan utgår statsbidrag med högst 40 kr per studietimme. Ledare för studiecirkel skall godkännas av studieförbund.

Vissa undantag från dessa bestämmelser är möjliga. Tre dominerar studiecirkelverksamheten, nämligen ämnesgrupper - estetiska ämnen - - särskilt och svenska för invandrare språk engelska konsthantverk - samt samhällsämnen. Skillnaderna särskilt musik och mellan de olika studieförbunden är emellertid stora när det gäller av olika ämnesområden. Kursinnehållet i ämnena svenska, betoningen och matematik är relativt homogent, medan ämnet samhällsengelska innehåller en mängd olika typer av kurser. Områden som berörs kunskap miljövård, mötesteknik, trafikär t. ex. arbetsliv, fackliga organisationer, frågor samt internationella frågor. Studiecirklamas innehåll och studiemetoder skall anpassas till deltagaroch I de allmänna studiecirklarna är nas önskemål förutsättningar. Verksamheten kan vidare lokaliseras efter undervisningen betygsfri. och är alltså inte förlagd till några speciella institutioner. behov, Antalet cirklar och studietimmar i de tio studieförbundens deltagare, under verksamhetsåret 1972/73 redovisas i tabell 6.1 cirkelverksamhet under de senaste åren i tabell 6.2. Stat sbidrag utgick till och utvecklingen Av de allmänna cirklarna utgjordes 36 97 procent av studietimmarna. dvs. i huvudsak cirklar på grundskolenivå i procent av prioriterade cirklar, matematik och samhällskunskap. Utöver de allmänna svenska, engelska, redovisades under samma år 13161 cirklar i svenska för cirklarna invandrare. Av samtliga rapporterade cirklar inklusive svenska för invandsvarade ABF för 35 och SV för 17 procent. Av rare procent universitetscirklarna hade TBV 40 procent och FU 29 procent.

6. 1.2 Invandrarcirklar Sedan slutet av 1940-talet har Sverige haft en huvudsakligen arbetsmark- Möjligheterna för invandrare att få undervisning nadsbetingad invandring. i svenska var fram till mitten av 1960-talet begränsade och undervisning- 1964 och 1965 var invandringen stor och mot en var i regel avgiftsbelagd. av detta ställde statsmakterna medel till förfogande för avgiftsbakgrund fri undervisning för invandrare. bestämmelser för cirklar i svenska för Från 1973-06-27 gäller nya invandrare. kan bedrivas som glesundervisning, intensiv- Undervisningen enligt lagen om rätt till ledighet och lön vid undervisning, undervisning i svensk undervisning för invandrare eller särskild samhällsundeltagande dervisning. Glesundervisningen skall omfatta minst 20 studietimmar fördelade en och tre studietimmar per sammankomst och på lägst högst endast en sammankomst dag. Intensivundervisningen skall omfatta per minst 20 och högst 240 studietimmar per cirkel med minst fyra bör bedrivas minst fem dagar i studietimmar per dag. Undervisningen veckan. Under varje studiecirkels verksamhetsperiod får högst en sjättedel av antalet studietimmar användas för samhällsorientering. För denna del får eller fackman samt vid behov tolk anlitas. av undervisningen expert Intensivkurserna i A-, B- och C-kurser. I B- och C-kurserna får uppdelas alla från AMS. Dessutom en del respektive deltagare utbildningsbidrag

nuvarande

Vuxenutbildningens omfattning 95

NQNS.

äEEzoäåm

.o.meo._sax.o›

m... 3 o... mo å. 3

m.: N.: m.: E:

od.:

2500:...

.EES

os

.EEESMxUEw

NN_ :_ SN än m3 oâ So :N m: E:

v==gswoâaa

omm

Nm

NaN am NNN m8 o: o: NNN m8 2_

3:5. _ _ w

N..

angavs.

åxå Sw oNN

må 2: :o m: m8 8_ 2.. m8 Na.

m N E N_ E 2 NH WN I NN

oNN

_Sc

a_ä_åo._2o›_==

ouømuzov

SN m8 âN SN :s S.. N: m3. m: .NN NN..

:oo 2 vN

m3 S_ N: NNN S_ SN å_ NNN ...I

72:4.

N

müesøwmâz

:ms :A555 Små 02% emma Smb

.se .m5 S5 E9 Sv;

:§30 N35_

D

ämm.:

.o._s§:o:m=_=u__n

:onnsoâse

.o:eav_.oam=_=u=p

:soäawogcoz uszzoaosam

und??

=soxäes

møuøiäuä

saâzouwscui_ _oêagxwnwsåw _Eäsäuaa

§EwE= _ååäsm

:S:

Nasas_

.eeêâesaom .ouå..emconxzm maaasasgzxaäz

22x50

sgaøeoaâusam _o...§_.ao:.=.m meuacmeozcm.:

To mom

ncsnhøgoêzgm âeaêä Nm_§.ä=.m nzáamz

:aaah :väv mownäm :så nås_

96 nuvarande omfattning Vuxenutbildningens Tabell 6.2 Allmänna cirklar och universitetscirklar 1966/67- 1972/73

a) inklusive cirklar med tilläggsbidrag Källa: SCB

förekommer särskild samhällsundervisning, som innebär att deltagarna under tio studietimmar får fördjupad insikt i hur det svenska samhället fungerar. Undervisningen kan organiseras antingen som glesundervisning eller som tvådagarskurs. Avsikten med undervisningen är att den skall ge sådana kunskaperi svenska och sådan samhällsinformation, att invandrarna skall språket kunna klara sig på arbetsplatsen och på fritiden. Sedan 1972-07-01 gäller att invandrare måste ha uppehållstillstånd samt att eller vara kyrkobokförd i Sverige för att erhålla undervisning studiecirkeln måste ha minst tio deltagare för att få starta. Antal och studietimmar i svenska för invandrare redovisasi procent tabell 6.3.

Tabell 6.3 Studietimmar i svenska för invandrare under verksamhetsåret 1972/73 Antal Procent Studieförbund studietimmar studietimmar

Källa: SCB Statistiska meddelanden U 1973:32

6. 1.3 Universitetscirklar En särskild studieform utgör universitetscirklarna. De skall omfatta minst 48 studietimmar, fördelade på minst 16 sammankomster. Antalet deltagare skall vara minst fem och högst 25. Ledarna för universitetscirklarna skall ha kompetens för undervisning vid universitet. statsbidrag utgår med 75 procent av kostnaderna för ledararvode och studiematerial, dock högst med 75 kronor per studietimme. Av detta belopp får högst 60

Vuxenutbildningens nuvarande omfattning 97

Tabell 6.4 Antal universitetscirklar och antal deltagare fördelade efter studieförbund 1972/73

Studieförbund Antal Antal Antal deltagare cirklar studietimmar

Arbetarnas bildningsförbund (ABF) 1 444 110 7 712 Frikyrkliga Studieförbundet (FS) 463 32 1 780 Folkuniversitetet (FU) 8 363 503 35 197 Studiefrämjandet (Sfr) 554 46 3 150 Studieförbundet Vuxenskolan (SV) l 299 98 6 327 Nykterhetsrörelsens (NBV) 92 6 309 bildningsverksamhet Studieförbundet (Mbsk) 2 221 166 10 660 Medborgarskolan Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS) 1 658 106 6 876 .. . T... t bh _ 1 mgs

våffsSa:,“f,:t°S (TBV) 10 679 697 54 326

Totalt 26 773 l 764 126 337

Kzliiia: SCB Statistiska meddelanden U 1973:32

kronor avse ledararvode. Vidare utgår bidrag med 75 procent av kostnaderna för resekostnadsersättningar och traktamenten till ledarna.

6.2 Folkhögskolor

Folkhögskolorna skiljer sig i många avseenden från andra jämförbara utbildningsformer. Målet för folkhögskolans verksamhet är att meddela allmän medborgerlig bildning, ofta med inriktning mot ett visst intresseområde. Några folkhögskolor har speciallinjer för musikutbildning eller för andra estetiska ämnen samt för linjer massmediautbildning och u-landsfrågor. Utbildning av ungdomsledare, studieledare m. m. sker också vid speciallinjer. Enligt folkhögskolestadgan ordnas vid folkhögskolorna vinterkurser och ämneskurser. Vinterkurser, som är den dominerande kurstypen, omfattar 22-34 veckor. Vid de flesta skolor är dessa indelade i tre årskurser. En del skolor har i viss mån gått ifrån årskursindelningen och istället nivågrupperat eleverna efter förkunskaper och ambitionsnivå. För folkhögskolorna finns ingen centralt fastställd skola får inom läroplan. Varje de gränser folkhögskolestadgan anger själv utforma sitt program. Endast ämnet musik är obligatoriskt i alla årskurser. I övrigt föreskriver stadgan obligatoriska ämnen bara i den första årskursen. Dessa är svenska, litteratur, historia, samhällslära, psykologi, matematik samt minst ett av ämnena geografi, fysik, kemi och med hälsolära. biologi Folkhögskolekurserna kan under vissa betingelser jämställas med grundskolans hög- 7

nuvarande omfattning sou 197454 98 Vuxenutbildningens

stadium eller fackskolan. I vissa fall möjliggör folkhögskolestudier tillträde till studier vid universitet eller högskola. .Ãfmneskursernas längd varierar från några dagar upp till 34 veckor eller är koncentrerade visst ämne eller viss grupp av längre. Kurserna kring ämnen. Innehållet kan vara mycket varierande. Det kan röra sig om kurser kurser i engelska, matematik eller gymnastikpå universitetsnivå, eller studiecirkelledare, för förtroendeledarskap, kurser för pensionärer valda eller invandrare. Ämneskurs skall enligt folkhögskolestadgan

omfatta minst en vecka, men efter dispens från SÖ får de vara kortare. Förutom de s. k. fristående ämneskurserna, som för närvarande utgör den delen verksamhet, finns det s. k. mest expansiva av folkhögskolornas anslutna ämneskurser, dvs. kurser som utgör fortsättning på vinterkurseri växande omfattning i samarbete med na. Ämneskurserna arrangeras studieförbund och andra organisationer. 1973 drevs de 108 statsunderstödda folkhögskolorna av följande

huvudmän:

47 Landsting Svenska kyrkan och fria samfund 29 Stödföreningar l l Arbotarrörclsen 9 4 Nykterhetsrörelsen Andra organisationer 8

Utöver de 108 huvudskolorna finns sju filialskolor. elever och elevveckor i vinterkurser och ämneskurser under de Antalet senaste åren redovisas i tabell 6.5. kostnader för lärare och skolledare med statsbidrag utgår till skolornas av de faktiska kostnaderna samt till kostnader för viss 100 procent utrustning m. m. enligt särskilda bestämmelannan personal, pedagogisk till kurativ verksamhet samt studie- och ser. Vidare utgår bidrag som ordnas för eleverna. Efter SÖ:s prövning i varje yrkesorientering assistans åt handikappade elever särskilt fall kan bidrag utgå till personlig till skolornas ekonomi och till byggnadsarm. m. Slutligen utgår bidrag beten vid folkhögskolor. har sedan vårterminen 1970 anordnats Vid lärarhögskolan i Linköping av lärare för folkhögskolor och en särskild praktisk-pedagogisk utbildning omfattar två terminer och har en övrigt folkbildningsarbete. Utbildningen Till utbildningen har intagningskapacitet om 30 studerande per termin. antagits dels personer med akademisk examen, dels personer som genom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet ansetts ha aktivt arbete inom förutsättningar att genomgå utbildningen. med uppgift att I december 1972 tillsattes folkhögskoleutredningen vilken bör spela i kulturliv och utbildningsklarlägga roll folkhögskolan samhälle.

Vuxenutbildningens nuvarande omfattning 99

Sw 00m NR mo.. 000 m00 ä.. :S8 Em m? m3 m? mmm .mm En

âo 00» mom m0m G0 E0 Esxwocêm .å mm ä S m0 å 00_ 0:

.oxooåoä m0.. 000 I: 00m mmm mmm m2

§5.. mäxuøuø?

00m ä: 8.. om.. E; S... ma.

3.0 _00 0G 0:. .å m3 ma. :S3 OOMEUÃÖ C 2 wm mm 3 om S

uoxou»o_o

mäxøociw så m2 :m 00m ?H0 00m å 0 w :OO m_ 0_ 2 mm mm

H00_0

.Ekan ?vid tärnan? 0m0 00v m: v00 50m mmm Em :cam E22 3 Z m_ m_ 2 m_ 2

mtmêåoêâ_

uâozmäâw _ozüc

m 0. 2 2 I 2 m_ :§2 :OO

_asämásm

unxoxwwøzåøm

H29:

z: 00_ mo_ m0_ n: 00_ S_ .se 12:4.. _.Nu=

.oaa_§=_›

om :ODNP m.. Jm S303 00th? 08003 0532 §33_ 2:3_ 252 §53.

nuvarande SOU |974:54 100 Vuxenutbildningens omfattning

6.3 Korrespondensundervisning

Trots att det endast finns ett fåtal skolor och institut för korrespondens-

i har denna studieform haft stor betydelse för undervisning Sverige vuxna. Sedan andra vuxenutbildningsvägar byggts ut har den emellertid

ändrat karaktär och alltmer kommit att kombineras med internatkurser

eller studiecirklar. Utbudet av kurser för korrespondensundervisning är stort. Det omfat-

tar dels enskilda ämnen eller delar av ämnen, dels större kombinationer

har i stort gått från större som ger en viss kompetens. Utvecklingen till enskilda ämnen. Anledningen är att de flesta ämneskombinationer numera använder för att komplettera studerande korrespondensstudier områden. Korrespondensstudier är att bristande kunskaper på särskilda som en relativt svår studieform som kräver avsevärd planering. betrakta studierna en återkoppling i form av brev och svar Även om medger kontakt med undervisaren svårigheter. Studiemedför bristen på direkt vid är sålunda förhållandevis avbrottsfrekvensen korrespondensstudier men minskar vid kombination med andra studieformer. stor, skolor för vuxna finns dels ren brevundervisning, dels s. k. Vid statens vilket innebär att eleverna också får lärarledd varvad utbildning,

undervisning (se avsnitt 6.6). vuxenskolorna anord- För närvarande finns utöver de statliga följande

nare av korrespondensundervisning. folkrörelserna, främst KF, LO, fackför- Brevskolan, ägs av de stora TCO, ABF, TBV och Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförbunden, kursbestånd är till stor del inriktat på ening (HSB). Brevskolans behov. Ofta kurser för en delägarorganisationernas specialproduceras detta har skolan ett brett allmänt kursbebestämd målgrupp. Utöver stånd. en omfattande i form av Inom KF-sektorn bedrivs personalutbildning brevstudier och i kombination med kurser. Bland de övriga organisatio- Dessutom förekommer utnerna dominerar studiecirkelverksamheten. och förtroendevalda. På studiecirkelsidan bildning av fackligt politiskt av verksamheten i form av studiecirklar med organiseras en viss del Kurserna är i huvudsak inriktade på de fyra ämnesgrupsvarsgranskning. för högre statsbidrag till studiecirklar. Brevskolan per som är prioriterade hade 38 200 nyanmälningar studieåret 1971/72. är en stiftelse. 1967 skedde en sam- Hermods korrespondensinstitut med NKI-skolan. Hermods kurser har till stor del inriktats manläggning anställda inom företag och förvaltningar. Bland de övriga på att utbilda vilket innebär att Hermods har kurserna är många kompetensinriktade, som överensstämmer med grundskolans och gymnasieskolans kurser står under SÖ:s inseende. Yrkesläroplaner. Denna kursverksamhet relaterad utbildning och hobbykurser är två andra stora delar av Hermods

omfattar verksamheten mer än 500 brevkurser. kursutbud. Sammanlagt elever till ca 47 000 kurser med Under år 1972 anmälde sig ca 36 000

individuella insändningsuppgifter. (LTK) är i huvudsak inriktad på Lantbrukets korrespondensskola

Vuxenutbildningens nuvarande omfattning 101

utbildning inom jordbrukets område. Från 1974-07-01 ingår LTK i LT:s förslag, som ägs av Lantbrukarnas riksförbund och SV. LTK har ca 1 500 anmälningar per år. Försvarets brevskola meddelar korrespondensundervisning i främst militära ämnen och andra samhällsfrågor i första hand till befäl inom krigsmakten.

6.4 Kurser i radio och television

lnom Sveriges Radio har alltsedan tillkomsten av Radiotjänst år 1925 olika typer av vuxenundervisning förekommit inom ramen för den allmänna programverksamheten. 1964 bildades en särskild sektion för vuxenundervisning. Genom den år 1969 företagna av sammanläggningen sektionen för vuxenundervisning och skolprogramavdelningen till en gemensam enhet, benämnd utbildningsprogramenheten, för skapades första gången möjlighet till reguljär produktion av både radio- och tv-program för vuxenundervisning. Kommittén för television och radio i utbildningen (TRU) tillsattes 1967 för att bedriva försöksverksamhet inom området. 1972 övertog kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet den tidigare TRU-kommitténs uppgifter. Den nya kommitténs verksamhet skall främst inriktas mot vuxenutbildning på alla nivåer och mot förskolan. Viss del av verksamheten vänder sig särskilt till handikappade. Även andra distributionsformer än eterdistribution förekommer. TRU har eftersträvat att sprida insatserna sektorer på olika inom vuxenutbildningen samt att producera kurser för målgrupper med olika utbildningsbehov och utbildningsbakgrund med huvudvikten lagd på de kortutbildade. De första kurser som TRU producerade - engelska och företagsekonomi, båda på gymnasienivå - startade i radio och tv höstterminen 1968. Sedan dess har kurser i bl.a. matematik, socialkunskap, psykologi, naturgeografi, nationalekonomi samt föräldrakunskap anordnats. TRU har tillsammans med studieförbund försök genomfört med uppsökande verksamhet bland kortutbildade för rekrytering till TRU-kurser. Denna verksamhet har visat sig vara av stort värde liksom den utvidgade kontakten och samverkan med studieorganisationerna. Sändningsvolymen för TRU:s vuxenutbildningsprogram budgetåret 1972/73 uppgick till 76 tim. tv-sändning och 106 tim. radiosåndning. För budgetåret 1973/74 uppgick behovet till ca 102 tim. tv-sändning och 100 tim. radiosändning.

6.5 Kommunal

vuxenutbildning

Inom den kommunala anordnas vuxenutbildningen undervisning enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och gymnasieskolan samt

102 Vuxenutbildningens nuvarande omfattning

och särskild teknisk utbildning. Utbildningen ansärskild yrkesinriktad ordnas som deltidsundervisning, till övervägande del på huvudsakligen kvällstid. De studerande kan i allmänhet välja att antingen läsa enstaka eller att läsa för fullständig kompetens i den aktuella skolformen. ämnen vilket innebär Undervisningen är organiserad som koncentrationsläsning, att eleven vanligtvis läser ett eller ett par ämnen samtidigt. kommun landsting) rätt att anordna vuxenutbild- SÖ medger (eller medan (utbildningsnämnden) beslutar om de kurser ning, Skolstyrelsen För att en kurs skall få starta krävs att antalet elever som skall anordnas. det allmänna stödområdet stadigvarande är lägst tolv och högst 35. lnom åtta. För får speciell kurs får antalet elever vara lägst handikappade anordnas om elevantalet varaktigt uppgår till lägst fem deltagare. med 100 procent av utgifterna för löner m. m. till Statsbidrag utgår Vidare till tekniska stödåtgärder för lärare och skolledare. utgår bidrag handikappade studerande enligt samma grunder som vid gymnasieskolan. för av studerande och uppsökande verksamhet Till kostnader intagning med sammanlagt två procent av lönekostnadema. Slutligen utgår bidrag finns för lärarnas resor inom det allmänna stödområdet. statsbidrag lärare i allmänhet timlärare. lnom det allmänna Som tjänstgör och gymnasieskolan i sin tjänst inräkna stödområdet får lärare i grundkommunala vuxenutbildningen. När utbildningen är undervisning i den för finns i regel särskild förlagd till skolenhet ungdomsutbildning kommunal vuxenutbildning. Om den kommunala vuxenstudierektor för har stor omfattning får särskild skolenhet för vuxenutbildutbildningen inrättas. Då skall finnas en rektorstjänst och i vissa fall en eller flera ning studierektorstjänster. 1967 års reform medförde en kraftig expansion av den kommunala Under läsåret 1967/68 fanns det kvällsgymnasier i ca vuxenutbildningen. 30 kommuner. Nu finns kommunal vuxenutbildning i landets samtliga de 69 245 elever som höstterminen 1973 för första kommuner. Av i kommunal vuxenutbildning var en tredjedel 25 år, en gången deltog 25- 34 år och en tredjedel 35 år eller äldre. Av de nyinskrivna tredjedel hade vidare en tredjedel tidigare utbildning motsvarande högst folkskola. antalet elever i kommunal vuxenutbildning hösten Det sammanlagda med fem pr0cent,jämfört med hösten 1970. 1973 har minskat redovisas hela antalet elever och antalet nyinskrivna i l figur 6.1 och gymnasieskolekurser 1970-1973. grundsom är särskilt avpassad för lärare En praktisk-pedagogisk utbildning, vuxenutbildningen, anordnas fr.o.m. vid den statliga och kommunala i Stockholm. Utbildningen omfattar vårterminen 1971 vid lärarhögskolan är ca 25 per termin. Praktiktvå terminer och antalet intagningsplatser skall helt eller delvis förläggas till terminen för dessa lärarkandidater

kommunal vuxenutbildning. den kommunala vuxenutbildningen gäller sedan 1971 vissa intag- För intas alla sökande utom dem ningsbegränsningar. Till grundskolekurser som redan har motsvarande utbildning. Antalet platser i gymnasieskolaurval skall särskilt beaktas behovet av kurserna är begränsat. Vid för dem som redan deltar i den kommunala vuxenutbildningutbildning

SOU 1974254

Vuxenurbi/dningens nuvarande omfattning 103

Grundskolekurser Gymnasieskolekurser Tusental elever Linjerna E H, N s T och Ek So Te

= Alla elever

50 _

[- r-

T

l_

= Nyin skrivna

40 _ _ V

F_ 30 _

I

20 -

10 _

1970 1971 1972 1973 1970 1971 1972 1973 Figur 6.1 Antal elever och antal nyinskrivna i kommunal vuxenutbild- Källa: scs Statistiska meddelanden u 1974:27 ning 1970-1973

en, för äldre personer och för dem som befinner sig i en utsatt social situation. Dessutom tar man hänsyn till behovet av behörighetskomplettering. En särskild nämnd - ibland identisk med vuxenutbildningsrådet i kommunen - svarar för intagningen.

De ämnen som lästes av de flesta studerande vid grundskolekurser höstterminen 1973 var i ordning: engelska, matematik, svenska, tyska och fysik. Bland gymnasieskolekurserna var de (tre-fyra-årig linje) vanligaste ämnena: engelska, svenska, och franska. l matematik, tyska särskild yrkesinriktad utbildning ges utbildning för ett stort antal yrken inom industri, hantverk, handel och kontor liksom för vårdyrkena.

6.6 Statlig vuxenutbildning

Vid de statliga skolorna för vuxna i Härnösand och Norrköping sker utbildning enligt läroplanerna för grundskolans högstadium, gymnasie-

104 Vuxenutbildningens nuvarande omfattning

skolans tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjer, tre- och fyraåriga linjer samt särskild teknisk utbildning. vid statens skolor bygger på en kombination av Undervisningen i form av brevstudier och muntlig undervisning under självstudier återkommande kurser vid respektive skola, s.k. varvad underperiodvis visning. Vid skolan i Norrköping anordnas sedan 1968 även undervisning enbart per korrespondens, vilken i likhet med den varvade undervisningen är helt kostnadsfri. från SÖ hade de båda skolorna ht 1973 tillsammans ca Enligt uppgifter 3 760 deltagare i gymnasieskolekurser och ca 960 deltagare i grundskolekurser. Staten svarar för och kostnader för material för personalkostnader samt för viss utrustning, undervisningsmaterial m. m. självstudier

6.7 Eftergymnasial vuxenutbildning

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har sedan 1969 bedrivit en försöksverksamhet med vidgat tillträde till högre studier för personer, som fyllt 25 år och varit yrkesverksamma minst fem år eller på annat sätt förvärvat motsvarande erfarenheter. De studerande måste också uppfylla de eventuella krav i vissa ämnen, som krävs enligt normalstudiepå förkunskaper samt ha de övriga förkunskaper i ämnet som fordras för att planen tillgodogöra sig utbildningen. Pedagogik, företagsekonomi och psykologi är de ämnen som attraherat de flesta studerande under de terminer försöksverksamheten pågå tt. Fr.o.m. hösten 1969 t.o.m. våren 1972 hade 4 500 personer skrivits in vid filosofisk fakultet inom ramen för vidgat tillträde till högre studier. T.o.m. hösten 1973 hade nästan hälften av de studerande läst vid Stockholms universitet. De nyinskrivna som är 25 år eller äldre skiljer sig från mål. Av de äldre studerande som de yngre i fråga om studiernas skrev in sig hösten 1973 hade 77 procent inte för avsikt att ta examen. Vuxenstuderande utan formell behörighet äger även tillträde till - s.k. YRK-kurser - vid universiteten. De bedrivs yrkesinriktade kurser försök sedan läsåret 1969/70 och pågår normalt en termin. Dessa på studiekurser har visat sig alltmer attraktiva för de studerande, som skrivits in med stöd av bestämmelsen om vidgat tillträde till högre Vårterminen 1972 valde 29 procent av de studerande i denna utbildning. en studiekurs. Utbildningen omfattar ett stort kategori yrkesinriktad antal olika kurser, såsom administrativ teknik, arbetsmarknadsteknik med informationsteknik, museiteknik, undervispersonaladministration, dramatik, u-landsfrågor med biståndsteknik, skoglig ningsteknologi, m. m. Härutöver tillkommer vid tre lärarhögskolor produktionslära kurser om två terminer för studie- och yrkesvägledningspersonal. Dessutom anordnas s.k. decentraliserad universitetsundervisning, som att studiekurser förläggs till andra orter än de som har möjliggör universitet eller högskolor. Kursanordnare är de lokala skolstyrelserna, medan UKÄ år central myndighet.

nuvarande

Vuxenutbildningens omfattning 105

Arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildning är beteckningen på utbildning som beviljas på sysselsättningspolitiska grunder. Berättigade till arbetsmarknadsutbildning och utbildningsbidrag är personer som är arbetslösa, hotade av arbetslöshet eller svårplacerade på arbetsmarknaden. ett krav Ytterligare är att de skall ha fyllt 20 år och vara sökande vid arbetsförmedlingen. Från ZO-årsregeln görs dock för bl. a. ensamstående undantag mödrar, handikappade och flyktingar. Arbetslöshetskravet den s. k. gäller ej bristyrkesutbildningen. Denna ger utbildning i yrken inom vilka det med hänsyn till rådande arbetsmarknadsläge eller av andra orsaker är av väsentlig betydelse att snabbt öka tillgången på utbildad arbetskraft. Arbetsmarknadsutbildning sker i följande former:

l Arbetsmarknadsutbildning som arrangeras av SÖ i samarbete med AMS (som regel vid s.k. AMU-center). De vanligaste formerna av denna är omskolnings-, fortbildnings- och nybörjarkurser. Omskolningskurserna ger grundläggande utbildning för ett nytt yrke, medan fortbildningskurserna ger utbildning inom det Vidare egna yrkesområdet. ordnas reaktiveringskurser för personer som tidigare har varit yrkesverksamma och vill återuppta förvärvsarbetet. Kursernas varierar längd från några veckor till flera år.

2 Utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet, t. ex. vid gymnasieskolor, folkhögskolor m. m.

3 Utbildning inom företag, t. ex. arbetsmarknadsutbildning med praktik.

4 Utbildning som anordnas på initiativ av arbetsmarknadsverket, t. ex. kurser i samarbete med studieförbund och körkortsutbildning.

Av de personer som budgetåret 1972/73 arbetsmarknadspåbörjade utbildning gick ca 57 procent i särskilda kurser anordnade av Sö. Ca 23 procent gick i det reguljära utbildningsväsendet, ca nio i procent företagsutbildning och ca elva procent i övriga kurser. Av tabell 6.6 framgår hur antalet som arbetspersoner påbörjat marknadsutbildningen 1972/73 var fördelade efter kursens yrkesinriktning. Totala antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning uppgick 1972/73 till 143 000. Eftersom flertalet elever deltar i utbildningen kortare tid än ett år är det genomsnittliga en viss månad ca 45 000 deltagarantalet elever. Arbetsmarknadsutbildningens omfattning och inriktning bestäms genom en ramplan, som fastställs för varje budgetår. De största utbildningsområdena är tillverkningsarbete samt servicearbete såsom vård och kontorsarbete. Den största åldersgruppen, 25-34 år, svarar för ca 30 procent av elevantalet. Höstterminen 1969 inleddes en försöksverksamhet med kurser i allmänna ämnen inom var att arbetsmarknadsutbildningen. Syftet ge

nuvarande 106 Vuxenutbildningens omfattning

Tabell 6.6 Antal personer som påbörjat arbetsmarknadsutbildning 1972/73. Fördelning efter kursernas yrkeslnriktning.

Antal Procent Yrkesinriktning

Tekniskt och naturvetenskapligt arbete, arbete inom hälso- och sjukvård m. m. 15 239 14,3 Administrativt arbete 80 0,1 Kameralt och kontorstekniskt arbete 9 680 9,1 Kommersiellt arbete 1 620 1,5 lantbruksg skogs- och ñskeriarbete 2 682 2,5 Gruv- och stenbrytningsarbete 291 0,3 Transport och kommunikationsarbete l 713 1,6 Tillverkningsarbete, maskinskötsel, träarbete, byggnadsoch anläggningsarbete m. m. 32 994 30,9 9 261 8,7 Husligt arbete Icke yrkesinriktade kurser t. ex. utbildning vid gymnasieskolor, folkhögskolor anpassningskurser, preparandkurser, körkortsutbildning, svenska för invandrare, 33 137 31,0 arbetsliv och utbildning Totalt 106 697 100,0

Källa: SÖ

som i allmänhet har förkunskaper endast motsvarande kursdeltagarna, en kompletterande allmän utbildning i svenska, sex- eller sjuårig folkskola, matematik, samhällskunskap och fysik/kemi. Med hänsyn till engelska, erfarenheterna har SÖ och AMS i samråd beslutat att de positiva i allmänna ämnen skall ingå som en del av den arbetsutbildning som bedrivs vid samtliga utbildningscenter. Härmarknadsutbildning kurstiden för deltagarna med åtta veckor. igenom förlängs framtida utformning har utretts av kom- Arbetsmarknadsutbildningens mittén för översyn av arbetsmarknadsutbildningen (KAMU), som avger

sitt huvudbetänkande under hösten 1974.

6.9 Facklig utbildning

av de fackliga organisationerna har Den studieverksamhet som bedrivs Den vill ge medlemmarna insikteri fackliga och samhälleliga flera syften. det stora behovet av skolning av dem som skall frågor och tillfredsställa i olika situationer. Sådana förtroendevalda, t.ex. företräda medlemmarna i verkstadsklubbar eller tjänstemannaklubbar, måste för att ordföranden ha betydande kunskaper inom en rad ämnesområden. fylla sina uppgifter annat företräda medlemmarna vid förhandlingar med De skall bland arbetsgivarna, vilket kräver kunskaper om de lagar och avtal som reglerar

Vuxenutbildningens nuvarande omfattning 107

förhållandena på arbetsmarknaden, men också insikter i samhälls- och företagsekonomi. På arbetsplatserna finns numera olika och ofta ganska komplicerade system för lönesättning, vilka den facklige förtroendemannen måste vara väl förtrogen med. Denne får ofta vara kurator på arbetsplatsen, för vilket kunskaper i sociallagstiftning kan vara nödvändiga. Detta gäller inte minst med hänsyn till det ökade av inslaget invandrare på arbetsmarknaden. LO, som är den största med löntagarorganisationen ca 1,8 miljoner medlemmar, satsar årligen omkring 40 Mkr på den centrala studieverksamheten. Den äldsta och mest kvalificerade av de allmänna LO-kurserna har varit den s.k. tremånaderskursen, som under senare år erhållit benämningen facklig huvudkurs. Endast en begränsad del av denna kurs ägnas fackliga frågor. Den andra längre typen av de s.k. kurser, sexveckorskurserna, ger större utrymme åt allmänna fackliga frågor, såväl fackföreningsrörelsens historiska bakgrund som dess nutida omfattning och organisation. De allmänna styrelsekurserna om två veckor koncentrerar sig i huvudsak på det praktiska arbetet inom avdelningen. Därutöver anordnas ett antal kurser om två veckor särskilt avsedda för invandrare samt flera specialkurser, bl.a. kurser i arbetarskyddskurser, företagsdemokrati samt kontakt- och informationskurser. Under studiesäsongen 1971/72 genomförde fackföreningsrörelsen i samarbete med ABF och Brevskolan en stor vuxenutbildningssatsning, som medförde att cirka 75 000 personer läste fackliga ämneni studiecirklar. TCO, som har ca 825 000 medlemmar, bedriver utbildning av flera olika slag. Den längsta TCO-kursen är den s.k. månadskursen. Vidare anordnar TCO ett antal mer kvalificerade specialkurser inom olika ämnesområden. De övriga löntagarorganisationernas kursverksamhet omfattar i regel veckokurser samt två- och tredagarskurser. fr.o.m. Statsbidrag utgår budgetåret 1970/71 till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet som ersättning för undervisningskostnader, resor och inackorderingar. Budgetåret 1973/74 uppgick anslaget till 8 Mkr. Den centrala kursverksamheten under budgetåret omfattade 1972/73 630 kurser och 4 700 kursdagar med 18 100 deltagare. Kurserna omfattade minst en vecka. Utöver den centrala kursverksamheten anordnas i facklig utbildning flera andra former, bl.a. som studiecirklar.

6.10 Statlig personalutbildning

Statlig personalutbildning syftar till att tillvarata och utveckla statsförvaltningens personalresurser i former som främjar rättssäkerhet, effektivitet och arbetstillfredsställelse i förvaltningsarbetet. Varje myndighet har själv ansvaret för att dess anställda får erforderlig utbildning.

Utbildningen kan ske internt vid anställningsmyndigheten - s. k.

- i central inom inomverksutbildning regi statsförvaltningen eller vid kurser i annan regi.

108 nuvarande omfattning Vuxenutbildningens

Vissa anordnar sedan länge grundläggande fackstatliga myndigheter och för att tillgodose behovet av yrkeskunskaper påbyggnadsutbildning inom vissa verksamhetsområden. Sådan utbildning förekommer framför allt inom försvaret och affärsverken men också vid t.ex. rikspolissocialstyrelsen och länsstyrelserna. Hit kan också räknas den på styrelsen, olika håll förekommande Den fackinriktade inomaspirantutbildningen. verksutbildningen är omfattande och sker i många olika former. År 1967 inrättades statens personalutbildningsnämnd (PUN) som självständig myndighet. PUN är centralt organ för statlig personalutbildning och skall inom sitt verksamhetsområde bl.a. planera och genomföra som är gemensam för flera myndigheter, bistå myndigheter utbildning med deras inomverksutbildning och verka för samordning och ändamålsenlighet i statlig personalutbildning. PUN genomför följande tre typer av insatser: l Centrala kurser i PUN:s regi, som främst avser fortbildning och syftar till att ge administrativa kunskaper och färdigheter för förvaltningsarbete olika nivåer. omfattar huvudsakligen administrativa på Utbildningen ämnen. och avtalsfrågor har en framskjuten plats. Andra Förvaltningsrätt viktiga områden är ekonomi, rationalisering, personaladministration, och Kurserna, som i regel bedrivs i intersamverkansfrågor arbetsmiljö. natform vid statens kursgård Sjudarhöjden i Sigtuna, är av tre slag:

- Allmänna kurser såsom introduktionsutbildning och administrativ

chefsutbildning - Funktionsinriktade kurser för bl.a. registratorer, personal vid statliga storkök, personaladministratörer och utbildningsledare - insatser för med skiftande sammansättning t.ex. Speciella målgrupper inom områdena personalledning och -samverkan, förvaltningsdemokrati och arbetsmiljö.

som till att underlätta för myndigheter 2 Läromedelsproduktion syftar anordna motsvarande vissa centrala kurser. att själva internutbildning PUN kan därvid hjälpa till med myndighetsanpassning. med att förbättra och 3 Konsultverksamhet (rådgivning) huvudsyftet utbildningsfunktioner på ett sätt som främjar stödja myndigheternas såväl verksamhetsutveckling som personalutveckling. Kostnaderna för den utbildningsverksamhet som PUN bedrev budgetåret 1973/74 uppgick till ca 6 Mkr.

6.1 l Landstingsförbundets utbildningsverksamhet

har sedan mitten av 1960-talet kurs- och konfe- Landstingsförbundet rensverksamhet av mer och kontinuerlig art. En särskild betydande vidareutbildnings- och utbildningsavdelning handlägger grundutbildnings-, fortbildningsfrågor. hör att aktivera och samordna Till utbildningsavdelningens uppgifter att framställa utbildningsmodeller och kurser i landstingens regi genom material. En bevakning och utveckling av pedagogiska kontinuerlig

Vuxenutbildningens nuvarande omfattning 109

Tabell 6.7 Landstingsförbundets utbildningsverksamhet (fortbildning) År 1972 1973 Kurser 36 41

Källa: Land stingsförbundet

hjälpmedel ingår också i uppgifterna. Utbildningsavdelningen handlägger även frågor om landstingens till studieförbundens folkhögskolor, bidrag distriktsorganisationer samt fortbildningen. Fortbildningsverksamheten kan uppdelas i centrala kurser, regional och lokal service samt samplanering och prioritering av externa arrangörers kurser. De centrala kurserna genomförs av utbildningsavdelningen vid Landstingsskolan Högberga på Lidingö. Totala antalet deltagare vid centrala kurser uppgick år 1973 till l 256. Ämnesområden inom Landstingsförbundets fortbildningsverksamhet är bl. a. följande: chefsutbildning, ekonomi, försvars- och katastrofmedicin, information, kulturfrågor, omsorger, organisation och rationalisering, personaltjänst och administration, rehabilitering, revision, sjukvårdsadministration, teknisk tjänst, sjukhusplanering samt och utrustbyggnadsningsfrågor. Landstingsförbundets kostnader för denna verksamhet uppgår för närvarande till ca 2 Mkr år. Härtill kommer per landstingens utgifter för lönekostnader under utbildningen, vikariekostnader i förekommande fall, resor, traktamenten m. m. i samband med verksamheten. Förutom Landstingsförbundets utbildningsverksamhet förekommer personalutbildning också direkt i landstingens regi.

6.12 Svenska kommunförbundets

utbildningsverksamhet

Sedan många år anordnar Svenska kommunförbundet fortbildning av kommunala förtroendevalda och anställda. Utbildningen organiseras som internat- och korrespondenskurser. Sedan kommunerna fått nya och vidgade uppgifter har verksamheten med internatkurser ökat i omfattning. Den gäller nu flertalet kommunala förvaltningssektorer och bedrivs såväl regionalt som centralt vid kommunskolan i Sigtuna. Under 1973 deltog 4 978 personer i dessa kurser. Länsavdelningarna inom Svenska kommunförbundet bedriver också en mycket omfattande konferens- och kursverksamhet. l vissa fall sker verksamheten i samverkan med statlig länsmyndighet eller med landsting. Anställda erhåller i allmänhet lön under den tid kurserna och pågår förtroendevalda får vanligen förrättningsarvode. För båda kategorierna gäller att kommunerna betalar kostnaderna för resor och uppehälle. Brevkurserna, som funnits sedan kommunförbundet sin påbörjade

ooooo ooooo mm mo

ot:

_ma/äemhapmov_

mwzzååov_

_ocoâc

md mmmmm

zwdaz

m.

§3

sou 1974:54 113

7 Vuxenutbildningen i samhället

7.1 Befolkningens fördelning på utbildning

Införandet av den nioåriga grundskolan samt och gymnasieskolans högskolans expansion har medfört att de yngsta generationerna har väsentligt längre utbildning än äldre generationer. Skillnaderna består bl. a. i att alla yngre i skolan läst engelska medan endast en begränsad andel inom äldre generationer fick chansen att lära sig engelska. Likartade skillnader finns även inom en rad andra skolämnen. Uppgifter om antal skolår och skolutbildning i form av examina och motsvarande ger inte en i alla avseenden helt riktig bild av skillnaderna i fråga om de äldres och de yngres kunskaper. Dessa uppgifter visar dock de stora skillnader som förelegat mellan generationerna att ifråga om möjligheter få utbildning under ungdomsåren. Tabell 7.1 visar befolkningen 1970 i åldern 16-59 år fördelad på allmän skolutbildning. Uppgifterna är hämtade från 1970 års folk- och bostadsräkning, som redovisar skolutbildning och yrkesutbildning för alla personer födda 1911-1954.

Tabell 7.1 Befolkningen 1970 i åldern 16-59 år fördelad på allmän skolutbildning

Utbildning Antal Procent

Folkskola 7 år eller kortare 2 184 940 46,5 Folkskola 8 år, avbrutna studier vid flickskola eller realskola 568 306 12,1 Grundskola, enhetsskola, folkskola 9 år eller längre, folkhögskola 701 099 14,9 Realskola, flickskola, avbrutna

Handelsgymnasium, ekonomisk linje på nya gymnasiet 80 088 1,7 Tekniskt gymnasium, teknisk linje på nya

100,0 Källa: SCB, folk- och bostadsräkningen 1970. 8

i samhället 114 Vuxenutbildningen

Som framgår av tabell 7.1 hade över hälften av befolkningen, 58,6 procent i den redovisade åldersgruppen, högst åtta års grundutbildning. Andelen blir emellertid betydligt högre om åldersklassema över 59 år medräknas. Det bör också observeras, att siffrorna är genomsnitt för hela riket. Befolkningen i storstadsområdena hade längre allmän skolutbild-

ning än landets övriga befolkning. Samma tendens, som beskrivits ovan, framgår också av flera andra

undersökningar. I ett material, som framtogs i samband med arbetskraftsundersöki Information i prognosfrågor 1970 ningen 1968 och som publicerades redovisades befolkningens utbildningssammansättning 1970. Enligt detta material av befolkningen i åldern 20-64 år enbart hade hela 68 procent folkskola samt eventuellt yrkesutbildning och 23 procent genomgått eller annan likvärdig utbildning, medan endast sex realskola, grundskola hade studentexamen och tre procent universitets- eller högskoleprocent utbildning. Enligt låginkomstutredningen hade 65 procent av den icke studerande befolkningen i åldern 15-75 år enbart folkskoleutbildning. Låginkomstmaterial är baserade på uppgifter från 1967 och med utredningens avsågs högst åtta års utbildningstid. Motsvarande folkskoleutbildning siffra för åldersklasserna 25-64 år var 64 procent. l den äldsta 60-75 betydligt högre, över 80 procent. l åldersklassen, år, var andelen åldersklassen 15-19 år studerade drygt 75 procent. Denna andel sjönk med ålder. För personer över 30 år var andelen kraftigt stigande studerande obetydlig. klart samband mellan ålder och Det förelåg alltså ett mycket i låginkomstutredningens material utbildningstid. Medelutbildningstiden år för var nio år för personer upp till 34 års ålder, medan den var åtta 35-44 45-64 år. För åldersklasserna år och sju år för åldersklasserna som var 65 år eller äldre, var medelutbildningstiden under sju personer, år. Det kan också nämnas, att medelutbildningstiden för personer med

enbart folkskoleutbildning låg under sju år i alla åldrar över 35 år. I tabell som redovisar material från 1970 års folk- och 7.2, har befolkningen fördelats efter utbildning och ålder. bostadsräkning, Personer som endast allmän skolutbildning fördelas efter denna, angivit medan de som angivit både allmän skolutbildning och yrkesutbildning

fördelas efter yrkesutbildning. Som framgår av tabellen avtar förekomsten av yrkesutbildning i åldern 25-29 år till 20 procent i åldern kontinuerligt från 47 procent 55-59 år. med ökar med längre allmän Andelen personer yrkesutbildning Av dem som redovisade högst sju års folkskola hade skolutbildning. endast 18 procent uppgivit yrkesutbildning. 35 procent av dem med åttaeller nioårig folkskola, grundskola eller enhetsskola uppgav att de hade Av dem som utexaminerats från flickskola eller realskola yrkesutbildning. medan sådan redovisades av mer än 60 hade 56 procent yrkesutbildning, av dem som genomgått allmänt gymnasium. procent folk- och bostadsräkningen förvärvsarbetade totalt ca l 952 000 Enligt

SOU l974z54 I sam

Vuxenutbildningen häller 1 15

mässan E805

m:_:0:0.:mo0:›

0.00_ 0.00_ 0.00_ 0.00_ 0.00_ 0.00_ 0.00_ 0.00_ 0.00_ 0.00_

.008

0:52.00 så? .ämuaä »E025 m.: m.: 0.0.. 0.:. 06m m.: 06m 06m Em

:oo E8 S:

am

-HNMmaOw

m

-Sam .asøäw .§25

mE=EB::00_m

.moäi ma.. nä.: §2 .§03 ma..

:å :w 0._ 0.0 0.0 _.0 _6 06 m.” ...m

:Sam .§53 anar_ .EBS

ä

ämm:

*i

ma:

:Maia

in m m.m m6 m6 m6 06 n.” m.m 5 m

.a

00m:

m

-NGFTAU .maxi 6:9: ...umeå

m.m 0.0 0.0 »6 v6 m6 06

3a wå: :m 0.0_ _.0_

mcizstaoxcø

:zman

-a=E›O .maxi -B53

Hm

E3 :ä mi: ämm.: m 06_ ...ä än m._m 0.0_ _k_ o.: 06_ 0.m_ 0.0_

o:

-au

nwâøäm

:a

-S003 L233

500:..

E8 så än. :å: .E5 ms.. 0.3 :.60 män 0.00 060 060 0.2. 06h mä mK0

.E0095

:a

.uczoø

0095 A500: 85:a

:m8 ma

E0 -EE mi: m6 m6 06 06 m6 _.m 3 3 m6 06

52m

.Sao 22

:oo

om

.xoum §00: ?_08 0.3: m.m 5.0

msonuâ

wE=0=5=

:ouâouuoe

0522:4. -main Eau

m6 06 _._ 5.0 0.0 ›.0 0.0 0.0 _.m

m.. 0.0_

00.005.. m=_:0:n.=_0xm

.E3

måazâm

:som .E005 -v85 .S80 ;såå -ovan 00:5: 06 3

u: 06 06 56 m6 06 m6 3 §6

...w

:§50 ._00 0010_ 05m_

.ao

-moiwa

8C

.sova 28a .Scam 203m

0.0 m6 06 0.m 0.m 0.m 0.m 3

E0 0:00 m .å in: m60 06_

.E93

502m

.w=_=0:n.:m8_b_ møauiâzoxw

nåånå

_

aumøaxwaumaon

5:5:

.a

0:0.: 28a -goa 38a 20:a

6.0 än 3 m6 06 »6 06 m6

m u? -ae 0.m_ 0.m_

03_

E2

Eco

E257.. 923.80_

.a

.usch 200m

3:0 0.0_ 0.mm 06m v66 0.mm 0.00 0.00 060 06m :oo

5055:000:

n

00:83._ 2:00.50

0:00 .mom

._23 :å: 310_ vmlom amlmm :nom 2:a 3.106 a?? 60100 001mm :see 22:3_

i samhället 116 Vuxenutbildningen

män och ca 1 124 000 kvinnori åldern 16-59 år. Omkring 760 000 av männen och 441 000 av kvinnorna uppgav att de hade yrkesutbildning. För både män och kvinnor utgjorde andelen yrkesutbildade 39 procent. Kvinnorna väljer däremot i allmänhet kortare utbildning än männen. För att belysa yrkesutbildningens längd för män respektive kvinnor redovisas från tre yrkesområden. Uppgifterna är också här exempel hämtade från folk- och bostadsräkningen 1970. -l 124 000 kvinnor - dvs. 28 procent av de yrkesutbildade kvinnorna hade vårdyrkesutbildning. Motsvarande siffra för männen var 22 000 - dvs. tre procent. Läkare, tandläkare m.fl. är medräknade. Bland männen hade mer än hälften eftergymnasial utbildning längre än två år, medan endast tre procent av kvinnorna hade detta. Omkring två tredjedelar av kvinnorna hade istället gymnasieskoleutbildning i högst två år. männen --- 2 402 400 män - dvs. drygt hälften av de yrkesutbildade hade utbildning för industri och hantverk samt teknisk utbildning. Motsvarande siffra för kvinnorna var 31 800 - dvs. sju procent. Tre fjärdedelar av dessa kvinnor hade gymnasieskoleutbildning i högst hälften av männen hade motsvarande utbildning. 41 två år, medan av männen, mot endast 14 procent av kvinnorna hade procent gymnasieskoleutbildning längre än två år. 3 56600 män - dvs. sju procent av dem med yrkesutbildning - och - 52 000 kvinnor - dvs. tolv procent av dem med yrkesutbildning hade utbildning för serviceyrken, civil bevakning och militär tjänst. Närmare hälften av dessa män hade gymnasieskoleutbildning längre än två år och en fjärdedel av dem hade gymnasieskoleutbildning i högst två år. Av kvinnorna hade 94 procent gymnasieskoleutbildning i högst två år.

Med uppgifter från folk- och bostadsräkningen har en sammanställning över olika utbildning. l figur 7.1 redovisas de gjorts yrkesgruppers yrkesgrupper, ivilka mer än 70 procent av personerna hade högst åttaårig folkskola. Som av figuren fanns de flesta kortutbildade inom framgår samt fastighetsskötsel. Ytterskogsarbete, gruv- och stenbrytningsarbete ligare uppgifter återfinns i bilaga A. I figur 7.2 redovisas andelen kortutbildade kvinnor i de yrkesgrupper där andelen kvinnor av det totala antalet yrkesverksamma var mer än hälften.

7.2 Sociala aspekter på utbildningen

hos individen, i utbildningsväsendet och i samhället, Många studiehinder hämmande att delta i utbildning. Stora verkar på de vuxnas möjligheter står fortfarande utanför vuxenutbildningen. Grupper, som har grupper bra grundutbildning, har goda sociala villkor och är unga, deltar i högre än de socialt och utbildningsmässigt mest grad i vuxenutbildning

Vuxenutbildningen i samhället 1 17

50 60 procent

1 x 710 810 9|0

I Yrkesgrupp

I 1. Skogsarbete l I I 2. Gruv- o stenbrytningsarbete : I 3.

l Fastighetsskötsel, städning

I _ .s

: 4. Grov- o diversearbete 1 I 5 Sko- o Iäderarbete I .l

: 6. Textilarbete I | 7. Glas-, porslins-, keramik- o tegel- 1 arbete -l | 8. Kemiskt- o cellulosatekniskt ar ete b Jj | 9. Järnbruks- metaIlverks-, smides- 0 gju en r e t a b te J

i 10. Maskin- o motorskötsel

I

: 11. Övrigt tillverkningsarbete .1

12. Mureri- 0 betongarbete

I 13. Lokförare, järnvägskonduktörer, I trafikbiträden sarnt vägtrafik- 1 arbetare __I : 14. Paketerings- o emballeringsarbete _J_ __| 15. Träarbete : .__ ..J

16. Sömnadsarbete : J I : 17. Livsmedelsarbete - .J .Y | 18. Jordbruks- o trädgårdsarbete, djur- _ J skötsel

_n_ _ =

7 PVOCGHtI-Jndel

Figur 7.1 Yrkesgrupperi

| kVinñfäf med högst

vilka mer än 70 procent _ ._ _ -l åttaåm? f°k5k°a av de yrkesverksamma personerna har högst Källa: SCB, folk- och bostadsräkningen 1970 åttaårig folkskola

Vuxenutbildningen i samhället

procent

5l0 BIO 79 ESP 910

Yrkesgrupp Därav kvinnor

procent

Fastighetsskötsel, städ- 66 ning

Textilarbete 56

Jordbruks- och trädgårdsarbete, djurskötsel

86 Serveringsarbete

Tobaksarbete 78

Ej specificerbart till- 59 verkningsarbete

Sömnadsarbete 78

Övrigt kommersiellt arbete 56

92 Figur 7.2 Yrkesgrupper Husligt arbete

där andelen kvinnor är över 50 procent och mer än 50 procent av de yrkesverksamma kvinnor-

na har högst åttaårig Källa: SCB, folk- och bostadsräkningen 1970 folkskola

Vilken grundutbildning en person har bestäms i hög grad av missgynnade.

uppväxtmiljön.

7.2.1 Utbildning och socialgrupp

hade år 1967 nära hälften av individernai Enligt låginkomstutredningen eller utbildning, medan sådan I studentexamen längre socialgrupp i socialgrupp 2, drygt fyra procent, och mycket utbildning var sällsynt 3. 65 procent av alla icke studerande sällan förekommande i socialgrupp

över folkskola. mellan 15 och 75 år saknade utbildning års försökte belysa vilka de var, som hade sju Låginkomstutredningen hade 57 av alla icke eller mindre. Totalt procent utbildningstid 70 procent av studerande mellan 15 och 75 år denna grundutbildning.

tillhörde socialgrupp 3 hade gått högst sju år i folkskola. dem som 2 och 1 var 44 respektive tio Motsvarande andelar för socialgrupp

för dem som tillhörde socialgrupp 3, procent. Siffran låg nära 90 procent

bodde på landsbygden och var över 30 år. fanns det vissa skillnader i utbildnings- Enligt låginkomstutredningen skillnader mellan olika åldrar. I hänseende mellan könen och betydande var dock dessa mellan personer med olika social bakgrund jämförelse

Vuxenutbildningen i samhället l 19

skillnader små. Särskilt stora var differenserna när man jämförde dem som kom från socialgrupp l med övriga. Skillnaderna mellan dem som kom från socialgrupp 2 och dem som kom från socialgrupp 3 var mer måttliga. De yngre från socialgrupp 3 var i utbildningsavseende ungefär jämställda med de medelålders från socialgrupp 2. Låginkomstutredningen påvisade också att medelutbildningstiden blev längre ju längre utbildning föräldrarna hade. Detta gällde såväl oavsett egen ålder som faderns socialgrupp och yrke. Sambandet var starkt mellan faderns sociala position och den egna utbildningen, liksom mellan den egna utbildningen och den egna sociala positionen. De längsta utbildningstiderna hade de som tillhörde socialgrupp l och vilkas fäder också tillhört socialgrupp 1. _ _ Det enda som egentligen hänt med fördelningen av utbildning under detta sekel, är enligt låginkomstutredningen att de unga har fått i genomsnitt drygt två och ett halvt års längre utbildningstid än de äldre och drygt ett och ett halvt års längre utbildningstid än de medelålders. Däremot har relationerna mellan personer med olika social bakgrund förblivit i stort sett konstanta. En reservation gjordes dock för personer som 1968 var yngre än 20 år. Det var främst för personeri dessa åldrar, som det senaste decenniets utbildningsreformer har medfört förändringar. I vilken utsträckning dessa reformer minskat oliheten i utbildningshänseende mellan personer med olika bakgrund föreligger det ännu inga säkra uppgifter om.

7.2.2 Studieval och sociala variabler

Jarl Bengrsson redogjorde i Utbildningsval, utbildningsforskning och utbildningsplanering (l972)* för en undersökning från 1969 med ett representativt urval av 2 000 grundskoleelever. Elever från olika socialmed samma betyg valdes ut, för att mera renodlat kunna studera grupper sambandet mellan studieval och sociala variabler. Undersökningen visade att 96 procent av eleverna från socialgrupp l mot 58 procent av eleverna från socialgrupp 3 valde gymnasium. För elever på samma prestationsnivå var alltså sannolikheten större betydligt att elever från socialgrupp 1 valde gymnasium än att elever från socialgrupp 3 gjorde det. Därtill kommer att även ofta betygen är relaterade till individens sociala bakgrund.

7.2.3 Utbildning och inkomst

Som redan nämnts bestämmer individens val av utbildning även hennes senare livsvillkor i flera andra avseenden. Lång utbildning och hög inkomst har ett klart samband. Medianinkomsten 1971 för personer med högskoleutbildning var ca 48 000 kronor jämfört med ca 28 000 kronor för personer med folkskoleutbildning. Att de med grundskoleutbildning i figur 7.3 har lägre medianinkomst . än de med folkskoleutbildning får anses bero på att _ _ . grundskolegruppen innehaller fler studerande. * Också redovisad iVal av utbildning och yrke Har en person folkskola som grundutbildning och dessutom är kvinna (SOU 1971:61)

120 Vuxenutbildningen i samhället

50000-

40000-

30000-

20000-

10000-

2 3 4 5 6 7 1

Folkskola högst åtta år eller motsvarande Grundskola nio år eller motsvarande

?St-Nr

Gymnasieskola högst ett år eller motsvarande Gymnasieskola längre än ett år men högst två år eller motsvarande Figur 7.3 llledtbnin- Gynunasieskola längre än två år eller motsvarande

H95!”

komst 1971 för helårs- Högskola högst två år eller motsvarande och heltidsanställda i Högskola längre än två år samt forskarutbildning åldern I 6- 74 år på olika utbildningsnivåer Källa: SCB. Statistiska meddelanden Be 1973:17

inkomst De folkskoleutbildade männen är prognoserna för hög dåliga. hade inkomster än kvinnorna enligt betänkandet ca 63 procent högre Svenska folkets inkomster. Kvinnor med realexamen och yrkesutbildning ca 25 högre inkomster än kvinnor med hade genomsnittligt procent folkskola. Kvinnor med studentexamen eller annan längre utbildning ca 71 procent högre inkomster än kvinnor med enbart hade i genomsnitt folkskola. Kvinnorna hade utbildningsnivå en medianinkomst per år, på varje 7-10 000 utom när det gällde personer som var kr lägre än männens, där medianinkomsten för kvinnor var ca 19 000

med högskoleutbildning,

kr lägre än för männen.

V i samhället

uxenurbildningen 121

Såväl längre teoretisk utbildning som yrkesutbildning har en klart inkomsthöjande effekt. Samspelet mellan ålder och utbildning innebär att inkomstskillnaderna är minst i unga år (25-34 år) för att därefter öka med åren. Män med folkskola och minst ett års yrkesutbildning hade i låginkomstutredningens material ca 11 procent högre inkomster än de utan yrkesutbildning. I åldrarna 25-34 år hade män med akademisk examen inkomster som var ca 72 procent högre än inkomsterna för män med folkskoleutbildning i samma ålder.

7.2.4 Utbildning och arbetslöshet

Risken att bli arbetslös är betydligt större för personer med kort än för personer med lång utbildning. Ju längre utbildning en person har, desto oftare har han eller hon förvärvsarbete. i Enligt uppgifter publicerade Statistiska meddelanden Be 1973:17 tillhörde år 1971 85 omkring procent av alla personer i åldrarna 20-49 år med folk- eller grundskoleutbildning, arbetskraften mot ca 96 procent av dem i motsvarande åldrar med högskoleutbildning. Särskilt stor var skillnaden mellan kvinnor med olika utbildningsbakgrund. Nära 60 procent av alla kvinnor med folkeller grundskoleutbildning tillhörde arbetskraften mot nära 90 procent av dem som hade högskoleutbildning. Kvinnorna tillhörde arbetskraften i mindre utsträckning än männen på alla utbildningsnivåer. Nära åtta procent av personerna i åldern 35-66 år med folkskola som grundutbildning hade varit arbetslösa någon gång under 1971 mot ca tre procent av dem med högskoleutbildning.

7.3 Rekrytering till olika vuxenutbildningsformer

Endast i mycket ringa utsträckning finns det tillgång till olika undersökningar, som behandlar de vuxenstuderandes sociala bakgrund. I det följande redovisas några undersökningar som bl. a. beskriver deltagarnas utbildningsbakgrund och ålder. R. Johansson och L. G. Molander har i sin rapport Vuxenstuderande 1968 undersökt ca 3 000 Vuxenstuderande i fyra skolformer, nämligen kommunal vuxenutbildning, statens skolor för vuxna i Härnösand och Norrköping, folkhögskolor och korrespondensinstitut (Hermods). Samtliga elever i undersökningen var nybörjare. Av de 1 584 tillfrågade eleverna i kommunal vuxenutbildning uppgav 19 procent folkskola som utbildningsbakgrund. Gruppen med realexamen dominerade, 27 procent. Elever med realexamen dominerade även bland dem som läste vid statens skolor för vuxna. med Gruppen folkskola utgjorde 23 procent bland de 322 eleverna. 14 tillfrågade procent hade folkhögskola som studiebakgrund. Bland folkhögskoleeleverna, l 038 personer, dominerade starkt med 54 folkskolegruppen procent. Även andelen med grundskola eller enhetsskola, som var 19 procent, var större än inom den statliga och kommunala vuxenutbildningen, där den var närmare 10 procent. Endast tre procent hade angett

122 i samhället sou 197454 Vuxenutbildningen

realexamen 24 procent av dem som studerade vid som studiebakgrund. Hermods hade folkskola som bakgrund, men den största gruppen av de var de med realexamen, 27 procent. 20 procent hade 335 tillfrågade, eller enhetsskola som utbildningsbakgrund. Sammanfattar grundskola man siffrorna för de olika skolformerna, så visar det sig att cirka 30 av eleverna uppgav sig ha enbart folkskola som studiebakgrund. procent Folkskolan redovisade den högsta procentuella andelen elever med denna Den kommunala vuxenutbildningen var den skolform grundutbildning. som redovisade den lägsta procentuella andelen elever med folkskola. Utifrån elevernas uppgifter om studiebakgrund visade sig den kompetensinriktade vuxenstuderandegruppen som helhet besitta en grundutbildning, då de började sina vuxenstudier, som i cirka 70 procent låg över folkskolenivå. Olika vuxenutbildningsformer har således olika deltagarre-

krytering. Den kommunala vuxenutbildningen rekryterar ofta relativt unga I Gymnasieutredningens betänkande personer med god grundutbildning. Vuxenutbildning i gymnasium och fackskola (1965), som låg till grund

för propositionen om vuxenutbildningsreformen 1967, såg man i första hand vuxenutbildningen som en kompletteringsfråga. Den grupp man hade i åtanke var elever som i ungdomsskolan valt fel särskilt studiealternativ med tanke på senare utbildningsplaner. Sedan dess har kommit och försök man alltmer att uppmärksamma utbildningsklyftorna att prioritera inom den kommunala vuxenutbildningen har gjorts. Bl. a. omformulerades till kommunal vuxenutbildintagningsbestämmelserna

utbildning skullewberedas

ning 1971, så att elever med kort och bristfällig framför elever som hade realexamen och normalskolekompetens plats eller genomgått linje 9g av grundskolan. hösten 1968 en försöksverksamhet med att utarbeta SCB påbörjade statistik över den kommunala vuxenutbildningen. SCB :s rapporter omfattar av studerandegrupper efter ålder, kön och en beskrivning kursval. inhämtas också om utbildningsbakgrund och bostads- Uppgifter region. av de nyinskrivna eleverna i Höstterminen 1973 hade 33 procent kommunal vuxenutbildning folkskola som grundutbildning. 54 procent hade folkskola som av de nyinskrivna eleverna i grundskolekurserna Av samtliga elever i grundskolekurser höstterföregående utbildning. var andelen kvinnor 67 procent. Av dem som läste minen 1973 deltog 57 procent av kvinnorna på dagtid. 40 procent grundskoleämnen eleverna höstterminen 1973 var mellan 25 och 34 år. av de nyinskrivna Motsvarande andel för dem som var 35 år och äldre var också 40 procent

och för dem som var 24 och yngre 20 procent. vid Stockholms skoldirektion startade våren Pedagogiskt centrum 1970 en undersökning med syfte att kartlägga dagelevernas syn på undervisningens innehåll och uppläggning vid Enskede vuxengymnasium. omfattade 333 elever som fullföljt ämneskurser på Undersökningen i två terminer. Totalt sett var den största gruppen den med dagtid födelseår 1946-1953, drygt 41 procent. Drygt 41 procent hade också realexamen eller motsvarande. Folkskola, 7 år eller kortare, hade knappa

i samhället

Vuxenutbildningen 123

10 procent av de studerande. Endast få män med folkskola deltog, 5 personer. Höstterminen 1970 insamlades för projektet Studiecirkel 1970 vissa data angående deltagare i cirka 500 studiecirklar av de arrangerade dåvarande tolv av SÖ godkända studieförbunden. dessa data Enligt dominerades gruppen av kvinnor. studiecirkeldeltagare Ca 2/3 av gruppen var kvinnor. 42 procent av studiecirkeldeltagarna var mellan 18 och 33 år, 31 procent var mellan 34 och 49 år och 27 procent var 50 år eller äldre. Av hela gruppen hade 38 procent folkskola som studiebakgrund. I den äldsta åldersgruppen hade dock över 2/3 av deltagarna folkskola som studiebakgrund. Inom den yngsta ålderskategorin (18-33 år) hade cirka 15 procent enbart folkskola som studiebakgrund. SCB genomförde hösten 1970 en undersökning av deltagare i de s.k. prioriterade studiecirklarna. Undersökningen begränsades till att omfatta de fyra största studieförbunden inom detta område, nämligen ABF, TBV, SV och Mbsk. Ett 50-tal cirklar per studieförbund och ämne (engelska, svenska, matematik och samhällskunskap) valdes systematiskt ut. Kvinnorna var väl representerade bland utom i ämnet deltagarna, samhällskunskap i ABF-cirklarna där kvinnornas andel var 37 procent. Mest markerad var skillnaden mellan könen i engelska cirklar. Där varierade kvinnornas andel mellan 64 och 80 procent av samtliga deltagare. Över hälften av alla deltagare i de undersökta cirklarna var mellan 25 och 44 år. Deltagarna i samhällskunskap var dock genomgående äldre än deltagarna i de andra ämnena. Särskilt markant var detta inom ABF där nästan en tredjedel var 55 år och äldre. Deltagarnas utbildningsbakgrund varierade starkt mellan studieförbunden. Omkring 60 procent av deltagarna i cirklar arrangerade av ABF hade folkskola som studiebakgrund. Motsvarande siffra för SV:s deltagare var drygt 50 procent, för TBV:s deltagare ungefär 40 procent och för Mbsk ca 30 procent. De minsta skillnaderna mellan studieförbunden redovisades i engelska där andelen med folkskola var genomgående 50-60 procent. För de fyra studieförbunden således att 45 gällde procent av deltagarna hade folkskola som studiebakgrund. Denna siffra kan jämföras med de 38 procent som redovisades i Studiecirkel 1970. Där var samtliga ämnen representerade i urvalet. Som ovanstående visar skiljer sig deltagarnas bakgrund beroende på vilken vuxenutbildningsform man avser och även mellan olika arrangörer av samma vuxenutbildningsform. Rekryteringen av deltagare skiljer sig t.o.m. mellan olika ämnen. SR/PUB genomförde l97l en undersökning av ABFzs studiecirkelverksamhet medsyfte att beskriva deltagare och cirkelledare. 327 cirklar undersöktes med sammanlagt omkring 2 200 deltagare. De flesta deltagarna var kvinnor, 54 procent. Drygt hälften av deltagarna var över 40 år. Samma gällde för studiebakgrund, drygt hälften (55 procent) hade folkskola som studiebakgrund. Endast sju procent hade gymnasium eller akademisk examen som utbildningsbakgrund.

124 i samhället Vuxenutbildningen

Fritid och rekreation (1971) konstaterades 1 låginkomstutredningen att att delta i studiecirklar var relaterat till vilken benägenheten socialgrupp man tillhörde. Dubbelt så stor andel i socialgrupp 1 deltogi studiecirkelverksamhet jämfört med socialgrupp 3. Studiecirkeldeltagandet var högst bland tjänstemän, kontorspersonal och småföretagare. I undersökningen Vuxna 1970 hade ca 3 000 vuxna i åldern 18--65 år valts ut. Syftet var bl. a. att beskriva dessa människors slumpmässigt intresse för vuxenutbildning och erfarenhet av vuxenstudier. Omkring 66 av de undersökta hade ingen erfarenhet av vuxenstudier, 24 procent procent hade tidigare deltagit i vuxenutbildning och tio procent deltog för närvarande. Personer med folkskola som grundutbildning saknade ofta erfarenhet av vuxenstudier. Dessa utgjorde 55 procent av hela den undersökta gruppen. De, som bodde i städer, redovisade större erfarenhet av vuxenstudier än personer bosatta på landsbygden. Oberoende av ålder var studiecirklar och korrespondensstudier de vanligaste formerna för deltagande i vuxenutbildning. Ungefär hälften av de personer som hade erfarenhet av vuxenstudier angav att de deltagit i dessa studieformer. Vid pedagogiska institutionen vid lärarhögskolan i Stockholm har inom projektet Studiebehov och studiehinder i vuxenutbildning (SOS- VUX) ca 1 100 kortutbildade, dvs. de med sex-, sju- eller åttaårig under oktober 1973 folkskola, intervjuats. Intervjuerna skedde februari 1974 på sex orter. Hälften av de intervjuade hade deltagit i någon form av vuxenutbildning under de senaste fem åren. 25 procent av undersökningsgruppen hade deltagit i kurs arrangerad av studieförbund. Som jämförelse kan nämnas att ca fyra procent hade erfarenhet av kommunal vuxenutbildning. Vad beträffar den mera direkt yrkesinriktade utbildningen hade 14 procent deltagit i kurser anordnade av arbetsgivaren och tre procent i arbetsmarknadsutbildning. Emanuelsson har i sin rapport Utbildningshandikapp i vuxen Ingemar ålder (1973) gjort en delstudie inom den s.k. malmöundersökningen. Malmöundersökningen var en uppföljning av samtliga elever i årskurs tre i Malmö skolor vårterminen 1938. En enkätundersökning genomfördes vid årsskiftet 1971-72 där man specialstuderade tre grupper. Dessa grupper var de svagt begåvade enligt testresultat 1938, de som år 1938 tillhörde socialgrupp 4* samt de som skrivits ut från folkskolan utan att ha * fullgjort samtliga obligatoriska årskurser, sammanlagt blev det 563 För att erhålla en uppdelning i socialgrupp personer. Resultaten visade att ca 40 procent av såväl socialgrupp 4, som 4 har statistik över i vuxenutbildnig av något slag under av svagt begåvade män har deltagit personeri socialgmpp 3 de senaste fem åren. Motsvarande andel för de svagt begåvade kvinnorna tagits. Därefter har en samt för män och kvinnor utskrivna från folkskolan i förtid var lägre, ca indelning av personerna tillhörande socialgrupp 25 procent. Bortfallet av enkätsvar gör dock att man får räkna med en 3 gjorts, med avseende överskattning av deltagarfrekvensen ivuxenutbildning. Vuxenutbildningspå yrkestillhörighet. aktiviteterna var av skiftande slag. Vanligaste formen var deltagande i De personer, som hade ru tinbetonade och icke studieförbundens studiecirklar och kortare kurser. Arbetsmarknadsutkvalificerade yrken, var också dominerade bildning samt företagsutbildning vanliga. Språk ansågs tillhöra socialsom ämne bland kortare kurser och studiecirklar. grupp 4.

V i samhället

uxenurbildningen 125

7.4 De kortutbildades och studiecirkelverksamhetens regionala fördelning

Genom 1970 års folkoch bostadsräkning insamlades för första gången uppgifter om utbildning för samtliga invånare i landet i åldern 16-59 år. l tidigare folk- och har bostadsräkningar uppgifter om utbildning insamlats i begränsad omfattning. För första gången gavs härigenom möjligheten att studera var den målgrupp finns, som FÖVUX vänder sig till. Det var även möjligt att se om vuxenutbildningen i första hand fanns i de delar av landet som hade den högsta andelen kortutbildade. l det

följande redogörs för en sammanställning av olika uppgifter från SCB? Genom att folkräkningen omfattade invånare samtliga var det möjligt att i detalj studera hur andelen kortutbildade varierade mellan olika län, kommuner l och tabell B.2 i bilaga B.), församlingar (se karta och i vissa fall ännu mindre områden. De sistnämnda uppgifterna är av intresse för den lokala planeringen av vuxenutbildningen. Se karta 6, vilken visar de påtagliga skillnaderna i andelen kortutbildade mellan olika statsdelar i Västerås enligt 1970 års folk- och bostadsräkning. Det är emellertid även av intresse att se om det fanns något mönster eller samband beträffande de kortutbildades fördelning över landet. I figur 7.4 redovisas andelen kortutbildade per län. Stockholms län

skiljde sig markant från landet i övrigt med endast 42 procent av befolkningen som hade högst åttaårig folkskola som allmän skolutbildning (en del av dessa hade dessutom yrkesutbildning av något slag). Stockholms län var det enda län som hade mindre än hälften av befolkningen med enbart åttaårig folkskola. Denna siffra kan jämföras med Gotlands län, där nästan 70 procent av befolkningen hade högst åttaårig folkskola. Av diagrammet framgår att storstadstydligt och universitetslänen hade lägsta andelen kortutbildade. Detta framgår även av karta l, som visar andelen kortutbildadei olika kommuner 1970. De län som hade hög andel kortutbildade, dvs. 65 procent eller mer, var

Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Älvsborgs, Hallands och Kopparbergs, Kalmar län.

Glesbygd definieras i statistiska sammanhang som de delar av landet som inte är tätorter. (Tätort = ort med minst 200 invånare och avståndet mellan husen högst 200 meter). För varje kommun finns uppgifter om hur stor andel av befolkningen som bor i tätort, vilket vanligen benämns kommunens tätortsgrad. Kommunernas tätortsgrad framgår av tabell B. l i bilaga B (för den kommunindelning som gällde 1971-1973). Figur 7.5 visar att andelen kortutbildade med sjönk stigande tätortsgrad för kommuner med minst 60 procent av invånarna i tätort. I kommuner med tätortsgrad under 60 procent tycktes det inte vara någon stor skillnad i fråga om utbildningssammansättning mellan tätort och glesbygd. l kommuner med 41-50 procent av befolkningen i tätorter, hade 70 procent av invånarna i åldrarna 15-59 år högst åttaårig folkskola som allmän skolutbildning 1970. I kommuner med 91-100 procent av ,t En men detaljerad befolkningen i tätort, hade endast hälften högst åttaårig folkskola. ,edogörelse kan rekvire. l figur 7.6 redovisas antalet studiecirkeldeltagare 1970/71 per l 000 ras från FÖVUXIS kansli.

126 Vuxenutbildningen i samhället

m I

cava

mcexmausøon

_ o\o .x

.semi mel

mm!

lxam 05:22_

,to 8 3

-52

å

a..

05.

oumênscox

5:a»

a

_muå amg:

mmsum _

.maumuâm

92e _

oumgsâcox

.åxå

m

mtmz

Vuxenutbildningen i samhället 127

Län: Norrbottens Västerbottens Jämtlands Västernorrlands Gävleborgs Kopparbergs Västmanlands Örebro Värmlands Skaraborgs Älvsborgs Göteborgs och Bohus Hallands Malmöhus Kristianstads Blekinge Gotlands . Kalmar

köpings

Figur 7.4 Procent av nlands befolkningen I 9 70 i åldern 15-59 år med högst åttaårig folkskola. Länsvis fördelning. Siffrorna ovanför staplarna anger den procentuella andelen av befolkningen i åldern 15-59 år med högst åttaårig folkskola Totalt som allmän skolutbildning

128 Vuxenutbildningen i samhället

i

Figur 7.5 Procent av i åldern befolkningen 15-59 år med högst

åttaårig folkskola I 9 70. §1- §1-

To- -20 21- 31- 41- 51- 61- 71-

Fördelning efter kommu- 90 100 Tätortsgrad talt 30 40 50 60 70 80 nernas tätortsgrad

invånare i åldern 15-59 år. De studiecirklar som avses är s.k. prioriterade

samt cirklar i samhälls- och rättsvetenskap, cirklar, övriga språk,

medicin och matematik. Deltagarfrekvensen steg i stort naturvetenskap, Kommuner med tätortsgrad 21-30 sett jämnt med ökad tätortsgrad.

avvek emellertid från mönstret.

-l

Figur 7.6 Antal deltagare i studiecirklar I 970/ 71

per I 000 invånarei åldern 15-59 år. Fördel- 81- 91-

T0- -26 §1- §1- 211- 5- 61- 71-

ning efter kommunerna.: 70 80 90 100 Tätortsgrad talt 30 40 50 60 tätortsgrad

\

.

mm_

,

. _ .

E05.

E235

,,

:oo

oammzou

“Emm

05.52._

.f

.mvEomauåw

-mEnEEmm

.Emcxmäuoê

mc.m_v_._o

mzåxmmmmñâämo

.amxwcmuoaspac

oc? _0252_

mmm .manga

md_m_om__n55

.xmäm

_

man..

s..-.-..EFzzi,.,xD0u_-vbwvbm._.-D0m

.ä .a

.mc

mvøöêoca

_ m_

mmlm_

E85.

.m

vEmEmumE

_v_

.amxm:ouom:m__

v_ :o

w

sena

w m.

_mE 0.0

:âå _ _ .. :o :oo

SOU |974:54

Vuxenutbildningen i samhället 129

Län : Norrbottens Västerbottens Jämtlands

170 Västernorrlands

Gävleborgs

144 Kopparbergs

145 Västmanlands

Örebro

145 Värmlands Skaraborgs Älvsborgs Göteborgs och Bohus Hallands Malmöhus Kristianstads Blekinge Gotlands Kalmar Kronobergs Jönköpings Östergötlands Södermanlands Uppsala Stockholms

otalt F igur 7. 7 A ma] deltagare i studiecirklar 1970/ 71 per 1 000 invånare i åldern 15-59 år. Länsvis fördelning 9

i samhället 130 Vuxenutbildningen

att ur befintlig statistik utläsa var i kommunen Det är inte möjligt Det är emellertid en allmän erfarenhet att det är lättare cirklarna ägt rum. Denna erfarenhet styrks av det klara arrangera studiecirklar i tätorter. och som visas i figur 7.6. samband mellan tätortsgrad deltagarfrekvens 2 visar i ovanstående studiecirklar 1970/71 Karta deltagarfrekvensen kommunvis. 7.5 och 7.6 visar tydligt att En jämförelse mellan figur figur kommuner med hög andel kortutbildade i genomsnitt hade en lägre andel

deltagare i studiecirklar. mellan 7.4, som visar andelen kortutbildade Vid en jämförelse figur som visar deltagarfrekvensen i studiecirklar länsvis, länsvis, och figur 7.7, till 1970/71 var framgår också en tydlig tendens att deltagarfrekvenserna andel kortutbildade än län med en låg andel. lägre i län med hög t.ex. andel cirkeldeltagare och låg andel Stockholms län hade hög Motsvarande även för de andra länen med unikortutbildade. gällde versitet. Anmärkningsvärt är emellertid Norrbottens höga deltagari studiecirklar. Norrbottens län skiljde sig härvidlag markant från frekvens de övriga länen.

E

?

/

i

d

Figur 7.8 Antal deltagare

i

i studiecirklar samt i prioriterade studiecirklar 1972/73 per 1 000 in-

d

vånare iåldern 15-59 år. Fördelning efter kommunernas tätortsgrad. Den streckade delen av staplarna markerar s. k. prioriterade cirklar

Vuxenutbildningen i samhället 131

Antalet deltagare i studiecirklar per l 000 invånare iåldern 15-59 år har framräknats för 1972/73 på samma sätt som för 1970/71 (dvs. endast

deltagare i vissa cirklar har medräknats). Figur 7.8 visar deltagarfrekvensen i kommuner med olika tätortsgrad. Av diagrammet framgår att antalet deltagare per 1 000 invånare ökat sedan 1970/71. Diagrammet uppvisar samma tendens som diagram 7.6, dvs. en högre deltagarfrekvens i kommuner med högre tätortsgrad, Av diagrammet framgår vidare att det

genomsnittliga antalet deltagare i de prioriterade cirklarna var tämligen lika för kommuner med olika tätortsgrad, dock med undantag av kommuner där mindre än 20 procent av befolkningen bodde i tätort. En slutsats som ligger nära till hands är att tillkomsten av de prioriterade cirklarna bidrog till en Ökning av studiecirkelverksamheten oberoende av

tätortsgrad. Figur 7.9 visar deltagarfrekvenserna i studiecirklarna 1972/73 för olika län. Vid enjämförelse med figur 7.4 framgår att deltagarantalet i de

prioriterade cirklarna i genomsnitt var högst i län med hög andel kortutbildade. Som exempel kan nämnas Gotlands län, som hade den högsta andelen kortutbildade och var ett av länen med högsta deltagarfrekvensen i prioriterade cirklar. Andelen deltagare i prioriterade cirklari de tre storstadslänen, Stockholm, Göteborg och Malmö, var särskilt låg. En viss utjämning har vidare skett mellan länen i fråga om den totala

deltagarfrekvensen. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta deltagarfrekvensen 1972/73 var proportionellt sett mindre än l970/7l. Karta 3 visar deltagarfrekvensen i ovanstående 1972/73 studiecirklar kommunvis. Karta 4 visar deltagarfrekvensen i s.k. prioriterade studiecirklar 1972/73 i förhållande till andelen kortutbildade 1970. Deltagarfrekvensen i samtliga studiecirklar 1972/73 visar karta 5. En närmare analys av förändringen av deltagarfrekvensen i studiecirklar (deltagare per l 000 invånare i åldern 15-59 år) mellan 1970/71 och 1972/73 visar att frekvensen i genomsnitt ökade mest i kommuner med låga deltagarfrekvenser och med höga deltagarfrekvenser. Om man

däremot ser till ökningen i procent av den tidigare deltagarfrekvensen var

ökningen störst i kommuner med låg deltagarfrekvens.

För att ytterligare undersöka sambandet mellan studiecirkeldeltagandet och kommunens tätortsgrad, storlek och andel kortutbildade

utfördes en regressionsanalys. Regressionsanalysen visade att det fanns ett svagt samband mellan deltagarfrekvensen och kommunens storlek, tätortsgrad och andel kortutbildade. Slutsatsen blir att mönstret med avseende på deltagarfrekvenser i studiecirklar kommunvis var splittrat. De

nämnda uppgifterna för d-e olika kommunerna kan endast till en ringa grad förklara skillnaderna i antalet studiecirkeldeltagare mellan kommunerna. Andra faktorer än de tidigare nämnda tycks spela en avgörande roll.

Vid regressionsanalysen framkom vidare att frekvensen deltagare i studiecirklar l970/7l svagt tenderade att vara högre i kommuner med låg andel kortutbildade även i de fall då skillnader ifråga om tätortsgrad eliminerades. Deltagarfrekvenserna i prioriterade cirklar 1972/73 visade däremot ett svagt positivt samband med frekvensen kortutbildade i

sou 197454 132 Vuxenutbildningen i samhället Län:

nds ästernorrlands

ästmanlands

ärmlands

Älvsborgs Göteborgs och Bohus Hallands Malmöhus Kristianstads Blekinge Gotlands Kalmar Kronobergs Jönköpings Östergötlands Södermanlands Uppsala Stockholms

Totalt samt i prioriterade cirklar 1972/73 per Figur 7.9 Antal deltagare i studiecirklar år. Ijinsvis fördelning. Den streckade delen av stap- 1 000 invånare i åldern 15-59 larna markerar s.k. prioriterade cirklar.

Vuxenutbildningen i samhället 133

kommunerna, sedan skillnader ifråga om tätortsgrad eliminerats. Detta innebär att de prioriterade cirklarna inte i första hand fanns i kommuner med få kortutbildade utan t.0.m. var något vanligare i kommuner med

många kortutbildade.

Beskrivning av vissa grupper kortutbildade

l detta avsnitt beskrivs allmänt några grupper av kortutbildade, som deltagit i FÖVUX:s försöksverksamhet.

7.5.1 Personer med Skiftarbete eller obekväm

arbetstid

Skiftarbetets

omfattning

l 1963 års arbetstidskommittés betänkande Allmän arbetstidslag definierades Skiftarbete på följande sätt: ”Med Skiftarbete förstår man sådant arbete där två eller flera arbetslag regelbundet avlöser varandra på bestämda tider varje fullt arbetsdygn. Ett arbetslag kan bestå av en eller

flera arbetstagare. För att Skiftarbete skall anses föreligga krävs att det arbete som varje utför skiftlag ingår som ett led i en enhetlig arbetsprocess. Skiftarbete skall också vara av en viss beständighet. L0:s arbetsgrupp för arbetstidsoch semesterfrågor utförde 1973 en utfrågning av L0:s samtliga förbund angående skiftarbetets omfattning.

Det visade sig då att begreppet Skiftarbete tolkades olika av förbunden.

Arbetsgruppen gjorde en förnyad förfrågan till de större ”skiftförbunden”, dvs. de som vid det första tillfället uppgett att många av deras

medlemmar arbetade i skift. Arbetsgruppen definierade de olika skift-

arbetsformerna på följande sätt:

obekväm och förskjuten arbetstid: Arbetad tid som i avtal betecknas som obekväm eller som stadigvarande eller tillfälligt förlagts utanför den för området normala dagsarbetstiden utan att i avtal betecknas som övertid.

Skiftindelad tid: Arbetad tid (och därmed jämställd tid) varunder arbete utföres av varandra avbytande arbetsstyrkor (skiftlag). Skiftarbete

kan utföras som två- eller treskiftsarbete. Siffran anger antal skiftlag som utför arbete under ett dygn. Skiftarbete kan bedrivas som intermittent vilket Skiftarbete, inte pågår veckans alla dagar eller som kontinuerligt

Skiftarbete, vilket pågår veckans alla dagar. Turlistetid: Arbetad tid (och därmed jämställd tid) då arbetstiden är till olika tider av dygnet enligt en fast tjänstgöringslista förlagd avseende period som inte understiger en vecka (begränsningsperiod).

LO-förbundens uppgifter om skiftarbetets förekomst redovisas i tabell 7.3.

Siffrorna i tabellen är ungefärliga, då det är svårt att ha en aktuell och helt tillförlitlig statistik på detta område. Det största skiftarbetarförbundet var Svenska metallindustriarbetareförbundet med ca 50 000 skiftarbetande. Svenska fabriksarbetareförbundet och Svenska pappers-

sou 1974:54 134 Vuxenutbildningen i samhället

turlistetid samt obekväm/förskjuten Tabell 7.3 Antal medlemmar med Skiftarbete, arbetstid

Skift Turlistetid Obekväm/ Förbund förskjuten arbetstid

Handels - _ 19 462 Hotell- 0. Rest.

- 3 350 Litograf 3 330 2 775 170 Livsmedels

- 19 500 Pappers e_

Statsanst.

3 600 Typograf

z 136 000 *Y 203 000 z 175 000

3 5 % av arbetstiden inom jordbruket ersätts med ob-tillägg.

8 000 medlemmar på b Enligt lämnad uppgift från Sjöfolksförbundet tjänstgjorde

tid och 2 400 på turlistetid. I tabellen redovisas dock samtliga under skiftindelad av definitionen täcker in en vidare grupp turlistetid, eftersom på turlistetid förbund.) anställda. (Jämför t. ex. med uppgiften från Statsanställdas

Källa: Rapport om arbetstiden, LO

skiftarbetare. Hälften av industriarbetareförbundet hade också många

och i Svenska

medlemmarna i Svenska gruvindustriarbetareförbundet

skift. Bland dem som arbearbetade

pappersindustriarbetareförbundet

var omkring en tredjedel skiftarbetare. tade inom textilsektorn i samma utsträckning som som har Skiftarbete En yrkesgrupp,

LO-medlemmarna är arbetsledarna. att vissa grupper i ökade användningen av datorer har medfört Den T.ex. stansoperatriser, vilka fått obekväma arbetstider. ökad utsträckning har obekväma arbetstider i ökande oftast är kvinnor med kort utbildning,

vid försäkringsbolag, banker och detaljhandeln omfattning. För anställda

arbeten med obekväm arbetstid att öka. tenderar antalet

andel skiftarbetare, har också hög andel De grupper, som har hög av dessa medlemmar är kortutbildade medlemmar (se bilaga A). Många

också låginkomsttagare. lönestatistik framgår det att ca 3 000 kvinnor var sysselsatta Av SCBs

Vuxenutbildningen i samhället 135

med 3-skiftsarbete inom industrin under 1970 (antal män var ca 50 000). Antalet kvinnor som arbetade 2-skift var betydligt fler. Större delen av dessa kvinnor arbetade inom textiloch beklädnadsindustrin, metall- och verkstadsindustrin samt i livsmedelsindustrin. Svenska kommunalarbetareförbundet hade sammanlagt 200 000 medlemmar som arbetade på turlista och obekväm/förskjuten arbetstid. Drygt 70 procent av medlemmarna var kvinnor. Uppskattningsvis uppgick antalet kvinnor med obekväm/förskjuten arbetstid till ca 140 000.

Arbetarskyddsfonden kartlägger för närvarande skiftarbetets förekomst och effekter samt forskningsbehov inom detta område. Även TCO kartlägger för närvarande omfattningen av Skiftarbete eller arbeten med obekväma arbetstider bland sina medlemmar. TCO kommer att under hösten 1974 redovisa resultaten från undersökningen.

Skiftarbetarnas levnadsvillkor

Man hör kanske väldigt lite om, och man läser egentligen väldigt lite om skiftarbetarens villkor, och jag tror jag vet orsaken till det. Vi är alltför trötta för att vara aktiva. Våra arbetstider passar inte till någonting. Nu när jag är ur detta och har vanliga normala arbetstider, nu minns jag

egentligen mina sex skiftarbetsår som en lång dag eller natt då man alltid var trött, då man aldrig hade ledigt, man var aldrig riktigt vaken någon

gång. Man kan ta vuxenutbildningen, det pratas väldigt mycket om den och vi kan bevisa att de som har bäst behov av den här inte utbildningen kommer dit. Är man skiftarbetare och gärna vill ha en utbildning,ja, det verkar nästan som ett hån mot en. Hur skall man orka, hur skall man hinna dit, hur skall man ha någon praktisk möjlighet att läsa exempelvis

högstadiesvenska (Marit Paulsen: En siffra i statistiken). Det mest utmärkande för skiftarbetarens levnadsvillkor är naturligtvis de problem, som förskjutningarna i dygnsrytmen innebär. Rytmen kolliderar med den rytm familjen, omgivningen och samhället lever i. Samhället är som regel inrättat för dagtidsarbetare. Detta medför sociala problem för skiftarbetaren. Eftermiddagsskiftet (oftast 14.00-22.00) omöjliggör exempelvis all samvaro med vänner och bekanta. Skiftarbetaren ser sällan sina barn eftersom de är i skolan när han själv är hemma. Den som samhällsinformation, t. ex. ges genom tv och radio, går skiftarbetaren miste om. Fackliga möten är svåra att bevista. Om mötet äger rum då skiftarbetaren är ledig, kan det ändå finnas hinder för honom att gå på mötet. Har någon gått upp kl. 4 för att börja skiftet kl. 5 är han ofta alltför trött för att orka delta i sådana aktiviteter. Det har visat sig att skiftarbetaren har färre sociala kontakter än andra och att de i mindre utsträckning än andra är aktiva inom fackligt arbete. Ett viktigt problem för en skiftarbetande är bostadsfrågan. Störningar från övriga familjemedlemmar eller från grannar kan försvåra möjligheterna till sömn och vila. Undersökningar har påvisat att skiftarbetare sover kortare och sämre än dagtidsarbetare. De, som arbetar nattskift, har de besvärligaste sömnproblemen. Av låginkomstutredningen det att framgår tio procent av samtliga arbetstagare hade år 1967 nattarbete (arbetet

136 Vuxenutbildningen i samhället

efter kl. 21.00 eller före kl. 05.00). Av dessa hade pågick minst en timme

knappt 40 procent nattarbete varje arbetsdag. En rad undersökningar har visat att skiftarbetare i regel är ganska arbetsformen. Ofta får man som resultat att negativt inställda till

omkring två tredjedelar inte tycker om Skiftarbete. som har Skiftarbete har ofta också ett psykiskt och De yrkesgrupper en enkätundersökfysiskt tungt arbete. l Stress på svenska arbetsplatser, LO-medlemmarna, framgår det att det föreligger ett tydligt ning bland samband mellan vissa typer av arbetstider och stress. I synnerhet tvåskift,

av arbetstiden visade ett starkt treskift och oregelbunden förläggning samband. De som hade Skiftarbete eller oregelbunden arbetstid sådant ofta detta som orsak till stress och olust i arbetet. Enligt uppgav med dåliga arbetstider i större låginkomstutredningen hade arbetstagare än andra arbetstagare fysiskt och psykiskt betungande utsträckning fabriksarbetareförbundet, där alla typer av arbeten. Inom Svenska förekommer och skiftarbetsvolymen ökar för närvarande, skiftgång av medlemmarna oro för hälsorisker i arbetsmiljön. upplevde 80 procent hälsan i förhållande till olika former av fysiska Denna oro gällde Det gällde risk för olycksfall, påfrestningar i tunga arbetsuppgifter. som hade att göra med klimatfrågor såsom värme, besvärliga förhållanden och drag. Men framför allt var det oro för bullerskakyla, luftfuktighet var risker för skadligt buller dor. Inom vissa delar av yrkesområdet Det fanns också stora yrkeshygieniska risker. speciellt påtagliga problem. Nästan överallt inom förbundsområdet arbetar man i tillverkningsprocesen rad kemiska ämnen och produkter vilka i stor ser, som i sig innehåller innebär en allvarlig potentiell hälsofara. Nämnda uppgifter utsträckning en utredning om fabriksarbetarär hämtade från Risker i jobbet (1971),

nas arbetsmiljö. ökar antalet skiftarbetare. Inom Svenska träindustriarbetareförbundet var l00:de medlem, tillfrågades år Ett slumpvis urval träindustriarbetare, av L0:s medicinska avdelning om olika 1969 i en undersökning 90 procent av träindustriarbetarna upplevde sig vara miljöfaktorer. Drygt oroade av olika miljöfaktorer. 20 procent av träindustriarbetarna uppgav av skada orsakad av olika miljöfaktorer. Det sig ha erhållit någon form största vara buller, det näst största miljöproblemet problemet uppgavs ansågs hanteringen av färger, lacker och lim m. m. Som tredje problem

angavs drag, kyla, värme och luftfuktighet. är kvällsarbete vanligt. Detta innebär att inom sjukvården mycket drabbas av kvällsarbete. Kombinationen skiftarbetande särskilt kvinnor och småbarnsmor vållar ofta problem. Daghemmen är vanligtvis öppna

under Undersökningar om hur skiftarbetande småbarnsendast dagtid. föräldrar försöker lösa barntillsynen visar att de tvingas att arbeta i olika med barnen. Familjelivet blir skift och turas om att vara tillsammans att föräldrarna måste fungera på detta sätt. Trots splittrat genom föräldrarna ofta lämna barnen helt eller delvis arrangemangen tvingas

utan tillsyn. I många fall får syskon ta ett större ansvar än vad de borde

med hänsyn till sin ålder. som dels är Skiftarbete, dels är Ovanstående exempel på arbeten

i samhälle!

Vuxenutbildningen 137

psykiskt och fysiskt pressande arbeten, skulle kunna göras mycket längre. En slutsats som man emellertid kan dra av de exempel som nämnts, är att för de stora antalet personer med sådana arbeten blir det alltför krävande att orka med fritidsstudier. Arbetets innehåll och utformning spelar en stor roll vid utformningen av fritiden. Andelen som besökte teatrar och muséer var Lex. enligt låginkomstutredningen, nära fem gånger så hög bland dem som hade bra arbetsförhållanden i förhållande till dem med dåliga. Andelen studiecirkeldeltagare var nära tre gånger så hög i samma grupp. Är arbetet fysiskt och psykiskt utmattande åtgår en stor del av fritiden till vila och återhämtning inför nästa arbetsdag. Dessa självklara fakta måste tas i beaktande vid planeringen av vuxenutbildningen.

7.5.2 Personer med olika slag av handikapp

Handikapp är ett ur definitionssynpunkt svårt begrepp. Termen handikapp är enligt arbetsmarknadsverkets terminologi synonymt med arbetshinder, vilket inte är något entydigt begrepp. Hela skalan från lindrigt till gravt handikapp finns representerade bland personer med arbetshinder. Handikapp är inte heller något statiskt som har begrepp. Människor, handikapp orsakat av en begränsad kroppsfunktion, brukar vara vanligtvis den grupp som förknippas med ordet handikappade. Begreppet handikappade blir då en sammanfattande term för olika slag av grupper, Lex. synskadade, hörselskadade och rörelsehindrade. Ibland görs en indelning av olika slag av handikapp i medicinska, sociala och socio-ekonomiska handikapp m.fl. Den stora variationen av förekommande medför att handikapp problemen är olika. Gemensamt för handikappade är dock att de oftast är eller lätt blir socialt isolerade i större utsträckning än övriga människor. Låginkomstutredningen försökte olika belysa handikapps inverkan på möjligheterna till en meningsfull fritid. Minst sju procent av den vuxna hade synbesvär befolkningen och ungefär tre procent hade svåra synbesvär. Blinda ansågs cirka av hela utgöra 0,2 procent befolkningen. Synskada tycktes utgöra ett effektivt handikapp när det gäller individens fritidsmöjligheter. Svåra synbesvär var ofta förenade med social isolering. Mer än var sjunde person i Sverige, som hade svåra synbesvär, var mer eller mindre isolerad från umgänge med släkt och vänner. Även för de hörselskadade gällde att de var mer isolerade än personer utan handikapp. Andelen socialt isolerade var dubbelt så hög bland de hörselskadade som bland personer utan nedsatt hörsel. nio Ungefär procent av den vuxna befolkningen hade lätt hörselnedsättning, medan ungefär två procent, eller omkring 120 000 personer hade svår hörselnedsättning. Var fjärde vuxen hade nedsatt rörelseförmåga, var sjunde ansågs vara rörelsehindrad och var trettonde kraftigt rörelsehindrad, enligt uppgifter från låginkomstutredningen. Nära var fjärde kraftigt rörelsehindrad var socialt isolerad. Betydande var sålunda mer eller grupper mindre rörelsehandikappade. Den begränsade rörelseförmågan försvårade ofta

i samhället SOU l974:54 138 Vuxenutbildningen

möjligheterna till ett fritt och rikt utövande av olika fritidssysselsättningvar fjärde person med kraftigt nedsatt psykiskt välbefinnanar. Omkring de var mer eller mindre isolerad från omgivningen. Nedsatt fullständigt rörelseförmåga, syn- eller hörselbesvär och psykiska besvär är sålunda

ofta förenade med social isolering.

material visade att olika handikapp är vanli- Låginkomstutredningens människor med svag social ställning. De kraftigt rörelsehindgare bland i socialgrupp 3 som i socialgrupp l. rade var mer än tre gånger så talrika Det är svårt att avancera socialt om man är handikappad och det är särskilt att tillhöra låg socialgrupp. Kort utbildning ärju också 4 riskfyllt som tidigare visats - vanligast i socialgrupp 3. egna organisationer har de insatser som hittills Enligt de handikappades inom Vuxenutbildningens område i liten utsträckning kommit de gjorts till del. Dels beror detta på de handikappades isolering och handikappade orsakade av handikappet. Kort och dels på rent praktiska problem bristfällig ungdomsutbildning medför lägre deltagande i vuxenutbildning. Den som de handikappade är till största delen utbildning ges arbetsmarknadsinriktad. Den är naturligtvis mycket värdefull, men för den enskilde att få möjligheter att därutöver är det mycket viktigt delta även i andra slag av aktiviteter. Om inte vidgade insatser görs för att reella möjligheter att delta i vuxenutbildningen, ge de handikappade kommer effekterna av handikappet att öka i form av ett växande utbildningshandikapp. Innan omsorgslagen kom 1968, var det betydligt svårare för de handikappade att få utbildning. Många handikappade gömdes undan och fick ingen skolgång. Grupper som därför ofta saknar är t.ex. de flerhandikappade. De handikappades skolgång har utbildning även avbrutits och vård. Vuxna handikappade har på grund av behandling därför För att få dessa människor delaktiga i stora brister i sin utbildning. samhällslivet krävs en uppsökande verksamhet och vidgade insatser på

Vuxenutbildningens område.

7.5.3 Anställda i skyddat arbete

Ett mål i samhället är att alla skall beredas tillfälle till ett så meningsfullt arbete som möjligt. Arbetsmarknadspolitiken är ett medel och produktivt för att uppfylla detta mål. Arbetsvården och även skyddat arbete är avsett för personer med en viss minsta arbetskapacitet och med svårigheter att erhålla och behålla ett arbetsmarknaden. Antalet personer inom den arbete på den ordinarie sysselsättningen har expanderat under senare år. Det är flera skyddade faktorer som har bidragit till detta. Många, som får arbete vid skyddade verkstäder, har på grund av näringslivets strukturomvandling slagits ut från den arbetsmarknaden. Kombinationen av ett eller flera öppna det allmänna och den lokala arbetsarbetshinder, sysselsättningsläget har medfört att dessa personer är svåra att ge marknadssituationen En del arbetslösa söker sig då till arbetsvården. sysselsättning. Arbetsmarknadssituationen omfattningen och sammansättpåverkar inte kan erhålla ningen av de grupper, som på grund av något handikapp

SOU l974:54 i samhället

Vuxenutbildningen 139

arbete på den öppna marknaden. Detta innebär stora regionala skillnader mellan antalet arbetsvårdssökande. l Stockholm vände sig år 1970 två procent av befolkningen i yrkesverksam ålder till arbetsvården. Motsvarande siffra för Norrbotten var sex procent-och för Gotland fem procent. Dessa uppgifter visar de extrema skillnaderna. Tendensen i statistiken är dock tydlig; i expansiva regioner kan personer med ganska begränsad arbetsförmåga erhålla arbete på den öppna marknaden. I de glesbygdsbetonade delarna av landet är det mycket svårt för äldre personer med endast ett måttligt handikapp att erhålla arbete på den öppna marknaden. Kännetecknande för personer som arbetar vid skyddade verkstäder är dels att de har relativt hög ålder, dels att de saknar utbildning utöver folkskola.

7.5.4 Personer bosatta i glesbygd En entydig geografisk avgränsning av glesbygderna som problemområden kan inte göras. Glesbygdsproblemen kan emellertid härledas till några grundläggande faktorer. Sysselsättnings- och befolkningsminskningen har medfört att det för olika inrättningar finns för litet befolkningsunderlag. Det har medfört att befolkningen fått orimliga avstånd till kulturell, social och kommersiell service. De mest problematiska glesbygderna finns inom de s. k. skogslänens inre delar, vilka till huvudsaklig del faller inom det inre stödområdet. De speciella transportförhållandena till sjöss medför att också mindre öar och skärgårdsområden i olika delar av landet kan hänföras till samma problemområden. l huvuddelen av södra och mellersta Sverige samt det norrländska kustlandet har den utpräglade glesbygdsproblematiken dock en ganska begränsad omfattning. Tätorterna i glesbygdsområden är ofta serviceorter, vilkas utveckling bestäms av utvecklingen i omlandet. Folkminskningen i glesbygderna medför därför att också mindre och medelstora tätorter i allt större utsträckning kommit att beröras. I relativt stora sammanhängande områden inom Norrlands inland minskade sålunda även tätortsfolkmängden totalt sett under l960-talet. Skillnaderna i ålderssammansättning är betydande i olika delar av landet. Andelen äldre personer är särskilt hög i skogslänens sydligare delar. I Jämtlands län finns exempelvis kommuner med en åldringsandel på närmare 25 procent. l dessa kommuners glesbygdsdelar är mer än var tredje person över 65 år. Stora andelar äldre finns också i vissa randområden till större befolkningscentra i sydligare delar av landet. Medan åldringsandelen i hela riket under 1960-talet ökade med tre procent utgjorde ökningen i Norrbottens och Västerbottens län 35 procent. Jord- och skogsbruket kan betraktas som traditionella glesbygdsnäringar och de dominerar fortfarande glesbygdernas näringsliv. De senaste decenniernas omvandling av näringslivets struktur har fått särskilt svåra konsekvenser i glesbygderna. sysselsättningen har minskat

i samhället l40 Vuxenutbildningen

inom men framför allt inom jord- och skogsbruket. Den industrin, offentliga sektorn har i stället ökat. l de mer tätbefolkade, sydligare delarna av landet har omställningarna i allmänhet kunnat ske genom byte av arbete, men utan omfattande omflyttningar. I de glesare befolkade delarna av landet har strukturrationaliseringen i betydligt högre grad gjort för arbetskraften att byta bostadsort. Utflyttningen från det nödvändigt här därmed fått stor omfattning. Trots detta har landets glesbygder utvecklingen resulterat i betydande arbetslöshet och undersysselsättning. Avsaknaden av jämvikt mellan minskande och expanderande sektorer inom näringslivet har också inneburit stora problem för de ungdomar, som inträtt i de yrkesverksamma åldrarna. l Norrbottens län t. ex. var

nettoutflyttningen mellan 1950 och 1965 nästan 30 000 människor. material belyser sambandet mellan utbild- Låginkomstutredningens ning och typ av uppväxtort samt mellan utbildning och geografisk rörlighet. Drygt 46 procent av befolkningen i detta material var uppväxt medan inte fullt som var på landsbygden 35 procent bodde där. Andelen både uppväxt och bosatt på landsbygden utgjordes av 27 procent. De, som både växt upp och var bosatta på landsbygden, hade den kortaste medelutbildningstiden av ovanstående kategorier, drygt sju år. De som från landsbygden till storstäderna hade i genomsnitt ett år längre flyttat än dem som bodde kvar på landet, men i genomsnitt ett år utbildningstid kortare än dem som både var uppväxta och bosatta i utbildningstid storstad. Detta gällde både män och kvinnor och alla åldrar.

Det framkom bl. a. av låginkomstutredningens material att högst sju

hade mer än hälften av den vuxna befolkningen, medan års utbildningstid av dem som växt upp i storstäder hade så kort bara drygt en fjärdedel av den vuxna studerade inte utbildning. Nära 60 procent befolkningen och saknade utbildning över folkskolenivå. Bland dem som växt upp på för omkring 70 procent. Andelen med enbart landsbygden gällde detta bland dem som var 30-54 är och växt upp på landsbygden var folkskola lika stor som motsvarande andel bland dem som var 55-75 år ungefär och som växt upp i storstäder. Nära 20 procent av dem som 1968 var 15-19 och inte studerade under det år, växt upp på landsbygden året saknade utbildning över folkskola. föregående av befolkningen iåldern 16-59 år med högst Figur 7.10 visar andelen (och ej yrkesutbildning) i åttaårig folkskola som allmän grundutbildning och tätorter samt i storstadsområden. Uppgifterna är hämtade glesbygd från folk- och bostadsräkningen 1970. Det framgår tydligt av figuren att hade kortare än dem de, som bodde i glesbygd, i genomsnitt utbildning som bodde i tätorter. Ju större tätort desto lägre andel personer med kort

utbildning. Med tätort avses här ett tätbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. Glesbygd

definieras som det som inte är tätort. med var avsevärt högre i Även andelen personer yrkesutbildning och tätorterna 20 procent av storstadslänen än i glesbygden. Omkring dem som var bosatta i glesbygd uppgav yrkesutbildning vid 1970 års folkl tätorter med 5 000-9 999 invånare var motsvaoch bostadsräkning.

Vuxenutbildningen i samhället 141

o..

so... Sv.:

:uåäeoå

.muwåopw :mumäco

.xuzxsåauzøuxsa

mm

:S9

mm

...Sw 08.22

.ü

mn §8

...Em .S00 ?on

NRâMQANOMM

mn

...Sw 209m 5.0...

:Su

»qeaøåøk

un

8807088 S» N

mmmmm Mzwåum

ämm:

mmmmv

:u

zuwwxåouvvuuaouu

noooouuoooo_

nu.:

o..

m8?

...a

o_

om .G290

108m

_ou

mmmm

osm_

.m ?Sura auto:

:coon mmmv

.N

mscxmausøog

mm :E

108.

:umawtåexwm

OLNCWC_

mmm..

kNwkOuWu

E

_macm

:com mmm :oo .å

.§0

0:0.

Suåx

mm

room .LOHLOFNF

mmv

hmäâåm

a

.mom

N N .u

mo

._85 ._95

naiv_ ;anwa NNNZKQ

sou 1974; 54 142 Vuxenutbildningen i samhället

30 procent och i storstadsområden var den drygt 40 rande andel drygt förhållande som för allmän procent. För yrkesutbildning gällde samma tätort desto lägre andel personer utan yrkesutbildutbildning: ju större

ning.

7.5.5 Hemarbetande kvinnor

i åldern 16-59 år förvärvsarbetande inte eller Omkring l 200 000 kvinnor arbetade mindre än 20 timmar i veckan enligt folk- och bostadsräkningen

1970. Omkring 600 000 kvinnor, dvs. hälften av denna grupp hade högst fyra procent av de kvinnor åttaårig folkskola som skolbakgrund. Ungefär förvärvsarbetade hade studentexamen. Förvärvsintensiteten som inte Bland gifta kvinnor var den 49 bland kvinnor har emellertid ökat kraftigt.

procent 1966 och 60 procent 1973. dikteras ofta av Valet mellan att vara hemmafru och yrkesarbetande Att många kvinnor fortfarande saknar förvärvsarbete yttre förhållanden. eller för långa beror ofta på brist på arbete på orten, brist på barndaghem arbetstider för småbarnsföräldrar. är det svårt att kombinera rollen som småbarnsmor För många kvinnor Trots senare tids könsrollsdebatt vilar huvudanoch förvärvsarbetande. svaret för hemmets skötsel på kvinnorna. Enligt låginkomstutredningen och dubbelarbete) utgjorde kvinnorna 90 (Göran Ahrne: Hushållsarbete Av dem var mindre än hälften, 38 av dem som skötte hushållet. procent procent, hemmafruar. om andelen hushållsarbetande i låginkomstutredningen Uppgifterna osannolikt att förhållandet har förhållandet 1968. Det är dock belyser Om man undersöker andelen hushållsarbetande radikalt förändrats. det att det är föga troligt att kvinnor i olika åldersklasser framgår nu än 1968. Av alla kvinnor mellan förhållandet skulle vara annorlunda hushållet 1968. Drygt hälften av de 15 och 75 år skötte 80 procent 15 och 29 år, skötte hushåll. Andelen för de kvinnor, som var mellan 40 och 54 år och skötte hushåll var 93 procent. kvinnor som var mellan i den ålder som anses vara viktiga De, som var 30 år 1968, är fortfarande De män, som uppgett att de skötte hushållet, år i en persons yrkeskarriär. som man kan förledas att tro. Den överväldigande var inte hemmamän, var ensamstående och skötte endast sitt eget hushåll. majoriteten på arbete bestämmer i hög grad om kvinnan förvärvsarbetar Tillgången och bodde iorter med eller ej. De kvinnor, som hade lite hushållsarbete förvärvsarbetande. På stor efterfrågan på arbetskraft, var till 7l procent var över hälften av kvinnorna orter med liten efterfrågan på arbetskraft hemmafruar visade låginkomstutredningen. än folkskola, förvärvsarbetar i högre Kvinnor med längre utbildning med enbart folkskola. I en situation där val mellan grad än kvinnor förvärvsarbete och hemarbete är möjligt, tycks utbildningen spela en

arbeten och högre löner är betydande roll, dvs. chansen till mer attraktiva

avgörande. material. De Ovanstående bestyrks bl. a. av låginkomstutredningens i valet mellan att vara hemmafru och yrkesarfrämsta begränsningarna

Vuxenutbildningen i samhället 143

betande var hushållsarbetets storlek och arbetsmarknadens utformning. Med arbetsmarknadens utformning menas här dels att kvinnor i stor - två av tre extremt lågavlönautsträckning erbjuds lågavlönade arbeten dc är kvinnor » och olika orters skiftande efterfrågan på kvinnlig arbetskraft. Hemmafruns villkor skiftar beroende på vilken samhällsklass hon tillhör. Exempelvis var cirka 35 procent av hemmafruarna i socialgrupp 3 trångbodda mot tre procent av hemmafruarna isocialgrupp l. I de flesta undersökningar bestäms hemmafruns socialgruppstillhörighet av vilken socialgrupp mannen tillhör. Hemmafruarna var i undersökningen den grupp för vilken redovisades den lägsta andelen som själva kunde författa en skrivelse. Även här fanns det emellertid stora skillnader mellan hemmafruarna i de olika socialgrupperna. Av dem i socialgrupp l kunde 65 procent själva författa en inlaga, medan motsvarande andelar för hemmafruarna i socialgrupp 2 och 3 var 30 respektive 19 procent. Även deltagande i studiecirkel varierade med socialgruppstillhörighet. Skillnaden mellan socialgrupp l och 3 var 24 procent. Av hemmafruarna i socialgrupp 1 deltog 36 procent i studiecirklar. Motsvarande siffra för socialgrupp 2 och 3 var 22 respektive 12 procent. En viss bild av hemmafruarnas situation gav låginkomstutredningens material. Hemmafruarna var i liten utsträckning politiskt aktiva. lnom varje socialgrupp var det hemmafruarna som hade den högsta andelen, som inte deltog i politiken. Definitionen av politiskt deltagande var i detta sammanhang mycket vid. Bl.a. räknades som politiskt aktiva de som var politiskt organiserade men passiva medlemmar, de som någon gång deltagit i en offentlig demonstration och de som någon gång talat inför ett möte i någon förening eller organisation (även icke politiska organisationer). Trots detta stod 66 procent av hemmafruarna utanför politiken. Andelarna skilde sig något beroende på socialgruppstillhörighet. Av hemmafruarna i socialgrupp 1 stod 53 procent utanför politiken, jämfört med 67 procent av hemmafruarna i socialgrupp 2 och 78 procent i socialgrupp 3. Vissa drag i samhället får konsekvenser för hemmafruar oberoende av

socialgruppstillhörighet. I och med industrialismen har familjen successivt minskat från en flergenerationsfamilj till en familj bestående av två vuxna och barn. Släkten har därmed fått minskad betydelse. Allt fler bor numera i tätorter och i enfamiljsbostäder. Detta har medfört att

grannskapets betydelse för kontakt och umgänge har reducerats. Man är

numera inte beroende av samarbete mellan grannar för sitt uppehälle. Följden har blivit att den som arbetar i hemmet nu har mindre tillfällen att uppleva den stimulans som samarbete och utbyte av erfarenheter med andra innebär.

.

mo/Emtmo-

äbmoza...

mtmnm.

.

.

2a:

.nat

moxxcsmäkmov_

å:

mo. c_

_

“mmm

-minä

_

o m

mzmzmmmmw<äm

än_ ._

oumöuzotn_

FE

.m

m._v_m_om_n5h

_

Eom

zmzmaz

Emomzmv

Em

85mm_ _

.m 2

.mac

n

._ m..

mmmmmmmmmmmmm

Sulo

mmmmmmmmmmmmm

.

m: an_

9d§<m

_

mtmâ.

mzmxwmmmw<bw

mñzmömzä»

sou 1974:54

8 verksamhet

Uppsökande inom

vuxenutbildningen

8.1 Uppsökande verksamhet som rekryteringsmetod

8.1.1 Motiv för uppsökande verksamhet

Olika former av uppsökande verksamhet för att rekrytera deltagare till studier har sedan länge bedrivits bl.a. inom folkbildningen, främst bland arbetarrörelsens och nykterhetsrörelsens studieförbund. Uppsökande verksamhet var vid dessa folkrörelsers tillkomst den enda och naturliga formen för studierekrytering. Inom vuxenutbildningen har senare rekrytering till och information om studier alltmer skett genom och annonser. broschyrer, foldrar, affischer Dessa rekryteringsmetoder har dock visat sig vara mindre effektiva för att motivera och rekrytera kortutbildade vuxna till studier. Vuxenutbildningen har hittills främst kommit de yngre och relativt välutbildade till del. Dessa grupper har i regel själva sökt sig till den utbildningsform som intresserat dem (se avsnitt 7.3). Om vuxenutbildningen skall kunna fungera som en väg att utjämna utbildningsklyftorna i samhället, är det nödvändigt att genom uppsökande verksamhet kontakta och motivera kortutbildade som känpersoner, ner sig tveksamma och osäkra inför studier, till deltagande ivuxenutbildningen.

8. 1.2 Studiehinder

Trots de senaste årens ökade utbud av vuxenutbildning finns det ett flertal hinder och svårigheter för vuxna att delta i studier. LOVUX angav i rapporten LOVUX Il några vanliga studiehinder. Det är hinder och svårigheter av olika slag, som ligger i individens egen inställning och livssituation, som hänger samman med utbudet: karaktär eller som beror på samhällsmiljön. Enligt LOVUX är de hinder och svårigheter som upplevs individuellt sådant som:

ojämna och inaktuella förkunskaper som inger känsla av att vara alltför dåligt rustad för att ta upp studier på nytt - allmän självunderskattning som utöver känsla av otillräcklig är grund betingad av uppfattningen att ”vara för gammal för att lära” eller l 0

verksamhet inom vuxenutbildningen

146 Uppsökande

osäkerhet om hur studier går till (Studieteknik) - otillräckliga kunskaper om utbudet, vilka alternativ som erbjuds, vilka

krav studier innebär och vilka mål de leder fram till - av typen att få tiden att räcka yttre krav och problem svårigheter t.ex. att förena studier med barnpassning eller behov av tid för till”, hemarbete eller extraarbete. Till denna grupp av problem kan också

inräknas otillfredsställande studiemiljö och liknande. karaktär är Hinder och svårigheter som hänger samman med utbudets bl.a:

- ifråga om kurstyper, arrangörer, studiemål svåröverskådlighet - introducerande insatser, som skulle brist på motiverande, rådgivande, kunna underlätta såväl deltagande som lämpliga studieval - brist till de vuxnas speciella inlärningsförutsättningar på anpassning arbetsformer och metoder samt och behov, när det gäller läromedel, t.ex. ifråga om tidsförläggning, studietakt organisation av studierna, osv. - av utbildningsmöjligheterna. Ensidighet i ojämn, regional fördelning utbudet på många orter. (samhälls- och Hinder som hänger samman med samhällssituarionen arbetsmiljön) i övrigt:

- bristen på studiestimulans inom vissa yrkes- och näringsgrenar - att få ledighet för studier svårigheter - eller dåligt vuxenanpassade ekonomiska stödformer otillräckliga - brist av typen barnpassning, färdtjänst, måltidspå serviceâtgärder tjänst och liknande. verksamheten måste utgå från den erfaren-

Den uppsökande enskildes

heter och situation. insatserna kan därför variera från allmän information till mer omfattande rådgivning och vägledning. Det ligger i den uppsökande verksamhetens karaktär att inte endast orientera, utan även diskuövervinna de hinder och svårigheter för studier, som tera och försöka den enskilde kan uppleva. Uppsökande verksamhet på arbetsplatser har under lång tid bedrivits av de fackliga organisationerna. Under våren 1974 har två viktiga förslag

som berör vuxenutbildningen framlagts. ställning på arbetsplatsen m.m. - i I lagen om facklig förtroendemans - som gäller från fortsättningen ofta benämnd förtroendemannalagen 1974-07-01 och även omfattar studieorganisatörer under förutsättning förtroendeman rätt att de är anställda hos arbetsgivaren, medges facklig arbete - inklusive verksamhet för studier att utföra fackligt uppsökande - (se avsnitt 21 .3.2). på betald arbetstid av en interdepartemental arbetsgrupp före- I en promemoria framlagd rätt till ledighet för utbildning, som främst slås en lag om arbetstagares roll i samhället. Anställd som vill syftar till att stärka vuxenutbildningens av arbetstagarorganisation och till väsentlig delta i kurs, vilken anordnas del avser facklig utbildning, har rätt till ledighet. l andra hand bör företräde lämnas arbetstagare som ej har utbildning motsvarande nioårig I övrigt bör ledighet grundas på anställningstidens längd. Rätt grundskola.

Uppsökande verksamhet inom 147

vuxenutbildningen

till erforderlig ledighet för utbildning skall enligt förslaget tillkomma varje anställd som vid tiden för ledighetens början varit verksam hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Någon begränsning ifråga om utbildningens art förordas inte. De fackliga organisationerna har föreslagits få ett avgörande inflytande när det gäller lagens tillämpning. Lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning föreslås träda i kraft 1975-01-01.

8.1.3 Uppsökande verksamhet från olika synpunkter Den uppsökande verksamheten har kommit att betraktas olika bland skilda grupper i samhället. Beroende på intresseförankring lägger människor många gånger olika aspekter på begreppet uppsökande verksamhet. Ofta ses detta i förhållande till den grundsyn som vederbörande har på samhället och på andra människor. Även det mått, med vilket den uppsökande verksamhetens värde mäts, varierar med avseende på ovan nämnda grundsyn. Antalet deltagare, som rekryteras till studier, kan vara ett sätt att värdera verksamhetens betydelse och effektivitet. En annan värderingsgrund utgår från hur den uppsökande verksamheten når de grupper, som i första hand är målet för en bred satsning på vuxenutbildningen. Avsikten med FÖVUXS verksamhet har varit att genom uppsökande verksamhet förvärva erfarenheter som kan komma reformarbetet på vuxenutbildningsområdet till godo, så att de kortutbildade lågavlönade och kulturellt sämst lottade ges möjligheter att utnyttja de utbildningsresurser samhället ställer till förfogande.

8.1.4 Svårigheter för uppsökande verksamhet

För många människor ligger ett förstahandshinderi att söka svårigheten upp någon person eller expedition för att få information om studier. Genom att den uppsökande verksamheten inriktas mot enskilda individer, kan verksamheten på ett personligt sätt sprida information om vuxenutbildning till grupper som tidigare inte nåtts av denna. På vissa arbetsplatser kan den uppsökande verksamheten vara förenad med svårigheter. Dessa kan bero på faktorer i arbetsmiljön - t.ex. högt buller, ackordsarbete, Skiftarbete och otillgängliga arbetsställen - eller de kan ha samband med att arbetsplatsen har få anställda eller att de anställda har ett mycket rörligt arbete. Även i bostadsområden kan det föreligga svårigheter, t.ex. beroende i vilken på den isolering många människor lever såväl i tätort som i glesbygd. För att kunna lösa problemen och övervinna hindren fordras att den uppsökande verksamheten år väl organiserad. Den planering, som föregår verksamheten, måste vara flexibel, så att den kan anpassas efter de nya behov och krav som uppstår.

148 Uppsökande verksamhet inom vuxenutbildningen

8 .l .5 Personlig påverkan

kunna de som söks upp ett meningsfullt För att erbjuda personer måste studieorganisatören vara väl införstådd med delstudiealternativ att delta i studier. Den personliga kontakten har tagarnas förutsättningar för att stöd och visat sig vara mycket betydelsefull ge personligt hinder. Uppsökaren har härvid en mycket viktig undanröja praktiska bygger uppgift att fylla såväl före som under kursen. Personlig påverkan mellan och den uppsökte. Denna på en meningsfull dialog uppsökaren situation och behov. Broschyrer, dialog bör utgå från den uppsöktes kan väcka intresse och ge information, men det foldrar och affischer beror ofta på personlig påverkan (se avsnitt 14.10). slutliga avgörandet

8.1.6 Några synpunkter pâ studieorganisatören

har en mycket viktig funktion i studierekryteringen, Studieorganisatören det är han/hon som skapar kontakten mellan studieanordnaren eftersom individen. Resultaten av den uppsökande verksamheten och den enskilde förmåga att etablera kontakt beror i hög grad på studieorganisatörernas och förmedla informationen. som bedriver en mycket aktiv uppsökande verksamhet (se avsnitt ABF, har i en kurs för uppsökare angivit följande tio synpunkter på hur 8.2.2), en uppsökare bör vara:

man bedriver uppsökande verk- ”l Uppsökaren bör vara klar över varför har. Dessutom bör denne samhet samt vilket syfte och mål verksamheten vill nå. känna till vilka personer som verksamheten

bör känna den uppsöktes dagliga och näraliggande pro- 2 Uppsökaren blem. Detta är viktigt då ofta mycket personliga orsaker gör den uppsöktrötthet, dålig läskunnighet, hörte tveksam till cirkelstudier. (Osäkerhet,

selnedsättning, dålig rygg osv.)

liggande problemen. Det 3 Uppsökaren bör känna till de längre tillbaka från ungdomsskolan, dåliga erfarenheter från tidigakan vara upplevelser osv. re vuxenstudier, misslyckanden på andra områden

av att ha liknande erfarenheter som den 4 Uppsökaren har nytta förtroende för ett lyckat samtal. uppsökte. Ett ömsesidigt ger grunden eller lika händelser, i arbetet eller på samhörighet genom gemensamma fritiden, underlättar många gånger kontakten.

5 Uppsökaren bör inte avvika från omgivningen på ett iögonfallande

sätt.

bör komma när det passar. Arbetsmiljön kan på olika 6 Uppsökaren sätt försvåra samtalen, buller - högt arbetstempo passning av maski- Går det ner, telefoner osv. Det gäller att välja en tid och plats som passar. raster, skiftbyten, väntetider inte på arbetstid kan med viss försiktighet Ibland måste man skaffa avbytare för att kunna frigöra m.m. utnyttjas. Helst bör samtalen ske i den uppsöktes egen någon för en samtalsstund.

Uppsökande verksamhet inom 149

vuxenutbildningen

miljö där han/hon känner sig säker och har störst självförtroende. Sker samtalet i en särskild lokal måste detta ske så att han/hon inte känner sig kallad till en överordnad.

7 Uppsökaren bör kunna ge ordentliga och riktiga besked på en rad frågor. Det kan gälla studiematerialet, praktiska detaljer som ledare, tider, kostnader m.m. Ibland är det även nödvändigt att beskriva hur en studiecirkel arbetar. Att vara uppsökare är att vara informatör - inte försäljare.

8 Uppsökaren bör kunna föra samtalet mot ett mål, t.ex. få en viss anmälan genast eller ge betänketid. Tänk på att vissa människor ibland kan uppleva steget in i studiecirkeln så stort, att de behöver lång betänketid. Samtal innebär att två talar. Aktivera motparten genom att tala om dennes hinder. övertala aldrig Använd någon som är tveksam. regeln att lyssna är bättre än att tala”.

9 Uppsökaren bör undanröja de hinder som kan föreligga. Det innebär ibland stora problem, som i vissa fall är omöjliga att lösa. Lämna ingen utan att verkliga ansträngningar har gjorts för att få bort hindren. Det innebär dessutom att uppsökaren många måste som gånger fungera kurator. Någon som den osäkre kan vända sig till om något går galet. 10 Till sist uppsökaren bör själv tro på sin uppgift, känna att uppdraget är meningefullt och förstå det omätbara värde som det innebär att engagera en människa för hennes egen utveckling.”

8.1.7 Några exempel på uppsökande verksamhet

FÖVUX:s försöksverksamhet och en del andra projekt under början av 1970-talet ökade intresset för den uppsökande verksamheten. Denna sågs som en metod att nå nya grupper och bredda studieverksamheten. Några av försöken med uppsökande verksamhet utvärderades och finns redovisade i FÖVUX:s första delbetänkande Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen.

TR U:s försök i bl.a. Lidköping

FÖVUX-verksamheten föregicks av en mindre försöksverksamhet i ett enda ämne - matematik vid ett låglöneföretag. Försöket brukar betecknas Lidköpingsförsöket och genomfördes under hösten 1969 och våren 1970 på Rörstrands porslinsfabrik i samarbete mellan TRUkommittén, ABF och Svenska fabriksarbetareförbundet i anslutning till TRU-kursen Matematik på nytt i radio och tv. Hösten 1970 genomfördes även försök med uppsökande verksamhet i samarbete mellan TRU, ABF, fackliga organisationer och företag vid Emmaboda glasbruk och vid Fagersta bruk. Studierna gällde arbetsmarknadskunskap och i Fagersta omfattade försöket enbart den finländska arbetskraften. l övrigt var uppläggningen ungefär densamma som vid Lidköpingsförsöket.

verksamhet inom sou 197454

150 Uppsökande vuxenutbildningen

Kommunalarbetareförbundet och ABF i Skaraborg m.fZ.

avdelning 25 i Mariestad och Svenska kommunalarbetareförbundets hösten 1969 en undersökning rö- Skaraborgs ABF-distrikt genomförde rande studieintresset bland avdelningens medlemmar. Efter personlig främst i svenska, engelska, matemastudieorientering påbörjades studier, tik, psykologi och samhällskunskap. med verksamhet förekom även på Liknande kampanjer uppsökande t.ex. Skövdeverken, Electrolux i Mariestad, andra platser, på AB Volvo och bland beklädnadsarbetareförbundets medlemmar. bland postpersonal

ABF i Stockholm och Huddinge

En omfattande verksamhet startades 1970 av Stockholms uppsökande i samarbete med de fackliga organisationerna. Under ABF-avdelning omfattade verksamheten ett femtontal olika arbetsstudieåret 1970/71 Ämnena var huvudsakligen svenska, engelska och matematik. platser. För att som inte förvärvsarbetar, fordras att uppsökande nå personer även i bostadsområden. Ett av de första större verksamhet bedrivs av detta hösten 1970 av Huddinge ABFförsöken slag genomfördes i en relativt omfattande verksamhet, där särskilt utbildade avdelning informerade om ABF-kurser, kommunal vuxenutbildstudieorganisatörer ning och arbetsmarknadsutbildning.

Uppsökande verksamhet inom arbetsmarknadsutbildningen

kampanjer till bl.a. arbetslösa AMS har i olika sammanhang genomfört samt olika specialkategorier, t.ex. ungdomar och hemarbetande kvinnor,

lantbrukare med icke bärkraftigajordbruk.

verksamhet inom den kommunala vuxenutbildningen Uppsökande och den kommunala vuxenutbildningen i Verkstadsklubben vid Volvo hösten 1969 grundskoleutbildning i matematik och Göteborg påbörjade våren 1970 även i svenska, engelska och tyska vid Torslandaverken. har även genomförts bland ko m- Kommunala vuxenutbildningskampanjer munala förvaltningar. 1971 en vuxenutbildningskampanj vid Svenska Hösten påbörjades i Göteborg. Med hjälp av särskilt utbildade studieorga- Kullagerfabriken TBV och den kommunala vuxenutbildningen olika nisatörer erbjöd ABF, former av vuxenutbildning. hösten 1970 har Sundsvalls kommun bedrivit försök med Sedan verksamhet bland vissa skiftarbetare, personer med oregeluppsökande samt bland personer bosatta i glesbundna arbetstider, handikappade för verksamheten har varit att organisera studier på bygd. Utgångspunkt sådant sätt, att personer som inte kan delta i reguljär vuxenutbildning ges har tillämpats: omkring 90 möjlighet till studier. Följande principer av studiearbetet har utfört på egen hand. Den procent deltagaren

SOU |974:54 Uppsökande verksamhet inom vuxenutbildningen 151

lärarhjälp som varje enskild erhållit har varit kursdeltagare mycket begränsad. l genomsnitt för alla deltagare iförsöksverksamheten har den omfattat ca 10-15 minuter per vecka. Arbetstakten har varit helt individuell. Telefon och bandspelare har använts i stor utsträckning. Läsåret 1973/74 deltog 206 personer i försöket varav 199 i grundskolekurser och sju i gymnasieskolekurser. Deltagarna läste främst engelska, matematik och tyska. SÖ har undersökt uppsökande verksamhet inom kommunal vuxenutbildning läsåret 1972/73. Begreppet uppsökande verksamhet användes i denna undersökning i vid mening. Förutom personliga kontakter avsågs här även telefonkontakter, informationsmöten, annonsering och utdelning av studieprogram. Totalt tillfrågades 445 kommuner varav 425, dvs. 96 procent, besvarade den postenkät som utsånts. En tredjedel av kommunerna uppgav att uppsökande verksamhet i någon av ovan angivna former hade förekommit under läsåret 1972/73. Verksamheten hade ofta utförts i samarbete med något studieförbund, och främst med ABF. Under den uppsökande verksamheten gavs mestadels information om grundskolekurser. Information om särskild yrkesinriktad utbildning och om studiecirkelkurser förekom också i stor utsträckning. Under våren 1974 genomförde vidare FÖVUX en undersökning för att belysa i vilken utsträckning den kommunala och de vuxenutbildningen fyra studieförbunden ABF, TBV, SV och Mbsk bedrev uppsökande verksamhet under studieåret 1972/73 (se vidare avsnitt 8.2).

8.2 Den uppsökande verksamhetens nuvarande omfattning

8.2.1 F Ö VUX :s enkät om uppsökande verksamhet

Bakgrund

Hösten 1973 fick SR/PUB i uppdrag av FÖVUX att undersöka i vilken utsträckning den kommunala vuxenutbildningen och de fyra största studieförbunden, ABF, SV, TBV och Mbsk, bedrev uppsökande verksamhet för sitt vuxenutbildningsutbud under studieåret 1972/73. Ett kort sammandrag av undersökningen återges här. Undersökningen genomfördes med hjälp av frågeformulär till den kommunala vuxenutbildningen i ett slumpmässigt urval av Sveriges kommuner samt till de fyra studieförbundens avdelningar i samma kommuner. Under hösten 1972 och även under hösten 1973 genomförde SÖ undersökningar beträffande den kommunala Vuxenutbildningens uppsökande verksamhet under läsåren 1971/72 respektive 1972/73 (se avsnitt 8.1.7). l SÖ:s definition av uppsökande verksamhet ingick personliga kontakter som en form av uppsökande verksamhet, men även annonsering och broschyrer förekom som alternativa Anledinformationsvägar. ningen till att FÖVUX gjorde en egen undersökning var dels att FÖVUX önskade aktuella uppgifter om den uppsökande verksamheten till studie-

152 Uppsökande verksamhet inom vuxenutbildningen

cirklar, dels att FÖVUX tillämpade en snävare definition på uppsökande än den SÖ använde.

verksamhet

Syftet med undersökningen Utöver en kartläggning av i vilken utsträckning uppsökande verksamhet bedrevs inom den kommunala vuxenutbildningen och inom de olika större studieförbunden önskade FÖVUX uppgifter om vilka som uppsöktes, vilka ämnen som var aktuella i sammanhanget och vilka personer som var uppsökare.

Definition av den uppsökande verksamheten För att få jämförbara uppgifter var det nödvändigt att ge en preciserad definition av uppsökande verksamhet till dem som skulle svara på frågeformuläret. Det ansågs också önskvärt att anknyta definitionen till den som tillämpas i FÖVUX:s försöksverksamhet. Med uppsökande verksamhet avsågs i FÖVUX-enkäten endast personliga samtal för att stimulera till deltagande i studier och eventuellt även stödja deltagarnai det inledande skedet av studierna. Telefonsamtal, tryckt materiel eller annan information av allmän karaktär, som var riktad till enskilda räknades inte som uppsökande verksamhet. Med kampanj avsågs en uppsökande verksamhet som under en avgränsad tidsperiod riktades mot en klart angiven målgrupp.

Urvalet av kommuner Undersökningens population utgjordes av Sveriges 278 kommuner (enligt indelningen fr.o.m. 1974-01-01). Medelst ett stratifierat urval, baserat på kommunernas invånarantal, drogs ett stickprov omfattande 48 kommuner, vilket motsvarade 17 procent av landets kommuner. I undersökningen ingick 48 kommuner och 192 studieförbundsavdelningar. Svar inkom från samtliga tillfrågade kommuner, medan det bland studieförbunden var en lokalavdelning som inte svarade. Bortfallet i undersökningen kan därför anses så litet att det inte påverkat resultatet.

8.2.2 Den uppsökande verksamhetens totala omfattning De fyra studieförbunden skilde sig markant beträffande antalet avdelningar med uppsökande verksamhet. ABF:s avdelningar hade den högsta aktiviteten för verksamhet. Därefter följde TBV, SV och uppsökande Mbsk. Från det insamlade materialet skattades den uppsökande verksamhet, som förekom i landet under studieåret 1972/73 (tabell 8.1).

8.2.3 Kommunernas uppsökande verksamhet Kommunernas medverkan var dels av organisatorisk, dels av ekonomisk karaktär. De kampanjer, som organiserades av kommunerna, känneteck-

Uppsökande verksamhet inom vuxenutbildningen 153

Tabell 8.1 Uppskattad total uppsökande verksamhet 1972/73

Antal kommuner Procentuell andel i vilka uppsö- av landets kommuner . . kande verksam- i vilka uppsökande U b d t ll nmgsmor d nare het förekom. verksamhet förekom

Kommunerna (organisatorisk eller ekonomisk medverkan) 84 30 Arbetarnas bildningsförbund (ABF) 166 60 Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV) 74 27 Studieförbundet Vuxenskolan (SV) 62 22 Studieförbundet Medborgarskolan (Mbsk) 28 10

nades av att relativt många personer uppsöktes och att många uppsökare deltog i verksamheten. Ett flertal kampanjer skedde dessutom i samarbe-

te med studieförbundsavdelningar. Någon särskild mälgruppsinriktning

hade inte kommunerna, utan de bedrev uppsökande verksamhet både på arbetsplatser och i bostadsområden.

8.2.4 ABF :s uppsökande verksamhet ABF bedrev uppsökande verksamhet i 60 procent av landets kommuner. Kampanjernas omfattning varierade, men ett flertal mycket omfattande verksamheter redovisades. Studieförbundet samarbetade i de flesta fall med någon facklig organisation. Uppsökarna var ofta fackligt aktiva, som lätt kunde nå anställda på sina egna arbetsplatser. Fackföreningarna bidrog också ekonomiskt till den uppsökande verksamheten. Fackliga och andra prioriterade ämnen dominerade de studier som påbörjades. De fackliga studierna hade en framskjuten position, men ABF bedrev även uppsökande verksamhet i bostadsområden, bland invandrare och andra grupper. l dessa fall förekom ofta samarbete med andra organ, t.ex. skolstyrelsen i den berörda kommunen.

8.2.5 TB Vzs uppsökande verksamhet TBV bedrev uppsökande verksamhet i ca 27 procent av landets kommuner. TBV:s verksamhet riktades - i likhet med ABF:s - främst till anställda på arbetsplatser. I en del av verksamheten förekom samarbete med t.ex. ABF eller de fackliga organisationerna. Uppsökarna variregel representanter för fackliga organisationer. TBV vände sig till en begränsad målgrupp, vilket medförde att ett fåtal uppsökare deltog och att den uppsökande verksamheten ofta genomfördes utan ledighet från det ordinarie arbetet. Den uppsökande verksamhet, som förekom i bostads-

verksamhet inom vuxenutbildningen 154 Uppsökande

områden och bland invandrare utfördes av uppsökare inom studieförbun- “ det.

8.2.6 S Vrs uppsökande verksamhet

av landets kommuner bedrev SV uppsökande verksamhet. l 22 procent Jämfört med ABF och TBV, som främst riktade sin verksamhet till olika SV huvudsakligen bostadsområden, invandrare arbetsplatser, uppsökte

m.fl. som erbjöds studier var lantbrukare. SV

Den enda yrkeskategori utan att samarbeta med andra bedrev sin uppsökande verksamhet och med representanter för Studieförbundet som uppsöorganisationer kare. Utbildning av uppsökarna förekom sällan.

8.2.7 Mbsk:s uppsökande verksamhet

Den verksamheten inom Mbsk var mycket begränsad i uppsökande jämförelse med övriga undersökta studieförbund, såväl när det gäller antalet kommuner där verksamhet skett som när det gäller antalet kampanjer och antalet uppsökta personer. Mbsk:s kampanjer vände sig främst till i vissa bostadsområden. Deltagarna fördelade sig personer relativt mellan cirklar, andra allmänna cirklar och jämnt prioriterade cirklar i svenska för invandrare.

sou 1974:54 155

9 Några Studieformer inom vuxenutbildningen

9 .l Gruppstudier

Grupparbetets stora betydelse vid inlärning har alltmer uppmärksammats. Förutom i studiecirkeln, som beskrivs närmare i avsnitt 9.2, förekommer gruppstudier i ett flertal undervisningsformer. l grund-, gymnasie- och högskolan har grupparbetet blivit ett allt vanligare inslag i undervisningen. Detta förekommer också i form av specialarbeten, fritt valt arbete”, tentamensuppgifter etc. Även inom företag och institutioner används grupparbete och gruppstudier inom undervisningen i allt större omfattning.

9.2 Studiecirkelns pedagogik

1969 uttalade dåvarande utbildningsministern Olof Palme:

Sverige är iväsentlig grad en studiecirkeldemokrati. Det är i studiecirkeln som generationer skolat sig själva i kritisk prövning, till förnuftstro utan att släppa den ideella målsättningen, i samverkan med andra. I studiecirkeln har ofta samhällets förändringar inletts.”

9.2.1 Historik Grunden till studiecirkelns form lades 1902 av lOGT:s dåvarande distriktsstudieledare i Malmöhus län, Oscar Olsson. Vuxenstudier hade tidigare förekommit i olika former, men Oscar Olssons studiecirkel innebar något nytt. Genom studiecirkeln ville Olsson m.fl. frigöra bildningsarbetet från den filantropiska traditionen. Studieformen växte fram utifrån den sociala situationen, som rådde vid början av 1900-talet, och utifrån de behov, förutsättningar och möjligheter, som människorna upplevde vid tiden för folkrörelsernas genombrott. Några citat från tidskrifter och böcker får belysa Oscar Olssons pionjärarbete. Säkert är, att ett stort bildningsarbete skulle kunna utföras genom den här föreslagna organisationen. Att arbetet utgår från arbetarklassen själv lämnar ytterligare garanti för dess framgång; det lönar sig väl knappast att vidare förneka, att om något ordentligt skall göras för denna klass, måste det också göras genom den; den får allt själv taga itu med

156 Några studieformer inom vuxenutbildningen

saken; någon annan klass gör det förvisso inte. Åtminstone är det ej sällsynt att höra den bättre lottade med förtrytelse beskärma sig över alla nya behov som arbetaren skaffar sig, och om vilka han, människovänlig nog, förklarar att de endast inkräkta på dennes arbetsduglighet och således bli till stor skada för honom. (Motion av Oscar Olsson till IOGT:s storlogemöte 1902/T. Nerman: Studiecirkeln.)

”Hemtrevnaden skall vila över bildningsarbetet, det är den familjära kamratkretsen i vilken det utföres. Må vara, att resultaten inte bli så snabba och iögonfallande, de bli så mycket säkrare och gedigna.” (Femtio års godtemplararbete, 1929/T. Nerman: Studiecirkeln.)

Studiecirkeln blev den dominerande arbetsformen inom det fria och frivilliga folkbildningsarbete som växte fram under början av detta sekel (se kap. 5). År 1929, vid det första nordiska studiecirkelmötet, anförde Rickard Sandler, som då var ordförande i ABF, i ett tal:

Vad det blir av en sådan rörelse som studiecirkelrörelsen, det kunna vi icke bestämt veta. Den kommer att leva, då vi lagt ner våra eventuella pekpinnar, och kanske vara annorlunda än vi föreställa oss. Den växer av egen kraft. Som allt, som växer i frihet, växer den på gott och ont. Och efter all rimlig sannolikhet kommer den icke att bli merjämnstruken och standardiserad till sitt innehåll utan mer brokig och typrik. (R. Sandler: Mångfald och enfald.)

Trots den kvantitativa och kvalitativa tillväxten finns grunddragen fortfarande kvar inom studiecirkelarbetet. l Kungl. Maj :ts kungörelse om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet definieras en studiecirkel som ”en kamratkrets för gemensamma, planmässigt bedrivna studier över ett på förhand angivet ämne eller problemområde. Grundläggande för cirkelarbetet är den vänskapliga samvaron och de informella personliga kontakterna mellan deltagarna.

9.2.2 Ledarrollen Cirkelledaren skall se till att de resurser som cirkeln förfogar över blir väl använda. Deltagarnas kunskaper och tidigare erfarenheter, liksom studiematerial och andra former av kompletterande material, skall behandlas så att hela gruppen kan tillgodogöra sig ny information och kunskap. Ledaren skall även diskutera med gruppen och stödja den i överläggningarna, men uppmana den att själv fatta beslut. Utformningen av arbetsfördelningen och samvaron inom gruppen skall bestämmas av medlemmarna själva. l dessa diskussioner deltar ledaren på samma villkor som övriga gruppmedlemmar. Det demokratiska ledarskapet medför dels att deltagarna känner medansvar för arbetet, dels att det uppstår en vänlig grupporienterad atmosfär, som skapar trygghet och trivsel i cirkelarbetet. Naturligtvis fordras det fackkunskap för att leda vissa cirklar, t.ex. i språk och musik, och det är också fördelaktigt att ledaren har överblick över det ämne som skall studeras. Erfarenheten visar emellertid att

Några Studieformer inom vuxenutbildningen 157

ledarens viktigaste uppgifter är att hjälpa gruppen, så att den kan söka sig fram i materialet, och att stimulera alla att aktivt delta i gruppens diskussioner, så att hela gruppen känner sig framgångsrik i studierna. Att vara studiecirkelledare är en svår uppgift. För att cirkelledaren skall ha möjlighet att uppfylla de stora krav, som med rätta ställs på vederbörande från både deltagare och kursanordnare, måste studieförbunden se till att alla ledare får en meningsfull och vuxenanpassad cirkelledarutbildning.

9.2.3 Studiecirkelns arbetsformer

Inlärning är en aktiv process. Erfarenheter från samhälls- och arbetsliv utgör positiva bidrag till inlärningen, liksom deltagarnas möjlighet att fritt välja det ämne de vill studera. En av studiecirkelns gyllene regler är att ”alla lär varandra och lär av varandra”. Gruppens samlade erfarenheter är större än den enskilde individens, vilket underlättar arbetet vid problemlösningar. Andra aspekter på inlärningssituationen, som befrämjas i studiecirkeln, är samarbetsförmåga, uppriktighet och tolerans. På grund av att antalet deltagare är relativt litet ges alla möjlighet att delta i diskussionen. Enligt statsbidragsbestämmelserna får i studiecirkeln ingå lägst fem och högst 20 deltagare inklusive ledaren. Diskussionsintensiteten brukar avta med gruppens tillväxt. Om gruppen är för stor och uppfattningarna varierande inträffar det ofta att några blir tysta och passiva samtidigt som grupptrivseln avtar. Gruppen blir mindre demokratisk. Diskussionerna förs endast mellan ett fåtal personer, vilket medför att gruppens kunskapsmässiga slutresultat inte blir fullvärdigt. Deltagarna skiljer sig ofta åt vad beträffar utbildning, uppväxtmiljö, ekonomiska och sociala levnadsvillkor. Detta utgör inte något hinder för arbetet. Cirkeldeltagarnas varierande erfarenheter och skiftande sociala eller kulturella bakgrund medför att personerna kompletterar varandra. Undersökningar har visat att grupper som tränats i funktionellt samarbete, med ett maximum av för arbetet positiva faktorer (ledare, miljö, material m.m.), har nått utbildningsresultat som vida överstiger vad de bästa enskilda individerna skulle ha uppnått var för sig.

9.2.4 Studiecirkelns gemensamma beslut För att studiecirklarna skall bli effektiva och givande måste deltagarna gemensamt formulera målen för studierna. Gruppens gemensamma analys av utgångsläge och förutsättningar genomförs på ett tidigt stadium av arbetet, liksom även gruppbesluten rörande metoderna att nå de uppsatta målen. Under studiernas gång företas en kontinuerlig inventering av hur gruppen fungerar och hur den förhåller sig till de uppsatta målen. En utvärdering efter avslutad kurs hjälper gruppen att bedöma resultaten och arbetsförloppet. Den fortsatta verksamheten kan därefter bestämmas och nya mål, förutsättningar och metoder uppställas.

158 Några Studieformer inom vuxenutbildningen

Många deltagare i studiecirklar har inte någon större studie- eller grupparbetsvana, men det har visat sig, bl.a. i FÖVUX, att när studierna en gång påbörjats är det många av deltagarna som gärna vill fortsätta med cirkelstudier.

9.2.5 Studiecirkeln som vuxenutbildningsform l rapporten Utbildning år 2000, utgiven av SÖ 1971, skisserade Torsten Eliasson framtidsperspektiven för vuxenutbildning i Sverige på följande sätt: Vilken typ at vuxenutbildning bör prioriteras, en som ihuvudsak är och institutionaliserad - eller en som äri huvudsak ungdomskopierande nyskapande, som analyserar de annorlunda behoven hos vuxna? Det blir då också ett val mellan direkt samhällelig administration och bevarande av s.k. folkrörelsekaraktär. Senare års budgetar har satsat mest på det institutionaliserande och kopierande, vilket innebär att man skjuter ett stort problem framför sig och att man på så sätt låser framtiden. Om utbildningsklyftorna skall kunna minskas, måste man enligt detta resonemang prioritera den utbildning, som vänder sig till de utbildningsmässigt eftersatta grupperna i vårt samhälle, vilket studieförbunden genom sin folkrörelseanknytning har särskilda förutsättningar att lyckas med. De kan bättre än andra arrangörer av vuxenutbildning komma i kontakt med personer, som är i behov av men samtidigt ställer sig tveksamma inför studier. Vissa studieförbunds anknytning till fackliga organisationer ger dem även goda möjligheter att på arbetsplatser och institutioner informera om studier och bedriva uppsökande verksamhet. En viss förskjutning av tyngdpunkten inom vuxenutbildningen i av Eliasson önskvärd riktning har också genomförts i statsbudgetarna efter år 1971. Studiecirkeln är en speciell studieform skapad för vuxna. Friheten i arbetsformerna, den lugna studietakten, de informella och kamratliga arbetsformerna samt frånvaron av konkurrens, kunskapsprov m.m. gör studiecirkeln till en trivsam och lockande studiemiljö.

9.2.6 Studiecirkelns framtidsmöjligheter Den expanderande vuxenutbildningen består av ett flertal Studieformer, varav studiecirkeln är en. Trots konkurrens från de läroplansbundna och kompetensinriktade studieformerna har studiecirkelverksamheten haft en kontinuerlig tillväxt. Studiecirkelns metodik och dess fria arbetsformer passar alla slags ämnen och lämpar sig mycket bra för personer med kort och bristfällig ungdomsutbildning. Cirkeldeltagande är för många den första kontakten med vuxenstudier och leder ibland till studier i mer skolliknande” former. Den mjuka studiestart som cirkelverksamheten ger kan vara en lämplig studieinledning, men studiecirkeln skall inte betraktas främst som en förberedande och grundläggande verksamhet. Studiecirkeln utgör en studieform, som i flera avseenden överträffar andra former av vuxenstudier. individerna har i studiecirkeln möjlighet

Några Studieformer inom vuxenutbildningen 159

att gemensamt lära och utvecklas i en studietakt som anpassas efter deltagarna, utan formella meriter som mål. Arbetet i studiecirkeln är demokratiskt.

9.3 Folkhögskolekurser

En lämplig kombination mellan gruppstudier och studier i mer koncentrerade former är de kurser, som anordnas i form av internat- eller externatkurser vid folkhögskolor. Från historisk synpunkt är folkhögskolorna en del av folkbildningsrörelsen. Genom samarbete mellan studieförbund och andra former av bildningssträvan samt förbindelser med bl.a. politiska och religiösa folkrörelser, har den svenska folkhögskolan utvecklats och förnyats under de mer än hundra år som skolformen funnits. Folkhögskolan skiljer sig dock från den övriga folkbildningen genom att vissa kurser är yrkesinriktade eller förberedande inför yrkesbetonade studier. Dessutom förekommer vissa kompetensinriktade kurser (se avsnitt 6.2). Kurserna är i allmänhet längre än inom studieförbunden, de är förlagda till folkhögskolornas lokaler och deltagarna bor under kurstiden ofta i internat. Trots några likheter med ungdomsskolan befinner sig folkhögskolan emellertid tämligen långt från det allmänna skolväsendets undervisnings- och arbetsformer. lnom folkhögskolan förekommer två kurstyper nämligen vinterkurser och ämneskurser. De senare ägnas åt begränsade studieområden, där kursernas längd kan vara mycket varierande. Enligt folkhögskolestadgan skall ämneskurs omfatta minst en vecka. Sedan 1973 medger dock SÖ generell dispens för kortare kurser under förutsättning att kursen: är förlagd till skolans lokaler - omfattar minst två dagar - en introduktion utgör till eller uppföljning av studieverksamhet med studieförbund eller underavdelning därav eller regionalt bildningsförbund som arrangör eller - är anordnad för cirkelledare av statsbidragsberättigad studiecirkelverksamhet. Hela studiegrupper inklusive ledaren kan gemensamt delta i ärrmeskurser. För en kortare tid får deltagarna härigenom pröva studieri en ny miljö med fler studietimmar per dag. Kurser om två dagar bör nämligen enligt bestämmelserna omfatta minst 14 undervisningstimmar. l samband med kurserna brukar ofta olika former av aktiviteter anordnas, ibland med anknytning till kursinnehållet, men även information om folkhögskolan m.m. Arbetsformerna under ämneskurserna skiljer sig inte nämnvärt från det vanliga cirkelarbetet. Grupparbeten och andra samarbetsformer förekommer även under dessa kurser. Under kurstiden vid folkhögskolorna får deltagarna möjlighet att lära känna andra personer, som är intresserade av samma ämnen. Ett vidgat utbyte av erfarenheter och synpunkter är

160 Några studieformer inom vuxenutbildningen

både stimulerande och nyttigt för de fortsatta studierna. l skrivelsen från LO och ABF till utbildningsministern i juni 1969 angående förslag till försöksverksamhet med vuxenutbildning (se kapitel l), föreslogs bl.a. följande beträffande arbetsformerna: ”Verksamheten bedrivs i huvudsak som studiecirkelverksamhet. Denna skall emellertid kunna kompletteras med korta ämneskurser (veck0sluts- eller veckokurser) vid folkhögskola. Detta har också förekommit under FÖVUX:s fjärde försöksår med positivt resultat. När deltagarna informerats om kursernas uppläggning och karaktär blev dessa inslag i verksamheten mycket uppskattade (se vidare avsnitt 18.4). Ämneskurserna utgör en expansiv del av folkhögskolornas verksamhet. Sommaren 1974 anordnades över 400 ämneskurser av olika längd och karaktär. De korta ämneskurserna är mycket lämpliga för studier i mer koncentrerad form och i kombination med studiecirkelverksamhet.

sou 1974:54 161

10 Några projekt inom vuxenpedagogiskt

forsknings- och utvecklingsarbete

Den forskning. som behandlar de kortutbildades studiesituation, bedrivs fortfarande i liten skala vid en jämförelse med forskningen om universitetsstuderande och studerande i ungdomsskolan. På senare tid har emellertid en del projekt, som berör de kortutbildade, startats. De flesta av dessa projekt är ännu inte avslutade. I det följande redovisas en del av den forskning rörande de kortutbildade, som finansieras genom ekonomiska bidrag från Sö. Redovisningen gör inte anspråk på att vara fullständig. Vuxenpedagogisk forskning förekommer även på andra håll. Sedan 1962/63 finns ett särskilt anslag i Sözs budget för forskningsoch utvecklingsarbete. Då var anslaget endast 0,2 Mkr. För budgetåret 1974/75 är anslaget 26,6 Mkr. Av detta anslås 4,3 Mkr dvs. 16 procent, till pedagogiskt utvecklingsarbete med inriktning på vuxenutbildninen. Den del av anslaget, som går till projektarbete inom folkbildningsverksamheten, uppgår till ca 1,5 Mkr, dvs. knappt sex procent. Från budgetåret 1973/74 har anslaget nästan fördubblats, men det utgör fortfarande endast en liten del av det totala anslaget.

10.1 Studiecirkeln som pedagogisk situation

Vid pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, påbörjades i juli 1973 ett som kallas Studiecirkeln forskningsprojekt, som pedagogisk situation. Bakgrunden till projektet är att studiecirkeln sedan länge har varit en undervisningsform för vuxna, däremot finns det få dokumenterade kunskaper om studiecirkeln. De, som har erfarenheter av studiecirkelarbetet, har allför ofta varit upptagna med praktiska ting för att hinna dokumentera sina kunskaper. Syftet med är att få projektet följande frågor besvarade: - vad vet vi eller tror oss veta om cirkelstudier? finns det en studiecirkelpedagogik? - hur skiljer sig studiecirkeln från grupparbete inom t. ex. kommunal vuxenutbildning? - studiehinder i cirkelarbetet? - kursmaterialets roll i cirkelstudier? ll

SOU 1974154

162 Projekt inom forsknings- och utvecklingsarbete

- vilken utbildning behöver en cirkelledare? - hur skall man utvärdera verksamheten i en studiecirkel?

Arbetet är i första hand inriktat på att belysa vad som händer i studiecirkeln samt vad som är speciellt utmärkande för denna studieform. har en klar inriktning och målsättningen är att Projektet praktisk arbetet skall utmynna i sådana kunskaper som kan:

- utnyttjas vid cirkelledarutbildning/handledning - vid framställning av kursmaterial utnyttjas - om man vill överföra/anpassa studiecirkeln till andra studieutnyttjas situationer (andra former av studier) - utnyttjas vid utvärdering av verksamheten i en cirkel

såväl genom deltagande icirk- Inom projektet bedrivs undersökningar lar som genom intervjuer med deltagare, ledare, kursmaterialproducenter, av cirkelarbete. På basis av det insamlasamt personer med rik erfarenhet de materialet formuleras hypoteser om studiecirkeln som pedagogisk

form. Under projektets andra fas inriktas arbetet på att pröva de uppställmed exempelvis varierande da hypoteserna. De prövas genom experiment För utformning av kursmaterial samt olika typer av cirkelledarutbildning. att kunna projektet inom överskådlig tid har några begränsgenomföra Tre ämnesområden med olika karaktär skall studeras, nämningar gjorts. och fackliga studier ligen a) samhällsengagerande ämnen av typ politisk ämnen c) ”kompetensinriktadé” ämnen. b) estetiska beräknas vara avslutat andra halvåret 1976. Projektet

- verksamhet, sam-

10.2 SAMVUX rekrytering, uppsökande

ordning i vuxenutbildning

institutionen vid Uppsala universitet utförs ett projekt Vid sociologiska samordningi benämnt SAMVUX - rekrytering, uppsökande verksamhet,

vuxenutbildning. Projektet syftar till:

- för och konsekvenser av samordning och att utröna förutsättningar mellan olika utbildningsanordnare, samt profilering - att utveckla, pröva och utvärdera metoder för förbättrad rekrytering verksamhet) och samordning inom vuxenutbild- (inklusive uppsökande ningens olika områden.

kan närmast översättas med en utbildningsorganisations Profilering vilken och i utbudet av kurser politiska ideologi, ger särdrag i innehållet eller utbildningar. skall Samordningen skall äga rum på lokal nivå. Vuxenutbildningsrådet som samordningsorgan. De områden där samverkan om möjligt fungera skall ske är studie- och yrkesvägledning, uppsökande verksamhet,

Projekt inom forsknings- och utvecklingsarbete 163

skolsociala frågor, forsknings- och utvecklingsarbete samt statsbidragsfrågor. För projektet som helhet, liksom för försöksverksamheten, har samordning och profilering en överordnâd ställning i relation till rekrytering” och uppsökande verksamhet. Enligt projektledningens förmenande är det troligt att olika utbildningsorganisationer på sina håll inte har helt klart för sig vad de andra organisationerna representerar” dvs. organisationernas profilering. Därför bör, enligt SAMVUX, en kartläggning av profileringens aktuella konkreta innebörd på det lokala planet ske. När ett klarläggande av gemensamma målsättningar och utbildningsanordnarnas särintressen har utrönts, skall försöksverksamheten komma till stånd. Försöksverksamheten kommer att äga rum i tre kommuner. Genom samordning mellan utbildningsanordnarna hoppas SAMVUX uppnå ett ökat gemensamt utnyttjande av lokaler, utrustning, läromedel etc. samt personella och erfarenhetsmässiga resurser. Uppsökande verksamhet skall uteslutande ske i bostadsområden. Målgruppen är personer som har sex- eller sjuårig folkskola som formell skolbakgrund. På längre sikt kan syftet sägas vara att uppnå SAMVUX:s projektets mål i landets samtliga kommuner. Försöksverksamheten skall bedrivas under läsåret 1974/75. Utvärderingen och rapporteringen sker under 1975/76, projektet skall vara avslutat sommaren 1976.

10.3 SOS-VUX - studiebehov och studiehinder i vuxenut-

bildning

1968 påbörjade Sö och lärarhögskolan i Stockholm projektet Vuxenutbildning - utbud och deltagande. Projektet är upplagt kring delprojekt. Det första av dessa delprojekt: Vuxenutbildning i Sverige, en strukturell översikt har avslutats. Det andra benämns Studiebehov och studiehinder i vuxenutbildning och startades i januari 1972. Det beräknas vara avslutat under sommaren 1976. Bakgrunden till projektet är Vuxenutbildningens sociala snedrekrytering. De kortutbildade deltar inte i vuxenutbildningen i önskvärd omfattning. Projektledningen anser att man måste söka skapa klarhet i de kortutbildades totala livssituation. Utifrån denna och tidigare erfarenheter skall studier ske av kortutbildades: - behov av vuxenutbildning - kännedom om vuxenutbildningen - motiv för att vilja delta i vuxenutbildning - hinder för att delta ivuxenutbildning upplevda planer att delta ivuxenutbildning - erfarenheter av vuxenutbildning Dessa - hur studiebehov och studiehinder är problemställningar

164 Projekt inom forsknings- och utvecklingsarbete

relaterade till individens olika roller och tidigare erfarenheter -« anses nödvändiga att få besvarade, för att man skall kunna bedriva information och vidta åtgärder, så att vuxenutbildningen när de eftersatta grupperna. När det potentiella intresset för vuxenutbildning är kartlagt kommer studiebehov och studiehinder att ställas mot: - sociala samt tidigare och erfarenheter bakgrundsdata upplevelser - den aktuella livssituationen och i samband härmed de behov en person i sin yrkes-, fritids-, familje- och samhällsroll samt vidare upplever regionens utbud av vuxenutbildning och de rådande arbetsmarknadsförhållandena - till vuxenutbildning attityder Data samlades under oktober 1973 -in genom personliga intervjuer februari 1974 på följande orter: Stockholm, Helsingborg, Karlskoga, Örnsköldsvik, Sävsjö, Järbo, Åsunda, Österfärnebo. Undersökningsgruppen bestod av ca l 100 kortutbildade personer i åldrarna 28-32 år, 42-46 år och 56-60 år. Några resultat har redovisats, men projektets huvudsakliga rapportering kommer att ske med början hösten 1974. SOS-VUX avser belysa i vilka situationer en person upplever sig ha otillräckliga kunskaper samt även om hon/han skulle vilja lära sig mera om något. Resultaten pekar på att utbildningsintresset i hög grad är knutet till yrkesrollen. Nästan hälften av de intervjuade önskade lära sig mer om något i samband med sitt arbete. Som motiv för detta betonades i första hand att man ville klara av arbetet bättre. 37 procent framförde att de skulle vilja lära sig mer om sina rättigheter och skyldigheter i samhället. I samband med detta anser SOS-VUX att det är väsentligt att uppskatta graden av handlingsberedskap. Om en person uttryckte intresse av att studera men inte deltagit i någon form av vuxenutbildning fick vederbörande ta ställning till ett antal tänkbara studiehinder för att han ej deltagit/deltar. Intresse och hinder för vuxenutbildning måste dessutom ses mot den arbetsmarknadssituation och det utbud av kurser etc. som råder på personens bostadsort. Uppgifter om dessa förhållanden har samlats in. Resultaten visade att det faktiska deltagandet var betydligt lägre än det potentiella intresset. 60 procent av de potentiellt intresserade, svarade på frågan när de tänkte börja studera, ”senare än nästa termin” eller ”vet -37 e] .

- för vuxna

10.4 GRUV grundskolestudier

Grundskolestudier för vuxna, förkortat till GRUV, är ett projekt som bedrivs vid Pedagogiskt Centrum vid Stockholms skoldirektion. Projektet syftar till att få kunskaper om de kortutbildades studiesituation inom den kommunala vuxenutbildningen. Avsikten är att studera såväl utbildningsprocessen och utbildningens innehåll och genomförande, som deltagarnas upplevelser härav. Mer precist är syftet att

_ Projekt inomforsknings- och utvecklingsarbete 165

belysa hur den undervisning som erbjuds de kortutbildade inom den kommunala vuxenutbildningen fungerar, dels i förhållande till de studiesyften som deltagarna har, dels i relation till det kompetensinriktade målet för utbildningen. Inom ramen för ovanstående syfte avser GRUV att belysa: - vilket innehåll och vilken utformning har den vuxenundervisning, som erbjuds de kortutbildade, inom den kommunala vuxenutbildningen? w hur upplevs undervisningens innehåll och utformning av lärare

respektive deltagare? - vilka förväntningar och önskemål har deltagarna beträffande sina studier? u ivilken grad nås det kompetensinriktade målet för utbildningen? - vad kännetecknar dem, som fullföljer sina respektive avbryter studier, i fråga om inställning till studiesituation, studieresultat m. m.? Undersökningsgruppen omfattar deltagare i ämnena engelska, matematik och svenska på grundskolenivå. Dessa ämnen har valts ut eftersom de är omfattande ämnen och har det största antalet deltagare på grundskolenivå. Majoriteten av kursdeltagarna inom Stockholms enheter för kommunal vilka vuxenutbildning, har sex-, sju- eller åttaårig folkskola som tidigare skolutbildning, studerar på grundskolenivå. Då begränsningar av deltagargruppen varit nödvändiga ingår endast kvällstuderande i undersökningen. De undervisningsgrupper, vilka ingår i undersökningen, kommer att följas undet det antal terminer som kurserna normalt tar. I början av en kurs insamlas data om deltagarnas bakgrund, etc. Därefter studiesyfte studeras undervisningsprocessen genom observationer, fortlöpande kursvärderingar och intervjuer med deltagare och lärare. Parallellt sker en uppföljning av deltagare som avbryter studierna. Projektet startade höstterminen 1973. Samtliga kursdeltagare, som då påbörjade studier i engelska på en nivå motsvarande grundskolan ingicki undersökningen. Ett par informationsblad har hittills tryckts. Då det är de grupper, vilka studerar engelska, som har undersökts berör 1973/74 informationsbladen enbart dessa grupper. Höstterminen 1973 startades 42 grupper i engelska. Det var betydligt fler kvinnor än män, 75 procent mot 25 procent, i grupperna. De flesta var iåldrarna 35-54 år. Enkäten angående deltagarnas bakgrund besvarades av 669 kursdeltagare. En

majoritet av kursdeltagarna hade enbart

sex- eller sjuårig folkskola. En annan vanlig utbildningsbakgrund var avbrutna realskolestudier. 90 procent av deltagarna hade utbildning inom något yrke. Den oftast förekommande för kvinnorna yrkesutbildningen var kameral/kontorsteknik. Männen hade vanligen hantverks- eller teknikerutbildning. Omkring 65 procent av kursdeltagarna svarade att de förvärvsarbetade på heltid och 20 procent att de var hemarbetande. Mer än 50 procnet beskrev sitt arbete som stimulerande och självständigt. Relativt få svarade att deras arbete var enformigt, fysiskt eller psykiskt tröttande. Intressant att notera är att kvinnorna

oftast uppgav att de studerade av

allmänbildnings- och studieintresse. Skälet ”för att bättre kunna klara av sitt nuvarande arbete” vägde tyngre för männen än för kvinnorna.

sou 1974:54 166 Projekt inom _forsknings- och utvecklingsarbete

beräknas pågå t. o. m. 1977. Rapporteringen kommer att ske Projektet successivt dels i form av rapporter, dels i form av informationsblad.

10.5 Rekrytering till och metoder vid vuxenundervisning

Inom till och metoder vid vuxenunderramen för projektet Rekrytering insitutionen, Uppsala universitet har en undersökvisning vid pedagogiska ning benämnd Vuxna 70 genomförts. Det är en deskriptiv undersökning av ett slumpmässigt urval av personer i åldern 18-65 år (se även kap 7). Undersökningen genomfördes i två steg. Det första steget Enkät -70 utgör insamlande av uppgifter från cirka 3 000 personer. Det andra steget, urval av deltagarna från Enkät -70. Intervju -70, är ett slumpmässigt Ungefär 900 personer intervjuades personligen. Enligt Vuxna 1970 hade omkring två tredjedelar aldrig deltagit i någon from av vuxenstudier. När de tillfrågades om orsaken till att de aldrig svarade en fjärdedel att det var p. g. a. tidsbrist, deltagit ungefär efter arbetet. För 35 procent av kvinnorna var skiftarbete eller trötthet ett hinder för att svårigheter med barntillsyn och hänsyn till familjen delta i studier. bekräftar att det huvudsakligen är de kortutbildade som Rapporten deltar Bland män med enbart folkskola hade inte i vuxenutbildning. tre av tio och bland kvinnor två av tio någon erfarenhet av endast vuxenstudier. av vuxenstu- En grupp som nästan helt saknade erfarenhet dier var kvinnor över 50 år bosatta på landsbygden. av dem som saknade erfarenhet av vuxenstudier Nära tre fjärdedelar uppgav också att de saknade intresse för studier. 70 procent av dem, som saknade erfarenhet av att studera som vuxen, hade ringa eller felaktig kunskap om sina studiemöjligheter.

III FÖVUX:s försöksverksamhet

I denna avdelning beskrivs FÖVUX:s försöksverksamhet. Av praktiska skäl betecknas de olika försöksåren på följande sätt:

I texten omnämnda tabeller återfinns i bilaga D.

1 l verksamheten under det

Sammanfattning av

första försöksåret

FÖVUX har enligt direktiven till uppgift att genom uppsökande verksamhet och studiecirkelverksamhet systematiskt pröva och utvärdera åtgärder för att vidga rekryteringen till vuxenutbildningen och undanröja studiehinder bland kortutbildade vuxna. Under FÖVUX I omfattade verksamheten endast förvärvsarbetande personer. På ett tiotal orter i landet uppsökte fackliga studieorganisatörer anställda på olika arbetsplatser och erbjöd dem cirkelstudier i något av ämnena svenska, engelska, matematik eller samhällskunskap. Arbetsplatserna representerade arbetsmiljöer av olika slag; arbetsplatser med tung industri, arbetsplatser med övervägande kvinnlig arbetskraft samt arbetsplatser belägna iglesbygd. Följande arbetsmiljöer, orter och arbetsplatser ingick i det första årets försöksverksamhet:

1 Arbetsplatser med fysiskt tungt arbete - i vissa fall med skiftgång

Sundsvall Svenska Cellulosa AB (SCA), Wifstavarf-Östrands Industrier Surahammar Surahammars Bruk AB Malmö Kockums Mekaniska Verkstads AB

2 Arbetsplatser som dominerades av kvinnlig arbetskraft Piteå Piteå lasarett Öjeby vårdhem Furunäsets sjukhus Bollnäs/ Södra Hälsinglands sjukhusi Bollnäs och Söderhamn Söderhamn Moheds vårdhem Höghammarskolan Bollnäs folkhögskola

168 Sammanfattning avförsta/örsöksâret

Borås Fodervävnader AB Rydboholms AB, Viskafors Textilfabriken Merkur AB

3 Arbetsplatser belägna i glesbygd

Gållivare/ Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) Malmberget Tempo Domus Lövberga ålderdomshem Kalix Bulten-Kanthal AB, Kalixverken AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Karlsborgs bruk Hagfors Uddeholm AB, Hagfors J ärnverk

Inför verksamheten utvaldes de studieorganisatörer, som den uppsökande skulle handha rekryteringen, av respektive fackförening i samråd med den lokala ABF- eller TBV-avdelningen. Därefter deltog samtliga studieorganisatörer som bl. a. omfattade en i en speciellt tillrättalagd utbildning, av försöksverksamheten och planering av hur rekryteringspresentation Uppgiften för de arbetet skulle utformas på de enskilda arbetsplatserna. 37 studieorganisatörerna var att genom uppsökande verksamsammanlagt het rekrytera så många som möjligt till cirkelstudier. De som kontaktades skulle vara mellan 25 och 67 år, ha sex- eller sjuårig folkskola som grundutbildning och inte tidigare ha deltagit ivuxenutbildning. De fick det ämne de önskade läsa och de kunde uppsökta välja dessutom mellan olika studievillkor (studier på delad arbetstid och välja fritid med 300 kr i Stimulansbidrag samt på fritid utan fritid, på Stimulansbidrag). Studierna liksom studiematerialen var kostnadsfria. Dessutom utgick studiestöd som ersättning för av studierna betingade extra kostnader för resor, måltider och barntillsyn samt för inkomstbortfall av förlorat extraarbete. På varje ort startades tolv cirklar, en på grund för varje ämne och studievillkor.

Antal kontaktade = 3 962

Figur 11.1 Resultat av Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX I den uppsökande verksamheten i FÖ VUX I, procent Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX I

E

Sammanfattning avjörstaförsöksâret 169

Av de 3 962 personer som kontaktades i den uppsökande verksamheten ville 2 074, dvs. 52 procent, delta i studierna (figur l l.l). Variationen var emellertid stor mellan de olika orterna, bl.a. beroende på hur stor del av de anställda som uppsöktes. På de orter där studieorganisatörerna av olika skäl endast hade tillfälle att uppsöka en mindre del av de anställda, vände de sig sannolikt i första hand till sådana, som de bedömde som mera benägna att anmäla sig. Därigenom blev andelen studieintresserade större på dessa orter där studieorganisatörerna kontaktade en större del av de anställda, däribland även sådana som kunde bedömas som mindre intresserade av att delta. Bland andra faktorer som inverkade på rekryteringsresultaten kan nämnas studieorganisatörernas olika uppläggning av uppsökandet samt variationen i arbetstider, arbetsmiljöer, förhandsinformation m.m. på de olika orterna. De som inte var intresserade av att delta nämnde oftast som orsak, att fritiden var alltför dyrbar för att användas till studier, att de hade andra intressen och ville umgås med familjen hellre än att studera eller att de överhuvudtaget var mycket upptagna på sin fritid. Några ansåg också att de var för gamla för att studera. Av dem som önskade delta i studiecirklarna ville de flesta, 41 procent, läsa engelska i första hand, medan 29 procent önskade läsa matematik, 20 procent svenska och endast 12 procent samhällskunskap i första hand. (Summan överstiger 100 procent beroende på att de uppsökta kunde önska mer än ett ämne i första hand.) De flesta, 64 procent, ville helst läsa på studievillkoret med Stimulansbidrag, medan 30 procent föredrog att studera delvis på arbetstid. Den minsta andelen som önskade det senare studievillkoret fanns bland de kvinnliga anställda på vårdinstitutionema, som av hänsyn till arbetskamraterna inte ansåg sig kunna lämna arbetet under arbetstid. Ett mindre antal deltagare, nio procent, ville läsa utan Stimulansbidrag, oftast med motiveringen att de inte ville känna några förpliktelser. (Även här överstiger summan 100 procent beroende på att man kunde önska mer än ett studievillkor i första hand.) Deltagarnas uppgifter om vad i studieorganisatörernas argumentering, som lockat till deltagande, antyder att det var av underordnad betydelse vilka argument som använts. Det avgörande var att man överhuvudtaget blivit uppsökt. Alla de 2 074 personer som anmält sig till studier kunde på grund av de begränsade resurserna inte beredas plats i FÖVUX-cirklar, utan ungefär hälften av de anmälda erbjöds i stället studier ivanlig cirkelverksamhet. l 098 personer uttogs till 108 FÖVUX-cirklar. Av de uttagna fullföljde två tredjedelar kursen. 21 procent infann sig inte till cirkelstarten och 15 procent avbröt studierna. Andelen uttagna som aldrig kom och andelen studieavbrytare var alltså sammanlagt 36 procent. l cirklama utan Stimulansbidrag uppgick andelen till 42 procent, i cirklama med Stimulansbidrag till 31 procent och i cirklama på delad arbetstid och fritid till 33 procent av deltagarna. Intervjuer med dem som inte började eller som avbröt cirkelstudierna visade att det för omkring en tredjedel var omöjligt att börja eller fullfölja cirkelstudierna. De övriga angav olika praktiska skäl, men i många fall föreföll osäkerhet och andra psykolo»

170 Sammanfattning avjörstaförsöksâret SOU l974z54

giska anledningar ha haft stor betydelse. Frånvaron var i stort densamma för deltagare med olika studievillkor. Cirklarna under det första försöksåret läste igenomsnitt 51 studietimmar. 83 procent av deltagarna hade endast folkskola som grundutbildning och 64 procent uppgav att de inte bedrivit några studier sedan de avslutade sin obligatoriska skolgång. Trots att de flesta deltagarna saknade studievana, planerade 76 procent av dem att fortsätta sina studier. l slutet av det första försöksåret intervjuades också representanter för arbetsgivarna, fackföreningarna och studieförbunden. Samtliga tillfrågade arbetsgivarrepresentanter uppgav därvid att den uppsökande verksamheten för FÖVUX hade fungerat bra på deras arbetsplatser. Många ansåg dock att planeringstiden varit i knappaste laget. På de flesta arbetsplatserna framhölls att studieorganisatörerna hade planerat den uppsökande verksamheten i samråd med arbetsledningen, vilket ansågs ha medverkat till att det hela fungerat bra. Flera av de intervjuade uppgav att de genom försöksverksamheten hade funnit uppsökande verksamhet lämplig som rekryteringsmetod även för den interna utbildningen inom företaget. l sådana fall påpekades också, att det vore värde-fullt om en och samma studieorganisatör då kunde gå ut och erbjuda det samlade utbildningsutbudet, dvs. såväl grundutbildning som intern yrkesutbildning, fackliga kurser samt skyddsoch hälsovårdskurser. Flera arbetsgivarrepresentanter framhöll dessutom vikten av att skriftlig information föregick studieorganisatörens kontakter. Samtliga arbetsgivarrepresentanter utom en ansåg studiecirkelformen vara den bästa för den målgrupp som försöksverksamheten gällde. De underströk att självstudier var mycket svårare att genomföra för den som var ovan att studera, varför studier i grupp oftast gav ett avsevärt bättre resultat. Verksamheten under det första försöksåret har redovisats utförligt i delbetänkandet Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU 1972:19).

12 Sammanfattning av verksamheten under det

andra försöksåret

Liksom under det första året var syftet även nu att pröva och utvärdera åtgärder för att undanröja studiehinder bland kortutbildade vuxna. Huvuddelen av verksamheten gällde också under det andra året vissa utvalda arbetsplatser på ett tiotal orter ilandet. De anställda uppsöktes av fackliga studieorganisatörer, som erbjöd cirkelstudier i något av ämnena svenska, engelska, matematik eller samhällskunskap. På tre av de orter som deltog under det första året bedrevs försöksverksamhet även under det andra året. Verksamheten, vilken omfattade samma arbetsplatser som föregående år, avsåg dels tidigare FÖVUX-deltagare, vilka erbjöds möjlighet att bedriva fortsatta studier, dels dem som tidigare avböjt deltagande i FÖVUX, vilka nu fick ett förnyat erbjudande. Under det första året omfattade verksamheten endast förvärvsarbetande personer och ingen uppdelning gjordes efter slag av arbetstid, utan anställda med dagtidsarbete och Skiftarbete deltog i samma grupper. Under det andra året genomfördes därutöver särskilda försök bland anställda inom industrin och sjukvården med tre- och fyrskift eller komplicerade tjänstgöringsscheman. För dessa grupper prövades en särskilt tillrättalagd studieorganisation. Dessutom utvidgades verksamheten under det andra året till att även omfatta hemarbetande kvinnor och anställda vid skyddade verkstäder.

Följande målgrupper, orter och arbetsplatser ingick i det andra årets försöksverksamhet:

I Tidigare F Ö VUX -deltagare Gällivare/ Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) Malmberget Tempo Domus Lövberga ålderdomshem Borås Fodervävnader AB Rydboholms AB, Viskafors Textilfabrilcen Merkur AB Malmö Kockums Mekaniska Verkstads AB

172 Sammanfattning av andra _lörsöksâret

På dessa orter erbjöds de som deltog i FÖVUX-cirklar under det första året fortsatta studier i samma ämne eller något av de andra tre ämnena. De studievillkor som tillämpades var studier på fritid utan Stimulansbidrag i Malmberget, studier på fritid med Stimulansbidrag i Borås och studier på delad arbetstid och fritid i Malmö.

2 De som tidigare inte ville delta iFÖ VUX Gällivare/ Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) Malm berget Tempo Domus Lövberga ålderdomshem Borås Fodervävnader AB Rydboholms AB, Viskafors Textilfabriken Merkur AB Malmö Kockums Mekaniska Verkstads AB På dessa orter omfattade verksamheten personer som av olika skäl avböjde medverkan under det första året. De tre studievillkoren fördelades slumpmässigt på dem som skulle uppsökas, så att studieorganisatörerna erbjöd var och en som kontaktades ett i förväg fastställt studievillkor.

3 Skiftarbetare inom industrin Kalix Bulten-Kanthal AB, Kalixverken AB Statens Skogsindustrier (ASSl), Karlsborgs bruk Luleå Norrbottens Järnverk AB (NJA) Norrköping Fiskeby AB, Skärblacka bruk På dessa orter gällde försöksverksamheten skiftarbetande arbetare och tjänstemän inom industrin med tre- och fyrskift. Dessa erbjöds studier i huvudsak på fritid utan Stimulansbidrag, men med ledighet från arbetet vid de tillfällen då cirkelsammankomsten inföll på arbetstid. Det bedömdes nämligen inte vara möjligt att anpassa förläggningen av cirkelsammankomsterna till deltagarnas arbetstider, eftersom dessa varierade mellan olika deltagare inom samma cirkel. Sammankomsterna förlades till en bestämd tid varje vecka oberoende av om deltagarna arbetade eller var lediga. Härigenom kom studierna oftast att bedrivas på fritid, men i genomsnitt var tredje eller var fjärde gång inföll de på arbetstid. När studierna genomfördes på arbetstid tillämpades ett system med ersättare för deltagarna.

4 Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn Luleå Luleå Lasarett Södertälje Södertälje sjukhus Norrköping Centrallasarettet i Norrköping

På dessa orter berördes sjukvårdspersonal av försöksverksamheten.

Sammanfattning av andraförsöksârel 173

Studievillkoret var detsamma som för skiftarbetarna inom industrin, dvs studierna ägde i huvudsak rum på fritid, men när cirkelsammankomsten inföll på arbetstid fick deltagarna ledigt för att delta i cirklarna.

5 Hemarbetande kvinnor

För varje ort gjordes försök att karakterisera arbetsmarknaden för kvinnor. Kalix glesbygd, dålig tillgång på arbetstillfällen för kvinnor Luleå tätort, dålig tillgång på arbetstillfällen för kvinnor Älvdalen glesbygd, dålig tillgång på arbetstillfällen för kvinnor Södertälje tätort, dålig tillgång på arbetstillfällen för kvinnor Norrköping tätort, god tillgång på arbetstillfällen för kvinnor Malmö tätort, god tillgång på arbetstillfällen för kvinnor På dessa sex orter, valda så att de representerade tre olika ortstyper, uppsöktes hemarbetande kvinnor i vissa bostadsområden. De bostadsområden, som försöksverksamheten skulle gälla, utvaldes i samråd med det medverkande studieförhundets lokalavdelningar. En förutsättning var att urvalet skulle bestå av områden med en stor andel kortutbildade hemarbetande kvinnor. Inom varje bostadsområde fördelades studievillkoren slumpmässigt på de olika adresserna (portgångarna), så att hälften av de uppsökta erbjöds studier med Stimulansbidrag och hälften studier utan Stimulansbidrag.

6 Anställda vid skyddade verkstäder Mora/Orsa Öna Mekaniska Verkstad, Mora Orsa Träförädling Solna SSV-produkter Borås Borås arbetscentral På dessa orter omfattade försöksverksamheten de anställda vid fyra skyddade verkstäder. Studievillkoren var fördelade på orterna, så att de uppsökta i Mora/Orsa skulle erbjudas studier på delad arbetstid och fritid, de i Solna studier på fritid utan Stimulansbidrag och de i Borås studier på fritid med stimulansbidrag.

Som framgått ovan var studievillkoren det andra året bestämda på förhand för de olika målgrupperna. De deltagare som studerade med Stimulansbidrag erhöll vardera 300 kr, om de hade varit närvarande minst 70 procent av studietimmarna. De som studerade på delad arbetstid och fritid läste i stort sett halva tiden på arbetstid och halva

174 av andra SOU l974t54

Sammanfattning _försöksârel

tiden på fritid utan löneavdrag för den tid de använt till studier. Dessutom utgick studiestöd som ersättning för av studierna betingade extra kostnader för resor, måltider och barntillsyn samt för inkomstbortfall av förlorat extraarbete. Studierna och studiematerialen var på grund kostnadsfria för deltagarna. Resultatet av den uppsökande verksamheten för de olika grupperna presenteras i figur 12.1. Som synes var det svårast att rekrytera dem som inte heller föregående år ville delta i FÖVUX. För övriga grupper överensstämmer emellertid resultaten väl med dem som erhölls under det första då i genomsnitt 52 procent av de kontaktade ville försöksåret, delta. De tendenser till negativa samband som, under FÖVUX I, konstaterades mellan andelen uppsökta och andelen som önskade delta, var mindre tydliga under FÖVUX II.

Tidigare FÖVUX- De som tidigare inte Skiftarbetare inom deltagare ville delta i FÖVUX industrin Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 243 = 728 = 675

Personal med schema- Hemarbetande kvinnor Anställda vid skyddade lagd arbetstid inom verkstäder vårdsektorn Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 632 = 447 = 223

Figur I 2.1 Resultat av Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX II den uppsökande verksamheten i FÖ VUX ll, pro-

E3

cent Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX Il

Sammanfattning av andra _lörsöksâret 175

Resultaten av den uppsökande verksamheten varierade ibland påtagligt mellan målgrupperna och även mellan orterna, beroende på lokala förhållanden. Några genomgående tendenser kunde emellertid iakttas. Intresset för att delta avtog i allmänhet med stigande ålder. I de målgrupper där såväl män som kvinnor ingick var männen oftast något mer intresserade än kvinnorna. Skillnaden torde dock i huvudsak kunna förklaras med speciella förhållanden i försöksverksamheten. Studieintresset sjönk för några grupper med stigande familjeinkomst, vilket kan förklaras med att båda vuxna i familjen förvärvsarbetade eller att någon hade extraarbete. Vidare önskade ofta de med ett eller två hemmavarande barn delta i större utsträckning än de som saknade barn, vilket kan bero på den särskilda möjligheten till barntillsyn, som fanns vid FÖVUX-studierna. Det bör emellertid noteras, att intresset ofta åter var lägre bland dem som hade tre eller flera hemmavarande bam. Det förefaller också, som om bristen på fritidssysselsättningar utanför tätorterna gjort personer med längre resväg mer intresserade än andra. De kontaktade, som endast hade sex- eller sjuårig folkskola som grundutbildning, var i allmänhet mera benägna att vilja delta än de med längre utbildning. Denna skillnad är emellertid naturlig med hänsyn till försöksverksamhetens inriktning. När det gäller studieintresset med hänsyn till tidigare erfarenhet av vuxenutbildning var tendenserna oklara. De som inte ville delta i studierna uppgav oftast som orsak, att de kände sig för gamla för att studera. Under FÖVUX Il gjordes försök att belysa studievillkorens och studiestödets rekryterande effekter. Att skiftarbetarna och personalen med schemalagd arbetstid fick möjlighet att gå ifrån arbetet då cirkelsammankomsten inföll på arbetstid, visade sig som väntat ha avgörande betydelse för deras möjlighet att delta i studierna. Däremot hade stimulansbidraget, t.ex. bland hemarbetande kvinnor, knappast någon rekryterande effekt. Studiestödet, i detta fall kollektivt anordnad barnpassning eller ersättning för barntillsyn, hade dock stor betydelse för de hemarbetande kvinnornas beslut att anmäla sig till FÖVUX. För övriga grupper hade studiestödet liten eller ingen betydelse. De som var intresserade av att delta i FÖVUX-studier fick vid kontakten med studieorganisatörerna ange vilket ämne de ville studera av de fyra som erbjöds genom FÖVUX. Totalt sett var engelska, liksom under det första försöksåret, det mest önskade ämnet. Matematik kom på andra plats och därefter samhällskunskap och svenska med sinsemellan ungefär lika stor frekvens. önskemålen skilde sig dock väsentligt för de olika målgrupperna (figur 12.2). Inom vissa av FÖVUX :s målgrupper fanns även under det andra året fler som ville delta i FÖVUX än som av resursskäl kunde beredas platsi försöksverksamheten. Urvalet av de deltagare som skulle få läsa inom FÖVUX:s ram skedde slumpmässigt bland alla som ville delta. De övriga erbjöds kostnadsfria fritidsstudier i vanlig studiecirkelverksamhet. Totalt omfattade försöksverksamheten 82 studiecirklar med 761 deltagare. Flertalet cirklar studerade mellan 40 och 60 studietimmar och medelvärdet för samtliga cirklar var 48 studietimmar. De flesta av de

176 Sammanfattning av andra _försöksâret

Tidigare FÖVUX- De som tidigare inte skiftarbetare inom deltagare ville delta i FÖVUX industrin Antal avgivna önske- Antal avgivna önske- Ança| avgivna önska. mål = 145 mål = 99 må] = 372

Personal med schema- Hemarbetande kvinnor Anställda vid skyddade lagd arbetstid inom verkstäder vårdsektorn Antal avgivna önske- Antal avgivna önske- Antal avgivna önskemål = 382 mål = 234 mål = 131

Andel kontaktade som önskade läsa svenska

Andel kontaktade som önskade läsa engelska

Andel kontaktade som önskade läsa matematik Figur 12.2 Önskat ämne fö_rdem som ville deltar FÖ VUX II, procent Andel kontaktade som önskade läsa samhällskunskap

cirklar, som studerade på delad arbetstid och fritid, fortsatte studierna längre tid än de övriga studiecirklarna inom respektive målgrupp. Inom vissa målgrupper kunde ett fysiskt tröttande arbete och yrkesskador medföra svårigheter för deltagarna att genomföra studierna. Detta problem var dock mindre i de cirklar som läste delvis på arbetstid. För deltagare med obekväma arbetstider inom industrin och vårdsektorn tillämpades ett system med ersättare när cirkelsammzmkomsten inföll på arbetstid. l många fall synes detta ha fungerat bra. Bland personal med schemalagd »arbetstid inom vårdsektorn fanns större svårigheter att ersätta dem som deltog i försöksverksamheten än bland skiftarbetarna inom industrin.

Sammanfattning av andra .lörsöksâret 177

För de hemarbetande kvinnor, som deltog i FÖVUX, förekom i en del fall problem med barntillsynen under cirkelsammankomstema. Alla hade visserligen möjlighet att endera utnyttja kollektivt anordnad barnpassning eller att få bidrag till enskild sådan. Alla barn accepterade emellertid inte barnpassningen och i en del fall fanns svårigheter att ordna enskild barntillsyn. De anställda vid skyddade verkstäder hade mycket varierande förkunskaper och förutsättningar för studiearbetet. Detta innebar att cirkelledarna i ännu högre grad än i andra cirklar fick anpassa studietakt och studiematerial efter de enskilda deltagarna. Just dessa cirklar upplevdes dock som ytterst positiva och stimulerande av cirkelledarna. l början av studietiden gavs deltagarna handledning i Studieteknik av cirkelledarna. Dessutom planerades och genomfördes i samverkan med AMS:s dåvarande yrkesvägledningsbyrå studieorientering av en yrkesvägledare vid en cirkelsammankomst under vårterminen. Studieorienteringen utformades snarast som en allmän diskussion om utbildning och arbetsmarknad. Totalt 65 procent av deltagarna uppgav vid senare intervjuer att de deltagit i studieorienteringen. Uppgifterna varierade dock mycket mellan de olika deltagaruppgifterna. Detsamma gällde deltagarnas uppfattning om värdet av den genomförda studieorienteringen. Deltagarnas synpunkter på studievillkorens betydelse under studietiden undersöktes vid verksamhetsårets slut för dem som studerat med Stimulansbidrag och för dem som läst delvis på arbetstid. De anställda vid skyddade verkstäder var mest positiva till stimulansbidraget, vilket också visade sig vid rekryteringen. I allmänhet föreföll dock stimulansbidraget inte ha haft någon avgörande betydelse för studiernas genomförande. Uppfattningen om studier på delad arbetstid och fritid var betydligt mera positiv, men antalet som studerade med detta studievillkor var så litet, att resultatet bör tolkas med försiktighet. Endast hemarbetande kvinnor sökte och erhöll studiestöd i större omfattning. Av de kvinnor som fick studiestöd ansåg majoriteten att studiestödet betytt mycket för deras möjlighet att genomföra studierna. Vid studieverksamhetens början trodde i genomsnitt 28 procent av deltagarna att de skulle få stor användning av studierna och 71 procent att de skulle få någon användning av dem. Endast en procent trodde inte att de skulle få någon användning alls av sina kunskaper från studieverksamheten. Vid cirkelstudiernas slut ansåg flertalet deltagare att studierna som helhet motsvarat deras förväntningar. Endast åtta procent tyckte att den hade varit sämre än de väntat sig. Drygt en tredjedel ansåg att studiecirkeln varit bättre än väntat, medan 45 procent menade att den motsvarat förväntningarna. I figur 12.3 presenteras hur de olika deltagargrupperna upplevde sitt utbyte av studierna. Det övervägande flertalet av dem som uttagits att delta i FÖVUXstudier fullföljde dessa. Andelen som aldrig påbörjade studierna varierade mellan nio och 23 procent, och andelen studieavbrytare mellan tio och 26 procent för de olika målgrupperna. De som redan första året deltagit i försöksverksamheten var betydligt mer benägna att fullfölja cirkelarbetet 12

av andra

178 Sammanfattning ,försöksâret

Tidigare FÖVUX- De som tidigare inte Skiftarbetare inom ville delta i FÖVUX industrin deltagare Antal intervjuade Antal intervjuade Antal intervjuade = 73 = 48 = 81

Personal med schema- Hemarbetande kvinnor Anställda vid skyddade lagd arbetstid inom verkstäder vårdsektorn Antal intervjuade Antal intervjuade Antal intervjuade = 87 = 116 = 79

Bättre än väntat

1:1

Som väntat Figur 12.3 Uppfattning om hur studierna mot- Sämre än väntat svara: förväntningarna bland deltagarna i FÖ VUX II, procent Hade inga förväntningar

även det andra året än övriga deltagare. Endast nio procent av de uttagna i den förstnämnda påbörjade inte sina studier, och tio deltagarna gruppen avbröt dem under studietidens gång, varför sålunda 81 procent procent av dem studierna. Den största andelen som aldrig kom till fullföljde cirkeln fanns bland de hemarbetande kvinnorna och bland dem som det första året inte ville delta i FÖVUX. Dessa båda grupper hade däremot en liten andel Skiftarbetarna inom industrin påbörjade i studieavbrytare. relativt hög utsträckning studierna, men hade en stor andel studieav- Denna hade den minsta andelen fullföljare, 57 procent av brytare. grupp de uttagna deltagarna.

Sammanfattning av andraförsöksâret 179

Både rent praktiska orsaker och sådana som kan antas ha med osäkerhet och andra psykologiska studiehinder att göra anfördes från dem som inte påbörjade studierna eller avbröt dem under terminernas gång. Av de uppgivna skälen torde cirka 40 procent ha utgjorts av rent praktiska problem, varav många inte kunde påverkas av den enskilde deltagaren. Under det andra försöksåret nådde FÖVUX i stor utsträckning den avsedda målgruppen. Bland den som tidigare deltagit i FÖVUX och bland dem som det första året avböjt att delta hade så gott som samtliga sexeller sjuårig folkskola som enda grundutbildning. Inom dessa två grupper hade 64 respektive 73 procent inte studerat efter avslutad grundutbildning. Bland skiftarbetarna inom industrin hade 79 procent endast sexeller sjuårig folkskola och 57 procent hade inte några studier därutöver. Motsvarande uppgifter för personal inom vårdsektorn var 80 procent respektive 62 procent. De hemarbetande kvinnorna hade i genomsnitt något längre grundutbildning än de nyss nämnda grupperna. Bland dem hade nämligen 74 procent av dem som besvarat dessa frågor endast sexeller sjuårig folkskola, medan 64 procent inte hade studerat efter avslutad grundutbildning. För de anställda vid skyddade verkstäder var andelen deltagare med sex- eller sjuårig folkskola som grundutbildning endast 67 procent, vilket beror på att särskola redovisades som annan utbildning. De anställda vid skyddade verkstäder hade däremot den största delen som inte hade någon tidigare erfarenhet av vuxenstudier, 77 procent. Om hänsyn tas till utbildningsbakgrunden bland dem som ej besvarat dessa frågor och om de med särskola eller annan kortare grundutbildning läggs till kategorin med sex- eller sjuårig folkskola, skulle här redovisade procentsiffror sannolikt bli ännu högre. Någon utvärdering av studieresultaten inom FÖVUX har inte genomförts. Genomgående för alla grupper som deltog i försöksverksamheten under FÖVUX ll var emellertid det stora intresset av att fortsätta studierna. Andelen som önskade att inågon form senare återuppta sina studier varierade mellan 61 och 85 procent för de olika deltagargrupperna. Under det första försöksåret var motsvarande andel 76 procent. På de orter där försöksverksamheten inte fortsatte undersöktes hur många deltagare från det första försöksåret som på eget initiativ bedrev någon form av studier även under påföljande år. 55 procent av de tidigare FÖVUX-deltagarna uppgav därvid att de studerade även under detta år. Detta får anses vara ett synnerligen resultat gott med hänsyn till ovan redovisade uppgifter om grundutbildning och studievana bland deltagarna. Att så många fortsatte sina studier kan också tjäna som ett mått på att deltagarna upplevde FÖVUX-verksamheten som och meningsfull stimulerande. På de arbetsplatser där skiftarbetare inom industrin och personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn rekryterades till försöksverksamheten gjordes vid vårterminens slut intervjuer med tre arbetsledare från respektive arbetsplats. Sammanlagt intervjuades 18 arbetsledare. Inom industrin gavs deltagarna, som tidigare nämnts, möjlighet att studera delvis på arbetstid. Enligt arbetsledarna innebar detta inga större problem. Som

180 Sammanfattning av andra _försöksârer sou 1974; 54

försöksverksamheten var upplagd, behövde deltagarna i regel endast ersättas ilarbetet var fjärde eller var femte vecka. Visserligen förekom tillfällen då det kunde vara svårt att få ersättare, och särskilt då för deltagare med mycket speciella arbetsuppgifter, men i stort sett verkade systemet med ersättare ha fungerat tillfredsställande. Samtliga interarbetsledare ansåg att möjlighet för skiftarbetare att delta i vjuade studiecirkel, som FÖVUX innebar, var ett gott initiativ. Bland de intervjuade arbetsledarna inom vårdsektorn ansåg flertalet att personal med schemalagd arbetstid borde beredas möjlighet att delta i studiecirklar, som i viss utsträckning förlagts till arbetstid. Verksamheten under det andra försöksåret har redovisats utförligt i delbetänkandet Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU 1973:9).

sou 1974:54

13 Uppläggning av verksamheten under det

tredje försöksåret

13.1 Målgrupper och försöksplan

Verksamheten under det tredje försöksåret liksom under de två syftade, tidigare försöksåren, till att pröva och utvärdera åtgärder för att undanröja studiehinder bland kortutbildade vuxna. F örsöksverksamheten under det tredje året koncentrerades helt till Östergötlands län och riktades dels till personer anställda på vissa utvalda arbetsplatser, dels till hemarbetande kvinnor i vissa bostadsområden, och dels till med skilda personer fysiska handikapp. Inom dessa målgrupper gällde försöksverksamheten personer som endast hade sex- eller sjuårig folkskola som grundutbildning, som var mellan 25 och 67 år och som, om möjligt, inte tidigare hade deltagit i vuxenutbildning. l samband med den uppsökande som bedrevs verksamheten, på arbetsplatser och i bostadsområden, prövades olika åtgärder, som var avsedda att underlätta för personer tillhörande att delta i de målgruppen erbjudna studierna. Nedan lämnas först en redogörelse för de målgrupper, rekryteringsfrämjande åtgärder, orter, arbetsplatser och bostadsområden som ingick i det tredje årets försöksverksamhet:

1 Anställda med normal arbetstidsfärläggnirzg

En stor del av det tredje årets försöksverksamhet gällde personer med normal utan skiftgång. arbetstidsförläggning Av utvärderingstekniska skäl fick denna del av FÖVUX lll en särskild utformning som närmare beskrivs i bilaga C. Som urvalsram för medverkande arbetsplatser i denna del av projektet användes en förteckning som framställts av Östergötlands PCO-distrikt och där länets samtliga fackklubbar tillhörande fyra fackförbund ingick. De aktuella fackförbunden var Svenska metallindListriarbetareförbundet, Svenska fabriksarbetareförbundet, Statsanställdas förbund och Handelsanställdas förbund. Vid urvalsdragningen, som genomfördes slumpmässigt, hölls följande tre variabler under kontroll: fackklubbsstorlek, och studievillkor. fackförbundstillhörighet Fyra olika studievillkor fördelades jämnt mellan de medverkande arbetsplatserna enligt följande: på fem arbetsplatser erbjöd studieorganisatörerna dem som kontaktades fritidsstudier utan stimulansbidrag och utan studiestöd, på fem andra arbetsplatser erbjöds fritidsstudier utan

182 av verksamheten under det tredje ,lörsöksdret

Uppläggning

men med studiestöd, på ytterligare fem arbetsplatser Stimulansbidrag med Stimulansbidrag och med studiestöd och på erbjöds fritidsstudier hade de som önskade delta i FÖVUX-studier möjlighet fyra arbetsplatser och fritid med studiestöd. På sju att få bedriva studier på delad arbetstid av arbetsplatserna deltog även tjänstemannaklubbar:

utan Stimulansbidrag och utan studiestöd: Studier på fritid Norrköping AB Norrköpings Byggelement Robert Bosch AB Mjölby Gunnebo Bruks AB, Syaverket Saab-Scania AB Linköping Svea Trängregemente (T l)

utan Stimulansbidrag men med studiestöd: Studier på fritid Norrköping AB Hernia Kooperativa Förbundet, Lagercentralen AB Risängsverken Televerket Lumalampan AB Mjölby

med Stimulansbidrag och med studiestöd: Studier på fritid AB Norrköpings kabelfabrik Norrköping Reijmyre Glasbruk AB, Rejmyra Finspång Motala Förenade Fabriksverken, Torpedverkstaden

Linköping AB Robo Åtvids hushållsförening, Domus Åtvidaberg

Studier och fritid med studiestöd: på delad arbetstid Mjölby K A Wiking AB, Skänninge Linköping Linkopia AB Tekniska Fabriken Gripen

Östgöta Flygflottilj (F 3)

två företag* i denna del av Utöver ovan nämnda företag ingick ytterligare verksamheten dock inte FÖVUX III. På grund av att den uppsökande från dessa kunde bedrivas enligt de ursprungliga planerna ingår uppgifter av FÖVUX III (se för övrigt bilaga C). två företag ej i utvärderingen

2 Anställda med Skiftarbete inom industrin

skiftarbetande arbetare På två arbetsplatser gällde försöksverksamheten inom industrin med tre och fyrskift. Studieorganisatöreroch tjänstemän möjlighet att få bedriva cirkelstudier på na erbjöd dem som kontaktades För dem som uttogs till studiecirklar inom projektets betald arbetstid. ram tillämpades ett system med ersättare.

Studier på betald arbetstid: Holmens Bruk AB Norrköping Finspång Gränges Essem Finspongverken

* AB Makroplast, Söderköping och AB Bygg- och Transportekonomi, Mjölby

Uppläggning av verksamheten under det tred/e/örsöksâret 183

3 Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn

För sjukvårdspersonal med schemalagd arbetstid prövades samma studievillkor som för skiftarbetare inom industrin, dvs studierna ägde rum på betald arbetstid. De som deltog i FÖVUX-cirklar ersattes av extrapersonal vid de tidpunkter då cirkelsammankomsterna ägde rum.

Studier på betald arbetstid: Motala Motala lasarett Birgittas sjukhus, Vadstena

4 Hemarbe tande kvinnor

l Finspång och Mjölby bedrevs uppsökande verksamhet bland hemarbetande kvinnor i vissa bostadsområden. I samråd med ABF:s lokalavdelningar utvaldes för försöksverksamheten bostadsområden med en stor andel kortutbildade kvinnor. [nom varje bostadsområde fördelades kvinnor som under 1970 hade en inkomst under 6 000 kr slumpmässigt på tre grupper. En grupp erbjöds Stimulansbidrag och studiestöd, en grupp Stimulansbidrag utan studiestöd. Den tredje gruppen kontaktades inte av studieorganisatörema, utan tjänade som kontrollgrupp för mätning av den spontana studieverksamheten när ingen uppsökande verksamhet förekommer.

5 Fysiskt handikappade personer; synskadade, döva, hörselskadade och rörelsehindrade

I Norrköping och Motala omfattade verksamheten döva, synskadade, hörselskadade och rörelsehindrade personer. som Studieorganisatörerna, själva hade nära anknytning till de lokala handikapporganisationerna, rekryterade deltagare till FÖVUX-studier genom hembesök. De uppsökta erbjöds studier på fritid med studiestöd. Stimulansbidrag utgick inte, men utöver det reguljära studiestödet förekom särskilda stödjande åtgärder, såsom tekniska hjälpmedel, transporthjälp m.m.

13.2 Representativitet och

speciella problem vid

utvärderingen

13 .2.1 Anställda med normal

arbetstidsförlaggning

Av bl.a. ekonomiska och administrativa skäl fanns inte resurser att genomföra försöksverksamheten i större omfattning i hela landet. Kommittén valde därför att koncentrera det tredje årets försöksverksamhet till en region, Östergötland. I detta län, där näringslivet är förhållandevis allsidigt representerat, ombads FCO-distriktet att färdigställa en förteckning med samtliga fackklubbar tillhörande fyra fackförbund. De fackförbund som var aktuella var Svenska metallindustriarbetareförbundet, Svenska fabriksarbetareförbundet, Statsanställdas förbund och Han-

under det SOU l974:54

184 Uppläggning av verksamheten tred/e/örsöksârel

delsanställdas förbund. Från denna förteckning gjordes ett slumpmässigt med anställda med urval av de arbetsplatser som skulle ingå i delförsöket Vid urvalsdragningen togs hänsyn till att normal arbetstidsförläggning. antalet fackklubbar tillhörande Svenska metallindustriarbetareförbundet större än antalet fackklubbar från de övriga tre fackförvar betydligt som utvaldes, tillhörde åtta bunden. Av de sammanlagt 25 arbetsplatser och resterande fackklubbar var Svenska metallindustriarbetareförbundet

jämnt fördelade på övriga tre förbund. verksamheten varierar påtagligt från Resultatet av den uppsökande till arbetsplats. Detta beror inte bara på skillnaden ifråga om arbetsplats studievillkoren utan tycks även vara beroende av företagets de erbjudna bransch och andra mer svårpreciserbara förhållanden. För att i storlek, de olika erbjudna studievillgörligaste mån kunna belysa vilken betydelse är det därför angeläget att kunna skatta koren har för rekryteringen oberoende av företagsstorlek m.m. Därför effekten av olika studievillkor med norplanerades den del av det tredje årets försök som avsåg anställda i enlighet med en statistisk metod som brukar mal arbetstidsförläggning kvadraten. En närmare redogörelse härför lämnas i benämnas romerska

bilaga C. för att metoden med romerska kvadraten skall kunna En förutsättning användas är att de olika studievillkoren kan fördelas på olika arbetsplat-

ser enligt ett givet mönster. Genom att några företag vägrade medverka visade medverka enligt det och genom att två företag sig inte kunna förutbestämda villkoret kunde utvärdering enligt den ursprungliga planen redovisningen har istället för var och en av de inte ske. För den fortsatta redovisade av företag beräknats en rekryteringsfyra tidigare grupperna frekvens för varje grupp sammantagen (se bilaga C och figur 14.1).

Anställda med obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektom l3.2.2

skiftarbetare inom industrin och Valet av arbetsplatser, som omfattade arbetstid inom vårdsektorn, skedde inte slumppersonal med schemalagd (Däremot valdes deltagarna till studiecirklarna slumpmässigt mässigt. dem som förklarat sig vilja delta.) Den uppsökande verksamheten bland eller med schemalagd arbetstid år ute på arbetsplatser med Skiftarbete för alla arbetsplatser i landet därför inte i statistisk mening representativ Försöksverksamheten har emellertid givit en rad eller i Östergötland. värdefulla erfarenheter som på goda grunder kan antas vara tillämpbara

arbetsplatser med obekväma arbetstider. på många liknande

13.2.3 Hemarbetande kvinnor

verksamhet bland hemarbetande kvinnor bedrevs på två icke Uppsökande län. De bostadsområden, som slumpmässigt valda orter i Östergötlands utvaldes i samråd med de lokala skulle ingå i försöksverksamheten, härvid var att de områden som ABF-avdelningarna. En förutsättning kvinnor. (Inom skulle ingå skulle bestå av en stor andel kortutbildade

Upp/äggning av verksamheten under

det tredje/örsöksârer 185

varje bostadsområde fördelades emellertid de studievillkor, som skulle prövas, slumpmässigt på olika kvinnor utifrån en förteckning över kvinnor, som under 1970 hade en taxerad inkomst 6000 på högst kr.) Även i detta fall finns det för att de resultat som inga bevis erhölls gäller för alla bostadsområden inom landets tätorter med en stor andel kortutbildade kvinnor. Det förefaller dock att de erhållna troligt erfarenheterna och resultaten är giltiga för många andra likartade bostadsområden i landet. För att få en uppfattning om den spontana studieverksamheten, som förekommer utan uppsökande verksamhet, ingick under FÖVUX lll bland de utvalda hemarbetande kvinnorna en kontrollgrupp, som inte erbjöds några studier. Till de kvinnor, som ingick i denna kontrollgrupp, utsändes senare en postenkät med frågor om studieverksamheten. Svarsfrekvensen på enkäten var dock så låg att inga slutsatser om den spontana studieverksamheten kunde dras.

13.3 Utformning av vissa insatseri försöksverksamheten

13.3. 1 studieorientering,

Studieorientering och studieteknisk handledning i cirkelstudiemas inledningsskede ombesörjdes i huvudsak av cirkelledarna. Vid studiernas avslutning erhöll deltagarna råd och vägledning för eventuella fortsatta studier. Denna studieorientering, vilken utformades som en deltagaranpassad allmän diskussion om utbildning och arbetsmarknad, planlades av FÖVUX i samarbete med AMS:s dåvarande Ett yrkesvägledningsbyrå. särskilt informationsmaterial framställdes för deltagarna. Vid speciella cirkelledarkonferenser informerades cirkelledarna om det planerade inslaget av studieorientering i FÖVUX-cirklarna. Studieorienteringen i FÖVUX lll omfattade de flesta cirklarna. l några av cirklarna gavs informationen enbart av cirkelledaren och i några var det först cirkelledaren och därpå en tjänsteman från den lokala arbetsförmedlingen som informerade. I flertalet cirklar ombesörjdes studieorienteringen enbart av en tjänsteman från arbetsförmedlingen (se vidare avsnitt 15.7).

l 3.3.2 Studiestöd

Studierna och studiematerialen var, liksom under övriga försöksår, kostnadsfria för deltagarna. För deltagarna i flertalet FÖVUX-cirklar utgick dessutom studiestöd som ersättning för av studierna betingade extra kostnader för resor, måltider och barntillsyn samt för inkomstbortfall på grund av förlorat extraarbete. Studiestödet utgick inte generellt, utan kunde sökas av samtliga deltagare och prövades i varje särskilt fall av de lokala ABF- eller innan det av TBV-avdelningarna godkändes FÖVUX (se vidare avsnitt 15.8).

186 av verksamheten under det tred/eförsöksârer sou 197454

Uppläggning

13.33 Stimulansbidrag

De som studerade på fritiden med Stimulansbidrag, erhöll deltagare, vardera 300 kr, om de hade varit närvarande minst 70 procent av studietimmarna. I allmänhet gavs Stimulansbidrag också vid något lägre förutsatt att deltagarna kunde styrka nödvändigheten av närvarofrekvens, frånvaron (se vidare avsnitt 15.8).

l3.3.4 Ersättning till deltagare för förlorad arbetsförtjanst

med studievillkoret studier på delad arbetstid och fritid läste Deltagarna i stort sett halva tiden på arbetstid och halva tiden på fritid. Skiftarbetarna inom industrin och med schemalagd arbetstid inom personalen vårdsektorn läste helt på arbetstid. Vid de tillfällen då cirkelsammanko msterna sammanföll med dessa deltagares fridag eller friskift, erhöll de Deltagarna erhöll sin ordinarie lön från respektikompensationsledighet. ve företag utan avdrag för den tid de använt till studier. Företagen debiterade sedan FÖVUX dessa kostnader i efterhand. Vid det företag skulle ha bedrivit studier till hälften på arbetstid, men där där deltagarna studierna i stället förlades helt på fritid och med timersättning för halva studietiden, fick deltagarna denna ersättning direkt från kommittén. kostnader till deltagarna med Skiftarbete inom FÖVUX:s för ersättning industrin och för de anställda med normal arbetstidsförläggning uppgick under det tredje försöksåret till 18-20 kr (inklusive lönekostnader) per studietimme under arbetstid och deltagare. Kostnaderna för deltagarna blev större på grund av det vikariesystem som var på vårdinstitutionerna av arbetstidens förläggning inom sjukvården. Kostnödvändigt på grund nader för administration eller eventuellt produktionsbortfall har inte de-

biterats av arbetsgivarna.

1 3.3.5 Studieorganisatörsutbildning

De studieorganisatörer, som var verksamma på arbetsplatserna, utvaldes i samråd med den lokala ABF- eller TBVav respektive fackförening avdelningen. De flesta av dem hade tidigare erfarenhet som studieorganisatör i sina fackföreningar. De studieorganisatörer, som arbetade bland hemarbetande utvaldes av respektive lokala ABF-avdelning. De kvinnor, flesta av dem hade tidigare erfarenhet som uppsökare. Inför ingen verksamhetens början anordnades studieorganisatörsutbildning såväl genom en veckas regional kurs i Söderköping som genom lokala informationsträffar Studieorganisatörsutbildningen omfattade på försöksorterna. dels av försöksverksamheten, dels planläggning av det presentation arbete, som varje studieorganisatör skulle utföra. Samtliga uppsökande genomgick utbildningen (se vidare avsnitt 14.1). studieorganisatörer

13.3.6 Cirkelledarutbildning

av de cirkelledare, som arbetade i FÖVUX under det tredje Många hade förutom tidigare erfarenhet som cirkelledare också försöksåret,

SOU l974:54 Upp/äggning av verksamheten under det Iredje/örsöksârer 187

deltagit i någon av de kurser i metodutbildning, som studieförbunden anordnar för cirkelledare. För cirkelledarna inom försöksverksamheten anordnades en speciellt tillrättalagd utbildning. Denna omfattade dels en presentation av verksamhetens syfte och uppläggning, dels en genomgång av det studiematerial, som skulle användas i cirklarna. Dessutom diskuterades cirkelledarnas medverkan vid utvärderingen. FÖVUX:s cirkelledarutbildning kunde inte genomföras så koncentrerat som planerat, främst på grund av att en del cirkelledare var upptagna av reguljär cirkelundervisning vid den aktuella tidpunkten (se vidare avsnitt 15.4.l).

13.4 Tidsplan

Verksamheten genomfördes enligt följande tidsplan:

Planering och urval av försöksenheter april 1972-juli 1972 Kontakter med studieförbund, fackliga organisationer och företag april 1972-aug. 1972 Studieorganisatörsutbildning aug. 1972-sept. 1972 Uppsökande verksamhet aug. 1972-sept. 1972 Cirkelledarutbildning sept. 1972-okt. 1972 Studiecirkelverksamhet sept. 1972-juni 1973 Studieorientering vid studiernas slut mars 1973-april 1973 Utvärdering av resultat sept. 1972-sept. 1973 Bearbetning och sammanställning av resultat sept. 1973-febr. 1974

13.5 Kostnader

Försöksverksamheten under det tredje året medförde följande kostnader (i kronor).

Från kommittéanslaget: Deltagaravgifter, förlorad arbetsförtjänst, Stimulansbidrag, studiestöd m. m. 537 996 Utvärdering 259 000 896 996:_ Från studiecirkelanslaget: Beräknat statsbidrag till 1 14 prioriterade cirklar med 5 244 timmar á 45 kr 235 980:l 132 976:-

sou 1974:54

14 Den verksamheten

uppsökande under det

tredje försöksäret

14.1 Utformning

FÖVUXs förberedande kontakter med utvalda försöksenheter ägde rum mellan april och augusti 1972. De kontaktade studieförbundsavdelningarna, fackklubbarna, tjänstemannaföreningarna och handikapporganisationerna var i samtliga fall intresserade av att delta under gällande förutsättningar. Flertalet av de arbetsgivare som kontaktades var likaså villiga att delta i FÖVUX lll. Med berörda arbetsgivare träffade kommittén överenskommelser om att försöksverksamheten skulle få bedrivas i enlighet med den uppgjorda planen. De studieorganisatörer, som skulle bedriva uppsökande verksamhet på arbetsplatser, utvaldes liksom tidigare av fackklubben på respektive arbetsplats i samråd med den lokala ABF- eller TBV-avdelningen. På de orter, där rekryteringen av hemarbetande kvinnor skulle äga rum, valde den lokala ABF-avdelningen ut lämpliga studieorganisatörer. De lokala handikapporganisationerna utsåg på liknande sätt dem som skulle utföra rekryteringsarbetet bland de handikappade. I slutet av augusti, några veckor innan den uppsökande verksamheten skulle påbörjas, anordnade F ÖVUX tillsammans med Östergötlands ABF-distrikt en studieorganisatörsutbildning som förlades till Söderköping. Av de sammanlagt 75 studieorganisatörerna deltog 63 vid detta tillfälle och de resterande tolv senare under hösten. Iutbildningen ingick bl. a. information och diskussion om den försöksverksamhet som bedrivits under de två tidigare åren och om den verksamhet som skulle äga rum inom ramen för FÖVUX III. Vidare ingick samtal om de vuxnas studieförutsättningar och om skälen för utbyggnad av vuxenutbildningen samt studier av information och påverkan. En betydande del av kursen ägnades också åt planering av hur rekryteringsarbetet skulle läggas upp på de enskilda arbetsplatserna och i bostadsområdena samt åt genomgång av de kursmaterial, som skulle användas i studiecirklarna. När den uppsökande verksamheten var avslutad hade studieorganisatörerna kontaktat sammanlagt 4 512 personer och tillfrågat dem om de ville delta i FÖVUX-studier. Inom försöksverksamhetens ram igångsattes 110 studiecirklar. De personer, som inte kunde beredas plats i studiecirklar inom studier FÖVUX, erbjöds i avgiftsfria studiecirklar utanför försöksverksamheten.

190 Den uppsökande verksamheten under det tredjeförsöksâret

14.2 Uppgiftsinsamling

den verksamheten fyllde studieorganisatörema i en Under uppsökande blankett På blanketten lämnades uppgifför varje person de kontaktade. ter om kön, ålder, tidigare utbildning, familjesituation, om den tillfrågade

av att delta i försöksverksamheten, samt vilket ämne var intresserad

han/hon önskade läsa. från studieorganisatörernas blanketter har kompletterats Uppgifterna med inkomna svar från postenkäter. Främst på grund av de begränsade

resurserna kunde inte alla som var intresserade av att delta i FÖVUXi verksamheten beredas plats, varför deltagarna togs ut till studiecirklarna mval. Detta förfarande beskrivs närmare i huvudsak genom slumpmässiga

avsnitt 15.1. Vid höstterminens början en enkät med dem som aldrig genomfördes i cirklarna samt med cirkeldeltagama. Den förra gruppen tillfråbörjade därvid om orsaken till varför de inte börjat i den avsedda gades till 78 procent. I studiecirkeln. Svarsfrekvensen på denna enkät uppgick den enkät som tillsändes deltagarna ställdes frågor om en del bakgrunds-

Undersökningsmoment som ingått i utvärderingen av det tredje försöksåret.

Urval lnsamlingsmetoder Uppgifter har insamlats från följande grupper Antal Urvalsper- princip soner

Cirkeldeltagare Anställda med normal arbetstidsförläggning 464 samtliga Skiftarbetare inom industrin 81 samtliga Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn 113 samtliga 131 samtliga enkät vid kursens Hemarbetande kvinnor 41 samtliga början och enkät Synskadade 27 samtliga vid kursens slut Döva Hörselskadade 30 samtliga Rörelsehindrade 38 samtliga

Uttagna deltagare som ej 156 samtliga enkät kompletterad påbörjade studierna med telefonintervju 169 samtliga enkät kompletterad Studieavbrytare med telefonintervju

Kontrollgrupp av hemarbetande kvinnor 299 slumpmässigt urval enkät Studieorganisatörer 75 samtliga personlig intervju efter den uppsökande verksamheten Cfrkelledare 72 samtliga kontinuerlig rapportering under hela kursen, enkät vid kursens slut

?Yänstemän från arbets- 18 samtliga som med- enkät förmedlingar verkade i FÖVUX

Den uppsökande verksamheten under det rred/e/örsöksârer 191

uppgifter och om förväntningar inför studierna. Enkäterna delades ut och besvarades under varefter de cirkelsammankomsten, samlades in av cirkelledaren. Besvarade enkäter inkom från 94 procent av deltagarna. Vid slutet av vårterminen utsändes en enkät ytterligare till deltagarna samt en till dem som avbrutit studierna under läsårets gång. De som avbrutit studierna tillfrågades bl a om orsakerna därtill samt hur de hade uppfattat studierna under den tid då de deltagit i cirkeln. Avsikten med enkäten till deltagarna var att belysa deras upplevelse av cirkelarbetet och den genomgångna kursen, samt att undersöka intresset för fortsatta studier. Enkätsvar erhölls från 667 av de 738 deltaga-re som fullföljde sina studier. Således besvarade 90 procent denna enkät. I tabell D.l i tabellbilagan redovisas antalet och faktiska möjliga svar på de olika enkäterna.

14.3 Rekryteringsresultat

Den uppsökande verksamhet, som bedrevs under det tredje försöksåret, riktades till personeri följande målgrupper: l Anställda med normal arbetstidsförläggning (dagtid, ej skiftgång) Anställda med Skiftarbete inom industrin Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn

UIALAJIQ

Hemarbetande kvinnor Fysiskt handikappade personer (synskadade, döva, hörselskadade och rörelsehindrade) Studieorganisatörernas uppgift var att inom respektive målgrupp, arbetsplatser och i bostadsområden, rekrytera så många personer som möjligt som var mellan 25 och 67 år, som hade högst sex- eller sjuårig folkskola som grundutbildning och som inte hade tidigare deltagit i vuxenutbildning i någon nämnvärd omfattning. Resultatet av den uppsökande verksamheten fördelat på ovan nämnda målgrupper presenteras i figur 14.1. l följande avsnitt redovisas mer utförligt rekryteringsresultatet för varje grupp med fördelning på kön, ålder, grundutbildning samt tidigare studieerfarenheter utöver grundutbildning. Bakgrundsvariabler såsom restid till arbetet, antal hemmavarande barn samt familjens årsinkomst sammanlagda har insamlats, men då dessa uppgifter inte givit samband några entydiga med rekryteringsresultatet, har de inte medtagitsi redovisningen. Resultatet åskådliggörs i form av där cirkel cirkeldiagram, varje representerar de personer som kontaktades inom en viss grupp samt andelen därav som önskade respektive inte önskade delta i FÖVUXstudier. Under varje cirkeldiagram anges det faktiska antalet kontaktade De tabeller personer. som ligger till grund för de grafiska framställningarna redovisasi bilaga D. Anställda med normal arbetstidsförläggning benämns i figurerna anställda med regelbundna arbetstider. Motsvarande även för gäller tabellerna i bilaga D.

under det

192 Den uppsökande verksamheten tredieförsäksârer

Anställda med regel- Anställda med skift- Personal med schemabundna arbetstider arbete inom industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 2 349 = 793 = 500

Hemarbetande kvinnor Synskadade Döva Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 464 = 82 = 47

Hörselskadade Rörelsehindrade Antal kontaktade Antal kontaktade = 103 = 174

Figur 14.1 Resultat av Andel kontaktade som önskade detta i FÖVUX III den uppsökande verksamheten i FÖ VUX III,

pyocenf I: Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX Ill

Den uppsökande verksamheten under det rredje/örsöksârer 193

l den uppsökande verksamhet, som bedrevs under det tredje försöks-

året, kontaktade studieorganisatörerna sammanlagt 4 512 personer, och av dem önskade i genomsnitt 48 procent delta i FÖVUX-studier. Variationen mellan och inom de olika grupperna var emellertid stor. Inom den grupp, som utgjordes av anställda med normal arbetstidsförläggning och där rekryteringseffekten av fyra olika studievillkor prövades, var således anmälningsfrekvensen bland dem, som erbjöds möjlighet att bedriva studier till hälften på arbetstid, betydligt högre än motsvarande andelar för dem, som erbjöds fritidsstudier i någon form (se vidare avsnitt l4.3.l). Vidare synes det studievillkor, som innebar studier förlagda på betald i hög grad ha bidragit till de höga anmälningsfrekvenser, arbetstid, som uppmätts bland de anställda med obekväma arbetstider inom industrin och vårdsektorn (se avsnitt l4.3.2 och 14.33). Bland de olika handikappgrupperna, och då speciellt bland de var döva, antalet kontaktade personer litet, varför rekryteringsresultaten här bör tolkas med särskilt stor För försiktighet. de rörelsehindrade förelåg en jämförelsevis låg anmälningsfrekvens, vilket delvis berodde på att hälsotillståndet hos många i denna grupp var så dåligt att det helt omöjliggiorde deltagande i studier (se avsnitt l4.3.5).

14.3 .l Anställda med normal

arbetstidsförlággning

l delförsöket som omfattade personer med normal arbetstidsförläggning, bedrevs uppsökande verksamhet till studiecirklar på sammanlagt 19 arbetsplatser. lnom ramen för detta försök prövades studiefyra olika villkor, som fördelades så att ett och samma villkor erbjöds på i princip en fjärdedel av de medverkande arbetsplatserna (se bilaga C). De studievillkor som prövades var: l Studier på fritid utan studiestöd och utan Stimulansbidrag 2 Studier på fritid med studiestöd men utan Stimulansbidrag 3 Studier på fritid med studiestöd och Stimulansbidrag 4 Studier på delad arbetstid och fritid och med studiestöd

Några direkta skillnader i rekryteringsresultatet mellan de tre studievillkor, som innebar fritidsstudier i någon av ovan angivna former, kunde inte påvisas. De skillnader som föreligger är relativt och kan obetydliga bero på slumpmässiga variationer. Av dem som kontaktades och erbjöds fritidsstudier med eller utan ekonomiskt stöd, önskade mellan 34 och 40 procent delta i FÖVUX-studier. Intressant att notera är emellertid att det studievillkor som medförde det största ekonomiska dvs. studier utbytet, med studiestöd och Stimulansbidrag var det som ur rekryteringssynpunkt föreföll att vara minst attraktivt. Det fjärde studievillkoret, som innebar att få bedriva studier till hälften på arbetstid och till hälften på möjlighet fritid, resulterade däremot i en mycket hög anmälningsfrekvens, 64 procent. Oavsett vilket studievillkor som erbjöds, var benägenheten att anmäla sig till FÖVUX›studier större bland kvinnorna än bland männen. Den största skillnaden i anmälningsfrekvensen mellan könen noterades bland 13

det

194 Den uppsökande verksamheten under tredjeförsöksâret

Studier på fritid utan Studier på fritid med studiestöd och utan studiestöd men utan stimulansbidrag stimulansbidrag Antal kontaktade Antal kontaktade =1 140 = 442

Totait för kontaktade med regelbundna arbetstider

Studier på fritid med Studier på delad arbetsstudiestöd och stimu- tid och fritid och med Iansbidrag studiestöd Antal kontaktade Antal kontaktade = 508 = 259

Figur 14.2 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖ VUX lll bland anställda med regel- Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX Ill bundna arbetstider fördelat på erbjuder studie- Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX III

villkor, procent I:

dem som hade att få studierna till hälften förlagda på möjlighet på dessa arbetsplatser berodde arbetstid* Enligt studieorganisatörerna detta i stor utsträckning på det förmånliga studievillkoret, som även gav dubbelarbetande kvinnor en möjlighet till att få studera. (se tabell D.4). Bland dagtidsanställda sjönk andelen studieintressesamtliga uppsökta ålder. Denna trend förelåg även bland dem som rade med stigande att få studietiden till hälften förlagd på arbetstid. erbjudits möjlighet som fritidsstudier, var dock andelen Jämfört med de grupper, erbjöds den äldsta påfallande stor (tabell D.5). studiebenägna från åldersgruppen

D.5). Även om längd skilde sig de som erbjudits ifråga grundutbildningens och fritid från de övriga grupperna av studier på delad arbetstid bland dem med sexårig folkskola dagtidsanställda. Studiebenägenheten större än motsvarande andel för dem som var inom denna grupp betydligt fritidsstudier i någon form (figur 14.5 och tabell D.6). erbjudits * Skillnaden är signifikant på S-procentsnivån.

Den uppsökande verksamheten under det rred/e/örsöksâret 195

Totalt för kontaktade med regelbundna arbetstider

Män Kvinnor Antal kontaktade Antal kontaktade = 1 693 = 656

Figur 14.3 Resultat av den uppsökande verksam- Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX Ill heten i FÖ VUX II] bland anställda med regelbundna arbetstider med

l:n Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lll

avseende pa”kön, procent

Totalt för kontaktade med regelbundna arbetstider

25-39år 40-50år 51-67år Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 371 = 780 = 698

Figur 14.4 Resultat av den uppsökande verksamheten iFÖVUX III bland Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX III anställda med regelbundna arbetstider med avseende på ålder, pro-

E: Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX III cent

Den verksamheten under det tredjeförsöksâret

196 uppsökande

Totalt för kontaktade med regelbundna arbetstider

Åttaårig folkskola Sexårig folkskola Siuårig folkskola eller mer antal Uppräknat antal Uppräknat antal Uppräknat Figur 14.5 Resultat av = 891 kontaktade = 424 kontaktade = 1 034 kontaktade den uppsökande verksamheten i FÖ VUX lll bland anställda med regel- Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll bundna arbetstider med avseende på grundutbild-

E

Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lll ning, procent

Totalt för kontaktade med regelbundna arbetstider

E] studerat utöver Studerat utöver grundutbildning grundutbildning Figur 14.6 Resultat av Uppräknat antal Uppräknat antal den uppsökande verksamkontaktade =1 475 kontaktade = 874 heten i FÖ VUX Ill bland anställda med regelbundna arbetstider med Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll avseende på tidigare studier utöver grundut- Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lll

bildning, procent :I

Den uppsökande verksamheten under det Ired/e/örsöksârer 197

l4.3.2

Sammanfattning av rekryteringsresultaten bland anställda med

normal

arbetstidsförläggning

På ett tjugotal kontaktade arbetsplatser studieorganisatörerna anställda

med normal arbetstidsförläggning och erbjöd dem cirkelstudier i något av

ämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap. Inom denna

del av försöksverksamheten prövades den rekryterande effekten av fyra olika studievillkor. Tre av dem innebar fritidsstudier med eller utan

ekonomiska stöd, medan det fjärde utgjordes av studier förlagda till

hälften på arbetstid och till hälften på fritid.

l genomsnitt önskade 40 procent av samtliga tillfrågade delta i FÖVUX-studier. Rekryteringsresultatet uppdelat efter kön, ålder, grundutbildning och tidigare studier utöver grundutbildning visar dels en tendens till att kvinnorna var mer studiebenägna än männen och dels att

yngre personer oftare än äldre önskade delta i FÖVUX. FÖVUX har

emellertid nått äldre personeri större utsträckning än vad som är normalt

inom vuxenutbildningen. l utbildningshänseende förelåg en tendens till

att de som hade sju- eller ättaårig folkskola var mer studiemotiverade än

de som endast hade sexårig folkskola som grundutbildning. Vidare var de som tidigare hade vuxenstuderat mer benägna att anmäla sig till FÖVUX-studier än de som saknade sådan erfarenhet.

Vid en jämförelse av rekryteringsresultaten utifrån de studievillkor

som prövades, visar det studier sig att på delad arbetstid och fritid var

betydligt attraktivare från rekryteringssynpunkt än fritidsstudieri någon form. 64 procent av dem som erbjöds studier till hälften förlagda på arbetstid önskade delta i FÖVUX, medan motsvarande andel för övriga studievillkor varierade mellan 34 och 40 procent. Andelen studieintres-

serade inom de äldre

åldersgrupperna var större än motsvarande andelar

hos de grupper som fick studera på fritid. Och likaså var det fler med endast sexärig folkskola som grund samt fler utan tidigare studieerfaren-

het, som önskade delta i FÖVUX när de erbjöds studier förlagda till

hälften på arbetstid, jämfört med motsvarande andelar för övriga studievillkor.

14.3.3 Anställda med

skiftarbete inom industrin

På två inom arbetsplatser industrin sökte studieorganisatörerna upp anställda som arbetade tre- eller fyrskift, och erbjöd dem möjlighet att

bedriva cirkelstudier under två till tre timmar per vecka på betald

arbetstid. Studieorganisatörerna kontaktade sammanlagt 793 personer på

de två arbetsplatserna under den tid då den uppsökande verksamheten

pågick. Av dem som kontaktades önskade sammanlagt 58 procent delta i

FÖVUX-studier.

Bland de skiftarbetande var intresset för att delta betydligt större hos

kvinnorna än hos männen, som något även var påfallande bland de

dagtidsarbetande som erbjöds studier delvis på arbetstid. Den skillnad i

anmälningsfrekvens, som förelåg mellan könen, kunde enligt studieorganisatörerna till stor del förklaras av det förmånliga studievillkoret, som

även gav dubbelarbetande kvinnor en reell möjlighet att bedriva studier.

Den verksamheten under det tredjeförsöksâret

198 uppsökande

Totalt för kontaktade skiftarbetare inom industrin

Män Kvinnor Anta| kontaktade Antal kontaktade = 688 = 105

Figur 14. 7 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖ VUX 111 bland Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX Ill skiftarbetare inom industrin med avseende på Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX Ill

kön, procent I:

Totalt för kontaktade skiftarbetare inom industrin

40-50år 51-67år 25-39år Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 202 = 240 = 351

Figur 14.8 Resultat av den uppsdkande verksamheten i FÖ VUX Ill bland Andel kontaktade som önksade delta i FÖVUX Ill skiftarbetare inom industrin med avseende på som inte önskade delta i FÖVUX IH

:I

Andel kontaktade ålder, procent

Den Lippsökande verksamheten under de! rred/e/örsöksârer 199

Totalt för kontaktade skiftarbetare inom industrin

Sexårig folkskola Sjuårig folkskola Åttaårig folkskola eller mer Uppräknat antal Uppräknat antal Uppräknat antal kontaktade = 417 kontaktade = 270 kontaktade = 106

Figur 14.9 Resultat av den uppsqlcande verksam- Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX m

fâçâzrzzürzgálrâligfami

dustrin med avseende på

I: Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX III

grundutbildning, procent

verksamheten under det

200 Den Lippsäkande tred/e/örsöksâret

Totalt för kontaktade skiftarbetare inom industrin

Ej studerat utöver Studerar utöver grundutbildning grundutbildning Uppräknat antal Uppräknat antal kontaktade = 356 kontaktade = 437

Figur 14.10 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖ VUX III bland skiftarbetare inom in- Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll dustrin med avseende på tidigare studier utöver

:l

Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lll grundutbildning, procent

Intresset för att delta i FÖVUX-studier avtog med stigande ålder.

Denna tendens, som även förelåg under de två tidigare årens försöksverkvar under FÖVUX Ill framträdande bland de skiftarbesamhet, speciellt industrin. Man kan anta att de negativa effekterna av tande inom skiftarbetet drabbar hårdare med tilltagande ålder (figur 14.8). till förhållandet inom flertalet övriga grupper fanns bland de I motsats skiftarbetarna tendens till ökat studiekontaktade ingen genomgående bland dem med grundutbildning. Bland skiftarbetarna intresse längre folkskola en något högre anmälningsfrekvens än vad hade de med sjuårig fallet var för dem som hade åttaårig folkskola eller mer (figur 14.9). noterades större skillnad ifråga om intresse för studier Det ingen utöver avslutad grundutbildning och mellan dem som ej hade studerat dem som hade bedrivit sådana studier (figur 14.10).

14.3.4 Personal med schemalagd arbetstid inom vârdsektorn

inom vårdsektorn vände sig i Studieorganisatörerna på två arbetsplatser den verksamheten till anställda med schemalagd arbetstid. uppsökande i likhet med de skiftarbetande inom De som kontaktades erbjöds, att bedriva cirkelstudier på betald arbetstid. Anmälindustrin, möjlighet var mycket hög - i ningsfrekvensen bland den schemabundna personalen ville av dem som kontaktades delta i FÖVUXgenomsnitt 81 procent

studier. stora studieintresset bland den schemabundna personalen inom Det vårdsektorn kan fönnodligen förklaras med att de studieorganisatörer denna med bestämdhet kunde utlova att ersättare som sökte upp grupp skulle anställas och utbildas för dem som fick delta i FÖVUX-studier.

Den verksamheten uppsökande under det tred/e/örsöksâret 201

Totalt för kontaktad personal med schemalagd arbetstid inom Män Kvinnor vårdsektorn Antal kontaktade Antal kontaktade = 137 = 363

Figur 14. 11 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖ VUX lll bland .. . Andel kontaktade som onskade delta u FÖVUX lll personal med schemalagd ”bem” inom vårdsek_ torn med avseende på

:1 Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX III

kön, procent

Totalt för kontaktad personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn

25-39år 40-50år 51-67år Anta! kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 247 = 136 = 117

Figur 14.12 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖ VUX Ill bland Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX III personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektom med avseende på

l I AndeI kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX m ålder. procent

verksamheten under det

202 Den uppsökande tredje/örsöksâret

Under de två första årens försöksverksamhet fanns det bland vårdpersonalen en viss tveksamhet till studier, som delvis var förlagda på arbetstid, främst beroende att man inte ansåg det vara möjligt att lösa på problemen med att få ersättare. Man drog sig för att lasta över det egna arbetet på arbetskamraterna.

Bland de anställda inom vårdsektorn var skillnaden i studieintresse

mellan könen ringa jämfört med övriga grupper, som erbjöds möjlighet att få bedriva studier helt eller delvis på arbetstid (figur 14.1 1). 14.12 resultatet av den uppsökande verksamheten I figur presenteras för olika Som framgår av figuren avtog benägenheten att åldersgrupper. anmäla FÖVUX-studier med stigande ålder. sig till För med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn var intresset personal av att delta i FÖVUX genomgående stort. Dock föreligger, i likhet med flertalet målgrupper, en tendens till ökat intresse bland dem med övriga längre grundutbildning (figur 14.13).

Totalt för kontaktad personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn

Sexårig folkskola sjuårig folkskola Åttaårig folkskola eller mer Uppräknat antal Uppräknat antal Uppräknat antal kontaktade = 238 kontaktade = 209 kontaktade = 53

Figur 14.13 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖUVX III bland personal med schemalagd Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll arbetstid inom vårdsektorn med avseende på

grundutbildning, procent I: Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX Ill

Den Ltppsökande verksamheten under det tredje/örsöksâret 203

Totalt för kontaktad personal med schemalagd arbetstid inom Ej studerat utöver Studerat utöver Våfdsekwm grundutbildning grundutbildning Uppräknat antal Uppräknat antal kontaktade = 168 kontaktade = 332

Figur 14.14 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖU VX III bland personal med schemalagd Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX m ”bmmj ”m”

Wdsik

torn med avseende pa tidigare studier utöver

:I Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX Ill grundutbildning, procent

Varken för de skiftarbetande inom industrin eller för den schemabundna personalen inom vårdsektorn utgjorde brist på tidigare studieerfarenhet något påtagligt hinder för i FÖVUX-studier. Av de deltagande kontaktade inom vårdsektorn var andelen studieintresserade bland dem som inte tidigare hade bedrivit vuxenstudier större än motsvarande andel bland dem med tidigare studieerfarenhet (figur 14.14).

14.3.5 Hemarbetande kvinnor

På två orter bedrevs uppsökande verksamhet bland hemarbetande kvinnor bosatta i vissa bostadsområden, vilka utvalts i samråd med de lokala ABF-avdelningarna. Under det andra försöksåret förelåg vissa svårigheter för studieorganisatörerna att få kontakt med den avsedda målgruppen. Studieorganisatörerna saknade då förteckningar över vilka kvinnor som var hemarbetande och som i övrigt de krav som fastställts uppfyllde för deltagande i FÖVUX. Inför det tredje årets försöksverksamhet införskaffades därför föxteckningar med namn- och adressuppgifter gällande kvinnor bosatta i de aktuella områdena och med högst 6 000 kr i taxerad årsinkomst 1970. Uppgift om grundutbildningens längd saknades däremot. Utifrån dessa förteckningar fördelades studievillkoren, studier med eller utan studiestöd, slumpmässigt på de kvinnor som skulle kontaktas av studieorganisatörerna. Under den uppsökande verksamheten, som utfördes genom hembesök,

204 Den verksamheten Linder det tred/eförsöksâret

uppsökande

Totalt för kontaktade hemarbetande kvinnor

Studier på fritid utan Studier på fritid med studiestöd och utan studiestöd men utan stimulansbidrag Stimulansbidrag Antal kontaktade Antal kontaktade = 234 = 230

Figur 14.15 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖ VUX lll bland Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX III hemarbetande kvinnor fördelat på erbiudet Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX III

studievillkor, procent E:

Totalt för kontaktade hemarbetande kvinnor

25 - 39 är 40-50år 51-67år Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 195 = 93 = 176

Figur 14.16 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖVUX III bland Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX HI hemarbetande kvinnor med avseende på ålder,

:l

Andel kontaktade som inte önskade deita i FÖVUX III procent

Den uppsökande verksamheten under det Ired/e/örsöksâret 205

kontaktade studieorganisatörerna 464 hemarbetande sammanlagt kvinnor tillhörande FÖVUX :s målgrupp. Hälften av de kontaktade hemarbetande kvinnorna erbjöds cirkelstudier utan särskilda studiestimulanser, medan den andra hälften hade möjlighet att erhålla studiestöd, dvs. ersättning för kostnader för barntillsyn och resor i samband med studierna. Av dem som kontaktades önskade igenomsnitt 37 procent delta i FÖVUX-studier i något av de erbjudna ämnena svenska, engelska, matematik eller Andelen studieintresserade samhällskunskap. bland de hemarbetande kvinnorna var något lägre än motsvarande andel för dem som kontaktades på arbetsplatserna. Någon signifikant skillnad mellan de båda studievillkorens rekryterande effekt bland hemarbetande kvinnor kunde inte iakttas (figur 14.15). Av figur 14.16 framgår att andelen intresserade av studier sjönk med stigande ålder även bland de hemarbetande kvinnorna. Vidare uppvisar rekryteringsresultatet, liksom för de flesta övriga grupper, en tendens till ökat studieintresse bland dem som hade längre grundutbildning. Andelen

Totalt för kontaktade hemarbetande kvinnor

Sexårig folkskola sjuårig folkskola Åttaårig folkskola eller mer Uppräknat antal Uppräknat antal Uppräknat antal kontaktade = 228 kontaktade = 184 kontaktade = 52

Figur 14.1 7 Resultat av den uppsökande verksam- Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll heten i F Ö VUX Ill bland hemarbetande kvinnor med avseende på grund- |:] Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lll utbildning, procent

verksamheten under det

206 Den uppsökande Ired/e/örsöksâret

Totalt för kontaktade hemarbetande kvinnor

Studerat utöver E] studerat utöver grundutbildning grundutbildning antal Uppräknat antal Uppräknat = 258 kontaktade = 206 kontaktade

Figur 14.18 Resultat av den uppsökande verksamheten i F Ö VUX lll bland hemarbetande kvinnor som önskade delta i FÖVUX Ill Andel kontaktade med avseende på tidigare studier utöver grundu tsom inte önskade delta i FÖVUX |II

E

bildning, procent Andel kontaktade

folkskola var 27 procent, medan motsvastudieintresserade med sexårig rande andel för dem med åttaårig folkskola uppgick till 56 procent (figur

erfarenhet av vuxenstudier var vidare något 14.17). De som hade tidigare mer intresserade än de som saknade sådan erfarenhet (figur 14.18). som hade förvärvsarbetat, var i De hemarbetande kvinnor, tidigare i FÖVUX-studier än vad fallet var högre grad intresserade av att delta

bland dem som aldrig haft förvärvsarbete (figur 14.19).

14.3.6 Fysiskt handikappade personer

sökte upp personer med skilda fysiska På två orter studieorganisatörerna verksamheten i denna grupp riktades till handikapp. Den uppsökande döva, hörselskadade och rörelsehindrade. synskadade, hade nära anknytning till någon av Studieorganisatörerna, som själva utförde rekryteringsarbetet genom hemde olika handikappgrupperna, som ej var medlemmar i de lokala besök. För att även nå handikappade, att få tillgång till olika begärde FÖVUX handikapporganisationerna, handikapp. För de myndigheters register över personer med ifrågavarande

Den verksamheten under Ltppsökande det tred/e/örsöksåret 207

Totalt för kontaktade hemarbetande kvinnor

Ej förvärvsarbete! Föfväfvsârbelat tidigare tidigare Uppräknat antal Uppfäknat antal kontaktade = 109 kontaktade = 255

Uppgift saknas från 100 personer

Figur 14.19 Resultat av den uppsdlcande verksamheten i F0 VUX III bland Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX m

láfgagfsizfgre

erfarenhet av förvärvs-

C] Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX III arbete, procent

hörselskadades vidkommande erhölls ej sådana innan den uppgifter uppsökande verksamheten påbörjades, varför kontaktverksamheten bland personer med detta handikapp inte kunde genomföras så smidigt som planerat. lnnan rekryteringsarbetet kontaktade påbörjades studieorganisatörerna alla som skulle besökas under den uppsökande verksamheten och informerade dem om vad som var planerat att äga rum. Denna förhandskontakt skedde skriftligen telefonledes och och/eller i det senare fallet var det vanligt att tid för den personliga kontakten då bestämdes. I figur 14.20 redovisas resultatet av den uppsökande verksamheten för de olika handikappgrupperna. Som av denna var andelen framgår figur studieintresserade högst bland de döva, medan de rörelsehindrade hade den lägsta anmälningsfrekvensen. Det förhållandevis låga rekryteringsresultatet bland de rörelsehindrade kan dock till stor del förklaras av att hälsotillståndet hos inom denna många grupp var så dåligt, att det helt omöjliggjorde studier. Antalet tillfrågade inom var och en av de fyra

åhandikappgrupperna var emellertid litet, varför de rent kvantitativa

resultaten av den uppsökande verksamheten för dessa grupper bör tolkas med särskild försiktighet. Med anledning av att antalet kontaktade var så litet, åskådliggörs ej rekryteringsresultatet efter uppdelat bakgrundsdata i cirkeldiagram. De uppgifter om kön och ålder som insamlats för de kontaktade inom dessa grupper redovisas dock i bilaga D.

under det

208 Den uppsökande verksamheten tredjeförsöksåret

Döva Synskadade Antal kontaktade Antal kontaktade = 82 = 47

Hörselskadade Rörelsehindrade Antal kontaktade Antal kontaktade = 103 = 174

Figur 14.20 Resultat av den uppsökande verksam- Andel kontaktade som önskade detta i FÖVUX lll heten i FÖU VX III bland fysiskt handikappade

:l

Andel kontaktade som inte önskade detta i FÖVUX Ill personer, procent

Studievillkorens rekryterande effekt

fanns fler som ville delta i FÖVUX än Då det inom flera av målgrupperna som kunde beredas försöksverksamheten, var det som tidigare plats inom nämnts nödvändigt att genom någon form av urvalsförfarande välja ut de som skulle få bedriva cirkelstudier inom försöksverksamhetens deltagare med normal arbetstidsförläggning och bland dem ram. Bland de anställda eller obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn med Skiftarbete urval. I den enkät togs därför FÖVUX-deltagare ut genom slumpmässiga

som tillsändes samtliga FÖVUX-deltagare vid studiernas början tillfråga-

något av nedanstående studievilldes de som vid rekryteringen erbjudits om det aktuella villkoret hade inverkat på beslutet att anmäla sig till kor, FÖVUX-studier.

SOU l974:54 Den uppsökande verksamheten under det rredjeförsöksârel 209

Denna fråga ställdes till: l Anställda med normal arbetstidsförlängning; studier på fritid med studiestöd och med Stimulansbidrag 2 Anställda med normal studier arbetstidsförläggning; till hälften på arbetstid och till hälften på fritid samt med studiestöd 3 Anställda med Skiftarbete inom industrin; studier på betald arbetstid 4 Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn; studier på betald arbetstid

Bland FÖVUX-deltagarna med normal arbetstidsförläggning ansåg endast ett fåtal, sju procent, att stimulansbidraget haft stor betydelse då de anmälde sig till studierna. En tredjedel av de tillfrågade ansåg i stället att de 300 kr, som skulle utgå som Stimulansbidrag, helt saknade betydelse vid beslutet om deltagande. Möjligheten att få läsa till hälften på arbetstid förefaller däremot ha haft en relativt stor rekryterande effekt. Mer än hälften av de deltagare, som erbjudits detta studievillkor, uppgav att den erbjudna studieformen haft stor betydelse när de anmälde sig till studierna (figur 14.21). Bland dem, som arbetade tre- eller fyrskift inom industrin eller hade schemalagd arbetstid inom vårdsektorn, uppgav omkring tre fjärdedelar att studievillkoret hade haft stor betydelse för deras deltagande i FÖVUX (figur 14.22). Det förefaller alltså som om möjligheten att få läsa på betald arbetstid var en nödvändig förutsättning för skiftarbetamas och den schemabundna personalens deltagande i studierna.

Studier på fritid med Studier på delad arbetsstudiestöd och stimu- tid och fritid och med Iansbidrag studiestöd Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade deltagare = 106 tagare = 115

Stor betydelse

- Llten betydelse Figur 14.21 studievillkorets betydelse vid anmälan till deltagande i M95 betvdelse FÖ VUX III för anställda med regelbundna arbets- Vet ej tider, procent

det

210 Den verksamheten under tred/eförsöksåret uppsökande

Skiftarbetare inom Personal med schemaindustrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade deltagare = 80 tagare = 86

Figur 14.22 Studievill- Stor betydelse korets betydelse vid i anrnälan till deltagande

l

F0 VUX Ill för skift- Liten betydelse arbetare inom industrin och för personal med ingen betydelse schemalagd arbetstid inom vårdsektorn, procent Vet ej

14.5 Studiestödets rekryterande effekt

nämnts i avsnitt 13.1 hade vissa deltagargrupper möjlighet Som tidigare innebar att deltagarna kunde få ersättning för att söka studiestöd. Detta kostnader för resor, måltider, bamtillsyn samt av studierna orsakade av förlorat extraarbete. I den enkät som delades inkomstbortfall på grund de som kunde erhålla ut till deltagarna vid studiernas början tillfrågades studiestödet hade haft för deras beslut att studiestöd om vilken betydelse

vilja delta i FÖVUX-studier. de hemarbetande kvinnorna avsåg ansökan om För deltagarna bland fall ersättning för bamtillsyn. Bland de hemarbetanstudiestöd i samtliga av dem som möjlighet till de kvinnorna uppgav elva procent, erbjöds för beslutet om deltagande i studiestöd, att detta hade haft stor betydelse FÖVUX. Nio procent av deltagarna från denna undersökningsgrupp ansåg hade haft liten Bland deltagarna med normal att studiestödet betydelse. endast en mindre andel av dem som hade arbetstidsförläggning ansåg detta haft för deras beslut att möjlighet till studiestöd att betydelse

anmäla sig till studier.

14.6 Ämnen

kontaktades under den uppsökande verksamheten erbjöds Alla de som matematik eller cirkelstudier i något av ämnena svenska, engelska,

Den uppsökande verksamheten under det tredjeförsöksârel 211

Anställda med regel- Anställda med skift- Personal med schemabundna arbetstider arbete inom industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal avgivna Antal avgivna Antal avgivna önskemål = 1 019 önskemål = 450 önskemål = 410

Hemarbetande Synskadade Döva kvinnor Antal avgivna Antal avgivna avgiVna

önskemål = 185 fnta

önskemål = 49 Onskemå = 35

Hörselskadade Rörelsehindrade

Antal avgivna Antal avgivna önskemål = 57 önskemål = 67

Andel som önskade läsa svenska

Andel som önskade läsa engelska _, Figur 14.23 Onskat Andel som önskade läsa matematik ämne för dem som ville dena l-FÖVUXI”, procent av avgivna önske- Andel som önskade läsa samhällskunskap mål

212 Den verksamheten under der rredje/örsöksârer uppsökande

samhällskunskap. Under rekryteringsarbetet hade studieorganisatörerna med sig delar av eller hela det kursmaterial, som var avsett för respektive ämne. De kontaktade personerna kunde härigenom få en viss uppfattning om de olika kursinnehållen. På de blanketter, som studieorganisatörerna antecknades, markerade medförde och där samtliga tillfrågade personer vilket ämne som de studieintresserade ville läsa. l studieorganisatören flera önskemål, varför det sammanlagda antalet några fall uppgavs antalet som ville deltai FÖVUX-stuönskade ämnen överstiger personer dier under det tredje försöksåret. Av figur 14.23 framgår att engelska var det mest valda ämnet bland av de döva och de hörselskadade. Hos den alla grupper med undantag senare gruppen förra gruppen ville de flesta läsa svenska, medan inom den valde Ãmnesvalet bland de döva och de majoriteten samhällskunskap. orsakat av studieorganisatörernas medvetna hörselskadade var antagligen ämne. l så små målgrupper, som det här var fråga satsning på respektive studieorganisatörerna försöka samordna önskemålen, om, måste nämligen skulle kunna komma till stånd. för att överhuvudtaget några cirklar som bland de rörelsehindrade var samhälls- Såväl bland de synskadade önskemålet. Hos de övriga grupperna alterkunskap det näst vanligaste nerade svenska och matematik som näst mest önskade ämne.

14.7 Orsaker till att vilja delta

i FÖVUX-cirklarna tillfrågades strax efter det att studierna Deltagarna påbörjats, om vad det var som gjort att de bestämde sig för att anmäla sig av en studieorganisatör. De till en studiecirkel, då de blev uppsökta svaren klassificerades i sju kategorier och svarsfördelningen avgivna redovisas i tabell D 23. ämne den vanligaste orsaken till Totalt sett var intresse för ett speciellt att man anmälde Anledningarna till att man ville sig till FÖVUX-studier. förvärva i ett visst ämne varierade. De som anmälde sig till kunskaper om man åker studier i engelska angav ofta svar som ”vore roligt att kunna utomlands” eller bra att kunna litet engelska när man ser på tv. för ett visst ämne motiverades även med svar som ”har Intresset eller vill kunna hänga med barnen i användning av det i mitt jobb” skolarbetet. Liksom under tidigare försöksår utgjorde studieorganisatörens personliga kontakt det egentliga skälet till att många anmälde sig till studierna. Svar som studieorganisatören presenterade kursen så trevligt” eller ”jag var här vanliga. har länge tänkt börja studera men det har aldrig blivit av I de grupper där studievillkoren studier helt eller delvis på arbetstid ofta utgjort den egentliga orsaken till att prövades hade studievillkoret man anmälde sig till studier. Bland dock med undantag för de döva där det handikappgrupperna, interna bortfallet på denna fråga var stort, var önskan om en fritidssysselmed andra människor vanliga skäl för anmälan till sättning och kontakt Dessa orsaker av de hemarbedeltagande. angavs även i stor utsträckning

Den uppsökande verksamheten under der rred/ejörsöksâret 213

tande kvinnorna och av den schemabundna personalen inom vårdsektorn. För de handikappade var försäkran om att de skulle få tillgång till erforderliga hjälpmedel och tillgängliga lokaler en viktig förutsättning för att anmäla sig till FÖVUX-studier.

14.8 Orsaker till att inte vilja delta

Efter det att den uppsökande verksamheten avslutats gjordes en uppfölji form ning av telefonintervjuer med ett urval av dem som avböjt deltagande i FÖVUX. Därvid tillfrågades dessa personer om anledningen till sina beslut.

Skälen för att inte kunna eller vilja bedriva cirkelstudier varierade mellan och inom de olika grupperna. Bland de anställda med normal ar-

betstidsförläggning var det vanligaste skälet till att inte vilja delta, att hemmet och familjen tog all fritid i anspråk. Många uppgav också att de var upptagna med andra studier eller föreningsuppdrag. Fritiden ansågs inte räcka till för ytterligare aktiviteter.

Drygt en fjärdedel av de skiftarbetande inom industrin ansåg sig vara för gamla för att studera. Att det inom denna målgrupp finns ett starkt

negativt samband mellan stigande ålder och benägenhet till att studera, har även konstaterats i tidigare års försöksverksamhet. Skälen härtill kan vara flera. Den fysiska och psykiska påfrestning, som skiftarbete innebär,

upplevs allt tyngre med stigande ålder, och i samma takt minskar förmodligen möjligheten att klara av studier. Det näst vanligaste skälet i denna grupp till att avböja deltagande sammanhänger också med detta;

många skiftarbetare uppgav sig vara för trötta efter jobbet för att orka studera. Tillsammans utgör dessa båda orsaker till att avstå från studier nästan hälften av de svar som lämnades från de skiftarbetande inom industrin.

De anställda med obekväma arbetstider inom vårdsektorn svarade likaså i stor utsträckning att de var för gamla eller att de inte orkade

bedriva studier. Att svaren från skiftarbetarna och vårdpersonalen till stora delar överensstämde förefaller naturligt, eftersom vårdpersonalens arbetsförhållanden ofta kan vara lika krävande som skiftarbetamas och dessutom har många därtill ett större ansvar för skötseln av hem och familj. Bland den schemabundna personalen var det också många som angav bristande intresse för studier som skäl till att avböja deltagande i FÖVUX.

De hemarbetande kvinnorna uppgav, något oförklarligt, sjukdom som den vanligaste anledningen till att de avstod från studier. En annan orsak, som ofta angavs, var att studierna skulle inskränka alltför mycket på den

tid som hem och familj krävde.

Bland de handikappade var bristande hälsa orsak till att många inte kunde delta i studier. hälften Omkring av de tillfrågade i dessa grupper angav svar som ”sjukdom” eller ”orkar ej på frågan om varför de inte anmält sig. De hörselskadade utgjorde dock Bland de

ett undantag.

verksamheten under det tredjeförsöksâret

214 Den uppsökande

stu dieintresse och tidsbrist tillfrågade i denna grupp var i stället bristande

i FÖVUX. de vanligaste skälen till att avböja deltagande

14.9 från studieorganisatörerna Synpunkter

verksamheten avslutats, intervjuades samt liga studie- När den uppsökande de hade fått. l det följande redovisas organisatörer om de erfarenheter

och några av problemen i rekryteringsarbetet. deras synpunkter

14.9.l Uppsökande verksamhet på arbetsplatser

verksamma en vecka med rekryte- I allmänhet var studieorganisatörerna

verksamheten bedrevs liksom ringen på arbetsplatserna. Den uppsökande

och i huvudsak de uppsökta under arbetstid genom samtal med tidigare

en och en. och erfarenheter sammanföll i myc- Studieorganisatörernas synpunkter under de två första försöksåren. ket hög grad med dem som lämnats att rekryteringsarbetet under- Liksom då betonade studieorganisatörerna sedan tidigare. Gemenom de var bekanta med de uppsökta lättades skapade snabbare kontakt. samma erfarenheter och en likartad bakgrund

förhållanden, beträffan- Överhuvudtaget gav kunskap om den uppsöktes

och ett bättre resultat i den uppsökande de både familjen arbetet,

verksamheten. argumenten från dem var ett av de vanligaste ”Jag är inte intresserad som detta argument var det som avböjde deltagande i FÖVUX, samtidigt

att bemöta. Ofta kunde dock som var svårast för studieorganisatörerna en annan. ana att den egentliga orsaken var studieorganisatörerna tveksamma, som måste Ett problem utgjorde de många speciellt fatta beslut om deltagande. En kontaktas flera gånger innan de kunde

en äldre kvinna vid sex olika tillfällen, studieorganisatör hade kontaktat ”dom innan hon slutligen bestämde sig för att avstå med motiveringen

bara att skratta åt mig”. En annan studieorganiandra i cirkeln kommer

lösa detta problem genom att hon på en stor avdelning satör lyckades dit de tveksamma kunde komma satte sig i en centralt belägen glashytt, eller titta i studieflera med studieorganisatören gånger och diskutera både de som genast anmälde sig och de materialet. Många kontaktade,

att förutsättningen för att de skulle delta i som var tveksamma, betonade

var att alla de övriga deltagarna också var nybörjare. en studiecirkel väl framhöll behovet av att de själva var mycket Studieorganisatörerna för att kunna informera om dem orienterade i de olika studiematerialen

Under rekryteringsarbetet hade många tillfredsställande sätt. på ett hade tillräckliga insikter i de märkt att de inte studieorganisatörer och matematik, och kursmaterial, som skulle användas i ämnena svenska

inte kunde ge den information som önskades. att de därför titta studiematerialen var liksom tidigare Att låta de uppsökta igenom

men i vissa fall kunde detta också ge ett viktigt led under kontaktarbetet, vid en hastig titt att resultat. Vissa av de uppsökta tyckte negativa

Den uppsökande verksamheten under det rred/e/örsöksâret 215

studiematerialet såg avskräckande ut och sa ”inte kanjag lära mig allt det här eller något liknande. Det förekom också att några lånade hem materialet till påseende innan de definitivt anmälde sig. Många av dem som studieorganisatörerna kontaktade hade sådana

att de inte kunde binda sig för att vara borta en speciell hemförhållanden, kväll i veckan. Vid rekryteringen av dubbelarbetande kvinnor visade det sig dock att det studievillkor, som innebar studier förlagda på arbetstid, effektivt undanröjde hinder av detta slag.

Enligt studieorganisatörerna var alla uppsökta på skiftarbetsplatserna mycket positiva till principen att låta skiftarbetare bedriva studier på arbetstid. Bland de äldre fanns det dock de som ansåg att detta erbjudande kom för sent för deras del. En del skiftarbetare ansåg att det skulle bli för arbetsamt att studera i anslutning till arbetet. De motiverade detta med att man som skiftarbetare inte orkar koncentrera sig för att studera mitt under pågående skiftgång, eftersom själva tillräckligt omställningen till olika arbetstider är mycket krävande. Tanken på att få ledigt för studier en hel dag i taget framfördes av några som en möjlig lösning. På båda de berörda fanns skiftföretagen avdelningar med mycket besvärliga arbetsförhållanden vilket påverkade nerekryteringsresultatet gativt och medförde att endast ett fåtal på dessa avdelningar anmälde sig till FÖVUX. Bland de anställda på vårdinstitutionerna fanns, liksom bland skiftarbetarna inom industrin, många som det ansåg att skulle bli för tröttsamt att lämna arbetet för att under några timmar konwntrera sig på studier. Några av de kontaktade ställde sig också tveksamma till om en vikarie verkligen skulle kunna klara av deras arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.

14.92 Uppsökande verksamhet bland he/narbetande kvinnor

För att undvika de negativa reaktioner, som kan uppstå om studieorganisatören uppfattas som ”försäljare, underströk studieorganisatörerna betydelsen av att målgruppen förhandsinformerades om den uppsökande verksamheten. Vidare framhöll vikten av att de studieorganisatörerna hade tillräckligt mycket gemensamt med de uppsökta för att samtalen skulle kunna föras på ett naturligt sätt. Flera studieorganisatörer ansåg, att den viktigaste för att erhålla förutsättningen ett gott rekryteringsresultat bland hemarbetande kvinnor var, att studieorganisatören själv hade prövat hemmafrurollen och därigenom fått insikt i den tristess och

isolering som hemmafrun ofta upplever i sin tillvaro.

Många av de kontaktade kvinnorna måste ha mannens tillstånd för att anmäla sig till FÖVUX-studier. Vissa av dem hade män som t. ex. var idrottsintresserade, vilket ofta innebar att kvinnans till att möjligheter delta i en studiecirkel en bestämd kväll i veckan var beskuren. Bland småbarnsmammorna var det vanligt att vilja vänta några år med att börja studera för att barnen bättre skulle klara sig själva. studieorga-

nisatörerna ansåg att det i dessa fall var viktigt med en uppföljning i form

216 Den verksamheten under de! tredje /örsöksâret uppsökande

av en återkommande verksamhet, eftersom många av dem uppsökande med största sannolikhet inte skulle anmäla sig till studier på eget initiativ. utgjorde ofta såväl ett ekonomiskt som ett praktiskt Barntillsynen vilket studieorganisatörerna bäst kunde lösas genom en problem, enligt anordnad barntillsyn i anslutning till studiecirkelverksamheten. kollektivt

14.9.3 Uppsökande verksamhet bland handikappade

var i så dålig fysisk kondition eller fick så Många av de rörelsehindrade att de inte hade någon möjlighet att krävande medicinska behandlingar, i studier. De flesta utgick från att studierna var förlagda på delta kvällstid, då de inte skulle orka delta, men då de fick besked om att till studiecirkeln även kunde förläggas till dagtid, ökade deras möjligheter Informationen om att studielokalerna var utformaatt orka med studier. för rullstolsbundna och övriga rörelsehindde med tanke på tillgänglighet rade bidrog även till att flera kunde anmäla sig som deltagare. När den kommunala färdtjänsten inte fungerade gavs deltagarna bekostnad. Det förekom möjlighet att färdas med taxi på FÖVUX:s flera som inte ville emellertid enligt studieorganisatörerna personer den kommunala färdtjänstbussen, eftersom de ansåg det nedsätutnyttja skulle ha föredragit tande att behöva resa med den. Också dessa personer att få åka taxi till studielokalen. underströk betydelsen av att de själva hade Studieorganisatörerna av eller insikt i hur arbetsamma och tidskrävande många erfarenhet och att man av den anledningen dagliga sysslor var för en rörelsehindrad, inte borde försöka övertala en handikappad, som inte själv trodde sig om

att orka med att studera. framhöll vik- Också beträffande de synskadade studieorganisatörerna kom från samma grupp som de uppsökta. Bara en ten av att uppsökaren trygghet, förstå sammanhanget och sådan person ansågs kunna ge riktig svar på frågor. Det var också viktigt att studieorganisatören ge adekvata fanns tillgänglig för kontakt under studietiden. Däremot ansåg studieatt det var av mindre betydelse, att organisatörerna bland de synskadade verksamheten skedde genom personliga besök. Telefonden uppsökande eftersom kontakten mellan kontakt kunde här ofta ge samma resultat, synskadade bygger på muntlig kommunikation.

14.10 FÖVUX-deltagarnas syn på studieorganisatörer

Vid studiernas tillfrågades samtliga deltagare, vilka egenskaper de början hos en studieorganisatör. Den fråga som därvid ställdes ansåg vara viktiga som sammanställts utifrån de var försedd med fasta svarsalternativ, betoresultat som tidigare försöksverksamhet givit. De flesta deltagarna var välinformerad vad nade nödvändigheten av att studieorganisatören som helhet. Han/hon borde kunna ge klara gällde studiesituationen praktiska detaljer såsom tid och plats för besked såväl på frågor rörande eventuella kostnader i samband med studierna cirkelsammankomstema,

Den Llppsökande verksamheten under det Ired/e/örsöksârer 217

och vem som skulle vara cirkelledare, som på frågor rörande kursens innehåll och svårighetsgrad samt kursmaterialet. Att studieorganisatören kunde väcka intresse och stimulera till studier bedömdes likaså som en viktig egenskap av många deltagare. Deltagarna framhöll vidare att studieorganisatören borde känna till och förstå den uppsöktesåsituation och näraliggande problem, kunna prata enkelt och inge förtroende. Dessa egenskaper betonades särskilt av de handikappade deltagarna. De döva påpekade vidare i högre grad än andra, att det var en fördel om studieorganisatören och den uppsökte kände varandra sedan tidigare. Detta får ses mot bakgrund av att de döva i större utsträckning än andra grupper är beroende av studieorganisatören och har svårare att kontrollera informationen. Att studieorganisatören skall kunna uttrycka sig enkelt var ett önskemål främst i de grupper, som helt bestod av eller dominerades av kvinnor, dvs bland hemarbetande kvinnor och schemabunden vårdpersonal. Deltagarna ansåg däremot inte att övertalningsförmåga var någon värdefull egenskap hos en studieorganisatör. I de flesta deltagargruppema erhöll detta svarsalternativ ingen markering (se tabell 0.25). Det skulle kunna tänkas, att de personer, som inte påbörjade FÖVUXoch de som avbröt studierna, gjorde detta eftersom de anmält sig studier, mer eller mindre mot sin vilja under påverkan av det sociala tryck, som uppstod på arbetsplatsen i bostadsområdet respektive under den uppsökande verksamheten. Dessa grupper därför tillfrågades om de känt sig påtvingade studierna när de kontaktades av studieorganisatören. Endast sex procent i vardera gruppen besvarade emellertid denna fråga jakande. Det förefaller alltså som om de kontaktade inte upplevde den uppsökande verksamheten som ett intrång i sin integritet.

15 Studieverksamheten under

det tredje

försöksåret

15.1 Urval av till studiecirklarna

deltagare

Enligt den plan, som fastställts för FÖV UX lll, beräknades försöksverksamheten sammanlagt omfatta 110 studiecirklar. Av skilda skäl bildades emellertid 114 studiecirklar. I likhet med de två tidigare årens försöksverksamhet var intresset för att delta i FÖVUX-studier så stort att endast en del av dem som ville delta kunde beredas plats i studiecirklar inom ramen för FÖVUX. Ett slumpmässigt urvalsförfarande av FÖVUX-deltagare var därför nödvändigt i vissa fall. De, som inte kunde beredas plats i FÖVUX-cirklar, erbjöds dock helt kostnadsfria cirkelstudier i ABF:s och TBV:s verksamhet. En reguljära uppställning över antalet planerade och antalet startade cirklar inom FÖVUX Ill presenteras i tabell D26.

15 .l .l Anställda med normal arbetstidsförlággning I den uppsökande verksamhet, som bedrevs på arbetsplatser med anställda med normal arbetstidsförläggning, prövades den rekryterande effekten av fyra olika studievillkor (se avsnitt l4.3.1). l de studiecirklar som därefter bildades, skulle studievillkorens betydelse under studietiden belysas. För vart och ett av de fyra studievillkoren planerades 14 studiecirklar, så att det sammanlagda antalet cirklar skulle uppgå till 56. De studieorganisatörer, som utförde rekryteringsarbetet bland anställda med normal arbetstidsförläggning, kontaktade sammanlagt 2 349 personer och av dem önskade 943, dvs. 40 procent, delta i FÖVUX-studier. Eftersom antalet studieintresserade var betydligt större än som kunde beredas i plats FÖVUX-cirklar enligt försöksplanen, utvaldes FÖVUX-deltagarna slumpvis bland alla dem som ville delta. Sammanlagt 57 studiecirklar bildades bland anställda med normal arbetstidsförläggning. I de följande avsnitten om studiecirkelverksamheten kommer resultat från endast 53 cirklar att redovisas. Anledning till att fyra cirklar har utgått ur resultatredovisningen är att vid ett av företagen där de anställda skulle erbjudas studievillkoret studier på delad arbetstid och fritid, erbjöds de i stället fritidsstudier med timersättning för halva studietiden. Detta på grund av att företaget inte ansåg sig kunna avvara anställda.

Studieverksamheren under det tredje SOU |974:54

220 _försöksårel

15 . 1.2 Anställda med obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn

där skiftarbetare inom industrin och personal med På de arbetsplatser arbetstid inom vårdsektorn uppsöktes, planerades sammanschemalagd 18 studiecirklar. Eftersom de som var intresserade av att delta var lagt betydligt fler än som kunde beredas plats inom de planerade cirklarna, ut genom slumpmässigt urval bland dem som anmält sig. togs deltagarna Efter det att urvalsdragningen var gjord diskuterades deltagarförteckningarna med berörda I ett fåtal fall visade det företags personalavdelningar. att att då sig vara nödvändigt byta ut någon av dem som utvalts delta, svårigheter med att ordna ersättare förelåg. speciella 21 studiecirklar bildades bland anställda med obekväma Sammanlagt arbetstider. Nio av cirklarna utgjordes av deltagare med Skiftarbete inom och tolv med schemalagd arbetstid inom vårdsekindustrin, av deltagarna

torn.

15. 1.3 Hernarbetande kvinnor

På två orter bedrevs verksamhet bland hemarbetande kvinuppsökande nor. Planen för det tredje försöksåret upptog sammanlagt 18 studiecirklar med från denna Antalet anmälningar räckte dock deltagare målgrupp. endast till 14 studiecirklar.

15.1.4 Fysiskt handikappade personer

döva, hörselskadade och rörelsehindrade personer uppsöktes Synskadade, skulle sammanlagt 18 av studieorganisatörer på två orter. Enligt planen med från de olika handikappgruppema ingå i studiecirklar deltagare försöksverksamheten. Totalt bildades 22 studiecirklar, varav sju med synfem med med hörselskadade och sex med rörelseskadade, döva, fyra hindrade deltagare.

15.2 Cirkelsammankomstemas antal och tid

och november 1972 startade de studiecirklar, som ingick idet l oktober årets försöksverksamhet. försöksplanen skulle cirklarna i tredje Enligt Ill omfatta 40 - 60 studietimmar. De flesta cirklarna höll sig FÖVUX också inom denna ram. Medelvärdet för samtliga 110 cirklar var 46

studietimmar. Ett tiotal av cirklarna hade emellertid färre studietimmar, ofta beroende under studietidens gång blivit för få. Två på att deltagarna under tid än 60 studietimmar. Enligt den studiecirklar pågick längre som träffats med arbetsgivarna om ersättare för dem som uppgörelse i studiecirklarna var studietiden 60 timmar för samtliga tolv cirklar deltog bland den schemabundna personalen. Av schematekniska skäl pågick sammankomst för vårdpersonalen itre studietimmar. l den övriga varje försöksverksamheten förekom endast några cirklar, som hade samman-

Studieverksamheren under de! Iredjefözsöksâret 221

komster om tre studietimmar. l dessa cirklar var detta resultatet av en överenskommelse mellan cirkelledare och deltagare. Det stora flertalet av studieeirklarna under det tredje försöksåret hade dock sammankomster om två studietimmar.

15.3 Studielokaler

Studielokalerna var, liksom under de två tidigare försöksåren, av många olika slag. I de cirklar, där deltagarna bedrev fritidsstudier, användes studieförbundens reguljära lokaler, dvs. ibland skollokaler. De studiecirklar, där deltagarna läste helt eller delvis på arbetstid disponerade studielokaler på respektive arbetsplats. För studiecirklama inom handikappgruppema användes i vissa fall lokaler med speciell utrustning. De hörselskadade använde således lokaler, där hörselslinga fanns inmonterad, och de rörelsehindrade använde lokaler, som var anpassade till rullstolsbundna deltagare. l de studielokaler, som användes av synskadade deltagare, var det ofta nödvändigt att komplettera allmänbelysningen med en stark bländfri belysning. Några deltagare behövde dessutom punktbelysning.

15.4 Cirkelledare

15 .4. 1 Cirkelledarna i F Ö VUX III

Under det tredje försöksåret arbetade 72 personer som cirkelledare i FÖVUX. Den övervägande delen, omkring två tredjedelar, var personer under 30 år. Vidare var 45 av de 72 eirkelledarna kvinnor. Cirkelledarnas formella utbildning var mycket varierande. 38 av dem hade avlagt akademisk examen eller bedrev universitetsstudier. Av de återstående eirkelledarna hade flera studentexamen eller realexamen med gymnasiekompetens i vissa ämnen. Endast ett fåtal av eirkelledarna hade folkskola som enda formella skolutbildning. Omkring två tredjedelar av de cirkelledare som arbetade inom FÖVUX under det tredje verksamhetsåret, hade erfarenhet av cirkelledararbete. Av dessa hade många dessutom i de speciella kurser som deltagit studieförbunden anordnar för att utbilda dock hade flertalet cirkelledare, deltagit endast i en sådan kurs. Inför det tredje årets försöksverksamhet anordnades särskild cirkelledarutbildning i form av en tvådagarskurs som ägde rum i Söderköping. Främst på grund av att en del cirkelledare var upptagna av undervisning under de dagar då FÖVUX:s kunde cirkelledarutbildning ägde rum, denna inte genomföras så koncentrerat som planerat. De cirkelledare som inte deltog i denna kurs informerades senare vid ett flertal olika tillfällen.

SOU l974z54

222 Srudieverksamhøten under det tredjeförsöksârer

§00

www mo.

hm Np NN op pp p

oucmuøn._mEmI

.ocaSx

:E55

.§00 mm

mmm

mm hp pp mp p

umâwâ

m

vom_ m.

Eoc_ å

mEwcom

503.02!?

E935

_mccain_ vor: nzämntm

...zuummmfwu

D o. pp mp .xooo B mm

mm hp p p

mo:

czumatc..

.amaåzmmw

Pöuonrâutxw

EDC_

antar_

muåmmzu

oxooo mmm

omm

ON m_ o. Np mp p

uoE

xâazzmzäø

mn=mac mcucanömm. .mbzüønä

uuzâmøhmwáp»

.wmcmc

m;

.m

ana..

ton

:manga

8:_ Se_ :oo

mån Eom _ “mean .m3 kb;

cmE

Extrat

mzwwztmx

:m bn»

pocEm

:z

mcpcaâ..

En

Eon UUCG..

mczmm

:m c

uoEøñu

Eon

m:

mm k: ...Sw *wa

_mxae

mccsx mccax main

nos.. m._m än.. nå:

tum..

E? m... _...

m._m

:Ei

_WHC

.mac/x

Studieverksamheren under der rredje/örsöksâret 223

mm m_ C 0 m C C

C C

§00_

Cm mm

wUEDCEUmEpOI

.Såå

azâwza

CN m m m C mC C mp m

go.:

v0 mm

»v

ä

oumumxzorsvx

:täcka

.wäuumwahu

om m. I m_ NN n I v n

§8_

nu C

me:

xmmuååum

...S00

Exakt_

muäâsâ

CN m: n v w mp C m_ I

§09

hm B

xmäzxäaäø

mvmumxøpim

na=säasza

...m

E»

cum.

8:_

cäaaa

8:_

Con_

Szêm

...oo

Eon

_

:mE

kb:

82V...?

.mä

pocEm

Qom

:m

.uoE

22:88.

Enn

än z.:

mEcuö

.Ok

norrmän

tm Eon

»asså

mm m;

o:_m>m

mcczv_ mccax 35.:_ :.95: E920

NWN

m._m Unn.. m...? m...? m: mzw: mzm: _

._.

.Sa/x

.N

;avi

.m .v .m

_S:

.w .n .m .m

224 Sludieverksamhelen under det tredjeförsöksâret

15.4.2 FÖ VUX-deltagarnas synpunkter på cirkelledare

iFÖVUX avslutades, besvara- På våren 1973, strax innan studiecirklarna i vilken de bland annat tillfrågades om vilka de deltagarna en enkät, Frågan var försedd med egenskaper de ansåg vara viktiga hos cirkelledare. ett antal fasta svarsalternativ och deltagarna ombads att göra högst tre

15.1 och 15.2 överstiger antalet markeringar, varför antalet svar i figur

personer som svarat. kunskaper till deltagarna, ansågs Att på ett klart sätt kunna förmedla vara den viktigaste egenskapen hos en cirkelledare. oavsett deltagargrupp betonade cirkeldeltagarna därnäst Med undantag av handikappgrupperna i det aktuella ämnet. De vikten av att ledaren hade erforderliga kunskaper att cirkelledahemarbetande kvinnorna ansåg det vara av stor betydelse inte behövde känna sig ren uppträdde på ett sådant sätt, att deltagarna Denna synpunkt framkom också oroliga över att ”göra bort sig” i cirkeln. framhöll de bland de rörelsehindrade. Av handikappgrupperna tydligt som innebar förståelse och tolerans synskadade och de döva egenskaper betonade vikten av att cirkeldeltagarna. Den senare gruppen gentemot behandlade alla lika och inte höll sig ledaren uppträdde demokratiskt, att cirkelledaren skulle delta i utanför gruppgemenskapen. Förutom de hörselskadade att han/hon borde framhöll särskilt gruppgemenskapen

uppträda kamratligt.

15.5 Studiematerial

användes i huwdsak samma I ämnena svenska, engelska och matematik Erfarenheterna av dessa studiematerial, som under det andra försöksåret. i FÖVUX :s andra delbetänkande, Fortsatt Studiematerial finns redovisade för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU uppsökande verksamhet de här berörs endast kortfattat. l samhällskunskap 1973:9), varför en reviderad version av ett material, som använts under de två användes

tidigare åren.

15.5.1 Svenska

som läste svenska använde 15 Svenska Av de sammanlagt 16 studiecirklar i samarbete mellan Nu som kursmaterial. Denna kurs har producerats Den återstående studie- Brevskolan, Hermods, Sveriges Radio och TRU. som bestod av synskadade deltagare, läste i stället cirkeln i svenska,

punktskrift. Nästan hälften av cirkelledarna i svenska ansåg att Svenska Nu var för

svår för deltagarna, och endast till vissa delar avpassad efter deltagarnas med döva deltagare, var förkunskaper. Speciellt i de tre studiecirklarna kritiska till detta material, som de fann vara cirkelledarna påtagligt och inte alls avpassat efter deras alldeles för svårt för deltagarna

förkunskaper.

Studieverksamheren under det rredje/örsöksârer 225

Ett par av cirklarna använde alla de ljudband, som hör till kursen, och mer än hälften av cirklarna använde några ljudband. l de fall där cirklarna inte hade använt Ijudbanden motiverade cirkelledaren detta med att de inte tyckte om att använda sådana eller med att bandens innehåll inte var bra. En studiecirkel läste Svenska Nu under höstens sammankomster och de första fem delarna av TRU-kursen Ut med språket under våren. Enligt cirkelledaren hade bytet av kursmaterial haft en starkt stimulerande effekt på deltagarna, som dessförinnan hade varit beredda att avbryta sina studier. De blev emellertid intresserade mycket av svenska språket, då det nya kursmaterialet infördes i cirkelstudierna.

l5.5.2 Engelska

Som tidigare redovisats i avsnitt 14.6 var engelska det ämne, som totalt sett erhöll de flesta anmälningarna. Av de 110 studiecirklar som ingick i det tredje försöksåret, läste cirkeldeltagama i 61 cirklar engelska. l studiecirklar samtliga i engelska användes den av Sveriges Radio och Brevskolan producerade nybörjarkursen Start. De flesta studiecirklarna hann under läsåret med både del l och del 2 av Start, medan några läste bara del l. Cirkelledarna ansåg att kursmaterialet alldeles utmärkt för fungerade FÖVUX-deltagarna. svårighetsgraden ansågs väl avpassad och deltagarna var mycket intresserade och aktiva. Hälften av cirkelledarna använde eget tilläggsmaterial i studiecirklarna. I majoriteten av cirklarna användes samtliga ljudband som hör till kursen, och i de övriga användes nästan alla band. l likhet med förhållandet under föregående års försöksverksamhet hade många cirkeldeltagare också under FÖVUX lll svårigheter att uppfatta vad som sades på Ijudbanden. Dessa svårigheter betonades speciellt i grupperna med hörselskadade deltagare.

l5.5.3 Matematik

Samtliga 17 studiecirklar i matematik använde Brevskolans och TRU:s Matematik på nytt som kursmaterial. Hälften av cirklarna hann endast med att behandla den första delen av Matematik medan den på nytt, andra hälften hann med både del l och 2. l en cirkel lästes även del 3. l ett par av cirklarna uppfattades materialet som alltför elementärt, och inte i någon studiecirkel upplevdes det som för svårt. Enligt många cirkelledare var flertalet deltagare mycket som var nöjda med materialet, aktiverande i studiearbetet. En stor del av cirkelledarna kompletterade kursmaterialet med egna övningsuppgifter, eftersom ville öva deltagarna praktiskt så mycket som möjligt. Endast en tredjedel av studiecirklarna utnyttjade de ljudband som hör till kursen. Som anledning till att inte använda Ijudbanden uppgav deltagarna oftast, att dessa inte skulle än vad

ge mera läsningen i

kursboken och diskussionerna med cirkelledaren gjorde. 15

det

226 Srudieverksamheren under rredjeförsöksâret

15.5.4 Samhällskunskap

ingick i det tredje årets 16 studiecirklar i ämnet samhällskunskap De flesta cirklarna i detta ämne använde Samhället försöksverksamhet. som kursmaterial. En av cirklarna använde TRU-kursen från Brevskolan Vi kallar dem U-länder, medan en läste både denna kurs och Samhället,

och en använde Vårt samhälle och Vår trygghet.

15.5.5 Inställning till audivisuella hjälpmedel

I drygt två tredjedelar av cirklarna användes ljudband på cirkelsammankomsterna. I de cirklar, där band användes, var i genomsnitt drygt hälften av deltagarna uttalat positiva till detta. Omkring fem procent av deltagaroch de resterande na ansåg att band inte borde användas i cirkelarbetet att det saknade betydelse om band användes eller ej. deltagarna uppgav emellertid att ljudkvaliteten på 28 procent av deltagarna påpekade vad som sades banden ofta varit så dålig att det varit svårt att uppfatta och 22 procent ansåg att bandinspelningarna hade gått för fort. Cirkelledarna tillfrågades om de generellt sett ansåg det vara av värde De cirkelledare, som hade erfarenhet av att använda band i cirkelarbetet. att ljudband eller som ledde cirklar i engelska, ansåg i stor utsträckning i cirkelarbetet. Av de övriga utgjorde ett nödvändigt komplement cirkelledarna ansåg många att ljudband kunde vara bra som omväxling. som var till att använda ljudband, ansåg De cirkelledare, negativa mestadels att ljudkvaliteten ofta var alltför bristfällig.

15.6 Arbetet i cirklarna

försöksåren rapporterade cirkelledarna regel- I likhet med de två tidigare fortlöpte i cirklarna, om vilka bundet till FÖVUX dels om hur arbetet och dels också om deltagarnas frånvaro och vilka problem som uppstod, och erfarenheter som härvid orsaker de uppgav till den. De synpunkter under de erhölls sammanföll i mycket hög grad med dem som lämnats

föregående försöksåren. av cirkelledarna ansåg att arbetet i FÖVUX- Omkring en tredjedel det som de hade erfarenhet av från andra cirklarna skilde sig från hade därvid skillnader i studiecirklar. Några av cirkelledarna upplevt som t ex att FÖVUX-deltagarnas skiftande förkunskaper negativ riktning, mera krävande för ledaren. De flesta som hade gjorde cirkelarbetet sådana. Om en grupp med skillnader nämnde dock positiva upplevt gjorde en cirkelledare deltagare som hade regelbundna dagtidsarbeten gruppen är iakttagelse: ”Deltagarna är mer ovana vid studier, följande och stämningen har varit otvungen redan från början. ovanligt homogen Dessutom är deltagarna inte så ängsligt flitiga som vanliga nybörjare”.

Och om en studiecirkel med hemarbetande kvinnor uppgav en cirkelledare: ”Det fordras större tålamod, och man måste gå långsamt tillväga och ålder hos deltagarna. Men det är också ett beroende på förkunskaper

Srudieverksamheten under det tredjefärsöksârer 227

mycket tacksamt arbete”. l cirklarna med handikappade deltagare var det ofta nödvändigt med en grundlig studieteknisk handledning vid studiernas början. Många deltagare i dessa grupper behövde använda olika tekniska hjälpmedel i studiearbetet såsom t ex bandspelare. Bland de synskadade fanns deltagare som behövde hjälp med att prova ut ett lämpligt förstoringsglas.

15.7 studieorientering

Cirkelledarna gav handledning i Studieteknik i början av studiecirkelns arbete. Under vårterminen skulle deltagarna enligt planen dessutom få studieorientering av yrkesvägledare från arbetsmarknadsverket. l februari och mars 1972 anordnades endagskonferenser, där de flesta av cirkelledarna och de AMS-tjänstemän som skulle handha studieorienteringen deltog. På dessa konferenser diskuterades hur studieorienteringen skulle läggas upp i studiecirklarna för olika deltagargrupper. Härvid behandlades innehållet i det för FÖVUX-deltagarna speciellt utarbetade häftet Utbildnings- och arbetsmarknadsinformation. Häftet var utformat som ett diskussionsunderlag, och där ingick avsnitt som avsågs stimulera cirkeldeltagarna till samtal kring förändringar inom utbildningsväsendet och inom arbetslivet. Vidare fanns bl a avsnitt som berörde arbetsmarknadsutbildning. Avsikten var att cirkelledarna först skulle ägna en del av eller - om deltagarna så önskade - en hel cirkelsammankomst till att gå igenom arbetshäftet och därvid ta reda på, om det fanns speciella önskemål hos deltagarna angående vad yrkesvägledaren främst skulle ta upp vid sitt kommande besök i cirkeln. I de följande avsnitten redovisas dels hur inslaget av studieorientering utformades i cirklarna, dels hur det uppfattades av cirkelledarna, deltagarna och tjänstemännen från arbetsförmedlingen.

15 .7.l Cirkelledarnas syn pâ studieorienteringen I den enkät, som besvarades av cirkelledarna vid vårterminens slut, uppgav 90 procent av dem, att deras cirklar hade fått den avsedda utbildnings- och arbetsmarknadsinformationen. l några av dessa cirklar gavs informationen av cirkelledaren enbart och i några var det först cirkelledaren och därpå någon tjänsteman från ortens arbetsförmedling som informerade. Det vanligaste var dock att enbart en tjänsteman från arbetsförmedlingen skötte informationen. Häftet Utbildnings- och arbetsmarknadsinformation hade delats ut i 98 procent av alla cirklar. Cirkelledarna ansåg att häftet var lagom rikt på information och ganska intressant, men däremot föga aktiverande och ganska allmänt hållet. l en tredjedel av cirklarna hade deltagarna framfört önskemål till ledarna om vad yrkesvägledarens information skulle innehålla. Dessa önskemål vidarebefordrades sedan antingen till studieförbundsavdelning-

228 Studieverksamheten under det tredjeförsöksârer

en eller - mindre ofta - direkt till den tjänsteman som skulle besöka

cirkeln. var något varierande för olika De områden, som togs upp i cirklarna, l de cirklar, som bestod av anställda med regelbundna deltagargrupper. lades och i arbetstider, tyngdpunkten på arbetsmarknadsutbildning, var det främst arbetsvårdsfrågor som togs upp. I de handikappgrupperna åt en orientering om AMS. övriga cirklarna gavs det största utrymmet av cirkelledarna ansåg att informationen hade haft stort En femtedel i deras cirklar, och mer än hälften av dem ansåg att intresse för deltagarna den hade haft något intresse. Två tredjedelar av cirkelledarna uppgav att till diskussioner i studiecirklarna under informationen hade gett upphov och ungefär en den sammankomst som ägnades åt studieorienteringen av cirklarna hade diskuterat dessa frågor även efter denna tiondel

speciella sammankomst. Hälften av cirkelledarna ansåg att deltagarna föreföll nöjda med den

av ledarna varit information de fick. 12 procent ansåg att deltagarna att deltagarna förefallit mycket nöjda. Resten av cirkelledarna uppgav inför eller missnöjda med den information som givits. Totalt likgiltiga hälften av cirkelledarna att detta slag av information borde tyckte knappt cirklar på FÖVUX-nivå. Av dem som ansåg att informationen ges till att någon från arbetsförmedlingen skulle vara borde ges, ansåg flertalet

rätt person att informera ifrågorna.

l5.7.2 Deltagarnas syn på studieorienteringen

mellan 74 och 93 procent att Av deltagarna i de olika grupperna uppgav De som fått denna information tillfrågades i de fått studieorientering. denna varit av intresse för dem personligen. l alla vilken utsträckning utom bland de skiftarbetande inom industrin, ansåg mer än grupper, informationen om utbildning och arbetsmarkhälften av deltagarna,att var något mer nad varit av ringa eller inget intresse. De skiftarbetande inställda till (figur 15.3). Resultaten från positivt studieorienteringen redovisas inte i figurform, då deltagarna i de olika handikappgrupperna antalet i dessa grupper var mycket litet. personer orsaken fann informationen mindre Den vanligaste till att deltagarna att den var tråkig, innehöll för mycket fakta intressant var att de tyckte Många framhöll också att de inte och inte berörde deltagarna personligen. var intresserade, eftersom de inte hade några planer på att byta respektive - för de hemarbetande kvinnorna - att söka arbete.

som fann studieorienteringen intressant, motiverade ofta De deltagare, detta att. det var bra att få reda på hur arbetsförmedlingen med, samt att få veta vilka möjligheter till vidareutbildning som fungerade fanns.

15 .7.3 Arbetsförmedlingstjänstemännens syn på studieorienteringen

hade de medverkat i Enligt arbetsförmedlingstjänstemännens rapporter besvarade efter varje 77 procent av FÖVUX-cirklarna. Tjänstemännen

Studieverksamheren under det tredje/örsöksâret 229

Anställda med regeI- Anställda med skiftbundna arbetstider arbete inom industrin Antal tillfrågade dei- Antal tillfrågade deItagare = 240 tagare = 54

Personal med schema- Hemarbetande Iagda arbetstid inom kvinnor Våd$9t°' Antal tillfrågade deI- Antal tillfrågade del- tagare = 97 tagare = 77

Informationen var av stort intresse

l: Informationen var av ganska stort intresse F58! 15-3 DEIMZHFMS

synpunkter på den ut- Informationen var knappast av intresse bildnings- och arbetsmmknadsinfønnation Informationen var inte av intresse som_gavs i studiecirklarna iFO VUX III, procent

cirkelbesök en enkät med frågor om vad som hade behandlats samt om information av detta slag borde ingå i studiecirklar och i så fall hur den borde utformas. l hälften av cirklarna gavs utbildnings- och arbetsmarknadsinformationen av en extra tjänsteman, som anställts för att administrera denna verksamhet till FÖVUXcirklarna. l de övriga cirklarna gavs informationen av olika andra arbetsförmedlingstjänstemän. Från de cirklar, som bestod av anställda med normal arbetstidsförläggning och handikappade, hade informatören som regel fått information om vad deltagarna ville höra, medan det från cirklarna bland dem som

Studieverksamheten under det

230 tredjeförsöksâret

hade obekväma arbetstider och bland de hemarbetande kvinnorna var mindre vanligt att deltagarna uttryckte önskemål på förhand. De dagtidsanställda ville främst ha information om arbetsmarknadsutbildningen och därnäst de olika verksamhetsområdena för arbetsmarknadsverket. med obekväma arbetstider ville främst veta mer om arbets- Deltagarna var mest intresserade av marknadspolitikens mål, och de handikappade arbetsvårdsfrågor. De hemarbetande kvinnorna gav inte uttryck för några speciella önskemål. att det blev livliga diskussioner i två Tjänstemännen rapporterade tredjedelar av cirklarna, men några av dem uppgav att det mest var de själva som pratade. l de flesta studiecirklarna var cirkelledaren ganska aktiv under informationen, och flertalet föreföll också vara ganska intresserade av vad som behandlades. De tjänstemän som informerade att deltagarna var aktiva och dagtidsarbetarna ansåg i störst utsträckning intresserade. l flera cirklar med hemarbetande kvinnor som deltagare att deltagarna varit mycket intresserade men att det ansåg tjänstemännen ändå var omöjligt att få igång någon diskussion. Majoriteten av de medverkande tjänstemännen ansåg att de hade fått information inför sin medverkan i cirkeln. De som kände sig tillräcklig förberedda hade velat veta mer om deltagarnas bakgrund och bristfälligt därmed vid sin medverkan i de olika på vad de skulle lägga tyngdpunkten cirklarna. Arbetsförmedlingstjänstemännens synpunkter på häftet Utbildningsoch arbetsmarknadsinformation varierade mycket. Några ansåg häftet vara tämligen värdelöst medan andra tyckte det var mycket bra men alltför faktaspäckat för att man skulle kunna göra mer än en ytlig genomgång. De flesta ansåg dock att det fungerade tillfredsställande, som stolpar vid genomgången av de aktuella problemområdena. Mer än hälften av tjänstemännen ansåg, att det här slaget av information borde ges till alla cirklar som bestod av nybörjare som är studieovana och som har kort utbildningsbakgrund. De övriga tjänstemännen ansåg som läste samhällsämnen, och att informationen borde ges till deltagare, till dem som visade ett aktivt intresse för information. Flertalet tjänstemän att studieorienteringen borde ombesörjas av arbetsföransåg medlingen. Två ansåg att det var studieförbundens sak att ge studieorienoch en ansåg att det borde utbildas särskilda befattningshavare för tering denna verksamhet.

15.8 Studievillkor och studiestöd

där resultatet av den uppsökande verksamheten under I de avsnitt, FÖVUX III redovisas ( 14.3 och 14.4), framgår att studievillkoren varit av ur rekryteringssynpunkt. På de arbetsplatser, där studiestor betydelse rekryterade deltagare till fritidsstudier med eller utan organisatörerna ekonomiska anmälde sig omkring 40 procent av dem som fördelar, kontaktades till FÖVUX-studier. På de arbetsplatser, där studievillkoren studier arbetstid och fritid eller studier på betald arbetstid på delad

Srudieverksamheten under det tredjeförsöksâret 231

Anställda med regelbundna Anställda med regelbundna arbetstider arbetstider Studier på fritid med studie- Studier på delad arbetstid stöd och med Stimulansbidrag Och fritid och med studiestöd Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade deltagare = 97 tagare = 88

Stimulansbidraget hade Möjligheten att studera delvis _ stor betydelse på arbetstid hade stor betydelse 171814 15-4 Deltagümas _ _ _ uppfattningiFÖ VUX III Stirnulansbidraget hade delvis

Möjligheten att studera om betydelsen av Stl-ma_

liten betydelse l:] på arbetstid hade liten betydelse

turism-drag respektive Stimulansbidraget hade Möjligheten att studera delvis Studie delm På 9717973 ingen betydelse på arbetstid hade inten betydelse tid. procent

Skiftarbetare inom Personal med schemalagd industrin arbetstid inom vårdsektorn Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade deltagare = 58 tagare = 83

Möjligheten att studera helt på arbetstid hade stor betydelse

Figur 15.5 Deltagarnas

I: Möjligheten att studera helt på arbetstid hade liten betydelse

uppfattning i FÖ VUX III om betydelsen av studier Möjligheten att studera helt på arbetstid hade ingen betydelse helt på arbetstid, procent

232 Sludieverksamheten under det tredje försöksâret

Anställda med regel- Skiftarbetare inom Personal med schemabundna arbetstider industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade deltagare = 323 tagare = 58 tagare = 83

Hemarbetande Synskadade Döva kvinnor Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del. Antal tillfrågade deltagare = 105 tagare = 37 tagare = 11

Hörselskadade Rörelsehindrade Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade deltagare = 22 tagare = 28

Bättre än väntat

:I Som väntat

Figur 15.6 Hur studierna Sämre ä Vämat motsvara! deltagarnas __ __ _ förväntningar i F0 VU X Hade inga forvantnmgar ”L Wow,

Srudieverksamheren under det 233

tredjeförsöksârer

prövades, uppgick andelen studieintresserade till mellan 60 och 80 procent. Vid verksamhetsårets slut tillfrågades de deltagare, som studerat på något av de tre studievillkoren studier på fritid med Stimulansbidrag, studier på delad arbetstid och fritid samt studier på betald arbetstid, om vilken betydelse dessa villkor haft för dem under studietiden. Den procentuella fördelningen av de svar som erhölls återfinns i figurerna 15.4 och 15.5. Endast 13 procent av deltagarna med normal arbetstidsförläggning ansåg att stimulansbidraget haft någon större betydelse för dem. Möjligheten att få studera till hälften på arbetstid ansågs däremot vara av stor betydelse för studiernas fullföljande. Hela 79 procent av de dagtidsanställda, som hade denna möjlighet, bedömde detta vara av stor betydelse under studietiden. Bland cirkeldeltagarna med obekväma arbetstider inom industrin och sjukvården var likaså studievillkoret av stor vikt för deltagandet i cirklarna. 76 respektive 90 procent av skiftarbetarna och sjukvårdspersonalen ansåg att studievillkoret hade varit mycket betydelsefullt för dem. Under FÖVUX III förekom såväl kollektivt anordnad barntillsyn som individuell sådan. I Mjölby anordnade ABF barntillsyn under cirkelsammankomsterna, men då det fanns deltagare, som av skilda skäl inte kunde utnyttja denna service, söktes och erhölls studiestöd för enskild barntillsyn. l Finspång ordnade berörda deltagare bland de hemarbetande kvinnorna enskild barntillsyn. Av de kvinnor, som erhöll studiestöd, uppgav två tredjedelar, att detta hade haft betydelse för deras möjlighet att fullfölja studierna.

15.9 Hur deltagarnas förväntningar inför studierna uppfyllts

Omkring två tredjedelar av dem som fullföljde FÖVUX-studierna ansåg att kursen motsvarat eller överträffat de förväntningar, som de haft när de anmälde sig till studierna (figur 15.6). Många deltagare hade inte haft några förväntningar vid studiestarten, vilket torde kunna förklaras med att de saknade tidigare studieerfarenhet och därför inte kunde göra några jämförelser med FÖVUX-studierna. Endast ett fåtal, av dem som fullföljde studierna, uppgav att de fått mindre behållning av kursen än vad de väntat sig. Bland de skiftarbetande, hörselskadade och rörelsehindrade fanns ingen som ansåg att cirkelstudierna i FÖVUX varit sämre än vad de förväntat sig av dem. Skiftarbetarna inom industrin och personalen med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn i FÖVUX lll angav i större utsträckning än vad motsvarande grupper gjort under tidigare år, att studierna givit bättre utbyte än väntat. Detta beror förmodligen på att de under FÖVUX III gavs möjlighet att studera helt på arbetstid.

234 Studieverksamheten under det tredje ,försöksâret

NF vF NF FF .soc

omm

m... F

mucmponäEol

5:53.

§9

.mêøzoø

m. NN m. NF FF

FNN

ECC_

uøE

_mcotoa_ Eouxouv...?

_omm_

.Såå

arabia

mv

m .å

§0.

FN nu m_ m_ OF

hvF

:S903

cvamauc_

möuwntmutxw

.xmwnåaçmbx_

Eoc_

bum

..

om FN m. vF .soc 23m»

F 8a

ba

å

U0S

.m2

.wååråwe

mu__ms= mcucanämmo.. 539m

mo.: Sämzkr_

.mamxmcax

E320

mccax mxuêbs

.öxmEcmE

mami

_

v08

FocEm

58:9_

narxamuzmü

øuøaamxåcmctocc$x

2a Em tm

Eucméuuwztmxwwonö

_

mama_ Eo

.minä

wvcmuzncmEêw

g:

962m_ 955m_ obama

.må .m

.wamxøcsx mcxzvza amxmuw

anna

:EEox

.wF

930.; :nå: Em? än» _ än. m; 2.3

mc_m> äME

sou 1974:54 Studieverksamheten under det rred/ejörsöksârez 235

mm m_

.§8

Np m. mn

mnm.uc_cmm_w5m

om

38e

.n Z mm

mumumxzoøâw:

:mäâ

?ännu

nu

om o_ o. om OF o_ m_ .§00 ON .G

_.

E303

.geo

.xmäåacøxbz

s.. mm NN §00 F 8

bh

..

53m

än

.S

ouååmâm Mzbâmama

mamma

mcxzuas

UoE

.wamxwcax

å..

E330

mccax mxofä:

.OxwEFmE

Små

_

_umE

umcEm

ämucox

mEtauEEQ

mumaamx_ucmzrocc_x

tm So Sw

Eucmtmwfâmxøpunä

_

998mm

mama_

wucmuzncmEzm

E0

mc

._0523 963m_

Enda_ 83mm_

.må

.mnmxmczx

man

ansa

mzåb :EEox umtm.: as?? En: bmw

§2 _ m: S3

oi mc_m> SME

236 Studieverksamheten under det tredjeförsöksâret

15.9.1 Viktigaste behållningen av FÖVUX-studierna Strax innan FÖVUX-studierna avslutades tillfrågades deltagarna i vilket avseende studierna givit dem någon behållning. Frågan som ställdes var försedd med ett flertal fasta svarsalternativ, utifrån vilka deltagarna fick göra tre markeringar, varför antalet svar överstiger antalet personer i figur 15.7 och 15.8. De svarsalternativ, som fanns uppställda i frågan, utgjorde de mest frekventa svaren av dem som erhölls under föregående års utvärdering då denna fråga ställdes med öppna svarsalternativ, dvs. deltagarna fick själva formulera sina svar. Av figuren framgår att den trevliga samvaron i studiecirkeln och att man förvärvat kunskaper i det ämne man studerat, totalt sett utgjorde de två mest värdefulla erfarenheterna för deltagarna. Bland deltagarna i de olika handikappgrupperna och kvinnorna bland de hemarbetande dvs de som i stor utsträckning sin tid i hemmet - med tillbringar ansåg många att en viktig behållning studiecirkeln var att de där träffat nya människor. Att ha erhållit nya kunskaper av mera allmänbildande karaktär angavs av många som värdefullt. Många ansåg även att en av de viktigaste fördelarna med FÖVUX-studierna var att de nu hade vetskap om att de kunde klara av att studera.

15 .9.2 Planer pâ fortsatta studier

Som redovisats ovan i avsnitt 15.9 ansåg en stor del av FÖVUX-deltagarna att cirkelstudierna gett förväntat utbyte. Ett mått på att studiearbetet hade upplevts som meningsfullt var också det stora intresset för fortsatta studier. Andelen, som önskade att i någon form fortsätta studierna efter det att FÖVUX-cirkeln avslutats, varierade mellan 61 och 74 procent för de deltagargrupper som rekryterats på arbetsplatserna och bland de hemarbetande kvinnorna. Bland handikappgrupperna uppvisade de synskadade och de rörelsehindrade likaså stort intresse för fortsatta studier. För dessa grupper likaväl som för de döva och de hörselskadade var det totala antalet deltagare litet, varför resultaten bör tolkas med försiktighet. Flertalet av de som planerade att fortsätta studierna avsåg att bedriva dessa i studiecirkelform samt att studera det ämne som de läst i FÖVUX. Alla de som avsåg att återuppta studierna ombads att kortfattat motivera till detta. Orsakerna till att man ville fortsätta studera anledningen varierade givetvis mycket mellan och inom de olika deltagargrupperna, men ofta förekom svar som ”Vill lära mig mera, Det har varit intressant och roligt att låsa i cirkeln” eller ”Har nu fått intresse för studier”. Andra uppgav svar som Jag vill känna att jag är med - det ger självkänsla” eller För att vara som andra”. Bland deltagarna från svar som ”Att öka allmänbildningen och handikappgrupperna gavs ofta bryta den isolering som följer med hörselskada. Bland deltagarna med Skiftarbete inom industrin och bland dem med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn var andelen, som ej planerade fortsatta studier eller som var osäkra därom, relativt stor. Flertalet av dem ansåg det vara orealistiskt att planera fortsatta studier om dessa

Studieverksamheren under det 237

tredjejörsäksârer

skulle äga rum på fritid. På grund av oregelbunden arbetstid eller ”För litet fritid - har tungt kroppsarbete med skiftgång utgör exempel på vanliga svar från dessa båda grupper.

15.9.3 Önskemål om betyg eller intyg De deltagare som fullföljde studierna tillfrågades om de önskat betyg eller intyg efter avslutade studier. Av tabell D.36 framgår att intresset för betyg genomgående var litet. Liksom under föregående års försöksverksamhet var intresset för betyg något större bland de hemarbetande kvinnorna än bland övriga deltagargrupper. Att det bland de hemarbetande kvinnorna förelåg ett visst intresse för betyg hänger förmodligen samman med att många inom denna grupp planerade att söka förvärvsarbete. Av tabell D.36 framgår vidare att i genomsnitt en tredjedel av deltagarna i de olika grupperna ville ha ett intyg på sitt deltagande i studiecirkeln.

l5.9.4 Synpunkter på skrivningar och prov l den enkät, som besvarades av cirkeldeltagarna vid studiernas slut,

tillfrågades de, om de skulle ha deltagit i cirkeln även om skrivningar och

prov hade ingått. Vid tolkning av de svar som redovisas i tabell D.37 bör viss försiktighet iakttas, eftersom denna fråga ställdes vid studieårets slut. Enligt studieorganisatörerna hade många av dem, som rekryterades till FÖVUX-studier, vid anmälan försäkrat sig om att skrivningar eller läxförhör inte skulle ingå som obligatoriska moment i cirkelstudierna. Av tabell D.37 framgår clock, att många deltagare ansåg att skrivningar och prov hade saknat betydelse, när de anmälde sig till deltagande i FÖVUX. Förklaringen till dessa motsägande uppgifter kan vara att studierna som helhet hade uppfattats så positivt av flertalet deltagare, varav många utan tidigare vuxenutbildningserfarenhet, att de i efterhand även kunde tänka sig att delta även om skrivningar och prov förekommit.

l 5.10 Frånvaro

Liksom under föregående års försöksverksamhet uppvisade de hemarbetande kvinnorna en förhållandevis låg frånvarofrekvens. Den genomsnittligt högsta frånvarofrekvensen förelåg bland anställda med normal arbetstidsförläggning och särskilt bland dem som hade studievillkoret studier på delad arbetstid och fritid samt bland dem som bedrev fritidsstudier med studiestöd men utan Stimulansbidrag (tabell D.38). De främsta skälen till den stora frånvaron för dessa deltagare var dels att många av dem i sitt arbete deltog i militära övningar och kurser, dels att många var anställda på ett företag där personalen av produktionstekniska skäl var hänvisade till höst- eller vintersemester (tabell D.39).

238 Studieverksamheren under det rredjeförsöksâret

För de deltagare som var sysselsatta inom vårdsektorn var, som framgår av tabell D.39, sjukdom orsak till mer än hälften av de rapporterade frånvarotillfällena. Och för de skiftarbetande inom industrin var den vanligaste anledningen till att utebli från cirkelsammankomsterna att ersättare för arbetet inte hade kunnat ordnas. De hemarbetande kvinnorna angav ofta familjeskäl till att de varit frånvarande från studiecirkeln. l handikappgrupperna föranleddes frånvaron påfallande ofta av sjukdom. Något som bör noteras är att rörelsehindrade deltagare vid ett par tillfällen uteblev från cirkeln på grund av att färdtjänsten glömde att hämta dem till cirkelsammankomsten.

15.1 l Studiernas varaktighet

två tredjedelar av dem som kallades till studiecirklar inom för- Omkring söksverksamhetens ram fullföljde studierna. Mellan sju och 24 procent av dem som uttagits till cirklar i de olika grupperna påbörjade aldrig sina FÖVUX-studier, och andelen deltagare som avbröt cirkelstudierna under läsårets gång varierade mellan tre och 30 procent. En redovisning över antalet uttagna FÖVUX-deltagare, hur många som fullföljde sina studier återfinns i tabell D.40. Försök har gjorts att finna samband mellan studiernas varaktighet och bakgrundsvariabler såsom kön, ålder, grundutbildningens längd, studieerfarenhet efter avslutad skolgång, erfarenheter av skolan, inkomst, restid till arbetet samt upplevd situation i arbetslivet. Inga entydiga samband synes dock föreligga mellan dessa bakgrundsvariabler och studiernas varaktighet.

15 .l 1 .l Anställda med normal arbetstidsförläggning Av deltagarna med normal arbetstidsförläggning var det i genomsnitt 67 procent som fullföljde studierna (figur 15.9). De som bedrev fritidsstudier med studiestöd och Stimulansbidrag var mer benägna att fullfölja studierna än deltagare med övriga studievillkor. l rekryteringsavseende föreföll dock detta studievillkor vara något mindre effektivt än övriga studievillkor med fritidsstudier. Betydligt bättre rekryteringsresultat gav, som redovisats i avsnitt l4.4.l, studievillkoret på delad arbetstid och fritid med studiestöd. Av dem som erbjöds studier på fritid med studiestöd och med Stimulansbidrag önskade 34 procent delta i FÖVUX, och av dem som uttogs till studiecirklar med detta studievillkor fullföljde 84 procent studierna. Motsvarande rekryteringsresultat för dem som erbjöds möjlighet att studera till hälften på arbetstid var 64 procent, och av dessa deltagare fullföljde 70 procent studierna. De deltagare, som bedrev fritidsstudier utan studiestöd och utan stimulansbidrag, var minst benägna att fullfölja FÖVUX-studierna. Av tabell D.40 framgår att knappt hälften av dem som hade detta studievillkor fullföljde studierna.

Studieverksamheten under det tred/eförsäksâret 239

15.1 1.2 Anställda med Skiftarbete inom industrin

För de skiftarbetande inom industrin andelen uppgick som fullföljde FÖVUX-studierna till 64 procent. (figur 15.10). Andelen som avbröt studierna under läsåret var 22 procent. De vanligaste anledningarna till studieavbrott var, som framgår av tabell D.42, sjukdom, problem med att få ersättare på arbetet under cirkelsammankomsterna samt svårighet att ta del av studierna på grund av dålig hörsel, hög ålder eller dylikt.

15. l 1.3 Personal med schemalagd arbetstid inom vârdsektorn Så gott som samtliga deltagare bland vårdpersonalen fullföljde studiernai FÖVUX (figur 15.11). med ersättare Systemet för dem som deltogi cirkelstudierna fungerade övervägande mycket bra. Endast en deltagare avbröt studierna på grund av ersättarproblem.

15.1 1.4 Hemarbetande kvinnor Bland de hemarbetande kvinnorna prövades två studievillkor; fritidsstudier med eller utan studiestöd. I genomsnitt 67 procent av deltagarna i denna grupp fullföljde studierna (figur 15.12). Skillnaden mellan studievillkoren var obetydlig (tabell D.40).

15 .l 1.5 Fysiskt handikappade personer I genomsnitt 70 procent av deltagarna inom de olika handikappgruppema studierna fullföljde (tabell D.40). Av figur 15.13 framgår att de synskadade deltagarna tenderade att fullfölja studierna i högre utsträckning än deltagare med övriga handikapp. Då antalet deltagare var litet i samtliga handikappgrupper bör resultatet dock tolkas med försiktighet.

15.12 Orsaker till att inte påbörja studierna

Mellan sju och 24 procent av de uttagna FÖVUX-deltagarna påbörjade inte den studiecirkel som de kallades till. De uttalade skälen till att helt utebli från studierna var av många skilda slag. I stor utsträckning angavs praktiska problem, som helt eller delvis omöjliggjorde deltagande. Omkring två tredjedelar av dem som aldrig kom till cirkeln anförde sådana praktiska problem, som ofta var svåra att påverka för den enskilde individen. Av tabell D.4l framgår att sjukdom eller olyckshändelse var en relativt vanlig anledning till att inte kunna börja i studiecirkeln. En annan vanlig orsak till att utebli från cirkeln tid och för angavs vara att plats cirkelsammankomsterna inte passade, eller att det förelåg problem med att ordna lämplig barntillsyn.

Srudieverksamheten under det

240 rredjeförsöksârer

Anställda med regelbundna arbetstider Antal uttagna deltagare = 544

Andel som fullföljde studierna Figur 15.9 Studiernas varaktighet iFÖ VUX 111 _,

Z

A d n el som avbrot stu :erna d_ för de uttagna deltagarna med regelbundna arbetstider, procent Andel som ej påbörjade studierna

Skiftarbetare inom industrin Antal uttagna deltagare = 94

Andel som fullföljde studierna

Figur 15. I 0 Stigdiemas I FOVUX III

:I

verakttghet Andel som avbröt studierna

for de uttagna deltagarna med skiftarbete inom Andel som ej påbörjade studierna industrin, procent

SOU |974:54 Studieverksamheten under det 241 tredjeförsöksåre!

Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn Antal uttagna deltagare = 117

Andel som fullföljde studierna Figur 15.11 Studiemas varaktighet i FÖ VUX III för de uttagna deltagarna

l: Andel som avbröt studierna

med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn, pro- Andel som ej påbörjade studierna cent

Hemarbeta nde kvinnor Antal uttagna deltagare = 164

Andel som fullföljde studierna Figur 15.12 studiernas varaktighet i FÖ VUX III

|:l Andel som avbröt studierna för de uttagna deltagarna

bland hemarbetande Andel som ej påbörjade studierna kvinnor, procent

242 Srudieverksamheten under det tredje_ försöksâret

Synskadade Döva Antal uttagna Antal uttagna deltagare = 46 deltagare = 34

Hörselskadade Rörelsehindrade Antal uttagna Antal uttagna deltagare = 36 deltagare = 50

. Andel som fullföljde studierna

Figur 15.13 studiernas

i:i

varaktighet i F0 VUX III Andel som avbröt studierna för de uttagna deltagarna bland de olika handikappgrupperna, procent Andel som ej påbörjade studierna

15.13 Orsaker till att avbryta studierna

Under läsårets mellan tre och 30 procent av deltagarna i de gång avbröt olika de påbörjade studierna. För dem som avbröt studierna grupperna förelåg ofta praktiska skäl, såsom byte av arbete eller arbetstid, flyttning från orten eller påbörjat förvärvsarbete. Många uppgav också, att de inte orkade med att både förvärvsarbeta på heltid och sköta studierna på ett för dem tillfredsställande sätt. Bland de anställda med regelbundna arbetstider startades sammanlagt 53 studiecirklar inom försöksverksamheten. I ett par av FÖVUX-cirklarna var deltagarantalet redan vid studiernas början litet, och då antalet

Studieverksamheren under det rredjeförsöksâret 243

deltagare av skilda skäl minskade under studietiden lades dessa cirklar ned. Försök gjordes att omplacera de kvarvarande deltagarna i andra studiecirklar. Några av deltagarna var dock obenägna att börja ien ny cirkel och för andra passade inte tid eller lokal för någon annan cirkel. Härigenom blev det totala antalet studieavbrott större än det eljest skulle ha blivit (tabell D.42).

sou 1974:54 245

16 verksamheten under det

Uppläggning av

fjärde försöksåret

16.1 Målgrupper och försöksplan

Under det fjärde försöksåret, 1973/74, förlades försöksverksamheten helt till Norrbottens län. Liksom under tidigare försöksår var syftet med FÖVUX lV att genom uppsökande verksamhet och studiecirkelverksamhet pröva och utvärdera åtgärder för att undanröja hinder som utestänger vuxna med kort och bristfällig ungdomsutbildning från att delta i samhällets vuxenutbildning. Verksamheten omfattade dels anställda med obekväma arbetstider inom industrin och vårdsektorn, dels personer bosatta i mer eller mindre utpräglad glesbygd. Bland personer i nämnda målgrupp riktades försöksverksamheten till dem som var mellan 25 och 67 år, endast hade sex- eller sjuårig folkskola som grundutbildning och som inte tidigare hade bedrivit vuxenstudier. l likhet med tidigare försöksår, prövades under FÖVUX IV vissa åtgärder som var avsedda att underlätta deltagande i studier för de personer som tillhörde de ovan nämnda målgrupperna. Bland de skiftarbetande inom industrin och bland personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn gjordes således fortsatta försök med studier förlagda till betald tid. För att pröva att komplettera cirkelstudierna med en mera intensiv studieform erbjöds vissa deltagargrupper möjlighet att under kortare perioder studera på folkhögskola. Studierna och studiernaterialet var, ilikhet med tidigare försöksår, kostnadsfria. Dessutom kunde deltagarna söka studiestöd för extra kostnader som uppstod i samband med studierna. Nedan följer en redogörelse för målgrupper, orter, arbetsplatser och rekryteringsfrämjande åtgärder som ingick i det fjärde årets försöksverksamhet:

1 Anställda med skiftarbete inom gruvindustrin Under FÖVUX IV genomfördes en liknande försöksuppläggning som under FÖVUX lll vad gällde anställda med obekväma arbetstider. Studieorganisatörerna på två arbetsplatser inom gruvindustrin sökte på betald arbetstid upp anställda med Skiftarbete och erbjöd dem cirkelstudier med kompletterande folkhögskolekurser på betald tid. Antalet studietimmar per cirkel planerades uppgå till mellan 20 och 40. De två

246 av verksamheten under detjiärdeförsöksâret

Uppläggningen

som förlades till vardagar, var på två respektive tre folkhögskolekurserna, dagar.

Kiruna Loussavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), gruvorna i Kiruna och Svappavaara

2 Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn

På en arbetsplats inom vårdsektorn kontaktade studieorganisatörerna och erbjöd dem studier. Studievillkoret var schemabunden vårdpersonal detsamma som för skiftarbetare inom gruvindustrin, dvs. cirkelstudier

och kompletterande folkhögskolekurser ägde rum under betald tid.

Gällivare Gällivare lasarett

inom Kalix och Bodens kommuner 3 Personer bosatta iglesbygd

i studier för invånare i glesbygd, utforma- För att underlätta deltagande till en kombination av des en del av det fjärde årets försöksverksamhet och studier Studierna bedrevs i cirkelform cirkelstudier på folkhögskola. under 20-40 studietimmar och dessutom ingick tre tvådagarskurser på skäl förlades till veckofolkhögskola. Av praktiska folkhögskolekurserna bedrevs men ersättning för förlorad arbetsförslut. Studierna på fritid, i förekommande fall utgå för deltagare under tjänst kunde dock Vid var och en av de tre folkhögskolekurserna erhöll veckoslutskursema. ett på 75 kr som ersättning för extra deltagarna studiestipendium kunde studiestöd sökas för av studierna orsakade kostnader. Dessutom kostnader för barntillsyn, resor, måltider m. m. verksamheten bedrevs i form av hembesök. De som Den uppsökande tillfrågades om de ville delta i kontaktades av studieorganisatörerna cirkelstudier och om de i så fall ville delta i ämneskurserna på

folkhögskolan.

Kalix kommun Morjärvs kyrkobokföringsdistrikt Bondesbyn, Töre församling Kamlunge, Töre församling Bodens kommun Gunnarsby församling

inom Kiruna och Gällivare kommuner 4 Personer bosatta iglesbygd

som kan För att ge befolkningen i små byar en utbildningsservice, med tätorternas, bedrevs på motsvarande sätt som i de ovan jämföras kommunerna verksamhet till studiecirklar även i nämnda uppsökande från denna målgrupp kunde söka mera extrem glesbygd. Även deltagarna studiestöd. Studierna förlades så långt möjligt till deltagarnas hemort.

Uppläggningen av verksamheten under detf/ärdeförsöksâret 247

Kiruna kommun Karesuando församling Vittangi församling Gällivare kommun Nattavaara kyrkobokföringsdistrikt Niilivaara församling Palohuornas, Hakkas församling Purnu, Hakkas församling Ullatti kyrkobokföringsdistrikt

16.2 Utformning av vissa insatser i försöksverksamheten

16.2. l Studiestöd Under det fjärde försöksåret kunde deltagare från samtliga grupper erhålla studiestöd. Studiestödet utgick som ersättning för extra kostnader för resor, måltider och barntillsyn samt för inkomstbortfall av förlorad extraförtjänst. Studiestödet utgick inte generellt utan söktes av deltagarna. Ansökan prövades av den lokala ABF-avdelningen, varefter FÖVUX utbetalade stödet.

l6.2.2 Ersättning till deltagare för förlorad arbetsförtjánst Deltagarna med obekväm arbetstid, dvs. skiftarbetare inom gruvindustrin och personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn, bedrev studier på betald tid. Vid de tillfällen då cirkelsammankomsten inföll på deltagarnas friskift eller lediga dag, erhöll de kompensationsledighet från arbetet. Deltagarna erhöll sin ordinarie lön från respektive arbetsgivare utan avdrag för den tid de använt till studier. Arbetsgivarna debiterade i stället FÖVUX för dessa kostnader i efterhand.

l6.2.3 Studieorganisatörsutbildning De studieorganisatörer, som bedrev uppsökande verksamhet i glesbygdsområden, utvaldes av de lokala AB F-avdelningarna. Studieorganisatörerna på arbetsplatserna utvaldes i samråd med den lokala fackklubben och ABF-avdelningen på de aktuella orterna. I augusti 1973 genomfördes en speciellt tillrättalagd studieorganisatörsutbildning vid Kalix folkhögskola. 29 av de 32 studieorganisatörer, som var verksamma under FÖVUX IV, deltog i denna utbildning vilken pågick under fyra dagar. Utbildningen omfattade dels en presentation av försöksverksamhetens syfte och uppläggning, och dels en planläggning av arbetet under det kommande försöksåret. Vidare ingick diskussion och grupparbete kring vuxnas förutsättningar för studier och studiehinder. En stor del av utbildningen ägnades åt genomgång av det kursmaterial som enligt planen skulle användas i cirklarna. Dessutom diskuterades studieorganisatörernas medverkan vid utvärderingen.

248 Upp/äggningen av verksamheten under derjiärde/örsöksâret

l6.2.4 Cirkelledarutbildning l september 1973 samlades 57 av de 68 cirkelledare som skulle leda studiecirklar i FÖVUX det fjärde försöksåret till en speciellt tillrättalagd utbildning. Utbildningen omfattade dels en presentation av verksamheten dels en genomgång av det kursmaterial som skulle användas samt instruktion och praktiska övningar av hur bandspelare och filmvisningsapparatur fungerar. Vid cirkelledarutbildningen deltog även flertalet av de folkhögskollärare som skulle medverka vid folkhögskolekurserna. Folkhögskollärarna och de cirkelledare, vilka skulle leda studiecirklar som kompletterades med ämneskurser på folkhögskola, planerade gemensamt studiernas uppläggning. De cirkelledare och folkhögskollärare som inte deltog i cirkelledarutbildningen informerades senare av FÖVUX.

162.5 Folkhögskolekurser Kompletterande studier vid ämneskurser på folkhögskola erbjöds dels deltagare från glesbygd inom Kalix och Bodens kommuner dels deltagare som hade obekväma arbetstider inom gruvindustrin och vårdsektorn. För glesbygdsdeltagarna anordnades tre kurser på vardera två dagar på Framnäs folkhögskola i Öjebyn. Kurserna ägde rum under veckoslut. På Malmfältens folkhögskola i Kiruna anordnades två kurser, en på två dagar och en på tre dagar. På dessa kurser deltog cirkeldeltagare med obekväma arbetstider från gruvindustrin och vårdsektorn.

l6.2.6 Studieorierztering Viss studieorientering och studieteknisk handledning ombesörjdes av cirkelledarna i cirkelstudiernas inledningsskede. Vid studiernas avslutning erhöll deltagarna råd och vägledning för eventuella fortsatta studier. Inför inslaget av studieorientering framställdes ett särskilt informationsmaterial såväl för deltagarna som för cirkelledarna. Under cirkelledarutbildningen i FÖVUX IV informerades cirkelledarna om hur studieorienteringen kunde läggas upp i cirklarna. Utformningen av studieorienteringen under det fjärde försöksåret varierade mycket mellan de olika studiecirklarna. I en del cirklar där folkhögskolekurser ingick valde ledare och deltagare att behandla detta ämne under någon av ämneskurserna på folkhögskolan. I

andra cirklar tog deltagarna och ledaren upp studieorienteringen under en

reguljär cirkelsammankomst. Andra cirklar valde att inte ta upp studieorienteringen i studiecirkeln, utan häften. delades ut till deltagarna för individuella studier i hemmet.

Uppläggningen av verksamheten under derf/ärdeförsöksâret 249

16.3 Tidsplan och kostnader

Planering och urval av försöksenheter april 1973 -juni 1973 Kontakter med studieförbund, fackliga organisationer och företag april 1973 aug. 1973 Studieorganisatörsutbildning aug. 1973 verksamhet - Uppsökande aug. 1973 sept. 1973 Cirkelledarutbildning sept. 1973 Studiecirkelverksamhet sept. 1973 -juni 1974 Studieorientering vid studietidens slut febr. 1973 - april 1974 Uppföljning och rapportering av resultat aug. 1973 -juni 1974 Bearbetning och sammanställning av resultat sept. 1973 -juni 1974 Kostnaderna för det fjärde årets försöksverksamhet beräknas uppgå till 750 000 kr.

sou 1974:54 251

17 Den uppsökande verksamheten under det

fjärde försöksåret

17.1 Utformning

Under våren 1973 ägde förberedande kontakter rum med de studieförbund och arbetsplatser som skulle ingå under FÖVUX IV. Samtliga kontaktade studieförbundsavdelningar och fackklubbar var intresserade av att medverka i verksamheten under de förutsättningar som gällde. De flesta arbetsgivare som kontaktades var likaså villiga att medverka i verksamheten. Kommittén träffade överenskommelser med berörda arbetsgivare om att försöksverksamheten skulle få bedrivas i enlighet med den uppgjorda planen. Som tidigare nämnts i avsnitt 16.23, utvaldes de studieorganisatörer, som skulle vara verksamma på arbetsplatser av fackklubben på respektive arbetsplats i samråd med den lokala ABF-avdelningen. De studieorganisatörer som skulle bedriva uppsökande verksamhet iglesbygden, utvaldes av den lokala ABF-avdelningen. Ett par veckor innan den uppsökande verksamheten påbörjades, samlades de studieorganisatörer som skulle vara verksamma på arbetsplatser och i glesbygden till en studieorganisatörsutbildning. Denna utbildning ägde rum i augusti månad vid Kalix folkhögskola. 29 av de 32 studieorganisatörerna deltog (se vidare avsnitt 162.3). Under september månad ägde den uppsökande verksamheten rum. Studieorganisatörerna på arbetsplatserna var i allmänhet verksamma med rekryteringsarbetet en vecka. De studieorganisatörer som arbetade i glesbygden, anslog två till tre veckor för den uppsökande verksamheten.

17.2 Uppgiftsinsamling

Jämfört med tidigare försöksår minskade utvärderingsinsatserna under det fjärde året. Anledningen till detta var att kommittén under 1974 skulle färdigställa huvudbetänkandet. I likhet med tidigare försöksår fyllde studieorganisatörerna i en blankett för varje person de kontaktade. På blanketten infördes namn och adress på den uppsökte. Vidare antecknade studieorganisatörerna uppgifter som kön, ålder, tidigare erfarenhet av studier efter avslutad grundutbildning och familjesituation för de uppsökta personerna. Dessutom markerades önskat ämne för de som ville delta i försöksverksamheten. För de som inte önskade

252 Den uppsökande verksamheten under delfiärdeföztsöksârer SOU 197454

Skiftarbetare Personal med schemainom industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal kontaktade Antal kontaktade = 105 = 100

Personer bosatta i Personer bosatta i glesbygd i Gällivare glesbygd i Boden och och Kiruna kommuner Kalix kommuner Antal kontaktade Antal kontaktade = 1 223 = 641

Figur 17.1 Resultat av den uppsökande verksam- Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX IV heten i FÖ VUX IV,

procent E Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX IV

delta antecknade studieorganisatören orsaken till detta. Resultatet av den uppsökande verksamheten har beräknats utifrån de blanketter som studieorganisatörerna fyllde i.

Vid slutet av vårterminen utsändes en postenkät till deltagare från de

olika målgrupperna. De frågor som fanns med i enkäten avsåg främst att belysa deltagarens inställning till studieorienteringen och kurserna på folkhögskolan. De folkhögskollärare och cirkelledare, som medverkat vid ämneskurser på folkhögskolorna, telefonintervjuades vid studiernas slut. Denna intervju gjordes för att belysa ledares och lärares inställning till och synpunkter på ämneskurserna vid folkhögskoloma (se avsnitt l8.3.l och 18.32).

Den uppsökande verksamheten under deljjärdeförsöksâret 253

Samtliga kontaktade i Kalix och Bodens kommuner

25-39år 40-50år 51-67år Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 93 = 208 = 310

Uppgift om ålder saknas för 30 personer

Figur 1 7.2 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖ VUX l V bland b t! I - Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX IV

Zigfçzøhüsgc; Listing

kommuner med avseende

|:l

Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lV på ålder. PFOCEM

17.3 Rekryteringsresultat

Uppgiften för studieorganisatörerna var liksom tidigare år att rekrytera så många som möjligt inom tidigare angivna målgrupper. De personer, som skulle skulle vara mellan 25 och kontaktas, 67 år och ha högst sjuårig folkskola som grundutbildning samt skulle inte ha bedrivit vuxenstudier i något av de ämnen som ingick i försöksverksamheten. Resultatet av den uppsökande verksamheten i FÖVUX IV fördelat på de olika grupperna presenteras i figur 17.1. I denna och följande figureri avsnitt l7.3.l-l7.3.4 representerar varje cirkel dem som kontaktades från respektive målgrupp, och hur stor andel därav som önskade respektive inte önskade delta. De tabeller som ligger till grund för figurerna redovisas i bilaga D.

254 Den uppsökande verksamheten under detüärdeförsöksäret

Samtliga kontaktade i Kalix och Bodens kommuner

Män Kvinnor Antal kontaktade Antal kontaktade = 306 = 335

Figur 1 7.3 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖ VUX IV bland personer bosatta i gles- Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lV bygd i Kalix och Bodens kommuner med avseende

:I

Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lV pâ kön, procent

17.3.1 Anställda med skiftarbete inom gruvindustrin

På två arbetsplatser inom gruvindustrin kontaktade studieorganisatörerna anställda med skiftgång. Sammanlagt kontaktades 105 komplicerad skiftarbetare och av dem önskade 75 procent delta i studiecirklar med på betald arbetstid. l likhet med kompletterande folkhögskolekurser studieintresset hos de kontaktade skiftarbetarna tidigare försöksår, avtog med stigande ålder.

l7.3.2 Personal med schemalagd arbetstid inom várdsektorn

På en arbetsplats inom vårdsektorn sökte studieorganisatörerna upp anställda arbetstider. Under den uppsökande verksammed schemalagda heten kontaktades sammanlagt 100 anställda. Av dem som kontaktades anmälde till studier. Studievillkoret för den schemabundna sig 88 procent var detsamma som för skiftarbetarna dvs. cirkelstudier med personalen betald tid. Bland dem som söktes upp av folkhögskolekurser på var alla utom en kvinnor. Intresset för att delta i studieorganisatörerna FÖVUX även hos den schemabundna personalen med stigande avtog ålder (tabell D.45).

Den uppsökande verksamheten under 255 derjiärdeförsöksâret

Samtliga kontaktade i Gällivare och Kiruna kommuner

50%

25-39 år 40-50år 51-67år Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 400 = 333 = 453

Uppgift om ålder saknas för 34 personer

Figur 17.4 Resultat av den uppsökande verksamheten i FÖ VUX l V bland personer bosatta i gles- Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX IV bygd i Gällivare och Kiruna kommuner med avseende på ålder, pro-

|::l

Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX IV een!

17 .33 Personer bosatta i glesbygd iKalix och Bodens kommuner

I byar inom Kalix och Bodens kommuner bedrevs uppsökande verksamhet i form av hembesök. Studieorganisatörerna dem som tillfrågade kontaktades dels om de ville delta i studiecirkel och dels om de ville delta i ämneskurser på folkhögskola. Av dem som kontaktades önskade 33 procent delta i studiecirklar, men endast ett fåtal var intresserade av kurserna på folkhögskolan. När studiecirkeln hade sammanträtt några - och hade fått mer information gånger deltagarna om vad studierna på innebar - anmälde folkhögskolan sig så gott som samtliga till folkhögskolekurserna. I figur 17.2 framgår att andelen som var kontaktade, intresserade av att delta i FÖVUX var störst bland dem som var 25-39 år. Anmälningsfrekvensen sjönk därefter med stigande ålder.

256 Den uppsökande verksamheten under deLüärde/örsöksâret

Samtliga kontaktade i Gällivare och Kiruna kommuner

Män Kvinnor Antal kontaktade Antal kontaktade = 547 = 673

Uppgift saknas för 3 personer

Figur I 7.5 Resultat av den uppsökande verksamheten i F Ö VUX I V bland personer bosatta i gles- Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX IV bygd i Gällivare och Kiruna kommuner med

avseende på kön, procent E Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX IV

17 .3.4 Personer bosatta iglesbygd iKiruna och Gällivare kommuner

Den uppsökande verksamheten bedrevs i form av hembesök inom ett flertal byar av olika storlekar (se avsnitt 16.1). Under den tid då rekrytekontaktade studieorganisatörerna sammanlagt l 223 ringsarbetet pågick Av dem som kontaktades önskade igenomsnitt 37 procent delpersoner. ta i FÖVUX-studier. I likhet med rekryteringsresultatet från övriga målgrupper under det fjärde försöksåret avtog studieintresset med stigande ålder (figur 17.4). studieintresset var större bland kvinnorna än bland männen.

17.4 Ämnen

De som var intresserade av att delta i studier fick vid kontakten med ange vilket ämne de önskade läsa. De ämnen som studieorganisatörerna var aktuella i försöksverksamheten var, i likhet med tidigare försöksår,

By i glesbygd (Markitta)

w-_hnwonnu i

LJ

i

^“ wwwøwø

Örnäset, bostadskvarter i Luleå

Norrbottens _iärnverk i Luleå

a

Studiecirkel för handikappade i FÖVUX III (Norrköping) Studiecirkel för synskadade i FÖVUX lIl (Norrköping)

Studiecirkel i FÖVUX III (Motala)

å, Skiftarbetare i FÖVUX III (Norrköping)

...4-

Studiecirkel i FÖVUX III (Linköping)

Den uppsökande verksamheten under detj/ärde/örsöksâret 257

Skiftarbetare Personal med schemalagd inom gruvindustrin arbetstid inom vårdsektorn Antal avgivna önskemål Antal avgivna önskemål = 79 = 88

Personer bosatta i gles- Personer bosatta i glesbygd i Gällivare och bygd i Kalix och Bodens Kiruna kommuner kommuner Antal avgivna önskemål Antal avgivna önskemål = 489 = 214

Andel som önskade läsa svenska

I: Andel som önskade läsa engelska

Andel som önskade läsa matematik Figur I 16 ariska! amne för dem som ville deltar FÖ VUX IV, procent av __Andel som önskade läsa samhällskunskap avgivna önskemål

svenska, engelska, matematik och samhällskunskap. Av de fyra ämnena var - i FÖVUX IV - svenska det som totalt sett var mest önskat, 33 procent valde att läsa detta ämne. Engelska valdes av 32 procent, samhällskunskap av 21 procent och matematik av 14 procent (tabell D.D.48). Under FöVUxzs försöksår tidigare har engelska varit det ämne som önskats i största utsträckning av de som ville delta i cirkelstudier. I FÖVUX IV var som ovan nämnts svenska det mest önskade ämnet. Det nya studiematerialet Ut med språket samt förekomst av tvåspråkighet svenska och finska - i Kiruna och Gällivare kommuner, kan ha bidragit till detta. I figur 17.6 åskådliggörs valet av ämne för de fyra olika målgrupperna. 17

verksamheten under

258 Den uppsökande det/iärdepförsöksârer

Bland de skiftarbetande inom gruvindustrin fördelade sig önskemålen jämnt på de fyra ämnena. Bland den schemabundna vårdpersonamycket ämnet, 59 procent, vilket sammanlen var engelska det mest önskade utgjordes av kvinnor. Bland perhänger med att denna grupp i huvudsak valde 41 prosoner bosatta i glesbygd inom Kalix och Bodens kommuner I Kiruna och Gällivare kommuner valde 41 procent av de cent engelska. kontaktade personerna att läsa svenska.

17.5 Orsaker till att inte vilja delta

som studieorganisatörerna medförde under den upp- På de blanketter, sökande verksamheten, antecknade de skäl till att inte vilja delta som er-

hölls från dem som tackade nej till FÖVUX-studier. Av de 105 skiftarbetare, som kontaktades av studieorganisatörerna, på betald tid. tackade 26 personer, dvs. 25 procent nej till cirkelstudier till att avstå från cirkelstudier överensstämde i stor ut- Orsakerna i FÖVUX III. Några sträckning med vad som angavs av skiftarbetarna att de inte orkade med att både studera och sköta arbetet, andra uppgav inte var att de kände sig för gamla för att studera och åter andra att de intresserade av studier. med schemabundna arbetstider kontaktades 100 Bland vårdpersonalen dvs. tolv procent, deltagande i personer. Av dem avböjde tolv personer, FÖVUX. av hem Ett par av dem, som inte ville delta uppgav att skötseln studeoch familj tog all fritid i anspråk. Andra ansåg sig för gamla för att ra eller saknade intresse för studier. Bland bosatta i glesbygdsområden var den vanligaste anledpersoner studierna att intresse för stuningen till att inte vilja delta i de erbjudna dier saknades. De näst vanligaste anledningarna till att tacka nej till FÖVUX var tidsbrist respektive att de kontaktade kände sig för gamla för

att studera.

sou 1974:54

18 Studieverksamheten under det

fjärde

försöksåret

18.1 Urval av till studiecirklar

deltagare

Det fjärde årets försöksplan upptog sammanlagt 115 studiecirklar om vardera 40-60 studietimmar. Det sammanlagda antalet deltagare beräknades uppgå till 620. Inom vissa målgrupper fanns det fler som ville delta än som kunde beredas plats inom försöksverksamhetens ram. Det var då nödvändigt att slumpmässigt välja ut dem som skulle få läsa i FÖVUX-cirklar. Genomgående erbjöds de, som inte fick plats i cirklar inom försöksverksamheten kostnadsfria fritidsstudier i vanlig studiecirkelverksamhet.

18. l .l Anställda med obekväm arbetstid inom gruvindustrin och vârdsektom Enligt planen för det fjärde försöksåret skulle 14 studiecirklar bildas med deltagare som hade obekväm arbetstid. Eftersom de som var intresserade av att delta var fler än som kunde beredas plats inom de planerade cirklarna, togs deltagarna ut genom slumpmässiga urval. Vissa avvikelser från slumpmässigheten var dock nödvändig av produktionstekniska skäl. Det totala antalet startade cirklar i denna grupp blev som planerat 14. Tre av cirklarna bestod av deltagare från LKAB i Kiruna och tre cirklar av deltagare från LKAB i Svappavaara. I de återstående åtta studiecirklarna deltog personal med schemalagd arbetstid på Gällivare lasarett.

18.1.2 Personer bosatta i glesbygd

Bland personer bosatta i glesbygd i Kiruna, Kalix och -Bodens Gällivare, kommuner planerades sammanlagt l0l studiecirklar. 90 studiecirklar startades, varav 27 i Kiruna kommun, 38 i Gällivare lO i Kalix kommun, kommun och 15 i Bodens kommun.

Studieonentering

Cirkelledarna gav handledning i Studieteknik vid studiernas början. Enligt försöksplanen skulle deltagarna dessutom under vårterminen ges råd och

260 Studieverksamheren under det__fiärde_försöksârer

för eventuella fortsatta studier. Omfattningen av studieorienvägledning varierade i de olika cirklarna. Vid studiernas slut tillsändes teringen bland dem med obekväma arbetstider och hälften av samtliga deltagare en enkät. l denna enkät deltagarna som var bosatta i glesbygden om hur de uppfattat cirkelarbetet under det gångna tillfrågades deltagarna de hade fått studieorientering i cirkeln. I läsåret och om någon Kiruna och Gällivare uppgav mindre än hälften av glesbygden kring och samhällsinformation. l de deltagarna att de fått häftet Utbildningsuppgav tre fjärdedelar eller mer att de fått detta övriga deltagargrupperna häfte. som erhållit häftet, uppgav att det Omkring hälften av de deltagare behandlats i cirkeln. I några studiecirklar hade inslaget av hade studieorientering tagits upp på någon av folkhögskolekurserna. Övriga

deltagare, som hade fått studieorienteringshäftet, uppgav att de på egen hand tillgodogjort sig innehållet. att det förekommit någon aktivitet i Av de deltagare, som uppgav cirkeln med anknytning till häftet Utbildnings- och samhällsinformation,

ansåg flertalet att detta inslag givit positivt utbyte.

18.3 Ämneskurser vid folkhögskola

l8.3.l Deltagarnas syn pá ämneskursema

med obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn Deltagarna samt från glesbygd i Kalix och Bodens kommuner de som rekryterats de reguljära cirkelstudierna med ämneskurser på folkhögkompletterade skola. Under kurserna på folkhögskolorna deltog även cirkelledarna. Vid studiernas slut tillfrågades deltagarna om värdet av folkhögskole-

kurserna. Endast sex procent av de 1 18 deltagarna på folkhögskolekurserna ansåg att dessa kurser varit mindre givande. Den resterande andelen deltagare svarade att internatkurserna varit eller De som gav positiva omdömen om mycket ganska givande. folkhögskolekurserna ombads därefter motivera skälet till detta. De svar, som därvid erhölls, har klassificerats i tre grupper:

undervisning. Deltal Folkhögskolekurserna gav längre sammanhängande garna fick tillfälle att mer koncentrerat ägna sig åt studiearbetet. fick träffa och knyta kontakter 2 På folkhögskolekurserna deltagarna med deltagare från andra orter. Dessutom gavs tillfälle att pröva på

undervisning och diskussion i större grupper. 3 Att få tillgång till bl. a. inlärningsstudio, på folkhögskolekurserna bildband och filmer uppfattades positivt av många deltagare. Dessutom flera deltagare folkhögskollärarnas kunnighet och komuppskattade med folkhögskolan och att ha fått inblick i petens. Själva kontakten hur arbetet på en folkhögskola bedrivs ansågs likaså av många som

värdefullt.

Studieverksamheren under

det/iärdeförsöksârer 261

183.2 Cirkelledarnas syn på ámneskurserna

På våren 1974, strax efter det att de sista ämneskurserna på folkhögsko-

lorna hade ägt rum, genomfördes telefonintervjuer med vissa cirkelledare.

De cirkelledare som därvid kontaktades hade lett studiecirklar som kompletterats med studier vid folkhögskolor. Avsikten med intervjuerna var att belysa cirkelledarnas syn på folkhögskolekurserna.

Av de 16 ledare som intervjuades, ansåg 13 att ämneskurserna vid

folkhögskolan hade varit av värde för dem personligen. Samtliga cirkelledare bedömde internaten som värdefulla för cirkeldeltagarna. Flertalet av de ledare, som själva upplevt kurserna vid folkhögskolan

som värdefulla, motiverade detta med att dessa kurser bidragit till att gemenskapen i cirkeln hade fördjupats, något som hade betydelse på lång sikt både för ledaren och deltagarna. Att få kontakt med lärare på

folkhögskolan och därigenom få insikt i folkhögskolans arbetsformer bedömdes likaså som något positivt av många cirkelledare.

Alla cirkelledare, förutom en, ansåg sig ha haft en påtaglig funktion att fylla vid internatkurserna. Förutom att ledaren praktiskt deltog i cirkelns arbete utgjorde hans/hennes närvaro en trygghetsfaktor för deltagarna. I de cirklar, där deltagarna läste engelska, ansåg ledarna att tillgång till

inlärningsstudio på folkhögskolan varit av stor betydelse. Cirkelledarna tillfrågades också om hur många deltagare de ansåg vara

lämpligt på folkhögskolekurser. Flertalet ledare ansåg att det idealiska deltagarantalet vore 15-20 personer. Angående internatens längd framhöll ledarna att dessa inte borde överstiga tre dagar. Anledningen till detta var, att det både för deltagare och ledare kan uppstå praktiska

svårigheter med längre bortavaro från hemmet. Vad beträffar antalet internat under ett läsår, ansåg flertalet ledare att tre stycken var Ett internat lämpligt. borde äga rum i slutet av höstterminen, då deltagarna hade lärt känna varandera litet mer, och två

internatkurser under vårterminen.

De sammanfattade intrycket av cirkelledarnas inställning till folkhögskolekurser för studiecirklar var genomgående mycket positivt. Som

ytterligare exempel på cirkelledarnas positiva bedömningar kan nämnas deltagarnas möjligheter att vidga sina erfarenheter genom kontakt med en ny miljö och nya människor, en djupare gemenskap mellan deltagarna inbördes och med cirkelledaren samt en upplevelse av hur positiv en inlärningssituation kan vara.

18.3 .3 Folkhögskollârarnas syn på âmneskurserna

Sju folkhögskollårare under telefonintervjuades våren 1974, om sina erfarenheter av

FÖVUX-deltagarnas ämneskurser vid folkhögskolan. De

som därvid ställdes var istort sett desamma som för cirkelledarna. frågor Alla folkhögskollärarna utom en ansåg att de hade haft en funktion att fylla under internaten utöver själva undervisningen. Folkhögskollärarnas uppgifter hade varierat mellan t. ex. att ge deltagarna råd och anvisningar i studiearbetet, att ta hand om deltagarna, att visa dem folkhögskolan

SOU l974:54

262 Studieverksamheren under detfiärde/örsöksâret

Skiftarbetare inom Personal med schemalagd gruvindustrin arbetstid inom vårdsektorn Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade deltagare = 31 tagare = 33

Personer bosatta i gles- Personer bosatta i glesbygd bygd i Kalix och Bodens i Gällivare och Kiruna komkommuner muner Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade deltagare = 72 tagare = 128

Bättre än väntat Sämre än väntat Figur 18.1 Hur studierna motsvarat deltagarnas förväntningar i FÖ VU X Hade inga förväntningar

:l

Som väntat IV, procent

är upplagda. Drygt hälften samt berätta om hur studier vid folkhögskolor haft värde för av folkhögskollärarna uppgav att ämneskurserna personligt som de fått med cirkelledare och dem och då främst genom den kontakt

deltagare. med cirkelledarna ansåg folkhögskollärarna att deltagarantalet l likhet om borde vara omkring 20 personer. Uppfattningen på en ämneskurs varierade för lärarna. Några ansåg att två dagar var internatens längd och att fyra dagar var att föredra. Folkhögskollärarna lämpligt några med två till tre internatkurser under ett ansåg vidare att det var lagom läsår. Sammanfattningsvis var även de tillfrågade folkhögskollärarna

inställda till ämneskurserna för FÖVUX-deltagarna. mycket positivt

förväntningar inför studierna uppfyllts

18.4 Hur deltagarnas

vid studiernas slut, tillfrågades de l den enkät som utsändes till deltagarna de förväntningar som de hade haft när de bl. a. om studierna motsvarat

Studieverksamheren under deIf/ärde/örsöksârer 263

Skiftarbetare inom gruv- Personal med schemalagd industrin arbetstid inom vårdsektorn Antal uttagna deltagare Antal uttagna deltagare = 42 = 40

Andel som fullföljde studierna

Figur 18.2 studiernas

varaktighet i F0 VUX 1 V .. . d lt Andel som avbrot studierna

:I

glidzbuázñârxaübiâgfna

tider inom gruvindustrin Andel som ej påbörjade studierna och vårdsektonyprocent

anmälde sig till FÖVUX. Drygt två tredjedelar av dem som fullföljde studierna i de olika i FÖVUX deltagargrupperna ansåg att studierna hade motsvarat eller överträffar de som de förväntningar hade haft vid studiernas början (figur 18.1).

De som ansåg att utbytet av studierna varit bättre än väntat, motivera-

de ofta detta med att de lärt sig mer än de väntat sig. En skiftarbetare gav

följande omdöme om studieverksamheten: ”En fin kamratanda under hela kursen. Hann lära under denna mig mycket tid, och såg också hur mycket mer jag skulle behöva lära mig.

En annan deltagare från skrev i sitt glesbygdscirkel frågeformulär: ”Hade aldrig tidigare varit med i en studiecirkel. att det var så Upptäckte mycket man behövde lära och veta, tänkte De ej på det tidigare”. som deltagit i kurser på folkhögskola angav ofta internatstudierna som anledning till att studiecirkeln givit bättre än de väntat utbyte sig. De som ansåg att studierna varit sämre än de väntat sig, uppgav oftast

som skäl därtill att själva kursmaterialet varit dåligt.

18.5 Planer på fortsatta studier

Av dem, som studierna fullföl_jde i FÖVUX, avsåg mellan 66 och 90 procent av deltagarna i de olika grupperna att fortsätta studera. Bland de

skiftarbetande inom gruvindustrin önskade 39 procent fortsätta med en studiecirkel i samma ämne som de läst i FÖVUX. Motsvarande andelar

Studieverksamheren under SOU l974z54

264 det_[iärde,försöksârer

Personer bosatta i gles- Personer bosatta i glesbygd bygd i Kalix och Bodens i Gällivare och Kiruna komkommuner muner Antal uttagna deltagare Antal uttagna deltagarea) = 199 = 382

Andel som fullföljde studierna

Andel som avbröt studierna

I:

Figur 18.3 Studiernas varaktighet i F Ö VUX IV Andel som ej påbörjade studierna för de uttagna deltagarna bosatta i glesbygd, pro- 3) Närvarolistor från 3 studiecirklar saknas pga att studierna cent fortfarande pågick vid utvärderingstidpunkten

från övriga tre deltagargrupper varierade mellan 51 och 66 procent (tabell D. 51). Skälen till att vilja fortsätta studera varierade mycket mellan deltagarna. Flertalet deltagare med planer på fortsatta studier motiverade dock detta beslut med att de nu kände behov av studier. Bland deltagarna i Kiruna och Gällivare fanns de som var tvåspråkiga och som hade bristfälliga kunskaper i svenska språket. Några av dessa deltagare ville fortsätta studera för att lära sig bättre svenska. En av dessa deltagare gav följande motivering till fortsatta studier: ”Mitt modersmål är finska. När man läser engelska så lär man sig samtidigt svenska. Observera att vi talar bara finska i Vittangi! Bland med obekväma arbetstider inom gruvindustrin och deltagarna vårdsektorn anförde många som skäl till varför de inte tänkte fortsätta studera att deras skiftgång helt omöjliggjorde regelbundet deltagande i fritidsstudier. De glesbygdsdeltagare som inte avsåg att fortsätta studera i någon form nämnde skäl såsom barnvaktsproblem, tidsbrist, dålig hälsa eller bristande intresse för studier.

18.6 Studiernas varaktighet

Den övervägande andelen deltagare, som uttogs till FÖVUX-cirklar, studierna. Bland deltagarna med schemalagd arbetstid inom fullföljde

Srudieverksamheren under derHf/ärde/örsöksârer 265

vårdsektorn fullföljde samtliga cirkelstudierna i FÖVUX (en deltagare

som skulle ha semester ersattes av en annan deltagare före cirkelstarten).

Bland deltagarna med Skiftarbete inom gruvindustrin var likaså andelen som fullföljde studierna stor, 83 procent. Omkring två tredjedelar av deltagarna iglesbygdscirklarna fullföljde studierna i FÖVUX (figur 18.3).

l8.6.1 Orsaker till att inte påbörja studierna

Bland de uttagna deltagarna med obekväma arbetstider var det endast två personer som inte påbörjade de planerade FÖVUX-studierna. Båda var skiftarbetare inom gruvindustrin, och för denna målgrupp liksom för den schemabundna vårdpersonalen skulle studierna äga rum på betald arbetstid. De skiftarbetare som anmälde sig till FÖVUX-studier, fördelade sig på sju olika skiftscheman, varför det var omöjligt att bilda cirklar med deltagare som hade gemensamma arbetstider. För de två skiftarbetare, som inte påbörjade FÖVUX-studierna, kom studiecirkeln att helt förläggas på fritid och av denna anledning började de inte i cirkeln. Sjukdom, olyckshändelse eller tidsbrist var de vanligaste anledningarna till att uttagna deltagare i glesbygdsområdena inte påbörjade studierna. Andra skäl till att inte börja i cirkeln var för personerna i denna grupp att de inte lyckades ordna lämplig barntillsyn eller att arbetet sammanföll med tiden för cirkelsammankomsterna.

l8.6.2 Orsaker till att avbryta studierna

Fem skiftarbetare inom gruvindustrin avbröt studiernai FÖVUX. Skälen till att dessa deltagare slutade i cirkeln var i samtliga fall av praktisk natur. Åtta procent av deltagarna i glesbygdsområdena avbröt cirkelstudierna. l likhet med skiftarbetarna förelåg ofta praktiska för dem som svårigheter avbröt studierna.

19 Planerad verksamhet under det femte

försöksåret

Kommittén fortsätter med försöksverksamheten under budgetåret 1974/ 75. Detta femte försöksår äger rum efter det att huvudbetänkandet har utgivits. Kommittén har därför funnit det lämpligt att inte pröva nya rekryteringsfrämjande åtgärder, utan istället fortsätta den försöksverksamhet som genomfördes under FÖVUX IV. Försöksverksamheten hari likhet med det föregående försöksåret förlagts till Norrbottens län. Liksom tidigare år utgörs målgruppen av vuxna, iåldern 25 till 67 år, som har sex- eller sjuårig folkskola som grundutbildning och som inte tidigare deltagit i vuxenutbildning. De uppsökta får välja mellan samma fyra ämnen som under tidigare år dvs. samhällskunskap, svenska, engelska eller matematik. Möjligheterna att välja mellan olika studiematerial kommer emellertid att vara betydligt större. De uppsökta som valt ämnet samhällskunskap kommer t. ex. att erbjudas att studera fackliga ämnen. Verksamheten under det femte försöksåret riktas till olika fyra målgrupper; anställda med obekväm arbetstid, anställda med normal arbetstidsförläggning, personer bosatta i glesbygd samt hemarbetande kvinnor bosatta i vissa bostadsområden i tätort. Anställda med obekväm arbetstid kommer på två arbetsplatser att erbjudas studier på fritid utan Stimulansbidrag med ledighet från arbetet vid de tillfällen då cirkelsammankomsten infaller På på arbetstid. en arbetsplats kommer de anställda att erbjudas studier på betald arbetstid. För dessa båda deltagargrupper kommer cirkelstudierna att kompletteras med ämneskurser på folkhögskola. På ytterligare en arbetsplats erbjuds de som kontaktas av studieorganisatörerna studier på fritid utan studiestöd och utan Stimulansbidrag. Under FÖVUX lV bedrevs uppsökande verksamhet till cirkelstudier bland personer bosatta i vissa glesbygdsområden i Norrbottens län. Även i FÖVUX V kommer glesbygdsbor att uppsökas och erbjudas studier i FÖVUX. Uppsökande verksamhet kommer dels att äga rum i de glesbygdsbyar som ingick under FÖVUX IV, dels i byar där FÖVUX inte haft någon försöksverksamhet. Avsikten är att bedriva uppsökande verksamhet i så stor omfattning som möjligt med undantag av tätorterna i de utvalda kommunerna. De uppsökta personerna i glesbygdsområdena kommer att erbjudas cirkelstudier med kompletterande kurser på folk-

268 Planerad verksamhet under detfemreförsöksârer

högskola. l en kommun i Norrbottens län planeras uppsökande verksamhet bland hemarbetande kvinnor. För att underlätta kvinnornas möjlighet till att delta i studier kommer kollektiv barntillsyn att anordnas. Verksamheten under det femte försöksåret kommer senare att redovisas.

sou 1974:54

IV Kommitténs

överväganden och

förslag

20 Allmänna

överväganden

20.1 Utbildningens

uppgifter

Den enskildes livsvillkor och personliga utveckling sammanhänger med den utbildning han fått. Utbildningen spelar en stor roll för möjligheterna vid yrkesvalet, vilket i sin tur inte bara påverkar den enskildes ekonomiska standard, utan även arbetsmiljön, självständigheten i arbetet och graden av inflytande på arbetsplatsen. Utbildningen har också stor betydelse för människors möjligheter att tillvarata sina intressen gentemot myndigheter, företag och organisationer samt deras förmåga att göra insatser i samhällslivet. Vidare ger utbildningen i allmänhet individen ett bättre utgångsläge när det gäller att tillgodogöra sig kulturupplevelser. Vad beträffar utbildningspolitikens har förutvarande inriktning statsrådet Alva Myrdal framhållit följande:

Det mest det strategiska inslaget, där vi skjuter av en verklig spjutspets mot framtiden, är utan tvivel Den utbildningspolitiken. innebär ett jättelyft ut ur det gamla klassamhället, där klassuppdelningen så obönhörligt följde just utbildningsskillnaderna.

Det finns sålunda ett starkt samband mellan människors utbildningsbakgrund och fördelningen av samhällets välfärdsresurser. Kortutbildade är i allmänhet missgynnade när det gäller inkomst och arbete, status och inflytande, medan personer med längre utbildning oftast har ett bättre utgångsläge i olika avseenden. samband med andra Utbildningens variabler har tidigare beskrivits i kapitel 7. Det föreligger stora mellan olika utbildningsskillnader grupper i samhället. Dessa skillnader finns både inom och - framför allt -- mellan generationerna. Dagens ungdomar erhåller en nioårig obligatorisk utbildning i grundskolan och flertalet går vidare till studier i gymnasieskolan. Genomsnittligen erhåller ungdomama nu elva års utbildning. Mot detta kan ställas, att närmare två tredjedelar av dem, som är i förvärvsaktiv ålder - mellan 20 och 65 år - endast har genomgått en sex-, sju- eller åttaårig utbildning i folkskolan. Bara omkring en femtedel har erhållit utbildning motsvarande grundskolan och omkring en tiondel gymnasieskoleut bildning eller mera. Tar man hänsyn till att innehållet förändras i de kunskaper skolan ger, framstår utbildningsklyftorna i vissa avseenden som än mera markerade, eftersom de längre utbildade yngre generationerna fått en utbildning som

270 Allmänna överväganden

och arbetsliv än den är mera aktuell och anpassad till dagens samhälle fått. Dessutom har den som erhållit en längre som de äldre generationerna som större möjligheter att själv utöka sina grundutbildning regel fritidsstudier och kulturaktiviteter samt genom att kunskaper genom sig information i massmedier. tillgodogöra Den vuxenutbildning och gymnasieskolenivå, som särskilt på grundtill att nå de utbildningsmässigt missgynnade, brukar benämnas syftar utbildning. Utbildningsklyftorna är nu så stora att enligt överbryggande måste ges reformer inom den FÖVUX:s mening högsta prioritet överbryggande utbildningen, som skall syfta till att ge de kortutbildade eftersatta möjligheter att utnyttja de utbildoch kulturellt grupperna samhället förfogar över. ningsresurser av utbildningsväsendets och kunskapsmassans På grund expansion kan det emellertid antas föreligga ett ständigt behov av förändringar utbildning. Till detta bidrar också den sociala selektion, överbryggande och som, trots att den med all kraft måste som finns i ungdomsskolan kanske helt kan övervinnas. Det råder enighet om motarbetas, aldrig att starkt utbyggnaden såväl av vuxenutbildnödvändigheten prioritera som av det studiesociala stödet till vuxna. l valet ningsorganisationen för mellan att ge ett mindre stöd åt alla eller att vidta speciella åtgärder

begränsade målgrupper finner FÖVUX det angeläget, att ett bättre stöd Kommittén anser vidare att inom ges åt de mest eftersatta grupperna. särskilda åtgärder bör vidtas ramen för den överbryggande utbildningen för att bredda rekryteringen och anpassa undervisningen för deltagare,

saknar studievana och som är mindre studiemotiverade. Den som förbättöverbryggande vuxenutbildningen bör ha lett tilll genomgripande av de kortutbildades studieförutsättningar och dessutom nått en ringar av resurserna till avsevärd omfattning innan någon mer betydande ökning vuxenstudier på det eftergymnasiala stadiet kan komma ifråga. tre miljoner som har fått enbart folkskola Av de omkring människor, deltar många i någon form av samt eventuell yrkesutbildning, givetvis Olika visar emellertid att en del vuxenutbildning. undersökningar främst av yngre och relativt väl vuxenutbildningsformer utnyttjas medan de utbildningsmässigt sämre ställda studieförberedda vuxna, svårigheter att utnyttja utbudet. Många vuxna, särskilt äldre, har upplever dessutom svag motivation för studier och är osäkra på sin studieförmåga. att nå de äldre och kortutbildade, då Studieförbunden synes ha lättast cirkelstudiema i allmänhet är bättre anpassade till deras studieförutsätt-

FÖVUX har sedan 1970 bedrivit försök med uppsökande ningar. de verksamhet i syfte att nå de vuxna, som har den kortaste utbildningen, största och den lägsta anspråksnivån, men som ofta har stor miljöhindren studieförmåga. Erfarenheterna har visat att uppsökande outnyttjad är en effektiv metod när det gäller att rekrytera kortutbildaverksamhet till studier. FÖVUX:s mening erbjuder också cirkelstude vuxna Enligt stora fördelar när det att övervinna studiehinder bland dier gäller

kortutbildade. Heltidsstudier i skolmässiga former kan verka avskräckande på dem har klara studieambitioner. Yrkesarbetet intar vidare för de som inte

Allmänna överväganden 271

flesta människor en så central roll i tillvaron, att man inte helt vill avstå från detta. Med hänsyn till nödvändigheten att nå de de mest eftersatta grupperna bör därför de kraftigaste sättas in när det stimulansåtgärderna gäller att utvidga sektorn för studier och på fritid deltid, främsti studiecirklar. Dessa är dessutom från samhällets mindre synpunkt kostnadskrävande än heltidsstudier. En sådan inriktning av vuxenutbildningen utesluter emellertid inte att studierna i viss utsträckning måste kunna få inkräkta på yrkesarbetet.

20.2 Omfattningen av FÖVUX:s förslag

l FÖVUX:s direktiv av 1970-01-23 konstaterades att en av de viktigaste frågorna vid det fortsatta reformarbetet med vuxenutbildningen var, hur man skulle utveckla lämpliga uppsökande som riktade åtgärder, sig till de utbildningsmässigt sämst tillgodosedda. Det framhölls, att en försöksverksamhet borde genomföras för att man skulle kunna undersöka vilka förhållanden, som medverkade till att personer med kort och bristfällig grundutbildning inte utnyttjade möjligheterna till vuxenutbildning. I direktiven gavs också vissa riktlinjer för hur försöksverksamheten skulle läggas upp. Det påpekades bl. a. att särskilda rekryteringsfrämjande åtgärder borde användas, att studierna skulle genomföras i studiecirklar, att de rekryteringsfrämjande effekterna av skilda typer av ekonomiskt stöd under studierna skulle prövas och att verksamheten borde utformas, så att det fanns betryggande möjligheter att kontrollera och utvärdera effekten av de olika åtgärderna. Det uppdrogs också åt FÖVUX att samråda med berörda myndigheter och med SVUX. Direktiven följde i huvudsak innehållet i den skrivelse från LO och ABF, som föranledde kommitténs tillkallande. Beträffande direktiven och skrivelsen se också kapitlen l-2. l direktiven angavs inte några särskilda som FÖVUX reformförslag, borde pröva, utan kommittén har haft möjlighet att förutsättningslöst överväga olika åtgärder inom de områden, där försöksverksamhet bedrivs. I enlighet med direktiven ansvarar kommittén för försöksverksamhet inom olika delar av landet. i verksamheten Målgruppen utgörs av kortutbildade vuxna med ingen eller liten tidigare erfarenhet av vuxenutbildning. Särskild uppmärksamhet har FÖVUX och ägnat skiftarbetare andra anställda med obekväm arbetstid, bosattai handikappade, personer glesbygd och hemarbetande kvinnor.

Försöksverksamheten omfattar i huvudsak följande områden:

l Uppsökande verksamhet på arbetsplatser och i bostadsområden för att rekrytera kortutbildade vuxna främst till studier i studiecirklar, men också till ämneskurser vid folkhögskola.

2 Studiecirkelverksamhet och ämneskursverksamhet,

3 Studier helt eller delvis på arbetstid för deltagare i studiecirklar och ämneskurser.

272 Allmänna överväganden

Kommittén har funnit det naturligt, att också begränsa sina förslag till i huvudsak ovannämnda områden. Kommitténs beträffande verksamhet redovisas i förslag uppsökande studiecirkelverksamhet och folkhögskolekurser i kapitel 21, beträffande 23 och beträffande studiestöd i kapitel 24. kapitlen 22 respektive När det till annat utredningsarbete inom gäller gränsdragningen bör följande nämnas. Förslag till lösning av vuxenutbildningsområdet frågan om rätt till ledighet för utbildning har framlagts av en interdepartemental arbetsgrupp (se avsnitt 21.33). När det gäller förslagen rörande ämneskurser vid folkhögskola har kommittén tagit hänsyn till folkhögarbete (se kapitel 23). Mellan FÖVUX och skoleutredningens pågående SVUX har den gränsdragningen gjorts, att FÖVUX behandlar studiestöd åt deltagare i de vuxenutbildningsformer, som ingår i försöksverksamhestudiecirklar och ämneskurser vid folkhögskolor, medan ten, nämligen SVUX behandlar studiestödet för mer omfattande studier i främst kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor och högskolor (se avsnitt FÖVUX inte heller några förslag till lösningar när det 24.42). framlägger vissa studiehinder utanför utbildningssektorn, vilka aktualiserats gäller försöksverksamheten. Hit hör t. ex. frågan om barntillsyn och genom Dessa problem har behandlats av frågan om färdtjänst för handikappade. barnstugeutredningen respektive kommunalekonomiska utredningen. Kommitténs förslag ligger alltså i huvudsak inom ramen för det fria och folkbildningsarbetet. Förslagen omfattar dock inte studieförfrivilliga bundens kulturverksamhet eller undervisningen i svenska med samhällsför vuxna invandrare. Dessa frågor har utretts och beslut om orientering dem har fattats i annat sammanhang.

20.3 Fortsatt reformutveckling inom vuxenutbildningen

FöVUxts är det av stor betydelse att utvecklingen av Enligt bedömning ägnas fortsatt uppmärksamhet. De olika delreformervuxenutbildningen na bör så långt möjligt utvärderas och samspelet mellan dem studeras, så effekter Det är därvid av vikt att underlätta en att bästa möjliga uppnås. successiv vidareutveckling och förbättring av de reformer _som genomförts. Kommittén därför från att statsmakterna vidtar lämpliga utgår för att aktivt en sådan kontinuerlig utveckling av åtgärder främja reformarbetet.

20.4 Planeringsperiod

bedömer det som önskvärt med en successiv uppbyggnad av FÖVUX reformerna inom vuxenutbildningen och föreslår därför en planeringsom fem år för de av kommittén framförda förslagen. De period som reformerna medför, avses alltså fördelas över dessa fem kostnader, ar.

Allmänna överväganden 273 20.5 Ikraftträdande Kommitténs förslag till reformer bör kunna träda i kraft 1975-07-01.

sou |974:54

21 Uppsökande verksamhet

21.1 Den uppsökande verksamhetens

uppgifter

Uppsökande verksamhet är, med den innebörd FÖVUX vill lägga i begreppet, en form av selektiv till studier. Avsikten rekrytering är att verksamheten skall riktas mot vissa bestämda grupper av vuxna g främst sådana som inte söker sig till vuxenutbildningen på eget initiativ och för vilka generella informationsinsatser inte är tillräckliga. Huvudmomentet i den uppsökande verksamheten är personliga samtal mellan uppsökama (studieorganisatörerna) och dem som skall uppsökas. Samtalen kan kompletteras med andra åtgärder, t. ex. utsändande av informationsmaterial och telefonsamtal som förberedelse och uppföljning av samtalen. Den uppsökande verksamheten kan också kombineras med olika former av studiestödjande åtgärder och insatser för att undanröja studiehinder. FÖVUX betraktar däremot inte information enbart genom telefonsamtal eller utsändan de av informationsmaterial som uppsökande verksamhet. Uppsökande verksamhet av ovannämnda typ har förekommit under lång tid inom folkrörelserna. Dessa studierekryterande aktiviteter skiljer sig inte särskilt mycket från det kontaktarbete i syfte att värva medlemmar och propagera för samhällsförändringar, som folkrörelserna alltid bedrivit och som är ett naturligt inslagi en demokrati. Å ena sidan fackligt, politiskt eller annat ideellt arbete och å andra sidan studieverksamhet kan sägas utgöra förutsättningar för och betinga varandra. 1967 års vuxenutbildningsreform innebar en expansion av vuxenutbildningen. Efter hand kom emellertid större uppmärksamhet att ägnas åt den otillfredsställande rekryteringen och allt fler insåg nödvändigheten av uppsökande verksamhet för att kunna nå de kortutbildade och bredda rekryteringen. Enligt FÖVUX:s mening har folkrörelserna de bästa förutsättningarna att lyckas med detta, varför ökade resurser bör tilldelas uppsökande verksamhet med anknytning till det folkbildningsarbete, som bedrivs inom studieförbund, fackliga organisationer och andra folkrörelser. Beträffande den utbildningspolitiska diskussion rörande bl. a. rekryteringen till vuxenutbildningen, som FÖVUX:s föregick tillsättande hänvisas till kapitel 4. De kortutbildades karakteristika i olika avseenden och uppgifter om rekryteringen till olika vuxenutbildningsformer redovisas i kapitel 7, medan den uppsökande verksamhetens syfte, metoder och nuvarande omfattning beskrivs i kapitel 8.

276 Uppsökande verksamhet

21.2 Erfarenheter från försöksverksamheten

försöksverksamhet har kommittén formulerat på Målet med FÖVUX:s

följande sätt:

är att genom uppsökande verk- E! Avsikten med försöksverksamheten cirkelstudier och folkhögskolekurser förvärva erfarenheter, samhet, som kan komma reformarbetet på vuxenutbildningsområdet tillgodo,

och kulturellt sämst lottade ges så att de kortutbildade, lågavlönade att de utbildningsresurser samhället förfogar möjligheter, utnyttja

over.

har FÖVUX för olika målgrupper prövat olika Inom denna ram

metoder för att stimulera till deltagande i vuxenstudier. visar att en mycket stor andel av de uppsökta FÖVUX-verksamheten till studier, om den uppsökande verksamkortutbildade kan rekryteras sätt och om en del viktiga studiehinder heten genomförs på ett riktigt

undanröjs. en tredjedel, och I bostadsområden utgör i regel denna andel omkring normalt sett omkring hälften av de uppsökta. Resultaten på arbetsplatser som varierar emellertid i hög grad bl. a. beroende på vilka studievillkor ett stort studiebehov och avgörande erbjuds. När det finns uppdämt - t. ex. när studiehinder undanröjs genom förmånliga studievillkor inom industrin och schemabunden personal inom sjukvårskiftarbetare att studera arbetstid - kan andelen, som den ges möjlighet på betald anmäler uppgå till mer än två tredjedelar av de uppsökta. sig till studier, kommitténs bedömning har FÖVUX:s goda rekryteringsresultat Enligt varit möjliga på grund av att följande villkor varit uppfyllda:

har gjorts genom uppsökande verksamhet. l Rekryteringen har använts personer som i regel själva tillhört 2 Som uppsökare på arbetsplatser och målgruppen, t. ex. fackliga studieorganisatörer

förtroendevalda i handikapporganisationer. 3 Studieorganisatörerna har varit utbildade för sin uppgift. har anordnats av målgruppen närstående studieför- 4 Studiecirklarna

bund. 5 Studierna har bedrivits i studiecirkelform (under de fjärde och femte

med ämneskurser vid folkhögskola), försöksåren kompletterad studiematerial kunnat avpassas efter varigenom studietakt och

deltagarnas behov och förutsättningar. 6 Studierna har varit kostnadsfria för deltagarna. studievillkor än i normala cirkelstudier har förekommit 7 Förmånligare studiestöd, stimulansivissa fall (studier helt eller delvis på arbetstid,

bidrag). har i allmänhet funnits ett 8 I samband med studier på arbetstid

fungerande system med ersättare på arbetsplatserna. verksamhet bland anställda har pla- 9 I samband med uppsökande av studiernas tidsmässiga och lokalmässiga förläggning neringen mellan studieförbund, fackförening och genomförts i samarbete

Uppsökande verksamhet 277

företag. 10 l samband med uppsökande verksamhet bland hemarbetande kvinnor har studiestödet inneburit möjlighet att få hjälp med barntillsyn. ll l samband med uppsökande verksamhet bland handikappade har studiestödet inneburit möjlighet att få hjälp med färdtjänst och olika slag av hjälpmedel. 12 I samband med uppsökande verksamhet i glesbygd har studierna lokaliserats på ett sådant sätt, att problemen med de långa restiderna minskat.

21.3 Gällande och

föreslagna bestämmelser av betydelse för

uppsökande verksamhet

21 .3.1 Nuvarande resurser till uppsökande verksamhet

Det finns inga särskilda medel anslagna till studieförbunden för uppsökande verksamhet. Enligt kungörelsen (1963:463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet

(folkbildningskungörelsen) (ändrad

senast 1974:455) dock utgår fr. o. m. budgetåret 1970/71 ett tilläggsbidrag, som då var 10 kr och som numera är 15 kr per studietimme för allmän vilken i huvudsak studiecirkel, motsvarar utbildning enligt läroplanen för grundskolan i ämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap, samt för allmän studiecirkel, som syftar till utvecklande av handikappades att meddela färdigheter sig. Tilläggsbidraget till dessa prioriterade cirklar har införts dels för att om möjligt göra undervisningen kostnadsfri för deltagarna, dels för att möjliggöra en aktiv uppsökande verksamhet. Konstruktionen innebär, att om studieförbunden använder hela tilläggsbidraget eller delar av detta till uppsökande verksamhet, så medför det högre I det deltagaravgifter. läget har studieförbunden i allmänhet prioriterat kostnadssänkningen för deltagarna framför den uppsökande verksamheten. Trots detta har den uppsökande verksamheten fått en viss omfattning, framför allt i kommuner med generösa bidrag till folkbildningsarbetet. Undervisningen för invandrare i svenska språket m. m. är reglerad genom vissa särbestämmelser i folkbildningskungörelsen. Bland annat utgår för kostnader i samband med uppsökande verksamhet och lokal administration bidrag med 20 kr studietimme. per (Kommunala bidrag utgår i allmänhet inte till undervisning för invandrare, då denna betraktas som en statlig angelägenhet.) l kungörelsen (1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning föreskrivs att statsbidrag kostnader utgår till för intagning av elever till kommunal vuxenutbildning och därmed sammanhängande åtgärder samt till kostnader för bidrag, som kommun finner skäl bevilja studieförbund för uppsökande verksamhet”, med ett belopp motsvarande två procent av statsbidraget till lönekostnader för skolledare och lärare inom kommunal vuxenutbildning. Av statsbidraget utbetalas ett belopp motsvarande 1,8 procent av lönekostnaderna automatiskt till medan kommunerna, 0,2 procent fördelas av SÖ efter ansökan.

278 Uppsökande verksamhet

21 .3.2 Förtroendemannalagen

I lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

som gäller från 1974-07-01 och även omfattar (förtroendemannalagen),

under förutsättning att de är anställda hos arbetsgivastudieorganisatörer, arbete facklig förtroendeman rätt att utföra fackligt ren, medges inklusive uppsökande verksamhet för studier på betald arbetstid.

för den fackliga verksamhet, som Lagen är avsedd att ge underlag

för reformarbetet på arbetslivets område. Lagen utgör en förutsättning

gäller alla former av facklig verksamhet, men begränsas till förtroendeval-

vilken har eller brukar ha da som utsetts av facklig organisation,

En facklig förtroendeman får inte kollektivavtal för arbetsplatsen.

sitt och han skyddas mot försämrade hindras att fullgöra uppdrag

Förtroendemannen har vid anställningsvillkor på grund av uppdraget.

rätt till fortsatt arbete, under förutsättning att han driftsinskränkningar av särskild betydelse för verksamheten på har fackliga uppgifter

vidare att de fackliga organisationerna har arbetsplatsen. Lagen innebär bestämmer de lagens tillämpning intill tolkningsföreträde, dvs. vid tvist

är dispositiva, vilket innebär dess tvisten har prövats. Flera av lagreglerna

kan anpassas till de varierande förhållanden, att de genom kollektivavtal

olika branscher. Med förtroendemannalagen som stöd som råder inom

alltså förhandla med arbetsgivarna om kan de fackliga organisationerna

avtal, som reglerar den närmare tillämpningen av lagen.

förtroendeman har enligt lagen rätt till erforderlig ledighet Facklig

för facklig verksamhet, men ledigheten får inte sträcka sig längre än som

med hänsyn till förhållandena på den enskilda arbetsplatsen, är rimligt

av hur många medlemmar som förtroendemannen t. ex. med beaktande

skall förläggas så att den inte medför har att företräda. Ledigheten

verksamhet, som betydande hinder för arbetets behöriga gång. Facklig

avser arbetsplatsen, får ske på betald arbetstid.

1974:88) uttalar I specialmotiveringen till l § i lagen (proposition

föredragande statsrådet bl. a. följande om lagens tillämpningsområde:

verksamhet skall få en något ”Jag föreslår dock att begreppet facklig

vidare i förtroendemannalagen. Det bör även gälla sådan omfattning de anställda i deras ställning av verksamhet, som i övrigt berör

fackliga uppgifter, utan även arbetstagare. Jag avser inte bara centrala i traditionell mening, men uppgifter som ligger nära facklig verksamhet intressen inte kan sägas vara riktade direkt mot den där arbetstagarnas

Jag kan ta ett exempel från det pågående utredningsegna arbetsgivaren. rätt till ledighet för utbildning. Skulle arbetet angående arbetstagares till viss ledighet för en sådan lagstiftning arbetstagare ges rätt genom anses som verksamhet om en studier, skall det självfallet facklig

förtroendeman träder i förhandling med arbetsgivaren om tillämpningen

av lagen på den enskilda arbetsplatsen, t. ex. angående en arbetstagares

rätt till eller rörande planeringen av ledigheterna på en ledighet att förutsätta att fackliga förtroendemän arbetsplats. Lagen kan komma för att informera arbetstagarna om deras är verksamma på arbetsplatserna intressera dem för studier eller organisera studieverksamrätt till ledighet, angå förhållandet till heten. Sådan verksamhet kan knappast sägas direkt

i denna deras arbetsgivaren, men verksamheten gagnar ändå arbetstagarna för ett ökat anställningsskydd och för egenskap. Utbildning har betydelse

Uppsökande verksamhet 279

arbetstagarnas anpassning till förändringar i samhället. Även verksamhet av nu berört slag bör därför omfattas av förtroendemannalagen.

Enligt lagen får alltså fackliga studieorganisatörer bedriva uppsökande verksamhet på betald arbetstid. får likaså Studieorganisatörsutbildning anordnas på betald arbetstid. Att studieorganisatörsutbildningen förläggs utanför arbetsplatsen utgör här inget hinder, under förutsättning att den dels har rimlig omfattning, dels utgör förberedelse för studieverksamhet bland anställda på det företag, där förtroendemannen är verksam. Enligt FöVUxzs uppfattning torde en eller ett par veckor i normalfallet vara en rimlig längd på studieorganisatörsutbildningen. Förtroendemannalagen omfattar inte enbart förtroendemån, som valts vid möte till uppdrag för en längre tid, utan lagen gäller alla förtroendemän som utsetts av fackföreningen, även mer tillfälliga funktionärer, t. ex. studieorganisatörer som fackföreningen vid början av en uppsökande verksamhet utsett att handha rekryteringsarbetet.

21 .3.3 Förslaget till studieledighetslag

l en promemoria (Ds A 1974:2) med förslag till lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning - här benämnd studieledighetslagen -- som framlagts av en interdepartemental arbetsgrupp, föreslås en lagfást rätt till ledighet från anställning för att undergå utbildning. Det framlagda lagförslaget syftar till att förbättra de anställdas möjligheter att bedriva studier. Lagen föreslås gälla anställda i såväl allmän som enskild tjänst. Den avser vidare både arbetsplatser med många anställda och utpräglade småföretag. Någon begränsning i fråga om utbildningens art förordas inte. Det ankommer på den anställde själv att avgöra inriktningen av utbildningen. I likhet med t. ex. lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen avses också . studieledighetslagen vara en ramlag, som förutsätts kompletterad av kollektivavtal. Vissa av lagreglerna är därför dispositiva, nämligen de som rör kvalifikationstid och förläggning av ledighet. De fackliga organisationerna ges en central ställning, särskilt när det gäller att prioritera mellan olika anställda, som önskar ledighet, och när det gäller förläggningen av ledigheten. Ledighetens längd föreslås inte reglerad i lagen, men kan komma att regleras i avtal, som sluts till följd av den nya lagstiftningen. Däremot ges utförliga regler om hur begärd ledighet skall förläggas. Det sägs, att detta bör ske med hänsyn till både den anställdes önskemål och till intresset av att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan allvarlig störning. Arbetsgivare kan skjuta upp ledighet för facklig utbildning och kortare ledighet - dvs. högst 40 timmar - i högst två veckor och längre ledighet - dvs. mer än 40 timmar i högst sex månader. Efter dessa tidsfrister har de fackliga organisationerna tolkningsföreträde, dvs. deras samtycke krävs, om uppskovet skall kunna vara längre. Hur många anställda inom ett företag, som samtidigt skall kunna vara lediga för utbildning, föreslås inte reglerat i lagen, men kan komma att

280 Uppsökande verksamhet

i avtal mellan När det gäller turordningen mellan bestämmas parterna. som samtidigt önskar ledighet, bör i första hand företräde olika anställda, som önskar för facklig utbildning. Härefter ges ges åt personer, ledighet åt andra anställda, som vid tiden för ledighet i mån av utrymme varit verksamma hos arbetsgivaren de senaste sex ledighetens början eller minst tolv månader under de senaste två månaderna sammanlagt de som har högst åttaårig grundutbildning. l åren. Därvid prioriteras övrigt grundas företrädet på anställningstidens längd. rätt till ledighet för utbildning föreslås trädai Lagen om arbetstagares kraft 1975-01-01. I samtliga fall gäller lagen endast obetald ledighet. Studiefinansieringsfrågan förutsätts lösas i annat sammanhang. Förslaget

är för närvarande föremål för remissbehandling.

21.4 Den uppsökande verksamhetens organisation

21.4.1 Anordnare av uppsökande verksamhet

framfört rörande FÖVUX har i avsnitt 8.1.6 mera ingående synpunkter som bör ställas Det är därför vilka krav, på en studieorganisatör. endast de viktigaste av dessa tillräckligt att i detta sammanhang poängtera

synpunkter. målgruppen för Studieorganisatörerna bör om möjligt själva tillhöra eller ha en liknande bakgrund, som den uppsökande verksamheten i målgruppen. Härigenom kan man förutsätta att uppsökarna personerna situation och kunskaper om har större förståelse för de uppsöktas arbetsplatsen, inom den aktuella organisaförhållandena på den aktuella bostadsområdet. De kan därigenom lättare tionen eller i det aktuella vilken och vilka metoder, som är bedöma vilken tidpunkt, plats vid den uppsökande verksamheten. lämpligast

El l enlighet med denna princip - som också tillämpas i försöksverksam- - att rekryteras från heten är det av stor betydelse uppsökarna folkrörelser, t. ex. fackliga, politiska och andra ideella organisationer, till olika studieförbund. Folkrörelserna har mycket som är anslutna också med kortutbildade, som inte är värdefulla kontaktmöjligheter I FÖVUX:s försöksverksamhet har detta aktiva inom föreningslivet. tillfredsställande resultat, som bl. a. bekräftats genom de synnerligen och de handikappades lokalföreningar de fackliga organisationerna insatser. nått genom sina uppsökande

har det därvid varit av stor betydelse om de Enligt FÖVUX:s mening känt med den organisation som uppsökta tillhört eller samhörighet Gemensamma intressen och värderingar i uppsökaren representerat. ideella mellan uppsökaren och den fackliga, politiska eller frågor av rekryteringen. uppsökte kan i många fall vara avgörande för resultatet utesluter emellertid inte samverkan mellan olika Denna profilering” i vissa frågor, t. ex. rörande informationsvuxenutbildningsanordnare och färdtjänst. Genom en centraler, lokaler, utrustning, barntillsyn kan en bättre hushållning med resurserna samordning i dessa frågor

Uppsökande verksamhet 281

uppnås, utan att utbildningsanordnarnas särart utplånas. l många kommuner finns allmänna informationscentraler och i vissa kommuner särskilda informationscentraler för vuxenstuderande. Dessa centraler har ofta anknytning till kommunernas vuxenutbildningsråd och de bör tillhandahålla informationsmaterial från alla samhällsstödda

vuxenutbildningsanordnare, kunna ge upplysningar om det studiesociala

systemet etc. De avses alltså fungera som för serviceinrättningar studieorganisatörer och för redan studiemotiverade vuxna. Som FÖVUX tidigare anfört talar däremot skäl för att många den uppsökande verksamheten i princip bör av studieförbunden ombesörjas och av folkrörelser med till dem. anknytning Men naturligtvis skall övriga vuxenutbildningsanordnare kunna framställa material och gå ut med information, som framhåller verksamhetens speciella förutsättningar. Den uppsökande verksamhet som FÖVUX genomfört har främst syftat till att rekrytera deltagare till studiecirklar. Försöksverksamheten liksom tidigare erfarenheter har visat att studiecirkeln är en mycket studieform lämplig för vuxna, som har liten eller ingen studievana. Den uppsökande verksamheten måste dock läggas upp så, att de uppsökta får full frihet att välja mellan olika vuxenutbildningsformer. Studieorganisatörerna bör därför ha grundläggande inte bara om studiecirklar kunskaper utan även om andra former av vuxenutbildning såsom folkhögskolor, facklig utbildning, arbetsmarknadsutbildning, olika former av högskolestudier, kommunal och statlig vuxenutbildning m. m.

21.42 Uppsökande verksamhet på arbetsplatser

FÖVUX har i allmänhet nått goda rekryteringsresultat på arbetsplatser. Bland härtill anledningarna kan nämnas, att fackliga studieorganisatörer använts som uppsökare och att kontakterna har kunnat tas på den uppsöktes arbetstid. l enlighet med vad som framhållits ovan bör enligt kommitténs mening den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna anordnas av de fackliga eventuellt organisationerna, i samarbete med studieförbund, till vilket/vilka dessa är anslutna. Detsamma gäller studieorganisatörsutbildningen. Såväl denna utbildning som själva rekryteringsarbetet bör v- liksom i försöksverksamheten där motsvarande

villkor gällt - äga rum på betald arbetstid. l och med förtroendemannalagens ikraftträdande har dessa önskemål

tillgodosetts. FÖVUX utgår från att de i lagen föreskrivna rättigheterna till uppsökande verksamhet och studieorganisatörsutbildning på betald arbetstid - som grundas på dispositiva lagregler - skall komma att ingå

också i de kollektivavtal, som kan komma att slutas för att närmare reglera tillämpningen av bestämmelserna. Enligt FÖVUX:s mening är det vidare att om nödvändigt, frågan ledighet för studier får en tillfredsställande studielösning. Avgörande hinder för många anställda är svårigheterna att få ledighet för att studera och risken för inkomstbortfall vid sådan ledighet. De förslag beträffande studiestöd, som FÖVUX framför i kapitel 24, förutsätter att de anställda också ges rätt till le dighet för utbildning.

282 Uppsökande verksamhet

Frågan om ledighet för utbildning har anknytning till frågorna om uppsökande verksamhet och studiestöd. Den interdepartementala arbetsgruppen har emellertid mot bakgrund av det pågående utredningsarbetet bedömt det som riktigt att lösa studieledighetsfrågan skild från de övriga reformema inom vuxenutbildningen. FÖVUX delar denna uppfattning. Fördelningen av ledighet och studiestöd får förutsättas ske efter delvis olika grunder. Kommittén utgår från att den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna kommer att omfatta avsevärt fler personer än dem, som kan beviljas ledighet för studier. Å andra sidan är det sannolikt, att vuxenstudiestödet på grund av begränsade resurser -- åtminstone i ett - endast än dem, inledningsskede kan ges till ett mindre antal personer som är lediga för att genomgå utbildning. De tänkbara relationerna mellan antalet anställda, som avses rekryteras till studier genom uppsökande verksamhet på arbetsplatser, studera med ledighet från anställningen respektive uppbära någon form av studiestöd beskrivs schematiskt i figur 21.1. Observera att en del av de anställda förutsätts bedriva studier utan att rekryteras genom uppsökande verksamhet. (Figuren anger inte något om antalet personer i de olika grupperna.) verksamhet kommer för övrigt också att bedrivas i Uppsökande bostadsområden. Studiestöd avses dessutom i viss utsträckning kunna beviljas andra än anställda.

Studerar med studiestöd

ledigt från anställningen för studier

Rekryteras genom uppsökande verksamhet på arbetsplatser

Figur 21.1 Schematisk beskrivning av tänkbara relationer mellan antalet anställda som avses rekryteras till studier genom uppsökande verksamhet på arbetsplatser, studera med ledighet från anställningen respektive uppbära studiestöd.

SOL: 1974:54 verksamhet Uppsökande 283

Det: är ändamålsenligt att samma instans får handlägga alla frågor, som sammanhänger med studieplaneringen på arbetsplatserna. l den redan genomförda förtroendemannalagen - som bl. a. reglerar studieorganisatörers - och i den ställning på arbetsplatsen nyligen föreslagna studielledighetslagen ges tolkningsföreträde åt de fackliga organisationerna vid tvist med arbetsgivaren. Denna bör beaktas vid omständighet bedömningen av dels FÖVUX:s förslag att resurserna för uppsökande verksamhet på arbetsplatser skall ges till de fackliga organisationerna, dels FÖVUX:s och SVUX:s förslag till sammansättning av det studiestödsråd, som skall medverka vid fördelningen av studiestödet. Genom de rättigheter som gäller enligt förtroendemannalagen samt om förslaget till studieledighetslag blir antaget och om FÖVUX:s förslag till studiestöd (se kapitel 24) genomförs, kommer flera av de problem, som är förknippade med uppsökande verksamhet på arbetsplatser och möjligheter till studier för de anställda, att mildras eller försvinna. Bl. a. blir det som nämnts möjligt att genomföra såväl den uppsökande verksamheten som studieorganisatörsutbildningen på betald arbetstid. När olika samhällsaktiviteter förutsätter ett väl fungerande fackligt arbete, är det ofta svårt att föra ut dem till små arbetsplatser. Detta gäller också den verksamheten. uppsökande På dessa arbetsplatser är den fackliga verksamheten i allmänhet inte lika fast etablerad som på större arbetsplatser. De fackliga funktionerna på de små arbetsplatserna - t. ex. inom skogsbruket, detaljhandeln och transportväsendet upprätthålls ofta av ombudsmän eller andra funktionärer till på den fackliga avdelning vilken arbetsplatsen hör, medan man på själva arbetsplatsen endast har t. ex. ett fackligt arbetsplatsombud eller helt saknar förtroendemän. Uppsökande verksamhet på arbetsplatserna i dessa branscher är särskilt väsentlig, då en mycket stor andel kortutbildade finns bland de anställda här (se avsnitt 7.1). FÖVUX utgår från att möjligheterna att bedriva uppsökande verksamhet - liksom annat -« fackligt arbete på små arbetsplatser kommer att beaktas av arbetsrättskommittén i dess fortsatta utredningsarbete. Tills vidare kan resurser till uppsökande verksamhet på dessa arbetsplatser erhållas inom ramen för det statsbidrag FÖVUX föreslår.

21 .4. 3 Uppsökande verksamhet i bostadsområden

FÖVUXs försöksverksamhet visar som redan nämnts, att de flesta kortutbildade kan rekryteras till studier genom uppsökande verksamhet utförd med hjälp av personlig påverkan från uppsökare med liknande bakgrurd som de själva. Den uppsökande verksamheten ger som regel mycket bra resultat när den genomförs på arbetsplatser då bl. a. studiecirklarna kan förläggas till arbetsplatserna, så att cirkeldeltagarna så långt möjligt utgörs av arbetskamrater. l en del bostadsområden är kontarkten mellan grannarna däremot bristfällig, varför man vid den uppsökande rekryteringen sällan kan anknyta till grannkontakter. Trots detta km uppsökande verksamhet ge goda resultat även i bostadsområden.

284 verksamhet SOU l974:54 Uppsökande Genom att förvärvsintensiteten ökat har det blivit möjligt att nå allt fler kortutbildade på arbetsplatserna. Alltjämt kan stora grupper dock inte rekryteras till vuxenutbildning på annat sätt än genom uppsökande verksamhet i bostadsområden. Till dessa grupper hör t. ex. hemarbetande kvinnor och andra personer utan förvärvsarbete, vissa personer bosatta i glesbygd, vissa handikappade samt personer som är anställda på arbetsplatser där uppsökande verksamhet inte förekommer. Som framgår av resultaten av den enkät, som FÖVUX låtit utföra (se avsnitt 8.2), har i den uppsökande verksamheten i bostadsområdena för närsynnerhet varande en mycket begränsad omfattning. Enligt kommitténs mening är det sålunda nödvändigt, att också denna verksamhet ges förstärkta resurser. Många betydande praktiska studiehinder har samband med arbetsförhållandena och familjesituationen. Medan förslag till lösningar av flera av studiehindren på arbetsplatserna nu framläggs av FÖVUX och andra utredningar, kvarstår alltjämt många av dessa problem i bostadsområdena. Kommittén har bedömt det ligga utanför FÖVUX:s uppdrag att föra fram konkreta förslag beträffande hur studiehinder i samhället utanför utbildningssektorn skall kunna övervinnas. FÖVUX vill emellertid i detta sammanhang påpeka nödvändigheten av att barntillsynen, färdtjänsten och andra delar av den sociala servicen i bostadsområdena byggs ut. Kommittén villsärskilt fästa uppmärksamheten på betydelsen av att barntillsynen får en tillfredsställande lösning. Fortfarande har kvinnor kortare utbildning än män. Skillnaderna i utbildning förstärks genom de ibland långa hemmavistelseperioder som kvinnor har. Kvinnorna löper således större risk än männen att bli efter i utbildningsexpansionen. Ju kortare utbildning en person har, desto mer obenägen är han att studera Som FÖVUX:s verksamhet visat är detta oftast ett på sin fritid. övergående motstånd. De som börjat delta i studier vill gärna fortsätta. Detta talar för att den uppsökande verksamheten är synnerligen väsentlig för hemarbetande kvinnor. Det allvarligaste studiehindret för hemarbetande är barntillsynsfrågan. l försöksverksamheten har ersättning utgått för bamtillsyn, vilket har mycket positivt av deltagarna. Denna förmån har dock upplevts i relativt liten omfattning. Om familjen åsamkas direkta utnyttjats kostnader för att den hemarbetande i familjen studerar, kan det medföra en negativ attityd gentemot dessa studier. Det är emellertid oftast ett större praktiskt än ekonomiskt problem att ordna tillsynen för barnen på ett tillfredsställande sätt. Kommittén vill här peka på möjligheten för studieförbunden att samarrangera barntillsynen med någon barn- eller ungdomsorganisation. FÖVUX har övervägt om resurstilldelningen för uppsökande verksamhet i bostadsområden skulle kunna knytas till några organisationer med samma folkrörelseanknytning som de fackliga organisationerna har på arbetsplatserna, men funnit det vara lämpligast att bidragen i detta fall utbetalas till studieförbunden. Studieförbund, som genomför uppsökande verksamhet i samarbete med hyresgäst- eller bostadsrättsförening, handikapporganisation, politisk eller annan organisation, som är väl

verksamhet Uppsökande

förankrad i målgruppen, bör dock prioriteras vid resurstilldelningen för att man skall kunna uppnå bästa möjliga resultat i verksamheten.

21 .4.4 Tidsâtgâng

Försöksverksamheten har visat att uppsökande verksamhet är förhållandevis tidskrävande. På en arbetsplats kan det vara nödvändigt med flera besök hos varje person innan något lämpligt tillfälle till samtal erbjuds. Många av de kortutbildade är tveksamma och behöver betänketid innan de anmäler sig. På arbetsplatser med Skiftarbete eller obekväm arbetstid måste varje avdelning besökas flera gånger för att alla anställda skall kunna kontaktas. I bostadsområden är många inte anträffbara förrän efter flera besök på olika tider av dagen. Dessutom är transporterna mer tidskrävande här. Alldeles särskilt lång tid tar uppsökande verksamhet i glesbygd. Beräkningar av tidsåtgången i FÖVUX:s uppsökande verksamhet ger vid handen, att studieorganisatörerna på arbetsplatser med dagtidsarbete samt med lättillgängliga och väl samlade arbetsställen vid varje rekryteringstillfälle behöver mellan en halvtimme och en timme för varje person som de skall kontakta, medan studieorganisatörerna på arbetsplatser med Skiftarbete och/eller besvärlig arbetsmiljö behöver omkring en timme eller mera per person. Den uppsökande verksamheten i bostadsområden är i tidsåtgång jämförbar med de sistnämnda arbetsplatserna.

21 .4.5 introduktionskurser

Många av de människor, som nås av den uppsökande verksamheten, är helt ovana vid studier. Deras skolgång ligger långt tillbaka i tiden och den första kontakten med studier kan kanske därför mer avskräcka än övertyga vederbörande om att han bör studera. För att underlätta inträdet i studier och medverka till en positiv inställning till studier överhuvudtaget kan det vara motiverat med en kortare kurs, under vilken deltagarna får ”känna sig för” utan att behöva ikläda sig åtagandet att delta under en hel termin. LO och TCO har i en skrivelse, avgiven till utbildningsministern 1973-02-02, angående lagstiftning om rätt till ledighet för studier, bl. a. föreslagit en generell rätt till betald ledighet för studier för deltagande i introduktionskurser inom vuxenutbildningen. l promemorian med förslag till studieledighetslag uttalade vidare den interdepartementala arbetsgruppen bl. a. följande: ”Det råder knappast delade meningar om värdet av att arbetstagare ges möjlighet att delta i introducerande kurser av det slag varom nu är tal. För att studieledighetsreformen skall nå sitt syfte finns uppenbarligen ett stort behov av att åtgärder av nu berörda slag kan genomföras. Med hänsyn till vad nyss sagts torde det dock vara motiverat att ta ställning till LO:s och TCO:s förslag i denna del först i samband med prövningen av förslagen från FÖVUX. FÖVUX instämmer i gruppens ovannämnda synpunkter. Kommittén

286 Uppsökande verksamhet

har emellertid inte bedömt det ligga i FÖVUXIS uppdrag att genomföra introduktionskurser inom ramen för försöksverksamheten och föreslår därför att försök med sådana kurser skall bedrivas i andra former. Verksamheten bör omfatta kortutbildade samt genomföras på betald arbetstid eller på motsvarande villkor och i studiecirkelform. En sådan eller inskolningscirkel skulle kunna sammanträda ett antal upptaktsgånger, vid vilka man kan ägna sig åt information om Studieteknik, presentation av och diskussion om olika kurser som intresserar deltagarna etc. Verksamheten kan närmast betraktas som ett slags förlängd rekrytering”. D De överväganden, som FÖVUX gjort, leder till att förslagsvis 0,4 Mkr behöver avdelas för försöksverksamhet med introduktionskurser under det första året, varigenom verksamheten medför ungefär hälften så stora kostnader som FÖVUX: försöksverksamhet. Kommittén tar inte ställning till om försöksverksamheten bör bedrivas under flera år och har därför beräknat medel endast för ett års verksamhet.

21 .4.6 Studieorientering inför fortsatta studier

För att deltagare, som genomgått en studiecirkel, bl. a. skall kunna överblicka vilka fortsatta studiemöjligheter som finns, bör information det aktuella utbildningsutbudet och andra åtgärder företas i ges om studieorienterande syfte vid slutet av cirkelns arbete. Dessa frågor behandlas i avsnitt 22.4.

21.5 Resursbehov vid uppsökande verksamhet

21 .5.l Studieorganisatörsutbildning l den uppsökande verksamheten spelar Studieorganisatören en nyckelroll. FÖVUX har i annat sammanhang framhållit betydelsen av att denne har en på erfarenhet grundad kunskap om och förståelse för de uppsöktas situation och att han är väl förtrogen med den arbetsplats, det bostadsområde eller den organisation, där verksamheten skall bedrivas. Studieorganisatören bör därför själv tillhöra den målgrupp han skall vända sig till. En effektiv uppsökande verksamhet ställer emellertid också andra krav på studieorganisatören. Han måste känna till syftet med den uppsökande verksamheten och dess roll i en jämlikhetsbefrämjande vuxenutbildningspolitik, däribland också betydelsen av olika studiehinder. Han bör vidare vara väl förtrogen med metoder och hjälpmedel i rekryteringsarbetet. För att kunna lämna en allsidig information om olika utbildningsmöjligheter måste han också ha en bred orientering om olika utbildningsvägar för vuxna och särskilt om vilka resurser i detta avseende, som finns i den egna kommunen. Han måste också veta vart man kan vända sig för att få mer utförlig information om de olika utbildningsmöjligheterna. Det är dessutom nödvändigt i den uppsökande verksamheten, att Studieorganisatören är insatt i det studiematerial, som skall användas i studiecirkeln eller på ämneskursen.

Uppsökande verksamhet

Studieorganisatörsutbildningen medför kostnader för föreläsare, kost, logi, resor m. m. Dessa kan redan i viss mån täckas av befintliga statliga, landstingskommunala eller primärkommunala bidrag. En utbyggnad av den uppsökande verksamheten i enlighet med vad FÖVUX föreslår, förutsätter emellertid en kraftig utökning av resurserna till studieorganisatörsutbildningen. Härtill kommer behovet av resurser för ersättningar till de studieorganisatörer, som förorsakas inkomstbortfall under utbildningen. På grund av förtroendemannalagen kommer vissa studieorganisatörer i fortsättningen att kunna delta i utbildningen på av arbetsgivaren betald tid, varigenom de alltså inte ådrar sig några sådana kostnader. Övriga studieorganisatörer måste dock ersättas under utbildningen äveni framtiden.

21 .5.2 ljrsáttning till studieorganisatörerna under den uppsökande verksanzheterz

Uppsökande verksamhet tar som redan nämnts ganska lång tid. En studieorganisatör kan normalt sett knappast kontakta mer än ett femtiotal personer per vecka. Kommittén bedömer det som sannolikt, att studieorganisatörerna också i fortsättningen vid varje studieupptakt kommer att arbeta med den uppsökande verksamheten under ett par veckor eller mera. Om den uppsökande verksamheten skall kunna utan genomföras inkomstbortfall för den enskilde studieorganisatören, är det nödvändigt att verksamheten får genomföras på betald arbetstid. Kommittén föreslår också, att de studieorganisatörer, som saknar anställning, arvoderas för sin insats. Dessa principer har tillämpats i försöksverksamheten. Kommittén utgår, som redan nämnts, från att förtroendemannalagen skall tillämpas så, att studieorganisatörerna inte förorsakas kostnader för förlorad arbetsförtjänst. På t. ex. små arbetsplatser, där av fackföreningen anställda funktionärer används som uppsökare bör arvodering ske med statliga medel. Då förtroendemannalagen inte har någon motsvarighet som kan tillämpas i bostadsområden, föreligger ett större behov av resurser för detta ändamål där. Härigenom torde den statsfinansiella kostnader per uppsökt person bli större i bostadsområden än på arbetsplatser.

21 .5.3 Administrativa insatser

För att en uppsökande verksamhet skall kunna med ett genomföras tillfredsställande resultat, måste uppsökarna med ges stöd och hjälp

administrativa insatser.

Vid torde huvuddelen rekrytering på arbetsplatser av planeringsåtgärderna komma att utföras av den fackliga organisationen. FÖVUX föreslår att denna skall ansöka såväl om bidrag till administrationen av den uppsökande verksamheten, till ersättning studieorganisatörerna m. m. som i regel också om studiestöd till de deltagare som rekryteras. Ansökan bör grundas på en ekonomisk och tidsmässig planering av

288 verksamhet Uppsökande

verksamheten. Planeringen av den uppsökande verksamheten bör ske i samråd bl. a. för överenskommelse om ledighet för med arbetsgivaren, studierna. Den fackliga organisationen utser studieorganisatörema. av studieförbund bör under den uppsökande verksam- Lokalavdelning heten kunna ge administrativt stöd till den fackliga organisationen. Erfarenheterna från försöksverksamheten tyder på att studieorganisatören vid bör medföra studiematerial och också uppsökningstillfället kunna om alternativa studiemöjligheter. Eventuella ge information problem under rekryteringen torde bäst kunna lösas av den fackliga organisationen och/eller den lokala studieförbundsavdelningen. verksamhet i bostadsområden planeras och genomförs av Uppsökande studieförbundens lokalavdelningar, som regel i samarbete med andra med förankring i målgruppen. Lokalavdelningen ansöker organisationer om bidrag för verksamheten hos studieförbundet centralt. Ansökan bör innehålla uppgifter om den målgrupp verksamheten avser m. m. l övrigt motsvarar de administrativa insatserna i huvudsak dem, som ovan redovisats för den fackliga organisationen. De administrativa insatserna i samband med rekryteringen av kortutbildade till studier innebär fler och mer omfattande arbetsuppgifter för såväl fackliga organisationer som studieförbund. Resurser måste därför tilldelas dessa organisationer, så att de ekonomiskt och personellt kan motsvara de krav, som en betydligt utökad uppsökande verksamhet ställer.

21.6 Resurser till uppsökande verksamhet

21 .6.l Prioritering mellan olika projekt

El Kommittén föreslår att två nya statsbidrag inrättas för uppsökande verksamhet, ett för sådan verksamhet på arbetsplatser och ett för sådan verksamhet i bostadsområden. Dessa bidrag avses täcka kostnaderna för studieorganisatörsutbildning, ersättning till studieorganisatörerna, administrativa insatser m. m.

Om resurserna till uppsökande verksamhet skall kunna utnyttjas effektivt, dvs. komma de kortutbildade tillgodo, är det nödvändigt att använda ett selektivt resurstilldelningssystem. Av detta skäl anser FÖVUX det olämpligt, att fördela dessa medel generellt och utan t. ex. till studieförbunden i proportion till antalet behovsprövning, studietimmar. Bidrag bör i stället ges till facklig organisation respektive studieförbund endast efter ansökan, i vilken en plan för verksamheten och beräknade kostnader skall redovisas. De organ, som fördelar bidragen, skall prioritera mellan olika projekt enligt följande principer: l Den uppsökande verksamheten skall gälla kortutbildade och organisationen bör redovisa hur den avser att nå personerna i målgruppen.

verksamhet Uppsökande Företräde skall ges sådan organisation, som bedöms ha störst förutsättningar att nå målgruppen. 2 Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser skall endast kunna tilldelas facklig organisation. 3 Bidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområden skall endast kunna tilldelas studieförbund. Företräde skall ges studieförbund, som planerar sådan verksamhet i samarbete med handikapporganisation, hyresgästförening, bostadsrättsförening, politisk eller annan organisation med förankring inom området.

21 .6.2 statsbidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser Kommittén har eftersträvat en lösning, vilken enligt dessa statsbidrag skulle kunna fördelas av lokala i vilka som organ, organisationer företräder de kortutbildade har stort Då studiestödet inflytande. (se avsnitt 24.52) föreslås fördelas av kommunerna, där besluten kommer att fattas av en kommunal nämnd - vanligen Skolstyrelsen - efter förslag från ett s. k. studiestödsråd, som skall bestå av fackliga representanter, har en konstruktion tillskapats, som i stor utsträckning tillgodoser detta önskemål. FÖVUX föreslår därför, att bidraget till uppsökande verksamhet på arbetsplatser också skall fördelas på detta sätt och av samma organ samt att det skall utbetalas direkt till de lokala fackliga organisationerna. Härigenom kommer dessa organisationer bättre att kunna samordna planeringen av den uppsökande verksamheten med fördelningen av ledighet och studiestöd på arbetsplatserna. Fördelningen på kommuner av statsbidraget för uppsökande verksamhet på arbetsplatser bör göras av SÖ. Enligt FÖVUX:s bör mening huvuddelen av statsbidraget - närmare bestämt - kunna 85 procent fördelas efter på förhand fastställda kriterier, t. ex. på grundval av uppgifter om antalet förvärvsarbetande, andelen kortutbildade och andelen anställda på små arbetsplatser (där förtroendemannalagen inte kan användas vid uppsökande verksamhet). Hänsyn bör också kunna tas till behovet av stimulans i kommuner med liten aktivitet inom vuxenutbildningen. Med utgångspunkt från dessa faktorer föreslås alltså kommunerna på förhand tilldelas olika kvoter för fördelningen. Resten av statsbidraget - sålunda 15 procent - bör fördelas av SÖ efter särskild bedömning av behovet på olika platser, för att ge möjlighet till extra insatser för vissa grupper eller för att särskilt stödja vissa projekt. l likhet med vad som föreslås när det gäller beslut om fördelningen av studiestöd (se avsnitt 24.53), bör besvärsrätt också föreligga i fråga om den kommunala nämndens beslut i dessa anslagsfrågor, när nämnden inte följer det förslag studiestödsrådet avgivit. Besvärsinstans i detta fall bör lämpligen vara SÖ.

verksamhet

290 Uppsökande

21 .6.3 till uppsökande verksamhet i bostadsområden Statsbidrag

Resurserna till verksamhet i bostadsområden täcker under uppsökande inte behovet lika väl som motsvarande resurser på inledningsskedet insats i bostadsområden medför, som redan nämnts, arbetsplatser. Varje statsfinansiell eftersom studieorganisatörerna idetta en större kostnad, fall alltid måste ersättas för sitt arbete med allmänna medel. Verksamhet är dessutom i allmänhet mer tidskrävande, vilket också i bostadsområden kostnaderna. Med härtill föreslår kommittén att statsbidraökar hänsyn verksamhet i bostadsområden tills vidare fördelas av get till uppsökande SÖ centralt efter från studieförbunden. Härigenom blir det ansökningar att under lättare kunna koncentrera dessa möjligt, uppbyggnadstiden resurser till bestämda projekt på olika håll i landet. När studiestödsråden en tid och man fått erfarenhet av deras sätt att fungerat och när resurserna till uppsökande verksamhet ibostadsområden arbeta, bör man kommitténs mening kunna överväga, att blivit större, enligt också till kommunal nivå decentralisera fördelningen av dessa medel.

21 .6.4 Förändring av nuvarande statsbidrag

Kommittén har ovan föreslagit två nya statsbidrag för uppsökande

verksamhet på arbetsplatser respektive i bostadsområden. Enligt FÖVUX:s bör därför det nuvarande bidraget till studiecirkelverkmening samheten i fortsättningen awägas så, att det möjliggör kostnadsfria studiecirklar 22.2.3). Kostnader för uppsökande verksamhet (se avsnitt däremot inte belasta detta statsbidrag. På liknande sätt bör vidare det bör nuvarande till uppsökande verksamhet m. m. statsbidraget intagning, om kommunal och statlig vuxenutbildning i fortsättenligt kungörelsen mer kunna användas för att täcka kostnader för ningen specifikt intagning och informationscentraler för vuxenutbildning.

21.7 Den verksamhetens omfattning och

uppsökande

kostnader

verksamhet bör vara så stora, att denna kan Resurserna till uppsökande bli ett i vuxenutbildningen. Vid bedömning av denna permanent inslag tas till att är mycket stor, omkring tre fråga bör hänsyn målgruppen och att resurser för denna verksamhet är särskilt miljoner människor, nödvändiga från jämlikhetssynpunkt. resursbehovet för uppsökande verksamhet När det gäller att uppskatta har kommittén från kostnaden per uppsökt person i försöksverkutgått som varit 30 kr. Av detta belopp avser omkring samheten, omkring kostnader för inklusive ertvå femtedelar studieorganisatörsutbildning till under utbildningen, medan omkring två femtesättning uppsökarna delar avser ersättning till studieorganisatörerna under den uppsökande Kostnaderna för de administrativa insatserna har beräkverksamheten. nats till omkring en femtedel av det angivna beloppet.

verksamhet 291 Uppsökande

Vid bedömning av motsvarande kostnader i samband med en reform i större skala bör man ta hänsyn till effekten av förtroendemannalagen, enligt vilken vissa av dessa kostnader när det gäller verksamheten på arbetsplatserna kommer att bekostas av arbetsgivarna. FÖVUX beräknar sålunda den genomsnittliga statsfinansiella kostnaden per uppsökt person till omkring 20 kr på arbetsplatser och 30 kr i bostadsomkring områden. Beroende på vilken genomslagskraft förtroendemannalagen får, kan kostnaden på arbetsplatser efter hand behöva justeras. Vissa kortutbildade kan vidare vara svårare att nå än vad fallet varit i försöksverksamheten. Den uppsökande verksamheten kan alltså bland vissa grupper komma att medföra större kostnader än vad som är regel. Man bör vidare observera, att uppsökande verksamhet inte skall vara en engångsföreteelse, utan att den bör upprepas på samma målgrupp flera år i rad. När det gäller skälen för detta kan nämnas att personerna i målgruppen naturligtvis är intresserade av delvis olika ämnen. För att nå goda rekryteringsresultat bör verksamheten likväl vid varje studieupptakt koncentreras till bestämda ämnen eller kurser. Om man skall kunna tillgodose olika behov i målgruppen är det sålunda nödvändigt att genomföra upprepade insatser med delvis olika utbud. För en sådan uppläggning talar vidare, att vissa personer inte är anträffbara vid det första uppsökningstillfället eller är förhindrade att delta i studierna av olika skäl. Även om verksamheten omfattar samma utbud är det möjligt, att vid en förnyad kontakt väcka intresse hos en del av dem som avböjt deltagande vid det första tillfället. Under det andra försöksåret prövades detta av FÖVUX, som då lyckades rekrytera omkring tio procent av dem som inte var intresserade året före. Vidare bör som nämnts ovan den uppsökande verksamheten också gälla förnyad rekrytering för fortsatta studier bland sådana, som redan förvärvat viss studievana. Detta kan skei form av studieorientering i cirklarna eller som mer reguljär uppsökande verksamhet.

D Med utgångspunkt från angivna förutsättningar torde det vara möjligt, att nå större delen av målgruppen med uppsökande verksamhet vid ett tillfälle och ungefär hälften av gruppen vid ytterligare ett tillfälle under en femårsperiod med en kostnad om ca 100 Mkr, varav 55 Mkr för verksamhet på arbetsplatser och 45 Mkr för verksamhet i bostadsområden.

Det bör ytterligare betonas, att dessa beräkningar är mycket osäkra, bl. a. beroende på svårigheterna att för närvarande bedöma vad förtroendemannalagen i praktiken kan komma att innebära för den uppsökande verksamheten. Följande medel föreslås sålunda avdelas för uppsökande verksamhet un der planeringsperioden:

292 verksamhet

Uppsökande

Mkr År 1 2 3 4 5

Uppsökande verksamhet 7 9 ll 13 15 på arbetsplatser Uppsökande verksamhet i bostadsområden 5 7 9 1 l 13 Totalt 12 16 20 24 28

21.8 Kommitténs förslag

Kommittén föreslår att ett nytt statsbidrag för uppsökande verksamhet på arbetsplatser inrättas. Det skall vid slutet av planeringsperioden uppgå till 15 Mkr. att ett nytt statsbidrag för uppsökande verksamhet i bostadsområden inrättas. Det skall vid slutet av plaueringsperioden uppgå till 13 Mkr. att en försöksverksamhet med introduktionskurser inleds. Den föreslås det första året kosta 0,4 Mkr.

22 Studiecirkelverksamhet

22.1 Inledning

Vuxenutbildningens ökande betydelse har tidigare belysts i kapitel 4. Såväl yrkesrelaterad vuxenutbildning och kompetensinriktad vuxenutbildning enligt ungdomsskolans läroplaner som folkbildning och andra mera fria former av studier har ökat kraftigt i omfattning sedan 1967, då reformarbetet inom vuxenutbildningsområdet intensifierades. Under de senaste två åren har en viss avmattning i denna utveckling inträtt. Denna avmattning har varit betydligt mer påtaglig inom den kommunala vuxenutbildningen och folkhögskolornas vinterkurser än inom studiecirkelverksamheten, trots att den senare verksamhetsgrenen är avgiftsbelagd. Av intresse i sammanhanget är att de prioriterade studiecirklama ökat mycket kraftigt, sannolikt på grund av att deltagaravgifterna genom det särskilda statliga tilläggsbidraget kunnat sänkas avsevärt. FÖVUX vill i detta sammanhang betona att de ovannämnda olika utbildningsformerna inte bör ställas i motsatsförhållande till varandra. Var och en av dem svarar mot och tillgodoser skilda utbildningsbehov och förutsättningar. Enligt FÖVUX:s mening är det därför angeläget att åstadkomma en naturlig och friktionsfri mellan dem. arbetsfördelning Ett centralt mål för utbildningspolitiken är att skapa reella förutsättningar för kortutbildade att delta i vuxenutbildning. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av erfarenheterna från FÖVUX:s försöksverksamhet är det motiverat att i ökad utsträckning prioritera studiecirkelverksamheten. Vuxenstudier som inte ger formella meriter bör erkännas som fullt likvärdiga med kompetensinriktade studier. De livskvaliteter, som innebär delaktighet i en kulturgemenskap och förmåga att själv kunna påverka sin livssituation, måste göras tillgängliga för alla. Studier skall ses som ett medel bland flera för individen att förverkliga sig själv samt att känna och sina resurser. utnyttja De folkbildningsorganisationer, som aktivt strävar efter att få med de utbildningsmässigt och kulturellt eftersatta grupperna i sin studieverksamhet, måste därför få stöd av samhället i dessa ambitioner. är det viktigt Samtidigt att folkbildningsorganisationernas folkrörelsekaraktär bevaras. Samhället skall ge stöd åt verksamheten, inte styra den. 4 . Folkbildningsorganisationerna står i dagens och morgondagens samhälle inför nya uppgifter inom och kulturliv. utbildning Ökade statliga

sou 1974:54

294 StudiecirkeIverksamhez

kommer i stort. Det är insatser att främja folkbildningsverksamheten att det statliga stödet främst skall emellertid kommitténs förhoppning anordnandet av studiecirkelverksamhet, som vänder sig till underlätta kortutbildade som har de största svårigheterna att ta del av sådana vuxenutbildningsmöjligheterna i dag. Till dessa hör bl. a. handikappade, hemarbetande med minderåriga barn och anställda glesbygdsbefolkning, eller obekväm arbetstid. För anställda med obekväm med Skiftarbete arbetstid kan någon lösning på studieproblemen inte nås via de generella

statliga anslagen till studieförbunden. Svårigheten ligger där inte i första hand i anordnandet av studiecirklar och problem i samband därmed, utan som har att göra med förläggningen av studierna tidsmässigt. i problem av dessa framläggs i kapitel 24. Inte heller för gruppen Förslag till lösning hemarbetande med minderåriga barn torde några väsentliga förbättringar en ändrad till studieförbunden. De kunna uppnås genom bidragsgivning studiesociala som år aktuella för den gruppen, har tidigare problem, berörts i avsnitt 2l.4.3. stödet till studiecirkelverksamheten skall ses i Det ökade statliga om studiestöd för cirkelstudier och andra samband med förslagen Det är viktigt att observera att FÖVUX:s förslag studiesociala åtgärder. inte är att betrakta som till ändringar i den statliga bidragsgivningen av utan endast avser de områden någon samlad översyn denna, kommittén haft att ta ställning till. Förslagen syftar således i första hand

till:

kostnaderna för deltagande i studiecirklar, att nedbringa anordnandet av studiecirklar för särskilt eftersatta grupper att underlätta som handikappade och glesbygdsbefolkning, upprustningar vad gäller lokaler och hjälpatt möjliggöra nödvändiga

medel, förbättrad cirkelledarutbildning samt att möjliggöra att möjliggöra insatser i studieorienterande syfte.

22.2 Det statliga stödet till studieförbunden

222.1 Nuvarande bidrag till studieförbunden

utgår till studieförbunden, är dels De statliga bidrag som för närvarande bidrag till studieförbund, dels bidrag till studiecirkelverksamhet. till studieförbunden inrymmer följande stora anslagsposter: Anslaget organisationskostnader, bidrag till studieförbidrag till studieförbundens verksamhet, bidrag till studieförbundens pedagobundens pedagogiska samt bidrag till produktion av giska verksamhet för handikappade till 14,4 studiematerial för handikappade. Anslaget uppgår för närvarande vilket innebär en höjning från föregående år med 4 Mkr. Anslaget Mkr, fördelas enligt följande:

Srudiecirkelverksamher 295

Bidrag till studieförbundens organisationskostnader 6,5 Mkr Bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet 6,6 Mkr Bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet för handikappade 0,7 Mkr Bidrag till produktion av studiematerial för handikappade 0,6 Mkr Totalt 14,4 Mkr Även anslaget till studiecirkelverksamheten har stigit de senaste åren, vilket är en följd av dels ett ökat antal studietimmar, dels förbättrade statsbidragsbestämmelser. För 1974/75 har anslaget beräknats till 259 Mkr, vari inkluderas den senaste höjningen av statsbidraget till allmänna studiecirklar med 2 kr. Jämförelsevis kan nämnas att den statliga utgiften budgetåret 1970/71 var 121 Mkr. Enligt bestämmelserna i kungörelsen (1963:463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet (folkbildningskungörelsen) (ändrad senast 1974:455) utgår bidrag till allmänna studiecirklar med ett belopp som motsvarar 75 procent av de sammanlagda kostnaderna för ledararvode och studiematerial under budgetåret. Bidraget får ej överstiga 32 kr per studietimme och högst 26 kr per studietimme får avse ledararvode. Dessutom utgår ett tilläggsbidrag för allmän på 15 kr per studietimme studiecirkel, som i huvudsak motsvarar utbildning för enligt läroplanen grundskolan i ämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap, samt för allmän studiecirkel, som syftar till utvecklande av handikappades färdigheter att meddela sig. Som redovisats tidigare benämns allmänna cirklar med tilläggsbidrag cirklar. vanligen prioriterade Syftet med tilläggsbidraget är att öka möjligheterna för kortutbildade att i några grundläggande ämnen höja utbildningsnivån, så att den kan jämföras med den nivå som nås i dagens ungdomsskola. Med tilläggsbidraget avses studieförbunden - om möjligt kunna göra studierna billigare kostnadsfria - samt kunna bedriva viss uppsökande verksamhet.

22.2.2 Uppdelningen i prioriterade och icke prioriterade cirklar

Tilläggsbidraget till vissa allmänna studiecirklar har utan tvivel spelat en viktig roll vid rekryteringen av kortutbildade till studier igrundläggande ämnen. Genom tilläggsbidraget har dessa cirklar kunnat nämligen erbjudas till lägre kostnader än övriga cirklar, vilket medfört en klart ökad anslutning. Trots att prioriteringen således haft en gynnsam effekt i strävandena att rekrytera kortutbildade till grundläggande studier, menar kommittén att den bör upphöra. Denna ståndpunkt överensstämmer för övrigt med den uppfattning, som LO och TCO framförde ien skrivelse till utbildningsministem 1974-03-15. Prioriteringen kan ses som uttryck för en värdering av olika studiecirklar och därmed också som en värdering av de motiv människor kan ha för att delta i en viss studiecirkel. Prioriteringen från statens sida medför också en styrning av studieförbundens verksamhet, vilket kan vara motiverat under en övergångsperiod, men bör undvikas på längre sikt.

296 Studiecirkelverksamhet sou 1974:54

CJ De nya statliga åtgärder för studiecirkelverksamheten som kan komma mellan i fråga bör därför i första hand syfta till att utjämna skillnaden och icke prioriterade cirklar. Om. FÖVUX:s förslag prioriterade beträffande uppsökande verksamhet (se kapitel 21) och deltagarav- 22.23) genomförs, kommer avskaffandet av särbegifter (se avsnitt handlingen av de prioriterade cirklarna inte att medföra någon försämrad rekryteringseffekt.

Borttagandet av den nuvarande uppdelningen i prioriterade och icke cirklar innebär inte att cirkelverksamhetens innehåll undanprioriterade dras en bedömning från anslagsgivande myndigheter som stat och kommun. l folkbildningskungörelsen och i SÖ:s anvisningar för tillämpningen av denna anges gränserna för den statsbidragsberättigade cirkelverksamheten. en fortlöpande översyn av vilka studiecirklar SÖ genomför Denna form av begränsningar av stusom ej skall åtnjuta statliga bidrag. diecirkelverksamheten förändras inte i och med FÖVUX:s förslag.

22.2.3 Frågan om deltagaravgifter har för närvarande inte ekonomiska möjligheter att er- Studieförbunden studier. Det betraktas däremot som självklart att offentbjuda avgiftsfria som kommunal vuxenutbildning, unilig utbildning i övrigt i samhället, versitetsutbildning m. m. ej skall vara belagd med avgift för deltagarna. att studieförbunden, som i Ur det perspektivet ter det sig alltmer orimligt sitt utbud i betydande utsträckning vänder sig till de grupper som har den kortaste utbildningen, måste avkräva dessa deltagaravgifter. till den uppsökande verksamheten är inte till- Resursförstärkningen när det gäller att bredda rekryteringen till vuxenutbildningen. räcklig i avsnitt 22.2.2 har också deltagaravgifterna en stor Som redan nämnts i detta Särskilt för personer med bristande stubetydelse sammanhang. dievana och med en tveksam attityd inför studier kan det vara viktigt, att verksamheten kan peka på att studierna inte komman i den uppsökande kostnader för cirkeldeltagarna. Med hänsyn härtill har mer att medföra inte heller förekommit i försöksverksamheten, vilket man deltagaravgifter bör hålla i minnet när man betraktar FÖVUX:s ofta mycket goda rekry-

teringsresultat.

EH princip bör således cirkelstudier vara kostnadsfria för deltagarna. Ekonomiska skall inte få avgöra vilken studieform en omständigheter vuxenstuderande väljer. En höjning av de statliga bidragen är därför för att studieförbunden skall kunna erbjuda studiecirklar till angelägen låg eller ingen kostnad.

Kommittén vill emellertid betona att även kraftigt ökade anslag inte måste medföra kostnadsfrihet för alla cirklar. Studieförbundsovillkorligt avdelningarna bör vara oförhindrade att i stället höja standarden på material eller på annat sätt höja kvaliteten på verksamheten. De måste således tilldelas förtroendet att själva iviss mån avgöra hur en resursförstärk-

ning skall användas.

S tudiecirkelverksamhet

22.2.4 Kompensation för kostnadsökningar Kommittén har studerat de ekonomiska villkor studieförbunden arbetar under. Ett allvarligt problem för studieförbunden är de allmänna löneoch kostnadsökningarna. De samhälleliga anslagen till verksamheten har inte justerats till den kostnadsnivå, som dessa allmänna fördyringar orsakat. Den höjning av anslaget till studiecirkelverksamheten med 2 kr per studietimme, vilken beslutats fr. o. m. budgetåret 1974/75, är intecknad på förhand av löne- och kostnadsökningar. Enbart nivån för ledararvodena måste räknas upp med ytterligare omkring 5 kr per studietimme på grund av avtal mellan lärarorganisationerna och studieförbunden. Anslagen till studieförbundens organisationskostnader och pedagogiska verksamhet, som för samma budgetår höjts till sammanlagt 13,1 Mkr, skulle, om de hade haft samma reella penningvärde som 1965/66 och med hänsyn till verksamhetens ökade omfattning, ha varit av storleksordningen 24 Mkr. Ojämnheten i justeringen av anslagen till studieförbunden medför att en god planering av verksamheten försvåras. När det reella värdet av anslagen till studieförbunden sjunker, innebär det att de måste sänka ambitionsnivån, reducera personalstyrkan etc. Studieförbundens kostnadsstruktur torde inte i någon avgörande grad skilja sig från kostnadsstrukturen i den utbildningsverksamhet, som bedrivs i kommunal eller statlig regi. Det är därför klart otillfredsställande att studieförbundens verksamhet skall behöva vidkännas de påfrestningar en ojämn ekonomisk anslagstilldelning medför. Studieförbundens möjligheter att fullgöra sina uppgifter är i hög grad beroende av att de kompenseras för löneförhöjningar, hyreshöjningar och prishöjningar för det material som används i cirkelverksamheten. Studieförbunden kommer, om kommitténs förslag genomförs, att få en betydelse i utbildningsverksamheten, som kan jämföras med den, som de kommunala och statliga utbildningsinstitutionerna har. Anslagen till dessa anpassas årligen med hänsyn till inträffade löne- och prisförändringar. Enligt kommitténs mening talar övervägande skäl för att en liknande anpassning bör ske i fråga om statens och kommunernas bidrag till studieförbundens verksamhet. E] Kommittén förordar därför, att statens bidrag till studieförbundens verksamhet årligen beräknas med hänsyn till förändringar av löner och priser. Det bör ankomma på studieförbunden att i första hand för SÖ presentera det underlag i form av statistiska uppgifter, som krävs för en anpassning av statsbidragen till den faktiska kostnadsutvecklingen.

22.2.5 Förslag till förstärkning av bidraget till studieförbunden FÖVUX har stora förväntningar på studieförbunden när det gäller utbildningsinsatser för de kortutbildade. Det är kommitténs övertygelse, att cirkelstudier som utbildningsform kommer att få en ännu större betydelse än de har i dag. En viktig förutsättning för att studieförbunden skall kunna göra genomgripande insatser är att de ges ett ökat samhällsstöd.

298 S tudiecirkelverksamhet

De av kommittén föreslagna nya eller utökade uppgifterna för studieförbunden skall huvudsakligen finansieras med statliga medel. Svårigheten är att i nuvarande läge exakt ange hur stora belopp som kan bli erforderliga. De förslag till uppsökande verksamhet, som FÖVUX framlägger, kommer förmodligen att leda till en utvidgning av studiecirkelverksamheten totalt. Kommittén utgår ifrån att kraftiga förändringar i storleken av studiecirkelverksamheten kommer att föranleda justeringar i nedan föreslagna belopp. Beloppens storlek är således baserade på verksamhetens nuvarande omfattning och på 1974 års penningvärde. I proposition till 1963 års riksdag (l963:36) angående ökat stöd till föreläsnings- och studiecirkelverksamhet, som fastställde de nu gällande reglerna för statligt stöd till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet, uttalade dåvarande ecklesiastikministern Ragnar Edenman att principen för bidrag till studieförbundens egentliga organisationskostnader också i fortsättningen borde vara, att bidrag skulle kunna utgå med högst hälften av redovisade kostnader. I petita för budgetåret 1974/75 påpekade SÖ, att studieförbundens kostnader inom de områden som utgör underlag för organisationsbidraget under en tioårsperiod ökat från 11 Mkr till 62 Mkr, och att den statliga bidragsdelen däri samtidigt minskat från 18 procent 1963/64 till sju procent 1972/72. Med hänsyn härtill förordade SÖ att bidraget borde bli föremål för en uppräkning. Inför budgetåret 1974/75 föreslogs en relativt måttlig bidragsökning - 1,5 Mkr under förutsättning, att ytterligare höjningar skulle ske under de närmaste åren. Kommittén kan alltså konstatera att det statliga stödet till studieförbundens organisationskostnader, trots relativt regelbundna uppräkningar, är jämförelsevis lägre idag än för tio år sedan och att det inte på långt när svarar mot den andel som principiellt angavs i 1963 års folkbildningsproposition, nämligen högst hälften av redovisade kostnader. Enligt kommitténs mening bör organisationsbidraget räknas upp till en nivå, som svarar mot det reella värdet i organisationsbidraget för budgetåret 1965/66, då 1963 års folkbildningsreform var till fullo genomförd. För en sådan kraftig höjning av stödet till studieförbundens organisationskostnader talar också den centrala roll, som statsmakterna under senare år tilldelat folkbildningsverksamheten som ett led i en jämlikhetsbefrämjande vuxenutbildningspolitik och som ytterligare kommer att markeras genom de förslag, som framläggs i detta betänkande. Organisationsbidraget har tidigare fördelats mellan studieförbunden med hänsyn till såväl kostnaderna för studiecirkelverksamheten som den geografiska spridningen av denna. l likhet med bidraget till den pedagogiska verksamheten utgår också organisationsbidraget numera efter schablonmässiga regler. Motiveringen härför är att det efter kommunsammanläggningama är svårare att använda sig av den fördelningsprincip man haft hittills. Även vid en schablonmässig fördelning av bidraget bör dock viss hänsyn tas till arten och omfattningen av de olika studieförbundens verksamhet i den mån det medför att kostnaderna per studietimme varierar. FÖVUX menar att det är angeläget, att den geografiska spridningen av studiecirkelverksamheten beaktas även i fortsättningen. Av den anledningen lägger kommittén fram ett särskilt förslag om

Studiecirkelverksamher 299

förstärkning av organisationsbidraget till cirkelverksamhet i glesbygd (se avsnitt 22.6). Cl Kommittén föreslår att bidraget till studieförbundens organisationskostnader vid slutet av planeringsperioden skall uppgå till 12 Mkr. Bidraget bör höjas med 1,5 Mkr det första året, varefter det höjs med l Mkr per år de följande åren. Även bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet bör enligt FöVUxzs uppfattning få en kraftig förstärkning. Det pedagogiska bidraget bör, liksom organisationsbidraget, uppjusteras med anledning av penningvärdets förändring och med hänsyn till den ökade omfattning studieförbundens verksamhet fått. Kommittén vill dessutom peka på det Ökade behovet av pedagogiska insatseri form av cirkelledarutbildning, framställning av studiematerial och pedagogiska hjälpmedel samt pedagogisk försöksverksamhet. Med de vidgade uppgifter, som enligt kommitténs mening bör läggas på studieförbunden, följer stora och växande anspråk på cirkelledarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete. Särskild hänsyn skall tas till att verksamheten mera systematiskt än hittills skall inriktas på att nå och stimulera kortutbildade att delta i vuxenutbildningen. Cirkelledarna skall tilldelas nya uppgifter som studievägledare och studieorienterare. Med ökade ansträngningar att nå handikappade följer behovet av utbildning om de handikappades speciella problem och studieförutsättningar. Överhuvudtaget måste en rad viktiga sociala och psykologiska problem ges ökat utrymme i cirkelledarutbildningen. Utvecklingen på området för audivisuella hjälpmedel medför vidare att krav måste ställas på cirkelledarnas skicklighet att hantera sådana hjälpmedel. Tekniskt kunnande hos cirkelledarna är också en förutsättning för att de utbildningsprogram, som produceras för radio och television, skall kunna användas på ett riktigt sätt i studiecirkeln. Stora statliga investeringar görs för närvarande i anläggningar och utrustning för produktion av dessa program och resurser bör då också ställas till studieförbundens förfogande, så att de genom en förbättrad cirkelledarutbildning skall kunna nyttiggöra dessa investeringar. E! Kommittén föreslår att bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet vid slutet av planeringsperioden skall uppgå till 15 Mkr. Bidraget bör höjas med 2,4 Mkr det första året, med 2 Mkr de andra och tredje åren, samt med 1 Mkr de fjärde och femte åren.

222.6 Förslag till förstärkning av bidraget till studiecirkelverksamheten Studiecirkelverksamhetens snabba expansion och successiva förstärkningar av det statliga stödet har medfört en kraftig statlig utgiftsökning. Trots de ökade statliga insatserna har emellertid deltagaravgifterna inte kunnat sänkas, utan de visar snarare en tendens att stiga. Kommittén anser därför att en höjning av det statliga stödet är synnerligen angelägen. Höjningen är främst motiverad av kommitténs strävanden att undanröja studiehinder och medverka till jämlikhet i utbildning och kulturliv. Kom-

300 S tudiecirkelverksamhet SOU |974:54

mittén har tidigare påpekat det orimliga i att studiecirkelverksamheten, som visat sig ha bäst förutsättningar att nå och aktivera kortutbildade vuxna, är förenad med kostnader för deltagarna, medan andra former av vuxenutbildning är avgiftsfria. Som ett första led i strävandena att avskaffa deltagaravgifterna förordar kommittén, att all studiecirkelverksamhet erhåller bidrag enligt de regler som för närvarande gäller för prioriterade cirklar. För verksamhetsåret 1972/73 skulle en sådan reform ha kostat 57 Mkr. Antalet icke prioriterade studietimmar var då 3 805 000, och skillnaden mellan prioriterade och icke prioriterade cirklar l5 kr per studietimme. Studieförbundens utgifter för ledararvoden och studiematerial har ökat under senare år. Enligt tillgängliga uppgifter uppgår kostnaden för varje studietimme till ca 80 kr för budgetåret 1974/75. Fördyringarna från förutvarande budgetår är främst att hänföra till lönekostnader och lokalkostnader. Om man utgår från att kommunerna i genomsnitt bidrar med 30 procent bör de statliga bidragen uppgå till 70 procent av 80 kr, dvs. 56 kr, för att deltagaravgifterna skall kunna avskaffas. Kommittén vill betona att vid denna beräkning har ingen standardhöjning på studiematerial medtagits. Beloppen har beräknats efter nuvarande penningvärde och måste justeras efter hand, som angetts i avsnitt 222.4. D Kommittén föreslår att det statliga stödet till studiecirkelverksamheten förstärks under planeringsperioden på följande sätt: Under det första året skall det statliga stödet till samtliga allmänna studiecirklar uppgå till 47 kr per studietimme. Därmed upphör skillnaden mellan de prioriterade och de icke prioriterade studiecirklarna. Under de andra och tredje åren höjs bidraget med 3 kr vartdera året medan det under de fjärde och femte åren höjs med 2 kr vartdera året. Bidraget uppgår då vid femårsperiodens slut till 57 kr per studietimme. Detta skulle innebära, att cirklar med genomsnittliga kostnader skulle kunna erbjudas kostnadsfritt för deltagarna, samt att en liten marginal skulle finnas för förbättring av studiematerialet. Under förutsättning av oförändrad omfattning av verksamheten och räknat efter 1974 års penningvärde skulle detta förslag medföra, att de statliga kostnaderna för studiecirkelverksamheten vid planeringsperiodens slut låg omkring l 16 Mkr högre än för närvarande.

22.3 Det kommunala stödet till studieförbunden

22.3.l Nuvarande bidrag till studieförbunden Den kommunala bidragsgivningen till studieförbunden varierar kraftigt från kommun till kommun. I drygt 65 procent av kommunerna tillämpas normer fastställda av Svenska kommunförbundet. I dessa normer rekommenderas ett kommunalt studiecirkelbidrag med 25 procent av bidragsgrundande kostnader för statsbidragsberättigad studiecirkel. För annan bildningsverksamhet, lokalkostnader och instruktionskostnader skall bidrag utgå med 75 procent av bruttokostnaderna, dock högst

SOU l974:54

Studiecirkelverksamhet 301

med de verkliga kostnaderna. De kommuner, som inte tillämpar kommunförbundets normer, har sinsemellan högst varierande för regler bidragsgivningen. Det vanligaste är bidrag beräknade i förhållande till verksamhetens omfattning. Man har en viss procent av statsbidraget som bidragssumma eller beräknar denna på antalet statsbidragsgrundande studietimmar. Det förekommer också i enstaka fall, att man inte har några normer att gå efter, utan fastställer belopp för varje år. Flertalet kommuner, som baserar sin bidragsgivning på den statliga, har framfört stark oro över den snabba kostnadsökningen av bidragen till studieförbunden. Kommunförbundet har därför utarbetat en central rekommendation för kommunal bidragsgivning. I denna att föreslås, kommunerna i förväg skall granska och bedöma studieförbundens budgetförslag och sedan fastställa en bidragsram. Bidragsramen skall markera det högsta belopp som studieförbunden kan få. Om deras kostnader överstiger den av kommunen fastställda ramen, skall kommunen ha rätt till insyn i studieförbundens budgetering av den planerade verksamheten. I rekommendationen föreslås att kommunerna också, skall syfta till en ”rättvis bedömning av de olika organisationerna. Så skall t. ex. storleken av bidragen till lokaler och administration i förhållande till verksamhetens omfattning beaktas. Man bör också ta hänsyn till angelägenhetsgraden av verksamheten på så sätt, att prioriterade cirklar ges företräde framför mer hobbybetonade cirklar. En viktig princip, som kommunförbundets rekommendation utgått från, är att den generösare kommunala bidragsgivningen till prioriterade cirklar skall bibehållas. Avsikten är att ge studieförbunden att möjlighet erbjuda dessa cirklar helt kostnadsfritt för deltagarna. Motiveringen härför är, att det bör råda likvärdighet mellan dessa cirklar och den kommunala vuxenutbildningen. De betydande skillnader, som kommunerna uppvisar när det gäller stödet till studieförbunden, beror sammanfattningsvis dels på att bidragsprinciperna varierar kraftigt, dels på att många kommuner, som antagit kommunförbundets rekommendation, infört spärrar som är avsevärt snävare än riktlinjerna i rekommendationen. Skillnaderna ger givetvis utslag i växlande kvalitet på studiecirkelverksamheten. De ger också utslag på det sättet, att studieförbundsavdelningarna i en del kommuner tvingas ta ut högre deltagaravgifter än vad man behöver göra i andra kommuner.

22.3.2 Fördelningen mellan stat och kommun

Studieförbunden bör kunna erbjuda sin studieverksamhet på villkor jämförbara med vad den kommunala vuxenutbildningen erbjuder. Det är därvid en avvägningsfråga hur mellan stat och kostnadsfördelningen kommun skall vara. l princip bör huvuddelen av de ekonomiska åtagandena vila på staten. Trenden är också den, att allt större del av studieförbundens kostnader täcks av statsanslag. Som exempel kan nämnas att för ABF täcktes år 1971/72 46 procent av statsanslag mot 35 procent år 1961/62. De

302 Studiecirke/verksamher

kommunala bidragen var på motsvarande sätt 32 procent år 1971/72 mot Staten skall ge ekonomiska förutsättningar för en 35 procent år 1961/62. viss minimistandard i all studiecirkelverksamhet samt ta på sig ett ökat ekonomiskt ansvar för den verksamhet som riktar sig till de kortutbildade. De nya verksamheter, som till stor del är ett resultat av statliga bör täckas av statliga anslag. Så är fallet med flertalet av de initiativ, förslag som läggs fram i detta betänkande. Kommunerna har emellertid ett stort medansvar för studieförbundens verksamhet. En riktlinje för den kommunala bidragsgivningen har redan nämnts - att cirkelstudier inte skall värderas lägre än annan vuxenutbildning. Till detta hör att man i kommunerna bör upprätthålla kontakt med studieförbundsavdelningarna och tillse att de lokala förutsättningarna finns för en god studiecirkelverksamhet. Det är således synnerligen väsentligt, att de kommunala myndigheterna inte sänker sin ambitionsnivå beträffande det fria och frivilliga folkbildningsarbetet, utan tvärtom stimuleras till en lokal uppföljning av statliga insatser. Kommunförbundets rekommendation - hur den är utformad och hur den tillämpas i de olika kommunerna - spelar därför en central roll i detta sammanhang.

22.4 Studieorientering

224,1 Erfarenheter från försäksverksamheten

I FÖVUX har studiecirkelverksamheten kompletterats med studieteknisk handledning och studierådgivning samt diskussioner om utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor. Dessa inslag benämner FÖVUX studieorientering. Uppläggningen av denna har varierat under de olika försöksåren och mellan olika orter. Verksamheten under det första försöksåret hade i huvudsak karaktären av studie- och yrkesvägledning. Funktionärer från studieförbund samt representanter för arbetsförmedling och, i några fall, kommunal vuxenutbildning medverkade i verksamheten, som emellertid var av relativt liten omfattning. Erfarenheterna har tidigare redovisats i Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU 1972:19). Under det andra försöksåret planerades studieorienteringen inom FÖVUX i samarbete med AMS:s dåvarande yrkesvägledningsbyrå. Den hade också nu i huvudsak karaktären av studie- och yrkesvägledning, men utformades ibland som en diskussion om utbildning och arbetsmarknad. Verksamheten under det andra året har redovisatsi Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU 1973:9). Under det tredje försöksåret utformades studieorienteringen så, att den innefattade i studieteknik samt information om utbildhandledning och arbetsmarknad. Som redovisats i avsnitt 13.3.1 deltog ningsvägar cirkelledarna från arbetsmarknadsverket i verkförutom även tjänstemän samheten. Erfarenheterna från verksamheten under de första försöksåren visade, att utformningen av studieorienteringen inte hade varit helt tillfredsställande. De negativa Synpunkterna gick i stort sett ut på att den hade varit

S tudiecirke/verksamher 303

för allmänt hållen och ej engagerat cirkeldeltagarna personligen. Arbetsmarknadsinformationen hade också upplevts som ointressant, då deltagarna inte hade för avsikt att byta yrke eller söka nytt arbete. Yrkesvägledarnas personliga insatser vidare tycks ha spelat en central roll vid deltagarnas bedömning av studieorienteringens värde. De yrkesvägledare, som utgått från deltagarnas personliga studiesituation och som i förväg förhört sig om denna samt tagit reda på vad deltagarna ville veta, hade fått det mest positiva gensvaret.

Studieorienteringen under de första åren hade i stor utsträckning kommit att utformas som rådgivning genom enkelriktad information. Avsteg från studiecirkelns vanliga metodik, som bygger på deltagaraktivitet och gruppdiskussioner, hade alltså gjorts. De negativa erfarenheterna från de första försöksåren medförde att uppläggningen av studieorienteringen efter hand förändrades. I allt högre utsträckning har yrkesvägledningsinslaget nedtonats. I stället har studieorienteringen inriktats på deltagarnas aktuella studiesituation. Vidare har medverkan av utomstående experter begränsats och en större del av ansvaret för verksamheten lagts på cirkelledarna, som känt deltagarna bäst och haft störst förutsättningar att anpassa studieorienteringen efter deras intressen. Som förberedelse för denna del av sitt arbete har cirkelledarna genomgått utbildning och som hjälp vid studieorienteringen har de dessutom erhållit visst bakgrundsmaterial samt visst material för utdelning till deltagarna. Härutöver har cirklarna vid behov kunnat anlita utomstående experter, t. ex. från studieförbundsavdelningen, från arbetsförmedlingen eller från något annat organ. Denna uppläggning hade studieorienteringen under det fjärde försöksåret och under det femte året är den upplagd på liknande sätt.

22.4.2 Nuvarande bestämmelser om studieorientering

I folkbildningskungörelsen finns inga särskilda bestämmelser om studieorientering. Studie- och yrkesvägledning har däremot länge funnits i det reguljära skolväsendet. Då den kommunala vuxenutbildningen infördes, organiserades studie- och yrkesvägledningen i denna i stort sett som en parallell till motsvarande verksamhet i ungdomsskolan. Följaktligen fick man också möjlighet att inrätta tjänster som studie- och yrkesvägledare inom kommunal vuxenutbildning. I 75 a§ kungörelsen (1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning heter det: För kommunal vuxenutbildning får anställas studie- och yrkesvägledare. Tjänst som studie- och får finnas för hel- eller deltidstjänstgöring, yrkesvägledare I tjänsten får ingå tjänstgöring som studie- och yrkesvägledare vid studieförbund.”

22.4.3 Syftet med studieorienteringen

studieorienteringen inom studiecirkelverksamheten bör i första hand ta fasta på individens utvecklingsmöjligheter. Det övergripande målet skall vara att hos individen skapa en större sjålvtillit och tro på sin egen förmåga. Studieorienteringen skall också motverka eventuella fördomar

rudiecirkelverksamher SOU I974:54 304 S

om studier. Den enskilde skall bli medveten om sina resurser. Dessa krav på studieorienteringen i cirkelverksamheten skiljer sig något från de krav man i allmänhet ställer på studieorientering i andra Innehållet i studieorienteringen är istort sett detsamutbildningsformer. ma för de flesta utbildningsformer, men prioriteringen mellan olika delar av innehållet varierar, beroende på utbildningens karaktär. studieorienteringen främst till I kompetensinriktad utbildning syftar individen inför ett kommande val av yrke, eller en att förbereda som kan leda fram till ett yrke. Studieförbunden har en utbildningsväg inriktning av sin studieverksamhet än exempelvis den något annorlunda kommunala vuxenutbildningen. Cirkelstudier är i regel inte kompetensinriktade och ger således inga formella meriter. Denna annorlunda av studieverksamheten får också konsekvenser för utforminriktning I FÖVUX:s verksamhet har det visat sig att ningen av studieorienteringen. en kopiering av den typ av studieorientering, som ges i andra utbildningsinte svarat mot de särskilda behov deltagarna i studiecirklar haft. former, som bedrivits i försöksverksamheten har, i Den studieorientering likhet med den som förekommer i andra utbildningsformer, innehållit information om olika utbildningsmöjligheter, även om denna information inte har haft så stor omfattning. Den delen av studieorienteringen kan betecknas som en fortsättning på den uppsökande verksamheten. Dessutom har informerats om arbetsmarknadsfrågor och om olika yrken, vilket dock visat sig vara av mindre intresse för de flesta cirkeldeltagare. I försöksverksamheten har deltagarna också haft möjlighet att bearbeta och den studieinformation som givits samt att diskutera utbildningsarbetsmarknadsfrågor mera allmänt. Målet har varit att ge deltagarna att vidga sina kunskaper om utbildningens roll i samhället. möjligheter Målen för studieorienteringen i dess helhet kan sammanfattas på följande sätt: att medverka till ökad självtillit. Individen skall själv formulera sina krav inför studiesituationen. att öka kännedomen om de egna resurserna. Individen skall uppleva de egna utvecklingsmöjligheterna. att fördjupa färdigheterna i studieteknik. Här ingår såväl allmän studieteknisk handledning som vägledningi det enskilda ämnet. att förmedla kunskaper om olika utbildningsmöjligheter. En utbildningspolitisk diskussion skall initieras. Information om olika utbildningsmöjligheter bör ges i den utsträckning deltagarna önskar. att förmedla kunskaper om arbetsmarknaden i den mån deltagarna önskar sådan information.

22.4.4 Organisation av studieorienteringen

Metoder I försöksverksamheten har de metoder som mest liknat studiecirkelns form också visat sig mest lämpliga när det gäller vanliga pedagogiska studieorientering. Den skall således bygga på deltagarnas egen aktivitet.

S rudiecirkelverksamher 305

Den bör vidare ha en naturlig ämnesanknytning och så långt möjligt utgöra en integrerad del av studiecirkelarbetet. Med utgångspunkt i ett grundmaterial skall deltagarna utifrån sin egen studiesituation få diskutera med varandra och bearbeta detta material. skall kunna Experter tillkallas, men även där måste man utgå från deltagarnas behov och önskemål.

Material Det grundmaterial för studieorienteringen, som delades ut i FÖVUX:s studiecirklar, möttes av blandat intresse. Under de första åren var mottagandet snarare negativt än positivt. Sedan materialet omarbetats och bättre anpassats till deltagarnas behov och förväntningar, upplevdes det som mera meningsfullt och intressant. Grundmaterial för studieorientering måste fortlöpande revideras för att vara aktuellt. lnför denna omarbetning är det viktigt att de som tagit del av materialet, främst deltagarna och cirkelledarna, får avge sina synpunkter.

Personella resurser Det är av stor betydelse vem som förmedlar studieorienteringen och på vilket sätt det görs. En korrekt och aktuell information måste kombineras med en pedagogisk form, som gör det möjligt för deltagarna att ta del av informationen. Om man utgår från att studieorienteringen inte skall avvika från studiecirkelns övriga arbete, blir slutsatsen att cirkelledaren bör vara den mest lämpade att ha hand om den grundläggande studieorienteringen. Cirkelledaren och deltagarna skall tillsammans aktivt arbeta med studieorienteringen på grundval av ett väl anpassat studiematerial. För att tillgodose speciella önskemål om studieinformation i cirkeln, bör det dessutom finnas möjlighet att tillkalla en särskild expert, t. ex. en folkhögskollärare, en SYO-konsulent från den kommunala vuxenutbildningen, en tjänsteman från arbetsförmedlingen eller en funktionär från studieförbundet. El En studiecirkel bör således, förutom de expertbesök som nuvarande bestämmelser ger utrymme för, få tillkalla en särskild för expert studierådgivningen. Denne skall delta på samma villkor som vanlig expertmedverkan medger, såvida inte rådgivningen ingår i dennes tjänstgöring vid Studieförbundet eller inom kommunal vuxenutbildning. Det bör understrykas att det är deltagarna själva som tillsammans med cirkelledaren väljer om man vill tillkalla expert utifrån, och i så fall vem som skall tillkallas. Erfarenheterna från försöksverksamheten visar att det är vanligare att deltagarna önskar information om studieförbundets kursutbud än att de önskar information om andra vuxenutbildningsformer eller arbetsmarknadsinformation. Studieförbundsavdelningarna bör kunna tillgodose de 20

306 S tudiecirke/verksamher

ökade kraven på studieorientering genom deltidsanställd personal med anknytning till respektive studieförbund eller, om verksamheten har större omfattning, genom fast anställda konsulenter eller liknande. l det senare fallet kan inte studieorienteringen genomföras i form av expertmedverkan, utan resurser måste avdelas inom ramen för bidraget till studieförbundens organisationskostnader. Med hänsyn till bl. a. detta behov är kommitténs i avsnitt 222.5 framförda förslag om en höjning av

bidraget till organisationskostnaderna angeläget.

Utbildning inför studieorienteringen Under försöksverksamheten har en del cirkelledare känt sig oförberedda i rollen som handledare i studieorientering. De har därför erhållit utbildning inför denna uppgift. Kommittén anser det angeläget att alla cirkelledare får sådan utbildning. Ett avsnitt om studieorientering bör sålunda ingå i all cirkelledarutbildning. Resurser till cirkelledarutbildningen tas från bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet, vilket FÖVUX i avsnitt 222.5 föreslagit bör höjas.

22.4.5 Kommunala resurser för information om vuxenutbildning

I ett flertal kommuner har kommunala vuxenutbildningsråd inrättats för olika utbildningsintressenter. Dessa råd har bl. a. med representanter till uppgift att verka för en ändamålsenlig studievägledning och för en bred och allsidig information till allmänheten om kursutbud och studiesociala anordningar (cirkulär från Svenska kommunförbundet om kommunala vuxenutbildningsråd 1973-10-04). Genom kommunens försorg anställs ofta en studie- och yrkesvägledare inom den kommunala vuxenutbildningen. För närvarande sker en ökad satsning i kommunerna på information till allmänheten och det blir allt vanligare att särskilda tjänster som informationssekreterare inrättas. Information ges om politiska beslut, utställningar anordnas kring stadsplanefrågor m. m. En betydande del av verksamheten går ut på att sprida information om olika aktiviteter i kommunen. Det kan gälla aktiviteter som anordnas av kommunala myndigheter, men också sådana som anordnas av organisationer och föreningar i kommunen. Till informationen hör i allmänhet också upplysning och rådgivning om vuxenutbildningsutbudet. Vissa kommuner har för detta ändamål byggt upp särskilda informationscentraler för vuxenutbildning. Den ovan beskrivna informationsmöjligheten bör givetvis också kunna användas av studieförbunden. Enligt kommitténs mening bör emellertid de kommunala resurserna för information om vuxenutbildning användas för allmän information om kursutbud m. m. och särskiljas från såväl studieförbundens uppsökande verksamhet som från deras studieorientering istudiecirklarna (se också avsnitt 21 .4. 1 ).

sou 1974:54 Studiecirkelverksamher 307

22.4.6 Sammanfattning och kostnadsberäkning

Studieorientering är lika viktig i studiecirkelverksamhet som i andra former av utbildning. De kortutbildade är ofta i hög grad i behov av studieorientering. Tidigare har emellertid inga särskilda resurser avdelats för denna. Försöksverksamheten har gett värdefulla erfarenheter vad gäller studieorientering. Den främsta erfarenheten är att den måste utgå från individens egen studiesituation. Därför måste den utformas på liknande sätt som studiecirkelns arbete i övrigt. Yrkesvägledning och arbetsmarknadsinformation är i allmänhet inte av primärt intresse och bör förekomma endast om cirkeldeltagarna önskar detta. Cirkelledarna skall förberedas och motiveras för studieorienteringen och tid för diskussioner i studieorienterande syfte måste anslås i cirkelarbetet. D Studieorientering i organiserade former är en ny uppgift för studieförbunden, vilket innebär att det måste avdelas ekonomiska resurser för detta. Studieförbunden får ökade organisationskostnader, samt ökade kostnader för cirkelledarutbildning och materialframställning. Kommitténs förslag till höjda bidrag till studieförbundens organisationskostnader och pedagogiska verksamhet får ses i samband därmed (se avsnitt 22.2.5). Det är dessutom FÖVUX:s uppfattning, att studieorientering i studiecirklar skall kunna ske i form av expertmedverkan. Denna expertmedverkan föreslås kunna genomföras under högst två av 20 studietimmar utöver det antal timmar, som är statsbidragsberättigade enligt nuvarande bestämmelser. Kommittén bedömer att högst fem procent av studiecirklarna under planeringsperioden kommer att använda möjligheten till expertmedverkan för studieorientering, vilket medför en årlig kostnad av knappt l Mkr.

22.5 Studiecirkelverksamhet för handikappade

22.5.l Nuvarande bidrag till studiecirkelverksamhet för handikappade De handikappades svårigheter att få del av de utbildningsresurser, samhället ställer till förfogande, har uppmärksammats i folkbildningskungörelsen genom att särskilda bestämmelser införts för att underlätta anordnandet av cirkelstudier för denna grupp. Problemet med de handikappades ogynnsamma studiesituation är emellertid så intimt förknippat med deras levnadsförhållanden i övrigt, att man kan lösa svårligen studiefrågan, om inte studiehinder utanför t. ex. utbildningsväsendet, otillräckligt utbyggd färdtjänst, samtidigt undanröjs. FÖVUX har ocksåi försöksverksamheten erfarit vikten av att den kommunala färdtjänsten blir utbyggd. Riktlinjer för statsbidrag till denna har nyligen angivits av kommunalekonomiska utredningen i betänkandet till komstatsbidrag munal färdtjänst, hemhjälp och familjedaghemsverksamhet (SOU 1974: 41). Möjligheten för handikappade att delta i studiecirkelverksamhet är således beroende av att andra studiesociala frågor blir lösta. l samtidigt

Studiecirke/verksamhet sou 1974:54

avsnitt har emellertid endast medtagits sådant, som har föreliggande direkt anknytning till studiecirkelverksamheten. En allmän bakgrundsbeskrivning återfinns i avsnitten 7.5.2 och 7.5.3. För närvarande utgår följande typer av statliga bidrag till studiecirkelverksamhet för handikappade:

1 Tilläggsbidrag om 15 kr per studietimme i sådan allmän studiecirkel, vilken har till syfte att utveckla handikappades färdigheter att medavser ämnesområde som regeringen eller, efter dela sig och vilken bemyndigande av regeringen, SÖ bestämmer. 2 Bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet för handikappade. Bidraget fördelas av SÖ med hänsyn till studieförbundens insatser för cirkelledarutbildning samt för utveckling av studiehjälpmedel och studiemetoder. 3 Bidrag till produktion av studiematerial för handikappade. Bidraget fördelas av SÖ till Studieförbunden för produktion av studiematerial för handikappade. 4 Bidrag till teckenspråkstolk. Bidraget fördelas av SÖ med hänsyn till behovet av tolkmedverkan i såväl allmän studiecirkel som universitetsvid föreläsningar, kurser och konferenser. (Bidraget till teckencirkel, till de handikappades kulturella verkspråkstolk utgår från anslaget samhet och ej från anslaget till studieförbunden.) 5 I statsbidragsberättigade kostnader för studiematerial får hyra av skrivmaskin och punktskriftsmaskin inräknas. Materialet skall användas i studiecirklar som har till syfte att utveckla handikappades färdigheter att meddela sig.

Tilläggsbidragen l och 5 år schablonbidrag, som utgår för redovisad verksamhet. Bidragen 2 och 3 fördelas av SÖ efter ansökan från studieförbunden. Bidraget 4 fördelas mellan handikapporganisationerna och Studieförbunden efter ansökan till Sö. De ekonomiska resurser, som anslås till studieförbundens verksamhet för handikappade, har ökat under senare år, även om de fortfarande får bedömas som otillräckliga. För budgetåret 1974/75 utgår följande bidrag:

Kr Nuvarande Ökning från anslag föregående år

Bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet för handikappade 700 000 200 000 Bidrag till produktion av studiematerial för handikappade 600 000 300 000 Totalt l 300 000 500 000

Studieförbunden kan också söka bidrag ur anslaget till de handikappades kulturella verksamhet. Den helt övervägande delen av detta anslag går emellertid till handikapporganisationer, olika institutioner och ändamål studieförbundens verksamhet. Härutöver tillkommer de medel utanför som utgår till de prioriterade cirklarna, vilka har till syfte att utveckla handikappades färdigheter att meddela sig.

S tudiecirke/verksamhet 309

22.5.2 Begreppet handikappad i studiecirkelverksamheten

I och med att man inför särskilda bestämmelser för studieverksamhet bland handikappade, inställer att definiera sig problemet och avgränsa denna grupp. Tidigare har en avgränsning skett på flera sätt. Dels har studiecirkelverksamheten - till studiecirklar avgränsats tilläggsbidraget har endast utgått till sådana studiecirklar, vilka har till syfte att utveckla - dels har övriga bidrag till handikappades färdigheter att meddela sig studieförbundens verksamhet bland till vissa handikappade avgränsats bestämda åtgärder, som studieförbunden planerar i regel är det studieförbunden centralt som söker dessa anslag. Avgränsningen innebär således en uppenbar begränsning av möjligheterna att stödja cirkelverksamhet bland handikappade. En önskvärd av dessa möjligheter vidgning medför emellertid också ökade definitionssvårigheter. I princip kan man tillämpa två olika tillvägagångssätt vid utformningen av statsbidragsbestämmelser för studieverksamhet bland handikappade. Man kan utgå från den enskilde deltagarens handikapp, eller man kan utgå från de åtgärder ett studieförbund kan behöva vidta för att anordna verksamhet där handikappade kan delta. Om man utgår från den enskilde deltagarens handikapp, måste man söka fastställa efter vilka kriterier en person skall bedömas som handikappad för att särskilda statsbidrag skall utgå. Man skulle t. ex. kunna knyta definitionen till medlemskapet i en handikapporganisation. Denna metod är emellertid inte tillfredsställande, eftersom merparten av de handikappade är oorganiserade. Statens räknar handikappråd i en förteckning upp 32 typer av grava handikapp. Till de största hör blinda grupperna och synskadade, döva och hörselskadade, rörelsehindrade, utvecklingsstörda och personer med vissa medicinska handikapp. l en del fall kan bedömningen av vad som är ett handikapp vara subjektiv. Många människor är också handikappadei nya situationer. En nyrekryterad kan cirkeldeltagare t. ex. uppleva svårigheter i studierna på grund av en synnedsättning eller en hörselskada, som han inte tidigare besvärats av i andra situationer. För övrigt gäller att ju högre krav som ställs på människors anpassningsförmåga, desto större blir gruppen handikappade. Antalet personer som blir handikappade kan nedbringas, om man utformar av samhället, planeringen så att det i ökad utsträckning passar även andra än de högst presterande. Den yttre miljön måste anpassas till fler människors behov. Därtill kommer att speciella åtgärder för särskilda grupper måste få samhällsstöd.

225.3 Integration eller segregation i studiecirkeln

Det har i olika sammanhang förts en tidvis diskussion om handilivlig kappade skall inlemmas i den reguljära eller utbildningsorganisationen bilda speciella undervisningsgrupper. l studiecirkelverksamheten kan diskussionen om integration (en handikappad deltar i den reguljära studiecirkelverksamheten) eller segregation (en handikappad ingår tillsammans med andra handikappade i en speciell studiegrupp) vara av intresse för

S rudiecirkelverksamher

av bidragsbestämmelserna. En detaljerad utformning av utformningen då detta skulle dessa, för att möta alla behov som kan tänkas, är olämplig, och förmyndaraktig beskrivning av nödvändiggöra en ytterst besvärlig olika behov och insatser. Man bör därför nöja sig med att söka fastslå vissa riktlinjer och utforma bestämmelserna med utgångspunkt från

dessa. I studiecirkelverksamheten betonas särskilt följande aspekter på studiesituationen: Den sociala framhävs. Studiecirkelns pedagogiska fördelar aspekten till social gemenskap samt utbyte av ligger till stor del i möjligheterna och livserfarenheter mellan människor av olika åldrar, från kunskaper olika yrkesgrupper osv. Från denna utgångspunkt talar alltså mycket för

integrationsprincipen. som i all undervisning, även om Inlärningsaspekten är givetvis viktig det i studiecirkeln är deltagarnas ambitioner och inte i förväg uppsatta kan det undervisningsmål som styr inlärningen. Metodiskt-pedagogiskt kanske ibland vara en fördel med homogena cirklar. En döv person kan t. ex. vara mer betjänt av att gå i en studiecirkel, där alla behärskar teckenspråket, än i en cirkel där han är den ende, som gör det. Av ovannämnda synpunkter kan man dra slutsatsen att det enskilda inte får utgöra hinder för deltagande i en studiecirkel. Så handikappet bör man underlätta för en handikappad att delta i reguljära långt möjligt studiecirklar. Bidragsbestämmelserna bör därför utformas så att de inte av verksamheten. Samtidigt måste man emellertid styr mot en segregation med samma handikapp i vissa fall kan vara öppen för att cirkeldeltagare ha mest utbyte av att tillhöra en och samma studiecirkelgrupp. Integrationstanken kan tjäna som ett övergripande mål, som dock måste överges när den inte längre verkar till individens bästa.

22.5.4 för studiecirkelverksamhet bland handi- Behovsinventering kappade

Inledning Erfarenheter från såväl försöksverksamheten som studieförbundens regulvisar vilken utomordentligt stor betydelse studiearbetet jära verksamhet bland har. Försöksverksamheten under det andra året de handikappade omfattade anställda vid skyddade verkstäder. Under det tredje året deltog vilka rekryterats i bostadsområden. Genom _FÖV UX handikappade, kunde de erbjudas färdtjänst och olika slag av hjälpmedel i större utsträckning än vad som eljest är vanligt i studiecirkelverksamhet. Studiernas betydelse har också framhållits av handikapporganisationerna. centralkommitté kräver sålunda i sin handi- Handikappförbundens programskrift. Ett samhälle för alla, att studieförbundens kappolitiska verksamhet bland handikappade skall ges ökat stöd.

Studiecirke/verksamhet 31 l

l de statliga bestämmelserna för bidragsgivningen till studieförbunden har, som redan nämnts, skapats visst utrymme för insatser bland handikappade. De ekonomiska anslagen är emellertid dels alltför små för att studieförbunden skall kunna ha någon mer omfattande verksamhet, dels alltför begränsade när det gäller användningsområdet. Det är därför önskvärt att vidga den statliga bidragsgivningen till att tillgodose även andra behov än dem som inryms i nuvarande bestämmelser. FÖVUX anser vidare, att de resurser, som står till SÖ:s förfogande för forsknings- och utvecklingsarbete, i Ökad utsträckning bör användas för projekt som berör handikappades studiemöjligheter. Kommittén bedömer följande insatser vara av särskild för betydelse Studieförbundens verksamhet bland handikappade.

Samverkan med handikapporganisationerna Studieförbundens verksamhet förutsätter förankring i olika medlemsorganisationer. l medlemsorganisationerna formuleras önskemålen om studiernas mål och inriktning och studieverksamheten genomförs ofta i samarbete med dessa organisationer. Rekrytering av cirkeldeltagare sker till stor del i medlemsorganisationerna. När det gäller studieverksamheten bland handikappade är det i första hand handikapporganisationerna, som bör vara med och ta ställning till vilka insatser som behövs. Kommittén anser det därför betydelsefullt, att handikapporganisationernas viktiga funktion uppmärksammas och att de ges erforderligt stöd. I samverkan med väl förgrenade och aktiva handikapporganisationer har studieförbunden goda möjligheter att bygga upp en meningsfull och målgruppsinriktad studieverksamhet. Denna skall självfallet även vända sig till handikappade, som ej är anslutna till någon handikapporganisation.

Utökad pedagogisk verksamhet för handikappade Undervisning om olika handikapp är idag eftersatt inom så gott som alla utbildningsområden. Det borde vara en självklarhet att sådan undervisning ingick i all cirkelledarutbildning. Målsättningen att integrera handikappade i cirkelverksamheten medför att alla cirkelledare kan komma att få deltagare med handikapp i sina cirklar. Behovet av cirkelledare med vidgade kunskaper om handikapp kommer troligen att öka också av den anledningen, att intresset för studier bland handikappade tilltar då de får gynnsammare studieförhållanden. Förutom att behovet av en utökad cirkelledarutbildning för all cirkelverksamhet är motiverad av bl. a. behovet av ökade kunskaper om handikappfrågorna, bör studieförbunden få vidgade möjligheter att erbjuda intresserade cirkelledare en mer omfattande utbildning och fortbildning i den specialmetodik som ibland kan bli aktuell.

Utökad produktion av studiematerial för handikappade Det är en allmän erfarenhet att ett bra undervisningsmaterial måste vara omväxlande och anpassat till den aktuella målgruppen vad gäller ålder,

3 l 2 Srudiecirke/verksamher sou 1974:54

intresse och utbildningsnivå. l alltför liten utsträckning uppfyller det material, som nu finns tillgängligt för vissa grupper av handikappade, dessa krav. Läromedelsmarknaden kan inte tillgodose detta behov utan särskilda statliga stödåtgärder. Som mest akut upplevs behovet av ett varierat studiematerial anpassat till vuxna utvecklingsstörda, talböcker och punktskriftslitteratur för blinda och böcker med text för synskadade. För vuxna med medfödd dövhet eller tidigt erhållna hörseldefekter, vilket medfört att språkinlärningen hämmats, behövs lättläst vuxenlitteratur. Under försöksverksamheten har t. ex. framkommit att det konstant råder en eftersläpning av studiematerial i punktskrift, varför en önskad av synskadade i studiecirklar ofta inte kan ske. Det är integrering kommitténs att en starkt ökad satsning på produktion av uppfattning studiematerial för handikappade är en synnerligen angelägen utbildningspolitisk uppgift.

Ersättning till tolkverksamhet för döva För närvarande utgår bidrag till teckenspråkstolk för döva ur anslaget till de handikappades kulturella verksamhet. Bidraget uppgick budgetåret 1973/74 till 115 000 kr att fördelas av SÖ på grundval av ansökningar från studieförbund och handikapporganisationer. Detta bidrag är främst avsett att täcka kostnader för tolkverksamhet vid olika kulturarrangemang, men skall dessutom utgå till tolkmedverkan i såväl allmänna studiecirklar som universitetscirklar, samt till tolkmedverkan vid föreläs« ningar, kurser och konferenser. Då behovet av tolkmedverkan är större än anslaget ger utrymme för, har detta för studieförbunden inneburit, dels att begränsningar fått göras i studiecirkelverksamheten, dels att anhöriga fått anlitas som tolkar utan att kunna erbjudas någon ersättning. Kommittén föreslår därför att bidraget till medverkan av teckenspråkstolk i studiecirklar inordnas i bidragsbestämmelserna för studiecirkelverksamhet samma regler som för expertmedverkan, men med enligt hundraprocentig kostnadstäckning och utan den tidsbegränsning som gäller sådan medverkan.

Lokalupprustning för handikappverksamhet Genom en kungörelse 1966 (1966:175) har i byggnadsstadgan (1959: 612) införts en ny paragraf, 42a §, enligt vilken lokaler för allmänheten skall byggas tillgängliga för och anpassade efter handikappades behov. Även vid större ombyggnader skall i möjligaste mån en motsvarande anpassning äga rum. Bristen på lämpliga lokaler, anpassade till handikapär inte desto mindre ett allvarligt problem för studieförbunpades behov, den. Särskilt de äldre lokalerna måste upprustas på olika sätt, för att kunna tjänstgöra som studielokaler. Det bör åvila kommunerna att se till att lämpliga lokaler kan tillhandahållas studieförbunden. För närvarande finns möjligheter för lokalägarna att erhålla lån och bidrag till nybyggnader och större ombyggnader av lokaler, för att de skall anpassas till handikappades behov. Enligt FÖVUX:s mening borde man emellertid överväga att också tillskapa en

S rudieCirke/verksamhet 313

resurs för enklare ombyggnader och reparationer. Denna skulle kunna användas till sådant som förstärkning av belysningen, montering av hörselslingor, borttagande av trösklar, iordningställande av toaletter för rullstolsbundna etc. Kommittén vill framhålla det stora behovet av sådana anpassningsåtgärder när det gäller lokaler, som skall användas av handikappade.

Tekniska och organisatoriska stödåtgärder för handikappade Statsbidrag bör utgå till kostnader för personlig assistans till handikappad deltagare i studiecirkelverksamhet på liknande sätt som redan gäller för folkhögskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Med hänsyn till det stora antalet handikappade, som deltar istudiecirklar, torde behovet av sådan assistans vara synnerligen stort inom denna vuxenutbildningsform. Statsbidrag bör även utgå för sådana hjälpmedel, som är direkt nödvändiga för den handikappade i studiesituationen. I samband med genomförandet av detta förslag, torde det närmare behöva övervägas, hur dessa resurser skall administreras.

Utbildning av handikappade barns föräldrar och andra berörda Osäkerhet och okunnighet hos omgivningen försvårar ofta onödigtvis situationen för den handikappade. Det är därför angeläget att studieförbunden och handikapporganisationerna anordnar studiecirklar och konferenser om olika handikapp för föräldrar till handikappade barn och för andra, som har intresse av att delta i sådana studier. En målsättning bör vara att så många som möjligt skall ges kunskaper om olika handikapp, dels för att man skall kunna bryta vanföreställningar och fördomar, dels för att man skall kunna ge handikappade rätt form av stöd. Ett utökat bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet för handikappade är motiverat av bl. a. behovet av kurs- och konferensverksamhet kring handikappfrågor.

Deltagarantal Det har diskuterats, huruvida man skall införa en generell bestämmelse angående sänkt deltagarantal för cirklar bestående av enbart handikappade. Det har då anförts, att ett deltagarantal på fem (inklusive ledaren) i vissa fall visat sig alltför stort. Dispenser har också medgivits av SÖ. Kommittén anser emellertid, att ett lägre deltagarantal tre (exempelvis inklusive ledaren) skulle innebära, att gruppen som pedagogisk enhet blev så liten att man inte längre kan tala om en studiecirkel. Möjligheterna till sociala kontakter minskar med en mindre grupp, och de totala resurserna hos gruppen minskar också. När det gäller denna punkt har kommittén därför inte funnit anledning föreslå någon ändring av gällande bestämmelser. Dispensmöjligheten bör emellertid finnas kvar, främst av det skälet

314 S tudiecirke/verksamher

att rekryteringssvårigheter annars kan uppstå när det gäller vissa cirklar för handikappade.

22.5 .5 Sammanfattning och kostnadsberákning Kommittén har inte funnit det möjligt, att exakt beräkna kostnader för de åtgärder, som föreslås för att stimulera anordnandet av studiecirkelverksamhet bland handikappade. Bl. a. är det svårt att avgöra hur stora behoven av studiefrämjande åtgärder är. En försiktig beräkning ger vid handen att 10-15 procent av befolkningen mellan 15 och 75 år är svårt handikappade. Sten Johansson uppgav i Den vuxna befolkningens hälsotillstånd (låginkomstutredningen 1971) att 8,1 procent var kraftigt rörelsehindrade, 2,7 procent hade svåra synbesvär och 2 procent hade svår hörselnedsättning, för att nämna några av de handikapp som kräver specialla arrangemang (se även avsnitt 7.5.2). Riksförbundet mot allergi har beräknat att 15 procent av befolkningen lider av sådana allergiska besvär att de äri behov av läkarbehandling. Det innebär i sin tur att de också måste ställa bestämda krav på sin studiemiljö. En stor grupp, som samtidigt är synnerligen eftersatt i utbildningshänseende, är vidare de vuxna utvecklingsstörda, för vilka särskilda insatser behövs. Kommittén finner det angeläget att en uppbyggnad sker av stödet till studiecirkelverksamhet bland handikappade. Även om det i nuläget i och för sig finns behov av de belopp, vilka kommittén föreslår att stödet skall uppgå till vid planeringsperiodens slut, bör uppbyggnaden ske stegvis. Detta förfaringssätt är motiverat av att studieförbunden skall kunna bygga upp verksamheten efter hand som resultaten av de rekryteringsfrämjande åtgärderna visar sig. Cl FÖVUX finner det således motiverat, att föreslå en höjning av bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet för handikappade med 0,3 Mkr till l Mkr det första året. Därefter föreslås bidraget öka med 0,5 Mkr årligen. Det uppgår då vid planeringsperiodens slut till 3 Mkr. Kommittén beräknar att bidraget till produktion av studiematerial för handikappade det första året bör höjas med 0,4 Mkr till l Mkr, varefter bidraget höjs på motsvarande sätt som bidraget till pedagogisk verksamhet med 0,5 Mkr årligen. Också detta bidrag uppgår då vid planeringsperiodens slut till 3 Mkr. De av kommittén föreslagna ersättningarna för tolkverksamhet samt för tekniska och organisatoriska stödåtgärder är svåra att beräkna, men kan uppskattas till 0,3 Mkr respektive 0,5 Mkr per år.

22.6 Studiecirkelverksamhet i glesbygd

226.1 Erfarenheter från försöksverksamheten

l avsnitt 7.4 har visats, att andelen kortutbildade igenomsnitt är högrei kommuner med låg tätortsgrad än i kommuner där de flesta invånarna bor i tätorter (se figur 7.5). Deltagandet i cirkelstudier är samtidigt lägre i

S tudiecirke/verksamhel 3 l 5

kommuner med låg tätortsgrad än i kommuner med hög (se figur 7.8). Det är inte möjligt att ur den befintliga statistiken få fram uppgifter om deltagarfrekvensen i studiecirklar för enbart den del av befolkningen, som bor utanför tätorterna. En jämförelse mellan figurerna 7.5 och 7.8 leder emellertid till slutsatsen, att de som bor utanför tätorterna i påtagligt mindre utsträckning än tätortsbor deltar i studiecirklar, om man ser till landet i dess helhet. Detta står i uppenbar konflikt med målsättningen, att vuxenutbildningen i första hand skall nå ut till de kortutbildade. Under FÖVUX:s fjärde och femte försöksår har en del av försöksverksamheten förlagts till utpräglade glesbygdsområden i Norrbotten. Därigenom har erfarenheter vunnits av de speciella svårigheter, som gäller för studiecirkelverksamhet utanför tätortsområdena. Problemen är i många fall så besvärliga att studieförbunden, utan det extra ekonomiska stöd de fått genom FÖVUX under försöksverksamheten, inte skulle ha haft möjlighet att anordna dessa cirklar. De som rekryterats till cirkelverksamheten i glesbygd har visat ett stort intresse för att verkligen utnyttja den givna chansen till studier. Som framgår av tabell D 51 ville en påfallande hög andel av deltagarnai glesbygd fortsätta med studieverksamhet efter cirkelns slut. Erfarenheterna av de särskilda problemen i glesbygd har förmedlats till kommittén av cirkeldeltagare, cirkelledare och studieorganisatörer. De synpunkter som framkommit överensstämmer visserligen i många avseenden med vad som redovisats i andra sammanhang rörande svårigheterna att erbjuda en god samhällsservice i glesbygdsområden. FÖVUX finner det dock betydelsefullt, att den speciella problematiken när det gäller vuxenstudier i glesbygd uppmärksammas i anslutning till kommitténs övriga reformförslag.

22.6.2 Nuvarande bidrag till studiecirkelverksamhet iglesbygd l folkbildningskungörelsen finns ett särskilt bidrag, som endast utgår till studiecirklar i glesbygd. Statsbidrag utgår nämligen för 75 procent av kostnaderna för resor och traktamenten till cirkelledare för cirkel inom det allmänna stödområdet enligt 3 § kungörelsen (1970:180) om statligt regionalpolitiskt stöd. Detta gäller dock ej för allmän studiecirkel på ort där tre- eller fyraårig linje av gymnasieskolan får anordnas.

22 .6.3 Begreppet glesbygd i srudiecirkelverksarrzheten

Det allmänna stödområdet omfattar Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gotlands län. Vidare ingår delar av Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Älvsborgs, Kalmar samt Göteborgs och Bohus län. Som framgår av sammanställningen i bilaga B återfinns även utanför dessa län områden med hög andel kortutbildade och låg andel studiecirkeldeltagare. Problemen med att anordna studiecirklar inom och utanför tätorterna är inte heller på något vis begränsat till det allmänna

3 l 6 S Iudiecirke/verksamhel

stödområdet. Kommittén anser därför inte att ett särskilt stöd till studiecirklar i glesbygd kan begränsas att enbart gälla inom det allmänna stödområdet. l olika sammanhang indelas landet i tätorter och glesbygd, varvid som tätort räknas alla orter om minst 200 invånare med normalt högst 200 meter mellan husen. År 1970 bodde 81 procent av landets befolkningi sådana tätorter. Huvuddelen av befolkningen bodde dock i tätorter som hade väsentligt större befolkning än 200 invånare. För studieförbunden är en rad olika problem förknippade med uppsökande verksamhet och cirkelstudier både utanför tätorterna och inom små tätorter. svårigheterna att t. ex. finna studielokaler samt att rekrytera deltagare och ledare ökar som regel med ett växande avstånd från större tätorter. Vidare är möjligheterna att utnyttja kollektiva transportmedel sämre utanför tätorterna. Detta gäller för alla delar av landet. Kommittén anser det därför motiverat, att det införs någon generell gränsdragning mellan å ena sidan större tätorter och å andra sidan mycket små tätorter och ren glesbygd, vilken kan ligga till grund för ett extra statligt stöd till cirklar i glesbygd och på mindre orter. Detta stöd skall vara en kompensation för de högre kostnader det innebär att organisera studiecirkelverksamhet utanför tätorterna. Avsikten med ett sådant stöd är således att stimulera studieförbunden att bättre nå ut till kortutbildade utanför de större tätorterna. Cl FÖVUX har funnit det lämpligt att dra gränsen så, att alla orter räknas som större tätorter där enligt regeringens eller SÖ:s beslut minst treårig linje i gymnasieskolan får anordnas. (Orter som har försöksverksamhet i glesbygd eller skall med gymnasieskola korrespondensgymnasium dock ej räknas till denna kategori.) Övriga delar av landet räknas som glesbygd och skall komma i åtnjutande av det glesbygdsstöd FÖVUX föreslår. Någon begränsning till det allmänna stödområdet görs alltså inte. Antalet orter där tre- eller fyraårig linje i gymnasieskolan får anordnas uppgår nu till ca 125. Av landets 278 kommuner saknar ca 150 tre- eller fyraårig gymnasieskoleutbildning. De orter, som har den angivna typen av gymnasieskoleutbildning, är som regel utvalda så att de utgör en centralort i kommunen och därmed har åtminstone relativt goda kommunikationer. Man kan utgå från att det på orter med tre- eller fyraårig linje av gymnasieskolan som regel är lättare att rekrytera kvalificerade cirkelledare, bl. a. därför att det på dessa orter normalt finns ett större antal lärare av olika slag. Dessa orter har även som regel kommunal vuxenutbildning, vilket medför att det för den studieintresserade finns ett större urval av utbildningsmöjligheter att välja emellan. Närmare 60 procent av landets befolkning bor på orter med tre- eller fyraåriga linjer på gymnasieskolan. Drygt 40 procent av befolkningen bor således på orter eller i glesbygd, där ett extra stöd till studiecirkelverksamheten bör utgå. Uppgifter saknas om hur stor andel av alla studiecirklar som för närvarande anordnas utanför orter med tre- eller fyraårig

S rudiecirke/verksamhel 3 l 7

linje av gymnasieskola. Kommittén har emellertid uppskattat denna andel till ca 25 procent av alla cirklar. Beträffande av orter, avgränsningen där tre- eller fyraårig linje av gymnasieskola får anordnas, kan nämnas att den exakta avgränsningen av alla tätorter har gjorts vart femte år i samband med folk- och bostads- Kartor räkningarna. med de exakta gränserna angivna finns bl. a. på varje länsstyrelse. En god uppfattning om gränserna för varje tätort kan även erhållas från de planeringskartor i skalan 1:250 000 som publiceras av Svenska reproduktions AB (SRA). För den händelse att den ovan föreslagna avgränsningen i enstaka fall skulle få orimliga konsekvenser, bör bemyndigande ges till SÖ att utfärda anvisningar, som även innefattar vissa smärre avvikelser från Vidare huvudregeln. kan speciella regler behöva utformas för storstadsområden.

22.64 Behovsinventering för studiecirkelverksamhet iglesbygd Inledning De problem, som gäller utbildningen i glesbygd, gäller också för annan kulturell, social och kommersiell service. Det framstår därför som en rad självklarheter, när de särskilda problem, som uppstår med studieverksamhet i glesbygd, närmare skall anges. Vad gäller utbildningsmöjligheterna i glesbygd är, som redan nämnts, dessa avsevärt sämre än i tätorter, utom i vissa områden där folkhögskolor är belägna. För vuxen glesbygdsbefolkning står annars i regel endast korrespondensundervisning till buds. Med speciella bör det dock vara stödåtgärder möjligt att undanröja några av de hinder som visat sig mest uppenbara när det gäller vuxenstudier i glesbygd. FÖVUX förutsätter, att de nuvarande bestämmelserna om statsbidrag med 75 procent av kostnaderna för resor och traktamenten till cirkelledare i glesbygd skall gälla, även med den av kommittén föreslagna ändrade definitionen av glesbygd när det gäller studiecirkelverksamhet.

Lokal- och materialupprustning

Glesbygdsområden år oftast befolkningsmässiga avtappningsområden, vilket innebär att det där endast finns nedslitna lokaler att tillgå, om det ens finns några lokaler. De ekonomiska omständigheterna gör det i regel inte möjligt för studieförbunden att hålla lokaler eller utrusta lokaler på landsbygden eller på smärre orter. Även om ambitionen hos många studieförbundsavdelningar är att nå ut med cirkelverksamhet utanför tätorter, kan bristen på lämpliga lokaler medföra att detta är omöjligt att genomföra. Exempel från försöksverksamheten visar att cirkelstudier ibland fått bedrivas i ytterst provisoriska lokaler. Även med måttliga anspråk på en studielokal, krävs viss utrustning. Det bör finnas skrivtavla, möjlighet att visa film och lyssna på ljudband m. m. Studielokalen i sin helhet bör vara utformad så att den ger en god studiemiljö.

3 l 8 Studiecirkelverksamhet

Det är en kommunal angelägenhet att tillhandahålla lämpliga lokaler. Kommittén vill här erinra om möjligheten till statliga upprustningsbidrag enligt bestämmelserna i 36-39 §§ kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler. FÖVUX utgår från att bostadsstyreldetta statliga stöd, beaktar det stora behovet av sen, som handhar upprustning av studielokaler i glesbygd. Det bör övervägas om bidraget, som nu är av övergångskaraktär och avses gälla fram till 1980, kan förlängas i tiden. Vidare bör bostadsstyrelsen i sina anslagsäskanden ta i beaktande det av FÖVUX påvisade behovet av upprustning av lokaler i glesbygd.

Förstärkning av administrationen är administrations- och organisationskostnaderna högre än l glesbygd Detta är i huvudsak en följd av långa restider för funktiogenomsnittet. närer och annan personal. Då inget ökat statligt stöd för närvarande utgår för glesbygdsundervisningen, måste de högre organisationskostnaderna täckas av motsvarande högre kommunala anslag. Konstruktionen av det kommunala anslaget till studieförbundens kostnader för instruktion och administration är enligt kommunförbundets normer sådana, att högst 75 av redovisade kostnader, med avdrag av eventuella stats- och procent landstingsbidrag, skall täckas av kommunen. Det är inte realistiskt förutsätta, att kommuner med dyrbara serviceåtaganden i övrigt, vilket ofta förekommer i glesbygd, skall kunna lämna högre kommunala bidrag än andra kommuner. Effekten blir i stället att studieförbundsavdelningarna inte ges ekonomiska möjligheter att i önskad utsträckning förlägga studiecirkelverksamhet i den administrativt kostsamma glesbygden. Det är därför att ökade statliga administrationsbidrag utgår för viktigt studiecirkelverksamhet i glesbygd.

Utökad cirkelledarutbildning l glesbygdsområden är det ofta svårt att rekrytera cirkelledare på orten. Det är emellertid en fördel om så kan ske, då det visat sig att det har stor psykologisk betydelse om cirkelledare och cirkeldeltagare har gemensam referensram. De långa resavstånden, om cirkelledare skall engageras från närmaste tätort, är en negativ faktor, som måste vägas mot den att många cirkelledare som bor i glesbygd har, eller omständigheten upplever sig ha, otillräcklig grundutbildning. Det är således gynnsammare från flera att få cirkelledare från orten, men i gengäld synpunkter uppvisar dessa ett större behov av ämnesfördjupning och pedagogisk fortbildning. Kommittén anser att en grundförutsättning för att studieverksamheten i glesbygd skall kunna byggas ut är, att möjligheter till en utökad cirkelledarutbildning ges.

Deltagarantal svårt att i glesbygd få så stort antal deltagare i en Det visar sig ibland studiecirkel att statsbidrag utgår. l den kommunala vuxenutbildningen

SOU |974:.54 SIudieCirke/vørksamher 3 l 9

finns motsvarande rekryteringssvårigheter. Genom riksdagsbeslut 1971 har dock förutsättningarna för den kommunala att vuxenutbildningen anordna undervisning i glesbygd förbättrats. Det beslutades då att - med undantag för elevantalet i kurs inom det allmänna stödområdet orter där tre- eller fyraårig linje igymnasieskolan får anordnas - får vara lägst åtta mot annars tolv. För cirkelstudier är det från rekryteringssynpunkt ibland befogat med en liknande sänkning av deltagarantalet. Då det för närvarande i en cirkel får vara lägst fem, inklusive ledaren, är det svårt att gå lägre, utan att de negativa effekter som påvisades i avsnitt 225.4 uppstår. Kommittén har därför funnit att lägsta deltagarantalet i studiecirkel fortfarande skall vara fem, inklusive ledaren. bör dock Dispens kunna medges av SÖ, om särskilda rekryteringssvårigheter föreligger.

22.65 Sammanfattning och kostnadsberákning

Skillnaderna i livsvillkor mellan boende i tätort personer respektive glesbygd är uppenbara och i många avseenden ofrånkomliga. Utbildningsområdet är endast ett bland många områden, där det råder stora olikheter. Det ligger en uppenbar risk i att den skillnad i utbildningsmöjligheter, som råder mellan tätort och glesbygd, kommer att förstärkas i och med den ökade satsningen på vuxenutbildningen totalt sett. Denna utvidgning av vuxenutbildningen måste komma också glesbygdens befolkning till del. För att detta skall kunna ske, krävs emellertid att stödåtgärder sätts in från statens sida. Den behovsinventering som gjorts i detta avsnitt är baserad på erfarenheter från försöksverksamheten. Kommittén har erfarit att hindren för att anordna studier i glesbygd är mycket konkreta. Till dem hör svårigheter att ordna lokaler och problem med barntillsyn, samt kostsamma resor för cirkeldeltagare, studieorganisatörer och funktionärer.

DFÖVUX föreslår att ett särskilt schablonbidrag om 2 kr per studietimme till studieförbundens organisationskostnader i glesbygd inrättas. Detta skulle under budgetåret 1972/73 ha inneburit en statlig merkostnad på 3 Mkr. Beräkningen har gjorts under förutsättningen att glesbygdsundervisningen hade haft 25 procent av den totala verksamheten, Kommittén föreslår vidare inrättandet av ett särskilt bidrag till studieförbundens verksamhet i glesbygd. pedagogiska Det skall vid planeringsperiodens slut uppgå till l Mkr. Bidraget föreslås det första året uppgå till 600 000 kr, varefter en successiv höjning sker med 100 000 kr årligen.

22.7 Kommitténs förslag

Bidrag till studieförbund Kommittén föreslår:

att bidraget till studieförbundens organisationskostnader vid slutet av planeringsperioden skall uppgå till 12 Mkr. Bidraget skall det första

320 Studiecirke/verksamhet

året höjas med 1,5 Mkr, varefter det höjs med 1 Mkr årligen under de fyra närmast följande åren, att bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet vid slutet av planeringsperioden skall uppgå till 15 Mkr. Bidraget skall det första året höjas med 2,4 Mkr, de andra och tredje åren med 2 Mkr vartdera året, samt de fjärde och femte åren med l Mkr vartdera året.

Bidrag till studiecirkelverksamhet Kommittén föreslår:

att det statliga stödet till samtliga allmänna studiecirklar skall uppgå till

47 kr per studietimme under det första året av planeringsperioden. Under de andra och tredje åren skall en höjning ske med 3 kr per studietimme vartdera året. För de fjärde och femte åren skall en höjning ske med 2 kr per studietimme vartdera året. Under det femte året uppgår bidraget alltså till 57 kr per studietimme.

Studieorientering Kommittén föreslår: att studieorientering i form av expertmedverkan utöver den expertmedverkan som medges enligt nuvarande bestämmelser, skall få äga rum under högst två av 20 studietimmar.

Studiecirkelverksamhet för handikappade Kommittén föreslår: att bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet för handikapåret av planeringsperioden höjs med 0,3 Mkr till 1 pade det första en årlig höjning sker med 0,5 Mkr. Bidraget uppgår då Mkr, varefter vid periodens slut till 3 Mkr,

att bidraget till produktion av studiematerial för handikappade det första

året av planeringsperioden höjs med 0,4 Mkr till 1 Mkr, varefter en sker med 0,5 Mkr. Bidraget uppgår då vid periodens slut årlig höjning till 3 Mkr, att bestämmelserna om teckenspråkstolk ändras så att ersättning utgår för all tolkverksamhet för döva i allmänna studiecirklar. Statsbidrag till erforderlig tolkmedverkan skall automatiskt utgå med ett belopp motsvarande cirkelledararvodet. Kostnaderna uppskattas till 0,3 Mkr årligen, att statsbidrag skall utgå för tekniska och organisatoriska stödåtgärder i samband med studiecirkelverksamhet för handikappade. Ett belopp på 0,5 Mkr beräknas för detta ändamål.

Studiecirke/verksamher 321

Studiecirkelverksamhet i glesbygd Kommittén föreslår: att ett särskilt för organisationsbidrag utgår med 2 kr per studietimme studiecirkelverksamhet utanför ort där tre- eller fyraårig linje i gymnasieskolan får anordnas, att ett särskilt bidrag utgår till studieförbundens pedagogiska verksamhet i glesbygd. Det föreslås vid slutet av planeringsperioden uppgå till l Mkr. Bidraget skall under det första året vara 0,6 Mkr, varefter en successiv höjning sker med 100 000 kr årligen, att beteckningen ”allmänna stödområdet som geografisk avgränsning utgår ur folkbildningskungörelsen.

23 F

olkhögskolekurser

23.1 Erfarenheter från försöksverksamheten

l de av LO och ABF angivna riktlinjerna för försöksverksamheten anfördes, att den i huvudsak skulle bedrivas som studiecirkelverksamhet, men med korta ämneskurser - veckosluts- eller veckokurser vid folkhögskola som komplement. Det bedömdes därför av FÖVUX som värdefullt, att pröva och utvärdera effekten av studiecirklar i kombination med sådana kurser. I försöksverksamheten har således korta koncentrerade kurser förlagts till folkhögskolor och organiserats som ämneskurser. Man kan givetvis tänka sig kurs- och konferensgårdar av olika slag som förläggningsplatser för sådana kurser. Folkhögskolorna har emellertid stora fördelar som komplement till cirkelstudier genom den långa folkbildningstradition de besitter. De har i allmänhet vänt sig till kortutbildade vuxna och därvid samlat en lång pedagogisk erfarenhet av vuxenutbildning. Som påpekatsi avsnitt 9.3 har folkhögskolorna vuxit fram samtidigt med folkbildningsorganisationerna. Av dessa skäl har kommittén funnit det naturligt, att anknyta förslagen i denna del till bestämmelserna om ämneskurser vid folkhögskolor. De ämneskurser, som genomförts inom ramen för försöksverksamheten, har utformats som veckokurser uppdelade i antingen två perioder om två respektive tre dagar eller i tre perioder om vardera två dagar. Som framgår av redovisningen i avsnitt 18.3.l flertalet av uppfattade deltagarna kurserna som positiva för studierna. Även internatformen uppskattades av de flesta. Deltagarna kunde dels koncentrera sig på studierna, dels få tillfälle att lära känna andra deltagare, cirkelledare och lärare. Även från inlärningssynpunkt ansågs ämneskurserna ha överträffat förväntningarna. De smärre svårigheter för deltagarna, som ibland förekom i samband med kurserna, var av praktisk natur. De skäl, vilka deltagarna och kursanordnarna angivit som orsaker till att ämneskurserna upplevts skulle kunna sammanfattas positivt, i följande punkter. Pedagogiska skäl: Deltagarna kan erbjudas varierande undervisningsformer - t. ex. studier med olika gruppstorlekar - och få möjlighet att använda bibliotek och olika slag av audivisuella hjälpmedel såsom filmvisning och inlärningsstudio. Det är dessutom lättare att arrangera

324 F olkhögsko/ekurser

medverkan av utomstående experter, t. ex. i samhällsämnen, vid en ämneskurs än vid en cirkelsammankomst. Man kan sålunda bättre tillvarata materiella och personella resurser. Sociala skäl: Det är stimulerande att lära känna deltagare och cirkelledare från andra cirklar samt att få kontakt med folkhögskolans lärare. Detta bidrari sin tur till ökad studiemotivation. Studieorienterande skäl: Deltagarna upplever hur en annan studieform än studiecirkeln fungerar. För många kan osäkerheten inför mer koncentrerade studier förbytas i en känsla av att sådana är lämpliga även för dem. En del kursdeltagare har upplevt att självkänslan och tron den egna förmågan ökat i samband med ämneskurserna. DErfarenhetema från försöksverksamheten visar, att ämneskurser vid fungerar mycket bra som komplement till cirkelstudier. folkhögskola

23.2 Nuvarande bestämmelser om ämneskurser vid folkhögskola

Bestämmelser om ämneskurser vid folkhögskola återfinns i stadgan (1958:478) för statsunderstödda folkhögskolor (folkhögskolestadgan) om till driftkostnader för och i kungörelsen (1966:758) statsbidrag om statsbidrag till det fria och folkhögskolor. l kungörelsen (1963:463) folkbildningsarbetet (folkbildningskungörelsen) har dessutom frivilliga en del bestämmelser, som rör samarrangemang mellan folkhögintagits skola och studieförbund. skall ämneskurs omfatta minst en vecka. Enligt folkhögskolestadgan Sedan 1973 medger dock SÖ generell dispens för kortare kurser under förutsättning att kursen - är förlagd till skolans lokaler, - omfattar minst två dagar, - en introduktion till eller uppföljning av studieverksamhet med utgör studieförbund eller lokalavdelning därav eller regionalt bildningsförbund som arrangör eller - är anordnad för cirkelledare i statsbidragsberåttigad studiecirkelverksamhet.

Undervisningen i en ämneskurs skall till minst en fjärdedel ombesörjas av skolans lärare. Denna bestämmelse har tillkommit för att folkhögskall bevaras även på ämneskurser som anordnas i samarbete skoleprägeln med studieförbund. En folkhögskollärares undervisningsskyldighet kan t. o. m. helt fullgöras vid ämneskurser. Lärare och rektor på folkhögskola får även fullgöra en viss del av sin som handledare för sådan studiecirkel, som undervisningsskyldighet för statsbidrag enligt folkbildningskungörelsen. l uppfyller fordringarna dessa fall utgår inte cirkelledararvode. Är folkhögskollärare också cirkelledare och fullgör han denna uppgift statsbidrag till som en del av sin undervisningsskyldighet, utgår särskilt

F olkhögskolekurser 325

materialkostnader. Detta bidrag är för närvarande 6 kr per studietimme för allmän, icke prioriterad studiecirkel och 13 kr per studietimme för prioriterad studiecirkel, vilket innebär att det är identiskt med det ordinarie studiecirkelbidraget med avdrag för maximalt statsbidrag till ledararvode. Beträffande undervisningsformerna finns särskilt om inget stadgat ämneskurser, utan samma regler gäller för dem som för andra folkhögskolekurser. Arbetsmetoderna bör enligt dessa regler utformas så, att elevernas uppmärksamhet fästs vid samhörigheten mellan olika ämnen och de större sammanhangen inom Arbetsformerna varje ämne. skall vidare syfta till aktivitet, samarbete och självständighet. Undervisningen i en ämneskurs skall sammanfalla med folkhögskolans allmänna mål och vara samlad kring visst ämne eller viss grupp av ämnen. Plan för ämneskurs skall, i den utsträckning SÖ anger, godkännas av denna.

23.3 Samarrangemang av ämneskurser mellan folkhögskola

och studieförbund

23.3.l

Arbetsfördelning mellan folkhögskola och studieförbund

Kommittén utgår från att fristående ämneskurs, liksom hittills, skall kunna anordnas antingen av folkhögskola eller av folkhögskola i samarbete med studieförbund. I detta avsnitt behandlas emellertid endast ämneskurser som samarrangeras. Enligt FÖVUX:s uppfattning har kombinationen cirkelstudier/folkhögskolekurser stora utvecklingsmöjligheter. Kommittén anser därför, att detta samarbete bör breddas och fördjupas. Exakt vilka åtaganden som skall ligga på folkhögskolan respektive Studieförbundet vid samarrangemang, bör avgöras i samråd mellan dessa. Följande fördelning synes dock rimlig. Studieförbundet meddelar folkhögskolan önskemål om och preliminär plan för ämneskursen samt handhar rekryteringen av deltagare. Folkhögskolan svarar för av ämneskursen inplaneringen efter önskemål från studieförbundet. Vidare tillhandahåller folkhögskolan lokaler, pedagogiska hjälpmedel m. m. och vid internatförläggning ombesörjer den inkvartering av deltagarna. Folkhögskolan och Studieförbundet tillsammans utformar kursuppläggningen samt samråder om lärare och material. Denna fördelning bör kunna följas även i de fall ämneskursen förläggs utanför folkhögskolans lokaler. Som ett led i samarbetet bör också ett särskilt avsnitt om ämneskurser

läggas in i studieförbundets cirkelledarutbildning, i vilket även folkhögskollärare bör delta.

326 F olkhögskolekurser

23 .3.2 Administrativa resurser

Medan omfattningen av ämneskurserna ökat kraftigt under senare år, har en viss minskning kunnat iakttas vid rekryteringen till de längre vinterkurserna. Detta har medfört att andra krav än förut ställs på folkhögskolornas administration. l direktiven till folkhögskoleutredningen att det växande antalet ämneskurser är ett uttryck för en viss påpekas, av folkhögskolans verksamhet och att denna fråga bör omorientering behandlas i utredningsarbetet. Kommittén har - bl. a. iförsöksverksamheten - noterat att anordnandet av ämneskurser i samarrangemang med studieförbunden har inneburit en viss administrativ belastning för folkhögskoloma, varför kommittén anser det angeläget att frågan om en förstärkning av folkhögskolornas administrativa resurser prövas av folk-

högskoleutredningen.

23.3.3 Förlággrzing av kurserna

som studieförbund har ofta folkrörelseanknytning, Såväl folkhögskolor kursutbudet. Det kan därför för vilket också i allmänhet präglar studieförbunden vara önskvärt att få samarbeta med dem närstående en överensstämmelse i värderingar och folkhögskolor. Om det föreligger för ett framgångsrikt samarbete vara förankring, torde förutsättningarna störst. Med denna inriktning av samarbetet blir emellertid resvägama ofta verksamhetsområden mycket långa mellan studieförbundsavdelningamas helst skulle vilja samarbeta och de folkhögskolor, som avdelningarna fall kan det då vara lämpligare, att utnyttja vissa av med. I många fördelar vid samarrangerade kurser, som förläggs utanför folkhögskolans i externat eller dagfolkhögskolor. Redan nu kan sådana skolans lokaler, kurser anordnas under vissa förutsättningar.

bör samarrangerade ämneskurser mera E] Enligt FÖVUX:s uppfattning kunna utanför folkhögskolans lokaler. FÖVUX regelmässigt förläggas förutsätter att kurserna utformas och genomförs på ett sådant sätt att de arbets- och samlevnadsformer, som är grundläggande för folkhög-

skolan, säkerställs. Kommittén utgår från, att folkhögskoleutredningen hur en utvidgad verksamhet av detta slag skall ytterligare överväger

genomföras.

23.3.4 Kursernas tiden längd och förläggningi

effekten av ämneskurserna har visst samband med hur Den pedagogiska in under tiden för studiecirkelarbetet. långa de är och när de placeras Studieförbunden bör ha frihet att själva avgöra hur man skall gå till väga i fallen. En sammanhängande studievecka kan vara ett utmärkt de enskilda l andra fall kan arbets- och alternativ för studievana cirkeldeltagare. studievana innebära att en uppdelning av hemförhållanden eller bristande Det är således viktigt att ämneskursen i flera kortkurser är fördelaktigare. av inte gällande bestämmelser lägger hinder i vägen för anordnandet

ämneskurser, som omfattar endast ett par dagar. Som redovisats ovan kan

F olkhögsko/eku/ser 327

sådana kurser under vissa förutsättningar för närvarande anordnas efter dispens av Sö. El Kommittén anser det emellertid lämpligare, att gällande författning ändras, så att ämneskurs, som anordnas i kombination med studiecirkelverksamhet, utan dispensförfarande skall få omfatta kortare tid än en vecka, dock minst två dagar.

23.3.5 Deltagarrekrytering och deltagarantal

Rekrytering av deltagare till ämneskurserna sker via studieförbunden, i allmänhet verksamhet. genom uppsökande Det får anses mycket viktigt från pedagogisk synpunkt att hela studiecirkelgrupper inklusive cirkelledaren deltar i kurserna. Kortkurserna på två eller tre dagar bör betraktas som fristående från varandra i en på så sätt, att deltagarna studiecirkel inte behöver anmäla sig för mer än en kurs i taget.

23 .3.6 Planering

Planeringen av ämneskurser, som samarrangeras av folkhögskola och studieförbund, förutsätter ett betydande samarbete mellan folkhögskolans lärare och cirkelledarna. Att cirkelledare och folkhögskollärare intar samma attityd till studiecirkeln som arbetsform är en förutsättning för att samarbetet skall lyckas. Av den anledningen utgår kommittén från att de folkhögskollärare, som åtar sig att undervisa i samarrangerade ämneskurser har en positiv inställning till studieförbunden och deras arbetssätt. Gemensamma planeringskonferenser bör ämneskur. föregå serna. Samarbetet bör bl. a. omfatta kursuppläggning, ämnesinnehåll och materialgenomgång.

23.4 Kommitténs förslag

Kommittén föreslår

att ämneskurs, som anordnas i kombination med studiecirkelverksamhet, skall få förläggas utanför folkhögskolans lokaler,

att ämneskurs, som anordnas i kombination med studiecirkelverksamhet,

skall få omfatta kortare tid än en vecka, dock minst två dagar.

sou 1974:54 329

24 Studiestöd

24.1 Behovet av studiestöd

Personer med kort och bristfällig grundutbildning, bristande studievana och låg studiemotivation kan motiveras att delta i studier, om de rekryteras genom uppsökande verksamhet. Anställda med tungt och slitsamt arbete, Skiftarbete eller obekväm arbetstid upplever emellertid ofta svårigheter att få ledigt från anställningen för studierna och riskerar inkomstbortfall vid sådan ledighet. Arbetstidsförläggningen och/eller det tunga arbetet gör det ofta i det närmaste omöjligt för dessa grupper att delta i vanliga fritidsstudier. Ändå är det just studiecirklar, ämneskurser vid folkhögskola och annan utbildning av mer begränsad omfattning som oftast efterfrågas av dessa personer. Ett förverkligande av det förslag till studieledighetslag, som nyligen framlagts (se avsnitt 2l.3.3), ger anställda rätt till ledighet för studier. Genom lagen löses dock inte frågan om ersättning för det inkomstbortfall, som ledigheten förorsakar. För detta krävs studiestöd. De nuvarande studiesociala systemen kan emellertid endast utnyttjas av dem, som bedriver mer omfattande studier. Det behövs sålunda nya former av studiestöd för dem, som deltar i studiecirklar och korta kurser bl. a. vid folkhögskolor. Dessa studiesociala anordningar skall vara tillgängliga för kortutbildade vuxna, i första hand anställda och främst personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid. De former av arbetstidsförläggning, som avses med ”Skiftarbete eller obekväm arbetstid” är främst Skiftarbete, förskjuten obekväm arbetstid, turlistetid och långa arbetsskift. Skiftarbetet påverkar den fysiologiska dygnsrytmen, leder till medicinska störningar och inverkar negativt på sociala aktiviteter såsom familjeliv, umgänge, föreningsliv och studier. En beskrivning av skiftarbetarnas levnadsförhållanden återfinns i avsnitt 7.5.1. Utbildningsfrågorna för dessa grupper har åtskilliga gånger uppmärksammats från fackligt håll. LO-kongressen l97l uttalade t. ex. att insatserna för de kortutbildade skulle sättas främst och att särskilt utbildningshindren för de personer i arbetslivet, som har tunga och pressande arbetsuppgifter samt obekväma arbetstider, måste beaktas. I en framställning från LO och TCO till utbildningsministern avgiven 1974-03-15 föreslogs bl. a. inrättandet av nya typer av studiestöd för att tillgodose dessa önskemål.

330 Studiestöd

l samband med behandlingen av olika motioner angående vuxenutbildning och studiesocialt stöd har också riksdagen flera gånger uttalat, att de resurser, som de närmaste åren kan ställas till förfogande för studiesociala ändamål, i betydande omfattning måste koncentreras till de vuxenstuderande.

24.2 Erfarenheter från försöksverksamheten

Då personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid får anses ha störst behov av studiestöd, lämnas i detta avsnitt en redogörelse för studieplaneringen för dessa grupper i FÖVUX:s försöksverksamhet. Under det första försöksåret organiserade FÖVUX studierna för skiftarbetare och andra personer med obekväm arbetstid, främst sjukvårdspersonal, så att studierna inte skulle infalla på arbetstid i större utsträckning än vad som var föreskrivet för deltagare med normal arbetstidsförläggning och samma studievillkor. På de orter, som hade deltagare med tvåskift, löstes detta genom att cirkelsammankomsterna förlades till förmiddag varannan vecka och till kvällstid varannan vecka, beroende på deltagarnas arbetstid den aktuella veckan. Även alternativet med två cirkelsammankomster en vecka och ingen nästföljande vecka prövades. Komplicerad skiftgång, dvs. tre- och fyrskift, förekom på fyra orter. Där tillämpades oftast metoden att ha varierande Sammanträdestider. Cirkelledarna fick då ställa sig till förfogande och lokaler fick ordnas för en viss tid, som från gång till gång passade deltagarnas Skiftarbete. Detta sätt att lösa problemet förutsatte att deltagarna tillhörde sammaskiftlag och fick gå kvar i detta under den tid studierna pågick. Vissa cirklar arbetade i stället parallellt med s. k. öppna tider, vilket t. ex. innebar att tre cirklar träffades vid tre olika tider under samma dag med i princip samma program vid varje tillfälle, varigenom deltagarna i alla tre cirklarna vid varje sammankomst kunde komma på den tid, som passade deras skifttider. Detta var en besvärlig cirkelform, då deltagarna ofta var mycket få och hade olika studiekamrater olika gånger samt då cirkelledaren var tvungen att hinna exakt lika långt i varje cirkel varje gång. Enligt bidragsbestämmelserna är för övrigt cirklar organiserade enligt denna metod inte berättigade till statsbidrag. På samtliga orter fanns det under det första försöksåret enstaka deltagare, som på grund av komplicerad skiftgång inte kunde placeras i någon cirkel vare sig inom eller utanför FÖVUX. Anledningen var i regel att för få personer från samma skiftlag hade anmält sig. Då erfarenheterna från det första försöksåret visat, att det var svårt och för vissa deltagare ibland omöjligt ›- att organisera studierna för personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid enligt de traditionella metoderna, prövades i stället en annan lösning. Alla deltagare med treoch fyrskift eller komplicerade tjänstgöringsscheman studerade under det andra året på fritid men med ledighet från arbetet vid de tillfällen, då cirkelsammankomsten inföll på arbetstid. Cirkelsammankomstema för-

Studiestöd 331

lades till en bestämd tid varje vecka oberoende av om deltagarna arbetade eller var lediga. Härigenom kom studierna huvudsakligen att bedrivas på fritid, men i genomsnitt var tredje eller var fjärde gång låg de på arbetstid. Med tanke på skiftarbetarnas slitsamma arbete och rubbade dygnsrytm var det inte så förmånligt, att t. ex. få väckas några timmar efter det man gått av sitt gamla skift och resa tillbaka till arbetet för att studera ett par timmar innan man gick på sitt nya skift. Med hänsyn till de problem FÖVUX upplevt, när det gällde Studieuppläggningen för de berörda kategorierna under de båda första åren, föll det sig naturligt att pröva en modell med studier helt på arbetstid under de följande åren. Endast med en sådan uppläggning blev det möjligt att kombinera med skiftarbetstider och behov av vila mellan arbetspassen. Under de tredje och fjärde försöksåren har sålunda försök bedrivits med studier på arbetstid bland skiftarbetare inom industrin och personer med schemalagd arbetstid inom sjukvården. Cirkelsammankomsterna har ofta förlagts till början eller slutet av skifttiden respektive tjänstgöringstiden, och deltagarna har erhållit betald ledighet varje gång. Under det fjärde året har dessa kategorier av deltagare dessutom på samma villkor deltagit i internatkurser på folkhögskola under sammanlagt fem dagar. Verksamheten under de tredje och fjärde försöksåren redovisas i kapitlen 13-18. Också i den nu inledda verksamheten under det femte försöksåret bedrivs liknande försök. Vid uppsökande verksamhet till studier på betald arbetstid har andelen personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid, som kunnat rekryteras till vuxenstudier, uppgått till mellan 60 och 80 procent av de uppsökta. l dessa grupper, som vanligen inte har möjlighet att bedriva studier eller delta i andra sociala aktiviteter, har FÖVUX således nått de bästa rekryteringsresultat, som förekommit i försöksverksamheten. Undersökningarna visar att dessa personer upplever ett mycket stort utbildningsbehov. Att så goda rekryteringsresultat kunnat uppnås får vidare anses bero på att de i avsnitt 21.2 omnämnda villkoren för undanröjande av studiehinder varit uppfyllda. Särskilt viktigt har det naturligtvis varit, att studierna kunnat genomföras på betald arbetstid. Studieuppläggningen för personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid har också stor betydelse för frånvaro och studieavbrott. De synpunkter och resultat, som redovisas från försöksverksamheten, tyder på att dessa grupper har hög frånvarofrekvens och stor andel studieavbrott, om de inte ges möjlighet att studera på betald arbetstid. Frågan om ersättare, som gör det möjligt för deltagarna att gå ifrån arbetet, har visat sig vara ett stort problem. När personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid beretts möjlighet till studier på betald arbetstid och när ersättarfrågan kunnat lösas, har frånvaron varit mera normal och en stor andel av dessa deltagare har då fullföljt sina studier.

Cl Erfarenheterna från försöksverksamheten visar, att det är mycket svårt för personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid att delta i

332 Studiestöd

vuxenstudier på fritid. Ett system bör därför tillskapas, som ger dessa grupper möjlighet att studera på betald arbetstid eller på motsvarande villkor. Utan sådana anordningar går det ej att nå ut med Studieverksamhet till dessa grupper.

24.3 Nuvarande bestämmelser om studiestöd

Det statliga studiestödet består av två skilda ekonomiska stödformer, vilka kan utgå till enskilda i samband med studier. Den som bedriver studier inom det reguljära utbildningsväsendet erhåller studiehjälp eller studiemedel enligt bestämmelserna i studiestödslagen (1973:349) och studiestödskungörelsen (1973:418), medan den som genomgår arbetsmarknadsutbildning får utbildningsbidrag enligt bestämmelserna i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368). Vilket studiestöd den studerande är berättigad till beror på utbildningsform och ålder samt sysselsättningssituation före studierna. Med undantag av utbildningsbidragen är storleken på de olika stödformerna avpassade efter behoven hos ungdo msstuderande. Ungdomar under 20 år, som genomgår utbildning i gymnasieskola, folkhögskola eller motsvarande läroanstalter, erhåller studiehjälp i form av studiebidrag jämte eventuella tillägg och återbetalningspliktiga studiemedel. Studiehjälpen har utformats som en del av det familjepolitiska stödet och vissa av tilläggen liksom de återbetalningspliktiga studiemedlen beviljas först efter prövning av den studerandes föräldrars ekonomi. Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel samt utgår till studerande, som är 20 år eller äldre, igymnasieskoleutbildning eller motsvarande och till alla studerande i eftergymnasial utbildning. Studiemedlen är indexreglerade och utgår per är med 140 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dvs. för närvarande 11 900 kr, varav ca 2 000 kr utgör studiebidrag. Om den studerande har vårdnaden om barn under 16 år, kan dessutom beviljas barntillägg med 25 procent av basbeloppet för varje barn, dvs. för närvarande 2125 kr. Studiemedlen utgår oberoende av föräldrarnas ekonomi. De är däremot behovsprövade gentemot den studerandes och, om han är gift, mot makes ekonomi. Den som fyllt 45 år kan inte utan särskilda skäl erhålla studiemedel. Utbildningsbidrag beviljas på sysselsättningspolitiska grunder till den som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Bidraget består av grundbidrag, hyresbidrag, traktamente, barntillägg och särskilt bidrag. Grundbidrag utgör ersättning för uppehållet, medan hyresbidrag utgår som ersättning för faktiska bostadskostnader eller som normalersättning. Traktamente beviljas vid utbildning utom hemorten, och barntillägg utgår för eget eller makes barn under 16 år, som stadigvarande sammanbor med den som erhåller utbildningsbidrag. Särskilt bidrag omfattar bl. a. ersättning för kostnader i samband med resor, kursavgifter och undervisningsmaterial. Tilldelningen av utbildningsbidrag sker först efter behovsprövning, och bidragsbeloppen varierar beroende på bl. a. familjesituationen. Utbild-

Studiestöd 333

ningsbidraget får dock inte överstiga l 700 kr i månaden. Den studerande skall normalt vara fyllda 20 år. Gemensamt för de nämnda stödformerna är, att de uteslutande är avsedda för personer, som mer omfattande studier. För genomgår närvarande finns inget statligt studiestöd till deltagare i studiecirklar eller korta ämneskurser vid folkhögskola. Deltagare i viss facklig utbildning, studieorganisatörs- och cirkelledarutbildning m. m. erhåller emellertid ofta genom utbildningsanordnarens försorg stipendium och/eller kostnadsfri internatvistelse. Vid LO:s fackliga kurser utbetalas exempelvis ett om 375 stipendium kr per vecka. De fackliga organisationerna, studieförbunden m. fl. kan i vissa fall få sina kostnader för detta delvis betalda med statsbidrag enligt bestämmelserna om det statliga stödet till studieförbunden respektive stödet till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet - eller med landstingskommunala eller primärkommunala bidrag av skiftande omfattning på olika håll i landet.

24.4 Förslag till av studiestöden utformning

24.4.l Nya studiestöd l försöksverksamheten har vanligen de deltagare, som fått studera på arbetstid, deltagit i studiecirklar och folkhögskolekurser utan löneavdrag, varefter FÖVUX ersatt företagen för deras vikariekostnader. Som tidigare redovisats i avsnitt 213.3 har ett förslag till studieledighetslag framlagts. Detta bör nu kompletteras med studiestöd avsedda för kortutbildade och anpassade till uppsökande verksamhet.

El FÖVUX anser att de här föreslagna nya studiestöden är av utomordentligt stor betydelse för de utbildningsmässigt eftersatta grupperna. Studiestöd av detta slag är enligt kommitténs bedömning en förutsättning för att man skall kunna uppnå tillfredsställande rekryteringsresultat vid uppsökande verksamhet, särskilt bland personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid och/eller med tungt och slitsamt arbete.

De studiestöd, som FÖVUX föreslår nedan, är avsedda för deltagarei studiecirklar respektive korta ämneskurser vid folkhögskola. Förslaget till författning är utformat med hänsyn härtill. Kommittén vill emellertid fästa uppmärksamheten på att LO och TCO i sin framställning till utbildningsministern förutsatt att dessa stöd också skall kunna utnyttjas vid andra former av studier, t. ex. i kommunal vuxenutbildning. Det av FÖVUX framlagda författningsförslaget torde utan svårigheter kunna anpassas efter dessa intentioner. FÖVUX föreslår inrättandet av följande typer av nya studiestöd för vuxenstuderande: l Timstudiestöd på för närvarande lO kr per studietimme avsett för deltagare i studiecirklar, som tar ledigt för att delta i cirkeln och som därför förorsakas inkomstbortfall. Timstudiestödet avses utgöra en

334 S tudiesröd

schabloniserad ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Antalet bidragsberättigade studietimmar bör vara lägst tio och högst 35 för en person under två på varandra följande kvartal, dvs. beloppet kan under denna tid variera mellan för närvarande 100 och 350 kr.

2 Dagstudiestöd bestående av dels ett inkomstbidrag, dels ett internatbidrag avsett för deltagare i korta ämneskurser vid folkhögskola.

Inkomstbidraget på för närvarande 60 kr per kursdag föreslås utgå till deltagare i ämneskurs, som tar ledigt för att delta i kursen och som därför förorsakas inkomstbortfall. lnkomstbidraget avses utgöra en schabloniserad ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Antalet bidragsberättigade kursdagar bör vara lägst två och högst fem för en person under två på varandra följande kvartal, dvs. beloppet kan under denna tid variera mellan för närvarande 120 och 300 kr. Internatbidraget på för närvarande 60 kr per kursdag föreslås utgå till deltagare i ämneskurs, som har utgifter för internatvistelse eller resor i samband med kursen. Internatbidraget avses utgöra en schabloniserad ersättning för dessa kostnader. Antalet bidragsberättigade kursdagar bör vara lägst två och högst fem för en person under två på varandra följande kvartal, dvs. beloppet kan under denna tid variera mellan för närvarande 120 och 300 kr. Det totala antalet bidragsberättigade timmar respektive dagar under ett år för de olika typerna av studiestöd bör också fixeras, genom att belopp av viss storlek anslås till de olika bidragen varje år. Timstudiestödet skall fördelas för sig. Berättigade till detta stöd är endast personer med anställning. Huvuddelen av dagstudiestödet av kopplade inkomst- och bör utgöras internatbidrag, vilka fördelas på anställda, som deltar i ämneskurser i internat. Resten av dagstudiestödet består av dels inkomstbidrag e utan samband - som deltari med internatbidrag vilka fördelas på anställda, ämneskurser - utan samband med i externat, dels av internatbidrag inkomstbidrag - vilka fördelas på personer utan anställning, som deltari ämneskurser i internat och som därför förorsakas internatkostnader.

24.4.2 S VUX :s förslag till studiestöd för mer omfattande studier

SVUX beräknas ungefär samtidigt med FÖVUX avge sitt huvudbetänkande Studiestöd åt vuxna (SOU 1974:62). SVUX:s förslag till studiestöd avser enbart stöd till sådana vuxna, som bedriver mera omfattande studier inom främst kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor, gymnasieskolor och högskolor. För att vara berättigad till det av SVUX föreslagna vuxenstudiebidraget krävs bl. a. att utbildningen skall omfatta minst en halv månads heltidsstudier eller en hel månads halvtidsstudier. l tidsangivelserna finns således en klar avgränsning mellan de båda kommittéernas förslag.

S rudieslöd

24.4.3 Prioritering mellan olika sökande

FÖVUX har tidigare redovisat anledningarna till att personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid bör prioriteras starkast när det gäller tilldelningen av studiestöd. Undersökningar visar för övrigt att koncentrationen av kortutbildade är störst bland vissa grupper av skiftarbetare (se avsnitt 7.1). I en konkurrenssituation kan det till och med bli nödvändigt att ge personer med komplicerad skiftgång företräde framför andra skiftarbetande, för vilka det kanske inte är lika svårt att studera på fritiden. Det finns emellertid starka skäl för att studiestöd av föreslagna typer även skall kunna utgå till andra anställda än personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid. Ett tungt och slitsamt industriarbete kan t.ex. vara så tröttande, både fysiskt och psykiskt, att det ugör ett lika besvärligt studiehinder, som skiftarbetet är, även om det utförs på normal arbetstid. l FÖVUX har också vissa deltagare med normal arbetstid fått studera delvis på fritid och delvis på arbetstid. Som framgår på flera ställen i redogörelsen för försöksverksamheten 11-15) har (kapitlen detta studievillkor i allmänhet medfört bättre rekryteringsresultat samt minskat frånvaron och studieavbrotten. l försöksverksamheten har vidare ersättning utgått till deltagare för kostnader gällande barntillsyn, resor, måltider m. m. Dessa förmåner, som beviljats även andra än skiftarbetare, har i vissa fall haft betydelse vid rekryteringen och under studiernas gång. Först när timstudiestöd eller liknande kan beviljas alla vuxenstuderande kommer någon motsvarighet till dessa inslag i försöksverksamheten att finnas inom den reguljära vuxenutbildningen. FÖVUX anser därför att alla vuxna på de villkor som angivits i det föregående i princip bör vara berättigade till studiestöd och att resurserna efter hand bör ökas, så att stöden också blir tillgängliga för allt fler personer. Först när resurserna till studiestöden blivit större kommer det att bli möjligt för personer med normal arbetstidsförläggning att uppbära studiestöd av här föreslagna typer i större utsträckning, Under planeringsperioden måste stöden i huvudsak förbehållas vissa grupper, så som föreslås i detta avsnitt. Redan vid början av planeringsperioden kan emellertid det läget uppstå på enstaka orter, att inga ansökningar inkommer, som avser personer med skiftarbete eller obekväm arbetstid. Då bör alltså även andra vara berättigade till studiestöd. Den näst arbetstidsförläggningen viktigaste prioriteringsgrunden skall vara grundutbildningens längd. Kortutbildade och studieovana personer bör i första hand komma i fråga för studiestöd. Visserligen finns inget hinder för de fackliga organisationerna - som normalt avses ansöka om stöden - att söka studiestöd men upprepade gånger för samma individer, det bör ligga i fackföreningens eget intresse att söka aktivera så många medlemmar som möjligt och därför prioritera de mindre studievana. Av bl. a. detta skäl bör också ansökningar om studiestöd i samband med uppsökande verksamhet ges företräde framför ansökningar utan detta samband.

336 S rudiesröd

Det bör påpekas, att den mindre del av dagstudiestödet, som avser internatbidrag utan koppling till inkomstbidrag, kommer att tilldelas grupper än stödet i övrigt. Kommittén har här tänkt på något annorlunda personer utan arbetslivsanknytning, främst hemarbetande, handikappade och personer bosatta i glesbygd. Enligt kommitténs uppfattning bör regeringen utfärda bestämmelser rörande de grunder, efter vilka fördelningsorganen skall prioritera mellan olika sökande. Prioriteringen bör sammanfattningsvis utgå från följande principer: l Personer med komplicerad skiftgång eller annan ”mycket obekväm” arbetstid skall ges företräde framför personer med tvåskift eller annan ”mindre obekväm” arbetstid. Dessa skall i sin tur ges företräde framför personer med normal arbetstidsförläggning. Särskild hänsyn skall också tas till den som - oavsett arbetstidens förläggning -› har tungt eller på annat sätt särskilt slitsamt arbete eller liknande omständigheter. 2 Personer med kort utbildning skall ges företräde framför personer med längre utbildning. Bland personer med utbildning av ungefär samma bör företräde ges den som har längre anställningstid. Härefter längd bör hänsyn tas till andra särskilda skäl, som den sökande åberopat för behovet av studiestöd. Dessa skäl kan sammanhänga med familjesituaavståndet till studieplatsen eller andra liknande omständigtionen, heter. 3 Ansökningar i vilka studiestödet är sammankopplat med uppsökande verksamhet skall -- oavsett om stödet söks genom kollektiv eller individuell ansökan - bifallas före sådana, där detta inte är fallet.

4 När det gäller internatbidraget bör hänsyn också tas till studiehinder, som sammanhänger med hemarbete, handikapp eller glesbygd.

Som framhålls i avsnitt 24.5.l anser kommittén, att det normala bör organisationer ansöker om studiestöd kollektivt för ett vara, att fackliga visst antal anställda på en arbetsplats. Kvalifikationsgrundema behöver då inte redovisas särskilt för varje person, som beräknas komma i åtnjutande av studiestöd. Däremot bör det av ansökan framgå hur många personer på arbetsplatsen, som uppfyller kvalifikationerna för prioritering enligt ovan. Anvisningarna om prioriteringen kan behöva revideras och preciseras sedan viss erfarenhet vunnits. FÖVUX föreslår ingen åldersgräns vare sig uppåt eller nedåt för rätten till studiestöd. Det torde inte heller vara lämpligt att uppställa krav på svenskt medborgarskap eller bosättningi riket. Studiestöden beräknas ju i stor utsträckning komma att användas vid gruppstudier i vilka även invandrare deltar. Kommittén anser att de bestämningar av målgruppen, som innefattas i prioriteringsgrunderna ovan, tills vidare är fullt tillräckliga.

Studiestöd 337

24.4.4 Studiestodens storlek Vid fastställande av lämplig storlek av studiestöden bör man ta hänsyn till att vid given storlek av de totala resurserna kan fler få del av förmånerna ju mindre studiestöden är. Å andra sidan får stöden inte vara så små, att de förlorar sin rekryteringseffekt. Kommittén anser det rimligt, att storleken av timstudiestödet awägs så, att beloppet motsvarar ersättning för inkomstbortfall vid genomsnittliga inkomster för stora löntagargrupper, och att inkomstbidraget fastställs till ett belopp motsvarande tre fjärdedelar av timstudiestödets ersättningsnivå. Om vidare internatbidraget hålls lika stort som inkomstbidraget, torde det ungefär motsvara genomsnittliga internatkostnader. Studiestöden bör - liksom i studiemedelssystemet - vara enhetliga, dvs. alla studerande skall ha lika stort studiestöd för samma studietid. Kommittén anser vidare att den tekniskt enklaste lösningen är att göra bidragen obeskattade och ge dem en sådan storlek, att de utgör ersättning för nettoinkomstbortfall. FÖVUX vill framhålla som självklart, att studiestöden till sin helhet skall utgöras av icke återbetalningspliktiga bidrag. Återbetalningsplikt skulle hos många kortutbildade och studieovana personer medföra en rädsla att sätta sig i skuld och öka motståndet mot att börja studera. Därigenom skulle återbetalningsplikten motverka stödens syfte. FÖVUX bedömer det från rättvisesynpunkt som otänkbart med återbetalningsplikt när det gäller här föreslagna studiestöd. Studiestödens storlek bör följa löne- och prisutvecklingen, så att inte deras reella värde nünskar. bör därför - liksom det Bidragsbeloppen övriga studiesociala systemet inklusive det av SVUX föreslagna vuxen- - vara relaterat studiebidraget till gällande basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Bestämmande för studiestödens storlek bör vara basbcloppet för respektive månaderna maj och november närmast före de fyra utbetalningstillfällen, som FÖVUX föreslår i avsnitt 24.5.1.

D Timstudiestödet föreslås bestämmas till 0,12 procent av basbeloppet, dvs. för närvarande (maj 1974) 10 kr (avrundat till närmaste hela ental kronor) per studietimme. Inkomstbidraget och internatbidraget föreslås vardera bestämmas till 0,7 procent av basbeloppet, dvs. för närvarande (maj 1974) 60 kr (avrundat till närmaste hela tiotal kronor) per kursdag.

Då anknytningen till basbeloppet endast kompenserar för prisförändringar, blir det nödvändigt att tid efter annan genomföra höjningar av den andel av basbcloppet, som stöden skall motsvara, så att de bättre svarar mot den reala inkomstutvecklingen. Kommittén är medveten om att studiestöden vid angivna storlekar utgör kompensation i mindre grad än vad som gällt i försöksverksamheten. De flesta som kommer ifråga för studiestöd - åtminstone under de närmaste åren - beräknas vara personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid. Dessa har ofta inkomster över LO-genomsnittet, varför man får räkna med att studie- 22

338 Studiestöd

stöden utgör full kompensation endast för ett fåtal av dem som erhåller stöd. FÖVUX har emellertid gjort en avvägning mellan dels den totala studiestödskostnaden, dels kompensationsgraden till de enskilda personerna och därvid stannat för att till viss del begränsa storleken av studiestöden för att fler personer skall kunna komma ifråga vid Kommittén utgår från att resurserna till dessa former av fördelningen. studiestöd efter år kommer att växa. Det skulle då kunna bli några möjligt såväl att öka antalet personer, som får del av stöden, som att höja beloppens reella värde.

24.5 Studiestödens administration

24.5.l Ansökan De av FÖVUX föreslagna studiestöden avses i första hand användas som komplement till uppsökande verksamhet. För att de skall fungera studiemotiverande bör de alltså av studieorganisatörerna erbjudas de uppsökta vid rekryteringstillfället. I motsats till vad som gäller för övriga studiesociala stödformer bör därför huvudsakligen de fackliga organisationerna söka studiestöden och fördela dem på individer. Det normala förutsätts alltså vara, att fackföreningarna ansöker om studiestöd för ett visst antal timmar respektive dagar innan rekryteringen av deltagare påbörjas. Vid den tidpunkten kan man av naturliga skäl inte uppge vilka individer, som senare kommer att uppbära förmånerna. Om studiestöden konstruerades så, att de endast kunde beviljas efter individuella ansökningar, skulle de inte kunna användas som ett led i den uppsökande verksamheten. Om ett individuellt ansökningsförfarande alltid skulle krävas, torde de administrativa kostnaderna dessutom bli orimligt höga i förhållande till de relativt små belopp som beviljas. Var och en som tillhör målgruppen och som prioriteras i enlighet med här förda resonemang bör emellertid ha möjlighet till studiestöd. Om någon, t. ex. efter framställning till facklig organisation, inte fått begärt studiestöd, bör vederbörande därför efter ansökan kunna få sin sak prövad direkt av fördelningsorganet. Vid sidan av de kollektivt fördelade studiestöden bör studiestöd också kunna fördelas direkt på individer efter sådana individuella framställningar. Något krav på organisationstillhörighet för individen skall inte föreligga. Kommittén förmodar dock att timstudiestödet i flertalet fall kommer att beviljas efter kollektiv ansökan, liksom att den övervägande delen av dagstudiestödet också kommer att beviljas efter sådan ansökan. Då studiestöden huvudsakligen är avsedda för anställda, finner FÖVUX ingen anledning för andra organisationer än fackföreningar att söka studiestöd. Såväl fackliga organisationer som enskilda individer ansöker om studiestöd hos den kommunala nämnd, som beslutar i dessa frågor. I ansökan bör bl. a. följande förhållanden redovisas:

Studiestöd 339 l För hur många personer och studietimmar respektive kursdagar stöd önskas samt vilken typ av studiestöd ansökan gäller. 2 Vilket slag av skiftgång eller obekväm arbetstid eller annan besvärande arbetssituation dessa personer har. 3 Ungefärlig längd på de aktuella personernas grundutbildning och - om möjligt deras anställningstid samt vilket slag av studier som avses (elementära eller mer avancerade). 4 Huruvida studiestödet söks i samband med uppsökande verksamhet eller för personer, som själva efterfrågat stödet. 5 Övriga särskilda omständigheter som den sökande önskar åberopa som skäl för studiestöd. Studiestöden bör fördelas fyra gånger om året, nämligen i mars, juni, september och december samt avse studier under något eller några av de närmast följande fyra kvartalen.

24.5.2 Lokal fördelning

Beslutanderätten när det gäller fördelningen på organisationer och individer av de föreslagna studiestöden bör enligt FÖVUX:s mening läggas på ett lokalt organ, som kan förutsättas ha den bästa kännedomen om lokala utbildnings- och arbetsmarknadsförhållanden. Då det övervägande antalet studiestöd kommer att sökas av fackföreningar och avse fackligt anslutna personer och då de fackliga organisationerna bör ges möjlighet att samplanera fördelningen av studiestöd med planeringen av ledigheter och uppsökande verksamhet på arbetsplatserna, är det vidare naturligt, att dessa organisationer tillförsäkras ett starkt inflytande över fördelningen av studiestöden. Förslaget till lokalt fördelningsorgan har utarbetats i samråd mellan FÖVUX och SVUX, eftersom organet även avses fördela det studiestöd varom SVUX lämnar förslag.

El Förslaget innebär att beslut om fördelning av studiestöd skall fattas av en politiskt sammansatt kommunal nämnd. Det bör överlåtas åt kommunerna själva att avgöra åt vilken nämnd eller styrelse uppdraget bör anförtros, men FÖVUX utgår från att flertalet kommuner skall överlämna uppdraget till Skolstyrelsen, som inom kommunen har det huvudsakliga ansvaret för utbildningsfrågor. Innan den kommunala nämnden fattar beslut om fördelning av studiestöd skall den ha inhämtat yttrande från ett särskilt studiestödsråd, som inrättas i varje kommun. Detta studiestödsråd skall bestå av fackliga företrädare, vilka utses av vederbörande kommunala nämnd efter förslag från de fackliga organisationerna. Antalet ledamöter i studiestödsrådet bör normalt vara minst sju, men i små kommuner med enhetlig arbetsmarknad eller litet antal löntagare får antalet ledamöter begränsas till fem. Under hänvisning till att över 90 procent av de fackligt anslutna tillhör

SOU l974z54 340 .Studiestöd

fackförbund inom LO och TCO, beroende på det relativa storleksförhållandet mellan dessa båda huvudorganisationer och med hänsyn till att kortutbildade finns i båda organisationerna föreslås att två tredjedelar av ledamöterna i studiestödsråden skall företräda fackliga organisationer tillhörande LO och en tredjedel fackliga organisationer tillhörande TCO. Ledamöterna bör nomineras av de fackliga organisationernas regionala samarbetsorgan, dvs. av FCO-distrikten respektive av de regionala TCO-kommittéerna.

245.3 Beswirsrátt

Fördelningen av studiestöd förutsätts ske genom att de sökandes behov varandra. En eventuell instans kan då inte vägs mot överprövande bedöma det enskilda besväret, utan att samtidigt känna till de avvägningolika som den beslutande instansen gjort. Av detta ar mellan sökande, Däremot anser kommittén, att en skäl föreslås ingen generell besvärsrätt. exklusiv besvärsrätt skall förekomma i ett fall, nämligen då den nämnden fattar ett beslut, som avviker från det av kommunala lämnade Besvärsinstans i sådana frågor bör studiestödsrådet förslaget. vara centrala studiestödsnämnden (CSN). lämpligen

24.5.4 Central fördelning

Enligt FöVUxzs mening bör resurserna till de olika vuxenstudiestöden behandlas skilda från varandra och var för sig fördelas på kommuner av håll i landet. Under CSN med hänsyn till behovet på olika planeringsfår denna fördelning huvudsakligen baseras på förekomsten av perioden Skiftarbete eller obekväm arbetstid. Om man efter hand som resurserna i fördelningen, t. ex. glesbygdsgrad, bör växer vill väga in andra variabler detta naturligtvis kan också i regleringsbrev till vara möjligt. Regeringen föreskriva, att särskild hänsyn skall tas till speciella förmyndigheten med uppsökande verksamhet orter. hållanden, t. ex. kampanjer på olika I likhet med vad som föreslås när det gäller fördelningen på kommuner av statsbidraget till uppsökande verksamhet på arbetsplatser (se avsnitt föreslår kommittén att huvuddelen av resurserna till studiestöd 21.62), - 85 - skall fördelas efter på förhand närmare bestämt procent - - bör fastställda kriterier, medan återstoden sålunda 15 procent fördelas mera fritt. Härigenom skulle man inom varje kommun på ett stadium kunna förutse den ungefärliga medelstilldelningen och tidigt basera sin planering härpå. med bl. a. besvärsärenden och För uppgifter, som sammanhänger av studiestöd, bör vid CSN enligt FöVUxzs och central fördelning SVUX:s gemensamma förslag inrättas en särskild delegation för vuxenstudiestöd. Som ledamöter i denna delegation bör ingå företrädare för det och för Som ordförande i allmänna de fackliga organisationerna. och tillika företrädare för det allmänna bör utses ordförandelegationen den i CSN. I övrigt bör delegationen bestå av ledamöter, vilka utses på

SOU l974z54 Studiestöd 341 förslag av LO och TCO. Den inbördes fördelningen mellan dessa huvudorganisationer bör i stort överensstämma med den som angivits för de lokala studiestödsråden. Delegationen bör enligt FÖVUX:s uppfattning vara beslutande och dess beslut bör icke kunna överklagas.

24.55 Utbetalning

Studiestödsbeloppen bör utbetalas i efterskott. Härigenom slipper man problem med återkravsärenden. Vid utbetalningen bör insänd kopia av närvarolista användas som verifikation. Eventuellt skulle CSN:s planerade ADB-baserade utbetalningssystem kunna användas vid utbetalningen.

24.5_.6 Kontroll Samma person skall under ett halvår högst kunna uppbära timstudiestöd om 350 kr, inkomstbidrag om 300 kr och internatbidrag om 300 kr. Att inte dessa maximigränser överskrids får man försäkra sig om, t. ex. genom ett spärrsystem i utbetalningsrutinen. Den som får del av studiestödet bör inte heller erhålla samtidigt studiemedel, vuxenutbildningsbidrag eller utbildningsbidrag. Också detta torde kunna kontrolleras isamband med utbetalningen. Den som mottar timstudiestöd eller inkomstbidrag bör vidare inte samtidigt ha semester eller vara tjänstledig med lön, utan han/hon skall verkligen åsamkas inkomstbortfall under studierna. Med hänsyn till att personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid kommer att dominera bland dem, som erhåller dessa studiestöd, torde det bli relativt vanligt att vissa cirkelsammankomster infaller på fritimmar eller att vissa ämneskursdagar infaller på fridagar för en del av deltagarna. Man skulle kunna förhindra utbetalning av studiestöden för dessa timmar respektive dagar genom att inte bara kontrollera närvaron, utan också kontrollera förekomsten av inkomstbortfall för de aktuella timmarna eller dagarna. Kommittén kan emellertid förmoda, att kostnaderna för de omfattande insatser, som krävs härför, inte i rimlig utsträckning uppvägs av de besparingar på studiestödssidan, som därigenom skulle kunna göras. Någon fullständig överensstämmelse mellan intematbidraget och de faktiska internatkostnaderna behöver enligt kommitténs mening inte heller förekomma, för att detta bidrag skall utgå, men de som uppbär bidraget bör förorsakas kostnader motsvarande åtminstone huvuddelen av det belopp, som motsvarar bidraget. Tillsynsmyndigheten förutsätts följa verksamheten genom rutinmässiga kontroller.

24.6 Studiestödens och kostnader

omfattning

Antalet personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid kan uppskattas till omkring 700 000. Rättviseskäl talar för att denna grupp bör ges reella

342 Studiestöd

att delta i vuxenutbildning. Om intresset för studier är lika möjligheter stort i hela denna grupp, som det varit bland skiftarbetarna och den schemabundna i försöksverksamheten, skulle behovet av personalen studiestöd vara mycket stort. Härtill kommer att även andra än personer med Skiftarbete eller obekväm arbetstid i viss utsträckning föreslås få tillgång till studiestöd. Med hänsyn till att de av FÖVUX föreslagna studiestöden är helt nya och kan behöva några års uppbyggnadstid, föreslår kommittén emellertid en - i förhållande till behovet och ijämförelse med redan befintliga studiesociala system - måttlig storlek av resurserna för dessa ändamål. FÖVUX:s mening bör resurser kunna avdelas för studiestöd Enligt motsvarande följande antal hela timstudiestöd om 35 timmar respektive hela dagstudiestöd om fem dagar:

Antal År l 2 3 4 5 Timstudicstöd 29 000 57 000 86 000 114 000 143 000 Dagstudicstöd Kopplade inkomstoch internatbidrag 6 500 13 000 20 000 25 000 30 000 lnkomstbidrag för cxternatstudier 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000 lntematbidrag för personer utan an- 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000 ställning Totalt 41 500 82 000 124 000 163 000 203 000

Med dessa förutsättningar erhölls följande kostnader under planeringsperioden:

Mkr År 1 2 3 4 5

Timstudicstöd 10,2 20,0 30,1 39,9 50,1 Dagstudicstöd Kopplade inkomstoch intcmatbidrag 3,9 7,8 12,0 15,0 18,0 lnkomstbidrag för extcrnatstudier 0,9 1,8 2,7 3,6 4,5 lntcrnatbidrag för personer utan anställning 0,9 1,8 2,7 3,6 4,5 Totalt 15,9 31,4 47,5 62,1 77,1

SOUl974:54 Studiestöd 343

24.7 Kommitténs förslag

Kommittén föreslår att ett timstudiestöd för i studiecirklar deltagare inrättas. Kostnaden härför vid slutet av planeringsperioden beräknas uppgå till 50,1 Mkr. att ett dagstudiestöd för deltagare i korta ämneskurser vid folkhögskola inrättas. Kostnaden härför vid slutet av planeringsperioden beräknas uppgå till 27 Mkr.

Kostnader och ,finansiering 345

25 Kostnader och finansiering

25.1 Kostnadssammanställning

l detta avsnitt presenterar FÖVUX en sammanställning över de kostnadsberäkningar, som redovisats i kapitlen 21, 22 och 24. Kostnadstablån på sidan 347 upptar dels nuvarande anslag, där sådant förekommer, dels de ökade kostnader, som föranleds av FÖVUX:s förslag. Reformkostnaderna har fördelats över de fem åren i planeringsperioden. Som framgår av sammanställningen är de mest centrala delarna av kommitténs förslag de nya statsbidragen till den uppsökande verksamheten, de ökade resurserna till studiecirkelverksamheten och de båda nya studiestöden. FÖVUX:s övriga förslag föranleder inte lika omfattande kostnader. De nya statsbidragen till uppsökande verksamhet ser FÖVUX som nödvändiga för att en breddad rekrytering till vuxenutbildningen skall bli möjlig. Kostnaderna för uppsökande verksamhet bör enligt kommitténs bedömning kunna bli relativt måttliga, eftersom lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (förtroendemannalagen) öppnar möjlighet för studieorganisatörer att bedriva denna verksamhet på av respektive arbetsgivare betald tid. Mot bakgrund av erfarenheterna från försöksverksamheten anser FÖVUX, att deltagaravgifterna i studiecirklarna utgör ett mycket påtagligt studiehinder, varför kommittén uppställt målet, att studiecirklarna bör bli kostnadsfria för deltagarna. Realiserandet av detta förslag :nedför de största reformkostnaderna. Kommittén har emellertid ansett förslaget vara en nödvändig beståndsdel av en vuxenutbildningsreform. Vad vidare gäller förslagen till studiestöd kan konstateras, att dessa i hög grad är ägnade att underlätta deltagandet i studier för de mest eftersatta grupperna, vilka annars ofta inte skulle ha någon möjlighet att delta i vuxenutbildning, även om de skulle rekryteras genom uppsökande verksamhet och få delta i kostnadsfria studiecirklar. Det bör påpekas, att samtliga kostnader har beräknats under förutsättning av dels oförändrad omfattning av verksamheten, dels 1974 års prisoch lönenivå. Kommittén är medveten om att studiecirkelverksamheten sannolikt kommer att öka i framtiden, varför det skulle kunna ifrågasättas, om man inte borde ta hänsyn till detta vid kostnadsberäk-

346 K osrnader och _finansiering SOU l974:54

ningen. FÖVUX har emellertid inte ansett sig kunna göra detta, då verksamheten expanderar ryckvis och då dess omfattning är svår att förutsäga. Det förefaller exempelvis sannolikt, att studiecirkelverksamheten under 1974 kommer att uppvisa en viss stagnation. Av dessa skäl beräknas alltså kostnaderna på oförändrat antal studietimmar. Anslagsbeloppen får sedermera efter hand justeras med hänsyn till eventuell volymökning samt omräknas med hänsyn till pris- och löneförändringar. FÖVUX bedömer det sannolikt, att såväl de kommunala nämnder, som avses handlägga frågor om uppsökande verksamhet och studiestöd - ›- dvs. vanligen skolstyrelserna som respektive tillsynsmyndigheter SÖ och CSN - kommer att förorsakas ökade administrativa kostnader för de ytterligare arbetsuppgifter, som ankommer på dem som en följd av kommitténs förslag. FÖVUX har emellertid inte ansett det möjligt att beräkna storleken av dessa kostnader, men kommittén utgår från att dessa frågor närmare övervägs i samband med genomförandet av förslagen. Beträffande de överväganden i övrigt rörande kostnaderna, som ligger bakom kommitténs förslag, hänvisas till respektive kapitel.

25.2 Finansiering

När det gäller frågan om finansieringen av de av FÖVUX föreslagna reformerna utgår kommittén från att den uppsökande verksamheten med undantag av de kostnader som i enlighet med förtroendemannalagen betalas av arbetsgivarna och studiecirkelverksamheten liksom hittills skall bekostas med allmänna medel. Beträffande finansieringen av studiestöden har samråd ägt rum med SVUX, som föreslår att såväl FöVUxzs studiestöd som delar av SVUX:s studiestöd skall finansieras med en arbetsgivaravgift. l denna del hänvisar därför FÖVUX till det av SVUX framförda finansieringsförslaget.

K osrnader och

finansiering 347

Sammanställning över kostnader enligt FÖVUXIs förslag

Mkr Nuvarande Ökning för år anslag l 2 3 4 5

1 Uppsökande verksamhet på arbetsplatser -* 7,0 9,0 11,0 13,0 15,0 2 Uppsökande verksamhet i bostadsområden -* 5,0 7,0 9,0 11,0 13,0 3 Försöksverksamhet med introduktionskurser - _ 0,4 - - - - 4 Studiecirkclverksamhet förslagsanslag 221,7 57,0 74,8 92,6 104,5 116,3 5 Studieförbundens organisationskostnader 6,5 1,5 2,5 3,5 4,5 5,5 6 Studieförbundens pedagogiska verksamhet 6,6 2,4 4,4 6,4 7,4 8,4 7 l-Zxpertmedverkan för studieorientering förslagsanslag - 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 8 Studieförbundens pedagogiska verksamhet för handikappade 0,7 0,3 0,8 1,3 1,8 2,3 9 Produktion av studiematerial för handikappade 0,6 0,4 0,9 1,4 1,9 2,4 10 Tolkverksamhet för döva förslagsanslag - * 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 11 Tekniska och organisatoriska

stödåtgärdcr för handikappade förslagsanslag - 0,5 0,5 0,5 0,5 9,5 12 Studieförbundens organisations- -

22,2 27,0 Totalt 236,1 95,3 136,3 178,3 211,9 245,8

* Vissa medel kan erhållas från nu befintliga statsbidrag . Storleken av dessa har dock inte kunnat beräknas.

Specialm otiverin g

Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen

De förslag som FÖVUX lägger fram kräver olika ändringar och tillägg i studiestödslagen. I l kap. måste således vissa ändringar ske. Vidare måste två nya kapitel föras in i lagen, ett med bestämmelser om timstudiestöd och ett med bestämmelser om dagstudiestöd. Dessa nya kapitel bör placeras efter nuvarande 4 kap. och således benämnas 5 och 6 kap. Efter dessa nya kapitel bör följa ett nytt kapitel, 7 kap., om det särskilda vuxenstudiestöd som SVUX föreslår i sitt betänkande. Nuvarande 5 och 6 kap. blir följaktligen i fortsättningen 8 och 9 kap. l 1 kap. har, utöver de ändringar som följer av FÖVUX:s förslag, i författningstexten också förts in de ändringar i kapitlet som krävs med anledning av vad SVUX föreslår. Detta har skett för att visa hur berörda paragrafer i l kap. kommer att se ut om såväl FÖVUX:s som SVUX:s förslag genomförs. Vissa bestämmelser om det nya studiestödsrådet har förts in i l kap. 7 och 8 §§. Övriga bestämmelser som rör rådets verksamhet m.m. skulle då tas i form av bestämmelser som regeringen meddelar, dvs. främst i studiestödskungörelsen. Detta gäller tex. bestämmelser om de frågor som rådet skall behandla samt om beslutsregler och om besvärsrätt då skolstyrelsens beslut awiker från rådets förslag. Gränsdragningen mellan vad som förts till studiestödslagen respektive studiestödskungörelsen eller andra av regeringen meddelade bestämmelser har skett enligt nuvarande fördelning såvitt avser skolstyrelsens medverkan i studiestödsfrågor. I vad mån den nya regeringsformen innebär att en annan fördelning måste ske mellan lag och andra bestämmelser får prövas i annat sammanhang och då gemensamt för såväl skolstyrelse som studiestödsråd. Därvid får också prövas om även andra bestämmelser, som för närvarande i ingår studiestödskungörelsen eller enligt detta förslag förutsätts ingå i denna kungörelse, med hänsyn till den nya regeringsformen i fortsättningen bör ingå i studiestödslagen. I ingressen till förslaget till lag om ändring i studiestödslagen har samtliga av FÖVUX och SVUX föreslagna ändringar i lagen angetts.

350 Specialmotivering

1 kap. studiestödslagen

l och 4 §§

I 1 § har de av FÖVUX och SVUX föreslagna nya studiestödsformerna förts in. På samma sätt som enligt 2 och 3 §§ gäller för studiehjälp studiemedel har i en ny 4 § angetts i vilka former respektive dagstudiestöd kan utgå.

5och6§§

i 5 och De De nya bestämmelserna 6 §§ beror på SVUX:s förslag. behandlas i SVUX:s betänkande.

7och8§§

24.52 bör studiestödsråd i flertalet fall bestå av fler Som anges i avsnitt än fem ledamöter. Fördelningen av ledamöter mellan å ena sidan LO- och bör ske så att organisationer som tillhör å andra sidan TCO-organisationer och organisationer som tillhör TCO en tredjedel av LO får två tredjedelar inte är matematiskt möjligt med hänsyn till det antalet. Om detta bestämda antalet ledamöter, bör fördelningen ske iså nära anknytning till huvudregeln. Om antalet ledamöter sålunda skall vara sju som möjligt vara fem respektive två. Är antalet ledamöter i stället bör fördelningen elva bör sju företräda LO- och fyra TCO-organisationer. skall inhämta förslag till ledamöter från vederbörande Skolstyrelsen bör om möjligt endast ett distriktsorganisation. Från vardera organisation bör omfatta det antal ledamöter som skall utses på förslag avges. Detta förslag av distriktsorganisationen. Det bör vara möjligt för studiestödsråd att arbeta på avdelningar (jfr. SVUX:s betänkande avsnitt 9.3.3). Geografiska och andra skäl kan göra Om så sker bör dock gälla att avdelning skall bestå av detta lämpligt. minst fem ledamöter. Dessutom skall avdelning vara sammansatt så, att av ledamöterna företräder organisationer med LO omkring två tredjedelar och övriga ledamöter organisationer med TCO som huvudorganisation Närmare bestämmelser om avdelning och därmed som huvudorganisation. sammanhängande frågor får tas in i studiestödskungörelsen. kommun skall själv få bestämma om Skolstyrelsen eller annan Varje kommunal t.ex. kulturnämnden, skall besluta om timstudiestöd, nämnd, och särskilt vuxenstudiestöd. Har beslut fattats om att dagstudiestöd annan kommunal nämnd än Skolstyrelsen skall besluta, skall de regler i stället gälla denna kommunala som enligt 7 § gäller för Skolstyrelsen nämnd (8 §).

9§ att termin utgår ur studiestödslagen. l Ändringen innebär begreppet kalenderhalvår. Ändringen berörs stället skrivs i lagen genomgående

närmare i SVUX :s betänkande.

SOU l974z54

Specialmorivering 351

5 kap. studiestödslagen

l ett första avsnitt (l«6 §§) återfinns vissa allmänna bestämmelser om timstudiestöd. I därpå följande avsnitt (7-8 §§) behandlas frågor om fördelning av timstudiestöd m.m. Dessa bestämmelser behövs främst under de år då antalet timstudiestöd inte är tillräckligt i förhållande till behovet därav. Om bestämmelser av detta slag behövs även därefter får avgöras senare.

1 §

Med studiecirkel bör avses studiecirkel, för vilken den som anordnar cirkeln är berättigad till statsbidrag enligt bestämmelserna i kungörelsen (1963:463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Bestämmelse härom får tas in i studiestödskungörelsen.

2§

Som framgått av avsnitt 24.4.l skall timstudiestöd endast kunna utgå till arbetstagare. Om viss sökande är arbetstagare eller i ej får avgöras rättstillämpningen. För annan än heltidsanställd torde emellertid möjligheterna att få timstudiestöd vara små så länge tillgången på medel för sådana bidrag är begränsad. För att timstudiestöd skall utgå krävs att den som deltar i studiecirkel förlorar arbetsinkomst just genom att han deltar (se avsnitt 24.5.6).

3§

Frågan om vem som skall kunna ansöka om timstudiestöd har behandlats i avsnitt 24.5.1. I rättstillämpningen får man pröva om facklig organisation som anger sig vara sådan organisation också är det. Några särskilda regler härom bör således inte tas in i studiestödslagen. I sin ansökan skall den fackliga organisationen lämna de uppgifter som angetts i avsnitt 24.5.1. Bestämmelser härom får tas in i studiestödskungörelsen. I studiestödskungörelsen får också anges hur den fackliga organisation skall förfara, som inte använt organisationen tilldelade timstudiestöd, eller som önskar fördela tilldelade timstudiestöd till annan grupp av arbetstagare än den grupp organisationen avsåg att rikta sig till enligt sin ansökan. För att ansökan om timstudiestöd skall kunna avgöras före vederbörande kvartals måste början en sista dag för ingivande av ansökan fastställas. Det torde vara lämpligt att som sådan sista dag tas den 15 i andra månaden före ingången av vederbörande period eller således den 15 november, den 15 februari, den 15 maj och den 15 augusti. Om dessa tider gäller bör det vara möjligt att meddela beslut senast omkring 14 dagar före respektive periods början. Föreligger särskilda skäl bör ansökan som kommer för sent få prövas. Så bör kunna vara fallet t.ex.

352 Specialmotivering

för timstudiestöd annars inte skulle kunna om tillgängligt belopp Bestämmelser i de olika frågor som nu behandlats får tas in i fördelas. studiestödskungörelsen eller i bestämmelser som CSN meddelar.

4§ i första har behandlats i avsnitt 24.4.l. Med Bestämmelserna stycket studietimme bör avses studietimme i den betydelse detta begrepp har i 0n1 statsbidrag till det fria och frivilliga kungörelsen (1963:463) Bestämmelse härom får tas in i studiestödskungörelfolkbildningsarbetet. sen.

5§

24.5.6 får timstudiestöd inte utgå om mottagaren Som angetts i avsnitt pågår får annat studiestöd än dagstudiestöd. under den tid studiecirkeln ha utgått samtidigt med timstudiestöd, Skulle annan form av studiestöd härom fattats efter det att vederbörande fått t.ex. därför att beslut men innan beslutet om detta kommit till den beslutande timstudiestöd får CSN avgöra om återkrav skall ske eller ej myndighetens kännedom, med stöd av nuvarande 6 kap. 2 § studiestödslagen. heller under den tid då vederbörande uppbär utbildningsbidrag Inte bör timstudiestöd kunna enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) bestämmelse som innebär detta har tagits in i andra utgå. En allmän och 3 kap. 43 § studiestödskunstycket (jfr 3 kap. 29 § studiestödslagen samt den av SVUX föreslagna lydelsen av 4 kap. 22 § andra görelsen stycket studiestödslagen).

6 §

De belopp varmed timstudiestöd skall utgå har angetts i avsnitt 24.4.4.

70ch8 §§

Här hänvisas till avsnitt 24.4.3. l regel torde frågan om var en person har vara lätt att besvara. Om så inte är fallet, t.ex. för anställda sin arbetsplats inom transportsektorn, får frågan avgöras i rättstillämpningen.

6 kap. studiestödslagen

om studiemedel och Kapitlet har byggts upp på samma sätt som kapitlet betänkande föreslagna kapitlet om särskilt vuxenstudiestöd. det i SVUX:s med vissa allmänna bestämmelser (l--4 §§) följer Efter ett första avsnitt särskilda bestämmelser för envar av de två former i vilka dagstudiestöd vissa bestämmelser om skall kunna utgå (5-9 §§). Slutligen följer motsvarande bestämfördelning av dagstudiestöd (10-13 §§). Liksom och särskilt vuxenstudiestöd (se förslaget till melser för timstudiestöd betänkande) behövs dessa bestämlydelse av 7 kap. 20-23 §§ i SVUX:s

Specia/møtivering 353

melser främst under de år då antalet dagstudiestöd inte är tillräckligt i förhållande till behovet därav. Om bestämmelser av detta slag behövs även därefter får avgöras senare.

1 §

Det bör ankomma på SÖ att besluta vilka ämneskurser som har sådant innehåll att dagstudiestöd kan utgå till deltagare i kursen.

2§

Här hänvisas till vad som anförts i specialmotiveringen till 5 kap. 3 §. Uppsökande verksamhet kan, utöver av facklig organisation, bedrivas av studieförbund eventuellt i samarbete med annan organisation (jfr avsnitt 21.4). Denna verksamhet kan då avse t.ex. handikappad eller den som är bosatt i glesbygd. Det är därvid av vikt att uppsökaren/studieorganisatören har kännedom om gällande regler om fördelning av dagstudiestöd och också om antalet sådana studiestöd som kommunen tilldelats. Han bör nämligen i samband med sitt besök kunna personliga uttala sig om möjligheterna att få sådant stöd. Upplysningar om gällande regler för fördelning och om antalet tilldelade dagstudiestöd bör därför vid förfrågan kunna lämnas genom skolstyrelsens (annan kommunal nämnds) försorg. Det är också av vikt att skolstyrelsen snarast möjligt kan behandla ansökan från enskild om dagstudiestöd. I synnerhet om denna ansökan inges efter uppsökande verksamhet och med hjälp avstudieorär detta av vikt. För lång tid bör nämligen inte förflyta mellan ganisatör det personliga besöket och beslutet om stöd. I annat fall kan syftet med den uppsökande verksamheten förfelas. Bestämmelser eller anvisningar i de avseenden som nu angetts får meddelas av regeringen eller av CSN.

3§

Frågan om det antal dagar för vilka dagstudiestöd kan utgå under två på varandra följande kvartal har behandlats i avsnitt 24.4.l. Det har inte ansetts lämpligt att ställa krav upp något på att ämneskursen skall omfatta minst visst antal timmar per dag för att stöd skall kunna utgå. Det får ankomma på rättstillämpningen att ta ställning härtill.

4§

Här hänvisas till vad som anförts i specialmotiveringen till 5 kap. 5 §. I sammanhanget kan anmärkas att ämneskurs kan vara uppdelad i olika studieperioder t.ex. i två perioder om två dagar vardera.

5§

Några särskilda bestämmelser har inte ansetts nödvändiga om vilken arbetsinkomst den som deltar i ämneskurs lägst skall gå miste om för att 23

354 Specialmotivering

inkomstbidrag skall kunna utgå. Denna fråga får lösas i rättstillämp-

ningen.

6§

Här hänvisas till avsnitt 24.4.4.

7§ Som angetts i avsnitt 24.4.l kan ämneskurs även förläggas till externat. i kursen har särskilda kostnader för resa Om så sker och den som deltar till kursorten bör internatbidrag utgå. Härför måste dock krävas att den förorsakas kostnader som motsvarar åtminsom uppbär bidraget stone huvuddelen av det belopp per dygn varmed bidraget skall utgå (jfr. avsnitt 245.6). Som regel torde det inte vara svårt att på förhand avgöra om enskild kursdeltagare har rätt till internatbidrag eller ej med hänsyn till de kostnader som han själv måste stå för på grund av sitt deltagande.

8§ Här hänvisas först till vad som anförts i specialmotiveringen till 5 kap. 2 att i studiestödslagen närmare ange de §. Det har inte ansetts lämpligt är hemarbetande krav som skall gälla för att den som är bosatt iglesbygd, skall ha rätt till internatbidrag. Inte heller har det eller handikappad ansetts att i detta sammanhang närmare definiera begreppet lämpligt Bestämmelser i dessa avseenden får meddelas av regeringen glesbygd. efter regeringens bemyndigande, av CSN. Det kan dock eventuellt eller, vara lämpligt att i stället låta dessa frågor lösas i rättstillämpningen.

9 §

Här hänvisas till avsnitt 24.4.4.

10-13 §§ Här hänvisas till avsnitt 24.4.3 samt till vad som anförts i specialmotivekommun får den anses vara som ringen till 5 kap. 7 och 8 §§. Bosatt i en är folkbokförd där. Avgörande bör vara folkbokföringen på ansökningsdärefter i folkbokföringssammanhang fram till dagen. Vad som inträffar för viss sökandes dess ansökan slutligt avgörs bör således sakna betydelse rätt att få internatbidrag av det belopp för sådana bidrag som tilldelats kommunen.

till den föreslagna ändringen i studiestödslagen

Övergângsbestämmelsema

20.4 skall de nya bestämmelserna ianledning av Som angetts i avsnitt träda i kraft 1975-07-01. De ändringar i studiestöds- FÖVUXs förslag

Suecia/motivering 355

lagen som föranleds av SVUXS förslag skall däremot gälla först från och med 1976-01-01.

Förslaget till lag om kommuns medverkan vid

uppsökande

verksamhet i studiefrämjande syfte

I avsnitt 21.6.2 har FÖVUX att beslut föreslagit om statsbidrag till facklig organisation för uppsökande verksamhet skall fattas av kommunal nämnd. Bestämmelse som ålägger kommunal nämnd att besluta om sådant statsbidrag måste tas i form av lag. Denna bestämmelse synes inte kunna föras in i studiestödslagen eller i annan gällande lag. Bestämmelsen bör därför tas i en ny särskild lag. Andra bestämmelser om det här aktuella statsbidraget, såsom om dess storlek och om vem som skall ha rätt att söka bidraget, kan meddelas av regeringen i kungörelse eller i annan form. FÖVUX har inte funnit att utforma anledning förslag till dessa statsbidragsbestämmelser, liksom inte heller till sådana andra bestämmelser som behövs i anledning av kommitténs förslag och som är av sådant de inte slag att kräver lagstiftning. I den föreslagna nya lagen har i 1§ tagits in bestämmelse om skyldighet för kommunal nämnd att besluta. Av samma paragraf följer att kommunstyrelsen skall bestämma vilken denna kommunala nämnd

skall vara. Enligt 2 § skall yttrande inhämtas från studiestödsrådet, innan beslut fattas. Av 3 § följer att besvärsrätt hos SÖ föreligger i visst fall. Över SÖ:s beslut bör talan inte kunna föras. Lagen skall, liksom FÖVUX:s övriga förslag, gälla från och med 1975-07-01.

Bilaga A Uppgifter om de kortutbildades

fördelning på yrkesgrupper enligt

1970 års folk- och

bostadsräkning

Avsikten med denna sammanställning är att visa andelen kortutbildade av det totala antalet verksamma inom varje yrkesgrupp. Uppdelningen i yrkesgrupper är hämtad från 1970 års folk- och bostadsräkning. För närmare specificering hänvisas till Folk- och bostadsräkningen 1970, del 7, bilaga l. Sammanställningen har gjorts med datauppgifter från folk- och bostadsräkningen, vilken beskriver situationen 1970-11-10. Uppgifterna avser personer i åldern 16-59 år som förvärvsarbetat minst 20 timmar. Kortutbildade definieras här som personer med högst åtta års folkskola eller avbrutna studier vid flickskola eller realskola. För två yrkesgrupper lämnas inga uppgifter: medicinskt arbete (läkare, tandläkare) och ”flygarbete (flygförare, Inom flygmaskinister). dessa grupper finns inga kortutbildade.

358 sou 1974:54 Bilagor

om de kortutbildades enligt 1970 års folk- och Tabell A.l Uppgifter fördelning på yrkesgrupper bostadsräkning

Antal arbetande inom Procent kortyrket utbildade

Båda Därav Båda Därav könen kvinnor könen kvinnor

0. Naturvetenskapligt och tekniskt samt samhällsvetenskapligt, humanistiskt och konstnärligt arbete 00 Tekniskt arbete (arkitekter, ingen- 205 110 10 909 20,6 14,1 jörer, lantmätare m. il.) 01 Kemiskt och fysikaliskt arbete 19 392 7 199 17,4 22,4 02 Biologiskt arbete 3 916 433 5,9 23,3 04 Hälso- och sjukvårdsarbete (sjuk-

09 Övrigt tekniskt, naturvetenskapligt m. m. arbete (ekonomer, Statistiker, programmerare) 48 343 19 096 9,4 7,8

1. Administrativt arbete 10 Samhällsadministrativt arbete 15 473 4 069 4,8 6,2 11 Företagsadministrativt samt annat tekniskt och ekonomiskt administrativt arbete (företagsledare m. fl.) 52 586 6 537 17,7 23,5

2. Kameralt och kontorstekniskt arbete 20 Bokförings- och kassaarbete 70 738 56 980 32,6 35,2 29 Stenograñ- och maskinskrivnlngssamt annat kontorsarbete 274 315 203 295 26,2 23,6

3. Kommersiell! arbete 30 Parti- och detaljhandelsföretagare 29 357 7 705 67,6 68,8 31 Försäljning av fast och lös egendom, 11 040 1 331 18,5 19,0 tjänster och värdebevis m. m. 32 Partiförsäljning genom kundbesök samt 14 943 462 42,9 45,0 agenturarbete (handelsresande) 33 Övrigt kommersiellt arbete (inköpare, affársföreståndare, demonstratörer m. fl.) 216 258 120 705 54,4 65,7

4. Lantbruks, skogs- och fiskeriarbete 40 Lantbruks-, skogs- och trädgårdsledning (lantbrukare, skogsbrukare, djurrenägare m. fl.) 92 079 3 062 67,4 74,8 uppfödare, 41 Jordbruks- och trädgårdsarbete, djur-

44 Skogsarbete

5. Gruv- och stenbrytningsarbete 50 Gruv- och stenbrytningsarbete 11 157 176 82,7 80,1

6. Transport- och kommunikationsarbete 5 857 3 4,3 33,3 60 Sjöbefälsarbete 61 Däcks- och maskinmanskap 5 720 22 51,9 50,0

sou 1974:54 359

Bilagor

Antal arbetande inom Procent kortyrkct utbildade

Båda Därav Bada Därav könen kvinnor könen kvinnor

63 Lokförare, järnvägskonduktörer, trafikbiträden samt vägtrañkarbete (buss-

67 Övrigt transport- och kommunikationsarbete (fyrvaktare, sluss- fárje- och hamnvakter m. fl.) 1 904 56 89,4 57,1 69 Ej specificerat transport- och kommunikationsarbete 1 289 15 69,0 33,3

7-8. Tillverkningsarbete

73 Jämbruks-, metallverks-, smides-

79 Mureri- och betongarbete m. m. (glasmästeriarbetare m. fl.) 68 105 66 74,3 74,2 80 Grafiskt arbete 28 894 6 775 48,2 63,0 81 Glas-, porslins-, keramik- och

85 Övrigt tillverkningsarbete (k0rgmakeri-

88 Pakcterings- och emballeringsarbete samt stuveri-, lager- och förrådsarbete 74 955 20 715 73,2 76,9 89 Ej specificerat tillverkningsarbete 90 53 64,4 75,5

90- 94. Servicearbete 90 Civilt bevaknings- och skyddsarbete 29 253 1 339 27,2 45,4 91 Husligt arbete, portierarbete m. m. (kockar, köksbiträden, hemvårdarin-

94 Ovrigt servicearbete (frisörer, badpersonal, fotografer, sportledare m. fl.) 41 243 27 102 43,3 43,6

98. /llilitärt arbete 98 Militärt arbete 16 057 O 0,5 -

99. Övriga 99 Personer med ej identifierbara yrken eller med ej angiven yrkestillhörighet 5 566 l 987 34,8 34,7 Totalt för alla yrkesgrupper 3 013 296 1 099 549 48,7 44,7

SOU l974z54 361

Bilaga B Uppgifter om de kortutbildades och

Vuxenutbildningens regionala fördelning

I de följande tabellerna B.l och B.2 används följande begrepp:

Tätort: Ort med minst 200 invånare där avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. Tätortsgrad: Andel av befolkningen enligt 1970 års folk- och bostadsräkning som bodde i tätorter. Andel av befolkningen år 1970 i åldern 15-59 år med högst åttaårig folkskola: Antalet personer i åldern 16-59 år som enligt 1970 års folkoch bostadsräkning redovisat högst åttaårig folkskoleutbildning (och eventuell yrkesutbildning) har beräknats i procent av antalet invånare i åldern 15-59 år. Procenttalen är endast en ungefärlig indikator på andelen kortutbildade i varje kommun. Antal deltagare i vissa studiecirklar per 1000 invånare iåldern 15-59 år: Antalet deltagare under ett läsår is.k. prioriterade cirklar samt övriga allmänna cirklar i språk, samhälls- och rättsvetenskap, jämte naturvetenskap (inklusive medicin, sport och matematik) har omräknats till antalet deltagare per 1000 invånare i åldern 15-59 år. En individ som deltagit i flera cirklar har räknats en gång per cirkel. Antalet deltagare i s.k. prioriterade studiecirklar per 1000 invånare i åldern 15--59 år: se ovan. Antal elever igrundskolekurser inom kommunal vuxenutbildning per 1000 invånare iåldern 15›-59 år: Antalet elever i kommunal vuxenutbildning, som deltog i kurser motsvarande grundskolans högstadium, har omräknats till antalet elever per 1000 invånare i åldern 15-59 år. Uppgifterna om eleverna avser höstterminen. Varje elev har endast räknats en gång oberoende av antalet kurser eleven deltagit i. Uppgifterna om deltagare, elever etc. har hämtats från SCB:s statistik.

362 sou 1974:54 Bilagor

Tabell B.1 Antal invånare i kommuner med olika tätortsgrad Kommunindelningen avser indelningen år 1971

Tät- Antal Invånare i åldern 15-59 år Samtliga invånare orts- kommuner År 1970 År 1972 År 1970 År 1972 grad

81- 90 60 1003 510 20,9 1008 310 21,1 1672 683 20,7 1702 258 20,9 91-100 62 1997 537 41,5 1967127 41,1 3 223 610 39,9 3 221316 39,5 Totalt 464 4 807 018 100,0 4 786 082 100,0 8 076 903 100,0 8 144 847 100,0

:bell B.2 Kommuner i riket med uppgift om tätortsgrad, andel med högst åttaårig folkskola, samt deltagarfrekvens i viss: idiecirklar och kommunal vuxenutbildning om deltagare i vissa studiecirklar avser deltagare i s. k. prioriterade cirklar samt övriga allmänna cirklar Uppgifterna råk, samhälls- och rättsvetenskap, naturvetenskap inklusive medicin, sport och matematik

Tät- Andel av be- Antal deltagare i vissa Antal deltagare i Antal elever i grund ammun (enligt

Botkyrka 99 24 154 148 628 6 3 Danderyd - 27 56 - - Djurö 45 54 61 41 108 94 249 18 10 Ekerö 81 52 121 96 192 9 3 Gustavsberg 94 44 113 103 258 9 10 Haninge 99 47 102 136 296 13 9 Huddinge Järfälla 99 45 168 159 379 11 9

98 28 125 99 338 5 6 Lidingö Nacka 98 39 144 109 298 8 8

61 61 128 123 203 16 14 Norrtälje 98 60 166 139 237 5 12 Nynäshamn

Sigtuna 99 41 114 107 275 11 8 Sollentuna 100 44 145 123 277 6 6 Solna

Stockholm 100 50 87 97 198 l 3 Sundbyberg 92 51 176 167 333 8 7 Södertälje 97 42 150 126 320 13 10 Tyresö 99 33 124 90 264 17 14 Täby 85 48 52 92 227 15 6 Upplands-Bro

for!

sou 1974:54

Bilagor 363

.ommun (enligt Tát- Andel av be- Antal deltagare i vissa Antal deltagare i Antal elever i grui 971 års indelning) orts- folkningen 1970 studiecirklar per 1 000 s. k. prioriterade skolekurser inom grad i åldern 15-59 invånare i åldern 15- studiecirklar kommunal vuxen år med högst 59 år per l 000 in- bildning per 1 001 åttaårig folk- vånare i åldern invånare i åldern skola, procent 15-59 år 15-59 år

1970/71 1972/73 1972/73 1970 197 Upplands-Väsby 95 51 167 182 436 12 10

7 Dannemora 72 70 145 137 187 3 4

Enköping 67 59 141 168 285 10 6 Håbo 82 59 102 93 - - 197

232 Östhammar 51 71 163 180 261 - 3

7 .inköping 87 53 142 178 337 7 5 djölby 76 63 122 149 240 7 9

15 ideshög 47 68 124 179 254 19 4 forts.

364 sou 1974:54 Bilagor

xmmun (enligt Tát- Andel av be- Antal deltagare i vissa Antal deltagare i Antal elever i grunt orts- studiecirklar per 1 000 s. k. prioriterade skolekurser inom *71 års indelning) folkningen 1970 i åldern 15-59 invånare i åldern 15- studiecirklar kommunal vuxenu grad år med högst 59 år per 1 000 in- bildning per 1 000 åttaårig folk- vånare i åldern invånare i åldern 15-59 år 15-59 år skola, procent

iksjö 89 69 125 226 326 16 23 Gislaved

lönköping

Tranås « - 38 77 175 209 273 Unnaryd 67 74 113 124 167 20 13 Vaggeryd 67 69 112 126 182 2 6 Vetlanda

Värnamo

63 I 40 1 65 263 I 1 11 onobergs län - 61 65 127 171 255 15 Alvesta

Markaryd 48 73 80 161 217 9 5 Tingsryd 69 65 102 153 223 22 15 Uppvidinge 55 172 172 323 16 14 Växjö 79 62 70 100 155 222 5 10 Älmhult

65 l 34 159 242 6 4 Ilmar län 39 68 86 212 310 10 5 Borgholm 66 67 95 103 152 7 3 Emmaboda - ›- 43 74 9 81 105 Fliseryd 75 69 105 170 232 5 6 Hultsfred 191 18 - 57 71 64 143 Högsby 57 172 132 231 4 4 Kalmar 86 83 67 114 113 165 23 21 Mönsterås 47 58 59 153 253 35 7 Mörbylånga 74 68 142 171 240 5 6 Nybro 81 69 136 137 207 8 5 Oskarshamn

Vimmerby 77 64 168 226 349 4 2 Västervik

Ölands-Åkerbo

otlands [än 51 69 156 1 78 258 3 5 Gotland

fort:

Bilagor 365

Ncgeberga

(nislinge (ristianstad 79 61 134 172 283 7 6 62 66 128 87 135 - - (vidinge

)ppmanna, Vånga )sby 84 69 174 103 148 20 31 80 57 97 124 206 - 15 ers-torp

Tyringe

Åstorp ingelholm 72 62 168 151 251 3 4 66 69 107 115 165 - 2 Örkelljunga

?ujärsjölagård 13 65 64 111 174 - - 3lentarp

ikcby Eslöv 68 66 114 136 204 4 2 59 66 136 177 293 - - Genarp rlelsingtorg 93 53 173 133 249 4 3

forts.

sou 1974:54 366 Bilagor

Tät- Andel av be- Antal deltagare ivissa Antal deltagare i Antal elever i grun .ommun (enligt studiecirklar per l 000 s. k. prioriterade skolekurser inom 971 års indelning) orts- folkningen 1970 i åldern 15-59 invånare i åldern 15* studiecirklar kommunal vuxenL grad år med högst 59 år per 1 000 in- bildning per 1 000 vånare i åldern invånare i åldern åttaårig folk- 15-59 år 15-59 år skola, procent

1972/73 1972/73 1970 1971 1970/71

Lomma

Löddeköpinge

Östra Färs

Enslöv 127 177 250 5 8 59 71

Knäred

Veinge

138 130 24 7 6 7 iöteborg och Bohus län 52 - - 96 30 73 48 184 Askim 153 138 277 6 7 98 48

for

9 Xsunden 41 73 114 117 155 - forts.

368 Bilagor

Falköping 26 64 76 112 170 - - Fröjered 42 76 30 151 198 - » Frökind

Gullspång

Lidköping Mariestad 75 61 134 143 230 6 6 73 69 120 115 188 - 10 Mullsjö

Filipstad

Gustav Adolf

93 67 159 146 217 10 11 Hagfors 92 66 116 124 191 - 3 Hammarö

Norra Ny

Täcksmark 71 114 170 238 - - Ullerud 62 31 67 64 100 142 7 8 Årjäng

sou 1974:54 Bilagor 369

Kommun (enligt Tat- Andel av be- Antal deltagare i vissa Antal deltagare i Antal elever i gru 1971 års indelning) orts- folkningen 1970 studiecirklar per l 000 s. k. prioriterade skolekurser inom grad iåldem 15-59 invånare i åldern 15studiecirklar kommunal vuxen

24 forts.

sou 1974:54 370 Bilagor

Andel av be- Antal deltagare i vissa Antal deltagare i Antal elever i grund mmun (enligt Tät- 71 års indelning) orts- folkningen 1970 studiecirklar per 1 000 s. k. prioriterade skolekurscr inom

i åldern 15 -5 9 invånare i åldern 15 - studiecirklar kommunal vuxenut grad år med högst 59 år per 1 000 in- bildning per 1 000 vånare i åldern invånare i åldern åttaårig folk- 15-59 år 15 -59 år skola, procent

1972/73 1972/73 1970 1972 1970/71

lassela

Dckelbo

Fjällsjö

lndals-Liden

Ramsele

Stöde

Ytterlännäs

Alsen

Revsund

Sveg

sou 1974:54 Bilagor 371

Eommun (enligt Tät- Andel av be- Antal deltagare i vissa 971 års indelning) orts- Antal deltagare i Antal elever i gru folkningen 1970 studiecirklar per 1 000 s. k. prioriterade skolekurser inom grad i åldern 15-59 invånare i åldern 15- studiecirklar kommunal vuxen

ásrerbotrerzr [än 62 143 I 75 282 9 9